Domaren deklarerar 2011 På denna sida presenterar vi information hämtad direkt från Skatteverket. Uppdaterad januari 2011. Om avdrag för idrottsutövare http://www.skatteverket.se/privat/skatter/deklarera2011 Krav för avdrag: Med idrott avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Idrottsutövare med inkomster från idrottsverksamhet kan få avdrag för utgifter i samband med idrottsutövningen. Till idrottsutövare räknas aktiva idrottare, tränare, instruktörer, materialförvaltare, lagledare, domare, linjemän och tävlingsfunktionärer. Avdrag som kan medges: Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga i verksamheten. Avdrag för resor och ökade levnadskostnader medges enligt vanliga regler. Avdrag för idrottsredskap och specialutrustning medges antingen med faktiska kostnader eller schablonavdrag, högst 3 000 kronor, om du själv står för den huvudsakliga delen av kostnaderna och idrotten inte är din huvudsakliga sysselsättning. För redskap och specialutrustning som har en högre anskaffningskostnad än 10 000 kronor inkomståret 2009, 21 200 kronor inkomståret 2010, och som kan användas under mer än tre år medges årliga värdeminskningsavdrag. Om utrustningen kan antas kunna användas under t.ex. fem år, bör alltså en femtedel av kostnaden dras av årligen. Observera att utgifter för idrottsredskap och specialutrustning bara är avdragsgilla till den del de, tillsammans med övriga utgifter i ruta 06 i deklarationsblanketten, överstiger 5 000 kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet 3 000 kronor. Inget avdrag medges för: Avdrag medges inte för den del av utrustningen som kan användas privat. Normalt medges inte avdrag i den idrottsliga verksamheten med högre belopp än redovisade intäkter. Schablonavdraget för anskaffning av utrustning gäller endast idrottsutövare. Administrativ personal, cirkelledare etc. omfattas inte av schablonavdraget. Detsamma gäller militärer, brandmän, poliser m.fl. även om de har schemalagd motion eller krav på viss konditionsnivå i tjänsten. Rättsfall:
Kammarrätten i Göteborg 1999-10-01 mål nr 4520-1997. (Fotbollsdomare fick varken avdrag för motionskort, resor till träningspass, behandling hos kiropraktor/naprapat eller domarkläder.) Idrottsutövares ersättningar och kostnader http://www.skatteverket.se/privat/skatter/ersattningtillidrottsutovare Om du har utövat någon idrott som aktiv eller som tränare, domare, funktionär eller liknade så ska du skatta för alla kontanta ersättningar, presentkort, stipendier och förmåner (t.ex. fri bil och bostad) som du har fått. Om du har fått priser i form av minnesföremål är dessa skattefria. Detsamma gäller andra tävlingsvinster om de består av föremål som värderas till högst 1 300 kronor. Om du som enda ersättning för ett uppdrag eller arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda (och alltså inte får några andra ersättningar eller förmåner), är resorna skattefria. Även kostnadsersättning för sådana inställelse- och arbetsresor är skattefri förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18:50 kronor per mil. Du får göra avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utöva verksamheten (t.ex. för resor och inköp av idrottsredskap). Avdraget får i regel inte överstiga inkomsterna. Här kan du läsa mer om idrottsutövares ersättningar och kostnader. Ersättningar Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst. Som skattepliktig inkomst räknas lön, arvode prispengar, segerpremier, träningsersättningar, fickpengar presentkort övergångssumma sponsorbidrag (se avsnitt 2.6 i Skatteverkets meddelande om idrottsersättningar) ersättning för förlorad arbetsinkomst bidrag för inköp av personlig egendom som bostad och möbler bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe pension förmåner (se avsnitt 2.7 i Skatteverkets meddelande om idrottsersättningar) stipendier (se avsnitt 2.4 i Skatteverkets meddelande om idrottsersättningar). Länkar till Skatteverkets meddelanden finns till höger på denna sida. Traktamenten
Traktamente är den ersättning du får av idrottsföreningen för att täcka dina ökade levnadskostnader under en tjänsteresa. Två begrepp är väsentliga i detta sammanhang, nämligen dels var tjänstestället är, dels var den vanliga verksamhetsorten är. Den vanliga verksamhetsorten är ett område inom ett avstånd av 50 kilometer närmaste färdväg både från tjänstestället och bostaden. Du som idrottsutövare har ditt tjänsteställe på den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan). Vid träningsläger och tävling på annan plats (bortaplan) är du på tjänsteresa. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa kan medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Både träningen/tävlingen och övernattningen ska alltså ha skett utanför 50-kilometersgränsen. Till ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider och småutgifter samt utgifter för logi. Vid beräkningen av dessa utgifter används fastställda schablonbelopp. Du kan läsa mer om schablonbeloppen på sidan om Traktamente. Traktamente har betalats ut: I de flesta fall behöver du inte redovisa traktamentet i inkomstdeklarationen och du får då inte heller något avdrag. Det gäller när föreningen enbart med ett kryss på kontrolluppgiften har upplyst om att du fått traktamente som inte överstiger schablonbeloppen ("skattefritt" traktamente). Traktamente har inte betalats ut: Du får göra avdrag med schablonbeloppet för ökade levnadskostnader, om du gör sannolikt att du haft ökade utgifter för måltider och småutgifter. Om du själv har betalat för logi har du rätt att göra avdrag med det faktiska beloppet. Om du har haft utgifter för logi men inte kan visa storleken av dem får du göra avdrag med schablonbeloppet för logi (nattschablonen). Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten (se ovan) kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och föreningen kan inte betala ut "skattefritt" traktamente. Om föreningen betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Vad som gäller för idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå, läs nedan under "Resor och reseersättningar". Resor och reseersättningar Hemmaplan: Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen är arbetsresor. Om föreningen betalar ut ersättning för sådana resor ska ersättningen beskattas som lön. Du medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). Bortaplan: Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor. För sådana resor kan du få avdrag med egen bil med 18:50 kronor/mil. Om föreningen betalar ut ersättning för resorna ska den del av ersättningen som överstiger 18:50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att föreningen "skattefritt" kan betala ut 18:50 kronor/mil. Föreningen
redovisar sådan "skattefri" ersättning med kryss på kontrolluppgiften. Det innebär att du inte behöver redovisa ersättningen i inkomstdeklarationen och att du inte heller får något avdrag. Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss kan du inte få något avdrag för resorna, eftersom du inte har haft någon kostnad. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Resor mellan bostaden och den plats där match/tävling sker räknas därför som inställelseresor eller som resa mellan bostad och arbetsplats. Om föreningen betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsdomaren medges avdrag enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). En idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma matcher eller tävlingar har normalt sitt tjänsteställe i bostaden och inte på platser där idrottstävlingen äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Eftersom domaren har sitt tjänsteställe i bostaden betraktas resorna från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna som tjänsteresor. Avdrag för ökade levnadskostnader för tjänsteresa kan därmed medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten (Beträffande "vanliga verksamhetsorten", se ovan under rubriken "Traktamenten".) Avdrag för idrottsredskap m.m. Du kan få avdrag för utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning som du använt i den idrottsliga verksamheten. Exempel på utrustning som du kan få avdrag för: Skyddsutrustning och skyddskläder, t.ex. hjälm, hörselskydd, tandskydd, benskydd, armbågsskydd och ishockeyhandskar. Med skyddskläder menas sådana kläder och skor som har särskilda skyddsegenskaper mot bland annat mekaniska skador. Idrottsredskap som är nödvändiga för att kunna utöva sporten, t.ex. klubba, racket, bollar, skridskor, skidor och stavar. För att skor ska anses som idrottsredskap bör de vara utformade på sådant sätt att de avviker från sedvanliga träningsskor i sådan grad att de i praktiken endast kan användas vid utövande av sporten, t.ex. fotbollsskor med dobbar och skidpjäxor. Domarutrustning, t.ex. visselpipa, stoppur och signalkort. Sådana utgifter ska i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. Du kan göra direktavdrag för utrustning som kostat mindre än 21 400 kronor inkomstår 2011 (21 200 kronor inkomstår 2010), eller som kan beräknas ha en användningstid på högst tre år. För utrustning som kostat minst 21 400 kronor inkomstår 2011 (21 200 kronor inkomstår 2010) och som kan användas under mer än tre år bör avdraget delas upp på lika stora årliga förslitningsavdrag. Om utrustningen kan antas kunna användas under t.ex. fem år drar du alltså av en femtedel av kostnaden årligen.
Det kan bli aktuellt med avdrag med reducerat belopp om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den kan utnyttjas även i annan verksamhet. I så fall får du avdrag med en skälig del av anskaffningskostnaden. Du kan inte få avdrag för utrustning som du har fått kostnadsfritt. Du kan inte få avdrag för kläder och skor som inte är skyddskläder eller idrottsredskap enligt ovan. Du får därför inte avdrag för t.ex. tävlingskläder, domarkläder, träningsoverall, träningsskor, regnkläder och underställ. Detta gäller även om du bara använder kläderna i tjänsten eller i tävlingssammanhang. Som ett alternativ till avdrag för idrottsredskap m.m. enligt vanliga regler, dvs. med redovisning av varje enskild utgiftspost, kan du få avdrag med ett schablonbelopp. Förutsättningarna för att du ska få beräkna kostnaderna schablonmässigt är att: dina huvudsakliga inkomster kommer från någon annan verksamhet än idrottsverksamheten. Om dina inkomster från idrotten något eller några år skulle vara dina huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får du dock göra avdrag enligt schablon. du har själv svarat för huvuddelen av utgifterna för den idrottsliga verksamheten. Om nämnda förutsättningar är uppfyllda får du beräkna utgifterna schablonmässigt till ett belopp som motsvarar bruttoersättningen, dock högst 3 000 kronor. Observera att utgifter för idrottsredskap m.m. bara är avdragsgilla till den del de tillsammans med övriga utgifter i ruta 06 i deklarationsblanketten överstiger 5 000 kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet 3 000 kronor. I schablonbeloppet 3 000 kronor ingår inte utgifter för resor och ökade levnadskostnader.