Sociala berättelser 1
De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende. De ska också ge förklaringar på ett objektivt sätt, utifrån specifika situationer. Den sociala berättelsen får inte börja med pekpinnar som till exempel Jag gör fel när jag sätter mig vid Andreas dator och ändrar hans inställningar Vi får inte anklaga eller förebrå personen. Perspektiva meningar beskrivning av personens och andra människors reaktioner. Den beskriver reaktioner och tolkningar av situationen men även åsikter och känslor. Direktiva meningar ger riktlinjer till bra beteende. Det är meningar som utformas positivt. De ger strategier för att hjälpa personen förstå och reagera på ett accepterat sätt och att bli motiverad till önskvärda reaktioner och förväntade beteenden. I denna del kan personen delta och ge förslag på bra metoder. Ofta börjar meningarna med: Jag ska försöka Kontrollmeningar avslutande positiva meningar. Kontrollmeningarna är personens nycklar, redskap för att komma ihåg och bemästra situationen. Berättelsen skrivs i första person singular, jagform. Den blir då mer personlig. Om den SB vänder sig till små barn eller personer med utvecklingsstörning som inte använder begreppet jag använder man jag + namnet Jag, Maria. Anledningen är att det är viktigt att arbeta med personens jag. 2
I klassrummet Vi har många lektioner i vårt klassrum. Ibland berättar och förklarar lärare för oss vad viska göra. Då måste elever lyssna. LYSSNA!! När Annika eller någon annan av mina lärare berättar och förklarar har jag svårt att sitta still. Jag FÅR röra mig, men det är FÖRBJUDET för mig och alla de andra eleverna att störa. När jag stör säger Annika eller någon annan lärare till mig. Om jag fortsätter får jag RÖTT utvisningskort. UTVISNING Då väljer jag att gå ut eller vara tyst och stanna kvar. Alla tycker att det är bra 3
om jag försöker vara kvar i klassrummet och jobba!!! 4
DATASPECIALISTEN Det är vanligt att folk har datorer. Datorerna är personliga. De som äger en dator bestämmer hur de vill organisera sina program, var de lägger sina filer och hur det ska se ut på skrivbordet. Jag har en egen dator. Jag har byggt upp ett system som är PERFEKT. När jag kommer hem till Andreas vill jag hjälpa honom att få samma PERFEKTA system. Jag börjar fixa med hans dator. Andreas blir arg. Jag knuffar bort honom. Han skvallrar för sina föräldrar, de blir också arga. Jag bryr mig inte och säger: - Ni är knäppa och Andreas kan ju ingenting. Andreas har sitt system som han tycker är bra. Tänk om han satte sig vid min dator och ändrade på mitt PERFEKTA system. Då skulle jag bli JÄTTEARG. Om jag vill hjälpa andreas kan jag förklara vad jag tycker är toppenbra med mitt system. Sen bestämmer Andreas om han vill ändra sitt system. Andreas bestämmer över sin dator. Jag bestämmer över min. tillsammans kan vi komma på nya bra sätt att ordna programmen. Glömmer jag mig säger Andreas DELETE. DELETE Det har jag själv kommit på. 5
SOCIALA FÄRDIGHETER Nästan alla människor har vänner, kompisar, släktingar. Man är tillsammans på olika sätt. Det är viktigt att veta hur man ska vara när man är tillsammans med andra. Jag vill krama ALLA. Jag vet att jag kan krama mamma, pappa, Tomas och mina släktingar som jag träffar ofta eller ganska ofta. Vi tycker om och känner varandra väl. HEJ Kompisar, vänner, andra släktingar säger jag hej till när vi träffas. Vi pratar med varandra. Jag måste lyssna och svara. Ibland får jag en komplimang. T.ex Då säger jag TACK!!! Jag kan också ge komplimanger och säga snälla saker. T.ex. Ibland är vi olika. Jag har en ful ovana. Jag blänger eller säger något konstigt om någon inte tycker som jag. 6
Det måste jag försöka sluta med. Dom jag pratar med tycker att det är obehagligt när jag tittar argt på dom. Det är bättre att jag säger vad jag tycker. Jag tycker om att vara med mina släktingar. Jag tycker det är roligt att vara med mina kompisar. Jag ska försöka tänka på att inte krama alla och prata istället för att stirra. 7
KOMPISRELATIONER Jag har kompisar. Jag vill ha kompisar. Jag vill umgås med dom. Gå och fika, gå på bio och göra andra roliga saker. Just nu tjatar jag på Anna. Hon vill inte vara kompis med mig längre. Jag är konstig mot Anna för att hon och Nicke är kompisar. När jag och Anna var kompisar träffades vi ofta. Vi åkte till stan, fikade och shoppade. Vi pratade och skrattade tillsammans. Vi ringde ofta varandra. När jag träffade min nya kompis Christel, svek jag Anna. När Anna ringde sa jag: - Jag har inte tid att träffa dig, jag har fullt upp. Jag slutade att ringa och träffa Anna. Jag hörde aldrig av mig. Anna blev ensam, ledsen och besviken när jag var så konstig. Jag måste försöka förstå att jag har sårat Anna. När Christel och jag blev ovänner, började jag ringa Anna igen. Anna vill vara med Nicke. Dem gör roliga saker som att gå på stan och se på film. Jag kan inte bestämma över Anna och Nicke. Om dom vill umgås så får dom göra det. Dom har frågat om jag vill hänga med. Det är normalt att ha flera kompisar, att ha mer än en 8
kompis åt gången. Jag ska kunna ha kvar min gamla kompis, fast jag har träffat en ny kompis. Kompisar ringer varandra och hör av sig. Nu ska jag sluta att tjata om Anna och Nicke. Vi kan vara kompisar alla tre. Jag kan inte bestämma över andra människor. 9
STOPP Jag leker med mina kompisar. Ibland jagar vi varandra. Det tycker vi är kul. När vi lekt ett tag tröttnar mina kompisar. Dom vill sluta med leken. Dom vill leka något annat. Det märker inte jag. Jag tycker leken blir roligare och roligare. Mina kompisar tycker att jag tar hårt i dom. Det gör ont. Det märker inte jag. Dom säger STOPP. När jag hör STOPP, ska jag försöka SLUTA. Det har jag varit med och bestämt. STOPP När jag säger STOPP till Carola, ska hon försöka SLUTA. När Karl säger STOPP till mig ska jag försöka SLUTA. Jag vill att mina kompisar ska tycka det är skoj att leka Med mig JAG VILL HA KOMPISAR!!!!!!!! 10