Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia



Relevanta dokument
Svampförsök i korn. Växtskydd

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Svampsjukdomar i havre

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Havre. Sortbeskrivning

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampsjukdomar i maltkorn

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Svampbekämpning i vårkorn

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Svampbehandling i höstvete

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Bekämpning av svartpricksjuka

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Alternariaförsök 2013

Bekämpning av svartpricksjuka

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Nederbörd Brunnby

Bekämpning av svartpricksjuka

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Bekämpning av insekter i vårsäd

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Fusarium erfarenheter från Västsverige

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Jordbrukardagarna 2010

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Växjö möte 4 december 2012

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Växjö möte 6 december 2016

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Växjö möte 4 december 2013

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Två såtidpunkter i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

Jordbrukaredagarna 2011

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växjö möte 8 december 2009

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Växjö möte 3 december 2014

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Greppa Marknaden

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Svenska Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 1651-7814 Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Linköping Sena behandlingar i havre mot kronrost och svartrost kan ibland ge mycket stora skördeökningar, men det är svårt på förhand att veta vilka fält som behöver behandlas. Av årets fyra försök blev det bara kraftiga angrepp i ett. I detta försök blev det också mycket stora skördeökningar, medan skördeökningarna i övriga försök blev små. Av de testade preparaten gav Comet bäst effekt, högst merskörd och bäst ekonomiskt netto. Kronrost och svartrost kan orsaka mycket stora skador i havre. Över 2 000 kg i merskörd har uppmätts för svampbehandling i tidigare försök. Rosten kan ibland orsaka liggsäd vilket också försvårar och försenar skörden. Svårigheten är dock att kunna förutsäga vilka fält som drabbas av angrepp. Behandling får senast göras före havrens blomning. Många gånger finns inga angrepp alls då eller så är angreppen mycket små och svåra att hitta. Blir betingelserna de rätta kan emellertid rostsvamparna utvecklas explosionsartat och hinner trots sena angrepp orsaka stora skador. Sena angrepp Årets fyra försök lades ut på platser i östra Mellansverige, där man förväntade angrepp. Vid behandlingstillfället i full vippgång, fanns inga eller mycket svaga angrepp i försöken. Angrepp av svartrost etablerade sig i samtliga försök, medan bara två av försöken fick angrepp av kronrost. Angreppen etablerades dock alltför sent i tre av försöken och hann därför inte utvecklas. I det fjärde försöket i St Mellösa utvecklades emellertid angreppet av både kronrost och svartrost. Vid graderingen i början av augusti, ca 7 veckor efter behandlingen, var de sämsta leden helt vissna medan de bästa leden fortfarande var gröna. Bäst effekt mot både kronrost och svartrost hade Comet. Mot kronrost sjönk effekten påfallande med sänkt dos, medan dosen hade mindre betydelse mot svartrosten. Tilt Top hade oväntat svag effekt mot båda rostarterna. I tidigare försök har effekten mot rost av Tilt Top varit god och i nivå med Comet. Troligen beror det på att preparatets verkan inte håller lika länge som Comet och vid en sen gradering, som i detta fall, har rosten på nytt kunnat angripa de Tilt Top-behandlade rutorna. Det nya preparatet Acanto höll heller inte så bra. Även Proline testades vid en något senare tidpunkt än de andra preparaten, för att också få effekt mot eventuell Fusarium. Trots en relativt hög dos var effekten måttlig mot rosten. Proline är inte registrerat för användning i havre. Stora merskördar Skörderesultaten visar ungefär samma trend som graderingarna. Klart bäst var leden med Comet. I St Mellösa-försöket gav dessa led merskördar på mellan 1 500 och 1 800 kg, medan övriga led gav merskördar på 500-1 000 kg. I de andra försöken med svaga angrepp var merskördarna betydligt blygsammare. I dessa försök hävdar sig istället Proline bäst. I försöket på St Mellösa har behandlingarna också gett tydliga effekter på kvalitén. Rymdvikten ökade i snitt 22 g/l i de behandlade leden och tusenkornvikten ökade med 3,6 g i genomsnitt. Även proteinhal- 1

ten ökade med ca en procentenhet i de behandlade leden. I de övriga försöken var effekten på kvalitetsegenskaperna betydligt mindre. Lönsamt att behandla i två av försöken I de två försöken med högst merskördar var det lönsamt att göra en svampbehandling. I de andra två försöken var bara två led i ett av försöken lönsamma vid en prisnivå på 1,65 kr/kg. I medeltalsberäkningarna slår försöket i St Mellösa igenom, eftersom merskördarna var så stora där. I genomsnitt gav den låga dosen Comet bäst ekonomiskt netto, följt av den högre dosen Comet. Proline, som gav högst skörd i flera av försöken, gav ca 100-200 kr sämre netto än Cometbehandlingarna. Den billigaste behandlingen med Tilt Top hävdade sig väl i tre av försöken, men i St Mellösa-försöket gav behandlingen 1 000-1 600 kr lägre netto än de bästa behandlingarna. De genomsnittliga skillnaderna mellan de olika behandlingarna är dock så pass små att de inte är statistiskt säkerställda. Tabell 24. Bekämpning av svampsjukdomar i havre. 2007 L15-5040S Skörd, kg/ha Behandling Dos DC Märsta Västerås Vikbo- St Mellösa Medel Netto vid Netto vid Bek eff % Bek eff % Beställare kg, l/ha landet 1,05 kr/kg 1,65 kg/kg Svartrost Kronrost 1 försök 1 försök Obehandlat 6760 7750 5950 4410 6220 Reg/SJV Acanto 0,5 55-59 -320 +190 +320 +1390 +400 +200 +410 35 % 23 % Du Pont Comet 0,5 55-59 0 +180 +440 +1780 +600 +390 +710 89 % 83 % Reg/SJV Comet 0,25 55-59 -70 +250 +220 +1840 +560 +470 +780 80 % 50 % Reg/SJV Tilt Top 0,5 55-59 +80-30 +270 +860 +300 +190 +340 10 % 5 % Reg/SJV Tilt Top+ 0,5+ Comet 0,125 55-59 0-180 +460 +1490 +442 +260 +490 64 % 25 % MAK/BASF Proline 0,6 65 +210 +260 +530 +1380 +600 +280 +610 64 % 33 % Reg/SJV LSD 280 270 ns 750 ns ns ns CV 2,8 2,3 4,1 8,8 Probv. 0,0084 0,037 0,82 0,0015 0,16 0,61 0,49 Förfrukt H-vete R-vete H-vete V-vete Sort Freja Belinda Ingeborg Cilla Svartrost angrepp i obeh. led 0,6 % 0,3 % 0,25 % 25 % 25 % Kronrostangrepp i obeh. led 1,5% 50% 50 % Län AB U E T * Havre 1,05 respektive 1,65 kr/kg, transport 0,05 kr/kg, körskada 0,5 %, körning 120 kr/ha, Acanto 420 kr/l, Comet 430 kr/kg, Tilt Top 220 kr/l, Proline 530 kr/l 2

Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Linköping Sena behandlingar i havre mot kronrost och svartrost kan ibland ge mycket stora skördeökningar, men det är svårt på förhand att veta vilka fält som behöver behandlas. Av årets fyra försök blev det bara kraftiga angrepp i ett. I detta försök blev det också mycket stora skördeökningar, medan skördeökningarna i övriga försök blev små. Av de testade preparaten gav Comet bäst effekt, högst merskörd och bäst ekonomiskt netto. Kronrost och svartrost kan orsaka mycket stora skador i havre. Över 2 000 kg i merskörd har uppmätts för svampbehandling i tidigare försök. Rosten kan ibland orsaka liggsäd vilket också försvårar och försenar skörden. Svårigheten är dock att kunna förutsäga vilka fält som drabbas av angrepp. Behandling får senast göras före havrens blomning. Många gånger finns inga angrepp alls då eller så är angreppen mycket små och svåra att hitta. Blir betingelserna de rätta kan emellertid rostsvamparna utvecklas explosionsartat och hinner trots sena angrepp orsaka stora skador. Sena angrepp Årets fyra försök lades ut på platser i östra Mellansverige, där man förväntade angrepp. Vid behandlingstillfället i full vippgång, fanns inga eller mycket svaga angrepp i försöken. Angrepp av svartrost etablerade sig i samtliga försök, medan bara två av försöken fick angrepp av kronrost. Angreppen etablerades dock alltför sent i tre av försöken och hann därför inte utvecklas. I det fjärde försöket i St Mellösa utvecklades emellertid angreppet av både kronrost och svartrost. Vid graderingen i början av augusti, ca 7 veckor efter behandlingen, var de sämsta leden helt vissna medan de bästa leden fortfarande var gröna. Bäst effekt mot både kronrost och svartrost hade Comet. Mot kronrost sjönk effekten påfallande med sänkt dos, medan dosen hade mindre betydelse mot svartrosten. Tilt Top hade oväntat svag effekt mot båda rostarterna. I tidigare försök har effekten mot rost av Tilt Top varit god och i nivå med Comet. Troligen beror det på att preparatets verkan inte håller lika länge som Comet och vid en sen gradering, som i detta fall, har rosten på nytt kunnat angripa de Tilt Top-behandlade rutorna. Det nya preparatet Acanto höll heller inte så bra. Även Proline testades vid en något senare tidpunkt än de andra preparaten, för att också få effekt mot eventuell Fusarium. Trots en relativt hög dos var effekten måttlig mot rosten. Proline är inte registrerat för användning i havre. Stora merskördar Skörderesultaten visar ungefär samma trend som graderingarna. Klart bäst var leden med Comet. I St Mellösa-försöket gav dessa led merskördar på mellan 1 500 och 1 800 kg, medan övriga led gav merskördar på 500-1 000 kg. I de andra försöken med svaga angrepp var merskördarna betydligt blygsammare. I dessa försök hävdar sig istället Proline bäst. I försöket på St Mellösa har behandlingarna också gett tydliga effekter på kvalitén. Rymdvikten ökade i snitt 22 g/l i de behandlade leden och tusenkornvikten ökade med 3,6 g i genomsnitt. Även proteinhal- 1

ten ökade med ca en procentenhet i de behandlade leden. I de övriga försöken var effekten på kvalitetsegenskaperna betydligt mindre. Lönsamt att behandla i två av försöken I de två försöken med högst merskördar var det lönsamt att göra en svampbehandling. I de andra två försöken var bara två led i ett av försöken lönsamma vid en prisnivå på 1,65 kr/kg. I medeltalsberäkningarna slår försöket i St Mellösa igenom, eftersom merskördarna var så stora där. I genomsnitt gav den låga dosen Comet bäst ekonomiskt netto, följt av den högre dosen Comet. Proline, som gav högst skörd i flera av försöken, gav ca 100-200 kr sämre netto än Cometbehandlingarna. Den billigaste behandlingen med Tilt Top hävdade sig väl i tre av försöken, men i St Mellösa-försöket gav behandlingen 1 000-1 600 kr lägre netto än de bästa behandlingarna. De genomsnittliga skillnaderna mellan de olika behandlingarna är dock så pass små att de inte är statistiskt säkerställda. Tabell 24. Bekämpning av svampsjukdomar i havre. 2007 L15-5040S Skörd, kg/ha Behandling Dos DC Märsta Västerås Vikbo- St Mellösa Medel Netto vid Netto vid Bek eff % Bek eff % Beställare kg, l/ha landet 1,05 kr/kg 1,65 kg/kg Svartrost Kronrost 1 försök 1 försök Obehandlat 6760 7750 5950 4410 6220 Reg/SJV Acanto 0,5 55-59 -320 +190 +320 +1390 +400 +200 +410 35 % 23 % Du Pont Comet 0,5 55-59 0 +180 +440 +1780 +600 +390 +710 89 % 83 % Reg/SJV Comet 0,25 55-59 -70 +250 +220 +1840 +560 +470 +780 80 % 50 % Reg/SJV Tilt Top 0,5 55-59 +80-30 +270 +860 +300 +190 +340 10 % 5 % Reg/SJV Tilt Top+ 0,5+ Comet 0,125 55-59 0-180 +460 +1490 +442 +260 +490 64 % 25 % MAK/BASF Proline 0,6 65 +210 +260 +530 +1380 +600 +280 +610 64 % 33 % Reg/SJV LSD 280 270 ns 750 ns ns ns CV 2,8 2,3 4,1 8,8 Probv. 0,0084 0,037 0,82 0,0015 0,16 0,61 0,49 Förfrukt H-vete R-vete H-vete V-vete Sort Freja Belinda Ingeborg Cilla Svartrost angrepp i obeh. led 0,6 % 0,3 % 0,25 % 25 % 25 % Kronrostangrepp i obeh. led 1,5% 50% 50 % Län AB U E T * Havre 1,05 respektive 1,65 kr/kg, transport 0,05 kr/kg, körskada 0,5 %, körning 120 kr/ha, Acanto 420 kr/l, Comet 430 kr/kg, Tilt Top 220 kr/l, Proline 530 kr/l 2