Deklarationsteknik 2016

Transkript

1 Deklarationsteknik 2016

2 Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BETALNINGAR BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR FÖRSÄLJNINGSTEK NIK GOD MAN & FÖRVALTARE EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE PROBLEM OCH LÖSNINGAR HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK K2 ELLER K3 I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSPLANERING FÖR FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

3 Deklarationsteknik 2016 Näringsverksamhet, tjänst och kapital av Björn Lundén och Ulf Bokelund Svensson

4 Björn Lundén Information AB Box 84, Näsviken. Tel: Fax: facebook.com/blinfo Copyright Björn Lundén Information AB. 23:e upplagan ISBN, tryckt utgåva: , februari 2016 ISBN, e-bok: , februari 2016

5 Innehåll Om boken Deklaration Vem måste deklarera?...13 Deklarationsdatum...14 Deklaration via internet...15 Deklarationsombud...15 Anstånd...16 Avgifter och ränta...17 Öppet yrkande (öppen begäran)...18 Rättelse, omprövning och överklagande Privat deklaration 21 INK1 Inkomstdeklaration Inkomstdeklaration 1, sid Löner och förmåner [1.1]...24 Kostnadsersättningar [1.2]...25 Pension och livränta [ ]...26 Övrigt [1.5, 1.6, 1.7] Resor till och från arbetet [2.1]...30 Reseersättning och traktamente [2.2] Tillfälligt arbete [2.3] Dubbel bosättning [2.3] Hemresor ruta [2.3]...36 Övriga avdrag [2.4]...37 Allmänna avdrag pensionssparavdrag [3.1] Allmänna avdrag periodiskt understöd [3.1] Allmänna avdrag socialavgifter [3.1] Skattereduktion HUS-tjänster [4]...43 Gåva, skattereduktion [4]...43 Fastighetsavgift [5]...43 Fastighetsskatt [6]...44 Schablonintäkter [7.1]...44 Inkomsträntor mm [7.2]...45 Uthyrning [7.3]...46 Utgiftsräntor mm [8.1]...46 Specifikation räntor mm...47 Förvaltningsutgifter [8.2]...48 Kapitalvinster och kapitalförluster...48 Vinster från K4 avsnitt C och B, K10, K10A, K12 avsnitt B och K13 [7.4]...50

6 Vinster från K4 avsnitt D, K12 avsnitt E och K15A/B [7.5]...50 Vinster från K5 och K6 [7.6]...50 Vinster från K7 och K8 [7.7]...50 Förluster från K4 avsnitt C mm [8.1] Förluster från K4 avsnitt A, K10, K12 och K13 [8.3]...51 Förluster från K4 avsnitt D, K10A, K12 avsnitt E och K15A/B [8.4]...51 Förluster från K5 och K6 [8.5]...51 Förluster från K7 och K8 [8.6]...52 Investeraravdrag från K11 [8.7] Avkastningsskatt utländska försäkringar [9.1, 9.2] Näringsverksamhet INK1, sid Räntefördelning [11]...54 Underlag för expansionsfondskatt [12]...54 Nedsättning av egenavgifter [13.1] Allmänna avdrag (näringsverksamhet) [14.1] Underlag för fastighetsavgift [15]...56 Underlag för fastighetsskatt [16]...56 Verksamheten upphört...56 Övriga upplysningar...56 Underskrift...57 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Personliga tillgångar hjälpblankett Avskattning vid karaktärsbyte...65 Skuld i utländsk valuta hjälpblankett T1 Egenavgifter/särskild löneskatt ska betalas T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby Blankett T2 sidan T2 sidan 2 [E]...80 K11 Investeraravdrag K Värdepapper 95 K4 Försäljning av värdepapper Försäljningsdatum...97 Omkostnadsbeloppet...98 Konvertibla skuldebrev och optionsrätter Värdepappersfonder Fordringar Kapitalplaceringstillgångar K4 sid Hjälpblanketten 2198 Genomsnittligt omkostnads belopp K4 sid 2 C och D Optioner När du är innehavare När du är utfärdare...117

7 Fastigheter och bostadsrätter 119 Om fastigheter och bostadsrätter Gränsdragning och definitioner Karaktärsbyte Hyresfastigheter Bostadsrätter Uthyrning av privatbostad Intäkter Avdrag Uppskov Ursprungsbostaden Ersättningsbostaden Så fungerar uppskovet K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift K2 sidan 1 [A E] K2 sid 2 [F J] K5 Försäljning av småhus Beskattningstidpunkten Beräkning av kapitalvinsten Inkomsten Omkostnadsbeloppet K5 sidan K5 sidan 2, Uppskov med beskattning av vinst K6 Försäljning av bostadsrätt Beräkningen K6 sid K6 sidan 2, Slutligt uppskov K7 Försäljning av näringsfastighet Onerösa eller benefika överlåtelser Köp eller gåva Beskattningstidpunkten Kapitalförlust Beräkning av kapitalvinsten Inkomsten Omkostnadsbeloppet Återläggningsreglerna Underskott i näringsverksamheten Delavyttring och marköverföring Allframtidsupplåtelser Påverkan på omkostnadsbeloppet K7 sid K8 Försäljning näringsbostadsrätt Deklarationsblanketten K

8 Enskild firma 237 Blankett NE förenklat årsbokslut Grunduppgifter sid 1 NE Räkenskapsschema NE sid Räkenskapsschema NE sid 1 Resultaträkning Skattemässiga justeringar sid Övriga uppgifter sid Blankett NE vanligt årsbokslut Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond A. Räntefördelning kapitalunderlag (sid 1) B. Expansionsfond kapitalunderlag (sid 2) C. Värde fastighet mark, byggnader och markanläggningar N7 Övertagande av fonder och fördelningsbelopp Fonder och fördelningsbelopp som övertagits [B] N8 Skogs- och substansminsknings avdrag N8 Skogsavdrag Substansminskningsavdrag Aktiebolag 301 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Räkenskapsschema INK2R Balansräkning INK2R sidan 2 Resultaträkning Skattemässiga justeringar INK2S Inkomstdeklaration 2 INK K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 sid K10 sid K10 sid K10 sid 4 D. Lönebaserat utrymme K12 Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier K13 Andelsbyte kvalificerade andelar Handelsbolag 355 INK4 Handelsbolag Räkenskapsschema INK4R Balansräkning INK4R sid 2 Resultaträkning Inkomstdeklaration 4 INK Skattemässiga justeringar INK4S Delägaruppgifter INK4DU N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Blankett N3A sid N3A sid N3A sid

9 N3B Andel i handelsbolag för juridisk person A. Beräkning av resultat Justerad anskaffningsutgift (endast för HB som äger HB) C. Begränsat ansvar K15 Avyttring av andel i handelsbolag Blankett K15A Blankett K15B Stiftelser och ideella föreningar 413 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Blankett INK Ideella föreningar Deklaration för ideella föreningar Stiftelser Deklarationsblanketten INK

10

11 Om boken Den här boken beskriver hur du fyller i de olika deklarationsblanketterna, antingen om du gör det för hand eller i ett deklarationsprogram, t ex BL Skatt. Bokens indelning Boken är indelad i ett antal huvudområden som innehåller kapitel om respektive deklarationsblankett som hör till detta område. I början av varje kapitel presenteras normalt skattereglerna som gäller just den blanketten. Där efter gör vi en blankettgenomgång punkt för punkt. Sedan ser du en bild av varje blankettsida med exempel på hur den fylls i. För att det ska bli överskådligt har vi lagt blankett bilden och motsvarande exempeltext på ett och samma uppslag. I vissa fall, främst när skattereglerna är väldigt omfattande, har vi även tagit med kapitel om detta. Dessa kapitel är då inte direkt kopplade till någon specifik deklarationsblankett eller kopplade till flera deklarationsblanketter. Några speciella blanketter här hittar du dem Blanketten N8 skogsavdrag och substansminskningsavdrag beskrivs i den del av boken som handlar om enskild firma. Detta eftersom det är sällsynt att sådana avdrag förekommer i andra företagsformer. Blanketten N7 överföring av sparad räntefördelning, periodiseringsfonder och expansionsfond beskrivs i den del av boken som handlar om enskild firma. Vi har valt att göra det eftersom de flesta byten av företagsform görs till eller från enskild firma och eftersom de flesta fall av överföringar genom benefika fång gäller enskilda firmor. Hänvisningar till andra böcker Området är mycket stort och vi har valt att skriva om det vi känner är viktigast i deklarationssammanhang. Vissa områden har vi behandlat mera kortfattat. Det gäller framför allt där vi har gett ut separata böcker i ämnet. Du kommer alltså att hitta en hel del 11

12 Om boken hänvisningar till andra böcker som du kan läsa om du vill fördjupa dig i ett visst ämne. Boken uppdateras på vår hemsida På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Där hittar du även relevanta lagtexter. Gå till vår startsida och välj fliken Böcker. På boksidan väljer du Deklarationsteknik i rullisten Välj bland alla våra böcker och sedan fliken BokPlus. I Faktabanken på vår hemsida hittar du aktuell information om t ex konsumentprisindex, nybils priser, prisbasbelopp, inkomstbasbelopp, referensränta, statslåneränta och utlandstraktamenten. Du hittar en länk till Faktabanken i sidfoten på startsidan. Tacksam för tips Vi tar tacksamt emot förslag till förbättringar inför kommande upplagor av boken, mejla till [email protected]. Vi är också glada om du vill tycka till om boken på Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner. Näsviken i Hälsingland, februari 2016 Björn Lunden och Ulf Bokelund Svensson 12

13 Deklaration 2016 Vem måste deklarera? Fysiska personer Du måste deklarera 2016 om du bott i Sverige under hela beskattningsåret och haft förvärvsinkomst (tjänsteinkomst och/eller inkomst av aktiv näringsverksamhet) på kr eller mer för 2015 bott i Sverige bara en del av året och om du haft en inkomst på 100 kr eller mer haft kapitalinkomster på minst 200 kr där inte preliminär A-skatt dragits på hela beloppet. Med kapital inkomst menas ränta, utdelning, kapitalvinst, vissa uthyr ningsinkomster mm fått utdelning på aktier eller vinst vid försäljning av aktier i ett fåmansföretag som du ska ta upp som inkomst av tjänst eller om du fått andra ersättningar eller förmåner från ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag som du ska ta upp som inkomst av tjänst om du haft inkomst av passiv näringsverksamhet på sammanlagt 100 kr eller mer ägt en fastighet (t ex en villa, fritidsfastighet eller tomt) eller en del av en fastighet under beskattningsåret ska lämna uppgifter om återköp (skalbolag) fått föreläggande om att lämna deklaration. Dödsbon Ovanstående regler gäller även för dödsboet efter en person som avlidit under inkomståret. Dödsbon efter personer som avlidit före inkomståret ska lämna en inkomstdeklaration om dödsboet haft kapitalinkomst där inte preliminär A-skatt dragits och/eller förvärvsinkomst på sammanlagt 100 kr eller mer dödsboet ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader dödsboet ägt en fastighet eller en del av en fastighet. Andra dödsbon behöver alltså inte deklarera. Det gäller dödsbon som inte ägt någon fastighet och som inte har haft några andra inkom 13

14 Deklaration 2016 ster än kapitalinkomster där preliminärskatt har dragits av (t ex på räntor och utdelningar). De flesta dödsbon behöver därmed inte deklarera eftersom inkomsterna ofta bara består av bankräntor. Juridiska personer Alla juridiska personer är normalt deklarationsskyldiga. I de kapitel som handlar om blanketter som berör juridiska personer kan du läsa om den juridiska personen ska deklarera och vad som ska lämnas in till Skatteverket. Deklarationsdatum Fysiska personer Fysiska personer och dödsbon ska lämna inkomstdeklaration 1 senast 2 maj Juridiska personer Juridiska personer (utom dödsbon) ska lämna inkomstdeklarationen senast sex månader efter bokslutsdagen. Om deklarationen lämnas elektroniskt (se nedna) senareläggs deklarationsdatumet med en månad. De juridiska personer som ska lämna sina deklarationer under 2016 är de med följande bokslutsdatum: Bokslutsdatum Deklaration på pappersblankett Elektronisk deklaration 31/1, 28/2, 31/3 eller 30/ november december /5 eller 30/ december januari /7 eller 31/ mars april /9, 31/10, 30/11 eller 31/ juli augusti

15 Deklaration 2016 Deklaration via internet Fysiska personer Du kan välja att godkänna den förtryckta deklarationen (INK1) på internet, mobil (smartphone), telefon, via sms eller per post. För Iphone och Android-mobiler har Skatteverket tagit fram särskilda appar för deklarationen. Om du bara ska godkänna din deklaration via telefon ( ), internet ( eller mobil ( mobil), använder du de koder som finns högst upp på specifikationen till deklarationen eller mobilt BankID. Deklarerar du via sms använder du enbart din kod för underskrift. Skicka ditt personnummer och denna kod till Ett mellanslag ska skilja personnumret från koden. Du kan göra avdrag för resor till och från arbetet på internet eller i mobilen med dina personliga säkerhetskoder eller e-legitimation. Om du ska göra andra ändringar eller avdrag i INK1 kan du göra det via internet (e-tjänsten Inkomstdeklaration 1) om du har en e-legitimation. Juridiska personer Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan lämna första sidan av inkomstdeklaration 2 med en e-legitimation. Det gör du via e-tjänsten Inkomstdeklaration 2. Inkomstdeklaration 3 och 4 kan inte lämnas via e-legitimation. Första sidan av INK3 och INK4 måste fortfarande skrivas under och lämnas in på papper. Deklarationsombud Alla som är deklarationsskyldiga kan utse deklarationsombud som lämnar elektronisk deklaration. Deklarationsombud kan dock bara lämna elektroniska deklarationer. Eftersom INK3 och INK4 inte kan lämnas elektroniskt så kan inte de företag som lämnar dessa blanketter använda sig av ett ombud för sin inkomstdeklaration. 15

16 Deklaration 2016 Anstånd Anstånd Om du inte kan få deklarationen klar i rätt tid, kan du begära anstånd. Det gör du skriftligen hos Skatteverket senast 10 dagar innan deklarationen normalt ska lämnas. Du brukar kunna få anstånd om du är sjuk, bortrest under en längre tid eller inte kan få hjälp med deklarationen i tid. Byråanstånd Redovisnings- och revisionsbyråer har en särskild möjlighet att få anstånd med att lämna in fysiska personers deklarationer, så kallat byrå anstånd. Byråerna får rätt att successivt lämna in de deklarationer byrån har angivit i sin anståndsansökan. Det är Skatteverket (SKV) som fastställer tidsplanen för deklarations inlämningen vid byråanstånd. Om SRU-uppgifterna lämnas på papper ska enligt tidsplanen normalt så här många deklarationer vara inlämnade vid respektive datum: 35% bör vara inlämnade % bör vara inlämnade % bör vara inlämnade % bör vara inlämnade Lämnas uppgifter via ADB-medium via E-tjänst, via telenätet eller via diskett (SRU-diskett) eller cd-skiva är tidsplanen mer generös. Då ska normalt så här många deklarationer vara inlämnade vid respektive datum: 60% bör vara inlämnade % bör vara inlämnade % bör vara inlämnade Lämnas förutom SRU-uppgifterna, även byråanståndsansökan via ADB-medium via E-tjänst, via telenätet, via diskett (SRU-diskett) eller cd är tidsplanen ännu mer generös. Då ska normalt så här många deklarationer vara inlämnade vid respektive datum: 50% bör vara inlämnade % bör vara inlämnade % bör vara inlämnade

17 Deklaration 2016 Avgifter och ränta Förseningsavgift Förseningsavgiften är kr om du lämnar deklarationen senare än den dag deklarationen ska lämnas. Om deklarationen inte kommit in inom tre månader från att den skulle ha lämnats, påförs du ytterligare kr. Efter ytterligare två månader påförs en tredje förseningsavgift på kr. Förseningsavgiften kan alltså bli upp till kr. Har du fått anstånd anses anståndsdagen vara den dag deklarationen ska lämnas. För aktiebolag och ekonomiska föreningar är avgifterna kr, kr respektive kr. Avgiften är inte avdragsgill, så beloppet måste betalas med beskattade pengar. Skattetillägg Du kan bli tvungen att betala skattetillägg om du lämnar oriktiga uppgifter i deklarationen eller i någon bilaga eller om du ute lämnar någon uppgift som skulle ha varit med på ett sådant sätt att du skulle ha fått för låg skatt om uppgifterna hade godtagits. Du kan också bli påförd skattetillägg om du blir skönstaxerad på grund av att du inte har lämnat någon deklaration eller på grund av att dek la ra tionen är så bristfällig att den inte kan godtas. Skattetillägget är 40% av skatten på det undanhållna beloppet 10% av skatten på det undanhållna beloppet om uppgiften skulle kunna ha rättats med ledning av kontrollmaterial som Skatteverket normalt har tillgång till 10% om det är fråga om periodiseringsfel vid inkomstbeskattningen 20% på undanhållna momsbelopp 5% på undanhållna momsbelopp om uppgiften skulle kunna ha rättats med ledning av kontrollmaterial som Skatteverket normalt har tillgång till 5% om det är fråga om periodiseringsfel när det gäller moms (2% om redovisningsperioden är högst 2 månader och felet rättas inom fyra månader) 40 eller 20% på 1/4 av den oriktiga uppgiften om det handlar om underskott av näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst. 40% av skatten vid skönsbeskattning. Om du rättar till uppgiften på eget initiativ (frivillig rättelse) innan Skatteverket hör av sig kan du slippa skattetillägg. 17

18 Deklaration 2016 Ränta på kvarskatt Om du har betalat för lite preliminärskatt under beskattningsåret kan du göra en extra inbetalning till skattekontot så att du slipper betala kostnadsränta. Om du räknar med att den preliminärskatt du betalat för beskattningsåret kommer att understiga den slutliga skatten med högst kr kan du betala in mellanskillnaden så att det finns bokfört på ditt skattekonto senast den 3:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på beloppet. För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på detta belopp från och med 2 maj Räknar du med att skillnaden mellan inbetald preliminärskatt och slutlig skatt är större än kr ska du göra en extra inbetalning på det överskjutande beloppet så att beloppet finns bokfört på ditt skattekonto senast den 12:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Då slipper du betala kostnadsränta på denna del av underskottet. För den som har kalenderår som beskattningsår börjar ränta beräknas på det överskjutande beloppet från och med 12 februari Kostnadsräntan på kvarskatt är för närvarande 1,25% (basräntan) fram till förfallodagen. Efter förfallodagen är räntan basräntan plus 15 procentenheter. Underskott som uppkommer vid avstämningen av den slutliga skatten ska betalas inom 90 dagar från det beslutsdatum som anges på slutskattebeskedet. Om du får ditt slutskattebesked för beskattningsåret 2015 i december 2016 är förfallodagen 14 mars Öppet yrkande (öppen begäran) Egna bilagor Deklarationsblanketterna innehåller inte mycket utrymme för egna kommentarer och så kallade öppna yrkanden. Var inte rädd för att göra egna bilagor. Det kan vara för att förklara utgifter för t ex en utlandsresa eller ovanligt stora telefonutgifter. Eventuellt kan du skriva upplysningarna på baksidan av blankett INK1. Där finns det några rader för övriga upplysningar. Skattetillägg Om du lämnar en oriktig uppgift i deklarationen kan du, förutom att skatten eller momsen höjs, bli påförd skattetillägg. Skattetillägget är 40% av den inkomstskatt som undanhållits, och 20% av momsen. Skattetillägget kan bli borttaget om den oriktiga uppgiften har 18

19 Deklaration 2016 rättats eller har kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som Skatte verket har tillgång till. Öppet yrkande (öppen begäran) För att undvika skattetillägg kan du göra ett öppet yrkande, dvs lämna ett särskilt meddelande som beskriver något som du är tveksam till i deklarationen. Om Skatteverket anser att uppgiften i deklarationen ändå är felaktig, höjs skatten eller momsen, men du blir inte påförd skattetillägg. Om du har anställda eller redovisar moms månadsvis, kan du i vissa situationer göra det öppna yrkandet redan i skattedeklarationen. Observera dock att du, även om Skatteverket godtar ditt särskilda meddelande, ändå måste upprepa det öppna yrkandet i inkomstdeklarationen, eftersom olika lagar gäller. Adam redovisar moms varje månad i skattedeklarationen. Han köper in en begagnad husvagn till sin enskilda näringsverksamhet. Han anser att husvagnen är helt och hållet avdragsgill i näringsverksamheten, så månaden efter inköpet, lyfter han hela momsen på husvagnen i skattedeklarationen och skickar dessutom in ett särskilt meddelande om hur husvagnen ska användas. Skatteverket hör inte av sig, så han utgår från att de har godtagit momslyftet. När Adam senare gör sin inkomstdeklaration gör han avskrivning på hela husvagnen. Trots att han redan gjort ett öppet yrkande avseende momsen i sin skattedeklaration måste han dessutom göra ett liknande öppet yrkande i inkomstdeklarationen för att vara säker på att slippa skattetillägg om Skatteverket inte bedömer att hela husvagnen ska dras av genom värdeminskning i inkomstdeklarationen. Rättelse, omprövning och överklagande Rättelse Under deklarationsåret, till dess att taxeringsarbetet avslutats, kan du lämna in rättade versioner av deklarationen. Du kan lämna in hur många rättelser du vill, det är alltid den senaste versionen som gäller. Omprövning Inom sex kalenderår efter att beskattningsåret gått ut kan du begära att få deklarationen omprövad, t ex om du kommer på att du gjort fel eller missat något avdrag. Då skriver du till Skatteverket och beskriver vad du vill få omprövat. Det är bäst om du lämnar en rättad version av deklara tionen som bilaga till din begäran om omprövning. 19

20 Deklaration 2016 Deklarations blanketter för tidigare år kan hämtas från Skatteverkets hemsida För den som har kalenderår som beskattningsår och lämnar deklarationen 2016 kan en begäran om omprövning lämnas in senast 31 december Överklagande Om Skatteverket fattat ett beslut om din taxering (grund lägg ande beslut eller beslut efter omprövning) som du inte är nöjd med, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandet ska göras skriftligt och skickas till Skatteverket (som sedan vidarebeford rar överklagandet till förvaltningsrätten). Du kan överklaga inom sex år räknat från kalenderåret efter beskattningsåret.är du inte nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga vidare till kammar rätten och därefter till Högsta förvaltningsdomstolen. För den som har kalenderår som beskattningsår och lämnar deklarationen 2016 kan överklaga beslutet fram till och med 31 december

21 Privat deklaration Privat deklaration 21

22 INK1 Inkomstdeklaration 1 Förtryckt blankett Blanketter med förtryckta uppgifter skickas ut i slutet av mars eller i början av april. Det finns enbart förtryckta blanketter. Om du behöver en dubb lett av den förtryckta blanketten kan du beställa en från Skatteverket. Du får också en specifikation över kontrolluppgifter och en preliminär skatteberäkning från SKV. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast 2 maj Två sidor men de flesta klarar sig med en De allra flesta behöver bara deklarera på den första sidan av blanketten. Men du som bedriver näringsverksamhet ska även deklarera på den andra sidan. Huvudblankett Blankett INK1 är din huvudblankett. Alla andra blanketter är bilagor i din deklaration, t ex N-blanketterna. På blankett INK1 sam man ställs dina inkomster och avdrag från tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det är också den här blanketten du undertecknar och däri genom försäkrar att uppgifterna i deklara tionen är riktiga. Bilagor Du kan lämna bilagor till inkomstdeklarationen. Du måste lämna särskilda bilagor om du sålt eller på annat sätt har gjort dig av med fastigheter, bostadsrätter, aktier och andra värdepapper (inte värdepappersfonder om du har fått kontrolluppgift på försäljningen) eller lös egendom har inkomst av hobby eller tjänsteinkomster som du själv ska betala socialavgifter på är närstående till en företagsledare eller delägare i ett fåmansföretag och du fått någon ersättning eller gjort någon annan transaktion med företaget fått utdelning på aktier och andelar i onoterade företag begär uppskov vid byte av bostad. 22 Privat deklaration

23 INK1 Inkomstdeklaration 1 Blanketter, specifikation, skatteberäkning och inbetalningskort Från Skatteverket får du: En deklarationsblankett (i två exemplar) som till stora delar redan är ifylld med uppgifter om inkomster, inkomst- och utgiftsräntor, pensionssparande och vinst/förlust vid försäljning av andelar i värde pappersfonder. Dessutom finns personuppgifter och underlag för fastighetsavgift förtryckta. Den ena skickar du in till Skatteverket och den andra sparar du som kopia. En specifikation som visar de kontrolluppgifter som Skatteverket fått och ibland finns också meddelanden från Skatteverket. Specifika tionen behåller du. Alla näringsidkare som är människor, får dessutom en särskild specifikation. Den kan innehålla uppgifter om utgående balansposter från förra året. Dessutom får alla som lämnade en näringsbilaga förra året uppgifter om bland annat periodiseringsfonder, expansionsfond, inrullat underskott och egen avgifter. En preliminär skatteuträkning som grundar sig på de uppgifter som Skatteverket fyllt i på din deklaration. Där står också den preliminärskatt som dragits av. Skatteuträkningen behåller du. Tänk på att om du ändrar något eller lägger till något i deklarationen så stämmer inte längre skatteuträkningen. Observera att du som är ansluten till Mina meddelanden (en tjänst som hanterar myndighetspost digitalt) får ingen deklarationsblankett hemskickad. I stället får du en avisering via sms eller mejl om att du kan deklarera med Skatteverkets app eller med e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 på INK1 Personuppgifter Högst upp på första sidan finns vissa förtryckta uppgifter. Dels är det adressen till det skattekontor dit du ska skicka eller lämna deklarationen och dels är det dina personuppgifter. Du ändrar de uppgifter som inte stämmer, t ex ändrad adress. Hemortskommun Den kommun där du var folkbokförd den 1 november året innan inkomståret bestämmer vilken kommunal skatt du ska betala för inkomståret. För inkomståret 2015 bestäms din kommunalskatt av var du var folkbokförd 1 november Om något är fel Ta fram alla kontrolluppgifter som du har fått från arbetsgivare, banker, försäkringskassan, kontokortsföretag, försäkringsbolag mm. Kontrollera att alla belopp finns med på Skatteverkets specifikation och att beloppen stämmer. Summorna är ifyllda i de gula Privat deklaration 23

24 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 fälten på deklarationsblanketten. Om någon av uppgifterna är felaktig stryker du beloppet i den gula rutan på deklarationsblanketten och fyller i totalbeloppet i den vita rutan bredvid. Ska det egentligen inte stå någonting alls, skriver du dit en nolla. I de vita rutorna lägger du också till uppgifter som Skatteverket inte känner till, t ex avdrag för resor till och från arbetet. Under Övriga upplysningar på blankettens baksida kan du beskriva de rättelser du har gjort. Har du haft ytterligare inkomster utöver de som finns på Skatteverkets specifikation skriver du utbetalarens namn, person- eller organisationsnummer eller adress, din inkomst och avdragen preliminärskatt. Inkomstdeklaration 1, sid 1 Tjänst I inkomstslaget tjänst gäller kontantprincipen, dvs alla inkomster ska tas upp det år då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Alla utgifter ska dras av det år de betalas. Undantagna är vissa större utgifter som inte får dras av direkt utan måste fördelas som förslitningsavdrag. Läs mer om detta i kapitlen om blankett T1 och T2. Löner och förmåner [1.1] I ruta [1.1] finns summan av de inkomster enligt kontrolluppgifter som du fått från din arbetsgivare, försäkringskassan, pensionsutbetalare osv. Där står dina skattepliktiga inkomster, t ex lön, förmåner, a-kasseersättningar, sjuklön och sjukpenning. Här ingår också den skattepliktiga delen av reseersättningar och traktamenten. Det belopp som ska anges i ruta [1.1] hittar du på kontrolluppgiften i rutorna [11], [12], [13] och [18]. Ruta [11] är kontanta löner mm och ruta [12] är de skattepliktiga förmånerna. Ruta [13] är förmån av fri bil och ruta [18] förmån av fritt drivmedel. Beloppet i ruta [1.1] på deklarationen kan vara kontant lön traktamentsersättningar och bilersättning som överstiger schablonbeloppen bilersättning för resor till och från arbetsplatsen arvoden tävlingsvinster, såvida det inte rör sig om lotterier 24 Privat deklaration

25 INK1 Inkomstdeklaration 1 skattepliktiga förmåner, t ex kostförmån, bilförmån, bostadsförmån eller ränteförmån sjuklön sjukpenning och andra ersättningar från försäkringskassan, t ex föräldrapenning eller ersättning vid militär repövning a-kasseersättning och liknande ersättning starta eget-bidrag vuxenstudiestöd och liknande. INK1 Kostnadsersättningar [1.2] Alla kostnadsersättningar ska inte deklareras. De kostnads ersättningar som kryssmarkerats på kontrolluppgiften i rutorna [50] [52] (enligt schablon) eller i rutorna [55] [56] (motsvarande utlägg som du gjort) ska du inte deklarera. Du får inte heller dra av motsvarande kostnader. I ruta [1.2] fyller du i de kostnadsersättningar du ska deklarera. De finns i ruta [20] på kontrolluppgiften. Avdrag för motsvarande kostnader gör du i ruta [2.4] (övriga utgifter) eller [2.2] (utgifter för tjänsteresor som inte ersatts av arbetsgivaren). Exempel på kostnadsersättningar som du ska deklarera är ersättning för telefon och representation. Har du fått mer traktamente än de skattefria schablonbeloppen skattar du för det överskjutande beloppet precis som vanlig lön. Beloppet ingår i lönen i ruta [1.1]. Skattefritt traktamente Får du traktamente är detta i vissa fall skattefritt. För att det över huvudtaget ska vara skattefritt måste tjänsteresan ha varit förenad med övernattning. För en hel dag med övernattning i Sverige är 220 kr skattefritt under år Som heldag räknas också resdagar där avresan startar före kl eller där hemresan slutar efter kl Andra resdagar räknas som halva dagar. För halv dag är 110 kr skattefritt. Är du utomlands är de skattefria beloppen olika för olika länder. Har du fått kostförmån samtidigt som du fått traktamente ska det skattefria traktamentsbeloppet minskas med värdet på kostförmånen. Reglerna för detta är också olika beroende på om tjänste resan var i Sverige eller utomlands. Privat deklaration 25

26 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Pension och livränta [ ] I rutorna [1.3] och [1.4] deklarerar du pensioner. Dessutom ska livräntor in här och utbetalningar från privata pensionsförsäkringar. Delpension och arbetsskadelivränta deklareras som vanlig lön i ruta [1.1]. Allmän pension och tjänstepension [1.3] Din totala pension består av dels allmän pension från Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) i ruta [1.3], dels av tjänstepension från din arbetsgivare i ruta [1.3] och dels av eget pensionssparande i ruta [1.4]. Allmän pension består av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension. Sjukersättning och aktivitetsersättning (kallades tidigare förtidspension) och efterlevandepension mm, ska du ta upp som inkomst i ruta [1.3]. Allmän pension är alltid skattepliktig liksom tjänste pension från arbetsgivare. Förtidspension från AGS (avtalsgruppsjukförsäkring) är skattepliktig om försäkringsfallet inträffat 1991 eller senare. Får du ett statligt eller kommunalt bostadsbidrag till barn familjer är det skattefritt. Detsamma gäller kommunala bostads tillägg (KBT) till folkpensionärer och handikappade. Barnpension Barnpension enligt lagen om allmän försäkring är delvis skattefri. Annan barnpension än allmän pension beskattas fullt ut. Pensionsförsäkring och livränta [1.4] Utbetalningar från pensionsförsäkring eller pensionssparande är skattepliktiga. Detta gäller både pension till den som tagit försäkringen och efterlevande till denne om han avlidit. Också återbäring eller ett belopp som du får ut om du återköper en pen sions försäkring är skattepliktigt. Återköp kräver som regel dispens från Skatteverket och medgivande av försäkring s givaren. Får du livränta som betalas ut vid sjukdom eller olycksfall, beskattas den i vissa fall till reducerade belopp, beroende på din ålder. Förutsättningarna är att livräntan betalas ut på grund av en försäkring och att försäkringen inte tagits i samband med tjänsten. Den ska heller inte vara en trafikförsäkring eller någon annan ansvarighetsförsäkring eller obligatorisk försäkring enligt lagarna om yrkes skade- och arbetsskadeförsäkring (med vissa undantag, se nedan). Försäkringsbolagen lämnar en uppgift om hur stor den skatteplik tiga delen av livräntan är. 26 Privat deklaration

27 INK1 Inkomstdeklaration 1 Med de undantag som gäller för livränta och engångsbelopp vid person skada är ersättning som betalas ut på grund av trafik försäkring, annan ansvarighetsförsäkring eller skadestånds försäkring skatte pliktig när den är till för att täcka förlorad skatte pliktig inkomst eller om den betalas ut i form av livränta. INK1 Personskador Livränta och engångsbelopp som betalas ut på grund av personskada beskattas så här: För direktutbetalda engångsbelopp för framtida förlust av skattepliktig inkomst på grund av personskada är 60% av engångs beloppet skatte pliktigt och 40% skattefritt. Får du två eller flera sådana engångs belopp för samma personskada, gäller denna regel för varje sådant belopp. Den skattefria delen får dock inte överstiga 15 pris basbelopp för ett engångsbelopp och sammanlagt 15 prisbasbelopp om du får flera engångsbelopp för samma skada. När det gäller arbetsskadelivränta (skada fr o m 1 juli 1977) är hela beloppet skattepliktigt. Livräntan samordnas då med aktivitetsersättningen enligt lag om allmän försäkring. Pensionen beskattas i så fall efter vad som gäller folkpensionärer. Egen livränta jämställs däremot med lön. Förlorad inkomst Om en livränta, som fastställts efter den 1 januari 1976 på grund av personskada, ska täcka förlorad skattepliktig inkomst eller förlorat underhåll så ska hela livräntan deklareras. Annan livränta beskattas inte. Periodiserad livränta enligt trygghets försäkring vid arbetsskada (TFA) jämställs med lön. Gamla skador För livränta, som fastställts före den 1 januari 1976 på grund av person skada som inträffat 1962 eller senare och som inte ska täcka för lorat underhåll, och för yrkesskadelivränta, på grund av skada som inträffat 1955 eller senare men före den 1 juli 1977, gäller speciella regler. Om livräntan varit högst ett prisbasbelopp är halva livräntan skattefri. Har livräntan över stigit ett prisbasbelopp är den skattefria delen begränsad till ett halvt prisbasbelopp. Har du fått flera äldre liv räntor, beräknar man för totalbeloppet på motsvarande sätt en skattefri del, som hör till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek. Byter du en sådan äldre livränta mot ett engångsbelopp är lika stor andel av engångsbeloppet skattefri som den skattefria delen av den årliga livräntan. Privat deklaration 27

28 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Livränta som ska täcka förlorat underhåll är helt skattepliktig. Undantag kan gälla för yrkesskadelivränta till efterlevande barn om livräntan är samordnad med barnpension. Livränta som fastställts före den 1 januari 1976 på grund av personskada före år 1962 och yrkesskadelivränta för skada före år 1955 beskattas med ett reducerat belopp beroende på mottagarens ålder. Byter du ut en sådan livränta mot ett engångsbelopp är detta skattefritt. Avgångsvederlag och förlorad arbetsförtjänst Avgångsvederlag, dvs annan ersättning än AGB (avgångsbidrag) och AGE (avgångsersättning) eller motsvarande, i samband med att en anställning upphör jämställs med lön. Avgångsvederlag är därför både skattepliktigt och till skillnad från t ex AGB och AGE även pensionsgrundande. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig även om den inte betalas ut som livränta eller på grund av tjänst och oavsett om ersättningen betalas ut från en försäkring eller direkt från den ersättningsskyldige. Avgångsvederlag kan beskattas enligt reglerna om ackumulerad inkomst. Övriga livräntor Övriga helt skattepliktiga livräntor beskattas i sin helhet även om de byts ut mot engångsbelopp. Egendomslivränta, dvs liv ränta som betalas ut i samband med försäljning av fast eller lös egendom, är skattepliktig inkomst av tjänst om försäljningen har gjorts före den 1 juli Har försäljningen gjorts senare ska livräntans kapitalvärde beräknas vid kapitalvinstberäkningen. Utfallande belopp beskattas då till viss del som ränteinkomst. Avgångsbidrag Avgångsbidrag (AGB) på grund av kollektiv avgångsbidrags för säkring i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) betalas ut dels med ett A-belopp, dels med ett B-belopp. Båda beloppen räknas som skattepliktig inkomst av tjänst. Om anställningen slutat före 1991 räknas dock B-beloppet som skattepliktig inkomst av tjänst, bara med den del som överstiger två gånger prisbas beloppet för taxeringsåret. Dessa regler gäller även för avgångsersättning från allmän försäkringsanstalt eller från staten, om ersättningens storlek och övriga villkor mot svarar den kollektiva avgångsbidragsersättningen från AFA. 28 Privat deklaration

29 INK1 Inkomstdeklaration 1 Övrigt [1.5, 1.6, 1.7] Andra ersättningar som inte är pensionsgrundande [1.5] I ruta [1.5] deklareras ersättningar som inte är pensionsgrundande, dvs sådana ersättningar som utbetalaren inte betalar sociala avgifter på, t ex lön till arbetstagare födda -37 och tidigare. På kontrolluppgiften hittar du dessa belopp i ruta [31]. Utbetalningar från vinstandelsstiftelser och ärvd royalty där den ursprungliga verksamheten var i inkomstslaget tjänst ska du ta upp i ruta [1.5]. Vissa utbetalningar från idrottsföreningar kan du också ta upp här. Det gäller om du fått under ett halvt prisbasbelopp i ersättning, eftersom föreningen då inte behöver betala socialavgifter. Får du ett halvt prisbasbelopp eller mer ska du ta upp hela ersättningen som vanlig lön. INK1 Periodiskt understöd [1.5] Periodiskt understöd skattar du bara för om givaren får dra av understödet i sin deklaration. Det betyder att du inte ska ta upp underhållsbidrag och bidragsförskott till barn som inkomst, varken i din egen eller i barnets deklaration. Inte heller om du får ett frivilligt understöd ska du ta upp det som skattepliktig inkomst. Däremot ska du ta upp periodiskt understöd från din tidigare make som du får på grund av en dom eller ett avtal en tidigare arbetsgivare en juridisk person någon som betalar ett skadestånd som ska täcka förlorad inkomst. Hobby mm [1.6] Har du inkomster där du själv ska betala egenavgifter fyller du i blankett T1 och skriver in slutsumman från den blanketten i ruta [1.6]. På samma sätt deklareras hobbyverksamhet som ger överskott. Hobby verksamheten redovisas på blankett T2. Läs om blanketterna T1 och T2 i särskilda kapitel, längre fram i boken. Fåmansföretag Inkomster från K10, K10A och K13 [1.7] I ruta [1.7] fyller du i om du tagit ut utdelning (över utdelning) som överstiger normal kapitalavkastning på kvalificerade andelar i fåmansföretag ska fördela kapitalvinst på kvalificerade andelar mellan tjänst och kapital har överträtt låneförbudet i fåmansaktiebolag. Privat deklaration 29

30 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Använd normalt blankett K10 när du räknar fram beloppet som du ska föra in i ruta [1.7]. Detta kan du läsa om i kapitlet om blankett K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag. Resor till och från arbetet [2.1] Över kr I ruta [2.1] fyller du i samtliga kostnader du haft för resor till och från arbetet. Lägg ihop alla kostnader, oavsett färdsätt och fyll i beloppet i ruta [2.1]. Skatteverket kommer sedan automatiskt att minska avdraget med kr (är kostnaderna högst kr får du alltså inget avdrag). Har du kostnader för resor till och från arbetet både i inkomst slaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet (enskild näringsverksamhet eller handelsbolag) gäller avdragsbegränsningen på kr de sammanlagda kostnaderna och dras i första hand i inkomstslaget tjänst. Minst 2 kilometer För att få dra av kostnaden för allmänna kommunikationsmedel, moped eller cykel krävs att du har minst två km till arbetet. Om det inte finns några allmänna kommunikationsmedel får du dra av bil resor om avståndet är minst 2 km enkel resa. Tidsvinst 2 timmar Speciella regler gäller för att du ska få dra av kostnader för bil eller motorcykel. Bara om du har minst 5 km till jobbet och tjänar minst 2 timmar per dag jämfört med om du använder allmänna kommunikationsmedel får du dra av kostnader för bil eller motor cykel. Har du flera fasta arbetsplatser och flera arbetspass per dygn räknas den sammanlagda tidsvinsten per dygn. Har du flextid och tjänar minst 2 timmar per dag enbart om du lägger upp arbetstiden på ett visst sätt, anses inte kravet på tidsvinst uppfyllt. En resa per dag Normalt får du bara dra av för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag. Avdrag för att åka hem och äta lunch eller middag medges inte. Merkostnader för resor från eller till en fritidsbostad får du inte heller dra av. 30 Privat deklaration

31 INK1 Inkomstdeklaration 1 Tjänstebil Har du tjänstebil får du dra av 9,50 kr per mil (6,50 kr per mil om du har dieselbil). Du får också dra av väg-, bro- och färjeavgifter. INK1 Tjänsteresor Kör du mellan 60 och 160 dagar per år med din bil i tjänsten och du dessutom kör minst 300 mil i tjänsten får du dra av bilresorna till och från jobbet de dagar du kör i tjänsten. Kör du minst 160 dagar per år och minst 300 mil i tjänsten får du dra av bil resor till och från jobbet alla dagar du kör till jobbet (oavsett om du uppfyller kraven på tidsvinst och avstånd). 18,50 kr/mil Avdraget för bil är 18,50 kr per mil inkomståret Har du tjänste bil är avdraget 9,50 kr per mil (6,50 kr per mil om du har dieselbil). Avdraget för motorcykel och mopedbil är 9 kr per mil, för moped 4,50 kr per mil och avdraget för cykel 250 kr per år. Förutom schablonavdraget per mil får du också dra av kostnader för väg-, bro- eller färje avgifter samt trängselskatt. Om du måste använda bilen på grund av hög ålder, sjukdom eller handi kapp får du dra av dina verkliga kostnader istället för schablon en på 18,50 kr per mil. Inställelseresor Om du har haft kostnader för resor inom Sverige i samband med att du börjar eller slutar en anställning eller ett uppdrag (inställelseresor) får du dra av reskostnaderna. Får du inställelseresor betalda av arbetsgivaren är värdet en skattepliktig intäkt. Reseersättning och traktamente [2.2] Traktamente från arbetsgivaren Om du har fått traktamente från din arbetsgivare med högst det skatte fria schablonbeloppet ser du detta bara som ett kryss på din kontrolluppgift (i rutorna [51] och [52]). Då ska du inte deklarera ersättningen och du får inte heller dra av någonting. Har du fått mer traktamente än de skattefria schablonbeloppen skattar du för det överskjutande traktamentet precis som lön. Beloppet ingår i lönen i ruta [1.1] på kontrolluppgiften. Privat deklaration 31

32 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Inget traktamente från arbetsgivaren Har du inte fått traktamente från din arbetsgivare får du ändå dra av dina ökade levnadskostnader vid resor som inneburit övernattning. Avdraget görs i ruta [2.2]. Du får dra av den verkliga logikostnaden för hotell, vandrarhem, privatrum, mm (du ska kunna visa kvitton) den verkliga ökningen av dina levnadskostnader, dvs ökade kostnader för mat, telefon mm (du ska kunna visa kvitton och en beräkning av fördyringen) 220 kr per dag för ökade levnadskostnader om du inte kan visa kvitton på högre merkostnader. Om tjänsteresan varat längre än tre månader begränsas avdraget. Utlandstraktamente kan du läsa om längre fram i det här kapitlet. Reskostnader vid tjänsteresor Om du fått ersättning för utlägg för resor inom landet för tåg, flyg, buss, hyrbil eller taxi behöver du inte deklarera ersättningen. Du får då inte heller dra av några kostnader. Har du fått bilersättning från din arbetsgivare med högst det skattefria schablonbeloppet ser du detta bara som ett kryss på din kontroll uppgift. Då finns inte ersättningen ifylld på din deklaration och du får inte heller dra av någonting. Har du fått mer reseersättning än det skattefria beloppet skattar du för det överskjutande beloppet som lön. Beloppet ingår i lönen i ruta [1.1]. Om du använt din egen bil i tjänsten och inte fått någon rese ersättning får du dra av 18,50 kr/mil. Har du använt tjänstebil får du dra av 9,50 kr per mil (6,50 kr för dieselbil). För andra reskostnader får du dra av dina verkliga kostnader enligt kvitton. Tillfälligt arbete [2.3] Om du har ett tillfälligt arbete på en annan ort än din bostadsort kan du få avdrag för ökade levnads kostnader på arbetsorten och för hemresor. Förutsättningarna för att få avdrag enligt reglerna om tillfälligt arbete är att arbetet avser en kortare tid, eller arbetet visserligen inte är kortvarigt, men ändå tidsbegränsat, t ex arbete som riksdagsman eller arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen, eller 32 Privat deklaration

33 INK1 Inkomstdeklaration 1 du ska arbeta på flera platser, eller det av någon annan anledning inte kan krävas att du ska flytta från bostadsorten. Det krävs dessutom att avståndet mellan bostaden och arbets orten är längre än 50 km. Uppfyller du kraven får du dra av ökade levnads kostnader plus den faktiska logikostnaden. INK1 Ökade boendekostnader Huvudregeln är att du har rätt till avdrag för dina faktiska bostadskostnader på den tillfälliga arbets orten. Alternativt kan du göra avdrag med ett schablonbelopp även om du inte har kvitton på några logi kostnader. Detta schablonavdrag är 50% av maximibeloppet (fullt dagtraktamente). Det handlar alltså om 110 kr/natt för inkoms t året Vid tillfälligt arbete i utlandet motsvarar schablon avdraget 50% av normalbeloppet för det aktuella landet. Om du har fått skattepliktigt nattraktamente från arbetsgivaren får du dra av motsvarande belopp, dock högst 110 kr per natt, även om du inte har några kvitton på logi. Om arbetsgivaren har betalat ut maximalt detta skattefria nattraktamente redovisas detta enbart med ett kryss på kontroll uppgiften. I dessa fall gör du inte något avdrag i deklarationen, efter som du inte behöver ta upp traktamentet som en skattepliktig inkomst. Om arbetsgivaren betalar din bostad på den tillfälliga tjänste orten deklarerar du också bo stads för må nen. Du drar dock av värdet i din deklaration. Ökade levnadskostnader Avdraget för ökade levnadskostnader är antingen den faktiska kostnadsökningen för måltider och di ver se småutgifter, eller ett scha blon avdrag. Problemet med att räkna ut den faktiska kostnadsökningen är att du då måste veta vad det skulle ha kostat dig att exempelvis äta hemma. Med småutgifter menas kostnader för tidning, telefonsamtal, mm. Schablonavdrag För ökade levnadskostnader är scha blonavdraget vid tillfälligt arbete gäller avdragsbeloppet 110 kr/ dag. Avdraget får enbart göras under den första månaden. Vid tillfälligt arbete utomlands är schablonavdraget för ökade levnadskostnader 50% av normalbeloppet för det aktuella landet för den för sta månaden. Privat deklaration 33

34 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Avdragsreduktion Vid fri kost (kostförmån) reduceras schablonavdraget för ökade levnadskostnader: helt fri kost, 99 kr fri lunch och middag, 77 kr fri lunch eller middag, 38 kr fri frukost, 22 kr. Om det tillfälliga arbetet görs i utlandet beräknas avdragsreduktionen som en andel av normalbeloppet. För helt fri kost är reduktionen 85%, för fri lunch och middag 70%, för lunch eller middag 35% och för endast frukost 15%. För måltider som ingår i färd biljetten för t ex tåg eller flyg, behöver du inte reducera avdraget. Detta gäller både vid inrikes och utrikes tjänstgöring. Hel- och halvdagar Avresedagen räknas som hel dag om du åker hemifrån före kl 12. Hemkomstdagen räknas som hel dag om du kommer hem efter kl 19. Se även Hemresor. Inget skattefritt traktamente Om arbetsgivaren betalar traktamente vid tillfälligt arbete på annan ort, anses detta som en skatte pliktig ersättning fullt ut. Det blir inte någon tyst kvittning i detta fall. Istället gäller att du själv får göra avdrag i din deklaration enligt ovanstående regler. IL 12 kap 13,18 22, Prop 1998/99:83. Dubbel bosättning [2.3] Om du har flyttat till en ny arbetsort men har kvar din gamla bostad, kan du i vissa fall få avdrag för dubbel bosättning samt för hemresor. Avstånd Det krävs att avståndet till den nya arbetsorten är större än 50 km och att du övernattar på arbetsorten. Tidsgränser Om du är ensamstående kan du få avdrag under maximalt två år. Är du gift eller sambo är avdragstiden fem år om den dubbla bosättningen beror på makens eller sambons förvärvsverksamhet. Avdrags tiden kan förlängas om det finns särskilda skäl. 34 Privat deklaration

35 INK1 Inkomstdeklaration 1 Avdragsbelopp Reglerna om kostnadsavdrag vid dubbel bosättning omfattar i princip två olika avdrag: avdrag för ökad bostadskostnad avdrag för ökade levnadskostnader. Om avstånd och tidsgränser är uppfyllda kan du få avdrag för den faktiska ökningen av bostadskostnaden plus ökade levnadskostnader. Avdraget för ökade levnadskostnader är antingen den faktiska kostnadsökningen för måltider och småutgifter eller ett schablonavdrag per hel dag som är förenad med övernattning. Beskattningsåret 2015 är schablonavdrag för ökade levnadskostnader 66 kr per dag och får endast göras under den första månaden av den dubbla bosättningen. Vid dubbel bosättning utomlands är schablonavdraget för ökade levnadskostnader 30% av Skatteverkets normalbelopp för det aktuella landet. INK1 Ökad boendekostnad Du gör avdrag för logikostnader med den faktiska boendekostnaden. Kan du inte visa din kostnad får du inget avdrag för boende. Om du bosätter dig på den nya arbets orten och behåller den gamla bostaden får du avdrag för kostnaden för bostaden på den nya orten. Skaffar du istället en tillfällig bostad på den gamla orten får du avdrag för kostnaden för bostaden på den gamla orten. När arbetsgivaren betalar hyran för en bostad på den nya arbetsorten blir du beskattad för bostadsförmån. Samtidigt gör du avdrag med samma belopp som du blivit beskattad för. Kammarrätten i Göteborg, mål nr Ökade levnadskostnader Avdraget för ökade levnadskostnader är antingen den faktiska kost nadsökningen för måltider och små utgifter eller ett schablon avdrag på 30% av helt maximibelopp enligt reglerna för traktamente. Schablonavdraget är 66 kr per hel dag som är förenad med övernattning vid tillfälligt arbete under inkomståret Utlandet Vid dubbel bosättning utomlands är schablonavdraget för ökade levnadskostnader 30% av Skatteverkets normalbelopp för det aktuella landet. I Faktabanken på vår hemsida hittar du en för teck ning över normalbelopp för de flesta länder. Privat deklaration 35

36 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 För avresedag, hemkomstdag och andra dagar då du befunnit dig i mer än ett land, gäller beloppsgränserna för det land där du tillbringat den största delen av dagen (kl ). Hemresor ruta [2.3] Arbetar du på en annan ort än där du bor får du dra av kostnaden för en hemresa i veckan. Reglerna gäller enbart inkomstslaget tjänst. Förutsättningen är att avståndet mellan bostaden och arbetsorten är större än 50 km och att du övernattar på arbetsorten. Du får bara dra av kostnader för hemresor inom EU/EES. Denna möjlighet till avdrag gäller även om du inte får avdrag enligt reglerna om tillfälligt arbete eller dubbel bosättning. Normalt får du bara dra av kostnaden för billigaste färdsätt, men det går bra att dra av kostnaden för tåg (även första klass) eller flyg om kostnaden är rimlig. Du måste kunna visa kvitton på dina kostnader. Finns det inga passande allmänna kommunikationer får du dra av 18,50 kr per mil om du åker privatägd bil. Detta gäller inte om du har förmånsbil. Om du har förmånsbil får dra av 9,50 kr per mil för bensin (6,50 kr per mil för diesel) för hemresorna. Utöver milersättningarna får du dra av eventuella utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter som du haft i samband med hemresorna. Har du fått traktamente för de dagar du var hemma ska du reducera avdraget för hemresan med det traktamente du fått. Detsamma gäller om du fått reseersättning för sådana hemresor. Du får inte göra avdrag för resor som din familj gjort för att besöka dig på din arbetsort. Observera att kronorsbe gränsningen för resor till och från arbetet inte gäller för hem resor. IL 12 kap 24, 27, Privat deklaration

37 INK1 Inkomstdeklaration 1 Övriga avdrag [2.4] Du kan få avdrag för de övriga utgifter du haft i inkomstslaget tjänst om de behövs för ditt arbete. Har du fått ersättning för utlägg ska du varken ta upp ersättningen som inkomst eller dra av kostnaden här. Om du däremot fått ersättningar för t ex representation utan att de direkt motsvarar dina kostnader ingår ersättningen i ruta [1.1]. Sedan drar du av dina faktiska kostnader i ruta [2.4]. Du kan få dra av kostnader för verktyg, instrument och liknande att söka arbete (eftersom du inte får behålla a-kasseersättningen om du inte aktivt söker arbete) representation facklitteratur telefon och porto skyddskläder och skyddsutrustning mätnings- och granskningsavgifter arbetsrum studiekostnader idrottskostnader. INK1 Bara kostnader över kr Du får bara avdrag med den del av de sammanlagda kostnaderna som överstiger kr. I deklarationen fyller du i hela kostnaden i ruta [2.4]. Skatteverket minskar sedan automatiskt avdraget med kr. Vissa av avdragsposterna förklarar vi mer utförligt här nedan. Representation Kostnader för representation är avdragsgilla om de har ett omedelbart samband med ditt arbete eller din verksamhet, t ex affärsförhand lingar som syftar till att inleda eller upprätthålla affärsförbin delser eller liknande. För måltidsrepresentation får du dra av högst 90 kr plus moms per person och tillfälle vid representation utanför hemmet. För övrig representation gäller att ett rimligt belopp är avdragsgillt. Blir representationen alltför lyx betonad får du inte dra av någon del av kostnaderna. Det kan vara om du t ex bjuder en kund på en jaktweekend. För att få avdrag för kostnader för representation i hemmet måste du kunna visa att det verkligen handlar om förhandlingar eller liknande. För privat gästfrihet får du inget avdrag. Privat deklaration 37

38 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 I de flesta fall tjänar du på att betala med arbetsgivarens kontokort eller att göra ett direkt utlägg för arbetsgivaren. Då behöver du inte ens deklarera beloppen. Om du betalar representationen själv och får representationsersättning från arbetsgivaren, är represen tations ersättningen en skattepliktig inkomst samtidigt som du får dra av dina kostnader. På deklarationsblanketten dras representationskostnader av bland övriga kostnader. Där får du bara dra av den del av samtliga övriga kostnader som överstiger kr. Du får kr i representations ersätt ning från arbetsgivaren. Dina kostnader är kr. Du får dock bara dra av = kr. (Du har inga andra övriga kostnader.) Netto måste du alltså skatta för kr i detta fall. Facklitteratur Du får dra av kostnader för facklitteratur om litteraturen varit nöd vändig för tjänsten, dvs har karaktären av arbetsredskap. Om du kan anses ha privat intresse av litte raturen är den inte avdragsgill. Du bör bifoga en specifikation på vad du drar av och motivera varför. Skatteverket kan undra varför inte arbetsgivaren bekostat facklitteraturen om den nu var nödvändig för tjänsten. På deklarationsblanketten drar du av dessa kostnader bland övriga kostnader, där de första kronorna inte får dras av. Hyrda arbetslokaler Kostnader för arbetslokaler som finns på någon annan plats än i bostaden är avdragsgilla om lokalen är nödvändig för arbetet och arbetsgivaren inte håller med arbetsrum. Arbetsrum i bostaden I inkomstslaget tjänst har rätts praxis en ytterst restriktiv hållning när det gäller avdrag för arbetsrum i bostaden. Att du utför arbetet i hemmet är inte skäl nog för avdrag, även om hemarbetet för med sig ett visst intrång eller andra nackdelar. För att du ska få avdrag krävs att det finns ett klart behov av ett arbetsrum att arbetsgivaren inte håller med arbetsrum att arbetsrummet är avskilt på ett sådant sätt att det inte ingår i bostaden, eller att det inretts på ett sådant sätt att det inte längre kan användas för bostadsändamål, dvs rummet har fått en karaktär av arbetslokal. 38 Privat deklaration

39 INK1 Inkomstdeklaration 1 Du kan då få avdrag för de faktiska merkostnaderna för el, uppvärm ning, städning etc. Du får alltså inget avdrag för själva intrånget i bostaden. Har du arbetsrummet i din hyreslägenhet eller bostadsrätt bör även en viss del av hyran respektive månadsavgiften kunna vara avdragsgill. Det är mycket vanligt att distans arbetare, t ex säljare som arbetar på fältet och har långt till huvudkontoret, har sitt kontor i bostaden. I deklarationen drar du av kostnader för arbetsrum bland övriga kostnader, där de första kronorna inte får dras av. INK1 Studiekostnader Du får inte dra av kostnader för utbildning som kvalificerar dig till en högre befattning. Du kan alltså inte få avdrag för vad man brukar kalla grundutbildning. Kostnader för utbildning som är nödvändig för att du ska kunna behålla ditt arbete är dock avdragsgilla. Med detta menas utbildning för att underhålla redan förvärvade kunskaper och att hålla sig ajour med utvecklingen inom sitt arbetsområde. Enligt praxis har anställda som fått lön under utbildningstiden även fått avdrag för sina kostnader för utbildningen. Om arbets givaren har reducerat lönen under utbildningstiden har den anställde normalt inte fått avdrag. Idrottskostnader Från de skattepliktiga inkomsterna av idrottslig verksamhet får du dra av de utgifter som varit nödvändiga för idrottsverksamheten. Du får dock inte dra av kostnaderna mot inkomster som inte har med idrotten att göra. Om idrotts kostnaderna är större än idrottsinkomsterna kan du inte spara underskottet till ett senare år. Du får dra av kostnader för resor i samband med träning på ordinarie träningsplats och tävlingar på hemmaplan enligt de regler som gäller för avdrag mellan bostad och arbetsplats (se Resor till och från arbetet). resor som kan betraktas som tjänsteresor, till exempel i samband med matcher och tävlingar på bortaplan, med den faktiska kostnaden eller med 18,50 kr per mil (se Resor i tjänsten). ökade levnadskostnader (mål tider och småutgifter) vid resor enligt samma regler som vid tjänsteresor. Dessutom får du dra av kostnader för utrustning (idrottskläder, redskap mm). Som alternativ till att dra av de verkliga kostnaderna för utrustning får du i stället dra av ett schablonbelopp, även om du inte kan lämna Privat deklaration 39

40 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 uppgifter om enskilda kostnadsposter. En förutsättning är dock att du själv betalat huvuddelen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten. Scha blon avdraget är kr, dock aldrig mer än idrotts inkomsten. På deklarationsblanketten drar du av kostnader för utrustning bland övriga kostnader, där de första kronorna inte får dras av. Du kan läsa mer om skattereglerna för idrottsutövare i vår bok IDROTTSFÖRENINGAR. Allmänna avdrag pensionssparavdrag [3.1] Två former [3.1] Pensionssparavdrag förekommer i två former, pensionsförsäkring och pensionssparkonto (Individuellt pensionssparande, IPS). Du får dra av pensionsförsäkringspremier och inbetalningar på pensionssparkonto som allmänt avdrag om du har inkomst av tjänst och i närings verksamhet (eller som allmänt avdrag) om du har inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det vi i fortsättningen skriver om pensions försäkringar gäller även för insättning på pensionssparkonto. Du får inte göra pensionssparavdrag för mer än summan av följande inkomster för 2015 (eller för 2014 om inkoms terna var högre då): inkomst av tjänst, förutom vissa inkomster för delägare i fåmansföretag inkomst av aktiv näringsverksamhet före vissa avdrag. När det gäller avdrag för dig som är näringsidkare och för dig som både är näringsidkare och har tjänsteinkomst finns särskilda regler. Som allmänt avdrag [3.1] Har du enbart inkomst av tjänst får du dra av ett fast belopp på kr (från och med 1 jan 2016 slopas detta avdrag helt). Denna beräkning förutsätter att du har pensionsrätt i din anställning. Saknar du helt sådan pensionsrätt i anställningen får du dra av högre belopp, se nästa stycke. Utan pensionsrätt i anställningen [3.1] Har du inkomst av tjänst och helt saknar pensionsrätt i anställningen (dvs tjänstepension, t ex ITP) får du dra utöver det fasta beloppet även dra av 35% av inkomsten, dock högst 10 prisbas belopp. 40 Privat deklaration

41 INK1 Inkomstdeklaration 1 Spara en del till nästa år Har du betalt större premie än du kan få avdrag för det aktuella året kan du få avdrag för det överskjutande beloppet vid nästa års taxering. Det får du dock endast med den del som tillsammans med den premie du betalar under nästa år ryms inom det då högsta tillåtna avdraget. INK1 IL 59 kap 7 Spara vid underskott Du får inte göra pensionssparavdrag så att du får underskott i deklarationen. Om du inte kan utnyttja det avdragsgilla beloppet, får du göra allmänt avdrag under något eller några av de närmaste sex åren. Inte heller då får avdraget göra att det blir underskott i deklarationen, men i övrigt påverkas inte din möjlighet till avdrag. IL 59 kap 17 Betala före årsskiftet Pensionsförsäkringspremien hör till 2015, om din ansökan kommit in till försäkringsbolaget senast 31 december 2015 (gäller nytecknad försäkring och engångspremie) och om du betalat premien senast den dagen. Då får du avdrag i deklarationen du lämnar Utländska försäkringar [3.1] Utländska pensionsförsäkringar är avdragsgilla om försäkringsgivaren är etablerad inom EES-området och villkoret om att försäkringsgivaren lämnar kontrolluppgifter till Skatteverket uppfylls. I näringsverksamheten Är du enbart näringsidkare gör du pensionssparavdraget i näringsverksam heten. Du får då dra av ett fast belopp på kr beskattningsåret 2015 (2016 slopas det fasta beloppet) plus 35% av inkomsten (årets eller före gående års inkomst) i din aktiva näringsverksamhet (maximalt 10 prisbasbelopp). Näringsinkomsten beräknas före pensionssparavdrag, särskild löne skatt på pensionssparande och före schablonavdraget för egenavgifter. Blandade inkomster Har du både inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet ska det fasta avdraget fördelas mellan allmänt avdrag och avdrag i näringsverksamheten (du får göra fördelningen helt fritt). Du får alltså inte göra två fasta beloppsavdrag. Överskjutande belopp måste du i första hand dra av i näringsverksamheten. Privat deklaration 41

42 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Allmänna avdrag periodiskt understöd [3.1] I ruta [3.1] drar du också av periodiskt understöd. Du får normalt inte dra av periodiska understöd. Du får aldrig dra av periodiskt understöd till personer som tillhör samma hushåll som dig som givare. Du får inte heller dra av underhålls bidrag till barn under 18 år eller till barn som ännu inte avslutat sin utbildning, såvida inte understödet är ett skadestånd. Du får dra av periodiskt understöd endast i följande fall: När understödet betalats till make eller tidigare make sedan underhållsskyldigheten mellan er reglerats av dom eller avtal. När understödet betalats till en tidigare anställd. När understödet är ett skadestånd. Är det en personskada får du bara dra av ett belopp som är en ersättning för förlorad skattepliktig inkomst eller förlorat underhåll för mottagaren. När understödet är en livränta eller liknande ersättning vid köp, byte eller jämförliga förvärv av egendom, om förvärvet har gjorts före den 1 juli När understödet har betalats av en juridisk person. Betalningen får inte avse ersättning vid köp, byte eller jämförliga förvärv av egendom, om förvärvet har gjorts den 1 juli 1984 eller senare. När understödet betalats på grund av en föreskrift i ett testamente. När understödet betalats på grund av en bindande förpliktelse, som uppkommit före den 9 november Ovanstående gäller även i de fall mottagaren bor utanför Sverige. Allmänna avdrag socialavgifter [3.1] Du får dra av sociala avgifter, dvs egenavgifter och särskild löneskatt, på inkomster av näringsverksamhet och inkomst av tjänst i den verksamhet (tjänst eller näringsverksamhet) som avgiften hör till. Om du inte kan dra av de sociala avgifterna på respektive N- eller T-bilaga, får du dra av dem här som ett allmänt avdrag. Avdraget gör du i ruta [3.1]. Du får göra ett allmänt avdrag för socialavgifter som du har påförts i ett annat nordiskt land eller EU-land på grund av arbete där, trots att du skattar för inkomsten i Sverige. 42 Privat deklaration

43 INK1 Inkomstdeklaration 1 Skattereduktion HUS-tjänster [4] Har du fått preliminärt skatteavdrag för HUS-tjänster (ROT eller RUT) under 2015 förtrycks detta belopp i ruta [4]. INK1 Förmån Du får skattereduktion för HUS-tjänster även om du inte själv betalat för tjänsterna, utan har denna typ av tjänster som löneförmån. Det skattepliktiga förmånsvärdet är marknadsvärdet av tjänsten, dvs normalt vad arbetsgivaren betalat, minskat med eventuellt nettolöneavdrag. Något skatteavdrag ska inte göras av arbetsgivaren. Om värdet av förmånen överstiger kr ska arbetsgivaren dock göra skatteavdrag för den överstigande delen. Arbetsgivaren ska redovisa skattereduktion på den anställdes kontroll uppgift. Därmed kommer skatte reduktionen att förtryckas i inkomstdeklarationen i ruta [4]. Det är beloppet för skattereduktionen som ska anges och inte underlaget för skattereduktionen, vilket är marknadsvärdet av tjänsten, dvs normalt vad arbetsgivaren betalat för hushållsarbetet (eventuellt nettolöneavdrag påverkar inte). Förmån av material, utrustning och resor får dock inte räknas in i underlaget för skattereduktion. Gåva, skattereduktion [4] Här förtrycks underlaget för skattereduktion för gåvor till ideella ändamål (godkända gåvomottagare). Högsta underlag är kr vilket ger en skattereduktion med kr (25% x underlaget). Fastighetsavgift [5] Småhus hel avgift Uppgifterna för fastighetsavgiften och underlaget för denna ska vara förtryckta på blanketten. Kontrollera att de är riktiga. Om några uppgifter saknas eller är fel så kan du skriva de rätta beloppen och fastighetsbeteckningen under övriga upplysningar. Under laget för fastighetsavgiften är taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för småhus är 0,75% av taxeringsvärdet, max kr per värderingsenhet [80]. Fastighetsavgiften kommer att uppräknas årligen och knyts till förändringen av inkomstbasbeloppet. Privat deklaration 43

44 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Fastighetsavgiften räknas på taxeringsvärdet på den andel du äger av huset. Om du äger halva fastigheten motsvarar därför beloppet hälften av de belopp som gäller för hela fastigheten. Fastighetsavgiften betalas kalenderårsvis av den som är ägare (eller anses vara ägare) till fastigheten vid årets ingång. Någon uppdelning ska alltså inte göras vid överlåtelser. Nybyggda hus Från och med 2013 är det ingen fastighetsavgift på nybyggda hus de första femton åren efter byggåret. Reglerna gäller byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare, dvs för byggnader som färdigställts 2012 eller senare. För byggnader med beräknat värdeår 2011 och tidigare är det ingen fastighetsavgift de första fem åren efter byggåret. De följande fem åren är det halv fastighetsavgift. Flera småhus med gemensam tomtmark Skatteverket har svarat på frågan hur värdet av tomtmarken ska behandlas när det på samma värderingsenhet tomtmark finns flera småhus. Enligt Skatteverket ska inte tomtvärdet delas upp på de olika småhusen. Istället ska tomtvärdet läggas till det småhus som har det högsta byggnadsvärdet. Samma princip ska gälla om samtliga uppförda småhus har halverad fastighetsavgift på grund av nyproduktion tomtmarken ska alltså även i dessa fall beräknas på det småhus som har det högsta byggnadsvärdet. Fastighetsskatt [6] Tomt för småhus eller småhus under uppförande När det gäller tomt för småhus eller småhus under uppförande ska fastighetsskatt betalas, alltså inte fastighetsavgift. Fastighetsskatten är 1% av taxeringsvärdet. Schablonintäkter [7.1] Fondandelar, investeringssparkonto eller bostadsuppskov beskattas för en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas av din bank eller fondbolag, för bostadsuppskov beräknas den av Skatteverket. Schablonintäkten för fonder är 0,4% av fondandelarnas värde vid årets ingång. Schablonintäkten för investeringssparkonto är 0,90 % av ditt kapitalunderlag och schablonintäkten för bostadsuppskov uppgår till 1,67% av uppskovsbeloppets storlek vid ingången av året. 44 Privat deklaration

45 INK1 Inkomstdeklaration 1 Inkomsträntor mm [7.2] Det ifyllda beloppet är summan av beloppen på de kontrolluppgifter Skatteverket fått, exempelvis inkomsträntor på dina bank konton. Det är bruttoräntan som är upptagen. Den skatt som banken har dragit räknas av först vid beräkningen av den slutliga skatten. Har du fått ränta som du inte fått kontrolluppgift på, t ex från en privat person, stryker du beloppet i den gula rutan och fyller i det rätta totalbeloppet i ruta [7.2]. Under övriga upplysningar skriver du utbetalarens namn, person- eller organisationsnummer eller adress. Om kontrolluppgifterna inte är korrekta bör du kontakta den som lämnat kontrolluppgiften så att denne kan skicka en rättad uppgift till Skatteverket. I ruta [7.2] ingår summan av dina inkomsträntor. Du tar upp bruttoräntan. Den skatt som banken har dragit räknas av först vid beräkningen av den slutliga skatten räntebidrag som du fått utbetalda under 2015 utdelningar på aktier vinster som beskattas till 100% när det gäller marknadsnoterade obligationer, räntefonder, nollkupongare och liknande (från K4 avsnitt C) och skulder i utländsk valuta (från hjälpblankett 2191) andra utdelningar. Kapitalvinst vid försäljning av vissa marknadsnoterade ford ringar mm (bland annat så kallade nollkupongare) samt på andelar i räntefonder räknas som inkomstränta. Om utbetalaren inte lämnat en kontroll uppgift på inkomsträntan eller om kontroll uppgiften endast innehåller en uppgift om hela det utbetalade beloppet måste du själv räkna ut räntan. Detta gör du på blankett K4 som du lämnar med som bilaga till deklarationen. INK1 Räntebidrag Har du fått statliga räntebidrag räknas de som ränteinkomster och ingår bland de övriga inkomsträntorna. Bland utgiftsräntorna drar du därför av hela räntan på villalånet. Privat deklaration 45

46 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Uthyrning [7.3] Uthyrning av privatbostad Har du hyrt ut din privatbostad, dvs villa, fritidsfastighet, bostadsrätts lägenhet, hyreslägenhet eller enstaka rum, ska du redovisa inkomsten. Du redovisar den i ruta [7.3]. Som hjälp för att beräkna nettoinkomsten av uthyrningen kan du använda hjälpblanketten Uthyrning, SKV Där räknar du ut nettoinkomsten som ska föras in i ruta [7.3]. Även du som hyrt ut till ditt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag kan använda hjälpblanketten. Läs om detta i kapitlet Uthyrning av privatbostad. Observera att blanketten är en beräkningshjälp. Du ska alltså normalt inte lämna in den blanketten till Skatteverket. Uthyrning av lös egendom Uthyrning av lös egendom är inkomst av kapital. Från uthyr ningsinkomsten får du dra av de faktiska kostnader du haft för uthyrningen. Det finns ingen blankett för den här typen av inkomster så du måste ta upp inkomsten direkt här på huvudblanketten. Du bör då under övriga upplysningar redovisa hur du räknat fram inkomsten. Utgiftsräntor mm [8.1] Det förtryckta beloppet är summan av beloppen på de kontrolluppgifter Skatteverket fått, t ex räntorna på dina lån i banker och kreditinstitut andra utgiftsräntor, t ex på avbetalningsköp eller på lån från privatpersoner utgiften vid förtidslösen av lån kapitalförlust på obligationer, t ex nollkupongsobligationer (K4 avsnitt C förluster avdragsgilla till 100%) och på skuld i utländsk valuta (hjälpblankett 2191) tomträttsavgäld. Tänk på att om du har betalat ränta på en kontokortskredit är det ofta en bank eller ett finansinstitut som ligger bakom krediten. Räntor på statligt subventionerade studielån (via CSN) får du inte dra av. Har du lånat privat (t ex i bank) till studierna är räntorna avdragsgilla. Skuldräntor på fastighetslån ska du redovisa brutto, dvs före avdrag för räntebidrag, eftersom räntebidraget betraktas som inkomst. 46 Privat deklaration

47 INK1 Inkomstdeklaration 1 Kapitalförlust vid försäljning av vissa marknadsnoterade ford ringar mm (bland annat så kallade nollkupongare) räknas som utgiftsränta. Förlusten räknar du ut på blankett K4 som du lämnar som bilaga. INK1 Gemensamma lån Har du och din make eller sambo gemensamt betalningsansvar för något lån fördelar bankerna utgiftsräntorna med lika stor andel på er vardera, såvida ni inte har meddelat banken att de ska fördela utgiftsräntorna på något annat sätt. Samma sak gäller för tomträtts avgälden. Du kan dock göra en annan fördelning än den som Skatteverket gjort. Beskriv fördelningen under Övriga upplysningar. Specifikation räntor mm Du behöver endast specificera räntor mm om du har haft någon inkomst- eller utgiftsränta eller liknande som du inte har fått kontrolluppgift på. Det kan exempelvis vara en inkomst ränta från en privatperson eller en utgiftsränta till en privatperson fått någon kontrolluppgift som är felaktig fått någon kontrolluppgift där räntan (eller en del av den) hör till näringsverksamhet och som du redovisar på en N-blankett. I så fall ska du specificera de inkomsträntor och utgifts räntor som inte stämmer med kontrolluppgifterna under Övriga upplysningar på sid 2 eller på en särskild bilaga. Därefter för du över beloppen som hör till inkomst av kapital till rutorna [7.2] och [8.1] på sid 1. Inkomstränta mm I specifikationen tar du upp inkomsträntor, statliga räntebidrag för privatbostäder, skattepliktig utdelning mm. Men bara om dina kontroll uppgifter inte stämmer. Tänk på att ta upp räntorna brutto, dvs före avdraget för preliminärskatt. Utgiftsränta mm I din specifikation tar du upp utgiftsräntor och tomt rättsavgäld som du betalat. Men bara om dina kontroll uppgifter inte stämmer. Utländsk utdelning och skatt Om du har fått aktieutdelning som du betalat utländsk skatt för, ska du normalt ändå ta upp utdelningen till beskattning i Sverige. Du kan då ha rätt till avräkning av den utländska skatten från den svenska skatten. Om Skatteverket har avräknat den utländska Privat deklaration 47

48 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 skatten automatiskt, ska detta finnas angivet på specifikationen som du fick från Skatte verket. Om den utländska skatten inte har avräknas automatiskt, ska du under rubriken Övriga upplysningar kryssmarkera och begära att få den avräknad. Förvaltningsutgifter [8.2] I ruta [8.2] ska du dra av dina totala förvaltningsutgifter. Observera att de första kronorna inte är avdragsgilla. Du ska fylla i totalbeloppet. Skatteverket kommer automatiskt att minska avdraget med kr. Som förvaltningsutgifter räknas hyra för bankfack, depåavgifter, data program för aktiehantering, notariatavgifter, fack litteratur och tidningar mm( detta avdrag är slopåat till inkomst år 2016).. Kapitalvinster och kapitalförluster Det belopp som Skatteverket har registrerat i de gula rutorna är din skattepliktiga kapitalvinst eller kapitalförlust enligt de kontrolluppgifter som Skatteverket fått. Stämmer inte det ifyllda beloppet stryker du beloppet i den gula rutan och fyller i blankett K4 som du lämnar med deklarationen. Det korrekta beloppet skriver du i den vita rutan om det är en kapitalvinst eller om det är en kapitalförlust. Kapitalvinster/kapitalförluster Om du har haft kapitalvinster eller kapitalförluster fyller du normalt först i någon eller några av de särskilda K-blanketterna. Du använder följande blanketter, som behandlas i särskilda kapitel i boken: K2 om du föregående taxeringsår begärt preliminärt uppskov vid byte av bostad. Det preliminära uppskovet ska på blanketten göras om till ett slutligt uppskov eller frivilligt återföras. K4 om du sålt aktier, andelar i fonder, obligationer, optioner mm K13 om du gjort andels byten med kvalificerade aktier K5 om du sålt en privatbostadsfastighet K6 om du sålt en privatbostadsrätt K7 om du sålt en näringsfastighet K8 om du sålt en näringsbostadsrätt hjälpblankett 2192 om du sålt lös egendom (personliga tillgångar) hjälpblankett 2191 för vskuld i utländsk valuta K10 om du avyttrat kvalificerade aktier i ett fåmansföretag 48 Privat deklaration

49 INK1 Inkomstdeklaration 1 K10A om du avyttrat andra kvalificerade värdepapper än aktier i fåmansföretag K12 om du har avyttrat okvalificerade aktier och andelar i onoterade företag K15A eller K15B om du sålt en andel i ett handelsbolag. INK1 Tilläggsköpeskillingar mm Tilläggsköpeskillingar mm finns det inte någon särskild blankett för och inte eller något särskilt utrymme för på huvudblanketten. Lämpligen lämnar du med en egen bilaga där du specificerar och förklarar tilläggs köpeskillingen. Slutligt underskott i enskild firma Slutligt underskott från NE kan lämpligen tas upp i ruta [8.4] som beskrivs längre fram. Det framgår inte något om detta i texten till rutan på blanketten. Men eftersom du sammanlagt bara får dra av 70% av det slutliga underskottet så passar denna ruta bra. Fyll i bruttobeloppet så gör Skatteverket kvoteringen till 70%. Ett slutligt underskott får göras först i deklarationen som du lämnar in två år efter nedläggningsåret. Om verksamheten upphörde 2014 är alltså 2016 års deklaration (för inkomståret 2015) första möjligheten för dig att dra av det slutliga under skottet. Men du får också dela upp avdraget på ytterligare två år framåt i tiden, t ex om du inte betalat tillräckligt mycket skatt för att täcka den skattereduktion du får på avdraget. Enbart fonder och/eller vissa aktier Har du t ex sålt andelar i en värdepappersfond ska du ha fått kontroll uppgift på kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Om du inte har andra kapitalvinster eller kapitalförluster att redovisa och om kontroll uppgifterna stämmer, är de korrekta uppgifterna förtryckta i ruta [7.2, 7.4] eller [8.1, 8.3]. Om kontrolluppgifterna inte stämmer lämnar du redovisning på blankett K4 om försäljningspris, omkostnadsbelopp mm. Läs mer om detta i kapitlet K4 Försäljning av värdepapper. Privat deklaration 49

50 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Vinster från K4 avsnitt C och B, K10, K10A, K12 avsnitt B och K13 [7.4] Vinster som kommer från blanketterna K4 avsnitt A och B, K10, K10A, K11, K12 avsnitt B och K13 redovisas i en separat ruta [7.4] eftersom dessa vinster får kvittas fullt ut mot förluster i ruta [8.3], som redovisas på samma blanketter. Någon kvittning görs inte på blanketterna utan bruttobeloppen förs över till INK1. Det är istället Skatteverket som beräknar kvittningen samt kvoterar eventuell nettoförlust. Om det efter kvittning mellan rutorna [7.4] och [8.3] fortfarande finns kvar en nettoförlust kvoteras den till 70%. Vinster från K4 avsnitt D, K12 avsnitt E och K15A/B [7.5] Vinster från blanketterna K4 avsnitt D (övriga värdepapper), hjälpblankett 2192 (personliga tillgångar), K12 avsnitt E samt K15 A och B redovisas separat i ruta [7.5], detta eftersom vinsterna inte får kvittas fullt ut mot förluster. Vinster från K5 och K6 [7.6] Vinster från blanketterna K5 och K6 (försäljning av privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt) redovisas i ruta [7.6]. Även återfört uppskov (från blankett K2) redovisas här. Orsaken till att dessa vinster redovisas separat är att de ska kvoteras till 22/30. Observera att bruttobeloppen ska in här, Skatteverket gör sedan kvoteringen. Vinster från K7 och K8 [7.7] I ruta [7.7] redovisas vinster från blanketterna K7 och K8 (försäljning av näringsfastighet respektive näringsbostadsrätt). Vinsterna tas upp i en separat ruta eftersom dessa ska kvoteras till 90%. Observera att bruttobeloppen ska in här, Skatteverket gör sedan kvoteringen. 50 Privat deklaration

51 INK1 Inkomstdeklaration 1 Förluster från K4 avsnitt C mm [8.1] I ruta [8.1] redovisas förluster på marknadsnoterade obligationer mm och valuta (från blankett K4 avsnitt C) och på skulder i utländsk valuta (från hjälpblankett 2191). Dessa förluster får liksom ränte utgifter dras av till 100%. INK1 Förluster från K4 avsnitt A, K10, K12 och K13 [8.3] I ruta [8.3] ska förluster från blanketterna K4 avsnitt A (marknadsnoterade aktier mm), K10, K12 samt K13 tas upp. Förlusterna får kvittas fullt ut mot vinster i ruta [7.4]. Om det efter full kvittning mellan [8.3] och [7.4] kvarstår en nettoförlust kvoteras den till 70%, något som Skatteverket gör. Förluster från K4 avsnitt D, K10A, K12 avsnitt E och K15A/B [8.4] I ruta [8.4] ska förluster från blanketterna K4 avsnitt D (övriga värde papper), K10A, K12 avsnitt E samt K15A eller K15B tas upp, eftersom dessa förluster inte får kvittas fullt ut mot vinster. Bruttobeloppen ska tas upp på INK1, Skatteverket kvoterar därefter förlusterna till 70%. Slutligt underskott från NE (läs mer i avsnittet Slutligt underskott i enskild firma) kan lämpligen tas upp i ruta [8.4], eftersom underskottet kvoteras till 70%. De kvoterade förlusterna slås därefter ihop med kapitalvinster och därmed får man en kvittningseffekt, dock bara av de kvoterade beloppen. Förluster från K5 och K6 [8.5] Förluster från blanketterna K5 och K6 (försäljning av privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt) redovisas i ruta [8.5]. Förlusterna ska redovisas i en separat ruta eftersom de ska kvoteras till 50%. För in bruttobeloppen i ruta [8.5], Skatteverket gör sedan kvoteringen. Privat deklaration 51

52 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Förluster från K7 och K8 [8.6] Förluster från blanketterna K7 och K8 (försäljning av näringsfastighet respektive näringsfastighet) redovisas i en egen ruta [8.6] eftersom dessa förluster ska kvoteras till 63%. För in bruttobeloppen, Skatteverket gör sedan kvoteringen. Investeraravdrag från K11 [8.7] Har du förvärvat andelar i ett mindre företag, i samband med bolagets bildande eller vid en nyemission, får dra av 50% av anskaffningsutgiften i inkomstslaget kapital. Avdraget deklareras på blankett K11 och redovisas i ruta [8.7]. Avkastningsskatt utländska försäkringar [9.1, 9.2] Om du har utländska kapitalförsäkringar eller utländska pensionsförsäkringar ska du i vissa fall betala avkastningsskatt. Du ska då fylla i skatteunderlaget för försäkringarna i ruta [9.1] respektive i ruta [9.2]. Om Skatteverket har fått kontrolluppgift från försäkringsföretaget finns skatteunderlaget förtryckt på deklarationsblanketten. Skatteunderlaget Skatteunderlaget beräknar du genom att multiplicera kapitalförsäkringens kapitalunderlag med 2,09% och pensionsförsäkringens kapitalunderlag med 2,01%. 30% eller 15% Avkastningsskatten är 30% av skatteunderlaget för kapital för säkringar och 15% av skatteunderlaget för pensionsförsäkringar. Försäkringar från tiden före 1997 Om du har försäkringar som är slutbetalda före 1997 så är de nor malt undantagna från avkastningsskatt. Har du köpt sådana försäkringar i andra hand (så kallade begagnade försäkringar) måste du dock betala avkastningsskatt på sådana försäk ringar. 52 Privat deklaration

53 INK1 Inkomstdeklaration 1 Näringsverksamhet INK1, sid 2 Här är en genomgång av hur enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag fyller i näringsuppgifterna på huvudblanketten INK1. Ett ifyllt deklarationsexempel som visar detta hittar du i kapitlet Blankett NE förenklat årsbokslut. INK1 En enda verksamhet Det gröna fältet på sidan två ska endast användas av dig som deklarerar näringsverksamhet. All verksamhet som en enskild näringsidkare bedriver betraktas som en och samma näringsverksamhet. Detta medför att överskott och underskott från olika verksamheter automatiskt kvittas mot varandra. Indelningen i aktiv och passiv verksamhet görs på hela verksamheten. Överskott i näringsverksamheten [10.1, 10.3,] Är du aktiv i den enskilda näringsverksamheten tar du upp resultatet från NE i ruta [10.1]. Har du handelsbolag och är aktiv tar du upp resultatet från N3A i ruta [10.1]. Är du passiv fyller du istället i ruta [10.3]. Överskottet hämtar du från ruta [R47] på blankett NE och från punkt 30 på blankett N3A. Observera att inkomst av enskild näringsverksamhet och handels bolag aldrig slås ihop. Underskott i näringsverksamheten [10.2, 10.4] Bara om du har totalt underskott i näringsverksamheten ska du fylla i rutorna [10.2] (aktiv näringsverksamhet) eller rutorna [10.4] (passiv näringsverksamhet). Uppdragsgivaren betalar sociala avgifter [10.5] Har du inkomster där uppdragsgivaren betalar sociala avgifter, så kallade likställighetsinkomster, ska bruttoinkomsten in i ruta [10.5] och kostnaderna som hör till den inkomsten i ruta [10.5]. På mellanskillnaden behöver du inte betala några egenavgifter, eftersom uppdragsgivaren redan betalat dina socialavgifter. Pensionskostnader för anställda [10.6] Du som har kostnader för tjänstepension för anställda ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader. Löneskatten är 24,26% av de betalda premierna och hamnar på ditt slutskattebesked. Fyll i underlaget (premierna) i ruta [10.6]. Pensionssparavdrag [10.6] Du som i enskild näringsverksamhet drar av kostnaden för egna pensionsförsäkringar eller insättning på pensionssparkonto ska Privat deklaration 53

54 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 betala löneskatt på pensionskostnader. Detta gäller även dig som är delägare i handelsbolag. Du får dra av ett fast belopp på kr (det fasta beloppet är slopat beskattningsår 2016) plus 35% av inkomsten (årets eller föregående års inkomst) i din aktiva näringsverksamhet (maximalt 10 prisbasbelopp). Underlaget är avgifterna för pensionsförsäkring plus insättning på pensionssparkonto (IPS). Löneskatten är 24,26% på under laget. Fyll i underlaget (premierna) i ruta [10.6]. Avkastningsskatt [10.7] Avkastningsskatt [10.7] betalas normalt bara av större företag som själva förvaltar pensionsmedlen och reserverar dem i bok föringen. Räntefördelning [11] Positiv räntefördelning [11.1] Om du gjort avdrag på någon av blanketterna NE eller N3A för positiv räntefördelning, tar du upp fördelningsbeloppet som kapitalinkomst i ruta [11.1]. Negativ räntefördelning [11.2] Om du gjort tillägg på någon av blanketterna NE eller N3A för negativ räntefördelning, drar du av motsvarande belopp som kapitalavdrag i ruta [11.2]. Underlag för expansionsfondskatt [12] Ökning av expansionsfond [12.1] I enskild näringsverksamhet och handelsbolag får du dra av ökningen av expansionsfond i näringsverksamheten. Detta belopp ska du betala 22% expansionsfondsskatt på och du fyller i beloppet (under laget) i ruta [12.1]. Expansionsfondsskatten påförs på ditt slutskattebesked. Minskning av expansionsfond [12.2] Om du minskar din expansionsfond ska beloppet tas upp till beskattning i näringsverksamheten. Fyll i beloppet (underlaget) i ruta [12.2]. Du kommer då att få tillbaka den expansionsfondsskatt som du tidigare har betalat på beloppet. Detta gäller oavsett om den återförda expan sionsfonden ingår i en vinst eller kvittas mot en förlust. Expan sionsfondsskatten som du får tillbaka minskar din slutliga skatt på slut skattebeskedet. 54 Privat deklaration

55 INK1 Inkomstdeklaration 1 Nedsättning av egenavgifter [13.1] Generell nedsättning Personer mellan 26 och 65 år (som inte tar ut hel ålderspension) får sätta ned egenavgifterna med 7,5%, dock högst kr. Nedsättningen medges bara om överskottet av näringsverksamheten överstiger kr. Skatteverket räknar ut ditt nedsättningsbelopp och gör avräkning på din slutliga skatt. Avgiftsunderlaget är överskott i din enskilda näringsverksamhet summerat med överskott från din andel i ett eller flera handelsbolag. Underskott i en annan näringsverksamhet ska inte räknas med. Sjukpenning och rehabiliteringspenning som ingår i överskottet ska inte heller ingå i avgiftsunderlaget. INK1 Regional nedsättning av egenavgifter [13.1] Inom stödområdet får man göra en nedsättning av egenavgifterna med 10%, dock maximalt per år. Den regionala nedsättningen regist rerar du i ruta [13.1]. Avgifterna får aldrig understiga ålders pensionsavgiften (10,21%). En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som har anställda och därmed redovisar både egenavgifter och arbetsgivaravgifter kan totalt få ett regionalt företagsstöd med kr (12 x kr). Arbetsgivaravgifterna sätts ned i första hand. Allmänna avdrag (näringsverksamhet) [14.1] Rullning [14.1] Du får normalt inget allmänt avdrag för ett underskott i en näringsverksamhet. Det underskottet får du istället rulla framför dig till nästa år och utnyttja mot kommande överskott. Kvittning nystartad verksamhet [14.1] För nystartade aktiva verksamheter finns en möjlighet till allmänt avdrag (med högst kr per år) för underskott under den första femårsperioden. Privat deklaration 55

56 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 Konstnärlig verksamhet [14.1] Underskott av konstnärlig och liknande verksamhet får under vissa förutsättningar kvittas som allmänt avdrag. Detta gäller även om verksamheten inte är nystartad. Läs mer om detta i vår bok KULTUR AR BETARBOKEN. Observera att sådana underskott som du kvittar i ruta [14.1] inte ska tas upp i ruta [10.2] Underlag för fastighetsavgift [15] För flerbostadshus är fastighetsavgiften 0,4% av taxeringsvärdet, dock max kr per bostadslägenhet. Vid nybygg nation är det ingen fastighetsavgift de första femton åren efter byggåret. Underlag för fastighetsskatt [16] I de här rutorna ska du ange taxeringsvärden för näringsfastigheter. Det kan vara t ex hyreshus, lokaler eller industrienheter. Verksamheten upphört Om den enskilda firman lagts ned under 2015 sätter du i ett kryss rutan om upphörd verksamhet. Det ger Skatteverket en signal om att detta är sista deklarationen med näringsuppgifter på blankett NE. Övriga upplysningar INK1 har försetts med ett antal kryssrutor för vanliga upplysningar som brukar eller bör lämnas till Skatteverket. Det gäller fördelning av ROT-/RUT-avdrag, utländska inkomster och begäran om avräkning av betald utländsk skatt samt om du saknar eller fått felaktiga kontrolluppgifter. Genom att sätta kryss i en ruta och skriva en förklaring nedanför så sorteras deklarationerna till rätt granskning. Dessutom har du lämnat ett öppet yrkande om du varit tillräckligt tydlig och därmed behöver du inte riskera skattetillägg vid felaktigheter. Under Övriga upplysningar lämnar du alla de uppgifter som inte fått plats på blanketten eller som du särskilt vill att Skatteverket ska känna till. Det kan vara 56 Privat deklaration

57 INK1 Inkomstdeklaration 1 om du haft inkomster som inte finns med på specifikationen. Skriv utbetalarens namn, person-/organisationsnummer, adress, belopp och avdragen skatt. om någon kontrolluppgift är felaktig. Skriv utbetalarens namn och adress och rätt belopp. om du begär skatteberäkning enligt reglerna för ackumulerad inkomst (när du fått en större inkomst under året som egentligen hör till flera år) om du lånat pengar av eller lånat ut pengar till en privatperson. Skriv motpartens namn och personnummer eller adress samt ränta och skulden respektive fordran vid årets slut. om du vill komplettera med uppgifter som inte får plats på andra ställen på blanketten. Du kan också skriva sådant du är osäker på, så kallade öppna yrkanden. Det kan förhindra skattetillägg. om du vill fördela ROT-/RUT-avdrag. om du begär avräkning av utländsk skatt. om du fördelar utgiftsräntor på annat sätt än vad som står på kontroll uppgiften från banken. INK1 Underskrift Sist på sid 2 ska du intyga genom din underskrift att deklarationen är korrekt och att alla kontrolluppgifter stämmer. Det spelar ingen roll om någon annan hjälper dig med deklarationen. Det är ändå du själv som svarar för att alla uppgifter är riktiga. Observera att du också försäkrar att de uppgifter Skatteverket förtryckt och du inte ändrat är riktiga. Privat deklaration 57

58 Inkomstdeklaration Inkomståret 2015 Senast den 2 maj 2016 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress Patrick Andersson Spelmansvägen7 På skatteverket.se får du svar på de flesta av dina frågor Ljusdal Person-/organisationsnummer M Inkomster - Tjänst OBS! Har du fått en förifylld inkomstdeklaration ska du använda den när du deklarerar. Om du lämnar in denna manuella blankett måste du själv fylla i alla belopp. Ange belopp i hela kronor Inkomster - Kapital Ange belopp i hela kronor 1.1Lön, förmåner, sjukpenning m.m Schablonintäkter 1.2Kostnadsersättningar 7.2Ränteinkomster, utdelningar, vinst från bilaga K4 avsnitt C m.m. 1.3Allmän pension och tjänstepension m.m. 7.3Överskott vid uthyrning av privatbostad 1.4Privat pension och livränta 1.5Andra inkomster som inte är pensionsgrundande 7.4Vinst fondandelar m.m. Vinst från bilaga K4 avsnitt A och B, K10, K10A, K11, K12 avsnitt B och K Inkomster, t.ex. hobby, som du själv ska betala egenavgifter för 1.7Inkomst från bilaga K10, K10A och K13 7.5Vinst ej marknadsnoterade fondandelar m.m. Vinst från bilaga K4 avsnitt D, K12 avsnitt E och K15A/B m.m. Avdrag - Tjänst 2.1Resor till och från arbetet Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet Vinst från bilaga K5 och K6. Återfört uppskov från bilaga K2. 7.7Vinst från bilaga K7 och K8 2.2Tjänsteresor Avdrag - Kapital 2.3Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 2.4Övriga utgifter Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. Allmänna avdrag 3.1Pensionssparande m.m Ränteutgifter m.m. Förlust från bilaga K4 avsnitt C m.m. 8.2Förvaltningsutgifter Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. 8.3Förlust fondandelar m.m. Förlust från bilaga K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K Skattereduktioner 4.1Rot-/rutarbete enligt meddelande eller som förmån 8.4Förlust ej marknadsnoterade fondandelar. Förlust från bilaga K4 avsnitt D, K10A, K12 avsnitt E och K15A/B. 4.2Underlag för skattereduktion för gåva 8.5Förlust från bilaga K5 och K6 4.3Underlag för skattereduktion för förnybar el. Ange antal kilowattimmar. 8.6Förlust från bilaga K7 och K8 Underlag för fastighetsavgift Ange belopp i hela kronor 5.1 Småhus/ägarlägenhet hel avgift 0,75 % 8.7Investeraravdrag från bilaga K11 Utländsk försäkring - Avkastningsskatt 5.2 Småhus/ägarlägenhet halv avgift 0,375 % Underlag för fastighetsskatt 9.1Skatteunderlag för kapitalförsäkring 9.2Skatteunderlag för pensionsförsäkring 6.1 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1,0 % INK1M P4 BL Skatt

59 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 sid 1 Patrick Andersson Patrick kontrollerar att personuppgifterna på deklarationsblanketten INK1 är korrekta. Hans kontrolluppgifter stämmer inte. Skatteverket har inte fyllt i en inkomst på kr som han har haft. Han stryker därför det ifyllda beloppet kr i den gula rutan. I den vita rutan bredvid fyller han i kr. Han åker buss till och från jobbet. Månadskorten kostar sammanlagt kr under ett år. Han fyller i det beloppet i ruta 2.1. Han sparar 150 kr varje månad i en pensionsförsäkring. Det blir kr under ett år. Skatteverket har fått en kontrolluppgift från försäkringsbolaget så beloppet finns redan ifyllt i det gula fältet bredvid ruta 3.1. Martins kontrolluppgifter från Hudiksvalls Sparbank stämde. Skatteverket har fyllt i inkomsträntorna med sammanlagt kr i ruta 7.2. Utgiftsräntorna är däremot felaktiga. Skatteverket har fyllt i kr som ränta på ett villalån som han har tillsammans med sin hustru Jessica. De har gemensamt betalningsansvar för lånet så banken har delat upp räntan mellan makarna. Men Martin har betalat hela räntan. Dessutom har han lånat pengar av sin morbror och betalat kr till honom i ränta. Han stryker därför beloppet kr och skriver kr i ruta 8.1. Jessica stryker beloppet kr i sin deklaration och skriver 0. Martin och Jessica har en villa med taxeringsvärdet kr. Martin äger halva villan. I rutan för hel fastighetsavgift står kr, dvs hälften av , förtryckt. INK1 Privat deklaration 59

60 Det gröna fältet gäller enbart näringsverksamhet Näringsverksamhet 10.1 Överskott av aktiv näringsverksamhet 10.2 Underskott av aktiv näringsverksamhet 10.3 Överskott av passiv näringsverksamhet 10.4 Underskott av passiv näringsverksamhet 10.5Inkomster för vilka uppdragsgivare ska betala socialavgifter 10.6 Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Belopp från NE Belopp från NE Belopp från NE Belopp från NE Bruttoinkomst Eget 10.7 Underlag för avkastningsskatt på pensionskostnader Belopp från N3A Belopp från N3A Belopp från N3A Belopp från N3A Kostnader Anställdas Person-/organisationsnummer Nedsättning av egenavgifter 13.1Regionalt nedsättningsbelopp, endast näringsverksamhet i stödområde Allmänna avdrag (näringsverksamhet) 14.1Underskott av aktiv näringsverksamhet som du får kvitta mot förvärvsinkomst Underskott som du redovisar här ska inte redovisas vid punkt 10.2 Underlag för fastighetsavgift 15.1 Hyreshus: bostäder 0,3 % 15.2 Hyreshus: bostäder 0,15 % Underlag för fastighetsskatt 16.1 Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande 0,4 % 2016 Räntefördelning 11.1Positiv räntefördelning Belopp från NE (ruta R30) eller N3A (p.15). 11.2Negativ räntefördelning Belopp från NE (ruta R31) eller N3A (p.16). Underlag för expansionsfondsskatt 16.2 Hyreshus: lokaler 1,0 % 16.3 Industri och elproduktionsenhet, värmekraftverk 0,5 % 16.4 Elproduktionsenhet: vattenkraftverk 2,8 % 16.5 Elproduktionsenhet: vindkraftverk 0,2 % 12.1Ökning av expansionsfond Belopp från NE (ruta R36) eller N3A (p.21). 12.2Minskning av expansionsfond Belopp från NE (ruta R37) eller N3A (p.22). Kryssa här om din näringsverksamhet har upphört under 2015 X Övriga upplysningar Kryssa här om du begär omfördelning av rot-/rutavdrag. Under "Övrigt" lämnar du uppgift om belopp, hur (till eller från) och med vem (personnummer) omfördelningen ska göras. Kryssa här om någon kontrolluppgift är felaktig/saknas. Under "Övrigt" lämnar du uppgift om utbetalarens namn, adress, ersättningens storlek och avdragen skatt. Kryssa här om du har haft inkomst från utlandet. Kryssa här om du begär avräkning av utländsk skatt. Om du redan har fått avräkning ska du inte kryssa, se din preliminära skatteuträkning. Under "Övrigt" lämnar du uppgift om typ av inkomst (t.ex. lön eller utdelning), från vilket land, inkomstens storlek och betald utländsk skatt i SEK. Här kan du lämna övriga uppgifter som inte finns på blanketten, och som Skatteverket behöver för att fastställa din slutliga skatt, t.ex. om du begär ackumulerad inkomst. Du behöver inte skriva att du bifogar bilagor eller att du lämnar bilagor elektroniskt. Övrigt Lön från Norrhoga Skog kr 900 dragits i skatt, Ränta betald till Arne Anka, Ankeborg med kr Underskrift Namnteckning Telefonnummer INK1M P4 BL Skatt

61 INK1 Inkomstdeklaration 1 INK1 sid 2 Patrick Andersson Resultatet av Patricks aktiva enskilda näringsverksamhet är kr ruta Eftersom vinsten understiger kr får han inte några nedsatta egenavgifter. Under övriga upplysningar fyller Martin i att han fått lön från Norr hoga Skog med kr och att arbetsgivaren dragit 900 kr i skatt. Han skriver också att han betalat ränta med kr till sin morbror och skriver dit morbroderns namn och adress. INK1 Privat deklaration 61

62 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Hjälpblankett 2192 används för att beräkna vinst eller förlust vid försäljning av personliga tillgångar och hjälpblankett 2191 för vinst eller förlust på skuld utländsk valuta. Observera att dessa blanketter inte ska lämnas in till Skatteverket utan de ska sparas för de fall Skatteverket begär in en redogörelse för hur beräkningarna har gjorts. Vad menas med personliga tillgångar? I det som här kallas personliga tillgångar ingår en mängd saker: tillgångar i hobbyverksamhet i princip värdebeständiga inventarier för personligt bruk som antikviteter, smycken och annat inre lösöre bruksföremål som normalt förlorar i värde genom förslitning som bilar, husvagnar, båtar, cyklar, möbler, husgeråd, verktyg och diverse lösöre time share och leasehold. Kapitalvinst och kapitalförlust Kapitalvinster och kapitalförluster beskattas olika beroende på om det rör sig om personliga tillgångar (andra tillgångar för personligt bruk) som deklareras på hjälpblankett 2192, se mer om reglerna längre fram i det här kapitlet, och kapitalplaceringstillgångar (andra tillgångar som inte är för personligt bruk) som deklareras på blankett K4. Hobbyverksamhet Tillgångar i hobbyverksamhet tillhör normalt gruppen andra tillgångar och beskattas med 30% skatt i inkomstslaget kapital när du säljer dem. Beroende på situationen kan tillgångarna vara personliga tillgångar eller kapitalplaceringstillgångar, se nedan. I vissa fall beskattas försäljningen i hobby verksam heten med fulla egenavgifter och kommunal skatt (och statlig inkomstskatt om du 62 Privat deklaration

63 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar tjänar över skiktgränsen). Det gäller i första hand försäljningar av tillgångar som i huvudsak skaffats i syfte att bearbetas i hobbyverksam heten innan försäljningen. När det gäller andra typer av till gångar beror beskattningen på hur vinsten uppkommit beror vinsten till övervägande del på att tillgången bearbetats eller tillverkats, ska vinsten beskattas i hobbyverksamheten (i inkomstslaget tjänst). Om försäljningen ska beskattas i inkomstslaget kapital måste du avgöra om du ska använda reglerna för personliga tillgångar eller reglerna för kapitalplaceringar. En ordinär bil räknas som per son lig tillgång medan ett samlarobjekt, t ex en veteranbil, räknas som kapital placering. En hobbytravhäst som du tränar själv räknas som personlig tillgång medan en häst som du har stallat upp hos en tränare räknas som kapitalplacering. En andel i en häst betraktas också som kapitalplacering. Personliga tillgångar hjälpblankett 2192 På hjälpblankett 2192 redovisar du försäljning av personliga tillgångar. Med personliga tillgångar menas sådant som du eller din familj till övervägande del använt för nyttobruk eller som prydnadsföremål, t ex vanligt bohag, normala bilar, båtar och smycken. Det är den faktiska användningen som avgör vilken kapitalvinstregel du ska använda. Att något är värdefullt medför inte att det måste vara ett investerings objekt. Men om inslaget av kapitalplacering dominerar, anses egendomen som ett investe ringsobjekt som kapitalvinstbeskattas enligt reglerna för kapitalplace ringstillgångar. Kapitalvinstbeskattning Kapitalvinsten är skillnaden mellan försäljningsinkomsten och omkostnadsbeloppet. Försäljningsinkomsten minskas med försäljnings provision och liknande utgifter. Tillgångar som används för personligt bruk, personliga tillgångar, kapitalvinstbeskattas bara om den sammanlagda vinsten under ett år är mer än kr. Det betyder att du får dra av kr som ett grundavdrag från summan av vinsterna. Du för över den summerade vinsten till ruta 7.5 på INK1. Kapitalförluster på personliga tillgångar är inte avdragsgilla. Privat deklaration 63

64 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Omkostnadsbelopp Som omkostnadsbelopp använder du dina faktiska utgifter för anskaff ningen och förbättringar (inte löpande underhåll). Genomsnitts metoden används inte för personliga tillgångar. Du måste minska anskaffningsutgiften med förslitningsavdrag om du gjort sådana (t ex i hobbyverksamhet). Du behöver dock bara minska anskaffningsutgiften om du fått ett avdrag som påverkat skatten. Om du har haft underskott i din hobbyverksamhet och inte skattemässigt kunnat utnyttja förslitnings avdragen behöver du inte heller minska anskaffningsutgiften. Om det senare visar sig att du kan kvitta underskott i hobby mot ett framtida överskott, kanske det är bättre att inte behöva reducera anskaffningsutgiften bara för att du har sålt tillgången. Så om du ändå får en kapitalvinst som är mindre än kr är det bäst att minska anskaffningsutgiften på grund av för slit nings avdraget, trots att du inte haft tillfälle att utnyttja det i hobbyverk samheten. Schablon på 25% och grundavdrag kr Om du inte känner till anskaffningsutgiften eller om den är låg, får du schablonmässigt sätta omkostnadsbeloppet till 25% av försäljnings summan efter avdrag för försäljningsutgifter. Använder du denna schablonregel ska du inte minska anskaffnings utgiften med gjorda förslitningsavdrag. Från resultatet (det sammanlagda under året) får du göra ett grund avdrag med kr. Vinsten för du sedan till ruta 7.5 på huvudblanketten INK1 (förluster är inte avdragsgilla). Med tanke på grundavdraget och schablonen för beräkningen av anskaffningsutgiften kan du skattefritt sälja personliga tillgångar för kr varje år. 64 Privat deklaration

65 Avskattning vid karaktärsbyte Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Bestämmelsen om avskattning gäller när en tillgång som ägts för personligt bruk eller i kapitalplaceringssyfte förs in i en näringsverk samhet och därmed byter karaktär till att bli en näringstillgång. Avskatt ning blir exempelvis aktuellt när en bil eller inventarier i en hobbyverksamhet förs in i en näringsverksamhet och därmed byter karaktär till att bli en näringstillgång. Framför allt uppkommer denna situation när en person startar en enskild firma och tar in privata tillgångar i firman. Tänkt avyttring till marknadsvärdet Avskattningsregeln innebär att tillgången ska anses avyttrad för ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Avyttringen ska redo visas i inkomstslaget kapital. Skattereglerna för personliga tillgångar gör dock att det sällan brukar bli någon skattepliktig vinst. Det beror bl a på det årliga grund avdrag et på kr som trollar bort de flesta vinster. Å andra sidan är förluster på personliga tillgångar inte avdragsgilla. Eftersom skattereglerna för kapitalplaceringstillgångar (andra tillgångar än personliga tillgångar) inte är så generösa kan avskattnings regeln leda till att en skattepliktig vinst uppkommer. Det här är kanske inte tillgångar som är så vanligt före komm ande i en närings verksamhet och därför blir det nog sällsynt att avskattningsregeln leder till någon faktisk beskatt ning. Obligatorisk regel vid värdenedgång Bestämmelsen om avskattning vid karaktärsbyte är obligatorisk när tillgångens omkostnadsbelopp är högre än tillgångens marknadsvärde, dvs när tillgången har minskat i värde. Du äger privat en dator av äldre årgång, dock fortfarande funktionell för ditt ändamål nämligen att sköta bokföring och fakturering i din nystartade enskilda firma. Datorn kostade hiskeliga kr när du köpte den för några år sedan och är inte värd mer än kr idag. Du tänker föra in datorn i din enskilda firma och bokföra den som tillgång där. Eftersom omkostnadsbeloppet är högre än marknadsvärdet måste du göra en avskattning i inkomstslaget kapital. Kapitalförlusten blir = kr, men eftersom datorn räknas som personlig tillgång så får du inget avdrag för förlusten. I den enskilda firman tar du upp datorn till värdet kr. Privat deklaration 65

66 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Frivilligt vid värdeuppgång Om tillgångens marknadsvärde däremot är högre än tillgångens omkostnadsbelopp, så behöver du inte göra någon avskattning. Men det krävs då att du i deklarationen begär att få slippa avskattningen. Anskaffningsvärdet i näringsverksamheten En tillgång som avskattas i inkomstslaget kapital i samband med att den förts in i en näringsverksamhet, anses ju avyttrad till marknads värdet. Därmed räknas marknadsvärdet som anskaffningsvärde i näringsverksamheten och ligger där till grund för avskrivningar och beräkning av vinst eller förlust vid en framtida avyttring. Om du valt att inte avskatta i inkomstslaget kapital på grund av att mark nadsvärdet är högre än omkostnadsbeloppet, blir det omkost nads beloppet som räknas som anskaffningsvärde i näringsverksam heten och som därmed ligger till grund för avskrivningar och beräk ning av vinst eller förlust vid en framtida avyttring. Skuld i utländsk valuta hjälpblankett 2191 Vinster på skulder När du betalar en skuld, helt eller delvis, ska du göra en kapitalvinstberäkning. När du amorterar skattar du för vinsten på den del av skulden som amorterats. Du behöver däremot inte skatta i samband med att du omsätter lånet i samma valuta. Det du har återbetalat eller amorterat ska anges i utländsk valuta och även vilken valuta (valutakod )som används vid återbetalningen eller amorteringen. När det gäller skulder ska intäkten tas upp i svenska kronor som återbetalningen eller amorteringen hade vid utlåningstillfället. Om lån tagits upp vid flera tillfällen använder du genomsnittsmetoden. Avdrag får du för värdet i svenska kronor som det återbetalade beloppet hade vid återbetalningstillfället. Kapitalvinster förs över från hjälpblankett 2191 till INK1 ruta 7.2, medan kapital förluster ska in i ruta 8.1. Vinst eller förlust Kapitalvinster på utländsk valuta beskattas till 100% med kapitalskatt 30% på samma sätt som ränteintäkter. Förlusterna är fullt avdragsgilla på samma sätt som ränteutgifter. 66 Privat deklaration

67 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Växelkursen Du ska använda den faktiskt använda växelkursen vid kapital vinstberäkningen om du växlat valutan. Köp- och säljkurserna är olika beroende på om det är sedel- eller checkkurs. Om du inte växlat ska du använda en genomsnittskurs, så kallad crosskurs, mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt en officiell kurslista. Om bara en kurs finns noterad den dagen ska du använda den. Om ingen kurs är noterad den dagen ska du använda de senast noterade kurserna. När du amorterar på en skuld tar du upp värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället. Sedan får du dra av värdet vid åter betalningstillfället. Om du lånat vid flera tillfällen ska du använda genomsnittsmetoden. Privat deklaration 67

68 Du som har sålt personliga tillgångar (inte värdepapper, fastighet eller bostadsrätt) kan beräkna vinst och förlust på denna hjälpblankett. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Personliga tillgångar Vinst och förlust Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för beräkningen av vinst och förlust. Hjälpblankett Namn Personnummer Personliga tillgångar Typ av tillgång Försäljningspris (+) Inköpspris eller schablonavdrag (25 %) (-) Vinst Förlust 1 Travhäst = - = Avdrag för kapitalförlust medges inte Summa vinst. För över summan till p.7.5 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har förifylld vinst ej marknadsnoterade fondandelar i det gula fältet vid p.7.5 ska du lägga ihop den med summa vinst och fylla i totalbeloppet vid p BL Skatt

69 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Hjälpblankett 2192 Svante Lundén Svante sålde sin hobbytravhäst för kr. Eftersom han tränade den själv får han använda reglerna för övriga tillgångar för personligt bruk. Det innebär att han får sätta omkostnadsbeloppet enligt en schablon till 25% av försäljningspriset, dvs 25% av = kr. Vinsten blir då kr ( ). Från det får han enligt reglerna för personliga tillgångar göra ett grundavdrag på kr. Han får då fram en skattepliktig vinst på kr. Det beloppet för han fram till blankett INK1 ruta 7.5. Privat deklaration 69

70 Du som har återbetalat eller amorterat en skuld i utländsk valuta kan beräkna vinst och förlust på denna hjälpblankett. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Skuld i utländsk valuta Vinst och förlust Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för beräkningen av vinst och förlust. Hjälpblankett Namn Matilda Brink Personnummer Skuld i utländsk valuta Återbetalat belopp i utländsk valuta Valuta * Värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället (+) Värdet av det återbetalade beloppet vid återbetalningen (-) Vinst Förlust eur Summera beloppen på rad 1-10 i följande kolumner = = 680 Summa vinst. För över summan till p.7.2 på inkomstdeklaration 1. 4 OBS! Om du har förifyllda ränteinkomster, utdelningar m.m. i det gula fältet vid p.7.2 ska du lägga ihop dessa med summa vinst och fylla i totalbeloppet vid p.7.2. Summa förlust. För över summan till p.8.1 på inkomstdeklaration 1. 5 OBS! Om du har förifyllda ränteutgifter m.m. i det gula fältet vid p.8.1 ska du lägga ihop dessa med summa förlust och fylla i totalbeloppet vid p.8.1. * Valutakoder för de vanligaste valutorna (en mer utförlig lista finns på Amerikanska dollar = USD Brittiska pund = GBP Danska kroner = DKK Euro = EUR Isländska kronur = ISK Japanska yen = JPY Lettiska lats = LVL Litauiska litas = LTL Norska kroner = NOK Schweiziska franc = CHF BL Skatt

71 Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar Hjälpblankett 2191 Mathilda Mathilda har en skuld i utländsk valuta. han har tagit ett lån i Tyskland på euro. Hon har under året amorterat euro. På blanketten ska hon ange värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället. Mathildas amortering motsvarar ett värde vid utlåningstillfället på svenska kronor och vid återbetalningstillfället kr. Netto en förlust på 680 kr alltså, som förs till ruta 8.1 på INK1. Privat deklaration 71

72 T1 Egenavgifter/särskild löneskatt ska betalas Inkomster som tas upp på blankett T1 beskattas i inkomstslaget tjänst och hamnar därmed på första sidan på INK1. Du tar inte upp hobbyinkomster på den här blanketten utan det gör du på blankett T2. På blankett T1 ska du ta upp sådana tjänsteinkomster som du själv ska betala socialavgifter på. Bara i vissa fall Det är ganska ovanligt med tjänsteinkomster där du betalar dina social avgifter själv. Det förekommer i följande fall: om utbetalaren är en människa eller ett dödsbo och ersättningen inte är någon utgift i en näringsverksamhet och det är en arbetsersättning på mindre än kr (t ex ersättning till någon som är barnvakt, sköter trädgården, målar om huset eller putsar fönstren) royalty, arvode och liknande för enstaka konstnärligt, litterärt eller vetenskapligt arbete och det inte rör sig om ett anställningsförhållande eller ett uppdrag forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-stipendium) som betalas direkt till dig och utbetalaren är en person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person. Inkomster [A1] På rad A1 fyller du i den ersättning du fått för jobbet/uppdraget brutto, dvs före avdrag för kostnader och egen avgifter. Observera att sjukpenning som grundar sig på inkomster som redovisas här inte ska tas upp på rad A1 utan vid B7. Avdrag för utgifter [A2] De utgifter du haft för att kunna göra uppdraget får du dra av på rad A2. Det kan vara resor, material, telefonkostnader mm. Observera avdragsbegränsningarna ( kr för resor och kr för övriga avdrag, se kapitlet INK1 Inkomstdeklaration 1). 72 Privat deklaration

73 T1 Egenavgifter/särskild löneskatt ska betalas Överskott och underskott [A3 A4] Överskott fyller du i på rad 3 och underskott på rad 4. Egenavgifterna [B1 B7] I den nedre rutan på T1:an räknar du fram egenavgifterna. Det blir bara egenavgifter om du har minst kr i överskott på rad B1. Beloppet hämtar du från rutan (A3) strax ovanför. Deklarerade du på blankett T1 även förra året och hade ett överskott ska du stämma av förra årets egenavgifter. Du jämför på rad B3 och B4 det schablon avdrag för egenavgifter du gjorde med de egen avgifter du påfördes på ditt slutskattebesked. Du har nu fått fram ett underlag för avsättning till egenavgifter eller schablonavdrag för egenavgifter som det brukar kallas. Schablon avdraget beror på din ålder och förs in på rad B6. Om du har fått sjukpenning som grundar sig på inkomster som du skulle ha redovisat vid A1 tar du upp den vid B7. T1 Nettot [B8] Efter avdraget för egenavgifter och tillägget för sjukpenning får du fram ditt resultat och det för du över till ruta 1.6 på INK1. Det är på denna summa du kommer att betala skatt och egenavgifter. Har du fått fram ett underskott för du över det till ruta 2.3 på INK1. När det gäller personer födda 1937 eller tidigare ska de föra överskottet till ruta 1.5 på INK1 istället för ruta 1.6, eftersom de inte betalar särskild löneskatt. Privat deklaration 73

74 Blanketten ska användas av dig som - haft inkomst av tjänst för vilken egenavgifter m.m. 1 ska betalas 2 - på grund av din ålder inte ska betala egenavgifter m.m. 1 men som haft sådana inkomster som anges i upplysningarna på sidan 2. Ange belopp i hela kronor. För hobbyverksamhet används blankett T2. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 2. Inkomst av tjänst I vissa fall Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i T1 Namn Personnummer Hans Sjöblom A. Inkomster och utgifter 1. Lön, arvode, royalty, forskarstipendium, m.m. 1 (Sjukpenning, se B.7) + 2. Kontanta utgifter 2-3. Överskott = Beloppet för du in vid B Underskott B. Egenavgifter m.m. 1 och sjukpenning = Beloppet för du in vid B Överskott enligt A Underskott enligt A.4-3. Föregående års schablonavdrag för avsättning till 3 egenavgifter m.m Påförda egenavgifter m.m. 1 enligt slutskattebeskedet Överskott/Underskott = 6. Årets schablonavdrag för avsättning till egenavgifter m.m. 1 vid överskott på raden ovan 7. Sjukpenning avseende verksamhet som redovisas på denna blankett 8. Resultat Överskott = Underskott 1 Med egenavgifter m.m. avses i denna blankett egenavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. 2 Egenavgifter m.m. 1 ska inte betalas på ersättningar för arbete från en och samma utbetalare som sammanlagt under året understiger kr. Du ska därför inte redovisa sådana ersättningar på denna blankett. Du ska i stället redovisa dem vid p. 1.5 på Inkomstdeklaration 1. 3 Om du är född 1937 eller tidigare ska du föra in beloppet vid p. 1.5 (i stället för vid p. 1.6) på Inkomstdeklaration 1, eftersom du inte ska betala några egenavgifter m.m. 1 Detsamma gäller dödsbo efter person som avlidit före 2015, då inte heller det ska betala egenavgifter m.m = Beloppet för du in vid p. 1.6 på Inkomstdeklaration 1. 3 Beloppet för du in vid p. 2.3 på Inkomstdeklaration 1. 6 T1M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

75 T1 Egenavgifter/särskild löneskatt ska betalas T1 Hans Sjöblom Hans har åtagit sig att måla om grannens hus. De kommer överens om att Hans själv ska betala skatt och egenavgifter eftersom ersättningen totalt blir lägre än kr. Sammanlagt har han fått kr i ersättning för jobbet. De utgifter han haft är färg kr och diverse småutgifter för arbets kläder, penslar mm 540 kr. Sammanlagt drar han av kr. Han får fram en netto inkomst efter avdrag på kr. Beräkningen av egenavgifter är enkel eftersom han inte hade några inkomster som han deklarerade på T1:an förra året och eftersom han inte varit sjuk. Underlaget för egenavgifter blir därför detsamma som nettoinkomsten, dvs kr. 25% av det är kr och det är schablonavdraget för egen avgifter. Han summerar och får fram en inkomst på kr. Det är denna inkomst han ska skatta på och betala egenavgifter för. Han för in detta belopp på sin huvudblankett i ruta 1.6. T1 Privat deklaration 75

76 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby T2-blanketten används för att deklarera inkomst givande verksamhet som är varaktig och självständig, men där du inte har något vinstsyfte. Detta kallas på skattespråk för hobby. Har du vinstsyfte är det en näringsverksamhet och då deklarerar du på blankett NE för enskild näringsverksamhet. Är verksamheten varken varaktig eller självständig deklarerar du på blankett T1 om dina uppdragsgivare eller köpare inte betalat sociala avgifter på de ersättningar du fått. Har de däremot betalat sociala avgifter för dig räknas dina inkomster som vanliga tjänsteinkomster som ska deklareras direkt på huvudblanketten INK1. Exempel på olika hobbyverksamheter Några exempel på hobbyverksamhet är hemslöjd trädgårdsodling djuruppfödning biodling kulturell verksamhet hästsport. Inkomstslaget tjänst Inkomstgivande hobbyverksamhet tar du upp i inkomstslaget tjänst. Inkomsten av hobbyverksamheten för du över till första sidan av INK1 i ruta Privat deklaration

77 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby Blankett T2 sidan 1 Som bilaga för hobbyverksamheten använder du en speciell blankett som heter T2, inkomstgivande hobby. Den består av olika avdelningar för verksamhetens art [A] inkomster och utgifter (inklusive förslitningsavdrag [B] avdrag för tidigare års underskott [C] avstämning av föregående års egenavgifter och avsättning för beräknade egenavgifter [D]. T2 Försäljning av tillgångar Om du säljer tillgångar som använts i hobbyverksamheten räknas vinsten i de flesta fall som inkomst av kapital (kapitalvinst). Har du haft sådan försäljning deklarerar du den på hjälpblankett 2192, som försälj ning av övriga tillgångar. I vissa fall ska däremot tillgångar som ingått i en hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst, dvs i hobbyverksamheten. Det gäller tillgångar som tillverkats (t ex hemslöjdsalster) eller förädlats (t ex en veteranbil som man renoverat för att sälja) i hobbyverksamheten. Bengt Larsson har sålt sin travhäst Hobby Boy för kr efter att ha köpt den tre år tidigare för kr. Han har tränat hästen själv och hästen betraktas därför som personlig tillgång. Hade han haft hästen uppstallad hos en tränare hade försäljningen räknats som försäljning av tillgångar som inte innehafts för personligt bruk med helt andra skatteregler. Vid försäljningen kan han välja mellan två metoder att beräkna anskaffningsvärdet. Antingen räknar han på inköpspriset minskat med de förslitningsavdrag som han gjort eller så använder han en schablonmetod. Bengt har gjort förslitningsavdrag med kr per år under de tre åren. Det gör att inköpspriset justerat för förslitningsavdragen med kr blir kr. Bengt skulle i så fall få en vinst på kr kr = kr. Men han väljer istället att använda schablonmetoden när han beräknar anskaff ningsvärdet. Det blir då 25% av försäljningspriset, dvs kr. Då behöver han inte korrigera för gjorda förslitnings avdrag. Vinsten blir då kr kr = kr. Från det får Bengt sedan dra av kr i grundavdrag. Den vinst han ska betala skatt på blir då kr kr = kr. Skatten är 30%, dvs kr. Privat deklaration 77

78 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby T2 Grunduppgifter På övre delen av T2-blankettens första sida ska du fylla i ditt namn och personnummer. Till höger skriver du beskattningsåret (inkomståret) och vilket nummer du gett bilagan. Verksamhetens art [A] Under A beskriver du verksamhetens, dvs hobbyns, art. Årets inkomster och utgifter [B1 B2] Du tar med alla skattepliktiga inkomster av hobby som du fått under verksamhetsåret under punkt B.1. Du tar inte med försäljningar som du inte hunnit få betalt för under året. Det gäller alltså en strikt kontantprincip i hobbyverksamhet eftersom hobby hör till inkomstslaget tjänst. Under B.2 tar du upp kontanta utgifter, där alla löpande utgifter som du betalat under verksamhetsåret ska föras in. Skulle hobbyverksamheten vara momspliktig redovisas utgifterna exklusive moms. Momsen redo visas då på INK1 sid 2. Större investeringar ska också tas med men dessa drar du av i form av årliga förslitningsavdrag, se nedan. Förslitningsavdrag [B3] Inköp som har en längre livstid (inventarier) och som kostar lite mer gör du årliga förslitningsavdrag på. Gränsbeloppet är kr (1/2 prisbasbelopp) plus moms. Det kan vara en vävstol, en sulky eller en svarv. För inventarier av mindre värde, dvs inventarier som kostar mindre än kr plus moms 2015, ska du inte göra förslitningsavdrag utan drar av hela utgiften direkt. Förslitningsavdrag innebär att du inte gör ett direkt avdrag för hela utgiften utan att du istället fördelar avdraget under den beräknade livslängden. Här får du helt enkelt uppskatta en rimlig livslängd på inventarierna. Det vanligaste är en livslängd på 5 till 10 år. Förslitningsavdraget motsvarar den avskrivning på inventarier som brukar göras i näringsverksamhet. Du kan göra en bilaga där du specificerar anskaffningspriset, livslängd, årligt förslitningsavdrag mm och där du beskriver föremålet närmare, t ex märke och tillverk nings år. Har någon utrustning bara delvis använts i hobbyverksamheten och delvis privat måste du proportionera förslitningsavdraget. Ingångsinventarier Både inventarier som du äger privat när du startar din verksamhet eller skaffar senare i hobbyverksamheten får du göra förslitnings 78 Privat deklaration

79 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby avdrag på. Du måste göra en bedömning av marknadsvärdet vid det tillfälle du sätter in inventarierna för att få ett korrekt underlag för beräkningen av förslitningsavdraget. Om det är fråga om dyrbarare inventarier bör du ordna med värde intyg eller liknande. Byggnader Du får inte göra förslitningsavdrag på byggnader. Däremot får du dra av reparations- och underhållsutgifter på byggnader som används i hobbyverksamheten. T2 Överskott eller underskott [B4 B5] Ett överskott fyller du i vid B4 och ett underskott vid B5. Underskott i hobby får bara dras av mot överskott i samma hobbyverksamhet, och alltså inte mot andra tjänsteinkomster eller överskott från någon annan hobbyverksamhet. Uppkommer det ett underskott i en hobbyverksamhet ett år får detta sparas upp till fem år efter inkomståret och dras av från eventuellt kommande överskott av samma verksamhet. Avdrag för tidigare års underskott [C] Du börjar med att flytta över överskottet från punkt B.4 till C. 1. Du får dra av de fem senaste årens underskott i samma hobbyverksamhet vid punkt C.2. Sätt kryss i någon/några av rutorna till höger för att visa från vilket/vilka år underskotten hör. Underskotten specificeras på sidan 2 av T2. Har du inte fått något överskott inom fem år från senaste överskottet, kan du inte utnyttja underskottet. Egenavgifterna [D1 D5] Överskottet från punkt C.3 tas upp under D.1. Har du ett underskott enligt B5 så tar du upp noll kr. Därefter ska du stämma av egenavgifterna från föregående år om du då hade överskott och betalade egenavgifter eller särskild löneskatt. Du tar upp den avsättning för egenavgifter du gjorde på blankett T2 förra året vid punkten D.2. De avgifter du faktiskt på fördes enligt ditt slutskattebesked tas upp vid punkt D.3. Årets avsättning för egenavgifter räknar du ut längst ned under punkt D.5. Redovisar du ett överskott på blankett T2 och därmed redovisar egen avgifter, så har du rätt till nedsatta egenavgifter med 10 procent enheter. Läs mer om det utökade regionala stödet i kapitlet om INK1. Privat deklaration 79

80 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby T2 Resultatet [D6] När du har fyllt i blankett T2 och ser att du har ett överskott vid punkt D.6 för årets hobbyverksamhet så ska du ta fram din huvudblankett (INK1 ruta 1.6). När det gäller personer födda 1937 eller tidigare ska de föra överskottet till ruta 1.5 på INK1 istället för ruta 1.6, eftersom de inte betalar särskild löneskatt. Har du ett underskott vid punkten 6D (vilket alltså beror på avstämningen av egenavgifterna) får du dra av det underskott genom att föra in det vid punkten 2.3 på INK1. T2 sidan 2 [E] Under punkten [E] på sidan 2 ska du redovisa tidigare års underskott som inte deklarerats. I deklarationen för 2015 fyller du i underskott för åren T2 sid 2 Alf Snidare Under 2014 gick hobbyverksamheten med underskott och Alf specificerar detta på T2:ans andra sida. Han sålde för kr under året och hans löpande utgifter var på kr. Förslitningsavdragen var kr. Summeringen visar ett underskott på kr. 80 Privat deklaration

81 Personnummer E. Tidigare års underskott som inte deklarerats Här fyller du i om du yrkar avdrag vid C.2 för tidigare års underskott om du inte har deklarerat verksamheten de tidigare åren. Underskott inkomståret Inkomster + 2. Kontanta utgifter - 3. Förslitningsavdrag - 4. Underskott = Underskott inkomståret Inkomster + 2. Kontanta utgifter - 3. Förslitningsavdrag - 4. Underskott = Underskott inkomståret Inkomster + 2. Kontanta utgifter - 3. Förslitningsavdrag - 4. Underskott = Underskott inkomståret Inkomster + 2. Kontanta utgifter - 3. Förslitningsavdrag - 4. Underskott = Underskott inkomståret Inkomster + 2. Kontanta utgifter - 3. Förslitningsavdrag - 4. Underskott = T2M P4 BL Skatt

82 Blanketten ska användas av dig som bedrivit inkomstgivande hobby, dvs. inkomstgivande självständig verksamhet som inte är näringsverksamhet. Ange belopp i hela kronor. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 3. Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby Inkomstår Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera T2 T2 Namn Personnummer A. Verksamhetens art Beskriv din hobby Träsnideri B. Årets inkomster och utgifter 1. Inkomster + 2. Kontanta utgifter Förslitningsavdrag 3-4. Överskott = 5. Underskott C. Avdrag för tidigare års underskott 1. Årets överskott enligt B Avdrag för underskott från något eller några 4 av inkomståren enligt tidigare års deklarationer eller redovisning under E på sidan 2. Högst årets överskott. - = Beloppet för du in vid C.1. Underskottet får du spara och dra av mot överskott de fem följande åren. Fyll i 0 kr vid D.1. Sätt kryss för de inkomstår underskotten avser X 3. Överskott = 780 Beloppet för du in vid D.1. D. Egenavgifter m.m.* 1. Överskott eller 0 kr enligt C.3, 0 kr vid underskott enligt B Föregående års schablonavdrag för avsättning till 5 egenavgifter m.m.* Påförda egenavgifter m.m.* enligt slutskattebeskedet Överskott/Underskott = 5. Årets schablonavdrag för avsättning till egenavgifter 6 m.m.* vid överskott på raden ovan - 6. Resultat Överskott = Underskott vid avstämning av egenavgifter 7 = 780 Beloppet för du in vid p. 1.6 på Inkomstdeklaration 1.** Beloppet för du in vid p. 2.3 på Inkomstdeklaration 1. * Med egenavgifter m.m. avses i denna blankett egenavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. ** Om du är född 1937 eller tidigare ska du föra in beloppet vid p. 1.5 (i stället för p. 1.6) på Inkomstdeklaration 1, eftersom du inte ska betala några egenavgifter m.m.* Detsamma gäller dödsbo efter person som avlidit före 2015, då inte heller det ska betala egenavgifter m.m.* T2M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

83 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby T2 sid 1 Alf Snidare Alf Snidare är slöjdlärare och sysslar på fritiden med hobbyslöjd i den egna snickarverkstaden. Han säljer en del möbler och annat som folk beställer av honom. Vissa år får han underskott men i år får han ett litet överskott. Överskottet är mindre än kr så han behöver inte betala egenavgifter. Hans omsättning under året uppgår till kr så han behöver inte fundera på om han måste redovisa moms. Virket är hans största utgift, kr och en del mindre verktyg har köpts för 960 kr. Spik, skruv och lim har kostat kr. Utgiften för färg, lack och smörjmedel uppgår till kr. En ny bandsåg kostade kr. Sammanlagt kr. Det här gör att Alf har ett överskott i år på kr. Från det drar han av tidigare årets underskott som var kr (som han har specificerat på sid 2 på T2:an) och får fram sin netto inkomst, 780 kr, som han för över till ruta 1.6 på INK1. Eftersom nettoinkomsten är mindre än kr behöver han inte betala några egenavgifter. Han beräknar alltså inte något avdrag för avsättning för egenavgifter utan lämnar den rutan tom. T2 Privat deklaration 83

84 Inkomstdeklaration Inkomståret 2015 Senast den 2 maj 2016 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress Alf Snidare På skatteverket.se får du svar på de flesta av dina frågor. Person-/organisationsnummer M Inkomster - Tjänst OBS! Har du fått en förifylld inkomstdeklaration ska du använda den när du deklarerar. Om du lämnar in denna manuella blankett måste du själv fylla i alla belopp. Ange belopp i hela kronor Inkomster - Kapital Ange belopp i hela kronor 1.1Lön, förmåner, sjukpenning m.m. 7.1Schablonintäkter 1.2Kostnadsersättningar 1.3Allmän pension och tjänstepension m.m. 7.2Ränteinkomster, utdelningar, vinst från bilaga K4 avsnitt C m.m. 7.3Överskott vid uthyrning av privatbostad 1.4Privat pension och livränta 1.5Andra inkomster som inte är pensionsgrundande 1.6Inkomster, t.ex. hobby, som du själv ska betala egenavgifter för 1.7Inkomst från bilaga K10, K10A och K13 Avdrag - Tjänst 2.1Resor till och från arbetet Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. 2.2Tjänsteresor 2.3Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 2.4Övriga utgifter Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. Allmänna avdrag 3.1Pensionssparande m.m. Skattereduktioner 4.1 Rot-/rutarbete enligt meddelande eller som förmån Vinst fondandelar m.m. Vinst från bilaga K4 avsnitt A och B, K10, K10A, K11, K12 avsnitt B och K Vinst ej marknadsnoterade fondandelar m.m. Vinst från bilaga K4 avsnitt D, K12 avsnitt E och K15A/B m.m. 7.6Vinst från bilaga K5 och K6. Återfört uppskov från bilaga K2. 7.7Vinst från bilaga K7 och K8 Avdrag - Kapital 8.1Ränteutgifter m.m. Förlust från bilaga K4 avsnitt C m.m. 8.2Förvaltningsutgifter Du får avdrag endast för den del som överstiger kr. Fyll i totalbeloppet. 8.3Förlust fondandelar m.m. Förlust från bilaga K4 avsnitt A, K10, K12 avsnitt B och K Förlust ej marknadsnoterade fondandelar. Förlust från bilaga K4 avsnitt D, K10A, K12 avsnitt E och K15A/B. 4.2 Underlag för skattereduktion för gåva 4.3 Underlag för skattereduktion för förnybar el. Ange antal kilowattimmar. 8.5Förlust från bilaga K5 och K6 8.6Förlust från bilaga K7 och K8 Underlag för fastighetsavgift Ange belopp i hela kronor 5.1 Småhus/ägarlägenhet hel avgift 0,75 % 8.7Investeraravdrag från bilaga K11 Utländsk försäkring - Avkastningsskatt 5.2 Småhus/ägarlägenhet halv avgift 0,375 % Underlag för fastighetsskatt 9.1 Skatteunderlag för kapitalförsäkring 9.2 Skatteunderlag för pensionsförsäkring 6.1 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1,0 %

85 T2 Inkomst av tjänst Inkomstgivande hobby INK1 Alf Snidare När Alf är klar med blankett T2 för han över uppgifterna till sidan 1 på huvudblanketten, INK1, i ruta 1.6. Han för in resultatet 780 kr. T2 Privat deklaration 85

86 K11 Investeraravdrag Personer som förvärvar andelar i mindre företag, i samband med bolagets bildande eller vid en nyemission, kan från och med 1 december 2013 få investeraravdrag. Investeraravdraget innebär att personer som förvärvar andelar i ett mindre företag, i samband med bolagets bildande eller vid en nyemission, får dra av 50% av anskaffningsutgiften i inkomstslaget kapital. Underlaget för avdraget Underlaget för avdraget är alltså det du betalat kontant för aktierna vid nybildande av ett bolag, vid köp av ett bolag eller vid nyemission. Köper du ett lagerbolag får du bara räkna med det belopp som betalts kontant för andelarna vid bildandet av företaget. Eventuell extra betalning till säljaren för det köpta lagerbolaget ger inte rätt till investeraravdrag. Kravet på kontant betalning innebär att apportemission, kvittning av fordran mot företaget eller liknande inte medför rätt till avdrag. Maximalt belopp Avdraget är maximalt kr per person och år, vilket motsvarar en investering på kr. Investerarnas sammanlagda tillskott till ett och samma företag får uppgå till högst 20 miljoner kr per år. Mindre bolag Investeringen ska göras kontant i ett mindre svenskt aktiebolag, en mindre ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag som har fast driftställe i Sverige. Det utländska bolaget måste höra hemma inom EES eller i en stat som Sverige har informationsutbyte med. Företaget ska klassas som mindre vid utgången av det år betalningen har gjorts (betalningsåret). 86 Privat deklaration

87 K11 Investeraravdrag Kriterier för mindre bolag Med företag av mindre storlek menas företag där medelantalet anställda är lägre än 50 och nettoomsättningen eller balansomslutningen under betalningsåret uppgår till högst 80 miljoner kr. Ett företag räknas inte som mindre om ett eller flera offentliga organ direkt eller indirekt kontrollerar 25% eller mer av kapitaleller röstandelarna, eller om någon andel av företaget handlas på en reglerad marknad, dvs är börsnoterat. Vid beräkningen av gränsvärdet vad gäller medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning tas hänsyn till koncernföretag och andra företag som äger andelar i bolaget eller i vilka företaget äger andelar. K11 Krav på företaget och investeraren För att investeraravdraget ska godkännas krävs det att företaget har ett sammanlagt löneunderlag som uppgår till minst kr under betalningsåret eller året efter betalningsåret. Löneunderlaget beräknas på samma sätt som löneunderlaget i företag med kvalificerade andelar. Ett annat krav är att företaget uteslutande eller så gott som uteslutande driver rörelse (dock ej varvs-, kol- eller stålindustri) vid utgången av betalningsåret eller efter betalningsåret. För att få investeraravdraget måste den fysiska personen vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelen i företaget. De förvärvade andelarna i företaget måste också innehas av förvärvaren vid betalningsårets slut. Tidpunkt för avdrag Investeraravdraget får göras i inkomstdeklarationen det år då full betalning har skett (betalningsåret). Om villkoren för ett visst minsta löneunderlag eller att företaget ska bedriva rörelse uppfylls först beskattningsåret efter betalningsåret ska avdraget göras det året istället. Inga ekonomiska svårigheter och interna förvärv Företaget som tar emot pengarna får inte vara i ekonomiska svårigheter vid tidpunkten för förvärvet. Det får inte vara skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning, vilket bedöms efter kapitaltillskottet. Det får inte heller vara på obestånd eller vara föremål för företagsrekonstruktion. Investeraravdrag medges inte heller om företaget har gjort interna förvärv under betalningsåret eller de två beskattningsåren innan betalningsåret. Privat deklaration 87

88 K11 Investeraravdrag K11 Värdeöverföringar från företaget En person som har förvärvat andelar, och som vill göra investeraravdrag, får inte ta emot värdeöverföringar från företaget som överstiger ett visst jämförelsebelopp. De värdeöverföringar som beaktas är de som lämnats under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren före betalningsåret. Med värdeöverföring menas exempelvis vinstutdelning, vissa förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden eller annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för företaget, en så kallad förtäckt vinstutdelning. Jämförelsebeloppet Jämförelsebeloppet är förvärvarens andel av kapitalet i bolaget multiplicerat med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår som värdeöverföringen skulle ha skett. Jämförelsebeloppet, som beräknas per företag och år, är alltså det tak för hur stor värdeöverföringen får vara utan att det påverkar möjligheten till investeraravdrag. Anna förvärvar andelar i X AB i januari Efter förvärvet uppgår Annas andelar till 5% av det totala kapitalet i företaget. Företaget har kalenderår som räkenskapsår och för 2014 var det redovisade resultatet i företaget kr. Annas jämförelsebelopp under 2015 är kr (0,05 x kr), vilket betyder att Anna under 2015 kan få utdelning från företaget med högst kr utan att det påverkar Annas rätt till investeraravdrag. Värdeöverföringar till närstående Värdeöverföringar från företaget till närstående påverkar rätten till investeraravdrag endast om värdeöverföringen överstiger den närståendes kapitalandel i företaget multiplicerat med det redovisade resultatet för beskattningsåret närmast före det kalenderår som den närstående fick utdelningen. Äger den närstående ingen andel i företaget får värdeöverföringen max uppgå till förvärvarens jämförelsebelopp. Anna i exemplet ovan har en bror som själv inte innehar några andelar i företaget. För att Annas investeraravdrag inte ska påverkas kan Anna och hennes bror tillsammans högst få en värdeöverföring från företaget som motsvarar Annas jämförelsebelopp kr. 88 Privat deklaration

89 K11 Investeraravdrag Återföring av investeraravdraget Investeraravdraget ska återföras till beskattning om andelarna avyttras eller om den skattskyldige eller någon närstående får värdeöverföringar som överstiger jämförelsebeloppet under fem år räknat från betalningsåret. Investeraravdraget ska också återföras till beskattning om den skattskyldige under samma tidsperiod upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller om kapitalvinsten skulle bli undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Investeraravdraget ska även återföras om företaget under de två beskattningsåren efter betalningsåren gör ett internt förvärv. K11 Kontrolluppgift Företaget som tagit emot betalning för andelar ska lämna kontrolluppgift på underlaget för investeraravdraget, dvs det belopp som betalats för andelarna. Företaget ska även lämna kontrolluppgift på den sammanlagda betalningen för företagets andelar under året. Finns det någon omständighet som företaget känner till som kan medföra att ett investeraravdrag ska återföras ska företaget även lämna kontrolluppgift om detta. K11 Längst upp på blanketten fyller du i ditt namn och personnummer samt namnet och organisationsnumret på företaget du investerat i. Avsnitt A Avdrag Avsnitt A ska du fylla i om du begär investeraravdrag. Du börjar med att vid punkten 1.1 fylla i underlaget för investeraravdraget, dvs det belopp du betalat för andelarna. Har du fått en kontrolluppgift på investeraravdraget är det det belopp som framgår av ruta [528]. Vid punkten 1.2 fyller du i maximalt investeraravdrag, vilket är 50% av belopp vid punkten 1.1. Vid punkten 1.3 fyller du i om du begär avdrag med hela eller delar av det belopp vid punkten 1.2. En anledning till att begära ett lägre belopp än det som framgår vid punkten 1.2 kan vara att du inte har tillräckligt med skatt att räkna av emot. Beloppet vid punkten 1.3 för du över till INK1 punkten 8.7. Antalet andelar du köpt ska framgå av punkten 1.4. Investeraravdraget får göras i inkomstdeklarationen det år då full betalning har skett (betalningsåret). Har du betalat under inkomst Privat deklaration 89

90 K11 Investeraravdrag året lämnar du punkten 1.5 tom. Om villkoren för ett visst minsta löneunderlag eller att företaget ska bedriva rörelse uppfylls först beskattningsåret efter betalningsåret ska avdraget göras det året istället och då ska du uppge årtalet för betalning vid punkten 1.5. K11 Avsnitt B Återföring på grund av avyttring mm Investeraravdraget ska återföras till beskattning om andelarna avyttras (det vill säga säljs) under fem år efter betalningsåret. När det gäller investeraravdraget likställs gåva och bodelning mellan makar under bestående äktenskap. Däremot anses det inte vara en avyttring vid bodelning i samband med makes eller sambos död eller separation. Investeraravdraget behöver inte heller återföras om andelar övergår till någon annan genom arv eller testamente. Det investeraravdrag som ska återföras fyller du i vid punkten 1.6 och förs till ruta 7.4 på blankett INK1. Om du säljer alla aktier du fått investeraravdrag för ska hela investeraravdraget återföras. Har du sålt endast en del av innehavet ska återföring göras av så stor del av avdraget som motsvarar den sålda andelen. Därför ska du också fylla i antalet sålda andelar vid punkten 1.7. Har du sålt andelar för vilka du fått investeraravdrag som andra aktier i företaget ska en försäljning av aktier i företaget alltid behandlas som om försäljningen avsåg de aktier för vilka du har fått investeraravdrag. Om du har fått flera investeraravdrag för andelarna i företaget ska avdragen återföras i den ordning som du har fått dem, det vill säga det avdrag du har fått först ska återföras först. Avsnitt C Återföring på grund av interna förvärv Investeraravdraget ska återföras om företaget under de två beskattningsåren efter betalningsåren gör ett internt förvärv, exempelvis köp av verksamhet eller andelar i ett företag som investeraren eller någon närstående äger eller har ägt. Fyll i beloppet vid punkten 1.8 och för över till ruta 7.4 på blankett INK1. Avsnitt D Återföring på grund av hög värdeöverföring Investeraravdraget ska återföras om du eller någon närstående får värdeöverföringar som överstiger jämförelsebeloppet (se tidigare i det här kapitlet) under fem år räknat från betalningsåret. Det återförda beloppet ska framgå av punkten 1.9 och förs till ruta 7.4 på blankett INK1. 90 Privat deklaration

91 K11 Investeraravdrag Avsnitt E Återföring på grund av skattskyldigheten upphör i Sverige Du ska även återföra avdraget om du under fem från betalningsåret upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Detta gör du vid punkten 1.10 och för sedan över beloppet till ruta 7.4 på blankett INK1 Du kan då begära anstånd med betalningen av skatten. Detta kan du göra som ett öppet yrkande under Övriga upplysningar på sidan 2 på blankett INK1. Skulle det efter utgången av femårsperioden visa sig att du inte har avyttrat andelarna och att det inte heller finns någon annan grund för återföring, kan du begära omprövning av beslutet om återföring. K11 Privat deklaration 91

92 Investeraravdrag 1 K11 Blanketten ska användas av dig som begär eller ska återföra investeraravdrag. Ange belopp i hela kronor. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 2. Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i Delägarens namn Lea Eriksson 2 Personnummer Företagets namn 2 Organisationsnummer Lagerbolaget AB A. Avdrag Underlag för investeraravdrag Maximalt investeraravdrag, ½ av beloppet i p = Investeraravdrag, hela eller del av beloppet i p = För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p Antal andelar (aktier) som förvärvats Inbetalning gjord året före inkomståret 8 B. Återföring på grund av avyttring m.m. 1.6 Investeraravdrag som ska återföras 10 9 För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p Antal andelar (aktier) som avyttrats 11 C. Återföring på grund av interna förvärv 1.8 Investeraravdrag som ska återföras För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p.7.4 D. Återföring på grund av för hög värdeöverföring 1.9 Investeraravdrag som ska återföras För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p.7.4 E. Återföring på grund av att skattskyldigheten i Sverige upphör 1.10 Investeraravdrag som ska återföras För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p.7.4 K11M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

93 K11 Investeraravdrag K11 Lea Eriksson har köpt ett lagerbolag (Lagerbolaget AB) för kr. Aktiekapitalet är kronor och kostnaden för köpet är kr (arvoden + registreringsavgifter). Underlaget för investeraravdraget är alltså kr och det fyller Lea i vid punkten % x kr = kr är Leas investeraravdrag och fylls i vid punkten 1.2. Lea vill begära avdrag med hela beloppet och anger därför detta vid punkten 1.3 samt för över beloppet till punkten 8.7 på blankett INK1. Antalet aktier i bolaget är 100 (punkten 1.4). K11 Privat deklaration 93

94

95 Värdepapper Värdepapper 95

96 K4 Försäljning av värdepapper På blankett K4 deklarerar du bl a kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper, t ex noterade aktier, obligationer och andra fordringar. K4:an är på endast två sidor. För beräkning av omkostnadsbelopp finns hjälpblanketten Genomsnittligt omkostnadsbelopp, se längre fram i kapitlet. Du använder blankett K4 även när du räknar ut vinster och förluster på standardiserade köp- eller säljoptioner med en löptid på högst 1 år. På den svenska marknaden handlas det mest med aktieoptioner och aktieindexoptioner. Läs mer i kapitlet Optioner. Teckningsoptioner och andra optionsrätter deklarerar du också på blankett K4. Detsamma gäller standardiserade optioner med löptider över 1 år. Kapitalplaceringar som valuta optioner, råvaruoptioner, råvaruterminer, andelar i konstkonsortier, vissa nyttjanderätter (t ex en båtplats), copyrights, certifikat och även ädelmetaller och diamanter som inte innefattats i smycken etc, ska också deklareras på blankett K4. Inte på blankett K4 Skulder i utländsk valuta deklarerar du på hjälpblankett Andelar i privatbostadsföretag (så kallade äkta bostads aktiebolag, bostadsföreningar eller bostadsrättsföreningar) beskattas på ett särskilt sätt och redovisas på blankett K6. Utdelning på och försäljning av kvalificerade aktier i fåmansföretag deklareras på blankett K10 och utdelning på och försäljning av okvalificerade aktier i onoterade bolag deklareras på blankett K12. Försäljning av andelar i handelsbolag eller kommanditbolag be skattas på ett särskilt sätt och redovisas på blankett K15A eller K15B. Juridiska personer När handelsbolag, aktiebolag och andra juridiska personer säljer aktier beskattas alltid detta i inkomstslaget närings verksamhet, men reglerna i inkomstslaget kapital används vid beräkningen av 96 Värdepapper

97 K4 Försäljning av värdepapper kapitalvinsten. Därför används ofta K4 som hjälpblankett även av aktie bolag m fl men den lämnas inte in till Skatteverket. Aktiebyte Vid aktiebyten finns en möjlighet att skjuta upp beskattningen, så kallad framskjuten beskattning (omkostnadsbeloppet förs över från de gamla aktierna till de nya). Om du avyttrat aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och om ersättningen för de avyttrade aktierna så gott som uteslutande består av aktier i det köpande bolaget, ska du inte beskattas för kapitalvinsten förrän när du avyttrat dessa aktier. Vid aktiebyten i fåmans företag använder du blankett K13 där du redovisar aktiebyten i fåmansföretag. K4 Aktier och liknande Alla värdepapper vars avkastning är knuten till det utgivande företagets vinst eller utdelning eller som i övrigt är utformade så att värde utvecklingen liknar den som gäller för aktier, beskattas på samma sätt som aktier. 30% skatt Generellt beskattas kapitalvinster på värdepapper med 30% skatt på vinsten. Du hittar specialreglerna för de olika typerna av värdepapper längre fram i detta kapitel uppdelat på olika avsnitt. Vinst eller förlust Som huvudregel gäller att kapitalvinsten är skillnaden mellan vad du fått för dina värdepapper efter avdrag för försäljnings utgifter och vad det kostat att skaffa dem. När du köper eller säljer värdepapper ser du normalt priset på en fondnota. Försäljningsdatum Kapitalvinster och kapitalförluster beskattas vid avyttringstidpunkten, dvs när ett bindande avtal om försäljning, byte eller annan överlåtelse görs. En förutsättning är dock att du vet hur stor vinsten/ förlusten är och att den är oberoende av framtida händelser. För värde papper är avyttringstidpunkten normalt den dag då fond notan upprättas. Vet du inte intäktens totala belopp på grund av att den är beroende av någon viss framtida händelse, ska du lämna uppgift om detta i deklarationen. Värdepapper 97

98 K4 Försäljning av värdepapper K4 Konkurs eller likvidation Med avyttring jämställs att aktier eller andra fordringsrätter definitivt värdelösa genom att bolaget upplöses genom konkurs eller likvidation. För svenska aktier och aktier från EES-området är avyttringstidpunkten vid konkurs utbrottet, vid frivillig likvidation den dag då beslut om likvidation fattas av bolagsstämman och vid tvångslikvidation den dag då tingsrätten fattar beslut om likvidationen. För andra utländska aktier är avytt ringstidpunkten först när konkursen avslutats. Blankning Kapitalvinster och kapitalförluster på försäljning av lånade aktier (blank ningsaffärer) tas upp det år då motsvarande aktie köpts och lämnats tillbaka till långivaren, dock senast året efter det år då den lånade aktien såldes. Om du vid försäljningen ägde aktier av samma slag som de lånade blir det dock beskattning redan det år då försäljningen görs. Omkostnadsbeloppet Omkostnadsbeloppet är det pris du har betalat för värdepappren. I detta ingår också omkostnaderna i samband med förvärvet, t ex cour tage. Däremot får du vid kapitalvinstberäkningen inte dra av de löpande utgifter du har under innehavstiden. Sådana utgifter kan vara utgiftsräntor, depåavgifter och liknande och dem drar du av löpande i inkomstslaget kapital i respektive års deklaration. Återinvesterande fonder Den utdelning som i många värdepappersfonder återinvesteras i form av nya andelar räknas in i anskaffningsutgiften. Emissioner Vid ny- eller fondemissioner förekommer att aktieägarna får aktier av annat slag än de aktier som ger rätt att vara med i emissionen. Detta innebär att de ursprungliga aktierna behåller sitt tidigare omkostnadsbelopp. Fondemitterade aktier anses anskaffade utan kostnad. För nyemitterade aktier motsvaras anskaffningsutgiften av det belopp som du betalat vid nyemissionen. 98 Värdepapper

99 K4 Försäljning av värdepapper Räntekompensation Räntekompensation för upplupen men inte förfallen ränta, som du betalar när du köper fordringar, t ex en obligation eller en andel i en räntefond, räknas som en utgiftsränta. Benefika fång Vid arv, gåva, bodelning och testamentariskt förordnande (benefika fång) övertar du överlåtarens omkostnadsbelopp, även om tidpunkten för anskaffningen ligger långt bakåt i tiden. K4 Blandade fång Om du säljer aktier till underpris, t ex till en närstående, räknas det delvis som en gåva, ett så kallat blandat fång. Det innebär att du kapitalvinstbeskattas för den del av aktierna som anses sålda men får då också bara dra av omkostnadsbeloppet för den delen av aktie r na. Den som får gåvan tar över omkostnadsbeloppet för gåvodelen. Delrätter och teckningsrätter Har du tilldelats delrätter eller teckningsrätter, och inte betalat något för dem, blir ditt omkostnadsbelopp noll kr för dessa. När du utnyttjar rätterna till köp av aktier, konvertibla skulde brev eller skuldebrev med optionsrätt blir det ingen kapitalvinst beskattning. Samtidigt finns inget omkostnadsbelopp att lägga till de aktier eller liknande som tecknas. Det betyder att teck nings priset blir anskaff ningsutgiften. Har du köpt teckningsrätterna eller delrätterna, utan stöd av att du ägt aktier i bolaget, är köpeskillingen för rätterna deras anskaffningsutgift. Inköps- och säljrätter När du utnyttjar eller säljer inköpsrätter så beskattas du som för en utdelning. Det skattepliktiga värdet fastställs normalt av Skatteverket i särskilda rekommendationer. När du säljer en säljrätt ska du göra en vinst/förlustberäkning på samma sätt som vid en vanlig aktieförsäljning. Anskaffnings utgiften ska då fördelas mellan de återköpta aktierna och sälj rätterna. Schablonregeln 20%-regeln Om du vill får du i stället för att använda det faktiska omkostnads beloppet beräkna omkostnadsbeloppet till 20% av försäljnings priset (efter avdrag för försälj nings utgifter). Denna regel gäller endast för marknadsnoterade värdepapper. Värdepapper 99

100 K4 Försäljning av värdepapper Du får inte använda schablonregeln för marknadsnoterade optioner och terminer och inte heller för delrätter eller teckningsrätter som du förvärvat på grund av ett aktieinnehav. Schablonregeln får inte heller användas för fondaktierätter, inlösenrätter eller säljrätter. K4 Specialregler Har du haft marknadsnoterade aktier under en lång tid kan det ibland vara svårt att få fram den verkliga anskaffningsutgiften. Kan du då få fram det lägsta noterade värde som aktien hade under den period då inköpet kan antas ha gjorts får du använda detta värde som omkostnadsbelopp. Genomsnittsmetoden Som omkostnadsbelopp räknar du det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för alla värdepapper som är av samma slag och sort, oavsett hur och när du anskaffade dem. Du gör t ex separata beräkningar för A-aktier och B-aktier. Beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet kan du göra på hjälpblanketten Genomsnittligt omkostnadsbelopp (SKV 2198), se deklarationsexemplet längre fram. Man utgår från de faktiska anskaffningsutgifterna vid olika köptillfällen och lägger ihop dessa. Har du både köpt och fått aktier av samma slag (genom arv, gåva eller liknande), kan du använda schablonregeln för de aktier du fått, dvs sätta 20% av försäljningspriset som anskaffningsutgift. För varje ny anskaffning gör du en ny beräkning av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet, oavsett om du köpt aktierna eller fått dem. Sedan måste du naturligtvis också justera omkostnadsbeloppet om du säljer eller ger bort aktier. Konvertibla skuldebrev och optionsrätter Konvertibla skuldebrev (konvertibler), teckningsoptioner och köpoch säljoptioner för aktier kapitalvinstbeskattas på samma sätt som aktier. Konvertibla vinstandelsbevis (KVB) följer även i övrigt samma beskattningsregler som konvertibla skuldebrev. Optionsskuldebrev beskattas inte som aktier utan enligt reglerna för skuldebrev. Med eller utan kapitalvinstbeskattning Om du byter ut konvertibler mot aktier (konvertering) eller utnyttjar en företrädesrätt att teckna ett konvertibelt skuldebrev, blir det ingen kapitalvinstbeskattning. 100 Värdepapper

101 K4 Försäljning av värdepapper Om du däremot säljer en konvertibel, en företrädesrätt eller en aktie som du skaffat genom konvertering, beskattas kapitalvinsten. Detsamma gäller vid inlösen av ett konvertibelt skuldebrev. Även när du köper en teckningsrätt eller ett konvertibelt skulde brev kan du teckna ett konverteringslån eller aktier eller byta konvertibeln mot aktier utan kapitalvinstbeskattning. Om du där emot säljer sådana värdepapper blir det kapitalvinst beskatt ning. Anskaffningsutgiften Anskaffningsutgiften är samtliga de utgifter du har haft för att skaffa konvertibeln. Däremot överförs inte någon del av moderaktiens anskaffningsutgift. För konvertibler av samma slag och sort beräknar du en gemen sam anskaffningsutgift. Du får använda schablonregeln (20% av försäljningspriset) för marknadsnoterade konvertibler. När du köper ett skuldebrev, t ex en konvertibel, betalar du ibland även ränta (räntekompensation) som är upplupen sedan den senaste ränteförfallodagen. Räntekompensationen räknas som en utgifts ränta som du får dra av det år som räntan på värdepapperet faller ut. K4 Optionsrätter En optionsrätt är en rätt att köpa eller nyteckna aktier till ett visst pris som har utfästs i förening med ett skuldebrev. Optionsrätten kallas också teckningsoption om det är en rätt att vara med i en nyemission. Med optionsrätt menas även köpoption. Säljer du ett skuldebrev som emitterats tillsammans med en optionsrätt beskattas du enligt reglerna för skuldebrev. Om skulde brevet är konvertibelt används dock reglerna för konvertibler. Försäljning av optionsrätter beskattas enligt reglerna för aktier. Anskaffningsutgiften för en företrädesrätt till skuldebrev med optionsrätt sätts till noll kr om du köpt den med anledning av att du har aktier. I annat fall är den köpeskilling du betalat anskaffningsutgift. Har du skaffat ett skuldebrev med optionsrätt genom att du varit med i emissionen, anses skuldebrevet köpt för sitt marknads värde vid emissionstidpunkten. Optionsrätten anses anskaffad för resten av emissionspriset (restvärdet). Skulle marknads värdet på skuldebrevet vara högre än emissionspriset, hör hela priset till skuldebrevet. Du kan läsa mer om optioner och reglerna kring detta i kapitlet Optioner. Värdepapper 101

102 K4 Försäljning av värdepapper Värdepappersfonder Du får normalt en kontrolluppgift på försäljning av värdepappersfonder och beloppen förtrycks på INK1, bara om kontrolluppgiften är felaktig kan du behöva deklarera fonderna på blankett K4. Rena räntefonder hanteras som ränta, se mer om detta nedan. K4 Inlösen och utskiftning När du löser in en andel i en värdepappersfond beskattas kapitalvinsten. Inlösenpriset är då detsamma som försäljningspriset. Detsamma gäller vid utskiftning i samband med fondens upp lösning. Detta innebär att ett byte från en fond till en annan utlöser en kapitalvinstberäkning. Anskaffningsutgiften Anskaffningsutgiften för en fondandel är det pris du faktiskt har betalat. Har du flera andelar i samma fond ska du använda genomsnittsmetoden, dvs räkna ut ett gemensamt omkostnads belopp. Läs om detta i avsnittet Omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet för marknadsnoterade fondandelar får i stället för vad du faktiskt betalat sättas till 20% av försäljningspriset efter avdrag för kostnader (schablonregeln). För andelar i allemansfonder som du köpt senast 1990 får du använda marknadsvärdet som anskaffningsutgift. För andelar i andra värdepappersfonder än allemansfonder får du för andelar som du köpt senast 1994 använda marknadsvärdet som anskaffningsutgift. Allemansfonder Kapitalvinster på allemansfonder var fram till slutet av 1990 helt skattefria. Fondandelsvärdet är andelarnas omkostnadsbelopp. Dessa värden hittar du i Skatteverkets broschyr Deklarationskurser. Alternativt kan du använda den faktiska anskaffningsutgiften eller schablonregeln (20% av försäljningspriset). Kapitalförluster Kapitalförluster vid försäljning av värdepappersfonder kan kvittas fullt ut mot kapitalvinster vid försäljning av svenska eller utländska värdepappersfonder (utom utländska onoterade värdepappersfonder). De kan också kvittas mot kapitalvinster på aktier eller andelar i svenska eller utländska juridiska personer (marknadsnoterade eller onote rade) eller andra mark nadsnoterade värdepapper ( t ex optioner eller konvertibler). 102 Värdepapper

103 K4 Försäljning av värdepapper Räntefonder (= fordringar) Räntefonder räknas som fordringar och en vinst jämställs med inkomstränta och en förlust med utgiftsränta (se avsnittet Fordringar längre fram) och består i allmänhet enbart av ränte bärande värdepapper. Den räntekompensation du betalar när du köper fond andelar räknas som ränta och är avdragsgill mot den utfallande räntan det år du får den. Sedan du räknat fram kapitalvinsten på en marknadsnoterad räntefond, skattar du för den som en vanlig ränta. På motsvarande sätt drar du av en kapitalförlust som en ränteutgift. K4 En andel i en marknadsnoterad räntefond köptes för kr och räntekompensationen var 30 kr. Under innehavstiden år 1 betalades ränta ut med 120 kr. Andelen såldes år 2 för 988 kr och räntekompensationen var 70 kr. I deklarationen år 1 tas räntan på 120 kr upp som ränte intäkt och 30 kr dras av som ränteutgift. I deklarationen år 2 är förlusten på försäljningen av andelen 12 kr ( ). Detta belopp deklareras som en ränteutgift. Räntekompensationen på 70 kr räknas som ränteintäkt. Fordringar Det finns speciella regler när det gäller kapitalvinstbeskattning av fordringar. Reglerna skiljer sig något från kapitalvinstreglerna för exempelvis aktier. Följande fordringar och likartade omfattas av dessa regler: obligationer, t ex privatobligationer och nollkupongare förlagsbevis premieobligationer optionsskuldebrev räntefonder certifikat andra skuldebrev fordringar som är kontobaserade optioner och terminer på fordringar, dvs ränte optioner och ränteterminer. I vissa fall gäller reglerna för aktier Vissa fordringar beskattas helt enligt kapitalvinstreglerna för aktier, vilket du kan läsa om tidigare i detta kapitel. Det gäller konvertibla skuldebrev konvertibla vinstandelsbevis Värdepapper 103

104 K4 Försäljning av värdepapper vinstandelsbevis aktieindexobligationer andra liknande fordringar. K4 Kapitalvinstberäkningen Försäljningsintäkten minus försäljningsutgifterna minus omkostnadsbeloppet är kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Om du avyttrar flera skuldebrev av samma slag, ska du använda genomsnittsmetoden när du beräknar omkostnadsbeloppet. Får du fordringen genom arv, gåva, bodelning eller testamentariskt förordnande (benefika fång) övertar du överlåtarens omkostnadsbelopp. Räntekompensation Räntekompensationen för upplupen men inte förfallen ränta räknas som ränteintäkt eller ränteutgift och räknas inte in i försäljningsintäkten eller anskaffningsutgiften. Beskattningen Hela kapitalvinsten är skattepliktig, oavsett om fordringen är mark nads noterad eller inte. Kapitalvinster på marknadsnoterade ford ring ar räknas som ränteintäkter och kapitalförluster som ränte utgifter. Kapitalförluster på aktierelaterade fordringar är dock bara avdragsgilla i samma utsträckning som andra aktierelaterade värde papper. När det gäller fordringar som inte är marknadsnoterade eller premieobligationer är kapitalvinster skattepliktiga helt och hållet. Kapitalförluster är däremot avdragsgilla endast till 70%. Kapitalplaceringstillgångar Personliga tillgångar, t ex möbler och annat för personligt bruk, deklareras på hjälpblankett Som kapitalplaceringstillgångar räknas egendom som inte kan karak täriseras som personliga tillgångar, t ex vissa nyttjande rätter såsom båtplats, copyrights, gruv rätter och immateriella rättigheter, råvaror, råvaru optioner och råvaruterminer. Rena investeringsobjekt som ädelmetaller och ädelstenar räknas också hit liksom så kallad bankfackskonst och andelar i konstkonsortier och liknande. 104 Värdepapper

105 K4 Försäljning av värdepapper Kapitalvinster Kapitalvinster på tillgångar som du inte haft för personligt bruk beskattas fullt ut. Det finns inte någon schablonregel för att räkna ut omkostnadsbeloppet och du får inte heller något grund avdrag på kr som vid försäljning av tillgångar för personligt bruk. Kapital vinsten är skillnaden mellan försäljningsinkomsten och omkost nadsbeloppet. Försäljningsinkomsten ska först minskas med försäljningsprovision och liknande utgifter. Vinsten förs till ruta 7.5 på INK1. K4 Kapitalförluster För den här typen av tillgångar (som inte är avsedda för personligt bruk) får du dra av 70% av kapitalförlusten. Reduceringen görs av Skatteverket, dvs hela förlusten förs till ruta 8.4 på INK1. Omkostnadsbelopp Som omkostnadsbelopp använder du normalt den faktiska utgiften för anskaffningen och förbättringar (inte löpande underhåll) minus för slitningsavdrag om du gjort sådana (i hobbyverksamhet). Om du säljer egendom som är en del av en större mängd med enhetligt värde (t ex guld) ska du använda genomsnitts metoden när du beräknar omkost nadsbeloppet (se nedan). Du måste minska anskaffningsutgiften med förslitnings avdrag som du gjort (t ex i hobbyverksamhet). Om du har haft underskott i din hobbyverksamhet och inte skattemässigt kunnat utnyttja förslitnings avdragen behöver anskaff ningsutgiften minskas. Om du har utnyttjat en del av förslit ningsavdragen minskar du anskaffningsutgiften med den delen som utnyttjats med skattemässig verkan. Du måste dock räkna bort den del av förslitningsavdragen som inte reducerar anskaffnings utgiften från det kvarvarande underskottet i hobbyverksamheten så att för slit nings avdragen inte utnyttjas mot ett framtida överskott i samma hobbyverksamhet. Annars blir beloppet avdraget vid två tillfällen. Värdepapper 105

106 K4 Försäljning av värdepapper K4 sid 1 K4 Avsnitt A Marknadsnoterade aktier mm På sidan 1 under A tar du upp kapitalvinster eller kapitalförluster på mark nadsnoterade svenska och utländska delägarrätter, dvs svenska aktier och andelar i utländska juridiska personer andelar i svenska och utländska värdepappersfonder (utom räntefonder) andelar i ekonomiska föreningar konvertibla skuldebrev aktieindexobligationer aktieterminer och aktieindexterminer med svenska aktier som underliggande egendom aktieoptioner och aktieindexoptioner teckningsrätter och delrätter. Med marknadsnotering menas en notering som är allmänt tillgänglig, t ex på en börs eller på någon marknadsplats. För att ett värdepapper ska anses marknadsnoterat räcker det inte att ett annat värdepapper som har getts ut av samma bolag är marknadsnoterat. Det räcker inte heller att ett underliggande värdepapper är marknadsnoterat. För att exempelvis en aktieoption ska anses som marknadsnoterad måste optionen vara noterad. Det räcker inte att den underliggande aktien är noterad. Marknadsnoteringen har betydelse för själva rätten till full kvittning av vinster och förluster inom gruppen, t ex ger inte kapitalförluster på onoterade konver tibler eller optioner rätt till full kvittning mot kapitalvinster på aktier eller fonder. Du beräknar vinst eller förlust genom att ta upp vad du sålt, försäljningspris och drar av omkostnadsbeloppet beräknat enligt genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. Summerade vinster och förluster för du över utan kvotering till INK1 sidan 1 ruta 7.4 respektive ruta 8.3. Tekniken vid vinst: 1. Ta upp hela vinsten. 2. Summera vinstkolumnen. 3. För över hela beloppet till INK1:an vid ruta 7.4. Tekniken vid förlust: 1. Ta upp hela förlusten. 2. Summera förlustkolumnen. 3. Kvotera inte beloppet utan för över hela förlusten till INK1 ruta Värdepapper

107 K4 Försäljning av värdepapper Om du har ett förtryckt belopp på INK1:an (vinster och förluster på fondandelar) ska du lägga ihop K4:ans belopp med det förtryckta. Fåmansföretag För försäljning av kvalificerade aktier i fåmansföretag gäller särskilda regler. Du kan inte använda K4:an för dessa aktier och andelar utan måste använda blankett K10. För andra onoterade aktier (okvalificerade aktier) ska du använda blankett K12. K4 Återföring av uppskovsbelopp [B] Under B återför du uppskovsbelopp. Hjälpblanketten 2198 Genomsnittligt omkostnadsbelopp Hjälpblanketten 2198 kan du använda för att räkna ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för dina värde papper. Du gör en separat beräkning för varje slags värdepapper. Blanketten behöver du inte lämna till Skatteverket. Observera att om du köpt aktierna vid ett tillfälle och sålt samtliga aktier så behöver du inte göra någon sådan beräkning. Då kan du utan problem redovisa avyttringen enbart under avsnitt A på K4:an. Här har du ett exempel på hur genomsnittsmetoden fungerar. Om tio aktier köpts för 100 kr/st och ytterligare tio aktier för 120 kr/st blir det genomsnittliga omkostnadsbeloppet: (10 x x 120)/20 = 110 kr/st. Har du sålt tio av dessa, ska du vid vinstberäkningen dra av den del av det proportionerade omkostnadsbeloppet som hör till dessa (10 x 110 kr = kr). Av det ursprungliga omkostnadsbeloppet återstår sedan kr (10 x x 120 = 2 200; = kr). Om du sedan köper ytterligare tio aktier för 130 kr/st = kr blir det genom snittliga omkostnadsbeloppet för 20 aktier kr, dvs ( )/20 = 120 kr/st. Får du därefter 10 aktier som arv har du sammanlagt 30 aktier. Om du säljer alla aktierna för kr blir det 6 000/30 = 200 kr per aktie varav 10 x 200 = kr hör till de ärvda. För dem kan då omkostnads beloppet beräknas till 20% av priset, dvs 400 kr. Det totala omkostnadsbeloppet för de 30 aktierna är då = kr, eller 93,33 kr/st. Värdepapper 107

108 K4 Försäljning av värdepapper K4 Så här fyller du i blanketten Om egendomen är en del av en större mängd med enhetligt värde (till exempel ett visst aktieslag) ska du använda genomsnittsmetoden när du beräknar omkostnadsbeloppet. Som omkostnadsbelopp räknas det genomsnittliga omkostnads beloppet för samtliga tillgångar som är av samma slag och sort, oavsett hur och när de förvärvats. Du utgår från de faktiska omkostnadsbeloppen vid olika köptillfällen och lägger samman dessa. Efter varje förvärv gör du en ny beräkning av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet oavsett om du köpt dem eller fått dem genom t ex arv eller gåva. Om schablonmetoden använts vid en tidigare delförsäljning, ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet minskas med den del av det ursprungliga omkostnadsbeloppet som belöper på de sålda tillgångarna. I kolumn 1 skriver du beteckningen på egendomen. I kolumn 2 skriver du inköps- respektive försäljningsdag. I kolumn 3 skriver du med en förkortning vad transaktionen innebär, t ex försäljning, nyemission eller split. I kolumn 4 skriver du antal enheter av egendomen vid beskatt ningsårets början och antal inköpta (+) respektive sålda ( ) enheter vid varje inköps- respektive försäljningstillfälle. I kolumn 5 skriver du vilket totalt antal du har av egendomen efter transaktionen. I kolumn 6 skriver du inköpspris (+) respektive utnyttjat omkostnadsbelopp ( ) i kronor. I kolumn 7 skriver du det outnyttjade omkostnadsbeloppet för egendomen vid beskattningsårets början och efter varje transaktion. I kolumn 8 skriver du det genomsnittliga omkostnads beloppet per enhet av egendomen som du har kvar vid beskatt ningsårets början och efter varje transaktion. 108 Värdepapper

109 K4 Försäljning av värdepapper K4 sid 2 C och D Avsnitt C Marknadsnoterade obligationer (t ex nollkupongare), valuta mm Privatobligationer, andelar i räntefonder (som enbart innehåller ränte bärande fordringar) och ränteoptioner hör till gruppen marknadsnoterade fordringar. Som ford ringar beskattas också värdepapper, där det underliggande värdepappret är kopplat till fordringar i eller till ett ränteindex, utom sådana fordringar som ska beskattas enligt aktiereglerna. Du tar upp kapitalvinster och kapitalförluster på ford ringar, t ex nollkupongare, privat obligationer eller ränte optioner, på utländsk valuta samt på andelar i räntefonder. Hela kapitalvinsten beskattas, hela kapital förlusten får dras av. Kapitalvinsterna och kapitalförlusterna behandlas som ränteintäkter respektive ränteutgifter. Har du totalt en kapitalvinst ska beloppet in i ruta 7.2 på huvudblanketten och har du totalt en kapital förlust ska beloppet in i ruta 8.1. Läs tidigare i kapitlet om räntekompensation, dvs upplupen ränta som du betalar eller får betalt för vid en försäljning av en fordran. K4 Avsnitt D Övriga värdepapper, råvaror, övriga tillgångar ( kapitalplaceringar) mm Under avsnitt D tar du upp kapitalvinster och kapitalförluster på premieobligationer kapitalförsäkringar onoterade konvertibla skuldebrev onoterade aktieindexobligationer onoterade teckningsrätter och delrätter onoterade optioner onoterade fordringar onoterade omvända konvertibler andelar i onoterade värdepappersfonder kapitalplaceringstillgångar, t ex vissa nyttjande rätter såsom båtplats, copyrights, gruv rätter och immateriella rättigheter, råvaror, råvaru optioner och råvaruterminer, rena investeringsobjekt som ädelmetaller och ädelstenar och så kallad bankfackskonst och andelar i konstkonsortier och liknande. Förluster är avdragsgilla endast till 70% för varje affär och värdepappersslag för sig. En förlust på ett visst värdepappersslag kan alltså inte kvittas mot vinster på samma värdepappersslag. Vinster summeras och förs till INK1 i ruta 7.5 och förluster summeras (utan någon kvotering) och förs till ruta 8.4 på INK1. Värdepapper 109

110 Du som har sålt aktier, obligationer och andra värdepapper, valuta, råvaror eller övriga tillgångar (kapitalplaceringar) ska lämna den här blanketten. Lämna den tillsammans med Inkomstdeklaration 1. Information om hur du fyller i blanketten finns i broschyren "Försäljning av värdepapper", SKV 332. Ange belopp i hela kronor. Försäljning Värdepapper m.m. Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera K4 K4 Namn Personnummer Embla Strandell A. Marknadsnoterade aktier, aktieindexobligationer, aktieoptioner m.m. Antal Beteckning Försäljningspris Omkostnadsbelopp 1 Vinst Förlust 1 50 Volvo B Volvo B Summera beloppen på rad 1-9 i följande kolumner på varje inlämnad blankett = Summa vinst. För över summan till den vita rutan vid p. 7.4 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har en förifylld vinst från fondandelar m.m. i det gula fältet vid p. 7.4 ska du lägga ihop den med summa vinst och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. Summa förlust. För över summan till den vita rutan vid p. 8.3 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har en förifylld förlust från fondandelar i det gula fältet vid p. 8.3 ska du lägga ihop den med summa förlust och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. B. Återföring av uppskovsbelopp Beteckning på uppskovsaktie Uppskovsbelopp som återförs För över uppskovsbeloppet till den vita rutan vid p. 7.4 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har ett belopp i Summa vinst i avsnitt A ovan och/eller förifylld vinst från fondandelar m.m. i det gula fältet vid p. 7.4 ska du lägga ihop uppskovsbeloppet med dessa belopp och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. 1 Det finns information om vad som menas med omkostnadsbelopp i broschyren "Försäljning av värdepapper", SKV 332. Omkostnadsbeloppet beräknas med genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. - Du kan använda hjälpblankett SKV 2198 om du beräknar omkostnadsbeloppet med genomsnittsmetoden. - Schablonmetoden får användas för marknadsnoterade aktier m.m. och innebär att du beräknar omkostnadsbeloppet till 20 % av försäljningspriset (efter avdrag för courtage). Schablonmetoden får inte användas för terminer, optioner, teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter, säljrätter och liknande. Behöver du mera utrymme? Använd ytterligare K4-blanketter. K4M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 BL Skatt

111 K4 Försäljning av värdepapper K4 sid 1 avsnitt A Embla Strandell Embla har sålt svenska aktier vid två tillfällen under Först sålde hon 50 B-aktier i Volvo för kr. Hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp var kr för de aktierna. Det har hon räknat fram på hjälpblanketten Genomsnittligt omkostnadsbelopp 2198 (se längre fram). Den skatte pliktiga vinsten blir därmed = kr. Vid ett senare tillfälle sålde hon ytterligare 150 B-aktier i Volvo för kr. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet var då för de aktierna kr. Den skattepliktiga vinsten vid den försäljningen blev = kr. Kapital vinsten blir = kr och förs till ruta 7.4 på INK1. K4 Värdepapper 111

112 Personnummer C. Marknadsnoterade obligationer, valuta m.m. Antal/Belopp i utländsk valuta Beteckning/Valutakod Försäljningspris/Återbetalat belopp omräknat till svenska kronor Omkostnadsbelopp/ Utlånat belopp omräknat till svenska kronor Vinst Förlust 1 1 Spintab Summera beloppen på rad 1-7 i följande kolumner på varje inlämnad blankett = Summa vinst. För över summan till den vita rutan vid p. 7.2 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har förifyllda ränteinkomster, utdelningar m.m. i det gula fältet vid p. 7.2 ska du lägga ihop dessa med summa vinst och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. Summa förlust. För över summan till den vita rutan vid p. 8.1 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har förifyllda ränteutgifter m.m. i det gula fältet vid p. 8.1 ska du lägga ihop dessa med summa förlust och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. D. Övriga värdepapper, råvaror, övriga tillgångar (kapitalplaceringar) m.m. Antal/Belopp i utländsk valuta Beteckning/Valutakod Försäljningspris/Återbetalat belopp omräknat till svenska kronor Omkostnadsbelopp/ Utlånat belopp omräknat till svenska kronor Vinst Förlust 1 50 PO2009: Summera beloppen på rad 1-7 i följande kolumner på varje inlämnad blankett = Summa vinst. För över summan till den vita rutan vid p. 7.5 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har en förifylld vinst från ej marknadsnoterade fondandelar i det gula fältet vid p. 7.5 ska du lägga ihop den med summa vinst och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. Summa förlust. För över summan till den vita rutan vid p. 8.4 på Inkomstdeklaration 1. OBS! Om du har en förifylld förlust från ej marknadsnoterade fondandelar i det gula fältet vid p. 8.4 ska du lägga ihop den med summa förlust och fylla i totalbeloppet i den vita rutan. Behöver du mera utrymme? Använd ytterligare K4-blanketter. BL Skatt K4M P4

113 K4 Försäljning av värdepapper K4 sid 2 Embla Strandell Avsnitt C Embla har löst in en marknadsnoterad obligation, en så kallad noll kupongare från Spintab. Hon betalade kr för den när hon köpte den och fick ut kr när hon löste in den. Hon gjorde alltså en vinst på kr. Hennes sammanlagda vinst på dessa marknadsnoterade fordringar blir kr och det beloppet räknas som en vanlig inkomstränta. Hon för därför beloppet till ruta 7.2 på INK1. Avsnitt D Embla har sålt 50 premieobligationer (2009:2) för kr. När hon tecknade sig för dem betalade hon kr. Kapitalförlusten blir då kr. Det beloppet för hon till ruta 8.4 sid 1 på blankett INK1. K4 Värdepapper 113

114 Du som sålt tillgång kan beräkna ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp på denna hjälpblankett. Ytterligare information finns i broschyren "Försäljning av värdepapper", SKV 332. Genomsnittligt omkostnadsbelopp Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet. Hjälpblankett Namn Personnummer Embla Strandell Beräkning Beteckning Datum Händelse * Antal +/- Total antal Inköpspris (+) respektive utnyttjat omkostnadsbelopp (-), kr Totalt outnyttjat omkostnadsbelopp för kvarvarande värdepapper, kr Volvo B IB Genomsnittligt omkostnadsbelopp för kvarvarande värdepapper, kr 280,00 Volvo B Förs ,00 Volvo B Köp ,38 Volvo B Förs ,38 PO 2009: IB ,00 PO 2009: Förs ,00 * Händelse N F Köp Förs = Nyemission = Fondemission = Försäljning S = Split OS = Omvänd split Utd = Utdelning av aktie Förm = Förmånsbeskattat belopp Inl IR Gåva Arv = Inlösen av aktie = Inlösenrätt/säljrätt Byte = Byte vid uppköp/fusion Konv = Konvertering från skuldebrev till aktier Blan = Blankning Övr = Övrigt BL Skatt

115 K4 Försäljning av värdepapper Hjälpblankett Genomsnittligt omkostnadsbelopp 2198 Embla Strandell Embla beräknar det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för sina värdepapper, dels Volvo-aktierna och dels premieobligationerna. 1 januari 2015 hade hon B-aktier i Volvo. Hennes omkostnadsbelopp för dem var kr, dvs i genomsnitt 280 kr per aktie. Hon sålde 50 aktier vilket gjorde att det outnyttjade omkostnadsbeloppet sjönk med kr (50 x 280) till kr. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet var dock fortfarande 280 kr eftersom hon inte köpt några nya aktier. Embla köpte sedan 100 B-aktier i Volvo för kr efter ett kursras. Det outnyttjade omkostnadsbeloppet steg då till kr ( ) och det genomsnittliga omkostnadsbeloppet blir då 281,38 kr ( /1 450). Därefter sålde hon 150 aktier igen, vilket minskar det outnyttjade omkostnadsbeloppet med kr (281,38 x 150) till kr. Hon hade 200 premieobligationer (2009:2) den 1 januari Det outnyttjade omkostnadsbeloppet på dem var kr, dvs kr per obligation. Efter att ha sålt 50 stycken sjönk det outnyttjade omkostnadsbeloppet med kr (1 010 x 50) till kr. K4 Värdepapper 115

116 Optioner Korta optioner Blankett K4 använder du även när du räknar ut vinster och förluster på standardiserade köp- eller säljoptioner med en löptid på högst 1 år, då optionsaffären avslutas genom kvittning stängning genom kontantavräkning förfall lösen. På den svenska marknaden handlas det mest med aktie optioner och aktieindexoptioner. Detta kapitel beskriver korta standariserade optioner. Andra optioner Teckningsoptioner och andra optionsrätter deklarerar du också på blankett K4. Detsamma gäller standardiserade optioner med löptider över 1 år (warrants). Detta kapitel handlar dock endast om korta standardiserade optioner. När du är innehavare Som innehavare av en option har du köpt en rättighet att köpa eller sälja något, t ex aktier, till ett i förväg bestämt pris. Om du säljer optionen ska du göra en kapitalvinstberäkning och skatta för kapitalvinst. Detta gäller för både köp- och sälj optioner. Som ersättning redovisar du vad du fått för optionen vid återköp (kvittning) eller vid kontantavräkning på slutdagen (stängning). Som omkostnadsbelopp drar du av betalningen för optionen (premien som du betalat till utfärdaren). Om du säljer bara en del av optionsinnehavet ska du använda genomsnittsmetoden när du beräknar omkostnadsbeloppet, på samma sätt som för aktier. Du kan läsa om genomsnittsmetoden i kapitlet K4 Försäljning av värdepapper. 116 Värdepapper

117 Optioner Om optionen förfaller värdelös så räknar du optionen som såld för 0 kr. Omkostnadsbeloppet är det du betalade när du köpte optionen. Löser du en option, dvs utnyttjar din köpta rättighet, ingår den premie du betalat för optionen i kapitalvinstberäkningen för aktierna. Utnyttjar du en köpoption och köper de aktier som optionen ger rätt till blir det alltså ingen beskattning av själva optionsvinsten direkt. Istället räknas den premie du betalat för optionen in i anskaffningsutgiften för aktierna och ingår därmed vid kapitalvinst beräkningen vid en framtida försäljning av aktierna. Om du utnyttjar en säljoption och säljer de aktier som hör till optionen ska försäljningen kapitalvinstbeskattas enligt de vanliga reglerna för aktieförsäljning (se kapitlet K4). Du får dra av den premie du betalat för optionen som en del av omkostnads beloppet. Får du en kapitalförlust vid avyttringen av aktierna får du dra av den fullt ut mot en kapitalvinst på marknadsnoterade aktier och liknande. Datum då optionen upphör Du skattar för vinst och drar av för förlust på en köp- eller sälj option med en löptid på högst 1 år det beskattningsår då options affären avslutas, dvs då du vet nettoresultatet av hela affären. Det blir alltså vid följande tidpunkter för innehavaren av en option: Vid återförsäljning av optionen (kvittning) är det på återförsäljningsdagen. Vid stängning genom kontantavräkning och vid förfall är det på optionens slutdag. Vid lösen är det på lösendagen. Vid lösen gäller särskilda regler vilket du kan läsa om tidigare i det här kapitlet. När du är utfärdare Som utfärdare av en option har du utfäst dig att köpa eller sälja egen dom, t ex aktier, inom en viss tid till ett bestämt pris. Som ersätt ning för denna utfästelse får du en premie. Du beskattas för detta först när optionsförhållandet upphör och inte när du får premien. Om du återköper optionen (kvittning eller stängning) beskattas du för nettot av affären, dvs den premie du fått minus kvittnings- eller stängningslikviden. Detta gäller både köp- och säljoptioner. Det är då dagen för kvittning respektive stängning som bestämmer när du ska beskattas. Värdepapper 117

118 Optioner Låter du optionen gå till förfall beskattas du för premien först när optionen förfaller. Blir du löst och har utfärdat en köpoption innebär det att du säljer dina aktier. Försäljningen kapitalvinstbeskattas enligt de vanliga kapitalvinstreglerna för aktieförsäljning. Till försälj nings priset för aktierna lägger du då den premie du fått för optionen. En kapitalförlust på försäljningen behandlas som en vanlig kapital förlust på marknadsnoterade aktier. Lösendagen blir då avyttringstid punkten. När du har utfärdat en säljoption och blir löst, dvs innehavaren av optionen utnyttjar sin rättighet att sälja, köper du som utfärdare aktier. Du beskattas då för premien för optionen på lösendagen. Men om du som utfärdare säljer de köpta aktierna under samma kalender år som optionen löstes, drar du av premien från anskaffningsutgiften för aktierna. Därmed kan du kvitta en eventuell förlust på aktie affären fullt ut mot premieintäkten. Om du inte säljer de köpta aktierna samma kalenderår som du löser optionen ska du skatta för premien per lösendagen. Datum då optionen upphör Du skattar för vinst och drar av för förlust på en köp- eller sälj option med en löptid på högst 1 år det beskattningsår då options affären avslutas, dvs då du vet nettoresultatet av hela affären. Det blir alltså följande tidpunkter för utfärdaren av en option: Vid återköp av optionen (kvittning) är det på återköpsdagen. Vid stängning genom kontantavräkning och vid förfall är det på optionens slutdag. Vid lösen är det på lösendagen. Vid lösen gäller särskilda regler vilket du kan läsa om tidigare i det här kapitlet. Om du utfärdat flera optioner av samma slag gäller en speciell regel. Har du återköpt någon eller några av optionerna före årsskiftet medan någon eller några av optionerna löper över års skiftet får du välja vilka premier du deklarerar. Återköper du en option öronmärks inte någon av de optioner du tidigare utfärdat som kvittad utan du väljer då själv vilken av optionerna åter köpet gäller. Som återköpsutgift redovisar du vad du betalat vid återköp (kvittning) eller vad du betalat vid en kontantavräkning på slutdagen (stängning). Om optionen förfallit eller om du blivit löst blir kostnaden 0 kr. 118 Värdepapper

119 Fastigheter och bostadsrätter Fastigheter och bostadsrätter 119

120 Om fastigheter och bostadsrätter I det här kapitlet går vi igenom de grundläggande reglerna för beskattning av fastigheter och bostadsrätter. Sedan följer sär skilda kapitel om blanketterna K2, K5, K6, K7, K8 och hjälpblanketten Uthyrning (SKV 2199) där vi går igenom själva dek larationstekniken. I kapitlen om blanketterna K5 och K6 beskrivs hjälpblanketten Förbättringsutgifter (SKV 2197). Regelsystemet är dock väldigt om fattande och i många fall invecklat och vill du ha mer ingående information hänvisar vi till våra böcker FASTIGHETSBESKATTNING och BOSTADSRÄTT. Deklarationsblanketterna En försäljning av en privatbostadsfastighet deklarerar du på blankett K5. Har du sålt en näringsfastighet använder du blankett K7. För privatbostadsrätter gäller blankett K6 och för näringsbostadsrätter K8. Om bostadsrättsföreningen räknas som oäkta privatbostadsföretag beskattas en försäljning av en andel i föreningen som en aktie försäljning och deklareras på blankett K4 och K12. Uthyrningsinkomster tas upp direkt på INK1 men det finns en särskild hjälpblankett för uthyrning (SKV 2199). När ska en försäljning beskattas Du skattar för en fastighets- eller en bostadsrättsförsäljning det år då avyttrar fastigheten eller bostadsrätten, dvs när ett bindande avtal (normalt köpekontraktet) undertecknas. Detta gäller även om det finns en avtalsklausul om att äganderätten ska övergå på köparen vid en senare tidpunkt. Bestämmelser som säger att köpet inte ska fullföljas om köparen inte betalar full köpeskilling ändrar inte heller denna regel. Tillträdes dagen saknar alltså helt betydelse. Kontraktsdatum gäller även om försäljningen gjorts beroende av något villkor eller av att en myndighet ska godkänna överlåtelsen. Men skulle ett sådant villkor inte uppfyllas eller sådant tillstånd 120 Fastigheter och bostadsrätter

121 Om fastigheter och bostadsrätter inte ges, hävs som regel försäljningen och då blir det inte heller någon kapitalvinstberäkning. Vid expropriation är dagen för enkelt eller kvalificerat förhandstillträde avyttringsdag. Tilläggsköpeskilling I vissa fall ska betalningen göras vid ett senare tillfälle. Är då den totala köpeskillingen känd när kontraktet skrivs under ska hela intäkten beskattas kontraktsåret (försäljningsåret), trots att hela eller en del av betalningen görs senare. Men om köpeskillingen beror på någon framtida händelse (så kallad tilläggs köpeskilling) kan det totala försäljnings beloppet inte bestämmas vid deklarationen för försäljningsåret. Då ska beloppen beskattas de år de blir kända efter den skattesats som gäller då, men beräk ningen ska göras enligt de kapitalvinst regler som gällde under försäljningsåret. Om en tilläggsköpeskilling ska betalas (och beloppets storlek är okänt), får inte en kapitalförlust dras av förrän den slutliga köpeskillingen är bestämd. Gränsdragning och definitioner Gränsdragningarna och definitionerna är ungefär likadana för fastig heter och bostadsrätter. Här går vi igenom vad som gäller för fastigheter sist i kapitlet finns ett avsnitt om vad som är särskilt för bostadsrätter. Näringsfastigheter Alla fastigheter som inte är privatbostadsfastigheter räknas som näringsfastigheter. Aktiebolag, handelsbolag och andra juridiska personer kan inte ha privatbostadsfastigheter utan bara näringsfastigheter. Enskilda näringsidkare och dödsbon kan ha både privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. I detta fall blir det fråga om en bedömning utifrån ett antal faktorer vilket resterande del av det här avsnittet handlar om. IL 2 kap 14 Fastigheter och bostadsrätter 121

122 Om fastigheter och bostadsrätter Privatbostadsfastigheter Under förutsättning att småhuset är en privatbostad (se definitionen av detta längre fram) menas med privatbostadsfastighet: småhus (enfamiljshus och tvåfamiljshus) med mark som utgör småhusenhet, småhus (enfamiljshus och tvåfamiljshus) på någon annans mark (byggnad på ofri grund, t ex tomträtt eller arrenderad mark), och småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet (mangårds byggnad med tomt). Med privatbostadsfastighet menas också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. För sådan tomtmark gäller samma regler som för andra privatbostäder. IL 2 kap 13 Om det finns mer än ett småhus på en taxeringsenhet avgörs för vart och ett av dem om det är en privatbostad eller inte, mer om det längre fram i avsnittet om bedömning på byggnadsnivå. Privatbostad småhus Med privatbostad menas ett småhus som till övervägande del (mer än 50%) används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående för permanentboende eller för fritids boende. Du har ett enfamiljshus som du till 51% använder som bostad. I resterande del har du lokaler för din näringsverksamhet. Huset räknas därmed som privat bostadsfastighet. Om du använder 50% eller mer för näringsverksamheten, räknas huset som näringsfastighet. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del (minst 40%) används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående för permanent boende eller som fritidsbostad. Vid bedömningen av om ett småhus är en privatbostad eller inte tittar man på hur det ser ut vid årets slut. Men om bostaden sålts under året är det förhållandena på försäljningsdagen (för säljaren) respektive vid årets slut (för köparen) som avgör. Om ägaren begär det, räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek på minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före 1930 (slottsregeln). I kommande års deklarationer går det sedan att begära att denna klassificering kvarstår eller att mangårdsbyggnaden återgår till att räknas som privatbostadsfastighet. 122 Fastigheter och bostadsrätter

123 Om fastigheter och bostadsrätter Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad. Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad (så kallade statar längor). IL 2 kap 8-9 Ett fritidshus är privatbostad om du som ägare eller någon närstående till dig använder eller har tänkt använda huset för fritidsboende, även om det bara är någon vecka per år. RÅ 1998 not 38 Närstående Även om du som ägare inte använder småhuset själv, räknas småhuset som privatbostad om någon som är närstående till dig använder det eller tänker använda det som permanent bostad eller fritidsbostad. Som närstående räknas föräldrar far- och morföräldrar make barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv eller dennes make syskon, syskons make eller barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. Med barn menas också styvbarn (makens barn) och fosterbarn (åtminstone upp till myndighetsåldern). Som skattemässiga makar räknas förutom vanliga makar även sambor som tidigare varit gifta sambor som har eller har haft gemensamma barn. Observera alltså att en sambo i ett förhållande utan gemensamma barn inte räknas som närstående enligt denna regel. IL 2 kap Avsikten Det räcker att avsikten är att småhuset ska användas som bostad av ägaren eller hans närstående för att det ska anses som privat bostad. Att småhuset t ex varit uthyrt en längre tid till någon utomstående hindrar därmed i och för sig inte att det är en privat bostad. Detta förutsätter dock att ägaren har för avsikt att inom överskådlig tid (normalt inom en treårsperiod) använda huset eller lägenheten som bostad för egen del eller åt närstående. Det räcker givetvis inte med ett påstående av ägaren om vilken avsikten är utan detta måste framgå även på annat sätt. Fastigheter och bostadsrätter 123

124 Om fastigheter och bostadsrätter Om ägaren eller den närstående flyttar för att under en viss begränsad tid arbeta på en annan ort och hans hus hyrs under tiden ut till någon utom stående, bör huset räknas som privatbostad. Om det däremot av omständigheterna framgår att det inte är aktuellt med en återflyttning så räknas huset knappast som privatbostad. IL 2 kap 8 1 st Bedömning på byggnadsnivå Bedömningen privatbostadsfastighet/näringsfastighet görs för varje byggnad för sig, alltså inte av hela fastigheten samman taget. Det betyder att du kan betrakta huset du bor i som privatbostad samtidigt som ett fristående hus på samma tomt betraktas som näringsfastighet. Det här är vanligt för lantbrukare eftersom mangårds byggnaden är privatbostad och ekonomibyggnaderna är näringsfastighet. IL 2 kap 8 På din fastighet finns det två byggnader. Den ena hyr du ut till ett antal hyres gäster. Den byggnaden räknas som näringsfastighet. I den andra byggnaden bor du själv i mer än hälften av byggnaden (resten hyrs ut) så den räknas som privatbostadsfastighet. Det blir alltså en klyvning inkomstskattemässigt av fastigheten. Hyrorna från närings fastigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och hyran från privatbostaden beskattas i inkomstslaget kapital. En konsekvens av en sådan här klyvning är att du bara får avdrag för reparationer, underhåll, övriga löpande utgifter, värdeminsk ning mm för den del som är näringsfastighet. Bor du i den byggnad som räknas som näringsfastighet ska du skatta för bostadsförmån. Du behöver inte skatta för någon bostadsförmån om du bor i en privat bostadsfastighet. Den del av skuldräntorna som hör till privat bostadsfastigheten drar du av i inkomstslaget kapital. Komplementbyggnader För komplementbyggnader utan egna taxeringsvärden görs ingen separat bedömning utan de räknas ihop med den byggnad de hör till. Komplementbyggnader är vissa mindre byggnader som ligger i anslutning till huvudbyggnaden och som på grund av sin funktion lika väl skulle kunna inrymmas i huvudbyggnaden. Ett vanligt exempel är garage som trots att det är en fristående byggnad ändå normalt räknas som en del av huvudbygg naden. IL 2 kap 15, Fastighetstaxeringslagen 2 kap Fastigheter och bostadsrätter

125 Om fastigheter och bostadsrätter Olika delägare En och samma byggnad kan ha olika karaktär för olika delägare. Maja och Pål äger en lantbruksfastighet och hyr ut ett småhus på fastigheten till Majas föräldrar. Huset räknas som privatbostadsfastighet för Maja eftersom hennes föräldrar räknas som närstående till henne. Svärföräldrar räknas dock inte som närstående. Huset räknas därför som näringsfastighet för Pål. IL 2 kap 8 1 st Dödsbon Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade. Detta gäller dock enbart om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. IL 2 kap 12 Karaktärsbyte Bedömningen av om en byggnad ska räknas som privatbostad eller inte bygger på användningen eller den tänkta användningen. Därför är det relativt vanligt med karaktärs byten, t ex en övergång från privat bostadsfastighet till näringsfastighet eller tvärtom. Observera att karaktärsbytet inte registreras på något sätt utan den bedömning du gör av byggnadens karaktär visar sig vid deklarationen. En näringsbyggnad deklareras som tillgång i en näringsverksamhet medan en privatbostad är en privat tillgång. Tidpunkt Avgörande för om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår är förhållandena vid årets slut. Men om bostaden sålts under året, är det hur det är på försäljnings dagen som avgör (för säljaren) respektive vid årets slut (för köparen). IL 2 kap 10 Tröghetsregeln Tröghetsregeln hindrar att en bostad omedelbart går över från att vara privatbostad till att ingå i en näringsverksamhet. Regeln innebär att om en bostad tidigare varit privatbostad men inte längre uppfyller villkoren för detta, kan bostaden ändå räknas som privatbostad under förändringsåret och under det följande året. Fastigheter och bostadsrätter 125

126 Om fastigheter och bostadsrätter Om inte bostaden säljs eller åter uppfyller något av privat bostadsvillkoren före slutet av det tredje året, ska den däremot klassi ficeras som näringsfastighet. Omklassificeringen gäller dock bara från och med det tredje året. År 2015 flyttade Nils ifrån sitt småhus och han har inte några planer på att flytta tillbaka. I stället har han hyrt ut det till någon som inte är närstående till honom. Om han säljer fastigheten under 2017 kan den räknas som privat bostadsfastighet under 2017 för honom. Om Nils inte säljer utan fortsätter hyra ut till utomstående räknas huset som näringsfastighet under hela 2017 (och framåt). Du behöver inte använda tröghetsregeln om du inte vill, utan du kan klassificera om direkt. Tröghetsregeln gäller också om det, i samband med att en bostad övergår till en människa (fysisk person) genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad (den så kallade tröghets regeln vid benefika fång). IL 2 kap 11 Näringsfastighet blir privatbostad När en näringsfastighet övergår till att bli privatbostadsfastighet ska en avskattning göras, dvs värdeminskningsavdrag mm ska återföras till beskattning i näringsverksamheten. Observera att tröghetsregeln inte gäller när en näringsfastighet övergår till att räknas som privatbostad, utan då byter fastig heten karaktär direkt. IL 26 kap 8 Räntor och hyresinkomster Vid ett karaktärsbyte gäller speciella regler för hur räntor och hyres inkomster ska fördelas mellan kapital och näringsverksamhet. När en näringsfastighet övergår till att bli privatbostad ska de ränte utgifter som avser tiden efter karaktärsbytet dras av i inkomstslaget kapital. Det gäller även ränte utgifter som har betalats före karaktärsbytet men som avser tiden efter övergången. Samma regler gäller för ränteinkomster och hyresinkomster. Det motsatta förhållande gäller om en privatbostad övergår till att vara näringsfastighet. Då ska de ränteutgifter som avser tiden efter karaktärsbytet dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Det gäller även ränteutgifter som har betalats före karaktärs bytet men 126 Fastigheter och bostadsrätter

127 Om fastigheter och bostadsrätter som avser tiden efter övergången. Samma regler gäller för ränteinkomster och hyresinkomster. IL 41 kap 7 Hyresfastigheter När det gäller fastighetsskatt och fastighetsavgift finns en särskild definition av begreppet hyresfastighet. Inkomstskattemässig bedömning Ur inkomstskattesynpunkt spelar det däremot i princip ingen roll hur en byggnad är taxerad vid fastighetstaxeringen. Det är den faktiska användningen som avgör hur en byggnad ska räknas. Ett hyreshus har normalt minst tre lägenheter eller lokaler och ofta många fler. För hyreshus brukar också fastighetstaxeringen överensstämma med inkomsttaxeringen, dvs fastig heten taxeras som hyres husenhet och beskattas som näringsfastighet. Men inkomstskattemässigt kan det finnas andra varianter av hyresfastigheter, t ex ett enfamiljshus som du hyr ut och som du inte har planerat att inom överskådlig tid använda för ditt eller någon närståendes permanent boende eller fritidsboende ett tvåfamiljshus som inte används eller är tänkt att inom överskådlig tid användas till väsentlig del (40% eller mer) för ditt eller någon närståendes permanentboende eller fritidsboende. För dessa fastighetstyper kan det bli gränsdragningsproblem när det gäller bedömningen om en fastighet ska räknas som privatbostads fastighet eller näringsfastighet. Bedömningen görs i slutet av kalenderåret. En ny bedömning ska göras varje år. Om förhållandena ändras ska, med vissa undantag, fastigheten omklassificeras (se dock avsnittet om tröghetsregeln tidigare i det här kapitlet). Utländska hyresfastigheter För enskilda näringsidkare ingår normalt all verksamhet i en och samma näringsverksamhet. Om den utländska fastigheten kan ses som en del av den svenska verksamheten så blir det bara en enda näringsverksamhet. Så är det nog i många fall. Fastigheter och bostadsrätter 127

128 Om fastigheter och bostadsrätter Självständiga verksamheter i utlandet räknas däremot som en egen näringsverksamhet enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen (14 kap 12 ). All utländsk verksamhet slås då ihop till en särskild näringsverksamhet som inte får slås ihop skattemässigt med en näringsverksamhet i Sverige. Ett underskott som uppkommit i näringsverksamhet som bedrivits i en annan EU/EES-stat ska dock kunna dras av mot överskott i en i Sverige bedriven näringsverksamhet. Skatteverket Dnr /111 Bostadsrätter Också bostadsrätter räknas som privatbostäder om de uppfyller samma villkor för användning eller avsikt (mer än 50% för eget eller närståendes bruk) som gäller för att ett småhus ska räknas som privatbostad. Säljer du en sådan privatbostadsrätt deklarerar du på blankett K6. I annat fall blir det en närings bostadsrätt och du ska deklarera hyres intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet. Säljer du en bostads rätt som ingått i en näringsverksamhet gäller särskilda kapitalvinstregler (se kapitlet om blankett K8). Tröghetsregeln gäller även för bostads rätter (se ovan). Äkta bostadsrätt Kapitalvinstreglerna för bostadsrätter gäller för andelar och aktier i sådana bostadsrätts- och bostadsföreningar och bostads aktie bolag som är så kallade privatbostadsföretag (äkta bostadsföretag). Med det menas en ekonomisk förening (t ex en bostadsrättsförening) eller ett aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Med det menas att minst 60% av hela taxerings värdet för föreningens fastig het ska höra till bostads lägenheter som upp låtits till medlemmar med bostadsrätt eller hyresrätt. En förening, vars verksamhet uteslutande eller så gott som ute slutande (normalt till minst 90%) består i att tillhandahålla garage till medlemmarna anses också som privatbostadsföretag. Oäkta bostadsrätt Om bostadsrättsföreningen räknas som oäkta privatbostadsföretag beskattas en försäljning av en andel i föreningen som en aktieförsälj ning och deklareras på blankett K Fastigheter och bostadsrätter

129 Om fastigheter och bostadsrätter En bostadsrätt eller liknande i utlandet kan inte omfattas av regler na för privatbostadsföretag. Försäljning av utländska bostadsrätter beskattas enligt aktievinstreglerna på samma sätt som andelar i oäkta privatbostadsföretag. Säljer du en bostadsrätt samma år som föreningen nybildats eller ombildats så räknas det som försäljning av en andel i ett oäkta privatbostadsföretag. Fastigheter och bostadsrätter 129

130 Uthyrning av privatbostad Kapitalinkomst Om du hyr ut ett småhus eller en bostadsrätt som är privatbostad ska du ta upp inkomsten i inkomstslaget kapital. Även uthyrning av en privatbostad i utlandet beskattas i inkomstslaget kapital. Kontant principen gäller, dvs du beskattas för hyresinkomsten det år hyran betalas till dig. I kapitlet Om fastigheter och bostadsrätter kan du läsa om hur privatbostad definieras. Skatteverket Dnr /111 Hyresfrihet eller eget nyttjande beskattas inte Du beskattas inte om någon nyttjat bostaden utan att betala hyra, t ex om du låter någon närstående bo hyresfritt. Det blir alltså inte någon beskattning för en uppskattad (fiktiv) hyra utan det är kontantprincipen som gäller. Ditt eget nyttjande av bostaden inkomstbeskattas givetvis inte heller. Försäljning av tillgångar Om du sålt produkter och naturtillgångar från din privatbostadsfastighet beskattas även dessa inkomster i inkomstslaget kapital, på samma sätt som uthyrning. Det kan gälla försäljning av bär och frukt eller försäljning av virke vid en avverkning. Hjälpblankett Du deklarerar hyresinkomster direkt på din huvudblankett (INK1, ruta 7.3). Som stöd för beräkningen kan du använda hjälpblanketten Uthyrning mm (SKV 2199). Längre fram i det här kapitlet finns ett ifyllt exempel på denna hjälpblankett. Du kan även använda denna hjälpblankett om du sålt produkter och naturtillgångar från din privatbostadsfastighet. Det kan gälla bär och frukt eller försäljning av virke vid en avverkning. 130 Fastigheter och bostadsrätter

131 Uthyrning av privatbostad Intäkter Hyresintäkt Som hyresintäkt ska du ta upp den hyra du fått i betalning under året (kontantprincipen gäller). Om du kommer överens med hyresgästen om att han ska måla, tapetsera eller reparera bostaden ska du ta upp värdet av detta som hyresintäkt om hyran har satts ned som kompensation. För att få så låg skatt som möjligt bör du hyra ut bostaden med kallhyra. Hyresgästen betalar då el, värme, sophämtning mm direkt till leverantörerna (vilket kräver separata elmätare osv). Om du där emot låter dessa poster ingå i hyran får du en högre intäkt utan att få större avdrag än de båda schablonavdragen (se nedan). IL 42 kap 30 1 st Skatteverket anser dock att det inte ska vara avgörande om betalningen görs direkt till leverantören eller inte. Det väsentliga är att ersättningen motsvarar det hyresgästen faktiskt har förbrukat. Om schablonmässiga belopp tas ut som ersättning för el eller liknande ses dessa som hyra, oavsett om avsikten troligen varit att enbart erhålla kostnadstäckning. Detta gäller dock inte om ersättningen justeras så att den motsvarar faktisk förbrukning genom avstämningar minst en gång per år. Gäller uthyrningen hela bostaden borde det inte innebära några problem att avläsa hyresgästens förbrukning. Hyrs däremot bara delar av bostaden ut förutsätts att det finns en mätare för att kunna kontrollera hur mycket hyresgästen har förbrukat. Skatteverket Dnr /111 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag Vid uthyrning till det egna företaget gäller särskilda skatteregler, se längre fram i stycket Uthyrning till arbetsgivare eller eget företag. Övriga intäkter från fastigheten Om du säljer alster och naturtillgångar från din privatbostad ska du ta upp inkomsten till beskattning i inkomstslaget kapital. Som avyttring av alster eller naturtillgångar som kapitalbeskattas räknas t ex avverkad skog sålda trädgårdsprodukter. Fastigheter och bostadsrätter 131

132 Uthyrning av privatbostad Detta gäller under förutsättning att verksamheten inte ska beskattas som näringsverksamhet. IL 42 kap 30 1 st Momsen Om du säljer alster från din privatbostadsfastighet i en omfattning som gör att du anses ha en ekonomisk verksamhet och du blir en beskattningsbar person, ska du redovisa moms på försäljningen. Avdrag Generellt kronorsavdrag Du får inte avdrag med de faktiska kostnaderna för uthyrningen. Utan från intäkterna (t ex hyra och försäljning av virke) får du göra ett avdrag med högst kr för varje privatbostad. Det spelar ingen roll hur stor del av året du hyr ut bostaden. Observera att avdraget aldrig får vara högre än intäkten. Denna regel gäller även vid andrahands uthyrning av en hyresrätt. IL 42 kap 30 2 st Flera delägare Om en fastighet har flera delägare ska kronorsavdraget för delas. Exempelvis ska två makar som gemensamt hyr ut en privatbostad (eller hyresrätt) fördela avdraget så att det blir högst kr för var och en av dem. Om den enes fastighetsandel räknas som näringsfastighet för honom, får dock den andre hela kronorsavdraget. Detta kan exempelvis inträffa om två makar äger ett jordbruk och låter den ene makens föräldrar hyra en mangårdsbyggnad. Om en fastighet byter ägare under året så fördelas avdraget mellan köpare och säljare, dvs den som hyrt ut får bara en andel av kronorsavdraget (i proportion till ägandetid). Föräldrar räknas som närstående, och därmed är barnets andel av huset en privat bostad. Svärföräldrar räknas inte som närstående (åtminstone inte skattemässigt), och därmed räknas svärbarnets andel av huset som näringsfastighet. IL 42 kap 30 2 st 20% av hyresinkomsten vid uthyrning av villa Förutom kronorsavdraget får du vid uthyrning av privatbostadsfastighet (villa) dessutom göra avdrag med 20% av den hyra 132 Fastigheter och bostadsrätter

133 Uthyrning av privatbostad du fått. Du får inte göra några andra avdrag från hyresintäkten. Avdragen kan inte heller vara större än intäkten. Du hyr ut 40% av din villa och får kr i årshyra. Först får du dra av kr i fast belopp. Dessutom får du dra av 20% av hyres inkomsten kr, vilket ger kr. Kvar att skatta för blir = kr. Skatten blir 30% på = kr. IL 42 kap 31 1 st Observera att ränteutgifter är avdragsgilla enligt andra regler och omfattas därmed inte av avdragsbegränsningarna vid hyra. Ränteutgifterna gör du avdrag för separat och alltså inte från uthyrningsinkomsten. Observera också att vid försäljning av alster från fastigheten, t ex virke eller frukt, får du inte göra något avdrag med 20% av intäkten (utan det enda avdraget som får göras är kronorsavdraget). Del av hyra vid uthyrning av hyresrätt Om du hyr ut din hyreslägenhet får du förutom kronorsavdra get dra av din andel av hyran för den del av lägenheten som du hyr ut. Observera att avdraget inte får leda till underskott. IL 42 kap 31 2 st Del av månadsavgift vid uthyrning av privatbostadsrätt Hyr du ut din privatbostadsrätt får du förutom kronorsavdra get dra av den årsavgift som hör till den del av lägenheten som du hyr ut minus den del av årsavgiften som räknas som kapitaltillskott. Hyr du ut hela lägenheten blir det hela årsav giften minus kapitaltillskottet. Observera att avdraget inte får leda till underskott. Med kapitaltillskott menas förutom grundavgiften/insatsen i föreningen inbetalningar som är avsedda att inom föreningen användas för fondering, exempelvis genom avbetalning på skulder (brukar kallas amorteringsfond) eller till ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten eller andra stadigvarande kapital placeringar. IL 42 kap 31 3 st Observera att ränteutgifter är avdragsgilla enligt andra regler och omfattas därmed inte av avdragsbegränsningarna vid hyra. Ränteutgifterna gör du avdrag för separat. Fastigheter och bostadsrätter 133

134 Uthyrning av privatbostad Uthyrning till arbetsgivare eller eget företag För att uthyrningen ska beskattas i inkomstslaget kapital måste följande villkor vara uppfyllda: Hyresgästen ska ha behov av utrymmet. Du måste ha ett hyresavtal. Hyran får inte vara högre än marknadsmässig hyra. Den överskjutande delen (överhyra) betraktas som lön (gäller anställda och vid uthyrning till eget fåmansföretag). IL 42 kap 32 1 st 2 p Om du hyr ut till din eller någon närståendes arbetsgivare eller till ditt eget fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag gäller inte ovanstående avdragsregler. I stället får du dra av ett rimligt belopp för de merkostnader som du haft på grund av uthyrningen. Detta gäller även om du hyr ut ett garage eller liknande. Skatte verket brukar räkna med en merkostnad på kr per år för ett kontorsrum eller ett garage och äldre rättspraxis ger Skatteverket stöd. RÅ :46 och RÅ 1983 Aa 149 I vissa fall är möjligheten till avdrag större och merkostnaderna kan då beräknas motsvara en proportionerad andel av de totala kostnaderna. Du kan i detta fall dra av en andel av de faktiska kostnaderna för el, värme, vatten, slitage osv för utrymmet. Dessutom kan du få dra av direkta reparationskostnader som normal målning och tapetsering i lokalerna. Det kan vara om du skaffat särskild utrustning eller om du har lagt ner andra kostnader på fastigheten och kostnaderna har ett direkt samband med upplåtelsen och företagets utnyttjande av lokalen du knappast skulle skaffat just denna fastighet eller bostads lägenhet om inte företaget haft behov av lokalerna och denna anskaffning har medfört en högre kostnad för dig anställd personal arbetar regelbundet i lokalerna bolaget disponerar en större del av privatbostaden än något enstaka rum lokalerna används vid utställningar eller försäljning så att allmän heten kommer till lokalen. Om du hyr ut en del av en bostadsrätt som är privatbostad eller hyr ut hela eller delar av en hyreslägenhet i andra hand till bo laget, får du dra av den del av lägenhetshyran (månadsavgiften för en bostadsrätt) som motsvarar den del av ytan som upplåtits till företaget. Villkoret för detta är att företagets verksamhet i huvudsak ligger i denna lokal och att bolaget disponerar detta utrymme helt och hållet. I annat fall får du enbart dra av de ökade kostnader för el, 134 Fastigheter och bostadsrätter

135 Uthyrning av privatbostad uppvärmning, slitage och liknande som beror på att företaget utnyttjar lokalen. Om du har lagt ner mer än obetydliga kostnader för upplåtelsen får du ta med dessa kostnader i beräkningen när du räknar ut vad som är ett rimligt avdrag. Om kostnaderna inte har medfört att fastighetens värde har ökat får du fördela avdraget under den tid som du utgår från att uthyrningen kan pågå. Om fastighetens värde har ökat genom åtgärderna får du bara dra av så stor del som motsvarar förslitningen respektive år. När man bedömer vad som är ett rimligt avdrag för förslitning tittar man bland annat på upplåtelsens omfattning företagets verksamhet i lokalerna den beräknade upplåtelsetiden. Fastigheter och bostadsrätter 135

136 Du som hyrt ut din privatbostad (småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt), tomt som ska bebyggas med privatbostad, sålt produkter från dessa eller hyrt ut en hyresrätt som är bostad, kan beräkna ditt överskott på denna hjälpblankett. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Uthyrning m.m. Inkomstår Hjälpblankett Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för uthyrningen m.m. Namn Personnummer Andreas Wallner Bostad Bostadens beteckning och adress Småhus 1:1, Persgatan 1, Ljusdal Uthyrd privatbostadsfastighet/privatbostad/bostad avser X enfamiljsfastighet 2 tvåfamiljsfastighet 2 ägarlägenhet 2 bostadsrätt 3 Bostadens totala yta är 2 3 Ägaren/innehavaren eller närstående har bott i bostaden 5 Fr.o.m. m 2 hyresrätt varav del som hyrts ut till annan än närstående, m Ägaren/innehavaren eller närstående har för avsikt att själv använda bostaden T.o.m X Ja, fr.o.m Uthyrning till arbets- eller uppdragsgivare eller eget bolag Hyran är marknadsmässig 6 X Ja Nej Hyresavtal finns 6 X Ja Nej Nej 5 Intäkter Hyra och liknande 7 Avdrag Skäligt avdrag för utgifter för uthyrningen Överskott (Avdraget får inte överstiga intäkterna - det kan aldrig bli ett underskott) = Din andel av överskottet (för över beloppet till p.7.3 på Inkomstdeklaration 1) Uthyrning/försäljning av produkter Intäkter 1. Hyra och liknande 7 2. Försäljning av produkter 8 = Avdrag = 3. Schablonavdrag, kr. (Avdraget får inte överstiga intäkterna ovan) 9-4. Vid uthyrning av småhus eller ägarlägenhet - 20% av hyresintäkten Vid uthyrning av bostadsrätt, - den del av avgiften som avser det som hyrts ut och som inte är kapitaltillskott Vid uthyrning av hyresrätt, - den del av hyran som avser det som hyrts ut 12 - Överskott (Avdragen får inte överstiga intäkterna - det kan aldrig bli ett underskott) = Din andel av överskottet (för över beloppet till p.7.3 på Inkomstdeklaration 1) = BL Skatt

137 Uthyrning av privatbostad Hjälpblankett Uthyrning Andreas Wallner Andreas använder hjälpblanketten för uthyrning för att beräkna den skattepliktiga hyresinkomster. Andreas har ett småhus där han har bott Därmed är fastigheten en privatbostad. Under hela 2015 har han hyrt ut hela huset till en person som inte är närstående. Han har fått kr i hyra. Han drar först av kr. Sedan drar han av 20% av hyran, dvs 20% x = kr. Hans skattepliktiga intäkt blir = kr. Detta belopp för han in på sin huvudblankett (ruta 7.3) och skattar för i inkomst slaget kapital. Där drar han också av sina räntor på lånet för fastig heten. Fastigheter och bostadsrätter 137

138 Uppskov Vilken blankett? Om du direkt deklarerar ett slutligt uppskov ska du göra det på blankett K5 (om du sålt en fastighet) respektive på blankett K6 (om du sålt en bostadsrätt). Blankett K2 används om du året före deklarerat ett preliminärt uppskov eller om du återför ett uppskov (frivilligt eller tvingande). Uppskov När du säljer din permanentbostad (småhus eller bostadsrätt) och köper en ny bostad kan du i vissa fall få uppskov med beskattningen av vinsten. Du kan också välja att bara begära deluppskov (dock med minst kr), t ex om du har förluster på värdepapper att kvitta mot. Det finns inga undantag från de olika kraven för uppskov. Skatteverket har inga möjligheter att ge dispens från dem. Om kraven inte uppfylls, kan du inte få uppskov med beskattningen. Återföring frivilligt eller tvingande Uppskovet gäller till dess att du säljer ersättningsbostaden och då inte skaffar någon ny ersättningsbostad, eller frivilligt återför uppskovet (minst kr måste då återföras ett visst år, såvida inte det kvarvarande uppskovet är lägre). IL 47 kap Uppskovsbelopp ska återföras till beskattning även vid frivilliga benefika överlåtelser, dvs vid gåva eller bodelning under bestående äktenskap. Ett sådant återfört upskovsbelopp kan då inte ligga till grund för förnyat uppskov. Vid ofrivilliga benefika fång, dvs arv, testamente och bodelning i samband med skilsmässa och separation (sambor) behöver inte uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Skatteverket Dnr / Fastigheter och bostadsrätter

139 Tak för uppskov Ett tak gäller för nya uppskov på kr. För gamla uppskov gäller inte något tak, dvs gamla uppskov behöver inte återföras trots att de är större än taket. Uppskov Om vinsten vid en försäljning är 2 milj kr kan säljaren få uppskov med högst kr och måste därmed ta upp resterande kr till beskattning. Martin har sedan tidigare ett gammalt uppskov på 2 milj kr. Han säljer sin villa för 4 milj kr och beräknar kapitalvinsten till 1,5 milj kr. Det gamla uppskovet måste återföras och kapitalvinsten blir därmed 3,5 milj kr. Martin köper en ersättningsbostad för 5 milj kr men kan bara få uppskov med takbeloppet för nya uppskov på kr. 3,5 1,45 = 2,05 milj kr av kapitalvinsten måste alltså tas fram till beskattning direkt. Skatten blir 2,05 milj x 22% = kr. Uppskovstaket på kr gäller per bostad. Om den sålda bostaden har flera ägare ska taket proportioneras utifrån ägarnas andelar i fastigheten. Cecilia och Lars äger en fastighet tillsammans. Vid en försäljning kan de få uppskov med maximalt 1,45 milj kr/2 = kr var. Beräkning av deluppskov När köpeskillingen för ersättningsbostaden är lägre än köpeskillingen för ursprungsbostaden ska uppskovsbeloppet beräknas som kapitalvinsten (ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp) minus skillnaden mellan ersättningen för ursprungs bostaden och ersättningen för ersättningsbostaden. Uppskovsbelopp = kapitalvinst (ersättning ursprungsbostad ersättning ersättningsbostad) Kalle har sålt sin ursprungsbostad för kr och köpt en ersättningsbostad för kr. Kapitalvinsten är kr. Kalle får uppskov med: ( ) = kr. Fastigheter och bostadsrätter 139

140 Uppskov Ränta på uppskov På uppskovsbeloppet ska en ränta på 0,5% betalas varje år. Detta görs genom att en schablon intäkt på 1,67% av uppskovsbeloppet tas upp i inkomstslaget kapital och beskattas med 30%. Denna ränta (som i praktiken är en skatt) är inte avdragsgill. På ett uppskovsbelopp på t ex kr är schablonintäkten kr, vilket ger en skatt (ränta) på kr, kr är schablonintäkten kr ger en skatt (ränta) på kr etc. Skatteverket anser dock att uppskov som beviljades vid 1991 och tidigare års taxeringar bara ska räntebeläggas om ersättningsfastigheten vid förvärvstidpunkten klassades som ett småhus eller mark avsedd för bebyggelse av småhus. Skatteverket Dnr /111 En intressant fråga är vad som gäller om den som har ett uppskov är bosatt i utlandet. Enligt skatteavtalen undantas vissa inkomster från beskattning i Sverige om den skattskyldige är bosatt i ett annat land. Skatteverket anser dock att schablonintäkten inte är någon inkomst i skatteavtalens mening. Skatteavtalen är enligt Skatteverket därför inte tillämpliga på uppskovsräntan, vilket innebär att räntan ska betalas även av personer som är bosatta i länder som Sverige har skatteavtal med. Skatteverkets ställningstagande Dnr /111 Deklarationsblanketter Beroende på om du söker preliminärt eller slutligt uppskov eller om du ska återföra uppskov så ska du använda olika blanketter. Slutligt uppskov deklarerar du normalt på sidan 2 på blankett K5 (om ursprungsbostaden är en privatbostadsfastighet) eller blankett K6 (om ursprungsbostaden är en privatbostadsrätt). Preliminärt uppskov begär du också på blankett K5 respektive K6. Men söker du slutligt uppskov efter att året innan ha fått preliminärt uppskov, ska du använda blankett K2. Återför du uppskov är det även då blankett K2 du ska använda. 140 Fastigheter och bostadsrätter

141 Uppskov Ursprungsbostaden Privatbostad Du kan bara få uppskov om den sålda bostaden (ursprungsbostaden) är ett småhus eller en bostadsrätt som är privatbostad och ligger i EES-området (EU-länderna samt Norge, Liechtenstein och Island). Som privatbostäder räknas småhus, ägarlägenheter eller bostadsrätter (eller utländska motsvarigheter) som helt eller till över vägande del används eller är avsedda att användas för permanent boende av ägaren eller någon närstående till ägaren. Småhus kan t ex vara villor, radhus och mangårdsbyggnaden på lantbruk. En lägenhet i ett andelshus (se kapitlet Andelshus) kan inte vara privatbostad och därmed inte heller räknas som ursprungsbostad. IL 2 kap 8 och 16 och 47 kap 3 Nybildad bostadsrättsförening Reglerna om uppskov är tillämpliga även om försäljningen av en bostadsrätt ska beskattas enligt reglerna om försäljning av andel i ekonomisk före ning (när bostadsrättsföreningen inte var ett privatbostadsföretag, dvs ett äkta bostadsföretag vid årets början). Detta gäller om bostadsrättsföreningen är äkta när bostadsrätten säljs och bostadsrätten därmed klassas som privatbostad vid det tillfället. Villkoret för att få uppskov är då uppfyllt. Avyttringen av bostadsrätten (andelen) deklareras då på blankett K12 medan baksidan på blankett K6 används för uppskovansökan. RÅ 2001 ref 74 Permanentbostad Ursprungsbostaden måste dessutom ha varit din permanentbostad (om du tagit över fastigheten genom ett benefikt fång räcker det inte att det varit överlåtarens permanentbostad, det måste ha varit permanent bostad för dig som säljare). Med permanentbostad menas i det här sammanhanget att du ska ha bott i bostaden antingen under minst 1 år omedelbart före försäljningen (dvs kontraktsdagen, om säljaren bor kvar efter kontraktsdagen kan alltså denna tid inte räknas med för att uppfylla 1-årskravet. Och flyttar säljaren före kontraktsdagen gäller inte 1-årsregeln eftersom kravet på boende omedelbart före försäljningen då inte uppfylls.) eller under minst 3 av de senaste 5 åren (behöver inte vara en sammanhängande treårsperiod). Fastigheter och bostadsrätter 141

142 Uppskov Det finns inget krav på att du ska ha ägt bostaden under hela bosättningstiden. Om ursprungsbostaden t ex är en nyombildad bostadsrätt som tidigare varit hyresrätt får du därför lägga ihop tiden som du bott i lägen heten, trots att den tidigare varit hyresrätt. Prop 1993/94:45 sid 71 Enligt den första punkten (1-årsregeln) kan endast en fastighet ha varit ursprungsbostad det går ju inte att bo permanent på två ställen samtidigt. Vid en kombination av punkt ett och två kan det dock bli så att det finns två ursprungsbostäder och då är det valfritt vilken man väljer att yrka uppskov för. Två intilliggande fastigheter, som i praktiken används som en enda bostad men som är skilda taxeringsenheter, kan inte utgöra en gemensam ursprungsbostad. Endast den fastighet på vilken man är folkbokförd kan vara en ursprungsbostad. Fastigheterna bör alltså slås samman innan försäljningen för att uppskovs avdragsreglerna ska kunna utnyttjas fullt ut. RÅ 2003 ref 34 Motsvarande gäller när man har flera bostadsrätter som används som en enda bostad. Har dessa inte sammanförts till en enda lägenhet, vilket ska framgå av bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning, kan endast en av lägenheterna användas som ursprungsbostad enligt uppskovsreglerna. Om det inte framgår av folkbokföringen vilken av lägenheterna man är folkbokförd på får man välja vilken lägenhet man yrkar uppskov för. Högsta förvaltningsdomstolen mål nr Sammanslagning eller uppdelning När lägenheter slås samman eller när en lägenhet delas upp i flera lägenheter, sker det i två steg. Först överlåts lägenheterna/lägenheten till bostadsrättsföreningen, som beslutar att dessa upphör. Där efter upplåts en ny respektive flera nya bostadsrätter. Köpeskillingen för den egendom som överlåts till föreningen sätts normalt så att den motsvarar det som betalats som insats och upplåtelseavgift, dvs några pengar utväxlas inte. Enligt Skatteverket räknas detta som ett byte vilket innebär att marknadsvärdet av den eller de erhållna bostads rätterna ska tas upp som ersättning för den eller de avytt rade bostadsrätterna och kapitalvinstbeskattas. Detta mark nads värde utgör därmed anskaffningsutgift för den eller de nya bostads rätterna. Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda kan uppskovsreglerna utnyttjas vid en sådan här sammanslagning respektive uppdelning. Vid en sammanslagning kan dock endast en av de nya bostads 142 Fastigheter och bostadsrätter

143 Uppskov rätterna vara ursprungsbostad enligt uppskovsreglerna (den bostadsrätt man folkbokförs på), se ovanstående avsnitt. Skatteverket Dnr /111 Fritidshus mm kan vara ersättningsbostad Om den sålda bostaden inte räknas som din permanentbostad, utan är t ex en fritidsbostad eller en obebyggd tomt, kan du alltså inte få uppskov. Däremot kan en obebyggd tomt eller ett fritidshus som innehafts länge, vara en ersättningsbostad enligt uppskovsreglerna. Läs mer om detta längre fram. Dödsbo En bostad som ägs av ett dödsbo vid försäljningen kan inte vara perma nentbostad. Däremot kan ett dödsbo få uppskov om bostaden såldes före dödsfallet. Läs mer om dödsbon längre fram. IL 47 kap 3 Köp före försäljning Om du redan har köpt ersättningsbostaden innan du sålt ursprungsbostaden, får du räkna ursprungsbostaden som per ma nentbostad om den var det när du köpte ersättningsbostaden. Jennie har en villa, som hon köpte och flyttade in i december 2012 och bodde i till januari Då flyttade hon till en nyköpt bostads rätt. I november 2015 säljer hon villan. Hon undrar om hon kan få uppskov med skatten på kapitalvinsten. På grund av den så kallade tröghetsregeln räknas villan som privatbostad för Jennie ända till försäljningen. Jennie bodde dock inte i villan när hon sålde den och hon hade inte heller bott i den minst tre av de senaste fem åren. Men eftersom hon hade bott i villan minst ett år omedelbart innan hon köpte bostads rätten, räknas villan som permanentbostad. Om Jennie ändrar sig och istället säljer bostadsrätten, är den också permanentbostad för henne, eftersom hon har bott i den minst ett år omedelbart före försäljningen. Man kan alltså ha mer än en bostad som räknas som permanentbostad. IL 47 kap 3 3 st Tvångsförsäljning Vid vissa tvångsförsäljningar kan en bostad få räknas som permanentbostad trots att säljaren inte varit bosatt där minst ett år omedel bart före försäljningen. Det fordras då endast att han bor i bostaden vid försäljningen. Fastigheter och bostadsrätter 143

144 Uppskov Detta gäller i följande fall: vid expropriation eller andra tvångsförsäljningar att fastigheten avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsförsäljning och fastigheten skäligen inte skulle ha avyttras under andra omständigheter, eller vid försäljning till staten därför att bostaden inte kan bebos på grund av flygbuller. IL 47 kap 4 Uppskovet minst kr För att du ska få uppskov måste uppskovet vara minst kr. Beloppet gäller för varje säljare för sig. Vid tvångs försäljning räcker det dock att vinsten är kr. IL 47 kap 6 Ersättningsbostaden Ersättningsbostaden ska vara en bostad inom EES-området ( EU-länderna samt Norge, Liechtenstein och Island) som kan vara privatbostad. Bedömningen görs vid förvärvstidpunkten, dvs kravet på att bostaden kan vara privatbostad måste vara uppfyllt just vid det tillfället och om det sker en förändring därefter så påverkar detta inte bedömningen. Med privatbostad menas en småhusenhet (även en obebyggd tomt) eller en bostadsrätt (eller motsvarande utländsk motsvarighet) eller en ägarlägenhet. Småhus kan t ex vara villor, radhus och mangårdsbyggnaden på lantbruk. Du kan alltså använda hälften eller mer av fastigheten, ägarlägenheten eller bostads rätten i din näringsverksamhet (så att den skattemässigt räknas som näringsfastighet respektive näringsbostads rätt), den räknas ändå som ersättningsbostad eftersom huset eller bostadsrätten skulle kunna vara en privatbostad. För bostadsrätter gäller att föreningen inte behöver vara äkta förrän senast vid beskatt ningsårets slut (gäller nybyggda bostadsrätter som ännu inte åsatts att betala fastighetsskatt). IL 47 kap 5 Ett förvärv som görs i omgångar, men som ändå görs inom tidsramarna, får anses som ett enda köp och den totala köpesumman kan användas vid beräkningen. 144 Fastigheter och bostadsrätter

145 Uppskov Enligt en kammarrättsdom kan inte en fastighet som vid köpet är taxerad som hyreshusenhet räknas som ersättningsbostad, trots att fastigheten vid förvärvsårets slut byggts om till småhus. Kammarrätten i Göteborg , mål nr En lägenhet i ett andelshus (se kapitlet Andelshus) kan inte vara privatbostad och därmed inte heller räknas som ersättningsbostad. IL 2 kap 8 och 16 och 47 kap 3 En nybyggnation av ett bostadshus på ofri grund (byggnad på annans mark) kan räknas som ersättningsbostad. Skatterättsnämndens förhandsbesked , dnr /6100 Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning att en byggnad på ofri grund kan vara ersättningsbostad enligt reglerna om uppskov. Om byggnaden är under uppförande anser Skatte verket att ersätt ningsbostaden ska anses anskaffad året före byggnaden blir taxerad som småhus. Senast vid slutet av året efter avyttringen av ursprungs bostaden måste därför villkoren för fastighetstaxeringen vara uppfyllda för att även villkoren enligt uppskovsreglerna ska gälla. Skatteverket Dnr /111 Även husbåtar som är taxerade som småhus kan vara ersättningsbostad enligt uppskovsreglerna menar Skatteverket. En husbåt som är under uppförande ska bedömas på samma sätt som en byggnad på ofri grund som är under uppförande (se ovan). Skatteverket Dnr /111 Två intilliggande fastigheter, som i praktiken används som en enda bostad men som är skilda taxeringsenheter, kan inte utgöra en gemensam ersättningsbostad. Endast den fastighet på vilken man är folk bok förd kan vara en ersättningsbostad. Fastigheterna bör alltså slås samman innan köpet för att uppskovsreglerna ska kunna utnyttjas fullt ut. Motsvarande gäller när man har flera bostadsrätter som används som en enda bostad. Har dessa inte sammanförts till en enda lägenhet innan köpet, vilket ska framgå av bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning, kan endast en av lägenheterna användas som ersättningsbostad enligt uppskovsreglerna. Om det inte framgår av folkbokföringen vilken av lägenheterna man är folkbokförd på får man välja vilken lägenhet som ska anses vara ersättningsbostad. Högsta förvaltningsdomstolen mål nr Fastigheter och bostadsrätter 145

146 Uppskov Sammanslagning eller uppdelning När lägenheter slås samman eller när en lägenhet delas upp i flera lägenheter, sker det i två steg. Först överlåts lägenheterna/lägenheten till bostadsrättsföreningen, som beslutar att dessa upphör. Därefter upplåts en ny respektive flera nya bostadsrätter. Köpeskillingen för den egendom som överlåts till föreningen sätts normalt så att den motsvarar det som betalats som insats och upplåtelseavgift, dvs några pengar utväxlas inte. Enligt Skatteverket räknas detta som ett byte vilket innebär att marknadsvärdet av den eller de erhållna bostadsrätterna ska tas upp som ersättning för den eller de avyttrade bostadsrätterna och kapitalvinstbeskattas. Detta marknadsvärde utgör därmed anskaffningsutgift för den eller de nya bostads rätterna. Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda kan uppskovsreglerna utnyttjas vid en sådan här sammanslagning respektive uppdelning. Vid en uppdelning kan dock endast en av de nya bostadsrätterna vara ersättningsbostad enligt uppskovsreglerna (den bostadsrätt man folkbokförs på). Skatteverket Dnr /111 Flera delägare Om du ägt ursprungsbostaden respektive äger ersättningsbostaden tillsammans med någon annan, ska du bara redovisa din andel. När du fyller i beloppen på deklarationsblanketten ska du alltså bara skriva in din andel. Missat uppskov genom att maken själv ägde tomt som makarna byggde ersättningsbostaden på Enligt Skatteverkets uppfattning kan en dold äganderätt till en ersättningsbostad ligga till grund för uppskov men då måste den dolda äganderätten finnas dokumenterad antingen genom en dom i tingsrätten eller genom ett överlåtelseavtal med en s k insättandeförklaring som registreras hos inskrivningsmyndigheten. Om den dolda äganderätten inte sker öppet finns det annars en risk för att uppskovsbeloppet inte kommer att återföras till beskattning vid en framtida försäljning av ersättningsbostaden. Kammarrätten i Stockholm, avd 03, mål nr Köpekravet (anskaffningskravet) Du måste ha skaffat ersättningsbostaden tidigast kalender året före och senast kalenderåret efter ursprungsbostaden såldes. Ett undantag gäller obebyggda tomter och fritids hus (se längre fram). 146 Fastigheter och bostadsrätter

147 Det vanligaste är att ersättningsbostaden anskaffas genom ett köp, men det finns inget sådant krav i lagreglerna om uppskov. Enligt de gamla uppskovsreglerna (som gällde fram till 1990) gick det att få uppskov även vid anskaffning genom benefikt fång, t ex vid gåva eller arv, och det torde gälla även enligt de nuvarande uppskovsreglerna. Dvs den eventuella ersättning du lämnat i samband med anskaffningen (t ex vederlagsrevers eller arvskiftes- eller bodelningslikvid) samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnad kan ligga till grund för uppskovsberäkningen (se avsnittet om priskravet längre fram i det här kapitlet). Skatterättsnämndens förhandsbesked 17 september 2002 RÅ 1986 ref 127 I och II Som anskaffningsdatum räknas tidpunkten för när bindande avtal har upp rättats, t ex tidpunkten för köpekontraktets eller gåvobrevets undertecknande. Uppskov I exemplet ovan får Jennie räkna bostadsrätten som ersättnings bostad. Den köpte hon 2014 och villan säljs Däremot kan inte villan vara ersättnings bostad om hon skulle sälja bostadsrätten; villan köptes 2012, dvs tidigare än året före försäljningen av bostadsrätten. En fastighet som köpts tidigare än året före det år som ursprungsbostaden såldes kan under vissa förutsättningar få räknas som ersättningsbo stad. Kraven är att en ny-, till- eller ombyggnad görs på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före ursprungsbostaden såldes och den 2 maj andra året efter försäljningen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år som ursprungsbostaden såldes. Observera att man vid prisjämförelsen vid uppskovsberäkningen endast kan räkna med utgifterna för ny-, till- och ombyggnaden. Inköpspriset och tidigare utgifter för ny-, till- och ombyggnader får inte räknas med. Emil köpte en fritidstomt 1988 för kr byggde han en mycket enkel stuga på tomten för kr. 5 januari 2015 säljer han sin villa och flyttar till sitt fritidshus. Under perioden 1 januari 2014 till 2 maj 2016 bygger han i omgångar till huset för kr. Vid uppskovsberäkningen får han enbart räkna med kr ( tillbyggnaden). IL 47 kap 5a, 13a Fastigheter och bostadsrätter 147

148 Uppskov Förhandsavtal Enligt bostadsrättslagen kan man ingå avtal om att i framtiden upplåta en lägenhet med bostadsrätt. Förhandsavtalet är bindande för parterna men Skatteverket anser ändå inte att ett förhandsavtal et innebär ett förvärv av en ersättningsbostad. Bosättningskravet Du måste ha bosatt dig i ersättningsbostaden senast 2 maj andra året efter det att du sålde ursprungsbostaden. Du säljer din ursprungsbostad under Senast under 2016 måste du köpa en ersättningsbostad, senast 2 maj 2017 måste du ha bosatt dig i ersätt ningsbostaden. Vad som menas med bosatt framgår inte av uttryckligen av uppskovs reglerna. Enligt de äldre uppskovsreglerna så ansågs en person vara bosatt där han rätteligen skulle vara kyrkobokförd. Folkbokföringen är utgångspunkten vid prövningen av om en bostad ska räknas som permanentbostad. IL 47 kap 7 1 st prop 1993/94:45 sid 41 och prop 1989/90:110 sid 717 Det finns inget krav på en viss bosättningstid utan har man bara bosatt sig i ersättningsbostaden så gäller uppskovsmöjligheten. Har bosättningskravet uppfyllts, dvs ersättningsbostaden blivit den nya permanentbostaden, är det därför inget som hindrar att man därefter gör ersättningsbostaden till fritidsbostad. Uppskovet finns kvar och behöver inte tas upp till beskattning förrän tidigast när denna bostad avyttras. Priskravet Priset på ersättningsbostaden ska vara minst lika högt som på ursprungsbostaden för att du ska få uppskov med hela skatten på kapitalvinsten. Dock gäller från ett tak för nya uppskov på 1,45 milj kr. Är priset på ersättningsbostaden lägre, kan du bara få uppskov med en del av skatten, se längre fram. Vid prisjämförelsen ska du för ursprungsbostaden utgå från nettoinkomsten, dvs priset minskat med försäljningsutgifter, t ex mäklararvode, säljarförsäkring och andra liknande utgifter. För ersättningsbostaden utgår du från priset plus inköpsutgifter t ex mäklararvode, stämpelskatt (för lagfart) och liknande utgifter. Om ersättningsbostaden är ett småhus (gäller alltså inte bostadsrätt), 148 Fastigheter och bostadsrätter

149 Uppskov får du dessutom räkna med utgifter för ny-, till- och ombyggnad fram till 2 maj andra året efter att du sålt ursprungsbostaden. Utgifter för reparationer får inte räknas med. Maria har sålt en bostadsrätt för kr och gjort en vinst på kr. Hon köper ett gammalt nedgånget småhus för kr och helrenoverar huset för kr. Dessutom bygger hon till huset och bygger ett nytt garage för sammanlagt kr. Hennes utgifter för det nya huset är alltså kr. Som pris för ersättningsbostaden får Maria räkna inköpspriset kr och nybyggnaden kr, tillsammans kr. Renoveringen räknas däremot inte med. Eftersom priset för ersättningsbostaden då blir lägre än priset på bostadsrätten, får hon inte uppskov med hela skatten på kapital vinsten på bostadsrätten. Utgifter för ny-, till- och ombyggnad anses höra till den tidpunkt då du mottagit den räkning eller faktura som visar vilket arbete som utförts. IL 47 kap 7 st 2, Tillval av inredning och liknande vid köp av nybyggd bostadsrätt ska inte räknas in i anskaffningsutgiften den anses vara en förbättringsutgift. Skatteverket Dnr /111 Om ersättningsbostaden är anskaffad genom ett benefikt fång (gåva, arv, testamente eller bodelning) utgår du från eventuell ersättning i samband med anskaffningen (t ex vederlagsrevers eller arvskifteseller bodelningslikvid) och lägger till utgifter för ny-, till- och ombyggnad. Skatterättsnämndens förhandsbesked 17 september 2002 RÅ1986 ref 127 I och II Friköp av tomtmark eller förvärv av ytterligare tomstmark till en tidigare förvärvad ersättningsbostad kan inte räknas in i ersättningen för ersättningsbostaden. Detta kan inte jämställas med ny-, till eller ombyggnad. Däremot går det förstås att (inom tidsramarna för uppskovsreglerna) att förvärva ytterligare en ideell andel av samma ersättningsbostad man redan förvärvat en ideell andel av. Skatteverkets ställningstagande dnr /111 Tilläggsarbeten bostadsrätt En person har sålt en bostad och flyttar därefter till en nybyggd bostadsrätt. Bostadsrätten köps i ett grundutförande med möjlighet att beställa olika tillval, t ex lyxigare golv. Bostadsrätten köper man Fastigheter och bostadsrätter 149

150 Uppskov av föreningen samtidigt som man tecknar ett avtal för tilläggsvalen med byggentreprenören. Vilket belopp är det som ska ligga till grund om personen begär uppskov med eventuell kapitalvinst med bostadsrätten som ersättningsbostad? Är det priset inklusive eller exklusive tilläggsarbetena? Skatteverket konstaterar att i lagen (IL 47 kap 13 ) framgår att ersättningen för ersättningsbostaden ökas med ny- till- eller ombyggnad under viss tid efter förvärvet. Men detta gäller för fastigheter och motsvarande regler saknas för bostadsrätter, vilket innebär att dessa utgifter inte ska tas med vid beräkning av uppskovsbeloppet. Om man sedan ser till vad som är anskaffningsutgift vid köp av nybyggda bostadsrätter (IL 46 kap 5 ), definieras den som den insats som angetts i upplåtelseavtalet samt avgifter som betalats till bostadsföretaget i samband med köpet. Dessa regler innebär att kostnaden för tillvalen som betalas till någon annan än bostadsföretaget, inte kan räknas som en anskaffningsutgift. Detta innebär alltså att uppskovsbeloppet kommer att skilja sig åt om man ingår avtal direkt med byggfirman istället för med bostadsrättsföreningen. Vad är då tillvalskostnaden, om det inte är anskaffningsutgift? Ja, Skatteverket menar att det närmast är att jämställa med en förbättringsutgift eller liknande. Och om det är en förbättringsutgift innebär det att kostnaden endast får användas vid en framtida kapitalvinst beräkning om försäljningen sker inom de närmaste fem åren. Skatteverket Dnr /111 Så fungerar uppskovet Uppskovet fungerar så att du i deklarationen får dra av ett uppskovsbelopp antingen i form av ett slutligt uppskov eller ett preliminärt uppskov. Slutligt uppskov Ett slutligt uppskov får vara lika stort som vinsten om priset på ersättningsbostaden är minst lika högt som priset på ursprungsbostaden. Dock gäller ett tak för uppskov på 1,45 milj kr. 150 Fastigheter och bostadsrätter

151 Uppskov Viktor Frank går i säljtankar. I och för sig har hans Villafrank allt man kan begära men Viktor lockas av tanken på en flytt till fritidsbostaden Fyr stugan, vackert belägen i skärgården. Säljer han Villafrank får han sisådär 3 milj kr och gör en nätt liten vinst på 2 milj kr efter avdrag för inköpspris och förbättringsutgifter. Därmed slår han i taket för uppskov och måste skatta för de överskjutande kronorna ( ). Emil har sedan tidigare ett uppskov på 2 milj kr. Han säljer sin villa för 4 milj kr och beräknar kapitalvinsten till 1,5 milj kr. Det gamla uppskovet måste återföras och kapitalvinsten blir därmed 3,5 milj kr. Emil köper en ersätt ningsbostad för 5 milj kr men kan enligt de nya reglerna bara få uppskov med 1,45 milj kr. 3,5 1,45 = 2,05 milj kr av kapitalvinsten måste alltså tas fram till beskattning direkt. Skatten blir 2,05 milj x 22% = kr. Uppskovstaket kr gäller per bostad. Om den sålda bostaden har flera ägare ska taket proportioneras utifrån ägarnas andel i bostaden. Frivilligt deluppskov Du kan också välja att skatta fram en del av vinsten och begära ett deluppskov, dock med minst kr (minst kr vid tvångsförsäljning). Deluppskov på grund av prisskillnad Om priset för ersättningsbostaden är lägre än det för ursprungsbostaden, kan avdraget inte bli lika stort som den skattepliktiga kapitalvinsten. Uppskovsbeloppet beräknas som kapitalvinsten (ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp) minus skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden. Uppskovsbelopp = kapitalvinst (ersättning ursprungsbostad ersättning ersättningsbostad) Kasper har sålt sin ursprungsbostad för kr och köpt en ersättningsbostad för kr. Kapitalvinsten är kr. Kasper får därmed uppskov med: kr ( ) = kr Observera att man tittar på försäljningspriset på ursprungsbostaden (med tillägg för lägenhetsutrustning vid försäljningen av Fastigheter och bostadsrätter 151

152 Uppskov bostads rätt) och med avdrag för försäljningsutgifter (mäklararvode och annonskostnader mm). Priset på ersättningsbostaden ska vara inklusive utgifter för ny-, till- och ombyggnader samt stämpelskatt och andra direkta inköpsutgifter såsom inköpsprovision (mäklararvode). IL 47 kap 7 Planera för uppskov Observera att du kan gå miste om fullt uppskov om ägarförhållandena inte stämmer överens mellan ursprungsbostaden och ersättningsbostaden. Det är många makar och sambor som räknat fel, vilket framgår av följande exempel. Variant 1: Pål och Pia äger en fastighet tillsammans (lagfart på hälften vardera). De säljer fastigheten för kr och flyttar till en bostadsrättslägenhet som de köper för kr. På köpeavtalet till bostadsrätten står Pia ensam. Kapitalvinsten vid fastighetsförsäljningen blir kr. Pia tar upp kr i kapitalvinst och Pål lika mycket. När de deklarerar upptäcker de att Pål inte kan få något uppskov, eftersom han inte köpt någon ersätt ningsbostad! Pia har köpt en ersättningsbostad, som kostar betydligt mer än (hennes del av) ursprungsbostaden, så hon får uppskov med hela sin del av kapitalvinsten, dvs kr. (Nedanstående rättsfall visar att det faktiskt går att ordna upp ett sådant här misstag.) Om Pål och Pia istället hade köpt bostadsrätten gemensamt så skulle var och en av dem få uppskov med kr, dvs med sammanlagt kr. Är Pål och Pia gifta skulle de därefter kunna göra en bodelning under bestående äktenskap och bodela över Påls andel av bostads rätten (och därmed resten av uppskovet) till Pia. Om de nu vill ha det så att Pia äger bostadsrätten själv vill säga. Variant 2: Pål äger fastigheten ensam, och så köper de bostadsrätten gemensamt. Pål deklarerar då hela kapitalvinsten och söker uppskov. Han har köpt en ersättningsbostad för kr. Han får därmed bara uppskov med en del av skatten på vinsten. Om Pål istället köper bostadsrätten ensam så får han uppskov med hela kapital vinsten på kr. Om man nu har gjort fel (dvs ändrat ägarförhållandena så att det inte går att få fullt uppskov), finns faktiskt en möjlighet att rätta till 152 Fastigheter och bostadsrätter

153 Uppskov misstaget i efterhand genom en intern försäljning. Nedan stående rättsfall visar hur det kan gå till. Uppskov med skatten trots köp från maken Två makar sålde sin gemensamma fastighet i Göteborg för att flytta till Umeå. Mannen köpte ensam fastigheten i Umeå och fick därmed uppskov med kapitalvinsten. Däremot fick inte kvinnan uppskov. För att komma åt uppskovet köpte kvinnan en tid senare halva den nya fastigheten av sin man men skattemyndigheten vägrade henne fortfarande uppskov med kapitalvinsten på fastig heten i Göteborg. Skatte myndigheten menade att ett bostadsbyte normalt består av två led, försäljning av den ursprungliga fastigheten och köpet av en ny fastighet som ska ersätta den tidigare bostaden. I och med att mannen köpte hela fastigheten är köpet genomfört och bostadsbytet är fullbordat. Skattemyndig heten nekade kvinnan uppskov med kapital vinsten. Kvinnan överklagade skattemyndighetens beslut som till slut hamnade i kammarrätten. Där konstaterade man att vid bedömningen av uppskovet är det kvinnans förvärv av en ersättnings fastighet som man ska titta på, oavsett vem hon köpt den av. Att hon köpt fastighetsandelen av sin make förändrar inte denna bedömning. Alltså: Kvinnan ägde halva fastigheten som såldes. På den del som hon ägde görs en kapitalvinstberäkning och därför kan hon få uppskov med kapitalvinsten. Att hon köpt ersättningsbostaden från sin man spelar ingen roll när man ska bedöma rätten till uppskov. Därmed godkände kammarrätten kvinnans uppskov. (Kammarrätten i Göteborg, mål nr ) Dödsbo Ett dödsbo som säljer en fastighet eller bostadsrätt kan inte få uppskov. Men om den som avlidit sålt sin fastighet eller bostadsrätt innan dödsfallet kan dödsboet få uppskov i följande fall: Om den avlidne inte hunnit skaffa en ersättningsbostad och den avlidnes make eller sambo skaffar en ersättningsbostad och sam tidigt själv uppfyller bosättningskraven (både för ursprungsbostaden och för ersättningsbostaden). Om den avlidne hunnit köpa en ersättningsbostad men dör innan han bosatt sig där och hans make eller sambo samtidigt själv uppfyller bosättnings kraven (både för ursprungsbostaden och för ersättningsbostaden). I detta fall fordras dessutom att ersättningsbostaden när den efterlevande bosätter sig där antingen ägs av dödsboet eller har överförts till den efterlevande genom arv eller testamente eller bodel ning pga dödsfallet. Fastigheter och bostadsrätter 153

154 Uppskov Om det är den efterlevande maken eller sambon som har köpt ersätt ningsbostaden måste dödsboet efter maken/sambon godkänna att bo staden ska få användas som ersättningsbostad. Det beror på att uppskovsbeloppet följer med fastigheten vid ett benefikt förvärv och den efterlevande maken/sambon därmed måste minska sitt omkostnadsbelopp med den uppskjutna vinsten vid en eventuell framtida försäljning. IL 47 kap Preliminärt uppskov När du deklarerar försäljningen av din bostad så vet du kanske inte om du kommer att skaffa en ersättningsbostad och i så fall hur mycket den kommer att kosta. Då kan få ett preliminärt uppskov. När du ansöker om preliminärt uppskov kan du inte få något deluppskov utan här gäller en allt eller inget-regel. För att få uppskov måste du uppfylla något av följande villkor: du har inte skaffat en ersättningsbostad under avyttringsåret men tänker skaffa en senast året efter du har inte bosatt dig i en ersättningsbostad senast 2 maj året efter avyttringsåret du har skaffat en fastighet (t ex en fritidsfastighet) tidigare än året före det år du sålde ursprungsbostaden och du har lagt ned eller har för avsikt att lägga ned utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten senast 2 maj andra året efter försäljningen du har lagt ned eller har för avsikt att lägga ned utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på en ersättningsbostad fram till 2 maj andra året efter avyttringsåret. Om du inte uppfyller någon av dessa villkor kan du bara få slutligt uppskov. Skaffar du en billigare ersättningsbostad och är osäker på om du ska lägga ned utgifter på ny-, till- eller ombyggnad kan det därför vara bättre att hävda att du har den avsikten. Kammarrätten i Göteborg, mål nr Det preliminära uppskovet beräknas som att du kommer att beviljas ett slutligt uppskov för hela vinsten på ursprungsbostaden. Detta gäller även om den tilltänkta ersättningsbostaden förväntas kosta mindre än vad du fick för ursprungsbostaden. Du kan dock inte få preliminärt uppskov om förutsättningarna för att få slutligt uppskov är uppfyllda. Har du skaffat en ersättningsbostad och flyttat in och inte tänker göra en ny-, till- eller ombyggnad så är det alltså ett slutligt uppskov du kan få. Prop 1993/94:45 sid 44 Kammarrätten i Göteborg , mål nr Fastigheter och bostadsrätter

155 Har du fått ett sådant preliminärt uppskov, men sedan inte skaffar någon ersätt ningsbostad senast året efter försäljningen eller inte bosätter dig där i rätt tid (dvs senast den 2 maj andra året efter försäljningen), måste du ta upp uppskovsbeloppet som intäkt i deklarationen året därpå. Om ursprungsbostaden var en oäkta bostadsrätt (för vilka kapitalvinster beskattas med 30% skatt) ska en tvingande återföring av ett preliminärt uppskov beskattas med 30% skatt. En frivillig återföring beskattas dock med 22% skatt om ersättningsbostaden är en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt. Skatteverkets ställningstagande dnr /111 Om du avstod från att ansöka om uppskov för att du inte var riktigt säker på om du skulle komma att bosätta dig i en ersätt nings bostad senast 2 maj andra året efter försäljningen, men det senare visar sig att så blev fallet, kan du alltid i efterhand begära omprövning av deklarationen och då ansöka om uppskov. IL 47 kap 8 10 Försäljning av ersättningsbostaden När du säljer ersättningsbostaden ska du minska omkostnadsbeloppet med den vinst du fick uppskov med vid försäljningen av ursprungs bostaden. I och med att den gamla kapitalvinsten minskar omkostnadsbeloppet så ökar den nya kapitalvinsten (alternativt minskar kapitalförlusten) på ersättningsbostaden. På så sätt återförs uppskovet till beskattning. IL 47 kap 11 Delavyttring Om du gör en delavyttring, dvs säljer en del av ersättningsbostaden, ska en proportionell andel av uppskovet återföras till beskattning. Uppskov Säljer du 25% av din fastighet måste 25% av uppskovet återföras till beskattning. Benefik överlåtelse av ersättningsbostaden Följande gäller vid benefika fång: Vid frivilliga benefika fång, dvs gåva eller bodelning under bestående äktenskap, måste uppskovet återföras till beskattning av givaren. Fastigheter och bostadsrätter 155

156 Uppskov Om ersättningsbostaden överlåts genom vissa mer eller mindre ofrivilligt benefika fång, behöver inte uppskovet återföras till beskattning utan övertas av mottagaren. Detta gäller vid arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, eller bodelning i samband med makes eller sambos död eller separation. Skatteverket har i ett ställningstagande ansetta att bedömningen om ett barn är hemma varande och under 18 år ska göras vid dödsfallet. Skatteverket Dnr /111 En bodelning som sker efter en ansökan om äktenskapsskillnad, anses vara en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad under förutsättning att ansökan även leder till att äktenskapet upplöses genom en laga kraftvunnen dom. Skatteverkets ställningstagande dnr /111 Dödsboet ska i inkomstdeklarationen för över låtelse året lämna uppgifter om t ex uppskovets storlek samt mottagarens namn, adress och person- eller organisationsnummer. Fastighets beteckningen respektive bostadsrätts föreningens namn ska också framgå. Skatteverket kan med hjälp av dessa uppgifter hålla koll på att mottagaren vid en framtida försäljning verkligen minskar sitt omkostnadsbelopp med den uppskjutna vinsten. Uppskov när du säljer ersättningsbostaden När du säljer ersättningsbostaden kan du få ett nytt uppskov. Den sålda ersättningsbostaden blir då ursprungsbostad vid den nya beräkningen av uppskov. Det går alltså att få uppskov på uppskov. Förutsättningen är givetvis att du på nytt uppfyller villkoren för uppskov. Frivillig återföring av slutligt uppskov eller återföring vid benefika fång och vid försäljning av utländsk ersättnings bostad Vill du återföra hela eller en del av ett slutligt uppskov i förtid (innan ersättningsbostaden avyttras) fyller du i avsnitt H på blankett K2. Det minsta belopp som får återföras är kr (såvida inte det kvarvarande uppskovet är lägre). Vid ett benefikt fång (arv, testamente, gåva, bodelning) eller vid försäljning av ersättningsbostad i utlandet ska uppskovet återföras till beskattning ( förutom i vissa fall, se ovan). Återföringsbeloppet för du in i ruta H2 på blankett K2 och i ruta 7.6 på INK Fastigheter och bostadsrätter

157 K2 Uppskov bostad slutligt/ återföring/uppgift Blankett K2 använder du när du ska begära slutligt uppskov och har ett preliminärt uppskov sedan tidigare. Dessutom använder du blanketten när du helt eller delvis ska återföra ett preliminärt eller slutligt uppskov. K5 eller K6 Begär du slutligt uppskov samma år som du säljer en fastighet eller bostadsrätt ska du använda blankett K5 respektive K6. Läs mer i kapitlen om blanketterna K5 och K6. Preliminärt uppskov deklarerar du också på blanketterna K5 respektive K6. Där finns avsnitt där du begär avdrag för preliminärt uppskovsbelopp med hänsyn till takbeloppet för uppskov och där du räknar fram eventuellt kvarvarande vinst som ska beskattas direkt. Schablonintäkt Reglerna om schablonintäkt på uppskov innebär att det påförs en schablonintäkt på det preliminära eller slutliga uppskov du hade vid beskattningsårets ingång. Schablonintäktsbeloppet förtrycks på huvudblanketten, INK1 ruta 7.1. Schablonintäkten beräknas genom att du tar uppskovsbeloppet och multiplicerar med 1,67%. K2 sidan 1 [A E] Sidan 1 på blankett K2 innehåller grunduppgifter om framför allt ursprungsbostaden. Dessa uppgifter ska du fylla i om du begär slutligt uppskov (efter att föregående år haft preliminärt uppskov). Om du endast ska återföra ett uppskov räcker det att du fyller i dina person uppgifter och sedan fyller i återföringen på sidan 2. Fastigheter och bostadsrätter 157

158 K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift K2 Uppgifter om bostäderna Du fyller i uppgifter om ursprungsbostaden i avsnitt A. Avsnitt B och C fyller du i om ersättningsbostaden är ett småhus och avsnitt C om ersättningsbostaden är en bostadsrätt. Om ersättningsbostaden finns utomlands (du kan få uppskov om den ligger inom EES-området) fyller du i avsnitt D. I detta avsnitt fyller du i typ av bostad, småhus eller lägenhet. Boende formens beteckning i hemlandet samt land. Du ska också ange bostadens adress, fastighetens beteckning, lägenhetens beteckning, inköpsdatum enligt köpekontrakt och datum för bosättning. Dessutom anger du: 1. Inköpspris, lagfartskostnad mm 2. Din andel i procent samt din andel i kronor Billigare ersättningsbostad [E] Om ersättnings bostaden är billigare än ursprungsbostaden ska du fylla i avsnitt E. Är beloppet noll eller negativt kan du inte få något slutligt uppskov och då måste du återföra det preliminära uppskovet, se avsnitt F nedan. Är beloppet positivt för du över beloppet till avsnitt G nedan. K2 sid 2 [F J] På sidan 2 på blankett K2 beräknar du slutligt uppskov och/eller återför uppskov samt beräknar schablonintäkt när du haft preliminärt uppskov. Återföring av hela det preliminära uppskovsbeloppet [F] Du måste återföra (beskatta) hela uppskovsbeloppet om du inte har förvärvat en ny bostad senast den 31 december 2014, eller om du inte har bosatt dig på den nya bostaden senast den 2 maj 2015, eller om beloppet i E.4 är noll eller negativt. Du kan också själv välja att återföra hela det preliminära uppskovsbeloppet om du inte vill ha något slutligt uppskovsbelopp, trots att du har rätt till det. Under avsnitt G kan du välja att begära slutligt uppskov med bara en del av vinsten och därmed återföra en del av det preliminära uppskovet till beskattning. 158 Fastigheter och bostadsrätter

159 K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift Redovisa ditt slutliga uppskov när uppskovet tidigare var preliminärt [G] Vid punkten G.1 för du in det preliminära uppskov du beviljades vid föregående deklaration. Vid punkten G.2 ska du fylla i det slutliga uppskov du begär. Minst måste det uppskov du begär vara kr (utom vid tvångsavyttringar då gränsen går vid kr. Maximalt får uppskovet motsvara det lägsta av följande belopp: ditt preliminära uppskov enligt punkten G.1, eller beloppet du fyllt i vid punkt E.4 (om din ersättningsbostad är billigare än ursprungsbostaden ska du göra en beräkning under avsnitt E). Vid punkten G.3 framgår det eventuella uppskovsbelopp som du måste eller vill ta fram till beskattning detta år. Beloppet för du till ruta 7.6 på din huvudblankett, INK1. K2 Frivillig återföring av slutligt uppskov eller återföring vid benefika fång och vid försäljning av utländsk ersättnings bostad [H] Vill du återföra hela eller en del av ett slutligt uppskov i förtid (innan ersättningsbostaden avyttras) fyller du i avsnitt H. Det minsta belopp som får återföras är kr (såvida inte det kvarvarande uppskovet är lägre). Vid ett benefikt fång (arv, testamente, gåva, bodelning) eller vid försäljning av ersättningsbostad i utlandet ska uppskovet återföras till beskattning ( förutom i vissa fall, se kapitlet Uppskov). Återföringsbeloppet för du in vid punkt H.2 och i ruta 7.6 på INK1. Slutligt uppskovsbelopp som ska överföras till ny ägare av ersättningsbostaden [I] Vid arv, testamente och bodelning kan i vissa fall ett uppskovsbelopp överföras till den nya ägaren av ersättningsbostaden. Detta gäller vid arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, eller bodelning i samband med makes eller sambos död eller separation Årlig uppgift om ersättningsbostad i utlandet [J] Avsnitt I består av en kryssruta med tillhörande förklaringstext och gäller dig som har ett uppskov från en tidigare bostadsförsäljning och som förts in i en ersättningsbostad utomlands (inom EES-området). För varje år efter uppskovet ska du lämna en uppgift om att ägarförhållandena är oförändrade genom en kryssmarkering här på K2:an. Har ägarförhållandena ändrats kan det bli aktuellt att återföra uppskovet till beskattning. Fastigheter och bostadsrätter 159

160 Blanketten ska lämnas av dig som har ett uppskovsbelopp som - är preliminärt och ska bli slutligt/återföras - du vill återföra frivilligt - ska återföras vid gåva/arv/testamente/bodelning - ska återföras vid försäljning av ersättningsbostad utomlands - ska överföras till annan person vid arv/testamente/bodelning. Den ska också användas för årlig uppgift om ersättningbostad utomlands. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Information finns i broschyrerna "Försäljning av småhus", SKV 379 och "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321. Ange belopp i hela kronor. Uppskov - bostad Slutligt/återföring/överföring/uppgift Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i K2 1 Namn 2 Personnummer Anna Bergman Preliminärt uppskov från förra årets blankett K5/K6 som ska bli slutligt eller återföras 3 A. Den bostad du sålde när du fick preliminärt uppskov Fastighetsbeteckning eller bostadsrättsföreningens namn Snurrebocken 1:64 4 B. Din nya bostad är ett småhus eller ägarlägenhet (även motsvarande utomlands) Fastighetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning Kroken1: Inköpspris, lagfartskostnad m.m Utgift för ny-, till- eller ombyggnad + 3. Totalt inköpspris = P. 3 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = C. Din nya bostad är en bostadsrätt (även motsvarande utomlands) Bostadsrättsföreningens namn eller den utländska motsvarighetens namn 6 Svenskt organisationsnummer Lägenhetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning 1. Inköpspris (minus inre reparationsfond) 2. P. 1 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = D. Om din nya bostad finns utomlands - fyll i kompletterande uppgifter här Typ av bostad Boendeformens beteckning i det land där bostaden finns Land Småhus Lägenhet Bostadens adress 7 E. Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden - fyll i här 8 1. Vinst från förra årets blankett K5 eller K Inköpspris för ny bostad (småhus/ägarlägenhet B p. 4 eller bostadsrätt C p. 2) + 3. Försäljningspris minskat med utgifter för försäljningen (se förra årets blankett K5 eller K6) - = 4. Positivt eller negativt belopp +/ Är beloppet noll eller negativt kan du inte få något slutligt uppskov. Återför det preliminära uppskovsbeloppet till beskattning i avsnitt F. Är beloppet positivt fortsätt till avsnitt G. K2M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

161 K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift K2 sid 1 Anna Bergman Anna har ett preliminärt uppskov för kapitalvinst en på den försäljning hon gjorde under föregående år av fastigheten Snurrebocken 1:64. Att Anna begärde preliminärt uppskov berodde på att hon ännu vid deklarationstidpunkten inte hunnit skaffa någon ersättningsbostad. Men fram på höstkanten hittade Anna sitt drömhus, Kroken 1:34, och slog till. För 3 miljoner kr blev hon återigen fastighetsägare. Och efter en snabb byggnation av ett garage för kr har hon ett omkostnads belopp på kr för sin ersättningsbostad. För att nu ansöka om slutligt uppskov fyller Anna i blankett K2. Anna fyller i uppgifter om ursprungsbostaden i avsnitt A och uppgifter om ersättningsbostaden om det är ett småhus i avsnitt B. Ersättningsbostadens totala inköpspris överstiger försäljningspriset för ursprungs bostaden så avsnitt E kan hon hoppa över. K2 Fastigheter och bostadsrätter 161

162 Personnummer 9 F. Hela det preliminära uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning 10 Preliminärt uppskovsbelopp från förra årets blankett K5 eller K6 = För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 G. Slutligt uppskov med hela eller delar av det preliminära uppskovsbeloppet Preliminärt uppskovsbelopp från förra årets blankett K5 eller K Slutligt uppskovsbelopp Maxbelopp: Det preliminära uppskovsbeloppet vid p. 1 eller beloppet i E p.4 om det är lägre (om du har fyllt i avsnitt E) Minimibelopp: kr Uppskovsbelopp som ska återföras till beskattning = För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 Slutligt uppskov - återföring till beskattning, överföring och årlig uppgift H. Slutligt uppskovsbelopp som ska återföras till beskattning 12 - om uppskovsbeloppet är från förra årets eller tidigare års inkomstdeklaration - vid frivillig återföring - när ersättningsbostaden har övergått till ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning (se upplysningarna) - vid försäljning av ersättningsbostad utomlands (när försäljningen inte ska redovisas på annan blankett) Fastighetsbeteckning, namn på bostadsrättsförening eller utländsk lägenhetsbeteckning Bostadsrättsföreningens organisationsnummer Kroken 1:34 1. Kvarvarande uppskovsbelopp Uppskovsbelopp som återförs till beskattning (minst kr eller resterande belopp vid frivillig återföring) För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 3. Återstående uppskovsbelopp = I. Slutligt uppskovsbelopp som ska överföras till ny ägare av ersättningsbostaden 13 - om uppskovsbeloppet är från förra årets eller tidigare års inkomstdeklaration - vid arv, testamente eller bodelning i vissa fall (se upplysningarna) Fastighetsbeteckning, namn på bostadsrättsförening eller utländsk lägenhetsbeteckning Bostadsrättsföreningens organisationsnummer Hela det kvarvarande uppskovsbelopp som ska föras över till en ny eller flera nya ägare = Ny ägares personnummer namn och adress andel av uppskovsbeloppet ovan i procent = = = = J. Ersättningsbostad utomlands - årlig uppgift om ägarförhållanden 14 - om uppskovsbeloppet är från förra årets eller tidigare års inkomstdeklaration Du har ett slutligt uppskovsbelopp och äger en ersättningsbostad utomlands (se specifikationen till Inkomstdeklaration 1). Är ägarförhållandena desamma vid utgången av inkomståret som när du förvärvade ersättningsbostaden? Om nej, lämna upplysningar om ägarförändringen under rubriken "Övriga upplysningar" på Inkomstdeklaration 1. Kontrollera också om hela/delar av uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning. Ja Nej K2M P4 BL Skatt

163 K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift K2 sid 2 Anna Bergman Anna går hon direkt till avsnitt G och beräknar slutligt uppskovsbelopp. Hon ska även fylla i avsnitt H för en frivillig återföring som hon vill göra. Det preliminära uppskovet hittar Anna på K5-blanketten vid före gående års taxering (och på specifikationen för årets inkomstdeklaration). Detta var kr och hon har nu skrivit in beloppet vid punkt G1 och H1. Eftersom Anna under året sålt aktier med förlust väljer hon att göra en egen återföring med kr för att få en bra skatteeffekt. Hon för in beloppet vid punkt H2 och sedan på huvudblanketten i ruta 7.6. Därmed blir hennes kvarvarande uppskovsbelopp kr i punkt H3. K2 Fastigheter och bostadsrätter 163

164 K5 Försäljning av småhus Blankett K5 Du deklarerar försäljning av en privatbostadsfastighet och slutligt uppskov på blankett K5. En fastighet klassificeras som privatbostads fastighet om den är ett småhus och dessutom är en privatbostad. Läs mer om detta i kapitlet Om fastigheter och bostadsrätter. Försäljning av en näringsfastighet deklarerar du däremot på blankett K7. Preliminärt och slutligt uppskov Preliminärt uppskov ansöker du om på blankett K5. Året efter ansöker du om slutligt uppskov på blankett K2. På K2:an deklarerar du även återföring av uppskov. Delavyttringar mm Du kan läsa om de speciella kapitalvinstreglerna vid delavyttring, marköverföring och allframtidsupplåtelser i kapitlet K7 Försäljning av näringsfastighet. Vinst När du säljer en privatbostadsfastighet beskattas du för 22/30 av kapitalvinsten. Vinsten beskattas i inkomstslaget kapital. På överskottet i inkomstslaget kapital är skatten 30% oavsett hur stort överskottet är. Det innebär att den effektiva skatten på vinsten vid en fastighetsförsäljning är 22/30 x 30% = 22%. Du kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Läs om det i kapitlet Uppskov. IL 45 kap 33 1 st, 65 kap 7 Förlust Kapitalförluster på privatbostadsfastigheter är avdragsgilla till 50%. Denna halva kapitalförlust kvittas i första hand mot kapital vinster och i andra hand mot övriga kapitalinkomster. Får du ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en skattereduktion på 30%. För den del av underskottet som överstiger kr är dock skattereduktionen begränsad till 21%. 164 Fastigheter och bostadsrätter

165 K5 Försäljning av småhus Karin säljer sin villa med en förlust på kr. Hon får dra av 50% av kr, dvs kr. Hon har också fått en kapitalvinst på aktier på kr. Underskottet i kapital blir = kr. Hennes skattereduktion blir 30% x = kr. Endast verkliga förluster är avdragsgilla. Du kan alltså inte dra av konstgjorda förluster av olika slag, även om det finns upp rättade handlingar. Därför får du normalt inte dra av en förlust på grund av att du säljer fastig heten till en närstående till ett pris under marknadsvärdet. IL 44 kap 23 24, 45 kap 33 2 st, 65 kap 9 K5 Dold samäganderätt Den lagfarne ägaren ska endast beskattas för sin del (vanligtvis hälften) av vinsten på en fastighetsförsäljning. Den dolde ägaren beskattas för resterande del. RÅ 1989 ref 91 Utländska fastigheter Samma kapitalvinstregler gäller för fastigheter i utlandet som för fastigheter i Sverige. För utländska fastigheter kan inte termen taxe ringsenhet alltid användas eftersom fastigheter sällan delas upp på motsvarande sätt som i Sverige. Kapitalvinstberäkningen ska därför istället göras med utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. IL 45 kap 3 3 st Äldre fastighetsinnehav Vid äldre fastighetsinnehav kan man som alternativ till den faktiska anskaffningsutgiften utgå från taxeringsvärdet 1952 vid kapitalvinst beräkningen. Detta går dock inte när det gäller utländska fastig heter. För dessa gäller istället en särskild regel som innebär att man utgår från marknadsvärdet 1 januari 1952, såvida inte den faktiska anskaff ningsutgiften är högre. IL 45 kap 29 Byggnad på ofri grund Byggnad på annans mark (byggnad på ofri grund), t ex tomträtt eller arrenderad mark, räknas egentligen som lös egendom men en försäljning av en sådan byggnad ska ändå kapitalvinstbeskattas enligt reglerna för fastigheter. IL 2 kap 6 Fastigheter och bostadsrätter 165

166 K5 Försäljning av småhus Försäljning av fastighets- och byggnadstillbehör Separat försäljning av tillbehör som avskiljts från en fastighet/ byggnad beskattas enligt Skatteverket inte som fastighetsförsäljning utan som försäljning av lös egendom för personligt bruk. Vid sådan försäljning gäller ett sammanlagt grundavdrag på kr per år och en möjlighet att beräkna omkostnadsbeloppet schablonmässigt till 25% av försäljningsintäkten. En kapitalförlust på sådan egendom är inte avdragsgill. I deklarationen används hjälpblankett K5 Benefika överlåtelser En fastighet kan också byta ägare genom en benefik överlåtelse, dvs genom gåva, arv, bodelning eller testamentesförordnande. Benefika överlåtelser utlöser inte kapitalvinstbeskattning utan förvärvaren träder i överlåtarens ställe och övertar hans omkostnadsbelopp, även om tidpunkten för anskaffningen ligger långt bakåt i tiden. Förvärvaren får alltså tillgodoräkna sig överlåtarens anskaffningsutgift och förbätt ringsutgifter. Införsäljning till eget aktiebolag eller handelsbolag Om en fastighet säljs in till underpris (ett pris under marknadsvärdet) till ett eget företag anses fastigheten ändå ha sålts för ett pris som motsvarar fastighetens omkostnadsbelopp. Om marknadsvärdet är lägre än omkostnadsbeloppet anses dock fastigheten såld för ett pris motsvarande marknadsvärdet. IL 53 kap 3 Beskattningstidpunkten Du skattar för en fastighetsförsäljning det år då du avyttrar fastigheten, dvs när köpekontraktet undertecknas. Detta gäller även om det finns en avtalsklausul om att äganderätten ska övergå först vid tillträdet, dvs vid en senare tidpunkt. Bestämmelser som säger att köpet ska hävas om köparen inte betalar full köpeskilling ändrar inte heller detta. Tillträdesdagen saknar alltså helt betydelse. RÅ 1950 ref 5, RÅ 80 1:82 och RN serie I 1968 nr 6:5 Prop 1989/90:110 sid 712 Kontraktsdatum gäller som beskattningstidpunkt även om försäljningen gjorts beroende av något villkor eller av att en myndighet ska godkänna över låtelsen. Men skulle ett sådant villkor inte uppfyllas eller ett sådant tillstånd inte ges, hävs som regel fastig hetsförsäljningen och då blir det ingen kapitalvinstberäkning. 166 Fastigheter och bostadsrätter

167 Vid expropriation räknas dagen för enkelt eller kvalificerat förhands tillträde som avyttringsdag. IL 44 kap 26 1 st K5 Försäljning av småhus Tilläggsköpeskilling I vissa fall betalas en fastighet helt eller delvis vid ett senare tillfälle. Är då den totala köpeskillingen känd när kontraktet skrivs under ska hela intäkten ändå beskattas redan kontraktsåret (försäljningsåret). Men om köpeskillingen beror på någon framtida händelse (så kallad tilläggsköpeskilling) kan det totala försäljningsbeloppet inte bestämmas vid deklarationen för försäljningsåret. Då ska beloppen beskattas de år de blir kända efter den skattesats som gäller då. Beräkningen ska dock göras enligt de kapital vinst regler som gällde under försäljningsåret. IL 44 kap 28 K5 Utfästelser Utfästelser, dvs löften eller viljeyttringar om en fastighetsöver låtelse, är inte bindande för säljare eller köpare. Därför blir det inte någon kapitalvinstbeskattning på grund av en muntlig eller skriftlig för bindelse om en framtida försäljning. Handpenning och upphävt köp Hävs köpeavtalet av köparen har säljaren normalt rätt att få ersättning för den ekonomiska skada han lider av det upphävda köpet. Det vanliga är att köparen betalar en handpenning som ska kunna täcka den ekonomiska skadan. Det belopp säljaren får av köparen ska beskattas som kapitalinkomst. IL 41 kap 1 Nedsättning av köpeskillingen Ibland sätts köpeskillingen ned i efterhand, t ex pga dolda fel. Då ska deklarationen för försäljningsåret omprövas så att kapitalvinsten sänks (eller kapitalförlusten ökar). Man får då även ta hänsyn till utgifter för exempelvis juristhjälp och resor. En omprövning kan göras senast sjätte året efter beskattningsåret. Fastigheter och bostadsrätter 167

168 K5 Försäljning av småhus K5 Susanne deklarerade en vinst på en fastighetsförsäljning och beskattades för den. Några år senare begärde hon att inkomsten från fastighetsförsäljningen skulle sättas ned med kr. Hon hade nämligen tvingats återbetala en del av köpeskillingen pga ett dolt fel i fastig heten. Återbetalningsplikten framgick av en dom i tingsrätten där den förlikning hon nått med köparen hade fastslagits. Dessutom hade hon åsamkats advokatkostnader och resekostnader för inställelsen i tingsrätten. Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen som godkände att inkomsten från fastighetsförsäljningen sattes ned med kr. RÅ 1994 not 293 Paul sålde fastigheten Håsta 3:35 i Hudiksvall för kr och dekla rerade en vinst på kr. Senare begärde Paul att deklarationen skulle omprövas. Till stöd anförde han bl a att han enligt ett förlikningsavtal hade förpliktats att till de nuvarande ägarna av fastigheten betala en ersättning för dolda fel i fastigheten på kr. Han hade även haft advokatkostnader pga förlikningsförfarandet med kr. Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen som godkände att inkomsten från fastighetsförsäljningen sattes ned med = kr till = kr. RÅ 1994 not 299 Enligt en kammarrättsdom ska reparationer som säljaren bekostar på en fastighet efter avyttringen, räknas som ett skadestånd som sätter ned köpeskillingen och därmed minskar kapitalvinsten. Kammarrätten i Göteborg Om det istället hade varit fråga om att säljaren hade bekostat förbättringar på fastigheten före avyttringen hade dessa fått räknas med i omkostnadsbeloppet för fastigheten. RÅ 1968 Fi 981 och RÅ 1985 Aa Fastigheter och bostadsrätter

169 K5 Försäljning av småhus Beräkning av kapitalvinsten Vinsten eller förlusten är skillnaden mellan försäljningsinkomsten och omkostnadsbeloppet. Kapitalvinst = försäljningsinkomst omkostnadsbelopp Av den framräknade kapitalvinsten behöver du endast ta upp 22/30 till beskattning. Den skattepliktiga delen av vinsten kvittas i första hand mot andra kapitalförluster eller kapitalutgifter såsom utgiftsräntor. Får du totalt sett ett överskott i inkomst slaget kapital är skatten 30% på överskottet. Den effektiva skatten på just fastighetsförsäljningen blir därmed 22/30 x 30% = 22%. Hur försäljningsinkomsten och omkostnadsbeloppet beräknas kan du läsa om längre fram i detta kapitel. Du har under vissa förutsättningar möjlighet att få uppskovs avdrag och därmed skjuta upp betalningen av skatten på vinsten. Läs mer om det i kapitlet Uppskov. IL 45 kap 33 2 st, 65 kap 7 K5 Flera taxeringsenheter En kapitalvinstberäkning ska göras särskilt för varje såld taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet. Säljs två eller flera taxeringsenheter som tidigare har ingått i en och samma taxeringsenhet, får du enligt en alternativregel göra beräkningen som om de var en enda taxeringsenhet. Om du gjort ett tillskottsförvärv, dvs köpt till mark under innehavstiden, får du inte alltid använda alternativregeln. Mer än hälften av en taxeringsenhets gällande taxeringsvärde vid försäljningen måste i så fall belöpa på den del av enheten som tidigare ingick i den större taxeringsenheten. Detta gäller oavsett om avyttringen gjorts från eller omfattat just denna taxeringsenhet eller någon av de övriga taxeringsenheterna. Du måste själv begära att få göra beräkningen enligt alternativregeln. Du kan endast använda denna regel om du säljer taxeringsenheterna till en och samma köpare. Regeln kan beroende på förutsättningarna i varje enskilt fall vara till fördel eller till nackdel. Du bör därför även göra en kapitalvinstberäkning för varje taxe rings enhet för att se vilken metod som blir fördelaktigast. IL 45 kap 3 1 st och 4 Fastigheter och bostadsrätter 169

170 K5 Försäljning av småhus K5 Både privatbostadsfastighet och näringsfastighet Om en taxeringsenhet omfattar både en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet ska två kapitalvinstberäkningar göras. Det beror på att olika regler gäller för kapitalvinstberäkningen för privat bostadsfastigheter och näringsfastigheter. På en lantbruksenhet räknas normalt mangårdsbyggnaden med till hörande tomtmark som privatbostadsfastighet medan jordbruksmark, ekonomibyggnader och skogsmark räknas som näringsfastighet. Det finns inga särskilda regler om hur uppdelningen av köpeskilling en ska göras. Normalt utgår man ifrån taxeringsvärdena för de olika fastighetsdelarna vid försäljningen. Men om en sådan uppdelning ger ett felaktigt resultat går det att göra en annan uppdelning, t ex med stöd av en värdering eller med stöd av köpekontraktet (om en uppdelning gjorts där). Omkostnadsbeloppet delas också upp utifrån taxeringsvärdena, fast då utifrån taxeringsvärdena vid anskaffningen. Men ibland kan detta vara svårt att göra, t ex för jordbruksfastigheter (lantbruksenheter) anskaffade före Då inkluderades nämligen mangårdsbyggnaden i byggnadsvärdet för ekonomibyggnader. Det kan i ett sådant fall vara en rimlig metod att utgå från taxeringsvärdena vid försäljningstillfället. IL 45 kap 3 2 st Inkomsten Försäljningsinkomsten Försäljningsinkomsten är vad du får för fastigheten (priset) minskat med de kostnader du haft för försäljningen. Om du gör ett byte (mot en fastighet eller en bostadsrätt) anses marknads värdet på det du bytt till dig vara försäljningspriset för din fastighet. IL 44 kap 13 Försäljningsutgifter Som försäljningsutgifter räknas mäklarprovision, advokatkostnader och värderingskostnader, men också kostnader för sådant du gjort själv, exempelvis telefonkostnader, annonskostnader och bilresor för visning. Kostnader för att ställa i ordning fastigheten inför en försäljning (homestaging, homestyling) kan vara en avdragsgill försäljningskostnad om det handlar om t ex konsultation, fotografering, inred 170 Fastigheter och bostadsrätter

171 K5 Försäljning av småhus ning, ommöblering, hyra eller lån av möbler, konst, gardiner, mattor, mm. Däremot får du inte avdrag för t ex städning eller flyttning. Försäkring mot fel på fastigheten För att skydda sig mot utgifter som kan uppkomma för fel på den sålda fastigheten kan säljaren teckna en försäkring. Skatteverket anser att en försäkring som skyddar säljaren från att återbetala en del av köpeskillingen är en kostnad för att bibehålla den skattepliktiga försäljningsinkomsten. Försäkringskostaden är därför avdragsgill vid beräkningen av kapitalvinsten för fastighetsförsäljningen. Grundförutsättningen är att försäkringsersättningar för skada eller liknande är skattefria om försäkringen omfattar en tillgång som man äger. Däremot är en försäkringsersättning för fel på en såld fastighet inte skattefri eftersom försäkringshavaren inte längre äger fastigheten. Enligt Skatteverket är utgångspunkten att om försäkringspremien är avdragsgill är försäkringsersättningen skattepliktig om försäkringen avser att täcka en förlust av en skattepliktig intäkt. Försäkringsersättningen ska då tas upp som en intäkt vid kapitalvinstberäkningen. I konsekvens med detta ska självrisken för försäkringen sänka säljarens kapitalvinst. Om säljaren inte får ersättning från försäkringen för alla utgifter får kapitalvinsten också sänkas för den del av utgiften som inte täcks av försäkringen och som innebär en förbättring av fastigheten. K5 Omkostnadsbeloppet Omkostnadsbeloppet består av anskaffningsutgiften (vad du betalat för fastigheten) och förbättringsutgifter under den tid du haft fastigheten. IL 44 kap 14 Anskaffningsutgiften Anskaffningsutgiften är vad du betalade för fastigheten plus inköpsprovision och lagfartskostnader. Dessutom får du räkna med övriga kostnader i samband med köpet som exempelvis värde ringskost nader, pantbrevskostnader (inteckningskostnader), advokatkostnader och telefonkostnader. Fastigheter och bostadsrätter 171

172 K5 Försäljning av småhus Rättegångskostnader som ansågs ha ett direkt samband med förvärvet av en fastighet ska ingå i anskaffningsutgiften för fastigheten. RÅ 2003 ref 2 K5 Om köpet gjordes före 1952 räknas vinsten ut som om fastigheten köpts 1 januari Anskaffningsvärdet blir då 150% av fastighetens taxeringsvärde Taxeringsvärdet kan du få uppgift om från Skatteverket. Kan du visa att inköpspriset var högre än 150% av taxeringsvärdet får du i stället använda detta inköpspris som anskaffningskostnad. Har du fått fastigheten genom en benefik överlåtelse (arv, gåva, bodelning eller testamente) gäller motsvarande om senaste köp gjordes före Om fastigheten ingick i en större fastighet och inte hade något eget taxeringsvärde 1952 får du försöka räkna fram taxerings värdet efter det totala taxeringsvärdet. Om fastigheten inte taxerades just 1952 får du använda det taxeringsvärde som fastställdes närmast efter Du får inte dra av några förbättringsutgifter för tiden före IL 44 kap 21, 45 kap 28 Utländska fastigheter har inte taxeringsvärden så för dessa gäller en särskild regel, se stycket Utländska fastigheter tidigare i det här kapitlet. Omkostnadsbelopp vid benefika förvärv Vid arv, gåva, bodelning och testamente (så kallade bene fika fång) träder du i överlåtarens ställe och övertar hans omkostnadsbelopp, även om tidpunkten för anskaffningen ligger långt bakåt i tiden. Du får alltså tillgodoräkna dig överlåtarens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter. Men arvskiften och bodelningar innebär ofta att delägarna får olika andelar av boets olika slags egendom. Och om en delägare t ex tillskiftas en fastighet är värdet av den ofta större än värdet av hans andel i boet. Normalt måste han då betala ett lösenbelopp (en skiftes likvid, dvs en bodelningslikvid eller en arvskifteslikvid) till de andra delägarna. Detta innebär att varken dödsboet eller de övriga delägarna anses avyttra fastigheten. Det som tillskiftas delägarna anses istället ha tillfallit dem på grund av skifte (vilket är en skattefri intäkt). IL 8 kap 2 RÅ 1941 ref 51, RÅ 1942 Fi 1040, RÅ 1950 Fi 144, RSV FB Dt 1977: Fastigheter och bostadsrätter

173 K5 Försäljning av småhus För den som tillskiftas fastigheten anses hela förvärvet ha gjorts genom arv/bodelning och inte till någon del genom köp, trots att han betalat lösenbelopp. Han får därför inte räkna in lösenbeloppet i sitt omkostnadsbelopp för fastigheten. Och detta gäller även om den ersättning han betalar överstiger taxeringsvärdet för fastigheten huvudsaklighetsprincipen gäller alltså inte här. RÅ 1982 Aa 148 och RÅ 1989 ref 32 Om dödsboet säljer fastigheten till någon som inte är dödsbo delägare, deklarerar dödsboet denna fastighetsförsäljning och beskattas för eventuell kapitalvinst. Men säljer dödsboet, utan samband med skiftet, fastigheten till en dödsbodelägare anses en så stor kvotdel, som svarar mot den köpande dödsbodelägarens andel i dödsboet, vara ett arv för honom. Motsvarande kvotdel av köpeskillingen får han inte lägga till omkostnadsbeloppet för fastigheten. Resterande kvotdel anses däremot förvärvad genom köp som får räknas in i omkostnadsbeloppet för fastigheten för den köpande dödsbodelägaren (och som dödsboet ska deklarera och kapitalvinstbeskattas för). RÅ 1953 Fi 774, RÅ 1966 Fi 506, RÅ :76, RÅ :92 Observera dock att både arvskifteslikvid och bodelningslikvid får ligga till grund för beräkning av uppskov, se kapitlet Uppskov. Vid testamente, testamentariskt förvärv, till någon som inte är dödsbodelägare anses fastigheten förvärvad genom testamente (dvs genom ett benefikt fång) även om fastigheten ges ut mot en ersättning. Om testamentet istället ger någon som inte är dödsbodelägare (en legatarie) rätt att köpa en fastighet för ett visst pris, anses förvärvet ske genom köp. Ersättningens storlek (om den ligger under/motsvarar/överstiger taxeringsvärdet) har i dessa båda fall ingen betydelse, huvudsaklighetsprincipen gäller alltså inte som vid gåva. Skatteverkets ställningstagande dnr /111 NJA 1959 s 108, förvärv genom testamente RÅ 1973 ref 67, köp med stöd av testamentariskt förordnande K5 Förbättringsutgifter Vissa förbättringsutgifter är avdragsgilla. Det gäller ny-, till- och ombyggnad (utan tidsgräns) förbättrande reparationer och underhåll som du lagt ned under försäljningsåret (beskattningsåret) och under de närmast föregående 5 kalender åren (beskattningsåren). Du får bara räkna med förbättringsutgifter för de år då de totalt varit minst kr/bostad. Fastigheter och bostadsrätter 173

174 K5 Försäljning av småhus Normal reparation och normalt underhåll räknas inte som någon förbätt ringsutgift och får inte dras av vid kapitalvinstberäkningen. Målning, tapetsering mm brukar därmed inte räknas som förbättringsutgifter. Inte heller brukar utbyte av oljepannor, vitvaror mm räknas som förbättringsutgifter eftersom det endast innebär att man återställer tidigare standard. Men om utbytet innebär en standardhöjning (en förbättring) kan en del av utgiften räknas som förbättrande. K5 Du byter ut din trasiga oljepanna mot en bergvärmepump. Den totala utgiften för bytet av uppvärmningssystem är kr. Ett byte av oljepanna hade kostat kr. Denna del av utgiften är inte avdragsgill eftersom det är en normal reparationskostnad. Merkostnaden för att byta till berg värmepump är kr och denna del av utgiften får dras av som förbätt ringsutgift. Frysfack förbättringskostnad Ett byte från kylskåp utan frysfack till ett kylskåp med frysfack ansågs förbättrande till den del utgiften hörde till frysfacket (merkostnaden för frysfacket). Kammarrätten i Stockholm, mål nr Reparationer och underhåll betraktas som förbättrande bara om de medfört att fastigheten är i bättre skick när du säljer den än när du skaffade fastigheten. Du måste ta hänsyn till vilken slags åtgärd det gäller. Vissa åtgärder är sådana som normalt utförs med relativt långa tidsintervall. Har en sådan åtgärd gjorts under femårsperioden kan man anta att åtgärden i stor utsträckning varit förbättrande (värdehöjande). Andra åtgärder utförs normalt med kortare intervall och är därför i mindre utsträckning förbättrande. HFD , mål nr Du får inte ta med sådana förbättringsutgifter som täckts av försäkringsersättning, bidrag från stat och kommun eller av skatte reduktion på grund av ROT-arbeten (den del av kostnaden du betalat själv får dock ingå i omkostnadsbeloppet). IL 45 kap 11 och 26 och IL 44 kap 18 Kvitton eller utredning Rättspraxis om avdragsrätten för förbättringsutgifter vid kapitalvinstbeskattning av fastigheter fanns i första hand tidigare i regeringsrättsfallen RÅ 1992 not 90 och 91. Dessa domar kan sammanfattas så att det normalt krävs att förbättringsutgifterna styrks 174 Fastigheter och bostadsrätter

175 K5 Försäljning av småhus med verifikation. Men det lämnas även en liten nödutgång som säger att man kan få avdrag om säljaren på annat sätt kan styrka sina utgifter, en nödutgång som verkar bli allt mer flitigt använd. Ett senare rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2002 ref 73), visar att det verkligen går att få avdrag trots avsaknad av kvitton och liknande: Kvittona kom bort Sune byggde ett nytt hus för kr under åren Under perioden lade han ned ytterligare ca kr på huset och sålde det där efter. I samband med avflyttningen råkade han av misstag slänga en del viktiga papper, däribland alla kvitton som hade med huset att göra. Sune lyckades dock få en del kopior från en leverantör. Dessa fakturor uppgick till ca kr. Vid beräkningen av kapitalvinsten gjorde Sune avdrag för samtliga beräknade utgifter. Han yrkade dessutom att få avdrag för tapetsering, målning, byte av entrédörr och tvättmaskin. Skattemyndigheten, förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg att Sune inte kunde få avdrag för några andra utgifter än dem han kunde visa kvitton på, dvs kr. Utgifterna för tapetsering, målning, dörrbyte och tvätt maskin räknas enligt domstolarna som reparation/underhåll och var ändå inte avdragsgilla eftersom de inte var förbättrande. För att styrka sina utgifter visade Sune fotografier av huset under uppförandet. Han visade även läns bostads nämndens beslut om bostadslån och handlingar från fastighetstaxeringen. Enligt Sunes beräkningar grundade på SCB:s kostnadsstatistik för 1986 och 1987 var de beräknade kostnaderna skäliga. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är beviskraven för att få avdrag för förbättringsutgifter ganska höga. Normalt bör fakturor eller kvitton som visar kostnadernas storlek kunna visas. Sune kunde visa en godtagbar utredning om förbättringsarbetenas omfattning, men den visade inte hur stora kostnaderna hade varit. HFD jämförde situationen med skönstaxering, dvs då det är uppen bart att en skattskyldig har tjänat pengar, men beloppet måste uppskattas eftersom underlag saknas. Sunes förbättringsutgifter borde därför uppskattas till ett skäligt belopp. HFD ansåg därför att Sune skulle få avdrag med ytterligare kr utöver det tidigare godkända avdraget, dvs sammanlagt kr. K5 Fastigheter och bostadsrätter 175

176 K5 Försäljning av småhus Bankintyg och revisorsintyg Högsta förvaltningsdomstolen godkände avdrag med kr för förbättringsutgifter, trots att fakturan var ställd på fastighetsägarens aktiebolag. Genom intyg från revisorn där denne intygar att fakturan inte kostnadsförts i bolaget och genom intyg från bank om att han lånat kr, ansågs fastig hets ägaren ha visat att han betalat förbättringsutgifterna personligen. RÅ 2006 not 135 K5 I ett antal kammarrättsdomar har det visat sig vara möjligt att få avdrag för förbättringsutgifter trots att kvitton har saknats. Högsta förvaltningsdomstolen har nu fastslagit att det är korrekt att få ett skäligt avdrag utifrån en uppskattning av kostnaderna. De underlag som kan vara bra att hänvisa till och som använts i denna och tidigare domar är: Pantbrev i kombination med intyg (Kammarrätten i Göteborg, mål nr ) Byggnadskreditiv (Kammarrätten i Stockholm, mål nr ) Fastighetsdeklarationer (Kammarrätten i Göteborg, mål nr ) Byggnadslov och lånehandlingar (Kammarrätten i Sundsvall, mål nr ) Fotografier, ritningar, beslut om fastighetstaxering samt specifika tion av nedlagda kostnader (Kammarrätten i Jönköping, mål nr ) Kostnadsstatistik Före 1967 Kravet på kvitton upprätt hålls inte strikt för utgifter fram till och med Det är alltså lättare att få utgifter godkända om de har lagts ned fram till och med Däremot ska det i princip krävas kvitton för utgifter efter Fastigheter och bostadsrätter

177 K5 Försäljning av småhus K5 sidan 1 Avsnitt [A] Uppgifter om den sålda fastigheten Under avsnitt A ska du lämna uppgift om fastighetens beteckning, inköpsdatum, försäljningsdatum, datum för när du varit bosatt på fastigheten, om du inte varit bosatt. Dessutom ska du lämna uppgift om hur många procent du har använt fastigheten för eget eller närståendes permanent- eller fritidsboende under hela eller del av innehavstiden. Avsnitt [B] Beräkna vinst eller förlust Under avsnitt B av blankett K5 gör du beräkningen av kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Hur du gör beräkningen har vi beskrivit ingående i avsnittet Beräkning av kapitalvinsten tidigare i kapitlet. Du uppger även om det finns flera delägare och vilket värde som har använts vid beräkningen, köpeskillning enligt köpe kontrakt eller 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år Tänk på att du inte får räkna med den del av utgifterna som du fått skattereduktion på grund av ROT-arbeten för. Om det är en vinst (ruta [9]) för du över beloppet till ruta [7.6] på din huvudblankett (INK1) och om det är en förlust (ruta [10]) så för du över den till ruta 8.5 Om du ska redovisa avdrag för preliminärt eller slutligt uppskovsbelopp gör du det vid rutorna Den återstående vinst som finns kvar efter avdrag för uppskovsbelopp tar du upp i ruta 13 och detta belopp ska föras över till huvudblankett (INK1) ruta 7.6. K5 Förbättringsutgifter På hjälpblanketten SKV2197 Förbättringsutgifter (se deklarationsexemplet längre fram) kan du specificera vilka förbättringsutgifter i form av ny-, till- eller ombyggnad du gjort på fastig heten samt de fem senaste årens förbättrande repara tioner och underhåll. Beräkningsbilagan gäller blanketterna K5 K8. K5 sidan 2, Uppskov med beskattning av vinst På sidan 2 lämnar du uppgifter som är nödvändiga både för preliminärt och slutligt uppskovsbelopp. Avsnitten E H fyller du endast i om du begär avdrag för slutligt uppskovsbelopp. Läs mer om reglerna i kapitlet Uppskov. Fastigheter och bostadsrätter 177

178 K5 Försäljning av småhus Avsnitt [C] Om din bosättning på den sålda fastigheten. Här lämnar du uppgift om fastigheten har varit din permannentbostad och under vilken tid. Du ska även uppge om du har förvärvat en ny bostad före försäljningen av fastigheten. K5 Avsnitt [D] Avdrag för uppskovsbelopp beräkning av takbelopp för preliminärt eller slutligt uppskov Om det blir en kapitalvinst på försäljningen kan du begära uppskov med beskattningen av vinsten. I detta avsnitt beräknar du din procentuella andel av takbeloppet kr. Var du ensam ägare till bostaden skriver du 100% respektive i rutorna. Begär du preliminärt uppskov, t ex om du ännu inte har köpt en ersättningsbostad, börjar du med att ta upp din vinst från B punkt 9. Du gör sedan vid punkten B.11 avdrag för uppskovsbeloppet vilket är det lägsta av B punkt 9 (vinsten) och D (takbeloppet). Den kvarvarande vinsten (se punkten B.13) för du över till ruta [7.6] på INK1 där den blir beskattad med 22/30, dvs med 22%. Avsnitt [E] - Om den nya bostaden är ett småhus Här i avsnitt E ska du fylla i fastighetens beteckning, inköpsdatum enlig köpekontrakt och datum för bosättning. Därefter fyller du i: 1. Inköpspris, lagfartskostnad mm 2. Utgift för ny-, till- eller ombyggnad 3. Totalt inköpspris 4. Din andel i procent samt andel i kronor. Avsnitt [F] Om den nya bostaden är en bostadsrätt Här i avsnitt F ska du fylla i bostadsrättsföreningens namn och organisationsnummer, lägenhetsbeteckning, inköpsdatum enligt köpe kontrakt och datum för bosättning. Här ska du också ange: 1. Inköpspris (minus inre reparationsfond) 2. Din andel i procent samt din andel i kronor Avsnitt [G] Om den nya bostaden finns utomlands Ersättningsbostaden ska ligga inom EES för att du ska kunna beviljas uppskov. I detta avsnitt fyller du i typ av bostad, småhus eller lägenhet och boende formens beteckning i hemlandet samt land. Du ska också ange bostadens adress. 178 Fastigheter och bostadsrätter

179 K5 Försäljning av småhus Avsnitt [H] Om den nya bostaden är billigare än den sålda bostaden Här tar du upp vinsten från B.9 och lägger till inköpspriset enligt E.4, F.2. Sedan minskar du med försäljningspriset med utgifter för försäljningen. Summan av dessa belopp tar du upp i H.4. Är beloppet negativt eller noll går det inte att göra något avdrag för uppskovsbelopp. För i så fall över beloppet i avsnitt B.9 till punkten 7.6 på blankett INK1. Om beloppet i punkt 4 är positivt (dock minst kr, såvida det inte är en tvångsavyttring då gränsen går vid kr) för du det vidare till avsnitt B ruta 12. K5 Fastigheter och bostadsrätter 179

180 Blanketten ska lämnas av dig som har sålt ett småhus eller en ägarlägenhet i Sverige eller sålt motsvarande utomlands. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Information finns i broschyren "Försäljning av småhus", SKV 379. Ange belopp i hela kronor. Försäljning Småhus Inkomstår Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera K5 K5 Namn 2 Personnummer Peter Forsberg A. Uppgifter om den sålda fastigheten Fastighetens beteckning Skogsbacken 2:14 Försäljningsdatum enligt köpekontrakt Fastigheten har använts för eget eller närståendes permanent- eller fritidsboende X 3 hela innehavstiden Inköpsdatum enligt köpekontrakt del av innehavstiden fr.o.m. t.o.m. Andel i procent av den totala ytan som har använts för eget eller närståendes permanent- eller fritidsboende = 100 % B. Beräkna vinst eller förlust Beloppen vid p. 1-6 nedan är X gemensamma för flera delägare individuella Som inköpspris används X köpeskillingen enligt köpekontrakt 4 Ägarandel i procent av den sålda fastigheten 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år 1952 = 100 % 1. Försäljningspris (enligt köpekontrakt) Försäljningsutgifter (mäklararvode m.m.) - 3. Inköpspris, lagfartskostnad m.m Förbättringsutgifter: grundförbättringar t.ex. ny-, till- eller ombyggnad Förbättringsutgifter: förbättrande reparationer och underhåll - 6. Vinst eller förlust 7. Om beloppen vid p. 1-6 är gemensamma för flera delägare: 8 Multiplicera vinsten/förlusten vid p. 6 med din ägarandel i procent 8. Återföring av uppskovsbelopp Vinst = Förlust = 11. Avdrag för preliminärt uppskovsbelopp Det lägsta beloppet av p. 9 och avsnitt D p = +/- = +/ För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 eller fortsätt till avsnitt C om du vill göra avdrag för uppskovsbelopp För över beloppet till p. 8.5 på Inkomstdeklaration Avdrag för slutligt uppskovsbelopp Maxbelopp: det lägsta beloppet av p. 9, avsnitt D p. 1 och avsnitt H p. 4 (om du har fyllt i avsnitt H) 22 Minimibelopp : kr 13. Återstående vinst efter avdrag för uppskovsbelopp (p. 9 minus p. 11 eller p.12) = För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 K5M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

181 K5 Försäljning av småhus K5 sid 1 Peter Forsberg Peter har sålt sin villa med fastighetsbeteckningen Skogsbacken 2:14. Han för in kontraktsdatum och försäljningspriset kr. Från detta drar han av kr i mäklararvode och får fram en inkomst (netto) på kr. Sedan räknar han ut omkostnadsbeloppet, dvs det avdrag han får göra från inkomsten. Han betalade kr när han köpte fastigheten Han har också byggt till huset med ett garage för kr och gjort en för bätt rande reparation av badrummet och köket för kr. Detta specificerar han på hjälpblanketten för förbättringsutgifter (som han dock inte behöver lämna in till Skatteverket). Han har inget gammalt uppskovsbelopp som ska skattas fram från någon tidi gare fastighetsförsäljning så hans sammanlagda omkostnadsbelopp är kr. Han får då fram en kapitalvinst på kr. Detta belopp för han in på sin huvudblankett INK1 på sid 1, ruta 7.6. Skatteverket sköter sedan omräkningen så att han endast skattar på den kvoterade vinsten. Peter flyttar till en hyresrätt i och med fastighetsförsäljningen och söker därmed inte uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. K5 Fastigheter och bostadsrätter 181

182 Personnummer 12 Uppskov med beskattning av vinst 11 Fyll i både vid avdrag för preliminärt och slutligt uppskovsbelopp: C. Uppgifter om din bosättning på den sålda fastigheten Jag har varit bosatt på fastigheten fr.o.m. t.o.m. 13 Fastigheten är en permanentbostad eftersom jag har varit bosatt under minst ett år närmast före försäljningsdatum enligt köpekontraktet sammanlagt minst tre år av de senaste fem åren före försäljningsdatum enligt köpekontraktet Jag har förvärvat min nya bostad före försäljningen av fastigheten och begär att bosättningsförhållandena ska bedömas vid förvärvstidpunkten för min nya bostad D. Beräkna din andel av takbeloppet för preliminärt eller slutligt uppskov kr multiplicerat med din ägarandel i procent av den sålda fastigheten 100 = Om du vill göra avdrag för preliminärt uppskovsbelopp: fortsätt till avsnitt B p. 11 slutligt uppskovsbelopp: fyll i avsnitten E - H innan du fortsätter till avsnitt B p.12 Fyll i enbart vid avdrag för slutligt uppskovsbelopp: E. Din nya bostad är ett småhus eller ägarlägenhet (även motsvarande utomlands) Fastighetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning Inköpspris, lagfartskostnad m.m Utgift för ny-, till- eller ombyggnad + 3. Totalt inköpspris = 4. P. 3 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = F. Din nya bostad är en bostadsrätt (även motsvarande utomlands) Bostadsrättsföreningens eller den utländska motsvarighetens namn 19 Svenskt organisationsnummer Lägenhetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning 1. Inköpspris (minus inre reparationsfond) 2. P. 1 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = G. Om din nya bostad finns utomlands - fyll i kompletterande uppgifter här Typ av bostad Boendeformens beteckning i det land där bostaden finns Land Småhus Lägenhet Bostadens adress 20 H. Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden - fyll i här Vinst från avsnitt B p Inköpspris för ny bostad (småhus/ägarlägenhet E p. 4 eller bostadsrätt F p. 2) + 3. Försäljningspris minskat med utgifter för försäljningen (avsnitt B p. 1 minus B p. 2) - 4. Positivt eller negativt belopp = +/- Är beloppet lägre än kr eller negativt kan du inte göra något avdrag för uppskovsbelopp. För över vinsten i avsnitt B p. 9 till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1. Är beloppet minst kr fortsätt till avsnitt B p.12. K5M P4 BL Skatt

183 K5 Försäljning av småhus K5 sid 2 Peter Forsberg Eftersom Peter inte söker uppskov fyller han inte i sidan 2 på blankett K5. Se exempel i kapitlet K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift. K5 Fastigheter och bostadsrätter 183

184 Du som sålt bostadsrätt eller fastighet kan sammanställa dina förbättringsutgifter på denna hjälpblankett. Ytterligare information finns i broschyrerna "Försäljning av småhus", SKV 379, "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321 och "Försäljning av näringsfastighet", SKV 313. Namn Peter Forsberg Förbättringsutgifter Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för förbättringsutgifterna. Personnummer Hjälpblankett Utgifter för grundförbättringar Med grundförbättring menas ny-, till- eller ombyggnad. Det är också en grundförbättring om du tillför något som inte funnits tidigare (t.ex. braskamin eller vitvara) eller om du byter ut en byggnadsdel eller ett material mot något som är väsentligt bättre och dyrare än tidigare. Skillnaden mellan utgiften för det bättre materialet/ byggnadsdelen och priset för samma/likvärdigt material eller byggnadsdel får i så fall dras av som grundförbättring. Resterande del kan eventuellt vara avdragsgill som reparation och underhåll (se sidan 2). Tillsammans med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (sidan 2) ska utgifterna för grundförbättringar vara minst kronor under ett och samma år för att vara avdragsgilla. Du får inte göra avdrag för värdet av eget arbete, för den del av föbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROTarbete eller för utgifter som täcks av försäkringsersättning. Om du har sålt en fastighet och fått försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgiften redovisar du överskjutande belopp under "Avgår" nedan. Läs mer och hitta exempel i broschyrerna ovan. År för utgiften Utgiften avser Belopp 1988 Tillbyggnad garage Avgår: Försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgifterna Summa För över beloppet till avsnitt B, p. 4 på blankett K5, K6, K7 eller K8 - = BL Skatt

185 K5 Försäljning av småhus Hjälpblankett Förbättringsutgifter 2197 sid 1 Peter Forsberg På hjälpblanketten specificerar Peter förbättringsutgifterna. Observera att hjälpblanketten inte behöver lämnas in till Skatteverket. I oktober 1998 gjorde han en tillbyggnad av ett garage med kr. Den siffran för han in på första sidan på blankett K5, avsnitt B punkt 4. K5 Fastigheter och bostadsrätter 185

186 Personnummer Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll Med reparationer och underhåll menas sådana arbeten som måste göras för att återställa en fastighet eller en bostadsrätt i nyskick eller det skick den hade vid till- eller ombyggnad. Du får bara avdrag om du har haft utgifterna under försäljningsåret eller något av de fem föregående åren. Arbetet ska ha gjort att fastigheten/bostadsrätten är i bättre skick när du säljer den än när du köpte den. Du ska även ta hänsyn till slitage mellan förbättringstidpunkten och försäljningen. Ange den ursprungliga utgiften i kolumnen "Belopp" och den del som är förbättrande och där du har tagit hänsyn till slitage i kolumnen "Avdragsgill del av beloppet". Tillsammans med utgifter för grundförbättringar (sidan 1) ska utgifterna för förbättrande reparationer och underhåll vara minst kronor under ett och samma år för att vara avdragsgilla. Det är reparations- och underhållsutgiften före reducering för slitage som du använder när du kontrollerar om du har uppnått gränsen kronor. Du får inte göra avdrag för värdet av eget arbete, för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROT-arbete eller för utgifter som täcks av försäkringsersättning. Om du har sålt en fastighet och fått försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgiften redovisar du överskjutande belopp under "Avgår" nedan. Läs mer och hitta exempel i broschyrerna som nämns överst på sidan 1. År för utgiften Utgiften avser Belopp Avdragsgill del av beloppet Försäljningsåret Året före försäljningsåret Andra året före försäljningsåret Tredje året före försäljningsåret Reparation kök Reparation badrum Fjärde året före försäljningsåret Femte året före försäljningsåret (äldre utgifter än så är inte avdragsgilla) Avgår: Försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgifterna Summa För över beloppet till avsnitt B, p. 5 på blankett K5, K6, K7 eller K8 BL Skatt =

187 K5 Försäljning av småhus Hjälpblankett Förbättringsutgifter sid 2 Peter Forsberg För några år sedan reparerade han köket för kr och badrummet för kr. Eftersom dessa reparationer var förbättrande och eftersom de gjordes inom de senaste 5 åren före försäljningsåret drar han av utgiften, kr, på första sidan på blankett K5, avsnitt B punkt 5. K5 Fastigheter och bostadsrätter 187

188 K6 Försäljning av bostadsrätt En försäljning av en privatbostadsrätt deklareras på blankett K6 medan en försäljning av en näringsbostadsrätt deklareras på blankett K8, se kapitlet K8 Försäljning näringsbostadsrätt. Om bostadsrättsföreningen räknas som oäkta bostadsföretag (alltså inte ett privatbostadsföretag) beskattas en försäljning av bostadsrätten som en försäljning av en andel i en ekonomisk förening och deklareras på blankett K4. Kapitalvinsten kvoteras inte till 22/30 utan hela vinsten beskattas. Läs mer längre fram om definitionen av privatbostadsföretag (äkta) respektive oäkta bostadsföretag. Preliminärt eller slutligt uppskov Du kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten när det gäller privatbostadsrätter (inte näringsbostadsrätter). Du kan ansöka om preliminärt eller slutligt uppskov. Om du först ansöker om preliminärt uppskov och därefter (året efter) ansöker om slutligt uppskov ska du för det slutliga uppskovet använda blankett K2 (denna blankett används också vid återföring av uppskov). Alla avyttringar Inte bara försäljningar ska deklareras utan även andra typer av avyttringar innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras. Det gäller exempelvis vid byte (t ex byte mot en annan bostadsrätt, mot en fastighet eller mot en hyresrätt) tillskott av bostadsrätten till ett aktiebolag eller ett handels bolag (ovanligt) avsägelse, dvs när bostadsrättshavaren lämnar över bostadsrätten till föreningen likvidation av föreningen tvångsförsäljning, dvs när föreningen låter Kronofogden sälja bostadsrätten, exempelvis på grund av att bostads rätts havaren misskött sig på något sätt försäljning på exekutiv auktion på grund av utmätning eller krav från en panthavare konkurs i föreningen. 188 Fastigheter och bostadsrätter

189 K6 Försäljning av bostadsrätt Vid benefika överlåtelser (arv, testamente, bodelning och gåva) kapital vinstbeskattas inte kapitalvinsten utan mottagaren övertar givarens omkostnadsbelopp inför en framtida kapitalvinstberäkning. Byte mot hyresrätt En hyres rätt till bostad får egentligen inte säljas men en eventuell ersättning för en bostadshyresrätt ska kapitalbeskattas av säljaren, detta enligt nyare rättspraxis. Därmed uppkommer frågan om man ska ta hänsyn till värdet av hyresrätten vid ett byte till eller från en bostadsrätt. Rimligen bör man det utifrån det faktum att en ersättning för en hyresrätt ska beskattas. Någon rättspraxis kring detta finns dock inte såvitt vi känner till idag eftersom man tidigare utgått ifrån att hyresrätten inte har något värde. Om det blir en kapitalförlust vid ett byte mot en hyresrätt gäller särskilda regler. Kapitalförlusten ska då minskas med värdet av hyresrätten, dvs den del av kapitalförlusten som beror på prissänkningen på grund av den tillbytta hyresrätten får inte dras av. RÅ 87 ref 89 K6 Sammanslagning eller uppdelning av bostadsrätter När lägenheter slås samman eller när en lägenhet delas upp i flera lägenheter, sker det i två steg. Först överlåts lägenheterna/lägenheten till bostadsrättsföreningen, som beslutar att dessa upphör. Därefter upplåts en ny respektive flera nya bostadsrätter. Köpeskillingen för den egendom som överlåts till föreningen sätts normalt så att den motsvarar det som betalats som insats och upplåtelseavgift, dvs några pengar utväxlas inte. Enligt Skatteverket räknas detta som ett byte vilket innebär att marknadsvärdet av den eller de erhållna bostadsrätterna ska tas upp som ersättning för den eller de avyttrade bostadsrätterna och kapitalvinstbeskattas. Detta marknadsvärde utgör därmed anskaffningsutgift för den eller de nya bostadsrätterna. Avyttringstidpunkten, dvs datum för bindande avtal om överlåtelsen till bostadsrättsföreningen, är bedömningstidpunkten för marknadsvärdet. Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda kan uppskovsreglerna utnyttjas vid en sådan här sammanslagning respektive uppdelning. Vid en uppdelning kan dock endast en av de nya bostadsrätterna vara ersättningsbostad enligt uppskovsreglerna (den bostadsrätt man folkbokförs på). Skatteverkets skrivelse Dnr /111 Fastigheter och bostadsrätter 189

190 K6 Försäljning av bostadsrätt K6 Skatteeffekter Kapitalvinstreglerna ger följande skatteeffekter: För försäljningar av en privatbostadsrätt tas 22/30 av kapitalvinsten upp till beskattning, vilket ger en skatt på 22% på hela kapital vinsten. En kapitalförlust på en privatbostadsrätt är avdragsgill till 50%. Det ger en skattereduktion med 50% x 30% = 15% av kapitalförlusten. Privatbostadsföretag och oäkta bostadsföretag Kapitalvinstreglerna för bostadsrätter gäller för andelar och aktier i sådana bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som är så kallade privatbostadsföretag (äkta bostadsföretag). Med ett privatbostadsföretag menas en ekonomisk förening (t ex en bostadsrättsförening) eller ett aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare till handahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. Med klart övervägande del menas att minst 60% av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet ska höra till bostadslägenheter som upplåtits till medlemmar med bostadsrätt eller hyresrätt. Tidigare användes mängduttrycket huvudsakligen, vilket i detta fall också betydde 60%. En förening, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande (till minst 90 95%) består i att tillhandahålla garage till medlemmarna räknas också som ett privatbostadsföretag. En bostadsrätt eller liknande i utlandet kan inte omfattas av regler na för privatbostadsföretag. Försäljning av utländska bostadsrätter beskattas på samma sätt som andelar i oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen räknas som oäkta bostadsföretag (alltså inte ett privatbostadsföretag) beskattas en försäljning av bostadsrätten som en försäljning av en andel i en ekonomisk förening och deklareras på blankett K12. Kapitalvinsten kvoteras inte till 22/30 utan hela vinsten beskattas, dvs med 30% skatt på hela vinsten. Ogynnsamt i nybildade bostadsrättsföreningar Vid bedömningen av om en bostadsrätt är en privatbostadsrätt eller inte i samband med kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av en bostadsrätt, tittar man på förhållandena vid försäljningsårets början. När det gäller beskattningen av själva föreningen tittar man däremot på hur det var vid årets slut. Reglerna är alltså olika. Säljer du en bostadsrätt samma år som föreningen nybildats eller ombildats, räknas det som en försäljning av en andel i ett oäkta 190 Fastigheter och bostadsrätter

191 K6 Försäljning av bostadsrätt privat bostadsföretag, eftersom föreningen inte var ett privatbostadsföretag vid årets början. RÅ 2000 ref 59 Dold samäganderätt Den som står som ägare ska endast beskattas för sin del (vanligtvis hälften) av vinsten vid en bostadsrättsförsäljning. Den dolde ägaren beskattas för resterande del. RÅ 1986 ref 179 I och II Innehavstid Innehavstiden för bostadsrätten räknas från den dag då du undertecknade ett bindande avtal om köp till den dag då du skrev på ett bindande avtal om försäljning. Överlåtelsen anses ha gjorts när både säljaren och köparen har undertecknat avtalet. Tillträdesdagen eller den dag köpeskillingen betalas har alltså ingen betydelse. K6 Kontinuitetsprincipen vid benefika fång Vid benefika fång (arv, testamente, gåva eller bodelning) så inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation detta enligt den så kallade kontinuitetsprincipen som gäller i inkomstslaget kapital. Förvärvaren tar därmed över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp mm. IL 44 kap 21 1 st Nedsättning av köpeskillingen Ibland sätts köpeskillingen ned i efterhand, t ex på grund av dolda fel i en fastighet eller av någon annan anledning. Då ska deklarationen för försäljningsåret omprövas så att kapitalvinsten sänks (eller kapitalförlusten ökar). Man får då även ta hänsyn till utgifter för exempelvis juristhjälp och resor. En omprövning kan göras senast femte året efter taxeringsåret. RÅ 1994 not 293, RÅ 1994 not 299 Handpenning och upphävt köp Hävs köpeavtalet av köparen har säljaren normalt rätt att få ersättning för den ekonomiska skada han lider på grund av det upphävda köpet. Det vanliga vid t ex fastighetsaffärer är att köparen betalar en handpenning som ska kunna täcka den ekonomiska skadan. Det belopp säljaren får av köparen ska beskattas som kapital inkomst. IL 41 kap 1 och RÅ 1958 ref 33, RÅ 1933 ref 45, RÅ 1932 Fi 701 Fastigheter och bostadsrätter 191

192 K6 Försäljning av bostadsrätt För köparen är det dock inte säkert att ett skadestånd för att han inte fullföljer affären är avdragsgillt, detta enligt rättspraxis. Det krävs då att skadeståndet har en koppling till en intäkt, något som normalt saknas vid t ex en fastighetsaffär som går i stöpet. RÅ82 1:10 och RSV/FB Dt 1985:34 Beräkningen K6 Kapitalvinsten eller kapitalförlusten räknar du ut så här: + Försäljningspris Försäljningsutgifter Andel av inre reparationsfond vid försäljningen Inköpspris Förbättringsutgifter Kapitaltillskott + Andel av inre reparationsfond vid köpet = Vinst eller förlust + Återföring av uppskov = Kapitalvinst eller kapitalförlust Du behöver bara skatta för 22/30 av en vinst. Skatten är 30% på denna del av vinsten. Man kan säga att hela kapital vinsten beskattas med 22%. Förluster är avdragsgilla endast till 50% vilket ger en skatte effekt på 30% x 50% = 15%. Du har under vissa förutsättningar möjlighet att få uppskov och därmed skjuta upp betalningen av skatten på vinsten. Läs mer om det i kapitlet Uppskov. Försäljningspris Försäljningspriset för bostads rätten är vad ni avtalat om. Har du gjort ett byte räknas försäljningspriset som marknadsvärdet av det du bytt till dig. Ersättning för lägenhetsutrustning I vissa fall ska du också i försäljningspriset räkna in ersättning som du fått för lägenhetsutrustning. Detta gäller utrustning som du som bostads rätts havare äger men som skulle ha hört till byggnaden om bostadsrättsföreningen ägt utrustningen, dvs fastighets- eller bygg nads tillbehör. 192 Fastigheter och bostadsrätter

193 K6 Försäljning av bostadsrätt Med det menas fast inredning som är avsedd för stadig varande bruk, till exempel ledningar för vatten, värme eller ljus kaminer, innanfönster och markiser kontakter, kranar, badkar, duschkabiner och andra sanitetsanläggningar spisar, kylskåp och tvättmaskiner. Försäljningskostnader Som försäljningskostnader räknas mäklarprovision, advokatkostnader och värderingskost nader men också andra kostnader som du haft vid försäljningen, t ex telefonkostnader, annons kostnader och bil resor för visning. Du kan även göra avdrag för utgifter för homestaging. Detta kan vara utgifter för ommöblering samt hyra av möbler och inredning under husvisningen. Observera att städning och flyttning inte räknas hit och är inte heller avdragsgilla. Reparation och underhåll av huset räknas inte heller som homestaging utan kan eventuellt dras av som förbättringsutgifter. Om det i mäklararvodet ingår en premie för försäkring mot dolda fel så är det avdragsgillt. Om det dessutom ingår några andra försäkringspremier, t ex mot flyttstädning, får du inte avdrag för den delen av premien. K6 Inre reparationsfond vid försäljningen Den ersättning du får för bostadsrättens inre reparationsfond eller någon liknande fond, ska du inte räkna med i försäljningspriset, utan du minskar försäljningspriset med det belopp som finns i fonden vid försäljningen. Har du fått särskild ersättning för fonden ska du först lägga detta belopp till försäljningspriset. Möbler och andra lösa föremål Däremot ska ersättning för möbler och andra lösa föremål inte räknas in vid kapitalvinstberäkningen för bostadsrätten. Försäljning av sådant lösöre ska istället deklareras på hjälpblankett 2192 enligt särskilda regler. Du kan läsa om detta i kapitlet Skuld i utländsk valuta och personliga tillgångar. Inköpspriset Inköpspriset är vad du betalade för bostadsrätten när du köpte den. Det är köpeskillingen eller insatsen om du köpte bostads rätten direkt från föreningen. Upplåtelseavgifter, överlåtelse avgifter och andra avgifter som betalades till föreningen i samband med köpet av bostadsrätten ska räknas in i inköpspriset. Fastigheter och bostadsrätter 193

194 K6 Försäljning av bostadsrätt Har du fått den sålda bostadsrätten genom arv, gåva, bodelning eller testamente anses den förvärvad genom det köp, byte eller motsvarande som skett närmast dessförinnan. Om även den föregående överlåtelsen var en gåva eller liknande, får man gå ytter ligare ett steg tillbaka tills man hittar ett köp eller liknande. K6 Gamla bostadsrätter Om du skaffat bostadsrätten före 1974, räknas vinsten ut som om du köpt bostadsrätten den 1 januari Anskaffningsutgiften blir då 150% av bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet 1 januari Detta bör föreningen kunna lämna en uppgift om. Föreningens förmögenhet beräknas efter taxeringsvärdet för 1974 på föreningens fastighet plus värdet på övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutades närmast före Kan du visa att den verkliga köpeskillingen var högre än 150% av lägenhetens andel i föreningsförmögenheten 1974, får du använda den verkliga köpeskillingen som anskaffningskostnad. Om föreningens fastighet inte taxerades just 1974 får du använda det taxeringsvärde som fastställdes närmast efter Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna bestämmelse tas inte hänsyn till utgifter och avdrag som hör till tiden före år Du får använda den faktiska anskaffningsutgiften som anskaffningsutgift istället om du kan visa att den är högre än 150% av bostads rättens andel av föreningens förmögenhet 1 januari Ersättning för lägenhetsutrustning I vissa fall ska du också i inköpspriset räkna in ersättning för lägen hets utrustning som du betalade till säljaren när du köpte bostadsrätten. Om du har skaffat föremålen under tiden du haft bostadsrätten, anses utgiften som en förbättringsutgift. Tidigare i det här kapitlet finns en uppräkning av vad som menas med lägenhetsutrustning. Särskilda avgifter till föreningen Särskilda avgifter (upplåtelse- och inträdesavgifter), som du har betalat till bostadsrättsföreningen i samband med att du köpte bostads rätten, ska du också räkna in i inköpspriset. Om insatsen (grundavgiften) för lägen heten har satts ned efter det att du köpt bostadsrätten, ska du minska inköpspriset med det belopp du har fått tillbaka. 194 Fastigheter och bostadsrätter

195 K6 Försäljning av bostadsrätt Inköpsutgifter Utgifter du haft i samband med köpet ska du också dra av vid kapital vinstberäkningen, t ex värderingskostnader, mäklarprovision och advokatkostnader, men också andra kostnader som du haft vid köpet, t ex telefonkostnader och annonskostnader. Oftast är det säljaren som betalar mäklararvodet, men det förekommer att köparen betalar. Förbättringsutgifter Förbättringsutgifterna kan du specificera på en hjälpblankett som heter Förbättringsutgifter. Längre fram i kapitlet finns ett deklarationsexempel som visar hur hjälpblanketten fylls i. I kapitlet om blankett K5 hittar du en rejäl genomgång av vilken dokumentation som krävs för förbättringsutgifter. Som förbättringsutgifter räknas utgifter för förbättringsarbeten i lägenheten, t ex om- och tillbyggnader utgifter för förbättrande reparationer och underhåll för att göra lägenheten i bättre skick än, under förutsättning att lägenheten vid försäljningen fortfarande är i bättre skick än när du köpte den. Du får bara räkna med förbättringsutgifter för de år då de totalt varit minst kr/bostad. Reparationer och underhåll betraktas som förbättrande bara om de medfört att lägenheten är i bättre skick när du säljer den än vid anskaffningen (eller än när du gjorde förbättringsarbetet om du köpt lägenheten inom den senaste femårsperioden). Förbättringsarbeten kan t ex vara installation av utrustning som inte funnits i lägenheten tidigare. Det kan exempelvis vara installation av disk maskin, frysbox eller balkong. Har bostadsrätten ägts av flera personer får avdraget göras av den eller de delägare som har stått för förbättringsutgiften. Du får inte ta med sådana förbättringsutgifter som täckts av försäkringsersättning, bidrag från stat och kommun eller av skatte reduktion på grund av ROT-arbeten (den del av utgiften du stått för själv får dock räknas med). Du får inte dra av förbättringsutgifter för tiden före K6 Förbättrande reparationer och underhåll Utbyte av befintlig utrustning, tapetsering, målning, golvslipning mm räknas som reparation. Sådana kostnader är avdragsgilla vid kapitalvinstberäkningen bara om lägenheten är i bättre skick när du säljer den än vid anskaffningen (eller än när du gjorde förbätt Fastigheter och bostadsrätter 195

196 K6 Försäljning av bostadsrätt ringsarbetet om du köpt lägenheten inom den senaste femårsperioden). Du får bara dra av sådana förbättrande reparationer och underhåll som gjorts under de fem senaste kalenderåren (beskattningsåren) före försäljningsåret (beskattningsåret). Du måste också ta hänsyn till vilken slags åtgärd det gäller. Vissa åtgärder är sådana som normalt utförs med relativt långa tids intervall. Har en sådan åtgärd gjorts under femårsperioden kan man anta att åtgärden i stor utsträckning varit förbättrande (värdehöjande). Andra åtgärder utförs normalt med kortare intervall och är därför i mindre utsträckning förbättrande. K6 Kapitaltillskott Ett kapitaltillskott till föreningen kan man säga är en i efterhand höjd insats. Du får räkna in kapitaltillskott i omkostnadsbeloppet om pengarna gått till att amortera föreningens lån eller finansiera ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten. Kapitaltillskott som gjorts före 1 januari 1974 får du inte ta med i omkostnadsbeloppet. Kapitaltillskott görs normalt via årsavgiften. Bara i mer sällsynta fall skjuter medlemmarna till extra medel. IL 46 kap 7 Uppgifter om kapitaltillskott ska framgå av den kontrolluppgift över försäljningen som du får från föreningen. Ofta bokför föreningen bostads rätternas kapitaltillskott på särskilda konton, som exempelvis kan kallas amorteringsfond. Kapitaltillskotten för amorteringar är bostadsrättens andel av de amorteringar som föreningen har gjort på sina lån under den tid du haft bostadsrätten. Man räknar med den andel som bostadsrätten har av hela föreningen vid försäljningen. En medlem som betalar en förhöjd insats (tilläggsinsats) eller något annat slags extra tillskott för att minska föreningens lån, kan därför ändå inte tillgodoräknas mer i kapitaltillskott än vad som motsvarar bostadsrättens andel av föreningens amorteringar under innehavstiden. Om föreningen har finansierat amortering av ett lån genom att ta ett nytt lån, får du inte räkna med bostads rättens andel av den amor te ringen. Den amortering som eventuellt görs med hjälp av den insats som betalas vid upplåtelsen av bostadsrätten får inte heller räknas som kapitaltillskott eftersom insatsbeloppet är avdragsgillt som anskaffningsutgift. Eftergift av lån (ackord) från en utomstå 196 Fastigheter och bostadsrätter

197 K6 Försäljning av bostadsrätt ende långivare är inte heller ett kapitaltillskott vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skatteverkets skrivelse Dnr /111 Kammarrätten i Göteborg mål nr För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten ska få räknas med, krävs att pengarna har använts till ett bestämt byggnads arbete. Enligt Skatteverket ska beloppet ha utdebiteras, inbetalats och använts för att få tas med i omkostnadsbeloppet. Andra former av ökning av det egna kapitalet i föreningen, som via fondering kan användas för att finansiera ny-, till- eller ombyggnationer, kan inte anses utgöra ett sådant kapitaltillskott som kan ingå i omkostnadsbeloppet enligt denna regel. Däremot kan ett sådant belopp räknas som kapitaltillskott om det används för amortering av föreningens lån, se ovan. K6 Skatteverkets skrivelse Dnr /111 Den sammanlagda summan från medlemmarna måste vara minst kr multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter för att få räknas med i omkostnadsbeloppet. Inre reparationsfond vid köpet Du ska minska avdraget med det belopp som fanns på bostadsrättens inre reparationsfond eller liknande vid köpet. Återföring av uppskov Om du har fått uppskov med vinstbeskattningen från en tidigare försäljning ska du återföra det uppskovet när ersättningsbostaden sålts. Om du har uppskovet enligt de nyare reglerna framgår uppskovsbeloppet av den specifikation som du får tillsammans med din deklarationsblankett från Skatteverket. Köpte du ersättningsbostaden år 1990 eller tidigare står det bara angivet att det finns ett uppskov i specifikationen men inget belopp. Om du inte känner till uppskovsbeloppet kontaktar du ditt skattekontor. Fastigheter och bostadsrätter 197

198 K6 Försäljning av bostadsrätt K6 sid 1 Avsnitt [A] Uppgifter om den sålda bostadsrätten Under avsnitt A ska du lämna uppgift om bostadsrättsföreningens namn, bostadsrättens beteckning, inköpsdatum, försäljningsdatum, datum för när du varit bosatt på bostadsrätten eller om du inte varit bosatt där. Dessutom ska du lämna uppgift om hur många procent du har använt bostadsrätten för eget eller närståendes permanenteller fritidsboende under hela eller en del av innehavstiden. K6 Avsnitt [B] Beräkna vinst eller förlust Till att börja med ska du uppge om beloppen i detta avsnitt individuella eller om de är gemensamma för flera delägare samt vilken ägarandel du har i den sålda bostadsrätten. Du ska även uppge vad som använts som inköpspris; 150% av bostads rättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 eller köpeskillingen enligt köpekontrakt. Under avsnitt B av blankett K6 gör du beräkningen av kapitalvinsten eller kapitalförlusten. I avsnittet Beräkningen har vi utförligt beskrivit hur beräkningen görs. Om det blir en vinst, ruta [12], för du över beloppet till ruta [7.6] på din huvudblankett (INK1) eller om du vill göra avdrag för uppskovsbelopp fortsätter du i rutorna 14 och 15. Om det är en förlust, ruta [13], för du över den till ruta [8.5] på din huvuvdblankett (INK1). K6 sidan 2, Slutligt uppskov På sidan 2 redovisar du preliminärt eller slutligt uppskov. Läs mer om reglerna i kapitlet Uppskov. Avsnitt [C] - Uppgifter om din bosättning på den sålda bostadsrätten I detta avsnitt uppger du under vilken tid du har varit bosatt på bostadsrätten samt om du har förvärvat en ny bostad före försäljningen av bostadrätten. Avsnitt [D] Beräkna din andel av takbeloppet för preliminärt eller slutligt uppskov Om det blir en kapitalvinst på försäljningen kan du begära uppskov med beskattningen av vinsten. I detta avsnitt beräknar du din procentuella andel av takbeloppet kr. Var du ensam ägare till bostaden skriver du 100% respektive i rutorna. Begär du preliminärt uppskov, t ex om du ännu inte har köpt en ersättningsbostad, börjar du med att ta upp din vinst från B punkt 198 Fastigheter och bostadsrätter

199 K6 Försäljning av bostadsrätt 9. Du gör sedan i vid punkten B.14 avdrag för uppskovsbeloppet vilket är det lägsta av punkten B.12 (vinsten) och D (takbeloppet). Den kvarvarande vinsten (se punkten B.16) för du över till ruta [7.6] på INK1 där den blir beskattad med 22/30, dvs med 22%. Avsnitten F H fyller du endast i om du begär avdrag för slutligt uppskovsbelopp. Avsnitt [E] Om din nya bostad är ett småhus eller en ägarlägenhet Här lämnar du uppgift om fastighetens beteckning. Du ska också skriva vilket inköpsdatum det är enligt köpekontraktet. Fyll även i datum för bosättning. Därefter fyller du i: 1. Inköpspris, lagfartskostnad mm 2. Utgift för ny-, till- eller ombyggnad 3. Totalt inköpspris 4. Din andel i procent samt din andel i kronor K6 Avsnitt [F] Om din nya bostad är en bostadsrätt I avsnitt F ska du fylla i bostadsrättsföreningens namn och organisationsnummer, lägenhetsbeteckning, inköpsdatum enligt köpe kontrakt och datum för bosättning. Här ska du också ange: 1. Inköpspris (minus inre reparationsfond) 2. Din andel i procent samt din andel i kronor Avsnitt [G] Om din nya bostad finns utomlands Ersättningsbostaden ska ligga inom EES-området för att du ska kunna beviljas uppskov. Fyll i kompletterande uppgifter här om bostaden finns utomlands. Avsnitt [H] Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden Här tar du upp vinsten från B.12 och lägger till inköpspriset enligt E.4 eller F.2. Sedan minskar du med försäljningspriset minskat med utgifter för försäljningen. Summan av dessa belopp tar du upp i H.4. Är beloppet negativt eller noll går det inte att göra något avdrag för uppskovsbelopp. För i så fall över beloppet i avsnitt B.9 till punkten 7.6 på blankett INK1. Om beloppet i punkt 4 är positivt för du det vidare till avsnitt B ruta 15 och där uppger ditt avdrag för uppskovsbelopp. Maxbelopp är det lägsta av B.12, D och H.4 (om det är ett positivt belopp). Minimi belopp är kr (förutom vid tvångsförsäljningar, se kapitlet Uppskov). Vinst att beskatta detta år i ruta [16], vilket förs över till ruta [7.6] på INK1. Fastigheter och bostadsrätter 199

200 Blanketten ska lämnas av dig som har sålt en bostadsrätt i Sverige som är privatbostad eller sålt motsvarande utomlands. Inringade siffror - se bifogade upplysningar. Information finns i broschyren "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321. Ange belopp i hela kronor. Försäljning Bostadsrätt Inkomstår Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera K6 K6 Namn 2 Personnummer Per-Erik Eriksson A. Uppgifter om den sålda bostadsrätten Bostadsrättsföreningens namn BRF Rummelkullen 3 Lägenhetens beteckning A23 Försäljningsdatum enligt köpekontrakt Inköpsdatum enligt köpekontrakt Bostadsrätten har använts för eget eller närståendes permanent- eller fritidsboende X hela innehavstiden del av innehavstiden fr.o.m. t.o.m. Andel i procent av den totala lägenhetsytan som har använts för eget eller närståendes permanent- eller fritidsboende = 100 % B. Beräkna vinst eller förlust Beloppen vid p. 1-9 nedan är X gemensamma för flera delägare individuella Som inköpspris används X köpeskillingen enligt köpekontrakt 4 Ägarandel i procent av den sålda bostadsrätten = 100 % 150 % av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari Försäljningspris (enligt köpekontrakt) Försäljningsutgifter (mäklararvode m.m.) - 3. Inköpspris m.m Förbättringsutgifter: grundförbättringar t.ex. ny-, till- eller ombyggnad Förbättringsutgifter: förbättrande reparationer och underhåll Kapitaltillskott Bostadsrättens andel av inre reparationsfond vid försäljningen 8. Bostadsrättens andel av inre reparationsfond vid köpet + 9. Vinst eller förlust Om beloppen vid p. 1-9 är gemensamma för flera delägare: Multiplicera vinsten/förlusten vid p. 9 med din ägarandel i procent 11. Återföring av uppskovsbelopp 12. Vinst 13. Förlust Avdrag för preliminärt uppskovsbelopp Det lägsta beloppet av p. 12 och avsnitt D p Avdrag för slutligt uppskovsbelopp Maxbelopp: det lägsta beloppet av p. 12, avsnitt D p. 1 och avsnitt H p. 4 (om du har fyllt i avsnitt H). Minimibelopp : kr 16. Återstående vinst efter avdrag för uppskovsbelopp (p. 12 minus p. 14 eller p. 15) = = +/- = +/- + = = För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 eller fortsätt till avsnitt C om du vill göra avdrag för uppskovsbelopp För över beloppet till p. 8.5 på Inkomstdeklaration 1 För över beloppet till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1 K6M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

201 K6 Försäljning av bostadsrätt K6 sid 1 Per Erik Eriksson Per Erik sålde sin bostadsrätt med lägenhetsnummer A23 i BRF Rummelkullen Han för in försäljningspriset på kr. I detta belopp ingår de kr han fått i ersättning för att han lämnat kvar diskmaskinen och tvättmaskinen (med inbyggd torktumlare). Han drar av de kr han betalat i mäklararvode och för egna annonser på internet i samband med försäljningen. Han köpte bostadsrätten för kr. Han har inte gjort någon ny-, till- eller ombyggnad av lägenheten. Däremot har han lagt ner kr på förbättringskostnader (förbättrande reparation av badrummet). Åtgärden gjordes 2015 och han anser att badrummet tack vare åtgärden fortfarande är i bättre skick än då han köpte lägenheten. Per Erik sparar alla kvitton för den händelse Skatteverket vill kontrollera hans deklaration. Hans kapitaltillskott till föreningen drar han också av med kr. Det är den del av avgiften som han betalat varje månad som gått till amortering av föreningens lån. Han får uppgiften av föreningen. Han drar av de kr han hade innestående på lägenhetens inre fond vid försäljningstidpunkten. Han lägger till de 860 kr som fanns på lägenhetens inre fond när han köpte bostadsrätten. Härefter återstår en vinst på kr från försäljningen. Eftersom Per Erik äger bostadsrätten själv, uppger han ett 100-procentigt ägande. Hans vinst blir då kr. Han för över beloppet kr till ruta 7.6 på blankett INK1. Skatten på kapitalvinsten blir 30% x 22/30 x = kr. K6 Fastigheter och bostadsrätter 201

202 Personnummer 14 Uppskov med beskattning av vinst 13 Fyll i både vid avdrag för preliminärt och slutligt uppskovsbelopp: C. Uppgifter om din bosättning på den sålda bostadsrätten Jag har varit bosatt på bostadsrätten fr.o.m. t.o.m. 15 Bostadsrätten är en permanentbostad eftersom jag har varit bosatt under minst ett år närmast före försäljningsdatum enligt köpekontraktet sammanlagt minst tre år av de senaste fem åren före försäljningsdatum enligt köpekontraktet Jag har förvärvat min nya bostad före försäljningen av bostadsrätten och begär att bosättningsförhållandena ska bedömas vid förvärvstidpunkten för min nya bostad D. Beräkna din andel av takbeloppet för preliminärt eller slutligt uppskov kr multiplicerat med din ägarandel i procent av den sålda bostadsrätten 100 = Om du vill göra avdrag för preliminärt uppskovsbelopp: fortsätt till avsnitt B p. 14 slutligt uppskovsbelopp: fyll i avsnitten E - H innan du fortsätter till avsnitt B p.15 Fyll i enbart vid avdrag för slutligt uppskovsbelopp: E. Din nya bostad är ett småhus eller ägarlägenhet (även motsvarande utomlands) Fastighetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning Inköpspris, lagfartskostnad m.m Utgift för ny-, till- eller ombyggnad + 3. Totalt inköpspris = 4. P. 3 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = F. Din nya bostad är en bostadsrätt (även motsvarande utomlands) Bostadsrättsföreningens eller den utländska motsvarighetens namn 21 Svenskt organisationsnummer Lägenhetens beteckning Inköpsdatum enligt köpekontrakt Datum för bosättning 1. Inköpspris (minus inre reparationsfond) 2. P. 1 multiplicerat med din ägarandel i procent 100 % = G. Om din nya bostad finns utomlands - fyll i kompletterande uppgifter här Typ av bostad Boendeformens beteckning i det land där bostaden finns Land Småhus Lägenhet Bostadens adress 22 H. Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden - fyll i här Vinst från avsnitt B p Inköpspris för ny bostad (småhus/ägarlägenhet E p. 4 eller bostadsrätt F p. 2) + 3. Försäljningspris minskat med utgifter för försäljningen (avsnitt B p. 1 minus B p. 2 och B p. 7) - 4. Positivt eller negativt belopp = +/- Är beloppet lägre än kr eller negativt kan du inte göra något avdrag för uppskovsbelopp. För över vinsten i avsnitt B p. 12 till p. 7.6 på Inkomstdeklaration 1. Är beloppet minst kr fortsätt till avsnitt B p.15. K6M P4 BL Skatt

203 K6 Försäljning av bostadsrätt K6 sid 2 Per Erik Eriksson Eftersom Per Erik inte söker uppskov fyller han inte i sidan 2 på blankett K6. Se exempel i kapitlet K2 Uppskov bostad slutligt/återföring/uppgift. K6 Fastigheter och bostadsrätter 203

204 Du som sålt bostadsrätt eller fastighet kan sammanställa dina förbättringsutgifter på denna hjälpblankett. Ytterligare information finns i broschyrerna "Försäljning av småhus", SKV 379, "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321 och "Försäljning av näringsfastighet", SKV 313. Namn Per-Erik Eriksson Förbättringsutgifter Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för förbättringsutgifterna. Personnummer Hjälpblankett Utgifter för grundförbättringar Med grundförbättring menas ny-, till- eller ombyggnad. Det är också en grundförbättring om du tillför något som inte funnits tidigare (t.ex. braskamin eller vitvara) eller om du byter ut en byggnadsdel eller ett material mot något som är väsentligt bättre och dyrare än tidigare. Skillnaden mellan utgiften för det bättre materialet/ byggnadsdelen och priset för samma/likvärdigt material eller byggnadsdel får i så fall dras av som grundförbättring. Resterande del kan eventuellt vara avdragsgill som reparation och underhåll (se sidan 2). Tillsammans med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (sidan 2) ska utgifterna för grundförbättringar vara minst kronor under ett och samma år för att vara avdragsgilla. Du får inte göra avdrag för värdet av eget arbete, för den del av föbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROTarbete eller för utgifter som täcks av försäkringsersättning. Om du har sålt en fastighet och fått försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgiften redovisar du överskjutande belopp under "Avgår" nedan. Läs mer och hitta exempel i broschyrerna ovan. År för utgiften Utgiften avser Belopp Avgår: Försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgifterna Summa För över beloppet till avsnitt B, p. 4 på blankett K5, K6, K7 eller K8 - = BL Skatt

205 K6 Försäljning av bostadsrätt Hjälpblankett Förbättringsutgifter 2197 sid 1 Per Erik Eriksson Per Erik specificerar här de förbättringskostnader han lagt ned. Eftersom det inte var någon ny-, till- eller ombyggnad utan en förbättrande reparation fyller han i sidan 2 på blanketten. K6 Fastigheter och bostadsrätter 205

206 Personnummer Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll Med reparationer och underhåll menas sådana arbeten som måste göras för att återställa en fastighet eller en bostadsrätt i nyskick eller det skick den hade vid till- eller ombyggnad. Du får bara avdrag om du har haft utgifterna under försäljningsåret eller något av de fem föregående åren. Arbetet ska ha gjort att fastigheten/bostadsrätten är i bättre skick när du säljer den än när du köpte den. Du ska även ta hänsyn till slitage mellan förbättringstidpunkten och försäljningen. Ange den ursprungliga utgiften i kolumnen "Belopp" och den del som är förbättrande och där du har tagit hänsyn till slitage i kolumnen "Avdragsgill del av beloppet". Tillsammans med utgifter för grundförbättringar (sidan 1) ska utgifterna för förbättrande reparationer och underhåll vara minst kronor under ett och samma år för att vara avdragsgilla. Det är reparations- och underhållsutgiften före reducering för slitage som du använder när du kontrollerar om du har uppnått gränsen kronor. Du får inte göra avdrag för värdet av eget arbete, för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROT-arbete eller för utgifter som täcks av försäkringsersättning. Om du har sålt en fastighet och fått försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgiften redovisar du överskjutande belopp under "Avgår" nedan. Läs mer och hitta exempel i broschyrerna som nämns överst på sidan 1. År för utgiften Utgiften avser Belopp Avdragsgill del av beloppet Försäljningsåret Badrumsrenovering Året före försäljningsåret Andra året före försäljningsåret Tredje året före försäljningsåret Fjärde året före försäljningsåret Femte året före försäljningsåret (äldre utgifter än så är inte avdragsgilla) Avgår: Försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgifterna Summa För över beloppet till avsnitt B, p. 5 på blankett K5, K6, K7 eller K8 BL Skatt =

207 K6 Försäljning av bostadsrätt Hjälpblankett Förbättringsutgifter 2197 sid 2 Per Erik Eriksson Per Erik specificerar här de förbättringskostnader han lagt ned. Han reparerade badrummet under 2015 för kr. Den siffran för han över till sidan ett på blankett K6 avsnitt B punkt 5, under Förbättringsutgifter för förbättrande reparation och underhåll. Hjälpblanketten skickar han inte in till Skatteverket. K6 Fastigheter och bostadsrätter 207

208 K7 Försäljning av näringsfastighet Det här kapitlet handlar om de ganska komplicerade kapital vinstreglerna vid försäljning av näringsfastigheter som är anläggningstillgångar. Först får du en översiktlig genomgång av reglerna. Vill du sedan veta mer om vad som gäller när du ska fylla i de olika punkterna på blanketten, hittar du en utförligare förklaring längre fram i beskrivningen av deklarationsblanketten. Vi går också igenom de speciella kapitalvinstreglerna för del avyttring, marköverföring och allframtidsupplåtelser. Vill du ha en mer utförlig genomgång av reglerna rekommenderar vi vår bok FASTIGHETSBESKATTNING. Inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital Oavsett om den som säljer fastigheten är en människa eller en juridisk person ska beräkningen av kapitalvinsten göras enligt reglerna i inkomstslaget kapital. Därmed kan blankett K7 användas som hjälpbilaga även om en juridisk person, t ex ett aktie bolag, sålt fastig heten. Det är dock endast enskilda näringsidkare, dödsbon samt människor som är delägare i handelsbolag som ska lämna blankett K7 som bilaga till sin inkomstdeklaration. Enskilda näringsidkare, dödsbon och människor som är delägare i handelsbolag beskattas i inkomstslaget kapital. Juridiska personer som exempelvis aktiebolag beskattas däremot i inkomst slaget näringsverksamhet, trots att beräkningen görs enligt reglerna i inkomstslaget kapital. För handels bolag gäller speciella regler eftersom det är delägarna som beskattas för bolagets inkomster. En delägare som är människa beskattas därför för sin andel av en kapitalvinst i inkomstslaget kapital medan en delägare som är juridisk person beskattas för kapital vinsten i inkomstslaget näringsverksamhet. Det här kapitlet tar främst upp när människor (och dödsbon) säljer en näringsfastighet som är en anläggningstillgång, t ex ett hyreshus. Observera att försäljning av en fastighet som är omsätt ningstillgång (lagerfastighet) alltid är en intäkt i närings verksam heten. 208 Fastigheter och bostadsrätter

209 K7 Försäljning av näringsfastighet Skillnad mellan fysiska och juridiska personer vid kapitalvinst beräkningen När en människa eller ett dödsbo säljer en näringsfastighet som är en anläggningstillgång, t ex ett hyreshus, beskattas vinsten i inkomst slaget kapital. Samtidigt ska vissa gjorda avdrag åter läggas till be skatt ning i näringsverksamheten. Reglerna om återläggning kan du läsa om i avsnittet Återläggningsreglerna i det här kapitlet. 90% av en kapitalvinst är skatte pliktig för människor (enskilda näringsidkare), dödsbon och människor som är delägare i handelsbolag. För aktiebolag och andra juridiska personer (utom handelsbolag och dödsbon) gäller att kapitalvinster alltid måste tas upp till 100%. Vid en kapitalförlust är 63% av förlusten avdragsgill för människor, dödsbon och människor som är delägare i handelsbolag. För aktiebolag och andra juridiska personer (utom handels bolag och dödsbon) gäller att 100% av en förlust är avdragsgill. Om ett handelsbolag har både människor och aktiebolag (eller andra juridiska personer) som delägare, gäller reglerna för respektive del ägare. Därmed gäller olika regler för de respektive delägarna. Kapitalvinst och kapitalförlust beräknas alltid efter reglerna i inkomst slaget kapital, oavsett om det är människor eller juridiska personer som sålt fastigheten. Människor och dödsbon beskattas i inkomst slaget kapital medan de flesta juridiska personer beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. För handels bolag gäller speciella regler eftersom det är delägarna som beskattas för bolagets inkomster. För en delägare som är människa beskattas därför dennes andel av en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. K7 Fastighet utomlands Samma kapitalvinstregler gäller för fastigheter i utlandet som för fastig heter i Sverige. För utländska fastigheter kan dock inte termen taxeringsenhet alltid användas eftersom fastigheter sällan delas upp på motsvarande sätt som i Sverige. Kapitalvinstberäkningen ska därför istället göras med utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. Vid äldre fastighetsinnehav kan man som alternativ till den faktiska anskaffningsutgiften utgå från taxeringsvärdet 1952 vid kapitalvinstberäkningen. Detta går dock inte när det gäller utländska fastig heter utan för dessa gäller en särskild regel som innebär att man utgår från marknadsvärdet 1 januari 1952, såvida inte den faktiska anskaffningsutgiften är högre. Fastigheter och bostadsrätter 209

210 K7 Försäljning av näringsfastighet Byggnad på ofri grund Byggnad på annans mark (byggnad på ofri grund), t ex tomträtt eller arrenderad mark, räknas egentligen som lös egendom men en försäljning av en sådan byggnad ska ändå kapitalvinstbeskattas enligt reglerna för fastigheter. Strömfall och rättighet till vattenkraft Kapitalvinstreglerna för fastigheter gäller också vid försäljningar av strömfall och rättigheter till vattenkraft. Onerösa eller benefika överlåtelser K7 Onerösa överlåtelser Avyttringar, eller onerösa överlåtelser, utlöser kapitalvinst beskattning. Med onerösa överlåtelser menas försäljning byte apport expropriation delavyttring upplåtelse av nyttjanderätt på obegränsad tid (allframtids upplåtelse) marköverföring genom fastighetsreglering enligt fastighets bildningslagen om pengar betalas i samband med det marköverföring genom klyvning och inlösen enligt fastighetsbildningslagen. Benefika överlåtelser En fastighet kan också byta ägare genom en benefik överlåtelse, dvs genom gåva, arv, bodelning eller testamentsförordning. Benefika överlåtelser utlöser inte kapitalvinstbeskattning utan mottagaren träder i överlåtarens ställe vid en framtida kapital vinstbeskatt ning. Kontinuitetsprincipen vid benefika överlåtelser Har du fått en fastighet genom en benefik överlåtelse, t ex genom arv, måste du gå bakåt i tiden för att exempelvis kunna beräkna omkostnadsbeloppet och innehavstiden. Vid ett benefikt fång använder du den tidigare innehavarens anskaffningstidpunkt, anskaffningsutgift och förbättringsutgifter när du i din tur gör dig av med fastigheten och då gör en kapitalvinstberäkning. Det är detta som är den så kallade kontinuitetsprincipen. Övertagaren träder i givarens ställe, dvs sätter sig i givarens skatte mässiga situation. 210 Fastigheter och bostadsrätter

211 K7 Försäljning av näringsfastighet Har den tidigare innehavaren också fått fastigheten genom en benefik överlåtelse måste du gå ännu längre tillbaka. Du ska nämligen utgå från närmast föregående onerösa fång. Kontinuitetsprincipen innebär inte automatiskt att du kan överta fastig hetens karaktär av privatbostad. En ny bedömning måste göras efter dina förhållanden, men du kan använda tröghets regeln. Tröghetsregeln innebär att du får vänta med att klassificera om en fastighet till näringsfastighet under en treårsperiod om du eller någon närstå ende till dig har för avsikt att bosätta er i fastigheten inom treårs perioden. Den slutliga bedömningen om fastigheten är en privatbostad eller näringsfastighet görs vid slutet av det andra året efter överlåtelseåret. Detta innebär att om överlåtelsen gjordes under 2014 så görs den slut liga bedömningen sista december Är det då så att fastigheten i detta exempel ska klassificeras om till näringsfastighet räknas fastig heten som näringsfastighet under hela Observera att tröghetsregeln inte gäller åt det motsatta hållet, dvs när en näringsfastighet ska omklassificeras till privatbostad, utan då görs omklassificeringen direkt. K7 Köp eller gåva Ibland kan det vara svårt att direkt avgöra om en fastighetsöverlåtelse är ett köp eller en gåva. Ofta betalar övertagaren ett visst belopp, t ex genom en vederlagsrevers, i samband med ett generationsskifte eller liknande. Vid bedömningen om överlåtelsen är ett köp eller en gåva använder man något som kallas helhetsprincipen eller huvudsaklighetsprincipen. Det saknar i princip betydelse om parterna kallat övsperlåtelsen gåva eller köp i överlåtelseavtalet. För fastigheter räknas normalt en överlåtelse helt och hållet som köp om betalningen är lika stor eller större än taxeringsvärdet för över låtelseåret. Är betalningen mindre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret räknas normalt överlåtelsen helt och hållet som gåva. Detta är åtminstone enligt rättspraxis huvudregeln vid överlåtelser mellan närstående. Vid faktiska värdenedgångar eller vid överlåtelser till utom stående kan en annan bedömning göras. Fastigheter och bostadsrätter 211

212 K7 Försäljning av näringsfastighet Beskattningstidpunkten K7 Du skattar för en fastighetsförsäljning det år du avyttrar fastigheten, dvs när köpekontraktet undertecknas. Detta gäller även om det finns en avtalsklausul om att äganderätten ska övergå till köparen vid en senare tidpunkt. Bestämmelser som säger att köpet inte ska fullföljas om köparen inte betalar full köpeskilling ändrar inte heller denna regel. Tillträdes dagen saknar alltså helt betydelse. Kontraktsdatum gäller även om försäljningen gjorts beroende av något villkor eller av att en myndighet ska godkänna överlåtelsen. Men skulle ett sådant villkor inte uppfyllas eller sådant tillstånd inte ges, hävs som regel fastighetsförsäljningen och då blir det inte heller någon kapitalvinstberäkning. Vid expropriation är dagen för enkelt eller kvalificerat förhandstillträde avyttringsdag. Tilläggsköpeskilling I vissa fall ska betalningen för en fastighet göras vid ett senare tillfälle. Är då den totala köpeskillingen känd när kontraktet undertecknas ska hela intäkten beskattas kontraktsåret (försäljningsåret), trots att hela eller en del av betalningen görs senare. Men om köpeskillingens storlek avgörs av någon framtida händelse (så kallad tilläggsköpeskilling) kan det totala försäljningsbeloppet inte bestämmas vid deklarationen för försäljningsåret. Då ska beloppen beskattas de år de blir kända efter den skattesats som gäller då, men beräkningen ska göras enligt de kapital vinst regler som gällde under försäljningsåret. Utfästelser Utfästelser, dvs löften eller viljeyttringar om en fastighetsöverlåtelse, är inte bindande för säljare och köpare enligt lag. Därför blir det inte någon kapitalvinstbeskattning på grund av en skriftlig förbindelse om framtida försäljning. 212 Fastigheter och bostadsrätter

213 K7 Försäljning av näringsfastighet Kapitalförlust Endast definitiva förluster Du får dra av en kapitalförlust om förlusten är definitiv. Du kan alltså inte dra av konstgjorda förluster av olika slag. Därför får du normalt inte dra av en förlust på grund av att du avyttrar fastigheten till ett pris under marknadsvärdet. En sådan förlust får du bara dra av om det är helt klart att du inte haft för avsikt att öka mottagarens förmögenhet. Du får alltså göra en dålig affär och dra av den förlusten. Men om du säljer till en närstående är risken för en sådan dålig affär minimal, så du får räkna med att inte få avdrag för en förlust i ett sådant fall. Förmåner och rättigheter Du får inte heller dra av en förlust om det visar sig att du eller en närstående till dig direkt eller indirekt fått en rättighet eller en förmån på grund av din fastighetsförsäljning. Detta gäller även om rättig heten eller förmånen normalt inte kan ha något värde i kapital vinstsammanhang. En förlust som beror på att du som säljare fått överta en hyreslägenhet av köparen är därför inte avdragsgill. K7 Avdragsgill del Vid en kapitalförlust är 63% av förlusten avdragsgill för människor, dödsbon och människor som är delägare i handelsbolag. För aktiebolag och andra juridiska personer (utom handelsbolag och dödsbon) gäller att 100% av en förlust är avdragsgill. Om ett handelsbolag har både människor och aktiebolag (eller andra juridiska personer) som delägare, gäller reglerna för respektive del ägare. Därmed gäller olika regler för de respektive delägarna. Beräkning av kapitalvinsten Vinsten eller förlusten är skillnaden mellan försäljnings inkomsten och omkostnadsbeloppet. Läs om hur du beräknar försäljningsinkomsten och omkostnadsbeloppet i särskilda avsnitt längre fram i detta kapitel. Flera taxeringsenheter En kapitalvinstberäkning ska göras särskilt för varje såld taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet. Säljs två eller flera taxeringsenheter som tidigare har ingått i en och samma taxeringsenhet, får du enligt en alternativregel göra beräkningen som om de var en enda taxeringsenhet. Fastigheter och bostadsrätter 213

214 K7 Försäljning av näringsfastighet K7 Om du gjort ett tillskottsförvärv, dvs köpt till mark under innehavstiden, får du inte alltid använda alternativregeln. Mer än hälften av en taxeringsenhets gällande taxeringsvärde vid försäljningen måste i så fall belöpa på den del av enheten som tidigare ingick i den större taxeringsenheten. Detta gäller oavsett om avyttringen gjorts från eller omfattat just denna taxerings enhet eller någon av de övriga taxeringsenheterna. Du måste själv begära att få göra beräkningen enligt alternativregeln. Du kan endast använda denna regel om du säljer taxeringsenheterna till en och samma köpare. Regeln kan beroende på förut sättningarna i varje enskilt fall vara till fördel eller till nackdel. Du bör därför även göra en kapitalvinst beräkning för varje taxe rings enhet för att se vilken metod som blir fördelaktigast. Privatbostadsfastighet och näringsfastighet Säljer du en fastighet som både innehåller en privatbostads fastighet och en näringsfastighet, t ex vid försäljning av ett lantbruk, måste du göra en uppdelning av köpeskillingen och försäljningskostnaderna. En del tar du upp på blankett K5 och gör en kapitalvinstberäkning för privatbostadsdelen och en del tar du upp på blankett K7 och gör en kapitalvinstberäkning för näringsdelen. På en lantbruksenhet räknas normalt mangårdsbyggnaden med till hörande tomtmark som privatbostadsfastighet medan jordbruksmark, ekonomibyggnader och skogsmark räknas som näringsfastighet. Det finns inga särskilda regler om hur uppdelningen av köpe skillingen ska göras. Normalt utgår man ifrån taxeringsvärdena för de olika fastighetsdelarna vid försäljningen. Men om en sådan uppdelning ger ett felaktigt resultat går det att göra en annan uppdelning, t ex med stöd av en värdering eller med stöd av köpekontraktet (om en uppdelning gjorts där). Omkostnadsbeloppet delas också upp utifrån taxeringsvärdena, fast då utifrån taxeringsvärdena vid anskaffningen. Men ibland kan detta vara svårt att göra, t ex för lantbruksenheter (jordbruksfastigheter) anskaffade före Då inkluderades nämligen mangårdsbyggnaden i byggnadsvärdet för ekonomibyggnader. Det kan i ett sådant fall vara en rimlig metod att utgå från taxeringsvärdena vid försäljnings till fället. Hur du beräknar kapitalvinsten vid försäljning av en privatbostadsfastighet kan du läsa i kapitlet K5 Försäljning av småhus. 214 Fastigheter och bostadsrätter

215 K7 Försäljning av näringsfastighet Inkomsten Den första komponenten vid en kapitalvinstberäkning är inkomsten, dvs försäljningspriset minskat med försäljningsutgifterna. Nettoförsäljningspriset Eftersom utgifterna för försäljningen ska räknas av från försäljnings priset är det alltså nettoförsäljningspriset som kapitalvinstberäk ningen utgår ifrån. Som försäljningsutgifter räknas mäklararvoden och annan försälj nings provision, advokatkostnader, kostnader för värdering av fastigheten och andra kostnader som du som säljare haft för försäljningen, t ex telefon, resor och porto. Byggnads- och markinventarier Säljer du samtidigt med fastigheten byggnads- eller markinventarier måste du minska avyttringspriset för fastigheten med det du får för inventarierna (försäljningen av inventarierna beskattas istället direkt i näringsverksamheten). K7 Omkostnadsbeloppet Från inkomsten får det så kallade omkostnadsbeloppet dras av vid kapitalvinstberäkningen. Omkostnadsbeloppet består av: anskaffningsutgiften inklusive inköpsutgifter utgifter för ny-, till- eller ombyggnad utgifter för förbättrande reparationer och underhåll avskrivning mot ersättningsfond. Observera dock att omkostnadsbeloppet i vissa fall ska ökas eller minskas med ytterligare ett antal belopp när kapitalvinstberäkningen görs. Läs mer om detta längre fram. Anskaffningsutgift Huvudregeln är att du som anskaffningsutgift använder vad du faktiskt betalade när du köpte fastigheten. I anskaffningsutgiften ska du räkna in inköpsprovision, lagfartskostnader, advokatkostnader och liknande. Har du skaffat fastigheten före 1952 räknas fastigheten enligt kapital vinstreglerna som köpt 1 januari Du får då använda taxe rings värdet 1952 x 150% som anskaffningsutgift, om detta belopp är högre än den verkliga anskaffningsutgiften. Du får inte dra av några för bättringsutgifter som hör till tiden före 1952 eftersom du inte ägde fastigheten förrän Fastigheter och bostadsrätter 215

216 K7 Försäljning av näringsfastighet Om fastigheten ingick i en större fastighet och inte hade något eget taxe ringsvärde 1952 får du försöka räkna fram taxerings värdet efter det totala taxeringsvärdet. Om fastigheten inte taxerades just 1952 får du använda det taxeringsvärde som fastställdes närmast efter Observera att denna regel inte kan användas vid beräkningen av anskaffningsutgiften för utländska fastigheter. För dessa gäller en särskild regel som innebär att man utgår från marknadsvärdet 1 januari 1952, såvida inte den faktiska anskaffningsutgiften är högre. Du får inte dra av några förbättringsutgifter som hör till tiden före 1952 eftersom du inte anses ha ägt fastig heten förrän K7 Omkostnadsbelopp vid benefika förvärv Om du fått fastigheten genom arv, testamente, gåva eller bodelning är anskaffningsutgiften vad den förre ägaren hade i omkostnadsbelopp. Skulle också förre ägaren fått fastigheten genom arv, testamente, gåva eller bodelning ska du istället utgå från den köpeskilling som betalades när fastigheten senast förvärvades genom köp, byte eller liknande. Men arvskiften och bodelningar innebär ofta att delägarna får olika andelar av boets olika slags egendom. Och om en delägare t ex tillskiftas en fastighet är värdet av den ofta större än värdet av hans ndel i boet. Normalt måste han då betala ett lösenbelopp (en skiftes likvid, dvs en bodelningslikvid eller en arvskifteslikvid) till de andra delägarna. Detta innebär att varken dödsboet eller de övriga delägarna anses avyttra fastigheten. Det som tillskiftas delägarna anses istället ha tillfallit dem på grund av skifte (vilket är en skattefri intäkt). För den som tillskiftas fastigheten anses hela förvärvet ha gjorts genom arv/bodelning och inte till någon del genom köp, trots att han betalat lösenbelopp. Han får därför inte räkna in lösenbeloppet i sitt omkostnadsbelopp för fastigheten. Och detta gäller även om den ersättning han betalar överstiger taxeringsvärdet för fastigheten huvudsaklighetsprincipen gäller alltså inte här. Om dödsboet säljer fastigheten till någon som inte är dödsbodelägare, deklarerar dödsboet denna fastighetsförsäljning och beskattas för eventuell kapitalvinst. Men säljer dödsboet, utan samband med skiftet, fastigheten till en dödsbodelägare anses en så stor kvotdel, som svarar mot den köpande dödsbodelägarens andel i dödsboet, vara ett arv för honom. Motsvarande kvotdel av köpeskillingen får han inte lägga till omkostnadsbeloppet för fastigheten. Resterande kvotdel anses 216 Fastigheter och bostadsrätter

217 K7 Försäljning av näringsfastighet däremot förvärvad genom köp som får räknas in i omkostnadsbeloppet för fastigheten för den köpande dödsbodelägaren (och som dödsboet ska deklarera och kapitalvinstbeskattas för. Byggnads- och markinventarier Anskaffningsutgiften för byggnads- och markinventarier ska normalt inte räknas med i fastighetens anskaffningsutgift eftersom försälj ningen av sådana inventarier redovisas i näringsverksamheten och inte vid kapitalvinstberäkningen. Förbättringsutgifter Som förbättringsutgifter räknas: ny-, till- och ombyggnad förbättrande reparationer och underhåll. Utgifter för ny-, till- och ombyggnad räknas in i omkostnadsbe loppet och därmed dras av i kapitalvinstberäkningen. Någon beloppseller tidsgräns finns inte utan alla sådana utgifter från och med förvärvs tillfället får räknas med. Även utgifter för beskattningsårets och de fem närmast före gående beskattningsårens förbättrande reparationer och underhåll får räknas in i omkostnadsbeloppet och dras av i kapitalvinstberäkningen. Observera att reparation och underhåll endast räknas som förbättrande om fastigheten är i bättre skick vid försäljningstill fället än vid början av det femte året före beskattningsåret (eller jämfört med vid köpet om köpet gjorts inom denna femårs period). Det finns inte någon beloppsgräns för vad som ska räknas med. Du måste också ta hänsyn till vilken slags åtgärd det gäller. Vissa åtgärder är sådana som normalt utförs med relativt långa tidsintervall, t ex byte av fönster eller takomläggning. Har en sådan åtgärd gjorts under femårsperioden kan man anta att åtgärden i stor utsträck ning varit förbättrande (värdehöjande). Andra åtgärder utförs normalt med kortare intervall och är därför i mindre utsträckning förbättrande. Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan anses normalt höra till det år de fördes upp på planen. Förbättringsutgifter som inte förts upp på avskrivningsplan anses normalt höra till det år som du fick faktura eller räkning på förbättringsarbetet. Skatteverket har en hjälpblankett (SKV 2197) för sammanställning av förbättringsutgifter för en såld fastighet. Observera att detta endast är en hjälpblankett och ska inte lämnas in till Skatteverket. K7 Fastigheter och bostadsrätter 217

218 K7 Försäljning av näringsfastighet Räntebidrag Har du fått statliga lån med räntebidrag eller bidrag till reparation eller underhåll gäller särskilda regler. Den oavskrivna delen av en sådan utgift får du dra av vid kapitalvinstberäkningen genom att öka omkostnadsbeloppet. Andelshus Äger du ett andelshus finns begränsningar i avdragsrätten under innehavstiden för reparationer och underhåll. Det som du inte fått dra av tidigare får du i stället räkna in i omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen. K7 Försäkringsersättning Har du fått en försäkringsersättning för att bekosta ett förbätt ringsarbete får du inte ta med den del av förbättringsutgiften som försäkringsersättningen täckt. Detta gäller dock inte om du tagit upp försäkringsersättningen till beskattning i näringsverksamheten utan då får du räkna med hela förbättringsutgiften. Skattereduktion För byggnadsarbeten på bostadshus kan du enligt äldre regler ha fått skatte reduktion. Trots att du fått skattereduktion fick du dessutom räkna med hela utgiften som förbättringsutgift när du räknar fram kapitalvinsten. Den skattereduktion du fått på ROT-åtgärder enligt nuvarande regler påverkar däremot kapitalvinstberäkningen. Den del av utgiften som täckts av skattereduktionen får du inte räkna med i omkostnadsbeloppet. Du ska minska dina förbättringsutgifter innan du lägger in dem på K7. Om du använder ersättningsfond Har du använt ersättningsfond när du köpte fastigheten händer två saker vid försäljningen: du återför i näringsverksamheten den del av fonden som motsvarar tidigare återlagda värdeminskningsavdrag och förbättrande reparationer resterande del av fonden minskar omkostnadsbeloppet vid kapitalvinst beräkningen i inkomstslaget kapital. Uppskovsbelopp Är den fastighet du säljer en ersättningsfastighet enligt reglerna om uppskov ska uppskovs beloppet minska omkostnadsbeloppet vid denna kapitalvinstberäkning. 218 Fastigheter och bostadsrätter

219 K7 Försäljning av näringsfastighet Återläggningsreglerna Eftersom du skattar för en kapitalvinst på en näringsfastighet i inkomstslaget kapital blir det en lägre skatt än i inkomstslaget näringsverksamhet (där du redan dragit av vissa kostnader för fastig heten). Denna effekt får man till viss del bort med reglerna om återläggning. Inkomst i näringsverksamheten Återläggningsreglerna innebär att du ska skatta för (återlägga) vissa avdrag som du haft under innehavstiden. Återläggningen görs i inkomstslaget näringsverksamhet. Det återlagda beloppet tas alltså upp som skattepliktig intäkt i näringsverksamheten, dvs i företagets deklaration. Samtidigt ingår motsvarande belopp i de utgifter som ingår i omkostnadsbeloppet vid kapitalvinst beräkningen vilket gör att din kapitalvinst minskar (eller att en kapitalförlust ökar). K7 Även juridiska personer Trots att aktiebolag m fl juridiska personer deklarerar kapitalvinster och kapitalförluster på anläggningsfastigheter i inkomstslaget närings verksamhet så ska även dessa följa återläggningsreglerna och därmed återlägga kostnaderna i näringsverksamheten. Detta beror på att kapitalreglerna används även för juridiska personer vid själva beräkningen av kapitalvinsten och då krävs en åter lägg ning för att beräkningen ska bli korrekt. Följande ska återläggas Följande avdrag ska återläggas: avdrag för värdeminskning på byggnader och markanlägg ningar (avskrivningar), även värdeminskningsavdrag i form av direktavskrivning för byggnadsinvesteringar och i form av minskat avskriv ningsunderlag på grund av stöd eller bidrag, t ex landsbygdsstöd avskrivning mot ersättningsfond och liknande, t ex allmän investeringsreserv avdrag för förbättrande reparationer och underhåll som gjorts under beskattningsåret och de fem föregående beskattnings åren skogsavdrag och substansminskningsavdrag. Fastigheter och bostadsrätter 219

220 K7 Försäljning av näringsfastighet Värdeminskningsavdrag och liknande Skatteverket använder ofta begreppen värdeminsknings avdrag mm eller värdeminskningsavdrag och liknande. Med det menas värdeminskningsavdrag (avskrivningar) direktavskrivning vid stöd och bidrag avskrivning mot ersättningsfond och liknande fonder avskrivning mot investeringsreserv eller investeringsfond direktavdrag för byggnadsinvesteringar skogsavdrag och skogsvärdeminskningsavdrag substansminskningsavdrag. K7 Återläggning vid försäljning och vid karaktärsändring Du ska göra en återläggning i två fall: vid försäljning av en näringsfastighet som är en anläggningstillgång, t ex ett hyreshus, en ekonomibyggnad på ett lantbruk eller en industrifastighet när en fastighet ändrar karaktär från näringsfastighet till privatbostadsfastighet utan samband med en försäljning ( så kallad avskattning). Återläggning vid försäljning Vid en försäljning ska du återlägga alla gjorda avdrag för värdeminsk ning. Det innebär att du återlägger alla avskrivningar du gjort på fastigheten under hela innehavstiden. Detsamma gäller skogsavdrag och substansminskningsavdrag och avskrivning mot ersättningsfond eller liknande. Reparations- och underhållskostnader (förbättrande reparationer och underhåll) som gjort att fastigheten är i bättre skick vid försäljningen än vid början av femte året före försäljningen ska du också återlägga. Detta betyder att du ska återlägga kostnader du haft under det år du sålde fastigheten och de närmaste fem åren tidigare. Har du köpt fastigheten senare än fem år före försäljningsåret, jämför du istället med det skick fastigheten var i vid köpet och återför de utgifter du haft för förbättrande reparationer och underhåll under innehavstiden. Det som du återlägger i näringsverksamheten är istället avdragsgillt genom att beloppet ingår i omkostnadsbeloppet. Det innebär att din kapitalvinst minskar (eller att din kapital förlust ökar). 220 Fastigheter och bostadsrätter

221 K7 Försäljning av näringsfastighet Undantag från återläggning Följande avdrag behöver inte återläggas: Du ska inte återlägga värdeminskningsavdrag mm från åren före Om försäljningen ger en förlust ska du återlägga avdrag för repara tioner och underhåll fullt ut men däremot ska du inte återföra värde minskningsavdrag fullt ut. Värdenedgång Vid en värdenedgång gäller alltså särskilda regler. Du ska då inte återlägga den del av värdeminskningsavdrag och liknande som mot svarar den del av priset som (före avdrag för försäljningskostnader) understiger omkostnadsbeloppet. Vid denna jämförelse ska du beräk na omkostnadsbeloppet utan hänsyn till upp skovs belopp. Den del av värdeminskningsavdrag mm som du inte ska åter lägga vid en värdenedgång ska du i stället dra av från omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen. Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll ska du alltså återlägga enligt de vanliga reglerna, trots att fastigheten gått ner i värde. K7 Återläggning vid karaktärsändring (avskattning) Om din näringsfastighet byter karaktär till att vara privat bostadsfastighet ska du också göra en återläggning. Detta gäller också om näringsfastigheten byter ägare när näringsfastigheten övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva och om den blir eller kan antas bli privatbostadsfastighet för den nye ägaren. Återläggningen gör du på samma sätt som när du säljer fastig heten. Observera dock att det inte blir någon kapitalvinstbeskattning utan enbart en avskattning. När fastigheten senare säljs får det som återlagts vid avskattningen räknas in i omkostnadsbeloppet. Det innebär att kapitalvinsten blir mindre (eller kapitalförlusten större). Ersättningsfond Sätter du av till ersättningsfond kan du välja att redovisa ersättningen för fastigheten i näringsverksamheten istället för i inkomstslaget kapital. Du får då avdrag beräknat enligt kapitalvinst reg ler na. Kapitalvinsten blir på detta sätt intäkt i näringsverksamheten och ger dig rätt till en ny avsättning till ersättningsfond. Återläggning som du ska göra i näringsverksamheten på grund av försälj ningen ger dig också rätt till avsättning till ersättningsfond. Fastigheter och bostadsrätter 221

222 K7 Försäljning av näringsfastighet I dessa fall kan du alltså obeskattat återinvestera hela betalningen i en ersättningsfastighet. När du köper ersättningsfastigheten skriver du ner anskaffningsvärdet med ersättningsfonden. När du senare säljer ersättningsfastigheten ska du ta hänsyn till avskrivningen mot ersättningsfonden vid kapitalvinstberäkningen. Den del av ersättningsfonden som motsvarar tidigare återlagda värde minskningsavdrag mm samt förbättrande reparationer och underhåll, återförs då till beskattning i näringsverksamheten. Resten av ersättningsfonden motsvarar kapitalvinsten på ursprungs fastig he ten och reducerar omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäk ning en i inkomstslaget kapital. K7 Underskott i näringsverksamheten Om du har underskott i den näringsverksamhet som den sålda näringsfastigheten hör till under det beskattningsår som du säljer fastig heten, ska du dra av detta underskott vid kapitalvinstberäkningen. Denna regel gäller enskilda näringsidkare, dödsbon och människor som är delägare i handelsbolag. Underskottsavdraget får dock inte överstiga kapitalvinsten. Man kan alltså säga att du får kvitta ett underskott i närings verk samheten mot en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Regeln är tvingande eftersom det står ska i lag texten. Driver du verksamheten vidare får du alltså inte rulla det kvittade underskottet vidare för att senare kunna dra av mot framtida överskott. Delavyttring och marköverföring Skattereglerna vid delavyttring, marköverföring genom fastighetsreglering och allframtidsupplåtelser är komplicerade. När det gäller delavyttring och marköverföring finns det i princip tre metoder att välja på vid kapitalvinstberäkningen. Vi går igenom dessa metoder nedan. Vid allframtidsupplåtelse används en regel som är konstruerad på samma sätt som alternativregeln (metod 2) vid delavyttring och mark överföring (läs mer om allframtidsupplåtelser längre fram). Avstyckning Om du styckar av en tomt och inte sedan säljer den direkt, kommer tomten att vid nästa fastighetstaxering att bilda en egen taxerings 222 Fastigheter och bostadsrätter

223 K7 Försäljning av näringsfastighet enhet. Säljer du sedan denna tomt blir det då inte någon delavyttring utan en vanlig försäljning som följer de vanliga kapital vinstreglerna vid fastighetsförsäljning. Men du får ändå använda del avytt rings reglerna om du vill, eftersom den sålda tomten och den kvarvarande delen av fastigheten tidigare under innehavs tiden varit en enda taxeringsenhet. Försäljning av ideell andel Tänk på att en försäljning av en ideell andel i en fastighet inte räknas som en delavyttring utan för det krävs att en specifik del av en fastighet säljs. Metod 1 Metod 1 innebär att vinstberäkningen bygger på förhållandena för den sålda delen. Det innebär att du utgår från den anskaff ningsutgift och de förbättringskostnader som hör till den del av fastigheten som sålts. Inköpspriset för den avyttrade fastighetsdelen beräknar du genom en proportionering med hjälp av taxeringsvärdet. Denna metod fungerar bäst på privatbostadsfastigheter. För jordbruks fastigheter (lantbruksenheter) blir det besvärligare eftersom den ursprungliga köpeskillingen då måste fördelas på de olika delvärdena vid fastighetstaxeringen. K7 Du styckar av en tomt på kvm och säljer den för kr. Före avstyck ningen omfattade fastigheten kvm och hade ett taxeringsvärde på kr varav mark kr och byggnad kr ( dessa uppgifter har betydelse vid användningen av metod 2). Fastigheten köptes för kr och då var taxeringsvärdet kr varav mark kr och byggnad kr. Enligt de regler som gällde vid fastighetstaxeringen innebar den onormalt stora tomten en höjning av taxeringsvärdet med kr (denna uppgift har betydelse vid användningen av metod 2). Omkostnadsbeloppet för marken blir enligt metod 1: / x = kr. Omkostnadsbeloppet för den avstyckade delen blir då 1 000/2 500 x = kr. Därmed blir kapitalvinsten = kr. Metod 2 Om du begär det ska beräkningen istället göras med hjälp av värderelationerna vid avyttringstillfället. Omkostnadsbeloppet för den sålda fastighetsdelen beräknas då till ett belopp som motsvarar så stor del av omkostnadsbeloppet för hela fastigheten som priset för fastig hetsdelen är av fastighetens hela värde vid försäljningen. Fastigheter och bostadsrätter 223

224 K7 Försäljning av näringsfastighet K7 Det är naturligtvis svårt i många fall att bestämma värdet på hela fastigheten vid försäljningstillfället. En värdering kan användas eller någon form av schablonberäkning, t ex med hjälp av fastighetens taxeringsvärde vid försäljningstillfället. Använder du taxeringsvärdet som grund för beräkningen måste du ta hänsyn till hur delavyttringen påverkat hela fastighetens taxeringsvärde. Principerna för fastighetstaxering gör att värdet hade kunnat avvika betydligt från det fastställda om den sålda fastighetsdelen inte varit med vid taxeringen. Dessutom ska du ta hänsyn till att taxeringsvärdet normalt motsvarar 75% av marknadsvärdet och att en värdestegring kan ha skett från taxeringstillfället fram till avyttringstillfället. Du börjar alltså med att räkna upp taxeringsvärdet med 1,33. För att bestämma värdestegring kan du exempelvis ta hjälp av omräkningstalen vid indexuppräkningen, de årliga omräkningstalen enligt de nya fastig hetstaxeringsreglerna eller konsumentprisindex. Samma utgångsläge som i exemplet ovan under metod 1: Taxeringsvärde vid försäljningstidpunkten kr Den inverkan den sålda tomten kan anses ha haft på taxeringsvärdet kr Summa kr Taxeringsvärdet x 133% = marknadsvärdet kr Värdeförändringen sedan fastighetstaxeringen antas vara 10%, x 110% kr Köpeskillingen för tomten kr Summa fastighetsvärde (hela) vid försäljningstillfället kr Fastighetens inköpspris var kr. Omkostnadsbeloppet för den sålda fastighetsdelen kan då beräknas till: / x = kr. Kapitalvinsten blir då enligt metod 2: = kr. Metod 3 Om den sålda fastighetsdelen är en eller ett fåtal tomter som det är tänkt att det ska byggas bostadshus på, och priset är mindre än 10% av fastighetens taxeringsvärde, får du beräkna omkostnadsbeloppet på den sålda fastighetsdelen till 1 krona per kvadrat meter. Anskaffningsutgiften får dock inte överstiga priset på den sålda fastighetsdelen, dvs det kan inte bli någon avdragsgill förlust vid denna beräkningsmetod. 224 Fastigheter och bostadsrätter

225 K7 Försäljning av näringsfastighet Marköverföring Marköverföring genom fastighetsreglering och klyvning, som görs enligt fastighetsbildningslagen och mot ersättning helt eller delvis i pengar, behandlas på samma sätt som en (del-) avyttring av fastighet. Detsamma gäller marköverföring på grund av inlösen enligt fastig hetsbildningslagen. Man kan alltså säga att kapital vinstreglerna för fastigheter gäller så fort en ersättning betalas vid en marköverföring. Du kan använda samma tre beräkningsmetoder som vid del avyttring av fastighet när du ska beräkna kapitalvinsten vid en marköver föring. Men för att inte småbelopp ska utlösa en kapitalvinstberäkning finns en regel som innebär att ersättningar på upp till kr under ett beskattningsår för en och samma person, inte beskattas alls. Detta gäller vid fastighetsreglering och klyvning. Regeln innebär att den skattepliktiga inkomsten blir så stor del av hela kapital vinsten som den kontanta ersättningen (minskad med kr) är av den totala ersättningen för marköverföringen ( minskad med kr). K7 Du avstår mark vid en fastighetsreglering och det uppskattade värdet är kr. Du får som ersättning dels mark med ett uppskattat värde på kr och dels kr kontant. Vi antar att du låter bli att försöka beräkna något omkostnadsbelopp för den avyttrade markdelen eftersom det ändå skulle röra sig om ett mycket lågt belopp. Kapital vinsten blir då: Värdet på den mark som avstås Omkostnadsbelopp Total vinst = kr 0 kr kr Kapitalvinsten blir: [( ) / ( )] x = kr Vilket ger en skattepliktig kapitalvinst på: 90% x = kr Vid marköverföring i form av inlösen beskattas däremot en kapitalvinst fullt ut oavsett ersättningens belopp. Fastigheter och bostadsrätter 225

226 K7 Försäljning av näringsfastighet Allframtidsupplåtelser Engångsersättningar på grund av allframtidsupplåtelser likställs med fastighetsförsäljning. Samma kapitalvinstregler som vid fastighets försäljning används därför vid allframtidsupplåtelser. K7 Definition Med allframtidsupplåtelse menas en inskränkning av förfoganderätten till en fastighet som gjorts enligt miljöbalken eller motsvarande inskränkning enligt andra författningar en upplåtelse av en nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastig heten för obegränsad tid. Den vanligaste formen av allframtidsupplåtelser är upplåtelser av skogsmark, t ex för kraftledningar, vägar och för uppdämning av vatten (vattenkraftverk). För att kapitalvinstreglerna ska gälla ska upplåtelsen göras på obegränsad tid. En ersättning för exempelvis skogsmark för begränsad tid beskattas inte enligt kapitalvinstreglerna utan i näringsverksamheten, även om ersättningen betalas som ett engångs belopp och avser en längre tid. Så är det exempelvis vid upplåtelse av mark för vindkraftverk. Kapitalvinstberäkningen Det finns endast en regel för att beräkna omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser, nämligen metod 2 enligt delavyttringsreglerna (se tidigare i kapitlet). Men för att man inte ska behöva göra den något komplicerade beräkningen vid bagatellartade upplåtelser finns en schablon regel. Enligt denna regel får omkostnadsbeloppet vid kapital vinst beräkningen sättas till kr. Detta avdrag gäller som totalt schablonavdrag för beskattningsårets samtliga upplåtelser. Avdraget får inte över stiga det sammanlagda ersättningsbeloppet, dvs det får inte uppkomma en kapitalförlust på grund av schablonbeloppet. Skadeersättningar Ofta betalas engångsersättningar till upplåtaren på grund av skador av olika slag. Avser ersättningen bestående skador, dvs när fastig hetens värde minskar permanent på grund av inkomst bortfall eller kostnadsökningar, ska ersättningen kapitalvinst beskattas tillsammans med ersättningen för själva markupp låtelsen. 226 Fastigheter och bostadsrätter

227 K7 Försäljning av näringsfastighet Är ersättningen till för att täcka en tillfällig skada ska ersättningen normalt beskattas i näringsverksamheten (om det är en skada på en näringsfastighet). Eftersom uppgörelser om upplåtelse- och skadeersättningar kan dra ut på tiden brukar upplåtaren få en räntekompensation. Räntan ska beskattas i inkomstslaget kapital om den hör till ersättningar som kapitalvinstbeskattas. Hör räntan till ersättningar som beskattas i näringsverksamheten ska också räntan beskattas där. Ofta får upplåtaren en särskild ersättning (kompensation) för att han går med på en frivillig uppgörelse i ersättningsfrågan. Denna kompensation ska beskattas enligt de regler som de underliggande ersättningarna beskattas. Det innebär att om en viss del av ersättningen beskattas enligt kapitalvinstreglerna ska även en viss del av kompensationen beskattas enligt dessa regler. K7 Försäljning av skog Ersättning för skog som finns på eller i anslutning till den upplåtna marken kan vid allframtidsupplåtelser helt eller delvis beskattas enligt kapitalvinstreglerna. Om skogen följer med mark upplåtelsen beskattas ersättningarna för skogen, markupp låtelsen, intrång och för bestående skador enligt kapitalvinst reglerna. Om du däremot tar hand om skogen själv, antingen genom egen avverk ning eller genom en rotpostförsäljning, får du välja om du vill ta upp intäkten i näringsverksamheten eller beskatta den enligt kapitalvinstreglerna. Detta gäller dock enbart om ersättningen för upp låtelsen beskattas samma år som skogsintäkten. Använder du kapitalvinstreglerna är det själva rotvärdet som kan kapitalvinstbeskattas. Vid en rotpostförsäljning innebär det att hela intäkten kan kapitalvinstbeskattas. Vid en egenavverk ning får däremot endast 60% av köpeskillingen för leveransvirket kapitalvinst beskattas. Resten ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten samtidigt som kostnaderna för avverkningen dras av där. Om du tagit hand om skogen själv så ska du, oavsett om du beskattat skogsintäkten enligt kapitalvinstreglerna eller i näringsverksamheten, redovisa moms på skogslikviden. Fastigheter och bostadsrätter 227

228 K7 Försäljning av näringsfastighet Påverkan på omkostnadsbeloppet K7 Delavyttringar, marköverföringar och allframtidsupplåtelser påverkar en framtida försäljning av det som återstår av fastig heten. Har en del av fastighetens omkostnadsbelopp använts vid en kapitalvinst beräkning vid exempelvis en delavyttring, ska det belopp som använts som omkostnadsbelopp vid delavyttringen minska omkostnadsbeloppet vid den slutliga försäljningen. Alltså bör de belopp som låg till grund för kapitalvinstberäkningen vid delavyttringen även användas vid den slutliga kapitalvinstberäkningen. I annat fall kan det bli svårt att få fram hur stor del av omkostnadsbeloppet som ska anses konsumerat på grund av delavyttringen. Småbelopp Vid vissa delavyttringar bryr man sig inte om att beräkna något omkostnadsbelopp eftersom kapitalvinstskatten ändå inte blir så hög, och då anses man givetvis inte heller ha förbrukat något omkostnadsbelopp vid delavyttringen. Hjälpregel Om det är svårt att beräkna hur mycket av omkostnadsbeloppet som har förbrukats på grund av en delavyttring finns en hjälp regel att ta till. Enligt denna regel anses omkostnadsbeloppet vid en viss delavytt ring ha motsvarat halva köpeskillingen för den avyttrade fastig hetsdelen (dock högst ett belopp motsvarande omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart före del avyttringen om detta belopp är lägre än halva köpeskillingen, det återstående omkostnadsbeloppet kan alltså lägst bli noll kronor). Förteckning hos Skatteverket Skatteverket ska föra en förteckning där det framgår vilken andel av en fastighets omkostnadsbelopp som ska anses konsumerat på grund av tidigare delavyttringar och liknande. K7 sid 1 Överst på blanketten börjar du med att fylla i den skattskyldiges namn och personnummer. Uppgifter om den sålda näringsfastigheten [A] I avsnittet [A] lämnar du uppgift om fastighetens beteckning och försäljningsdatum enligt köpekontrakt. Här ska du också lämna uppgift om vilket inköpspris som använts, antingen 150% av fastig 228 Fastigheter och bostadsrätter

229 K7 Försäljning av näringsfastighet hetens taxeringsvärde för år 1952 eller köpeskillingen enligt köpekontraktet. Även inköpsdatum ska fyllas i. Beräkna vinst eller förlust [B] Du börjar med att ta upp försäljningspriset i punkt 1. I punkt 2 drar du av utgifter för försäljningen som t ex mäklararvode. I punkt 3 drar du av inköpspris, lagfartskostnad, mm. Förbättringsutgifter för ny-, till- eller ombyggnad drar du av i punkt 4. Medan förbättrande reparationer och underhåll dras av i punkt 5. Dessa ska du återlägga i näringsverksamheten. Förbättringsutgifterna kan du ha sammanställt på hjälpblanketten SKV Sedan ska du lägga till avskrivningar som gjorts mot ersättningsfond för mark (punkt 6). Punkt 7 ska du bara fylla i om fastigheten gått ned i värde. Du ska då göra en återföring av värdeminskningsavdrag mm här på K7:an istället för i näringsverksamheten med ett belopp som motsvarar värdenedgången (om det finns så mycket att återföra). Skulle det bli ett överskjutande belopp, dvs om det finns mer värdeminskningsavdrag att återföra, så återförs det i näringsverksamheten. Därefter får du i punkt 8 upp en vinst eller förlust. Den justeras i punkt 9 med den andel du äger procentuellt. I punkt 10 lägger du till eventuellt uppskovsbelopp. Du får sedan upp din del av vinst eller förlust i punkt 11. I punkt 12 ska du dra av underskott som uppkommit i den näringsverksamhet som fastigheten ingått i. Avdraget får inte vara större än vinsten i punkt 11. Beloppet ska också tas upp i [R46] på NEblanketten. Vinsten efter avdrag för underskottet tas upp i punkt 13 (kan inte bli lägre än 0), och förs över till [7.7] på inkomstdeklaration1. Om du har en förlust i punkt 14 förs beloppet till [8.6] på inkomstdeklaration 1. K7 Fastigheter och bostadsrätter 229

230 Bilaga för fysiska personer och dödsbon samt fysiska personer och dödsbon som är delägare i handelsbolag. Hur du fyller i blanketten kan du läsa om i broschyren "Försäljning av näringsfastighet", SKV 313. Ange belopp i hela kronor. Försäljning Näringsfastighet Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera K7 K7 Namn Personnummer Ulrika Töveberg A. Uppgifter om den sålda näringsfastigheten Fastighetens beteckning Försäljningsdatum enligt köpekontrakt Stormnäs 12:12 Försäljningen är en delförsäljning Som inköpspris har använts 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år 1952 B. Beräkna vinst eller förlust X Inköpsdatum enligt köpekontrakt köpeskillingen enligt köpekontrakt Försäljningspris (enligt köpekontrakt) Försäljningsutgifter (mäklararvode m.m.) - 3. Inköpspris, lagfartskostnad m.m Förbättringsutgifter: grundförbättringar t.ex. ny-, till- eller ombyggnad 1-5. Förbättringsutgifter: förbättrande reparation och underhåll (som återförts i näringsverksamheten) Avskrivningar som skett mot ersättningsfond för mark + 7. Återföring vid värdenedgång: Om p.1 - p.3 - p.4 - p. 5 + p.6 blir ett negativt belopp ska värdeminskningsavdrag m.m. upp till motsvarande det negativa beloppet återföras här istället för i näringsverksamheten + 8. Vinst eller förlust = Din andel i procent 100 % Din andel i kronor = Återföring av uppskovsbelopp Vinst eller Förlust = Vid förlust - fyll inte i p utan för ner förlusten till p Avgår från vinst: Underskott i den näringsverksamhet som fastigheten ingår i (avdraget får inte vara större än vinsten i p.11). Beloppet tar du även upp vid R46 i blankett NE Vinst efter avdrag för underskott i näringsverksamhet (beloppet kan inte bli lägre än 0 kr) = 14. Förlust = 1 Hjälpblankett SKV 2197 kan användas för att sammanställa förbättringsutgifterna. Du får i vissa fall inte göra avdrag för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion. Detta gäller skattereduktion för bredband och, i vissa fall, skattereduktion för ROT-arbete. Se broschyren "Försäljning av småhus", SKV För över beloppet till p. 7.7 på Inkomstdeklaration 1 För över beloppet till p. 8.6 på Inkomstdeklaration 1 K7M P4 BL Skatt

231 K7 Försäljning av näringsfastighet K7 sid 1 Ulrika Töveberg Ulrika sålde sin hyresfastighet Stormnäs 12:12 i samband med att hon flyttade verksamheten till en hyrd lokal. Ulrika fyller i köpekontraktets datum och priset kr. Eftersom hon och köparen upprättade alla papper själva blev det inga försäljningsutgifter. Hon köpte fastigheten 2005 för kr och gjorde samma år en tillbygg nad för kr. Tillbyggnaden specificerar du på hjälpblankett för förbättringsutgifter Detta ger henne en vinst på kr ( x 90%) att skatta för i inkomstslaget kapital. Hela kapitalvinsten kr för hon sedan till ruta 7.7 på blankett INK1. Samtidigt ska hon åter lägga de värdeminskningsavdrag hon gjort i näringsverksam heten sedan köpet. Sammanlagt ska hon återlägga kr i sin näringsbilaga, en siffra hon fått fram i bokföringen. K7 Fastigheter och bostadsrätter 231

232 Du som sålt bostadsrätt eller fastighet kan sammanställa dina förbättringsutgifter på denna hjälpblankett. Ytterligare information finns i broschyrerna "Försäljning av småhus", SKV 379, "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321 och "Försäljning av näringsfastighet", SKV 313. Namn Ulrika Töveberg Förbättringsutgifter Inkomstår 2015 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse för förbättringsutgifterna. Personnummer Hjälpblankett Utgifter för grundförbättringar Med grundförbättring menas ny-, till- eller ombyggnad. Det är också en grundförbättring om du tillför något som inte funnits tidigare (t.ex. braskamin eller vitvara) eller om du byter ut en byggnadsdel eller ett material mot något som är väsentligt bättre och dyrare än tidigare. Skillnaden mellan utgiften för det bättre materialet/ byggnadsdelen och priset för samma/likvärdigt material eller byggnadsdel får i så fall dras av som grundförbättring. Resterande del kan eventuellt vara avdragsgill som reparation och underhåll (se sidan 2). Tillsammans med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll (sidan 2) ska utgifterna för grundförbättringar vara minst kronor under ett och samma år för att vara avdragsgilla. Du får inte göra avdrag för värdet av eget arbete, för den del av föbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROTarbete eller för utgifter som täcks av försäkringsersättning. Om du har sålt en fastighet och fått försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgiften redovisar du överskjutande belopp under "Avgår" nedan. Läs mer och hitta exempel i broschyrerna ovan. År för utgiften Utgiften avser Belopp 2004 Tillbyggnad lager Avgår: Försäkrings- eller skadeersättning som överstiger utgifterna Summa För över beloppet till avsnitt B, p. 4 på blankett K5, K6, K7 eller K8 - = BL Skatt

233 K7 Försäljning av näringsfastighet Hjälpblankett Förbättringsutgifter 2197 Ulrika Töveberg Ulrika specificerar på sidan 1 den tillbyggnad hon gjorde i samband med att hon köpte fastigheten. Tillbyggnaden kostade kr och den siffran för hon in på blankett K7, avsnitt B punkt fyra. K7 Fastigheter och bostadsrätter 233

234 K8 Försäljning näringsbostadsrätt Blankett K8 överensstämmer i stort med blankett K6 eftersom reglerna för beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust är desamma för både privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. Detta kapitel är därför ganska kortfattat och vill du veta mer om reglerna kring bostadsrätt hittar du det i kapitlet K6 Försäljning av bostadsrätt. Vi har heller inget ifyllt exempel i detta kapitel utan hänvisar till exemplet med blankett K6. Oäkta bostadsföretag Om bostadsrättsföreningen räknas som oäkta bostadsföretag ( alltså inte ett privatbostadsföretag) beskattas en försäljning av bostads rätten som en försäljning av en andel i en ekonomisk förening. Försäljningen beskattas då i näringsverksamheten som andra försäljningar av andelar i ekonomiska föreningar. Läs mer i kapitlet om blankett K6 om definitionen av privatbostadsföretag (äkta) respektive oäkta bostadsföretag. Skatteeffekten En kapitalvinst på en bostadsrätt som räknas som näringsbostads rätt för en enskild näringsidkare eller för en människa som är delägare i handelsbolag, tas upp till 90% och beskattas med 30% kapital skatt. Det innebär 90% x 30% = 27% skatt räknat på hela kapitalvinsten. En kapitalförlust på en bostadsrätt som räknas som näringsbostads rätt för en enskild näringsidkare eller för en människa som är delägare i handelsbolag, är avdragsgill till 63%. Det ger en skatte reduktion med 63% x 30% = 18,9% av kapital förlusten. Aktiebolag och ekonomiska föreningar skattar för 100% av kapital vinsten på en bostadsrätt och beskattas med 22% bolagsskatt. En kapitalförlust på en bostadsrätt som säljs av ett aktiebolag eller en ekonomisk förening är avdragsgill till 100%. 234 Fastigheter och bostadsrätter

235 K8 Försäljning näringsbostadsrätt För en människa som är delägare i ett handelsbolag gäller samma skatteregler vid en försäljning av handelsbolagets bostadsrätt som vid en försäljning av en näringsbostadsrätt från en enskild näringsverksamhet. För delägare som är aktiebolag gäller samma skatteregler som vid en försäljning av bostads rätten direkt från aktiebolaget. Deklarationsblanketten K8 Avsnitt [A] Uppgifter om den sålda näringsbostadsrätten Under avsnitt A ska du lämna uppgift om bostadsrättsföreningens namn, näringsbostadsrättens beteckning, inköpsdatum och försäljningsdatum. Till sist ska du uppge vad som använts som inköpspris, 150% av bostads rättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 eller köpeskillingen enligt köpekontrakt. K8 Avsnitt [B] Beräkna vinst eller förlust Under avsnitt B av blankett K8 gör du beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust. Om det blir en vinst, ruta [14], för du över beloppet till ruta [7.7] på din huvudblankett (INK1) och om det blir en förlust, ruta [15], så för du över den till ruta [8.6]. För att specificera förbättringsutgifterna kan du använda hjälpblanketten Förbättringsutgifter. Längre fram finns ett exempel på hur hjälpblanketten fylls i. I kapitlet K5 Försäljning av småhus finns en rejäl genomgång av vilka dokumentationskrav som ställs för att man ska få avdrag för förbättringsutgifter. Kvittning av underskott Om du har en sålt en näringsbostadsrätt och har underskott i den näringsverksamhet som den sålda näringsbostadsrätten ingår i, ska du dra av detta underskott [13] vid kapitalvinstberäkningen. Avdraget får dock inte överstiga vinsten. Man kan alltså säga att du kvittar ett underskott i näringsverksamheten mot en kapitalvinst i kapital. Observera att regeln är tvingande. Driver du verksamheten vidare och senare redovisar bättre resultat har du därmed gått miste om möjligheten att kvitta underskottet mot ett överskott i verksamheten. Fastigheter och bostadsrätter 235

236 Försäljning Näringsbostadsrätt Inkomstår Datum när blanketten fylls i K8 Ange belopp i hela kronor Numrering vid flera K8 Namn Personnummer A. Uppgifter om den sålda näringsbostadsrätten Bostadsrättsföreningens namn Lägenhetens beteckning Försäljningsdatum enligt köpekontrakt Som inköpspris har använts 150 % av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 B. Beräkna vinst eller förlust 1. Försäljningspris (enligt köpekontrakt) köpeskillingen enligt köpekontrakt + Inköpsdatum enligt köpekontrakt 2. Försäljningsutgifter (mäklararvode m.m.) - 3. Inköpspris m.m Förbättringsutgifter: grundförbättringar t.ex. ny-, till- eller ombyggnad 1-5. Förbättringsutgifter: förbättrande reparation och underhåll (som återförts i näringsverksamheten) 1-6. Kapitaltillskott - 7. Bostadsrättens andel av inre reparationsfond vid försäljningen - 8. Bostadsrättens andel av inre reparationsfond vid köpet + 9. Vinst eller förlust = 10. Din andel i procent 100 % Din andel i kronor = 11. Återföring av uppskovsbelopp Vinst eller Förlust = Vid förlust - fyll inte i p utan för ner förlusten till p Avgår från vinst: Underskott i den näringsverksamhet som bostadsrätten ingår i (avdraget får inte vara större än vinsten i p.12). Beloppet tar du även upp vid R46 i blankett NE Vinst efter avdrag för underskott i näringsverksamhet (beloppet kan inte bli lägre än 0 kr) = 15. Förlust = 1 Hjälpblankett SKV 2197 kan användas för att sammanställa förbättringsutgifterna. Du får i vissa fall inte göra avdrag för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROT-arbete. Se broschyren "Försäljning av bostadsrätt", SKV 321. För över beloppet till p. 7.7 på Inkomstdeklaration 1 För över beloppet till p. 8.6 på Inkomstdeklaration 1 K8M P4 BL Skatt

237 Enskild firma Enskild firma 237

238 Blankett NE förenklat årsbokslut Här är en genomgång av hur du fyller i blankett NE, som är en bilaga till huvudblanketten INK1. I kapitlet INK1 Inkomstdeklaration 1 kan du läsa om hur den ska fyllas i gällande näringsverksamhet. Vi utgår från att du har gjort ett förenklat årsbokslut. I slutet av kapitlet finns ett deklarationsexempel för Bo Ek med blanketterna NE, 2196 och INK1. Inkomståret 2015 Beloppen och andra uppgifter i detta kapitel avser inkomståret (beskattningsåret) 2015, dvs den inkomstdeklaration som ska lämnas senast 2 maj Förenklat årsbokslut Alla enskilda näringsidkare ska senast 6 månader efter räkenskapsårets slut upprätta ett årsbokslut. Har ditt företag en nettoomsättning som normalt är högst 3 milj kr får du göra ett förenklat årsbokslut. Den första sidan på blankett NE motsvarar i stort sett blanketten för det förenklade årsbokslutet. Hur det förenklade årsbokslutet upprättas i detalj kan du läsa om i vår bok BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA. Det är ingen stor skillnad mellan ett förenklat årsbokslut och ett vanligt årsbokslut. Detta kan du läsa om i kapitlet Blankett NE vanligt årsbokslut. Blankett NE NE-blanketten består av två sidor. På sid 1 för du över uppgifterna från det förenklade årsbokslutet, dvs den första sidan består av balansräkning och resultaträkning. Nederst på sidan syns verksamhetens bokförda resultat (vinst, förlust eller nollresultat) i ruta R Enskild firma

239 Blankett NE förenklat årsbokslut På sid 2 gör du skattemässiga justeringar. Läs om dessa längre fram i det här kapitlet. Det överskott eller underskott som du får fram på sid 2 för du över till Inkomstdeklaration 1 (INK1) sid 2. Nederst på sid 2 ska du lämna uppgifter om kapitalunderlag för räntefördelning, ersättningsfonder osv. Läs om detta i avsnittet Övriga uppgifter sid 2. Blankett NEA Blankett NEA kan du använda om du har flera verksamheter i din enskilda firma och vill särredovisa dem. Detta gäller exempelvis om du har separat bokföring för de olika verksamheterna. Sedan du fått fram ett slutresultat på NEA-blanketten för du över detta till ruta R19 eller R20 på sid 2 blankett NE. Moms Momsen redovisas i en särskild momsdeklaration och det enda som påverkar blankett NE är en momsskuld eller en momsfordran i balansräkningen i det förenklade årsbokslutet. NE Grunduppgifter sid 1 NE På övre delen av NE-blankettens framsida fyller du i uppgifter om dig själv och företaget. Där skriver du ditt namn och personnummer. Räkenskapsår Ovanför namnuppgifterna fyller du i rutorna för räkenskapsår, dvs när räkenskapsåret började och slutade. Enskilda närings idkare kan normalt bara ha kalenderår som räkenskapsår, så normalt är det från och med till och med För en nystartad verksamhet kan det första räkenskapsåret vara förkortat eller förlängt. Ett förlängt räkenskapsår får vara högst 18 månader. Om verksamheten har avslutats kan du ha ett sista förkortat (men inte förlängt) räkenskapsår. Datum då blanketten fylls i Om du upptäcker att du har gjort något fel i en inlämnad deklaration kan du lämna en rättad deklaration innan Skatteverket har hunnit fastställa deklarationen och skicka ut slutskattebeskedet. Därför ska du skriva datum då deklarationen fylls i så att Skatteverket kan se vilken blankett som är nyast. Du kan när som helst inom sex år efter utgången av beskattningsåret begära omprövning av din deklaration hos Skatteverket. Enskild firma 239

240 Blankett NE förenklat årsbokslut OBS! Du upptäcker att du har missat ett stort avdrag i deklarationen för beskattningsåret Begäran om omprövning ska skickas in senast 31 december Du ska då göra en helt ny inkomstdeklaration eller åtminstone en helt ny version av den felaktiga blanketten. Blanketter för tidigare år kan du hämta från Om verksamheten bedrivs passivt Här sätter du ett kryss om du har bedrivit näringsverksamheten passivt. I princip kan man säga att det alltid är mer fördelaktigt att klassas om aktiv. NE Verksamhetens art I rutan anger du vilken typ av verksamhet som företaget bedriver. En kort beskrivning räcker, t ex klädbutik eller byggverksamhet. Vill du precisera kan du exempelvis skriva att du säljer herr kläder eller fritidskläder. Inte tillämpat reglerna om förenklat årsbokslut I den här rutan ska den som gör ett vanligt årsbokslut sätta ett kryss. Detta för att Skatteverket ska veta vilka bestämmelser som har använts vid värdering av tillgångar, vid periodisering av intäkter och kostnader, mm. Gör du (i likhet med de allra flesta enskilda näringsidkare) förenklat årsbokslut gör du inget kryss. Redovisningsansvarigs personnummer och gemensam redovisning av enkelt bolag Om delägarna i ett enkelt bolag gör en gemensam redovisning av räkenskaperna ska personnumret på den delägare som redovisar hela verksamheten skrivas in i rutan Personnummer redovisningsansvarig på sid 1 på blanketten. Om det är du som är redovisningsansvarig ska du fylla i ditt eget personnummer. Övriga delägare behöver då enbart ta upp sina andelar av resultatet i ruta R18 eller R19 på sid 2, beroende på om det är ett överskott eller underskott som ska redovisas. Därefter fortsätter de att fylla i sina egna belopp i resterande rutor. Inkomstuppdelning mellan makar Om du driver företaget tillsammans med din make skiljer man mellan gemensamt bedriven verksamhet och medhjälparfallet. Vid gemensam verksamhet ska den make som är momsregistrerad fylla i en fullständig NE-blankett. För den andre maken räcker det 240 Enskild firma

241 Blankett NE förenklat årsbokslut att ta upp sin andel av resultatet i ruta R18 eller R19 på sid 2, beroende på om det är ett överskott eller underskott, och därifrån göra resten av inkomstdeklarationen. Dessutom ska denne ange makens personnummer i rutan Personnummer redovisningsansvarig på sid 1. I en verksamhet med medhjälpande make ska den make som ansvarar för verksamheten lämna samtliga näringsuppgifter. Inkomstfördelning mellan makarna i medhjälpandefallet görs i ruta R20. Den som redovisar inkomst som medhjälpande make, ska lämna uppgift om den andra makens personnummer i rutan Personnummer redovisningsansvarig på sid 1 på blanketten. Räkenskapsschema NE sid 1 Räkenskapsschemat på NE-blanketten motsvaras av schemat i det förenklade årsbokslutet (med undantag för att upplysningsrutorna saknas på NE-blanketten och att rutorna för obeskattade reserver och avsättningar inte är grå). Till räkenskapsschemat ska du alltså helt enkelt föra över beloppen från det förenklade årsbokslutet. Det gäller alla belopp förutom beloppen i rutorna för upplysningar (U1 U4). Här är en kort genomgång av vad som ska ingå i rutorna på NE sid 1. NE B1 Immateriella anläggningstillgångar Med immateriella anläggningstillgångar menas t ex rättigheter (exempelvis hyresrätter), patent och licenser. I ruta B1 fyller du i de immateriella anläggningstillgångarnas skattemässiga värde vid årets utgång, dvs det skattemässiga värdet efter årets avskrivning. Skattemässigt värderar du normalt tillgångarna enligt reglerna om räkenskapsenlig avskrivning. Observera att endast köpta immateriella anläggningstillgångar får tas upp. Avskrivningarna på de immateriella anläggningstillgångarna ska ingå i ruta R10, se längre fram. B2 Byggnader och markanläggningar Byggnader (endast näringsbyggnader) tas upp till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningarna görs enligt skattereglerna, dvs med en viss procent per år på byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningen på byggnader och markanläggningar ska ingå i ruta R10. Du hittar procenttalen i Faktabanken på wwwblinfo.se. Enskild firma 241

242 Blankett NE förenklat årsbokslut B3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av Här tar du upp anskaffningsvärdet på mark som ingår i företagets verksamhet, dvs mark som är klassad som näringsfastighet. Mark anses ha ett bestående värde. Det innebär att du inte ska göra några värdeminskningsavdrag för mark. Har företaget en näringsbostadsrätt ska den tas upp i ruta B3. Det är en tillgång som inte heller skrivs av. Likaså konst. B4 Maskiner och inventarier Här tar du upp maskinernas och inventariernas värde efter avskrivningar, dvs det utgående skattemässiga värdet. Skattemässigt värderar du tillgångarna enligt räkenskapsenlig avskrivning. Avskrivningen på maskiner och inventarier ska ingå i ruta R10. NE B5 Övriga anläggningstillgångar Här tar du upp andelar i kooperativa föreningar. Andelarna tas upp till anskaffningsvärdet. Du ska inte göra några avskrivningar på sådana andelar. Observera att du inte får ta upp värdepapper som aktier, fondandelar och liknande som tillgång i en enskild firma. Sådana andelar räknas som privata. B6 Varulager Här tar du upp lagret. Om ett varulager har ett sammanlagt värde på högst kr behöver lagret inte tas upp som en tillgång, utan kostnaden för varorna får dras av direkt. Då blir det inget värde på lagret i ruta B6, utan kostnaden även för de osålda varorna ingår i ruta R5, Varor och legoarbeten. B7 Kundfordringar Här ska du ta upp värdet av de fakturor som du har skickat men ännu inte fått betalt för vid årets slut. Kundfordringar ska normalt tas upp till det belopp inklusive moms som anges på fakturan. Kundfordringarna ska värderas till det belopp som du kan räkna med att få in. De obetalda kundfordringarna exklu sive moms ska även tas upp som intäkt i ruta R1, dvs du ska ta upp inkomster som du har skickat faktura på men inte fått betalt för vid årsskiftet. B8 Övriga fordringar Om du har betalat ut pengar eller blivit fakturerad i förskott av en leverantör för en leverans eller delleverans av en vara eller en tjänst 242 Enskild firma

243 Blankett NE förenklat årsbokslut som inte har påbörjats före bokslutsdagen, ska förskottet tas upp bland omsättningstillgångarna som övriga fordringar i ruta B8. I den här posten ingår också de så kallade förutbetalda kostnaderna. Förutbetalda kostnader är sådana som du betalat eller fått faktura på under räkenskapsåret, men där kostnaderna helt eller delvis hör till kommande räkenskapsår. Exempel på förutbetalda kostnader är förutbetalda hyror. Det är enbart förskott och förutbetalda kostnader som är på mer än kr exklusive moms som ska tas upp i ruta B8. Prövningen görs normalt post för post, dvs man tittar på varje betalning eller faktura för sig (en sammanläggning ska göras om förskotten avser flera betalningar till eller flera fakturor från samma leveran tör eller om förskotten avser samma tjänst eller varuleverans). I posten övriga fordringar ska du också ta med ränteinkomster i rörelsen som hör till året men som du inte har fått utbetalda före årsskiftet, samt ränteutgifter i rörelsen som du har betalat under året men som hör till nästa år (ovanligt). Upplupna och förutbetalda räntor ska bara tas med om de sammanlagt överstiger kr. Bland övriga fordringar hamnar också offentliga stöd, försäkringsersättningar, skadeståndsersättningar mm som inte är utbetalda till företaget före årets slut. En momsfordran tas upp bland övriga fordringar (ruta B8) och en momsskuld bland skatte skulder (ruta B14). NE B9 Kassa och bank Här tar du upp likvida medel i form av företagets kontanter, bank och plusgiro, Beloppen framgår av kontoutdraget vid räkenskapsårets slut, dvs normalt 31 december. B10 Eget kapital Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångarna och skulderna, dvs skillnaden mellan B1 B9 och B13 B16. Vill du kontrollräkna det egna kapitalet kan du använda följande uppställning: Bokfört värde vid årets ingång (hämtas från öppningsbalansräkningen eller förra årets förenklade årsbokslut) + egna insättningar egna uttag (även uttag av förmåner och F-skatteinbetalningar) +/ momsberäkning (moms som redovisas i inkomstdeklarationen) +/ årets resultat (intäkter kostnader) Enskild firma 243

244 Blankett NE förenklat årsbokslut B11 Obeskattade reserver Enskilda näringsidkare ska inte bokföra avsättning till periodiseringsfonder mm som obeskattad reserv. Det är en ren deklarationspost I det förenklade årsbokslutet ska du endast lämna upplysningar om obeskattade reserver. Årets avsättning till periodiseringsfond gör du på blankett NE sid 2 i ruta R34. Återföring av periodiseringsfond görs i ruta R32. B12 Avsättningar Du som gör ett förenklat årsbokslut får inte göra några avsättningar, t ex för garantiåtagande. Du ska därför inte fylla i några belopp i denna ruta. B13 Låneskulder Här tar du upp summan av företagets låneskulder på vid årets slut. Skulder som du betraktar som privata ska inte vara med. NE B14 Skatteskulder Här tar du upp skuld för arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda, löneskatt på pensionskostnader samt företagets momsskuld. Momsfordran tas upp i B8. Dina egna skatteskulder och skattefordringar räknas som privata och finns inte med i balansräkningen. B15 Leverantörsskulder Leverantörsskulder som ska tas med är fakturor du fått men som på räkenskapsårets sista dag ännu inte var betalda. Leverantörsskulderna ska tas upp till de belopp inklusive moms som anges på fakturan. Motsvarande kostnader exklusive moms finns med i R5 och/eller R6. Du får alltså göra avdrag för kostnader som du har haft under året även om fakturan inte är betalad före årsskiftet. B16 Övriga skulder De poster som ska ingå i Övriga skulder är: Förskott från kunder Räntor Skadeståndsersättningar mm. Om du fått betalt från en kund eller skickat faktura för en leverans eller delleverans av en vara eller tjänst som inte har påbörjats före bokslutsdagen, ska förskottet tas upp som Övrig skuld i ruta B16. Det är dock bara förskott på mer än kr som ska tas upp som förskott. Prövningen görs normalt post för post, dvs man tittar på varje inbetalning eller faktura för sig. 244 Enskild firma

245 Blankett NE förenklat årsbokslut En delleverans av en tjänst är det när tjänsten uppenbarligen utförs i lika delar under en längre period. Ett exempel på detta kan vara en hyra som betalas in i förskott. Om en del av hyresinkomsten hör till nästa räkenskapsår räknas den som ett förskott från kund om den delen överstiger kr. Under posten övriga skulder ska du ta med företagets ränteutgifter som hör till räkenskapsåret men som betalas först nästa år (upplupen ränta). Det är bara om dessa räntor sammanlagt överstiger kr som de ska tas upp som övrig skuld. Räntor på lägre belopp ska inte tas upp som en skuld, utan som en kostnad respektive intäkt när de betalas. Räkenskapsschema NE sid 1 Resultaträkning R1 Momspliktig försäljning I ruta R1 ska du ange årets momspliktiga intäkter inklusive byggtjänster och utlandsförsäljning. Observera att även obetalda kundfordringar på balansdagen ska ingå i årets intäkter. Upplupna intäkter ska inte tas med. Både varor och tjänster tas med här. NE Egna uttag (R1 och R2) Företagarens uttag av varor och tjänster som företaget normalt säljer till kunder ska tas upp som intäkt som om varan eller tjänsten hade sålts för ett mark nadsmässigt pris. Avdrag ska dock göras för den moms som ska redovisas på uttaget, dvs för uttagsmomsen. Intäkten från uttag av varor och tjänster är ofta delvis momspliktig och delvis momsfri. Det beror på att uttagsmomsen redovisas enbart på varans inköpsvärde eller om det är en tjänst, företagets kostnad för att tillhandahålla tjänsten. Den momspliktiga intäkten ska ingå i ruta R1 och den momsfria delen i ruta R2. När det gäller el, olja och telefon är det enklast att använda nettoredovisning. Då drar du bland kostnaderna bara av den del som hör till näringsverksamheten. På så sätt blir det inga förmåns värden på dessa poster. Om du däremot drar av hela kostnaderna måste du korrigera genom att redovisa förmånsbeloppen som intäkter i ruta R1. Observera att du inte redovisar dina uttag av pengar, utan endast uttag av varor eller tjänster. Kontanta uttag och insättningar finns inte med alls i resultaträkningen, däremot påverkar de kassa och bank samt det egna kapitalet. Enskild firma 245

246 Blankett NE förenklat årsbokslut NE R2 Momsfria intäkter I rutan för momsfria intäkter ska du bland annat ta upp momsfria försäljningsinkomster samt försäkringsersättningar, bidrag och skade stånd. I denna ruta ska du även ta upp den del av intäkten som är momsfri vid uttag av varor av tjänster (se föregående avsnitt). I vilka situationer du ska ta upp offentliga stöd, försäkringsersättning, skadestånds ersättning mm som intäkt kan du läsa under ruta B8 Övriga fordringar. Om det bokförda värdet på maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar före årets avskrivning är lägre än det lägsta värde dessa tillgångar får ha vid beskattningen, ska du ta upp en intäkt. Intäkten motsvaras av skillnaden mellan värdet vid beskattningen och det bokförda värdet före årets avskrivning. Intäkten ska ingå i ruta R2. Det är inte speciellt vanligt. Läs om detta i kapitlet Inventarier. Vid försäljning av byggnad, mark och markanläggning med vinst ska du ta upp vinsten som en momsfri intäkt. Observera att vinsten ska återläggas på sidan två i ruta R14, Bokförda intäkter som inte ska tas upp i näringsverksamheten. Dessa vinster beskattas normalt i inkomstslaget kapital (deklareras på blankett K7) och inte i näringsverksamheten. R3 Bil- och bostadsförmån mm Du ska ta upp värdet av förmåner, t ex bilförmån och bostadsförmån, som intäkt. Som intäkt tar du upp det värde du ska beskattas för, dvs när det gäller en bil anger du det schablonberäknade bilförmåns värdet som inkomst. De flesta bokför dock inte sådana intäkter löpande, utan låter dem vara rena deklarationsposter, som tas upp i ruta R15 på sid 2 på NE. R4 Ränteintäkter mm Inkomsträntor och utdelningar får normalt redovisas som intäkt det år de betalas ut eller finns tillgängliga. Upplupna räntor som sammanlagt överstiger kr ska tas upp som intäkt. Dessa tas upp som intäkt i ruta R4 och som övrig fordran i ruta B8. Det kan vara lämpligt att bland övriga upplysningar på huvudblank etten INK1 specificera vilka ränteinkomster du tagit upp på blankett NE. Annars kommer Skatteverket att undra varför du har ändrat de förtryckta uppgifterna på INK1. När blanketten förtrycks utgår man från att alla räntor, både inkomsträntor och utgiftsräntor, hör till inkomst slaget kapital. Du måste själv ändra på INK1 om du tar upp räntor på NE så att posterna inte tas upp två gånger. Likadant är det med avdrag för pensions sparande. 246 Enskild firma

247 Blankett NE förenklat årsbokslut R5 Varor och legoarbeten I ruta R5 ska du skriva kostnaderna för varor, material samt legoarbeten och underentreprenader. Observera att även utgifter som du har mottagit faktura på senast på balansdagen ska tas med bland årets kostnader för varor, material mm, även om du inte har betalat dem före årsskiftet. Inga upplupna kostnader ska tas med vid beräkningen av årets kostnader. R6 Övriga externa kostnader Här tar du upp kostnader för t ex lokaler, fastigheter, hyra av anläggningstillgångar, bilkostnader, bokföring, reklam och PR, telefon, skadestånd (se även under rubriken B16 Övriga skulder), elkostnader, mm. Inga upplupna kostnader ska tas med. Observera att här bör även ingå kostnader för lokal i egen bostad, milkostnader för tjänstekörning med privat bil, ökade levnadskostnader vid tjänsteresor mm. I annat fall drar du av dessa kostnader på sid 2. Läs om det längre fram Om du säljer en fastighet med förlust ska du ta upp förlusten som kostnad i ruta R6. Observera att förlusten ska återläggas på sid 2 i ruta R13, Bokförda kostnader som inte ska dras av, eftersom förlusten ska dras av i inkomstslaget kapital. NE R7 Anställd personal I denna ruta anger du löner, social avgifter, försäkringar, pensionskostnader för anställda, löneskatt på anställdas pensions kostnader, kostnader för förmåner, dvs alla kostnader för anställd personal. Observera att du som gör ett förenklat årsbokslut inte ska ta med upplupna kostnader såsom upplupen semesterlöneskuld mm bland årets kostnader. Läs även under rubriken B14 Skatteskulder. Din egen lön ska inte tas upp här. Den blir istället slutresultatet av hela blanketten i ruta R47. R8 Räntekostnader mm Utgifter för räntor får normalt redovisas som kostnad det år de betalas. Om de sammanlagda upplupna ränteutgifterna överstiger kr, ska räntorna tas upp som kostnad det år de hör till. Räntekostnaderna ska relatera till de skulder du tagit upp i B13, B15 och B16. Du får inte dra av räntor på de lån eller delar av lån som hör till dig privat. Skatteverket förtrycker ränteutgifter på blankett INK1 (huvudblanketten). Om du drar av någon del av dessa på blankett NE, måste du ändra på blankett INK1, så att det inte blir dubbelt. Enskild firma 247

248 Blankett NE förenklat årsbokslut R9 R10 Avskrivningar I ruta R9 skriver du årets avskrivning på byggnader och markanläggningar. I ruta R10 skriver du årets avskrivning på maskiner och inventarier. R11 Bokfört resultat Här anger du årets bokförda resultat, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader (inklusive avskrivningar). Resultatet kan vara en vinst eller en förlust (eller ett nollresultat). Kontrollräkna Innan du går över till sid 2 bör du kontrollräkna balansräkningen. Summan av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar ska bli lika stor som summan av eget kapital och skulder. I deklarationsprogrammet BL SKATT finns en automatisk kontroll. NE Upplysningar om årsbokslutet Du ska sätta ett kryss i Ja- eller Nej-rutan längst ned till höger på sid 1 på blankett NE. Du sätter kryss i Ja-rutan om du tagit hjälp av någon uppdragstagare, t ex en redovisningskonsult, för att upprätta årsbokslutet. Om du själv (eller någon av dina anställda) har gjort årsbokslutet, sätter du krysset i Nej-rutan. Vem som har biträtt ska inte anges. Skattemässiga justeringar sid 2 Tanken med det förenklade årsbokslutet är att resultatet från bokföringen ska ligga så nära det skattemässiga resultatet som möjligt, men vissa justeringar ska fortfarande göras. På sid 2 ska du exempelvis göra följande: Justera resultatet med hänsyn till icke skattepliktiga inkomster, exempelvis inkomstränta på skattekontot. Justera resultatet med hänsyn till icke avdragsgilla utgifter, t ex böter, förseningsavgifter och icke avdragsgill representation. Dra av inrullade underskott. Göra skattemässiga avsättningar, t ex avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Göra avdrag för eget pensionssparande. Vi går här igenom vad som ska anges i de olika rutorna på sid Enskild firma

249 Blankett NE förenklat årsbokslut R12 Bokfört resultat Du börjar med att föra över det bokförda resultatet från sid 1 ruta R11 till sid 2 ruta R12. En vinst skrivs med plustecken och en förlust skrivs med minustecken. R13 Bokförda kostnader som inte ska dras av Utgifter som du kostnadsfört i bokföringen men som inte är avdragsgilla ska återföras till beskattning. Det gör du genom att lägga tillbaka summan av sådana utgifter i ruta R13. Det kan t ex vara utgifter för överrepresentation, gåvor, böter och medlemsavgifter. Ett annat sätt att hantera sådana poster är att redan i bokföringen betrakta den del som inte är avdragsgill som ett eget uttag. Då hamnar den delen över huvud taget inte i resultaträkningen och någon korrigering behöver inte göras i ruta R13. R14 Bokförda intäkter som inte ska tas upp Här eliminerar du intäkter som inte är skattepliktiga men som du ändå har med i bokföringen. Det kan exempelvis vara att du av misstag har bokfört intäktsränta på skattekontot. NE R15 R16 Icke bokförda poster I ruta R15 ökar du resultatet med skattepliktiga intäkter som du inte har bokfört. Har du utgifter som inte bokförts men som är avdragsgilla, drar du av dem i ruta R16. Hit hör exempelvis milavdrag och traktamenten som du inte har tagit med i den löpande redovisningen, och därför inte finns med bland kostnaderna på sid 1. R17 Sammanlagt resultat av verksamheten Här summerar du (eller deklarationsprogrammet) ihop det sammanlagda resultatet av verksamheten. R18 Gemensam verksamhet överskott redovisad av annan eller min andel av underskott Ruta R18 används i flera olika situationer. Vid gemensam verksamhet (makar, se kapitlet Inkomstuppdelning mellan makar) eller enkelt bolag drar du som är redovisningsansvarig i ruta R18 av den del av verksamhetens överskott som andra personer tar upp. Om du inte är redovisningsansvarig, men är delägare i ett enkelt bolag eller en av makarna vid gemensam verksamhet, tar du upp din andel av verksamhetens underskott i ruta R18. Enskild firma 249

250 Blankett NE förenklat årsbokslut Om du själv bedriver flera verksamheter med separata bokföringar kan dessa samordnas i deklarationen via en NE-blankett för huvudverksamheten och NEA-blanketter för övriga verksamheter. Om du har ett underskott på blankett NEA för du in detta i ruta R18. NE R19 Gemensam verksamhet underskott redovisad av annan eller min andel av överskott Ruta R19 används i flera situationer. Om du är redovisningsansvarig i ett enkelt bolag eller vid gemensam verksamhet (makar, se kapitlet Inkomstuppdelning mellan makari familjen) lägger du i ruta R19 till den del av verksamhetens underskott som andra personer tar upp. Om du inte är redovisningsansvarig, men är delägare i ett enkelt bolag eller en av makarna vid gemensam verksamhet, tar du upp din andel av verksamhetens överskott i ruta R19. Det resultat som tilldelas delägaren i ett enkelt bolag respektive maken vid gemensam verksamhet kan vara positivt eller negativt. När den ena maken är medhjälpande görs inkomstuppdelningen i ruta R20, se nedan. Om du själv bedriver flera verksamheter med separata bokföringar kan dessa samordnas i deklarationen via en NE-blankett för huvudverksamheten och NEA-blanketter för övriga verksamheter. Om du har ett överskott på blankett NEA för du in detta i ruta R19. R20 Min andel som medhjälpande make (+) och andel till medhjälpande make ( ) När en av makarna skattemässigt räknas som medhjälpande make, dvs när bara en av makarna räknas som företagsledare, ska den medhjälpande maken börja fylla i sin NE-blankett i ruta R20. Det resultat en medhjälpande make tar upp kan bara vara positivt, eftersom denna inkomstfördelning ska motsvara en marknadsmässig lön för nedlagt arbete i företaget. Inget hindrar dock att företagsledaren redovisar underskott av näringsverksamheten. Företagsledaren (som fyller i en komplett NE-blankett) drar i ruta R20 av den del av resultatet som den medhjälpande maken tar upp på sin NE-blankett. Sedan gör varje make sina separata beräkningar i rutorna som följer efter R21. Den medhjälpande maken gör t ex en egen beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond förutsatt att hon eller han har tillgångar och/eller skulder som hör till näringsverksamheten. 250 Enskild firma

251 Blankett NE förenklat årsbokslut R21 Min andel av resultatet Om NE-blanketten omfattar ett enkelt bolag eller om du bedriver din verksamhet med din make, visar ruta R21 din andel av resultatet från verksamheten. De rutor som följer efter R21 är personliga för respektive person. Exempelvis ska var och en av delägarna i det enkla bolaget respektive var och en av makarna, beräkna egna underlag för räntefördelning och expansionsfond. R22 R23 Övriga skattemässiga justeringar min andel I ruta R22 drar du av de kostnader du haft för resor mellan bostaden och företaget. Här får du bara dra av den del av kostnaden som överstiger kr. För detta avdrag krävs dessutom att du uppfyller kraven på tidsvinst om du åkt bil. OBS! För resor i näringsverksamheten (tjänsteresor) får du dra av utgifterna från första kronan. Det gör du också i ruta R22. NE När du gör ett förenklat årsbokslut ska du normalt ha bokfört utgifter för företagets utnyttjande av privata tillgångar såsom avdrag för lokal i egen bostad och milavdrag vid tjänstekörning med privat bil. Även avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor (traktamenten) ska normalt vara bokförda i företaget och ingå i ruta R6 på sid 1 på denna blankett. Har du missat att bokföra någon av dessa utgifter kan du ange dessa i ruta R22. Har du missat att bokföra egna uttag av varor och tjänster ska du ta upp dessa uttag till beskattning i ruta R23. R24 Outnyttjat underskott Här skriver du in underskott från tidigare år. Beloppet hämtar du från ruta R48 i förra årets blankett NE. R25 Skogsavdrag/substansminskningsavdrag Här gör du skogsavdrag. Du använder blankett N8 som bilaga. I ruta R25 gör du även avdrag för substansminskning. Du använder blankett N8 som bilaga. Avdrag för substansminskning får göras på grund av utvinning av naturtillgångar, t ex grustäkter. Bestämmelserna om skogsavdrag och substansminskningsavdrag kan du läsa om i vår bok LANTBRUKARBOKEN. Enskild firma 251

252 Blankett NE förenklat årsbokslut NE R26 Återföring av värdeminskningsavdrag mm Här återförs kostnader vid så kallad avskattning (närings fastighet blir privatbostadsfastighet) och när du säljer en närings fastighet. Det handlar t ex om gjorda värdeminskningsavdrag för byggnad eller markanläggning, skogsavdrag samt avdrag för substans minskning som här ska återföras. Även kostnader för förbättrande reparationer och underhåll som du dragit av under räkenskapsåret och de fem föregående åren ska återläggas. Om du har en fastighet som inte är lagerfastighet ska vinst eller förlust beskattas i inkomstslaget kapital. Därför ska du eliminera den bokföringsmässiga vinsten eller förlusten som ingår i ruta R2 och R6 i räkenskapsschemat på sid 1. Bokförd vinst drar du av i ruta R14 och bokförd förlust återlägger du i ruta R13. Vinsten eller förlusten deklareras på blankett K7. Om din fastighet expropierats eller liknande får du istället ta upp vinsten från fastighetsförsäljningen i näringsverksamheten. Det kan vara lönsamt för att möta ett underskott i näringsverksamheten eller för avsättning till ersättningsfond eller för att du hör till det ålderssegment som betalar låga egenavgifter och har förstärkt jobbskatteavdrag. R27 Uttag från skogs- eller upphovsmannakonto Du som har tagit ut pengar från skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto redovisar inkomsten i ruta R27. R28 Inbetalning till skogs- eller upphovsmannakonto Om du har satt in pengar på skogskonto, skogsskadekonto eller upp hovs mannakonto redovisar du summan av insättningarna här. Läs om skogskonto och skogsskadekonto i vår bok LANTBRUKAR BOKEN och om upphovsmannakonto i vår bok KULTURARBETAR BOKEN. R29 Resultat före räntefördelning I ruta R29 summerar du resultatet efter de inledande justeringarna. Här får du fram resultatet före räntefördelning. R30 Positiv räntefördelning Räntefördelning får inte göras med större belopp än vad du har i överskott i summeringsrutan R29. Räntefördelningen får alltså inte medföra underskott. Observera att du får göra positiv räntefördelning bara om kapitalunderlaget för räntefördelning överstiger kr. Samma belopp som du drar av i ruta R30 ska du ta upp till beskattning i inkomst slaget kapital på sid 2 på huvudblanketten INK1 i 252 Enskild firma

253 Blankett NE förenklat årsbokslut ruta På så sätt betalar du enbart 30% kapitalskatt på denna del av vinsten från näringsverksamheten. I kapitlet Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond visar vi hur Skatteverkets hjälpbilaga ska fyllas i. R31 Negativ räntefördelning Om du fått fram ett negativt fördelningsbelopp ska du föra in detta belopp i ruta R31. Detta belopp ökar det skattepliktiga resultatet av verksamheten. Samma belopp drar du av i inkomstslaget kapital på sid 2 på huvudblanketten INK1 i ruta Till skillnad från den positiva räntefördelningen är den negativa räntefördelningen tvingande. Du ska dock inte göra negativ räntefördelning om det negativa kapitalunderlaget för räntefördelning är mindre än kr. (Rent matematiskt: större än kr.) R32 Återföring från periodiseringsfond Här fyller du i om du i år återför någon del av periodiseringsfonderna. En återföring gör du antingen för att du är tvungen (eftersom det har gått sex år sedan avsättningen) eller frivilligt (t ex för att du vill nå upp till en viss inkomstnivå med tanke på pension eller något annat, dock påverkas inte din sjukpenninggrundande inkomst). Det kan också vara lämpligt att återföra periodiseringsfond skattefritt om du har ett underskott. Inkomståret 2015 är det obligatorisk återföring av periodiseringsfonden som gjordes för 2009 års inkomst. Du hittar den avsättningen i sammanställningen (pyjamaspapperet) som följer med din förtryckta inkomstdeklaration. Har du under året slutat att driva näringsverksamhet (lagt ned företaget), ska alla tidigare periodiseringsfonder åter föras. NE R34 Avsättning till periodiseringsfond I ruta R34 får du dra av högst 30% av det överskott som finns i summeringsrutan R33. Detta kallas att göra avsättning till periodiseringsfond. R36 R37 Expansionsfond Systemet med expansionsfond är frivilligt. I ruta R36 får du dra av årets ökning av expansionsfond. Avdraget får inte vara större än det överskott du har i summeringsrutan R35. Ökningen av (avsättningen till) expansionsfond skriver du även i ruta 12.1 på sid 2 av INK1 (huvudblanketten). Expansionsfonden får inte vara större än takbeloppet för expansions fonden. I vissa fall kan detta leda till att du måste minska expansionsfonden. Minskar du din expansionsfond jämfört med Enskild firma 253

254 Blankett NE förenklat årsbokslut föregående år, tar du upp minskningen som en intäkt i verksamheten i ruta R37. Minskningen av expansions fonden skriver du även i ruta 12.2 på sid 2 av INK1 (huvudblanketten). Du kan frivilligt välja att minska din expansionsfond och därmed öka inkomsten, t ex för att få högre pensionsgrundande inkomst. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortser man från ökning och minskning av expansionsfonden. I kapitlet Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond finns ett exempel på hur Skatteverkets hjälpbilaga ska fyllas i. NE R38 Pensionssparavdrag I näringsverksamheten får du under vissa förutsättningar göra pensions sparavdrag, dvs avdrag för premier för pensionsförsäkring eller insättning på pensionssparkonto (IPS). Egenavgifterna blir då lägre, men å andra sidan ska du betala särskild löneskatt på avdragsbeloppet. Observera att du bara får göra pensionssparavdrag om du är aktiv i verksamheten och har nettovinst på en viss nivå. Har du endast inkomst av näringsverksamhet får du göra pensionssparavdrag med ett fast belopp på kr (det fasta beloppet är slopat inkomståret 2016) plus ett tillägg på högst 35% av inkomsten. Med inkomsten menas här inkomsten av verksamheten före avdraget för egna pensionspremier och inbetalning på pensionssparkonto i ruta R38. Tillägget får inte överstiga 10 prisbasbelopp ( kr inkomståret 2015 och kr inkomståret 2016). OBS! Glöm inte att ändra de förtryckta uppgifterna i blankett INK1, allmänt avdrag, om du drar av hela eller en del av pensionssparavdraget på blankett NE. R39 Löneskatt på pensionssparavdrag En särskild löneskatt på 24,26% tas ut på det pensionssparavdrag du gör i näringsverksamheten. På pensionssparavdrag som du gör som allmänt avdrag på blankett INK1 blir det ingen särskild löneskatt. Avdraget på blankett INK1 minskar inte heller din pensionsoch sjukpenninggrundande inkomst. Å andra sidan minskar inte dina egenavgifter. 254 Enskild firma

255 Blankett NE förenklat årsbokslut OBS! Du ska själv räkna ut löneskatten i ruta R39. Den blir alltså avdrags gill som en kostnad i företaget redan under utgiftsåret och inte först när du har betalat löneskatten. På sid 2 av huvudblanketten INK1 skriver du underlaget för löneskatten i näringsverksamheten i ruta Löneskatten kommer på ditt slutskattebesked som en del av den slutliga skatten på samma sätt som inkomstskatt, fastighetsskatt och liknande. Kontrollera så småningom att den påförda löne skatten stämmer med vad du har dragit av i ruta R39. Underskott efter pensionssparavdraget Avdraget för egna pensionsutgifter får alltså inte överstiga årets eller förra årets inkomst före avdraget för pensionskostnader. I vissa fall kan det ändå bli underskott efter pensionskostnaderna och den särskilda löneskatten. Det gäller främst när du vid årets deklaration redovisar ett betydligt lägre resultat än du gjorde det föregående året. I dessa fall kan underskottet uppkomma redan vid pensionssparavdraget. Det kan också vara så att du redovisar ett lågt resultat för året, men att den särskilda löneskatten på det förvisso låga pensionssparavdraget gör att ett underskott uppkommer. Sådana här underskott behöver alltså inte betyda att du gjort för högt pensions sparavdrag. Underskottet får rullas vidare mot kommande år eller om du har nystartad verksamhet kvittas mot andra förvärvsinkomster. NE R40 R41 Avstämning av egenavgifter Du ska göra en avstämning av egenavgifterna om du hade en vinst i förra årets inkomstdeklaration och blev påförd egenavgifter. I ruta R40 för du in förra årets avdrag för beräknade egenavgifter. Beloppet hittar du på förra årets NE-blankett i ruta R43. Sedan tittar du efter på slutskattebeskedet som avser 2013 års inkomst hur mycket egenavgifterna verkligen blev och drar av beloppet i ruta R41. Var du passiv förra året gör du på precis samma sätt, fast med den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster. Observera att löneskatt på pensionskostnader inte tas med i detta sammanhang. Enskild firma 255

256 Blankett NE förenklat årsbokslut R43 Årets beräknade egenavgifter I deklarationen ska du göra ett schablonavdrag för de egenavgifter som du kommer att bli påförd. Schablonavdraget beror på din ålder och därmed på hur höga socialavgifterna är för din åldersgrupp. Årets avdrag för beräknade egenavgifter är en viss procentsats på beloppet som återstår i summeringsrutan R42. Är du passiv näringsidkare betalar du särskild löneskatt med 24,26%, oavsett din ålder, vilket ger ett schablonavdrag med 20%. Är du aktiv och född 1937 eller tidigare ska du inte göra något schablon avdrag alls, eftersom socialavgifterna då är noll. För aktiva ålderspensionärer födda 1938 och senare samt de som tagit ut full allmän pension under hela inkomståret är schablonavdraget 10%. För aktiva ungdomar födda 1989 är schablonavdraget 20%. För aktiva ungdomar födda är schablonavdraget 16%. NE För aktiva ungdomar födda 1992 eller tidigare är schablonavdraget 16%. För övriga (de normalåldriga) aktiva är schablonavdraget 25%. Ovanstående procentsatser ger ett något för stort schablonavdrag jämfört med vad egenavgifterna sedan i verkligen blir. Detta accepteras av Skatteverket. I och med de olika nivåerna på egenavgifterna på grund av karensdagar samt den generella nedsättningen av egenavgifterna är det i praktiken omöjligt att göra en exakt beräkning. Det för stora schablonavdraget justeras kommande år då differensen beskattas. På så kallade likställighetsinkomster betalar uppdragsgivaren social avgifter, och näringsidkaren ska inte göra detta. Därmed ska underlaget för årets beräknade egenavgifter minskas med likställighetsnettot. Nedsättning av egenavgifter I vissa regioner i Sverige gäller en regional nedsättningen av egenavgifterna på 10%. Nedsättningen kan inte göras med större belopp än att egenavgifterna blir 10,21%. OBS! Glöm inte att skriva in nedsättningsbeloppet i ruta 13.1 på bak sidan av blankett INK1 om det behövs. 256 Enskild firma

257 Blankett NE förenklat årsbokslut R44 Sjukpenning Här skriver du den sjukpenning du fått som grundar sig på näringsverksamhet. På Försäkringskassans kontrolluppgift kallas det ersättning för annat arbete. Kontrolluppgiftens belopp vid anställning tar du upp som inkomst av tjänst på blankett INK1. Föräldrapenning tas alltid upp som inkomst av tjänst på blankett INK1, även om den grundar sig på inkomst av näringsverksamhet. Du betalar inga egenavgifter på sjukpenningen. Därför ska du inte ta hänsyn till sjukpenningen när du beräknar egen avgifterna eller löneskatten i ruta R43. Det framgår av blankettens konstruktion med sjukpenningen efter avdraget för beräknade egenavgifter eller särskild löneskatt. R45 Kvittning av underskott vid nystartad verksamhet mm Om du använder kvittning för underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet eller för underskott i konstnärlig verksamhet ska du ange det belopp som du vill kvitta i ruta R45. Avdrag får göras under de första fem åren och med högst kr per år. Att det i underskottet även ingår ett inrullat underskott från föregående år saknar betydelse. Det har inte heller någon betydelse om föregående års underskott översteg kr. I konstnärlig verksamhet finns det ingen tidsgräns. Eventuellt kvarvarande underskott efter kvittningen rullar du vidare till nästa år. Underskottet som du kvittar förs in i ruta 14.1 på sid 2 på blankett INK1, och inte i ruta Där skriver du underskott som du rullar framåt. NE R46 Underskott som utnyttjas i kapital Underskottet kan också utnyttjas som kapitalförlust, om det ingår andelshus i näringsverksamheten (torde vara ovanligt). Kapitalförlusten dras av på INK1. Underskottet kan också utnyttjas som kvittning mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som tillhör näringsverksamheten. Kvittningen görs på blankett K7. R47 Överskott Här skriver du in resultatet av verksamheten om det är en vinst (överskott). Detta belopp för du över till sid 2 på INK1 i ruta 10.1 (om du är aktiv) och i ruta 10.3 (om du är passiv). R48 Kvarvarande underskott Om resultatet är en förlust (underskott), dvs om beloppet i summeringsrutan R42 är negativt blir det inga egenavgifter och därmed heller inget avdrag för beräknade egenavgifter i ruta R43. Enskild firma 257

258 Blankett NE förenklat årsbokslut Då lägger du bara till sjukpenning i ruta R44 samt underskott som du kvittat mot andra inkomster i ruta R44, R45. Eventuell kvarvarande underskott för du in i ruta R48. Detta belopp för du över till sid 2 på INK1 i ruta 10.1 om du har aktiv näringsverksamhet och i ruta 10.3 om du har passiv näringsverk samhet. Blir det en vinst efter att du har lagt till sjukpenningen skriver du överskottet i ruta R47. Rullning av underskott En förlust i ruta R48 får du spara till nästa år, då beloppet förs in i ruta R24 på NE-blanketten. Du ska också fylla i underskottet på huvudblanketten INK1 på sid 2 i ruta 10.2 om du har aktiv näringsverksamhet eller i ruta 10.4 om du har passiv näringsverk samhet. NE Slutligt underskott Underskott som finns kvar när verksamheten upphör får dras av med 70% som en kapitalförlust. Avdraget får göras tidigast året efter det år då näringsverksamheten deklarerades sista gången. Om det behövs för att kunna utnyttja avdraget får det fördelas på de därpå följande två åren. Om du har betalat tillräckligt mycket skatt så att du kan utnyttja hela förlusten redan första året, finns det ingen anledning att fördela avdraget. Avdraget görs på sid 1 på blankett INK1 i ruta 8.4. Observera att du ska ange hela beloppet eftersom Skatteverket gör reduceringen till 70%. Övriga uppgifter sid 2 Företagsbil [punkt 1] Har du dragit av bilkostnader för en bil som företaget har leasat eller som är bokförd som tillgång i verksamheten ska du sätta ett kryss i ja-rutan. Har du inte dragit av några sådana kostnader fyller du inte i någonting. Genom denna ruta uppmärksammar Skatteverket att det finns en företagsbil och att näringsidkaren eventuellt ska beskattas för bilförmån. Resor med egen bil i tjänsten [punkt 2] Har du använt din privata bil vid resor i tjänsten och gjort avdrag enligt schablon (18,50 kr/mil), ska du ange det avdragna beloppet vid punkten 2. Utgifter för utnyttjande av privat bil i tjänsten ska egentligen bokföras som kostnad i verksamheten. Det avdragna beloppet bör alltså ingå i ruta R6 på sid 1. Skulle du ha missat att 258 Enskild firma

259 Blankett NE förenklat årsbokslut bokföra dessa kostnader, ska du dra av dem i ruta R16. Uppgiften du lämnar här vid punkt 2 är enbart för Skatteverkets kontroll. Avdrag för ränteutgifter [punkt 3] Här ska du ange med vilket belopp du har gjort avdrag för ränteutgifter, dvs räntor på lån som hör till näringsverksamheten. Utgiftsräntor på lån som hör till näringsverksamheten ska bokföras i näringsverksamheten och kostnaden ingår alltså i ruta R8 på sid 1. Du får inte dra av några ränteutgifter för privata lån. Dessa drar du av i inkomstslaget kapital på blankett INK1. Restvärdeavskrivning [punkt 4] Här ska du ange återförda belopp för av- och nedskrivning på maskiner och inventarier. För dig som gör ett förenklat årsbokslut är detta ovanligt. Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag för byggnader och markanläggningar [punkt 5, 6] Vid punkten 5 ska du ange summan av gjorda värdeminskningsavdrag för byggnader. Vid punkt 6 anger du summan av gjorda värdeminskningsavdrag för markanläggningar. NE Ersättningsfonder vid beskattningsårets utgång [punkt 7] Får företaget en försäkringsersättning för skadad eller förstörd egendom eller liknande ersättning (exempelvis vid expropriation) ska den tas upp till beskattning samma år som du får den. Det finns möjlighet att i vissa fall sätta av ett belopp motsvarande ersättningen till ersättningsfond. Avsättningen ska göras i årsbok slutet för att vara avdragsgill (gäller inte ersättningsfond för mark). Har du gjort avsättning till ersättningsfond ska du ange hur stor ersättningsfond du har kvar vid beskattningsårets utgång. Du kan läsa om ersättningsfonder i vår bok LANTBRUKARBOKEN. Kapitalunderlag för räntefördelning (positivt) [punkt 8] Positiv räntefördelning är frivillig. Om du gör positiv räntefördelning ska du ange ditt positiva kapitalunderlag för räntefördelning. Kapitalunderlag för räntefördelning (negativt) [punkt 9] Om ditt kapitalunderlag är negativt, eller lägre, måste du göra negativ räntefördelning. Negativ räntefördelning är obligatorisk. Du ska då ange ditt negativa kapitalunderlag på denna rad. Enskild firma 259

260 Blankett NE förenklat årsbokslut Positivt fördelningsbelopp som sparas till nästa år [punkt 10] Du kan spara positiva fördelningsbelopp till ett kommande år. Skäl till att inte vilja utnyttja hela beloppet kan vara att du vill ha en hög pensionsgrundande inkomst eller för att du inte kan utnyttja fördelningsbeloppet på grund av att inkomsten före räntefördelning inte är tillräcklig. Sparat fördelningsbelopp skriver du vid punkten 10. Kapitalunderlag för expansionsfond [punkt 11] Bestämmelserna om expansionsfond är frivilliga. Om du gör avsättning till expansionsfond ska du ange ditt positiva kapitalunderlag för expansionsfond vid punkten 11, dvs om du har expansionsfond från tidigare år eller om du i år har gjort avsättning till expansionsfond. Kapital underlaget styr hur stor expansionsfond du får ha. NE Verksamheten har upphört Nedanför övriga uppgifter finns en ruta där du kryssar i om verksamheten har upphört. 260 Enskild firma

261 Blanketten ska lämnas av fysisk person och dödsbo som bedriver enskild näringsverksamhet. Information om hur du fyller i blanketten finns i broschyrerna Bokföring, bokslut och deklaration del 1 och 2, SKV 282 och 283. Ange belopp i hela kronor. Inkomst av näringsverksamhet Enskilda näringsidkare Räkenskapsår Fr.o.m. Datum när blanketten fylls i T.o.m NE Namn Personnummer Bo Ek Verksamhetens art Målerifirma Självständig näringsverksamhet bedrivs i utlandet 1 Den som redovisar samtliga tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader i NE-blanketten vid gemensam verksamhet samt vid förenklat uppgiftslämnande för enkelt bolag. Om det är du som är redovisningsansvarig ska du fylla i ditt eget personnummer. Balansräkning/räkenskapsschema Anläggningstillgångar Ja Jag har inte tillämpat reglerna om förenklat årsbokslut Eget kapital Personnummer redovisningsansvarig 1 B1 Immateriella anläggningstillgångar B10 Eget kapital (tillgångar - skulder) B2 B3 Byggnader och markanläggningar Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av Obeskattade reserver 2 B11 Obeskattade reserver B4 Maskiner och inventarier Avsättningar 2 B5 Övriga anläggningstillgångar B12 Avsättningar Omsättningstillgångar Skulder B6 Varulager B13 Låneskulder B7 Kundfordringar B14 Skatteskulder B8 Övriga fordringar B15 Leverantörsskulder B9 Kassa och bank Resultaträkning/räkenskapsschema Intäkter R1 Försäljning och utfört arbete samt övriga momspliktiga intäkter B16 R9 Övriga skulder 2 Ska inte fyllas i av den som upprättar förenklat årsbokslut. Avskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar byggnader och markanläggningar R2 R3 R4 Momsfria intäkter Bil- och bostadsförmån m.m. Ränteintäkter m.m. Kostnader R5 R6 Varor, material och tjänster Övriga externa kostnader R10 Avskrivningar och nedskrivningar maskiner och inventarier och immateriella tillgångar Årets resultat Bokfört resultat R11 (förs över till sidan 2 R12) (+/-) = Upplysningar om årsbokslutet Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsbokslutet Ja X Nej R7 Anställd personal - R8 Räntekostnader m.m NEM P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

262 Blankett NE förenklat årsbokslut NE Blankett NE sid 1 Bo Ek Exemplet handlar om Bo Ek, som har en målerifirma. Som alla andra enskilda näringsidkare har han kalenderår som räkenskapsår. Han arbetar ca timmar i den egna verksamheten och är aktiv. Bo gör förenklat årsbokslut. Blankett 2196 ingår i exemplet. En beskrivning av du fyller i blanketten hittar du i kapitlet Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Bo för över siffrorna från det förenklade årsbokslutet till första sidan på NE-blanketten. Anläggningstillgångar Bo börjar med att föra över byggnadsvärdet på den industrifastighet han köpte för fyra år sedan. Anskaffningsvärdet för fastigheten är kr (varav mark kr och byggnad kr). Byggnaden skrivs av med 4% per år på anskaffningsvärdet kr, vilket ger en avskrivning på kr som han anger i ruta R9. Tidigare år har han gjort avskrivningar med kr, så byggnadens bokförda värde före årets avskrivning är kr. Byggnadens värde efter årets avskrivning blir kr ( ) vilket han skriver i ruta B2. Värdet på marken, kr, vilket är markens ursprungliga anskaffningsvärde anger han i ruta B3. Vid årets ingång hade maskinerna och inventarierna ett värde på kr. Under året har Bo sålt en skylift för kr. Hans avskrivningsunderlag blir därmed = kr. Han gör avskrivning med 30% på enligt räkenskapsenlig avskrivning (huvudregeln). Avskrivningen blir då som han skriver i ruta R10. Inventariernas värde vid årets utgång blir = kr, vilket han skriver i ruta B4. Omsättningstillgångar Bo har ett lager av färg vid årets slut. Detta värderar han till kr enligt prisnivån på senaste fakturan. Han tar upp lagret till 97% av anskaffningsvärdet vilket är 0,97 x = kr. Beloppet skriver han i ruta B6. På balansdagen 31/12 hade Bo obetalda kundfordringar på kr inklusive moms. Han bedömer att han kommer att få betalt för samtliga kundfakturor och skriver därför hela beloppet i ruta B7. Bo har inga övriga fordringar. Bo inventerade kontantkassan på balansdagen så att han vet att den stämmer med bokföringen. Han hade på balansdagen kr i kassan och kr på företagets bankkonto (enligt bokföring och kontoutdrag från banken). Han skriver därför = kr i ruta B9. Skulder Bo har på balansdagen en låneskuld till banken på kr vilket han skriver i ruta B13. Han har kontrollerat att skulden i bokföringen stämmer med specifikationen över skulden från banken per 31/12. Han har inte amorterat på skulden under året. 262 Enskild firma

263 Blankett NE förenklat årsbokslut Bo har en momsskuld på kr. Han skriver beloppet i ruta B 14. Han har inga andra skatteskulder, eftersom han inte har några anställda. Bo har på balansdagen obetalda leverantörsfakturor på kr inklusive moms, vilket han anger i ruta B15. Eget kapital Balansräkningen avslutas med att Bo fyller i det egna kapitalet i ruta B10. Det är samma sak som tillgångar minus skulder, dvs kr. Intäkter Bo har under året löpande bokfört alla inbetalningar och egna uttag av varor som gjorts under året (kontantmetoden). Enligt huvudboken har han sålt färg och annat material för kr och måleritjänster för kr, dvs sammanlagt kr. För att få fram årets intäkter måste han även ta hänsyn till ingående och utgående kundfordringar. Han har i det förenklade årsbokslutet beräknat intäkterna enligt följande: + Bokförd försäljning + obetalda kundfordringar vid årets slut (exkl moms) obetalda kundfordringar vid årets början (exkl moms) Summa intäkter = kr kr kr kr Summa momspliktiga intäkter, kr, skriver han i ruta R1. Bo har tagit ut färg för privat användning till ett marknadsvärde inkl moms av kr under året. Uttagsmomsen beräknas på inköpsvärdet (5 000 kr) till kr vilket han drar av från marknadsvärdet. I de moms pliktiga intäkterna ovan ingår den momspliktiga delen av uttaget, dvs kr. Som momsfri intäkt tar han upp resterande kr ( ). Han har inga andra momsfria intäkter och skriver därmed kr i ruta R2. Företaget har en bil som Bo använder i sin verksamhet, men även för privat körning. Förmånsvärdet för denna bil är kr. Företaget betalar allt drivmedel för bilen, varför han också tar upp en drivmedels förmån på kr (120% x kr). Totalt ger detta ett förmånsvärde på kr vilket tas upp i ruta R3. Bo har hämtat uppgifterna från bokföringen eftersom han löpande bokför uttaget av förmånerna som inkomster i verksamheten. Han har under året haft ränteintäkter på 900 kr vilket han anger i ruta R4. Räntan tillgodofördes bankkontot den 31/12. NE Enskild firma 263

264 Blankett NE förenklat årsbokslut NE Kostnader Bo har under året löpande bokfört alla utbetalningar till leverantörer som gjorts under året (kontantmetoden). Enligt huvudboken har han köpt varor och material för kr. Övriga externa utgifter (bilkostnader, reparation och underhåll på fastigheten, telefon, porto, kontorsmaterial, reklam, utgifter för traktamenten, medlemsavgift i måleriföreningen, representation mm) har varit kr. För att få fram årets kostnader för varor och material måste han ta hänsyn till förändringen i leverantörsskulder, förskott och lager (gäller endast kostnaden för varor och material). Av leverantörsskulden i ruta B15 avser kr varor och material samt kr övriga externa kostnader. Han har i det förenklade årsbokslutet beräknat årets kostnader enligt följande: + Bokförda utbetalningar + Obetalda lev. skulder vid årets slut Obetalda lev. skulder vid årets början Betalda förskott vid årets slut + Betalda förskott vid årets början Varulager vid årets slut + Varulager vid årets början Summa kostnader = Varor och material kr kr kr 0 kr kr kr kr kr Externa kostnader kr kr kr 0 kr 0 kr kr I ruta R5 skriver Bo kr och i ruta R6 skriver han kr. Bo har inte haft några anställda. Bo har betalat räntor på lånen med kr. Vid årets slut har han en obetald utgiftsränta avseende december månad som är kr och som ska betalas i mitten av januari. Eftersom beloppet inte överstiger kr tar han inte med denna utgift i årsbokslutet. Han tog inte heller upp någon upplupen räntekostnad för föregående år. Han skriver därför sin räntekostnad, kr, i ruta R8. Avskrivning på byggnader är kr, vilket Bo skriver i ruta R9. Beräkningen hittar du i avsnittet om balansräkningen. Avskrivning på inventarier är kr, vilket Bo skriver i ruta R10. Beräkningen hittar du i avsnittet om balansräkningen. Därmed blir det bokförda resultatet kr i ruta R11. Bo lämnar en upplysning om att han gjort årsbokslutet själv, dvs utan hjälp av någon redovisningskonsult eller liknande, genom att kryssa i nej-rutan. 264 Enskild firma

265 Personnummer Skattemässiga justeringar av bokfört resultat Bokfört resultat R12 (förs över från R11 sidan 1) (+/-) = Positiv räntefördelning, dock högst överskott vid R30 R29 (beloppet förs även till p på INK1) R13 Bokförda kostnader som inte ska dras av R31 Negativ räntefördelning (beloppet förs även till p på INK1) + R14 Bokförda intäkter som inte ska tas upp - R32 Återföring av periodiseringsfond R15 Intäkter som inte bokförts men som ska tas upp + R33 Överskott (+)/Underskott (-) före avsättning till periodiseringsfond = R16 Kostnader som inte bokförts men som ska dras av - R34 Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 30 % av överskott vid R R17 Sammanlagt resultat av verksamheten = R35 Överskott (+)/Underskott (-) före ökning av expansionsfond = R18 Gemensam verksamhet - överskott redovisad av annan 3a eller min andel av underskott 3b - R36 Ökning av expansionsfond, dock högst överskott vid R35 (beloppet förs även till p på INK1) - Gemensam verksamhet - underskott redovisad R19 av annan 3a eller min andel av överskott 3b + Minskning av expansionsfond (beloppet förs även R37 till p på INK1) + R20 R21 Min andel som medhjälpande make (+) och andel till medhjälpande make (-) Min andel av resultatet från verksamheten/erna = Övriga skattemässiga justeringar, kostnader min andel (t.ex. utgifter för resor till och från arbetet) R Egna pensionspremier eller inbetalning på pensionssparkonto i näringsverksamheten R38 (beloppet förs även till p på INK1) - R39 Särskild löneskatt på pensionssparavdrag i R38 R40 R41 Medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår R23 Övriga skattemässiga justeringar, intäkter min andel + R42 Överskott (+)/Underskott (-) före årets avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt = R24 Outnyttjat underskott från föregående beskattningsår (R48 i föregående års blankett) - R43 Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt R25 Skogsavdrag/substansminskningsavdrag enligt blankett N8 - Sjukpenning hänförlig till denna näringsverk- R44 samhet R26 R27 Återföring av värdeminskningsavdrag m.m. vid avyttring av näringsfastighet och s.k. avskattning (skogs- och substansminskningsavdrag redovisas även på N8) Uttag från skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto + + Allmänt avdrag. Vid konstnärlig eller nystartad näringsverksamhet utnyttjat underskott R45 (beloppet förs även till p på INK1). + Underskott som utnyttjas i kapital. Vinst vid avyttring av näringsfastighet/näringsbostadsrätt R46 och underskott i andelshus + R28 R29 Inbetalning till skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto Överskott (+)/Underskott (-) före räntefördelning 3a Anges av den som vid representantredovisning redovisar hela resultatet i R12. Övriga uppgifter - = R47 R48 Överskott (+). Överförs till INK1 sidan 2, p eller 10.3 Underskott (-). Överförs till INK1 sidan 2, p eller Nästa år förs beloppet till R24. 3b Min andel av resultatet kan hämtas från blankett NEA eller vid representantredovisning föras in direkt i NE-blanketten = = Har du dragit av kostnader för personbil eller lätt lastbil som är leasad (hyrd) i näringsverksamheten eller som är bokförd som tillgång? 2. Har du dragit av bilkostnader för egen bil enligt schablon (18,50 kr/mil), ange beloppet X Ja 7. Ersättningsfonder vid beskattningsårets utgång 8. Kapitalunderlag för räntefördelning (positivt) Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp 4. Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning och utrangering Kapitalunderlag för räntefördelning (negativt) Positivt fördelningsbelopp som sparas till nästa beskattningsår 4 5. Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende byggnader Kapitalunderlag expansionsfond (positivt) 5 6. Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende markanläggningar 4 Uppgift behöver bara lämnas av den som har redovisat räntefördelning i ruta R30 eller R31, eller som under beskattningsåret har ökat sitt positiva fördelningsbelopp som sparas till nästa beskattningsår. 5 Uppgift behöver bara lämnas av den som vid beskattningsårets utgång har kvarvarande expansionsfond. BL Skatt NEM P4

266 Blankett NE förenklat årsbokslut NE Blankett NE sid 2 Bo Ek Bo för över det bokförda resultatet i ruta R11 till ruta R12 på sid 2. I ruta R13 återlägger han medlemsavgiften till måleriföreningen 300 kr, som inte är avdragsgill, samt icke avdragsgill representation 500 kr. Sammanlagt anger han = 800 kr i ruta R13. Han har inga bokförda intäkter som inte ska tas upp och inga intäkter eller kostnader som inte har bokförts som ska tas upp alternativt dras av. I summeringsrutan R17 skriver han därför kr. Han bedriver ingen annan verksamhet och ingen gemensam verksamhet. Han skriver därför samma resultat i summeringsrutan R21 Min andel av resultatet. Bo har kört med sin förmånsbil mellan bostaden och arbetet (257 dagar x 4,8 mil x 9,50 kr) kr = kr. Han skriver beloppet i ruta R22. Dessa kostnader har han inte bokfört, utan gör avdraget som en ren deklarationspost. Bo har inget att fylla i rutorna R23 R28. Han skriver därför resultatet före räntefördelning, kr, i ruta R29. Från den hjälpblankett 2196 (se hur den fylls i längre fram i detta exempel under rubriken Räntefördelning och expansionsfond) som Bo har använt för att beräkna räntefördelning hämtar han sitt positiva räntefördelningsbelopp på kr. Han utnyttjar alltihop och drar av det i ruta R30. På INK1 sid 2 tar han upp samma belopp i ruta I årets deklaration ska periodiseringsfonden från 2009 års taxering återföras, kr i ruta R32. Han hittar beloppet i sammanställningen (pyjamaspapperet) som följer med hans förtryckta deklarationsblankett. Hans inkomst före avsättning till periodiseringsfond är därmed kr i ruta R33. Bo hade kunnat sätta av maximala 30% x = kr till periodiseringsfond, men han väljer i år att sätta av endast kr i ruta R34 för att få en högre pensionsgrundande inkomst. Därmed är hans inkomst före avsättning till expansionsfond kr i ruta R35. Han gör i år ingen avsättning till expansionsfond. Han vill hålla uppe sin pensionsgrundande inkomst. Bo har under året betalat in kr till pensionssparkonto, vilket han skriver i ruta R38. Han skriver samma belopp i ruta 10.6 på sid 2 på blankett INK1. Han beräknar särskild löneskatt för pensionssparandet med 24,26%. Det blir ett avdrag på kr i ruta R39. Han gör nu en avstämning för egenavgifterna i deklarationen. I förra årets deklaration fick han avdrag för kr, vilket han skriver i ruta R40 och enligt slutskattebeskedet blev de påförda egenavgifterna kr, vilket han skriver i ruta R41 Efter denna avstämning blir Bo Eks avgifts underlag för egenavgifter kr i ruta R42. Årets beräknade avdrag för egenavgifter blir 25% av = kr, vilket han skriver i ruta R Enskild firma

267 Blankett NE förenklat årsbokslut Bo har fått sjukpenning, som ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet. Han anger sjukpenningen på kr i ruta R44 och därmed blir hans resultat av näringsverksamhet kr i ruta R47. Detta belopp för han in i ruta 10.1 på sid 2 av huvudblanketten INK1. Övriga uppgifter Bo har dragit av bilutgifter och sätter därför ett kryss vid punkten 1 under Övriga uppgifter. Han har inte dragit av några bilkostnader enligt schablon för resor med privat bil. Han har dragit av ränteutgifter med kr vilket han anger vid punkt 3. Han har kr i ackumulerade värdeminskningsavdrag på byggnaden som han anger vid punkten 5. Han har ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning på kr vilket han skriver vid punkten 8. Vid punkten 10 skriver han ingenting, eftersom han utnyttjar hela räntefördelningen i år. Vid punkten 11 skriver han ingenting, eftersom han inte utnyttjar expansionsfonden. NE Enskild firma 267

268 Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring - se bifogade upplysningar på sidan 4. A. Räntefördelning - kapitalunderlag Vid denna beräkning ska du använda värdet på dina tillgångar och skulder vid det föregående beskattningsårets utgång. Uppgifterna hittar du i föregående års NE-blankett. Beräkning Räntefördelning och expansionsfond Beskattningsår Tillgångar minus skulder (belopp B10 beskattningsår 2014) +/- Hjälpblankett Outnyttjat underskott vid föregående beskattningsårs utgång + 3. Övergångspost, beräknades vid 1995 års taxering och är ev. korrigerad vid 1999/2000 års taxering Särskild post Kvarstående sparat fördelningsbelopp från föregående år Icke varaktiga kapitaltillskott under det föregående beskattningsåret (tillskott av pengar eller tillgångar under 2014) - 7. Summa periodiseringsfonder vid föregående beskattningsårs utgång % av expansionsfonden vid föregående beskattningsårs utgång - Delsumma - före justeringar av eget kapital Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter 9a. Bokfört värde av fastigheter = b. Skattemässigt värde av fastigheter, enligt avsnitt C Summa Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto 10a. Bokfört värde av skogskonto och upphovsmannakonto +/- = - +/- 10b. Hälften av medel på skogskonto och upphovsmannakonto + Summa Övriga justeringar än ovan där bokfört värde avviker från skattemässigt värde +/- = +/- 11a. Negativ justering: t.ex. för privata tillgångar och aktier m.m. eller för ej bokförda skulder, t.ex. ersättningsfond 5-11b. Positiv justering: t.ex. om en tillgångs skattemässiga värde överstiger bokfört värde eller om periodiseringsfonderna är bokförda och har minskat eget kapital Kapitalunderlag 12a. Överskott (positivt) = b. Underskott (negativt) Beräkning av fördelningsbelopp = - 13a. Belopp i 12a. x 6,90 % (positivt fördelningbelopp) b. Belopp i 12b. x 1,90 % (negativt fördelningbelopp) Sparat fördelningsbelopp (samma belopp som i p. A5) a. Positivt fördelningsbelopp 15b. Negativt fördelningsbelopp. Förs till R31 på NE-blanketten och Inkomstdeklaration 1 p Utnyttjat positivt fördelningsbelopp. Förs till R30 på NE-blanketten och Inkomstdeklaration 1 p Sparat fördelningsbelopp, anges på NE-blanketten Övriga uppgifter p BL Skatt = + = - - =

269 B. Expansionsfond - kapitalunderlag Vid denna beräkning ska du använda värdet på dina tillgångar och skulder vid beskattningsårets utgång Tillgångar minus skulder (belopp B10) +/ Outnyttjat underskott vid beskattningsårets utgång + 3. Övergångspost, beräknades vid 1995 års taxering och är ev. korrigerad vid 1999/2000 års taxering Särskild post + 5. Icke varaktiga kapitaltillskott till näringsverksamheten under beskattningsåret (tillskott av pengar eller tillgångar under 2015) - 6. Summa periodiseringsfonder vid beskattningsårets utgång Delsumma - före justeringar av eget kapital = Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter 7a. Bokfört värde av fastigheter 7b. Skattemässigt värde av fastigheter, enligt avsnitt C Summa +/- = +/- Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto 8a. Bokfört värde av skogskonto och upphovsmannakonto i post B9-8b. Hälften av medel på skogskonto och upphovsmannakonto + Summa +/- = +/- Övriga justeringar där bokfört värde avviker från skattemässigt värde 9a. Negativ justering: t.ex. för privata tillgångar, aktier m.m. eller ej 5 bokförda skulder, t.ex. skuld ersättningsfond. 9b. Positiv justering: t.ex. om en tillgångs skattemässiga värde överstiger bokfört värde eller om periodiseringsfonderna är bokförda och har minskat eget kapital. 10a. Kapitalunderlag. Vid negativt underlag ange 0 kr. Underlaget förs in i NE-blanketten sid. 2 Övriga uppgifter p = b. Din maximala expansionsfond (belopp i p.10a x 128,21 %). 9 = Beräkning av högsta ökning och minsta minskning för året Maximal expansionsfond, belopp p. 10b Expansionsfond vid årets början Positivt belopp, högsta ökning. Begärd ökning redovisas i R36 på NE-blanketten 10 = Negativt belopp, minsta minskning. Begärd minskning redovisas i R37 på NE-blanketten Expansionsfond vid årets slut 11 = - Expansionsfond vid årets ingång Ökning av expansionsfond. Förs till R36 på NE-blanketten och p på INK1 Minskning av expansionsfond. Förs till R37 på NE-blanketten och p på INK1 Expansionsfond vid årets utgång. Får inte vara större än belopp i p. 10b = BL Skatt

270 C. Värde fastighet -mark, byggnader och markanläggningar Har du fler fastigheter ska du beräkna värdet för varje fastighet. Äger du en del av fastigheten tar du bara upp din del. Du väljer det högsta värdet enligt huvudregeln eller alternativregeln för varje separat fastighet. För räntefördelning det högsta värdet i p. C3 och C14. För expansionsfond det högsta av värdet i p. C7 och C18. Summera beloppen för alla fastigheter och för värdet till p. A 9b för räntefördelning och p. B7b för expansionsfond. Huvudregeln Fastighet 1 Fastighet 2 Fastighet 3 1. Anskaffningsvärde vid det föregående beskattningsårets 12 utgång Värdeminskningsavdrag t.o.m. beskattningsåret Underlag för räntefördelning = = = 4. Anskaffningar under beskattningsåret Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret Korrigering, exempelvis pga. delavyttring Underlag för expansionsfond = = = 15 Alternativregeln Fastighet 1 Fastighet 2 Fastighet 3 8. Taxeringsvärde 1993 = = = Procentsats för omräkning x % x % x % 10. Del av taxeringsvärde = = = 11. Värdeminskningsavdrag m.m. vid års taxering för de år avdraget överstiger 10 % av belopp i p Anskaffningsvärde ny-, till- eller ombyggnad som utförts fr.o.m. 1 januari 1993 till beskattningsårets ingång Värdeminskningsavdrag på fastigheten för beskattningsåren 1993 t.o.m Underlag räntefördelning = = = 15. Anskaffningar under beskattningsåret Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret Korrigering, exempelvis pga. delavyttring Underlag, expansionsfond = = = BL Skatt

271 Blankett NE förenklat årsbokslut Blankett 2196 Beräkning räntefördelning och expansionsfond Bo ska beräkna sitt kapitalunderlag för räntefördelningen och expansionsfonden. Kapitalunder laget är tillgångar minus skulder beräknade på ett visst sätt. Till sin hjälp använder han en hjälpbilaga som heter Den blanketten hämtar han från deklarations programmet BL Skatt. Den finns också att ladda ner på Han börjar med att i ruta 1 fylla i beloppet från ruta B10 i förra årets deklaration. Bo hade vid årets början kr i övriga tillgångar (lager kr, skattemässigt värde på inventarier kr, bankmedel kr samt kundford ringar kr). Skulderna var vid årets början ett banklån på kr och leverantörsskulder kr, dvs totalt kr. Totalt i ruta 1 blir det inklusive fastigheten = kr. Bo har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år på kr. Detta skriver han både i ruta 5 och i ruta 14. Totalt har han Bo Ek kr i periodiseringsfonder vid årets början. Detta anger han i ruta 7. Det historiska anskaffningsvärdet för mark och byggnad vid årets början var kr. Värdeminskningar till och med taxeringsåret förra årets deklaration är kr. Det ger ett bokfört värde av fastigheten vid beskattningsårets ingång på kr. Detta skriver Bo i ruta 9a. Sedan går han till sid 3 och eftersom han köpt fastigheten efter 1991 ska han bara fylla i enligt huvudregeln. Värdet på fastigheten blir detsamma som det bokförda värdet, dvs kr, vilket han anger i ruta 9b. Hans kapitalunderlag för räntefördelning blir kr. Detta hamnar i ruta 12a. Eftersom kapitalunderlaget för räntefördelning är positivt och mer än kr, multiplicerar han underlaget med 6,90% och får fram ett positivt fördelnings belopp på kr. Till detta belopp lägger han det sparade fördelningsbeloppet kr. Totalt kan Bo göra positiv räntefördelning med = kr. Han väljer att utnyttja alltihop och därmed kommer han inte att ha något sparat fördelningsbelopp vid nästa års taxering. Det positiva räntefördelningsbeloppet drar han av i sin näringsverksamhet i ruta R30 på blankett NE. Samma belopp skriver han i ruta 11.1 på huvudblanketten INK1 sid 2. Bo Ek fortsätter med att beräkna kapitalunderlaget för expansionsfond. Det gör han på sid 2 på blankett Tillgångar minus skulder vid årets slut, kr, hämtar han från ruta B10 på sid 1 på blankett NE och skriver i ruta 1 på sid 2 på blankett NE Enskild firma 271

272 Blankett NE förenklat årsbokslut NE I ruta 6 skriver han summan av periodiseringsfonderna vid årets slut. Han har satt av kr till periodiseringsfond vid 2010 års taxering, kr vid 2012 års taxering, kr vid 2014 års taxering och kr i årets inkomstdeklaration (beskattningsåret 2015) sammanlagt kr. Han kontrollräknar också och utgår från periodiseringsfonderna vid årets början vid punkt 7 på sid 1 på blankett 2196 som är kr. Han har återfört kr och avsatt kr i årets blankett NE, så utgående periodiseringsfonder blir = kr. Vid årets slut är det bokförda värdet på fastigheten kr. Detta skriver han i ruta 7a på sid 2. Det är samma som det skattemässiga värdet, så det blir samma belopp i ruta 7b. Hans kapitalunderlag vid årets slut blir därmed kr vid punkt 10a på sid 2. Detta belopp multiplicerar han med 128,21% och får då fram kr, vilket är hans takbelopp för expansionsfond. Beloppet skriver han i ruta 10b på sid 2. Bo har valt att inte utnyttja expansionsfonden. Men han hade kunnat öka expan sionsfonden med kr och endast betala 22% expansionsfondsskatt på den delen av inkomsten. Å andra sidan hade den delen av inkomsten inte varit pensionsgrundande. 272 Enskild firma

273 Blankett NE förenklat årsbokslut NE Blankett INK1 Slutligen för Bo Ek in beloppen på sid 2 på blankett INK1. Du kan läsa om blanketten i kapitlet INK1 Inkomstdeklaration 1. Han hämtar årets överskott av aktiv näringsverksamhet från ruta R47 på blankett NE sid 2. Han skriver beloppet kr i ruta 10.1 på blankett INK1. Underlaget för särskild löneskatt på hans pensionssparavdrag finns i ruta R38 på blankett NE. Detta belopp på kr tar han upp i ruta Räntefördelningsbeloppet kr hittar han på blankett NE sid 2 i ruta R30. Det för han in i ruta 11.1 på sid 2 på blankett INK1. Enskild fi rma 273

274 Blankett NE vanligt årsbokslut I det här kapitlet visar vi vad du som gör ett vanligt årsbokslut särskilt bör tänka på när du fyller i blankett NE. Blanketten är ju i första hand anpassad till förenklat årsbokslut men ska användas av alla enskilda näringsidkare. I kapitlet Blankett NE förenklat årsbokslut kan du läsa utförligt om hur NE-blanketten ska fyllas i. Förenklat årsbokslut är säkert vanligare än vanligt årsbokslut. Alla ska göra årsbokslut Alla, även de allra minsta, enskilda näringsidkare ska upprätta ett årsbokslut. Har företaget en nettoomsättning som normalt är högst 3 milj kr får du göra ett förenklat årsbokslut. Detta kan du läsa om i kapitlet Blankett NE förenklat årsbokslut. Blankett NE NE-blanketten består av två sidor (blanketten hittar du i slutet av föregående kapitel). På sid 1 för du över uppgifterna från årsbokslutet, dvs sid 1 består av balansräkning och resultaträkning. Nederst på sidan anger du verksamhetens bokförda resultat. Observera att intäkt av bil- och bostadsförmån ingår i räkenskapsschemat. Det är därför praktiskt att bokföra även uttag av förmåner i före tagets bokföring. Du bör även bokföra utgifter för företagets utnyttjande av privata tillgångar såsom milersättning vid tjänstekörning med privat bil, lokal i egen bostad mm. På detta sätt minskas antalet justeringar i deklarationen. På sid 2 gör du de skattemässiga justeringar som återstår att göra. Det kan vara fråga om att återlägga icke avdragsgilla kostnader (t ex icke avdragsgill representation), dra av inrullat underskott, skogsavdrag, räntefördelning, pensionssparavdrag, resultat från en annan verksamhet mm. Det överskott eller underskott som du får fram på sid 2 för du över till sid 2 på Inkomstdeklaration 1 (INK1). Nederst på sid 2 ska du lämna ett antal upplysningar bland annat om kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond, under 274 Enskild firma

275 Blankett NE vanligt årsbokslut året avyttrade inventarier och om ersättningsfonder. Du ska även ange de periodiseringsfonder som finns kvar vid årets utgång. NEA-blanketten Blankett NEA kan du använda när du i din näringsverksamhet bedriver flera olika verksamheter som har skilda bokföringar t ex detaljhandel, lantbruk och fastighetsförvaltning. Observera att du ska slå ihop det sammanlagda resultatet av dessa på en enda NE-blankett, dvs du lyfter in resultat från NEA-bilagor till NE-blanketten i ruta R19 eller R20. Observera att du måste använda samma bestämmelser för årsbokslut för samtliga verksamheter, dvs antingen bestämmelserna för vanligt eller förenklat årsbokslut. Krontalsutjämning Även om du har belopp med kronor och ören i ditt årsbokslut ska du föra in siffrorna i hela kronor på blanketten. Saldon från bokföringen förs över till NE När du har bokfört alla bokslutstransaktioner för du över saldona från balans- och resultaträkningen till räkenskapsschemat på deklarationsblanketten NE. Från ett bokföringsprogram, t ex BL Bokföring, kan du skriva ut ett räkenskapsschema som du kan använda som förlaga för att föra över beloppen manuellt till räkenskapsschemat på NE-blanketten. Du kan också använda blanketten till att kontrollera att alla belopp hamnat rätt innan du exporterar uppgifterna till ett deklarationsprogram via SIE-export. I nedanstående tabell kan du se vilka kontosaldon som ska ingå i respektive ruta i räkenskapsschemat. I kapitlet Blankett NE förenklat årsbokslut finns exempel på ifyllda blanketter. NE Enskild firma 275

276 Blankett NE vanligt årsbokslut Kopplingstabell mellan räkenskapsschemat (NE-blanketten) och BAS-planen NE Ruta på NE Kontonummer Anläggningstillgångar B1 Immateriella anläggningstillgångar 10xx 11xx (exkl 1130, 1140, 1180, 1193), B2 Byggnader och markanläggningar 1233 B3 Mark mm 1130, 1140, 1180, 1193, 1291 B4 Maskiner och inventarier 12xx (exkl 1291, 1233) B5 Övriga anläggningstillgångar 13xx Omsättningstillgångar B6 Varulager 14xx B7 Kundfordringar 15xx B8 Övriga fordringar 16xx, 17xx, 18xx B9 Kassa och bank 19xx Eget kapital B10 Eget kapital 201x, 205x Obeskattade reserver B11 Obeskattade reserver 21xx Avsättningar B12 Avsättningar 22xx Skulder B13 Låneskulder 23xx, 241x B14 Skatteskulder 25xx, 26xx, 271x, 273x B15 Leverantörsskulder 244x 247x 242x 243x, 249x, 27xx (exkl 271x, 273x), B16 Övriga skulder 28xx, 29xx Intäkter R1 Försäljning, momspliktig 30xx 37xx, 39xx R2 Momsfria intäkter 30xx 37xx, 39xx R3 Bil- och bostadsförmån mm R4 Ränteintäkter mm 38xx, 801x, 802x(+), 803x(+), 811x, 812x(+), 813x(+), 820x, 821x, 822x(+), 823x(+), 824x(+), 825x, 826x, 829x(+), 830x, 831x, 832x(+), 833x(+), 834x, 835x(+), 836x, 839x, 843x(+), 844x, 845x(+), 849x(+), 871x, 881x(+), 886x(+), 888x(+), 889x(+) 276 Enskild firma

277 Blankett NE vanligt årsbokslut Ruta på NE Kostnader R5 Varor och legoarbeten R6 Övriga externa kostnader R7 Anställd personal Kontonummer 40xx 49xx 50xx 69xx 70xx 76xx R8 Räntekostnader mm 774x, 779x, 79xx, 802x( ), 803x( ), 807x, 808x, 812x( ), 813x( ), 817x, 818x, 822x( ), 823x, 824x( ), 829x( ), 832x( ), 833x( ), 834x( ), 835x( ), 837x, 838x, 840x, 841x, 842x, 843x( ), 845x( ), 846x, 848x, 849x( ), 875x, 881x( ), 886x( ), 888x, 889x( ), 89xx (exkl. 899x) Avskrivningar R9 Av- och nedskrivningar på 772x, 777x, 782x, 885x byggnader och markanläggningar R10 Av- och nedskrivningar på maskiner/inv samt immateriella tillgångar Årets resultat R11 Bokfört resultat 771x, 773x, 776x, 778x, 781x, 783x, 885x 8990 Resultat NE Källa BAS-gruppen Skattemässiga justeringar På sid 2 på blankett NE fyller du i uppgifter som påverkar ditt skattemässiga resultat. Du gör ett antal skattemässiga justeringar av det redo visade resultatet från räkenskapsschemat. De skattemässiga justeringarna handlar i praktiken om åtgärder som att: lyfta in poster som inte är med i bokföringen boka bort bokförda poster som är privata inkomster eller utgifter justera resultatet med hänsyn till icke skattepliktiga inkomster, t ex intäktsränta på skattekontot justera resultatet med hänsyn till icke avdragsgilla utgifter, t ex kostnadsförda skatter eller överrepresentation. Har du i bokslutet kostnadsfört ett högre avskrivningsbelopp på byggnader än vad som är tillåtet skattemässigt, ska du återföra den del av avskrivningen som inte är avdragsgill i ruta R13. Använder du restvärdeavskrivning och har gjort planenliga avskrivningar som är högre än den avskrivning som restvärdemetoden ger, måste du återföra den del av avskrivningen som inte är avdragsgill. Detta gör du i ruta R13. Har du gjort planenliga avskrivningar med ett lägre belopp än maximal avskrivning enligt restvärdemetoden drar du av mellanskillnaden i ruta R16. Enskild firma 277

278 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Här visar vi hur du fyller i hjälpblanketten för räntefördelning och expansionsfond. Observera att du inte ska lämna in den till Skatteverket. Det är bara en hjälpblankett, som du ska spara så att du vid en eventuell förfrågan från Skatteverket kan förklara hur du har beräknat kapitalunderlag samt räntefördelning och expansionsfond. I kapitlet Blankett NE förenklat årsbokslut hittar du ett exempel med blankett 2196 ifylld. Blanketten har tre sidor. Sid 1 används för beräkna kapitalunderlaget för räntefördelning. Sid 2 används för beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Sid 3 används för att beräkna fastighetens eller fastigheternas värde. Du börjar lämpligen med att fylla i sid 3 om du har någon fastighet i näringsverksamheten. A. Räntefördelning kapitalunderlag (sid 1) A1. Tillgångar minus skulder Du börjar med att fylla i värdet av tillgångar minus skulder (eget kapital) vid årets början. Beloppet finns i förra årets blankett NE sid 1 i ruta B10. Beloppet kan bli positivt eller negativt (eller noll), beroende på om tillgångarna var större eller mindre än skulderna. Observera att det är endast dina egna tillgångar och skulder som ska användas för beräkningen av kapitalunderlaget. Är du redovisningsansvarig och redovisar fler personers tillgångar och skulder i din NE-blankett i ruta B10 ska du alltså bara ta upp dina tillgångar och skulder. A2. Outnyttjat underskott vid föregående beskattningsårs utgång Outnyttjat underskott hittar du i årets blankett NE i ruta R24. A3. Övergångspost Om du hade ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning vid in förandet fastställdes en övergångspost som var lika stor som det negativa kapitalet. 278 Enskild firma

279 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond A4. Särskild post Du kan ha en särskild post om du under 1996 eller senare har förvärvat en näringsfastighet genom arv, gåva eller liknande och samtidigt tagit över lån eller lämnat en vederlagsrevers. Posten får bara räknas med till så stort belopp att kapitalunderlaget inte är negativt och så länge fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. A5. Kvarstående sparat fördelningsbelopp från föregående år Om du fick fram ett positivt räntefördelningsbelopp i förra årets inkomstdeklaration och valde att inte dra av hela fördelningsbeloppet då, utan spara det till kommande år, ska det sparade beloppet öka kapitalunderlaget i år. På så sätt blir det en ränta på räntaeffekt. Kvarstående sparat fördelningsbelopp finner du i förra års blankett NE under Övriga uppgifter i 10. Beloppet finns också på förra årets blankett 2196 sid 1 punkt 17. A6. Icke varaktiga kapitaltillskott Du ska minska kapitalunderlaget med tillfälliga kapitaltillskott (egna insättningar) som du gjort till näringsverksamheten under beskattningsåret Det går alltså inte att öka kapitalunderlaget för ränte fördelning genom att sätta in pengar över ett årsskifte. NE A7. Summa periodiseringsfonder vid föregående beskattningsårs utgång Här drar du av summan av periodiseringsfonderna som du hade vid årets början. Du hittar beloppet i Skatteverkets specifikation (pyjamaspapperet) som du fick tillsammans med deklarationsblanketten. Periodiseringsfonden som dras av i ruta R34 på årets blankett NE ska inte vara med här. A8. 78% av expansionsfonden vid föregående beskattningsårs utgång Kapitalunderlaget för räntefördelning minskas med 78% av den expansionsfond du hade vid årets början. Du hittar beloppet längst ner på sid 2 i förra årets blankett 2196 samt vid punkt 11 bland övriga uppgifter på sid 2 på förra årets blankett NE. A9. Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter Vid A9a för du in det bokförda värdet på näringsfastigheten. Den hittar du på sid 1 i förra årets blankett NE, summan av beloppen i rutorna B2 och B3. Vid A9b för du in det skattemässiga värdet av fastigheten från sid 3 på årets blankett Du tar det högsta av värdet i ruta 3 och 14. Enskild firma 279

280 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Om du gör förenklat årsbokslut och använder huvudregeln på sid 3 på blankett 2196 blir det samma belopp i båda rutorna. Men om alternativregeln ger ett högre värde, är det detta som ska in vid A9b, och då höjer detta kapitalunderlaget för räntefördelning. A10. Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto Eftersom medel på skogs- och upphovsmannakonto bara får tas upp till 50% vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond, måste en justering göras. Vid A10a tar du upp det bokförda värdet på kontot vid årets början. Det ska ingå i beloppet i ruta B9 i förra årets blankett NE, under förutsättning att du har bokfört medlen. Vid A10b skriver du hälften av medlen vid årets början. NE A11. Övriga justeringar där bokfört värde avviker från skattemässigt värde Om du har bokfört dina skatteskulder riktigt ska du inte göra någon justering här. Skatter som redovisas i inkomstdeklarationen ingår i F-skattedebiteringen och ska inte tas upp som skatteskuld i bokföringen (beloppet ingår i eget kapital). Skatt som redovisas i skattedeklarationen ska däremot tas upp som skuld. Vanligtvis bokförs inte periodiseringsfonderna, utan avdrag och återföring görs enbart i NE-blanketten. Beloppet dras då av i A7 och B1.6 (sid 2) utan någon efterföljande justering. Har du bokfört periodiseringsfonderna som obeskattad reserv ska du justera för detta i A11/B9 för att beloppet inte ska påverkas dubbelt. Har du bokfört fonderna mot eget kapital påverkas inte värdet av skulderna (beloppet i B1.10) och någon justering ska inte göras i A11/B1.9. A12. Kapitalunderlag Kapitalunderlaget för räntefördelning summeras till ruta 12a om det är ett överskott (positivt) och till ruta 12b om det är ett underskott (negativt). Om kapitalunderlaget inte överstiger +/ kr ska du inte göra någon räntefördelning. Det innebär att ett sparat fördelningsbelopp från föregående år inte kan utnyttjas i år och ska skrivas i A14 och A17. Kapitalunderlag som överstiger kr redovisas i NE-blanketten under Övriga uppgifter p 8 (positiv) eller 9 (negativ). A Beräkning av fördelningsbelopp Har du ett positivt kapitalunderlag på mer än kr ska du multiplicera det med 6,90% vid 13a. 280 Enskild firma

281 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Har du ett negativt kapitalunderlag på mer än kr ska du multiplicera det med 1,90% vid 13b. Om beskattningsåret är längre eller kortade än 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras. Är fördelningsbeloppet kr och beskattningsåret sex månader skriver du kr. B. Expansionsfond kapitalunderlag (sid 2) Frivilligt På sid 2 beräknar du kapitalunderlaget för expansionsfond. Detta är frivilligt, eftersom du inte behöver sätta av till expansionsfond om du inte vill. Men vi rekommenderar att du ändå fyller i detta, eftersom dessa belopp ska in på sid 1 på blankett 2196 nästa år. Deklarationsarbetet går då smidigare. NE B1.1. Tillgångar minus skulder Du börjar med att fylla i värdet av tillgångar minus skulder (eget kapital) vid årets slut. Beloppet finns i årets blankett NE sid 1 i ruta B10. Beloppet kan bli positivt eller negativt (eller noll), beroende på om tillgångarna var större eller mindre än skulderna. Du tar bara upp din andel av det egna kapitalet här, läs om det i avsnittet om räntefördelningen. B1.2. Outnyttjat underskott vid beskattningsårets utgång Outnyttjat underskott hittar du i i ruta R48 på årets blankett NE. Det torde vara ytterst ovanligt att ha underskott där och samtidigt kunna öka expansionsfonden, eftersom det i så fall borde vara ett underskott redan i ruta R35. B1.3. Övergångspost, beräknades vid 1995 års taxering Se A3 tidigare i det här kapitlet. B1.4. Särskild post Se A4 tidigare i det här kapitlet. B1.5. Icke varaktiga kapitaltillskott till näringsverksamheten under beskattningsåret Se A6, men nu handlar det om kapitaltillskott gjorda under räkenskapsåret Enskild firma 281

282 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond B1.6. Summa periodiseringsfonder vid beskattningsårets utgång Här drar du av summan av periodiseringsfonderna som du hade vid årets slut. Du tar beloppet vid punkten A7 på sid 1 och drar av den periodiseringsfond du har återfört i årets deklaration och lägger till årets avsättning till periodiseringsfond. NE B1.7. Justering av bokfört och skattemässigt värde för fastigheter Vid B1.7a för du in det bokförda värdet på näringsfastigheten. Den hittar du på sid 1 i årets blankett NE, summan av beloppen i rutorna B2 och B3. Vid B1.7b för du in det skattemässiga värdet av fastigheten från sid 4 på årets blankett Du tar det högsta av värdet vid punkt 7 och 18. Om du gör förenklat årsbokslut och använder huvudregeln på sid 3 på blankett 2196 blir det samma belopp i båda rutorna. Men om alternativregeln ger ett högre värde, är det detta som ska in vid B1.7b, och då höjer detta kapitalunderlaget för expansionsfond. B1.8. Justering av medel på skogskonto och upphovsmannakonto Se under motsvarande rubrik i avsnitt A tidigare i detta kaptitel. Dock handlar det här om medel vid årets slut. B1.9. Övriga justeringar där bokfört värde avviker från skattemässigt värde Se under motsvarande rubrik i avsnitt A tidigare i detta kapitel. B1.10a. Kapitalunderlag Vid punkten B1.10a för du in det totala kapitalunderlaget. Vid negativt underlag skriver du 0 kr. Om kapitalunderlaget är positivt förs det in i NE-blanketten sid 2 Övriga uppgifter, punkt 11. B1.10b. Ditt maximala expansionsfondsfondsbelopp Här multiplicerar du beloppet i B10a med 128,21%. Beräkning av högsta ökning och minsta minskning för året Först hämtar du beloppet vid B1.10b, den maximala expansionsfonden. Därefter drar du av expansionsfonden vid årets början (förra årets deklaration). Om återstoden blir ett positivt belopp, innebär det den högsta ökning du kan göra. Det finns en begränsning. Årets ökning av expansionsfonden får inte vara större än överskott i ruta R35 på blankett NE, eftersom ökning av expansionsfond inte får leda till underskott i näringsverksamheten. 282 Enskild firma

283 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Om återstoden blir ett negativt belopp, innebär det den minsta minskning du måste göra. Begärd minskning skrivs i ruta R37 på blankett NE. Är kapitalunderlaget negativt ska hela expansionsfonden återföras till beskattning i ruta R37 på blankett NE. Expansionsfond vid årets utgång Först skriver du expansionsfonden vid årets ingång. Du hittar beloppet vid punkt 11 bland övriga uppgifter på förra årets blankett NE. På nästa rad skriver du ökningen av expansionsfond. Beloppet förs till ruta R36 på blankett NE och ruta 12.1 på blankett INK1. På nästa rad skriver du minskningen av expansionsfond. Beloppet förs till R37 på NE-blanketten och ruta 12.2 på blankett INK1. Slutligen skriver du expansionsfonden vid årets utgång. Beloppet får inte vara högre än beloppet vid B1.10b. C. Värde fastighet mark, byggnader och markanläggningar NE Har du fler fastigheter ska du beräkna värdet för varje fastighet. Det finns utrymme för tre fastigheter eller fastighetsandelar på blanketten, men äger du flera kan du använda ytterligare exemplar av sid 4 på blankett 2196 för dessa. Om flera fastigheter är samtaxerade och du har ägt samtliga hela tiden, ska du redovisa dem sammanslagna i en enda kolumn. Äger du en andel av fastigheten tar du bara upp din del. Du väljer det högsta värdet enligt huvudregeln eller alternativregeln för varje separat fastighet. För räntefördelning det högsta värdet i C3 och C14. För expansionsfond det högsta av värdet i C7 och C18. Summera beloppen för alla fastigheter och för värdet till A9.b för räntefördelning och B1.7b för expansionsfond. C1. Anskaffningsvärde vid det föregående beskattningsårets utgång Beloppet hämtar du från C1 på förra årets blankett Du lägger till köp från förra årets C4 och drar ifrån anskaffningsvärden för de fastigheter eller fastighetsdelar du avyttrat under 2014 i förra årets C6. Var fastigheten anskaffad under 2014 kan du hämta uppgifter från förra årets blankett NE. Du tar du anskaffningsvärdet för näringsdelen av fastigheten i ruta B2 och B3 och drar ifrån värdeminskningen i ruta R9 samt gjorda skogsavdrag i ruta R25. Enskild firma 283

284 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond Är fastigheten anskaffad under 2015 får du inte räkna med den vid räntefördelningen, eftersom den inte ägdes av dig vid det föregående beskattningsårets utgång. C2. Värdeminskningsavdrag t o m beskattningsåret 2014 Här skriver du de sammanlagda värdeminskningsavdragen du gjort till och med förra årets deklaration. Beloppet är summan av C2 och C5 i förra årets blankett Observera att skogsavdrag och substansminskningsavdrag ska ingå i värdeminskningsavdragen. Dessa bokförs inte, så du måste hålla reda på dem på något annat sätt. Sammanlagda skogsavdrag framgår inte av någon deklarationsblankett. C3. Underlag för räntefördelning Underlaget för räntefördelning för du in i ruta A9b på sid 1. NE C4. Anskaffningar under beskattningsåret (normalt 2015) Här skriver du anskaffningsvärdet för näringsfastigheter som du förvärvat under beskattningsåret C5. Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret Här skriver du värdeminskningsavdragen som du gjort i den här deklarationen. Du hämtar beloppet från årets blankett NE, ruta R9 plus ruta R25. C6. Korrigering, exempelvis på grund av delavyttring Har du sålt fastigheten beräknas inget underlag. Är det bara en del som är såld minskas värdet med denna del. Observera att om du har gjort värdeminskningsavdrag på den sålda delen måste du justera det i C5 (huvudregeln) och C16 (alternativregeln). Endast värdeminskningsavdrag för fastigheter som finns kvar ska minska underlaget i C5 och C16. C7. Underlag för expansionsfond Underlaget för expansionsfond för du in i ruta B1.7b på sid 2. Alternativregeln Nu övergår blanketten till beräkning av underlaget för räntefördelning och expansionsfond enligt alternativregeln. När detta är klart ska du använda de högsta av värdena enligt huvud- och alternativregleln. Alternativregeln får användas för fastigheter eller fastighetsdelar som du har förvärvat före den 1 januari Enskild firma

285 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond C8. Taxeringsvärde 1993 Skriv taxeringsvärdet för närings delarna av fastighetsinnehavet för För fastigheter eller fastighetsdelar som är anskaffade från 1 januari 1991 och senare ska under laget endast beräknas enligt huvudregeln. C9. Procentsats för omräkning Du tar en viss procentsats av taxeringsvärdet på raden ovanför. Procentsatserna som du ska använda för omräkning är 39% för lantbruk, 54% för småhus, 48% för hyreshus och 64% för industrienheter. C10. Del av taxeringsvärde Här skriver du taxeringsvärdet multiplicerat med procentsatsen. C11. Värdeminskningsavdrag m.m. vid års taxering för de år avdraget överstiger 10% av belopp i C10 För varje år värdeminskningsavdraget överstiger 10% av beloppet i C10 ska du föra in hela det årets värdeminskningsavdrag. Det är rätt ovanligt. NE C12. Anskaffningsvärde ny-, till- eller ombyggnad som utförts från och med 1 januari 1993 till beskattningsårets ingång Här skriver du in anskaffningsvärden under beskattningsåren , dvs till och med förra årets deklaration. C13. Värdeminskningsavdrag på fastigheten för beskattningsåren 1994 till och med 2014 Här gäller ingen nedre gräns som i ruta C11. Det är värdeminskningsavdragen till och med inkomståret 2014, dvs fram till förra årets deklaration. C14. Underlag räntefördelning Underlaget för räntefördelning för du över till A9b om det är högre än beloppet i C3. C15. Anskaffningar under beskattningsåret Här skriver du anskaffningsvärdet för näringsfastigheter som du förvärvat under beskattningsåret C16. Värdeminskningsavdrag för beskattningsåret Här skriver du värdeminskningsavdragen som du gjort i den här deklarationen. Du hämtar beloppet från årets blankett NE, ruta R9 plus ruta R25. Enskild firma 285

286 Blankett 2196 Räntefördelning och expansionsfond C17. Korrigering, exempelvis på grund av delavyttring Se C6. C18. Underlag, expansionsfond Underlaget för expansionsfond för du över till B1.7b om det är högre än beloppet i C7. NE 286 Enskild firma

287 N7 Övertagande av fonder och fördelningsbelopp Övertagarens blankett Blankett N7 ska lämnas av alla som övertagit periodiseringsfond, expansionsfond, räntefördelningsbelopp, eller skogskonto och skogsskadekonto. Både juridiska personer, t ex aktiebolag, och människor (enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag) kan använda blankett N7. Högst upp på blanketten [A] fyller du som övertagare i ditt namn och person-/organisationsnummer. Därefter ska överlåtarens namn och person-/organisationsnummer fyllas i. Benefikt fång Du ska sätta ett kryss i rutan om Övertagande om du gjort ett övertagande genom ett benefikt fång (arv, testamente, gåva eller bodelning). Detta kan du endast göra i egenskap av enskild näringsidkare, antingen till en befintlig enskild firma eller till en enskild firma som uppkommer på grund av verksamhetsövertagandet. Läs mer om detta nedan. Periodiseringsfonder Observera att övertagna periodiseringsfonder räknas som avsatta hos övertagaren vid samma tidpunkt som hos överlåtaren. Därför ska periodiseringsfonderna specificeras i rutorna a. g. i avsnitt 1. Som övertagare ska du alltså återföra periodiseringsfonderna i samma takt och med samma belopp som överlåtaren skulle ha gjort. Vid punkten g. förs överlåtarens sista avsättning in, dvs den avsättning som görs på överskott som uppkommit under det räkenskapsår som avslutas under Överlåtaren har ju antingen ett sista förkortat räkenskapsår (t ex vid byte från enskild firma till aktiebolag under året) eller då överlåtaren har brutet räkenskapsår. Enskild firma 287

288 N7 Övertagande av fonder och fördelningsbelopp Fonder och fördelningsbelopp som övertagits [B] N7 Enskilda näringsidkare Periodiseringsfond och expansionsfond kan föras över från en handelsbolagsdelägare till hans enskilda firma i samband med att handelsbolaget upplöses (likvideras) och realtillgångar skiftas ut. Periodiseringsfonder, expansionsfond och räntefördelningsbelopp kan tas över genom ett benefikt fång (arv, testamente, gåva eller bodelning) av hela eller en andel av överlåtarens enskilda näringsverksamhet. Mottagaren blir alltså enskild näringsidkare om han inte redan var det innan överlåtelsen. Vid gåva eller bodelning där periodiseringsfonder och/eller expansionsfond ska parterna träffa ett skriftligt avtal om överlåtelsen. Vid arv eller testamente är det mottagaren som skriftligt ska förklara att han tar över fonden/fonderna. Handlingen ska inte skickas in till Skatteverket utan behöver bara finnas tillgänglig vid en eventuell kontroll. Vid arv eller testamente kan antagligen blankett N7 sägas uppfylla kravet på skriftlig förklaring om övertagandet. Delägare i handelsbolag En delägare i ett handelsbolag kan överta expansionsfond från en enskild firma. Det krävs då att den enskilda näringsidkaren är delägare i handelsbolaget (dvs han gör en överföring till sig själv). En delägare i ett handelsbolag kan inte ta över periodiseringsfonder från någon annan, inte ens från en enskild firma. Räntefördelningsbelopp kan givetvis tas över genom ett benefikt fång men det är inte kopplat till delägarskapet i handelsbolaget. Mottagaren tar istället över räntefördelningsbeloppet som enskild näringsidkare (i och med att han tar över hela eller en del av överlåtarens enskilda näringsverksamhet). Skogskonto och skogsskadekonto Skogskonto och skogsskadekonto överföras till närstående vid överlåtelse av lantbruk med skogsmark. Övertagna skogs- och skogsskadekonton som inte ska beskattas hos överlåtaren redovisas i avsnitt 4. Aktiebolag mfl En juridisk person, t ex ett aktiebolag, kan egentligen bara ta över periodiseringsfonder. Det kan ske i samband med ett byte av företagsform från enskild firma eller handelsbolag eller i samband med en fusion. Därmed blir det endast avsnitt A som kommer att användas när en juridisk person lämnar blankett N Enskild firma

289 N7 Övertagande av fonder och fördelningsbelopp Man kan i och för sig säga att ett aktiebolag även kan ta över expansionsfond i samband med ett byte av företagsform från enskild firma. Men effekten av ett sådant övertagande blir att 78% av expansionsfonden omvandlas till beskattat eget kapital i aktiebolaget. Så någon egentlig expansionsfond är det inte längre. Däremot kan expansionsfonden upphöra utan beskattningseffekt hos en näringsidkare om samtliga realtillgångar förs över från näringsverksamheten till ett aktiebolag. I rutan i avsnitt 2 ska aktiebolag därför ange den expansionsfond som upphört hos den enskilda närings idkaren i samband med övertagande av realtillgångar. Den enskilda närings idkaren bör också upplysa i sin deklaration om att expansionsfonden omvandlats till beskattat eget kapital i ett aktiebolag. N7 Enskild firma 289

290 Blanketten ska lämnas av den som övertagit periodiseringsfonder, expansionsfond, räntefördelningsbelopp, skogskonto eller skogsskadekonto. Både fysiska och juridiska personer ska lämna blanketten. Ange belopp i hela krontal. Övriga upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Övertagande Fonder och fördelningsbelopp Räkenskapsår Datum då blanketten fylls i Fr.o.m. T.o.m. N7 A. Uppgifter om övertagare och överlåtare m.m. Den skattskyldiges namn (övertagare) Person-/organisationsnummer Jennie Överlåtare (namn/företag) Person-/organisationsnummer Rune Datum då överlåtelsen skett X Övertagande har gjorts med anledning av arv, testamente, gåva eller bodelning B. Följande fonder och fördelningsbelopp har övertagits 1. Periodiseringsfond a. Avsättning sjätte året före beskattningsåret b. Avsättning femte året före beskattningsåret c. Avsättning fjärde året före beskattningsåret d. Avsättning tredje året före beskattningsåret e. Avsättning andra året före beskattningsåret f. Avsättning året före beskattningsåret g. Avsättning under beskattningsåret (t.ex. vid förkortat räkenskapsår eller då överlåtaren har brutet räkenskapsår) 2. Expansionsfond 3. Sparat fördelningsbelopp Skogskonto och skogsskadekonto Upplysningar Du ska lämna en N7-blankett för varje överlåtare. Har du däremot övertagit t.ex. både periodiseringsfond och expansionsfond från en och samma person ska uppgifterna lämnas på en blankett. Enskild näringsidkare En obegränsat skattskyldig fysisk person som genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar hela eller delar av en näringsverksamhet får i motsvarande utsträckning överta överlåtarens periodiseringsfonder, expansionsfond samt sparat räntefördelningsbelopp. Överlåts periodiserings eller expansionsfond ska det upprättas en skriftlig handling som bekräftar överlåtelsen. Vid arv eller testamente ska mottagaren skriftligt förklara att han tar över fonden eller del av fonden. Vid gåva eller bodelning ska båda parterna träffa skriftligt avtal om överlåtelsen. Denna handling ska inte sändas in till Skatteverket, utan endast finnas tillgänglig vid eventuell kontroll. Delägare i svenskt handelsbolag som vid bolagets upplösning tillskiftas realtillgångar får under vissa förutsättningar överföra periodiseringsfond och expansionsfond till delägarens enskilda näringsverksamhet. Det är även möjligt att överföra skogskonto och skogsskadekonto till när stående i samband med att lantbruk med skogsmark överlåts. I punkt 4 redovisar du övertagna skogs- och skogsskadekonton som inte ska beskattas hos överlåtaren. Juridisk person Juridisk person kan endast överta periodiseringsfond. Periodiseringsfond kan överföras från enskild näringsverksamhet och handelsbolag till juridisk person. Periodiseringsfond kan även övertas vid fusion och verksamhetsöverlåtelse. Expansionsfond kan inte överlåtas till en juridisk person. Däremot kan den upphöra utan beskattningseffekt hos en näringsidkare om samtliga realtillgångar förs över från näringsverksamheten till ett aktiebolag. I punkt 2 ska aktiebolag ange den expansionsfond som upphört hos den enskilda näringsidkaren i samband med övertagande av realtillgångar. Delägare i handelsbolag Expansionsfond får under vissa förutsättningar föras över från enskild näringsverksamhet till svenskt handelsbolag som den enskilde näringsidkaren äger andel i. N7M P4 BL Skatt

291 N7 Övertagande av fonder och fördelningsbelopp N7 Rune, som är på ålderns höst, har under en tid känt lusten att slussa in sin svärdotter Jennie i skogsbruksverksamheten. Därför upprättar han under 2015 ett gåvobrev där han skriver att han ger bort halva lantbruksenheten och hälften av inventarier mm till Jennie. Samtidigt överför Rune hälften av sitt sparade räntefördelningsbelopp, hälften av periodiseringsfonderna och hälften av expansionsfonden till Jennie. De upprättar ett skriftligt avtal om denna överlåtelse. Jennie kryssar i rutan om övertagande genom t ex gåva. Sedan fyller hon i de övertagna beloppen i rutorna a. g. i avsnitt 1 för periodiseringsfonderna, rutan i avsnitt 2 för expansionsfonden och rutan i avsnitt 3 för det sparade räntefördelnings beloppet. N7 Enskild firma 291

292 N8 Skogs- och substansminskningsavdrag Blankett N8 använder du om du begär eller återför skogs- eller substansminskningsavdrag i näringsverksamheten. Blanketten är en underbilaga till blankett NE. Tyvärr innehåller blanketten ingen hjälp om hur man beräknar varken skogsavdrag eller substansminskningsavdrag. Blanketten är bara ett sätt för Skatteverket att hålla reda på hur mycket avdrag som en viss deklarant har gjort. Deklarationsprogrammet BL SKATT innehåller en beräkningsbilaga för skogsavdrag (BSKA), som du kan se i exemplet i slutet av det här kapitlet N8 Skogsavdrag Begärt skogsavdrag I avsnitt A1 fyller du i begärt skogsavdrag för räkenskapsåret. Återfört skogsavdrag I avsnitt A2 fyller du i återfört skogsavdrag. Det är om du avyttrar en fastighet eller fastighetsdel och du har gjort skogsavdrag som hör till området och återfört det till beskattning vid kapitalvinstberäkningen. Skatteverkets ställningstagande Återföring av skogsavdrag , Dnr: /111 Ändrat avdragsutrymme A3 Du skriver också in ökat avdragsutrymme (om du anskaffat en fastig het eller fastighetsdel) respektive minskat avdragsutrymme (om du avyttrat en fastighet eller fastighetsdel). Skatteverket menar att avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av under innehavstiden. Därmed ska gjorda skogsavdrag inte minska avdragsutrymmet. När summan av alla 292 Enskild firma

293 N8 Skogs- och substansminsknings avdrag gjorda skogs avdrag är lika stort som avdragsutrymmet finns det inget skogs avdrag kvar att utnyttja. Substansminskningsavdrag Begärt substansminskningsavdrag I avsnitt B1 fyller du i begärt substansminskningsavdrag för räkenskapsåret. Återfört substansminskningsavdrag I avsnitt B2 fyller du i återfört substansminskningsavdrag. Det är om du avyttrar en fastighet eller fastighetsdel och du har gjort substans minskningsavdrag som hör till området och återfört det till beskattning vid kapitalvinstberäkningen. Ändrat avdragsutrymme B2 Du skriver också in ökat avdragsutrymme (om du anskaffat en fastig het eller fastighetsdel) respektive minskat avdragsutrymme (om du avyttrat en fastighet eller fastighetsdel). Ökning av avdragsutrymmet kan också bero på att du har haft exploateringskostnader och/eller fått kännedom om framtida återställningskostnader. Minsk ning av avdragsutrymmet kan också bero på utvinning under året. N8 Enskild firma 293

294 Den skattskyldiges namn Enar Gran Verksamhetens namn Beräkningsbilaga BSKA Skogsavdrag Personnummer/Organisationsnummer Räkenskapsår Skogen förvärvad genom: Skogen ägs av: X X köp eller byte fysisk person arv, gåva eller bodelning juridisk person Förvärvsdatum: Beräkning av avdragsgrundande anskaffningsvärde Anskaffningsvärde: Totalt anskaffningsvärde X Skogsbruksvärde Totalt taxeringsvärde = Korrigering för delöverlåtelse i år: ideell andel fysisk andel Anskaffningsvärde för skogsdelen Överlåten andel % = Anskaffningsvärde efter överlåtelse Medgivna avdrag före överlåtelse Medgivna avdrag minskas med % X = Beräkning av avdragsutrymme vid köp och byte Förvärv respektive avyttring Tidigare års avdrag År Förändring av avdragsutrymme År Avdrag/återläggning Kommentar Summa Återstår Avdragsutrymme: Anskaffningsvärde X 50 % = Tidigare avdragsutrymme Tidigare avdrag - Avdragsutrymme = BL Skatt BSKA-1

295 N8 Skogs- och substansminsknings avdrag Bilaga BSKA, sid 1 Enar Gran köpte sin skogsfastighet för kr. Taxerings värdet var kr, varav skogsbruksvärdet var kr. Anskaffningsvärdet för skogen blir då x / x = kr. Enar har varken avyttrat eller tillköpt någon skogsmark. Hans avdragsutrymme är x 50% = kr. N8 Enskild firma 295

296 Avdragsutrymme vid förvärv genom arv, gåva eller bodelning Föregående ägares anskaffningsvärde X 50 % = Föregående ägares skogsavdrag - Avdragsutrymme = Beräkning av årets avdragsgrundande skogsintäkt Rotpostförsäljning (avverkningsuppdrag) Avyttrade skogsprodukter Uttagna skogsprodukter + = X 60 % + Summa avdragsgrundande skogsintäkt = Årets skogsavdrag Rationaliseringsförvärv Maximalt belopp som går att yrka för skogsavdrag (Max 50 % av avdragsgrundande skogsintäkt eller 100 % vid rationaliseringsförvärv, beloppet får ej överstiga avdragsutrymmet) Yrkat skogsavdrag = Kvarvarande skogsavdrag att utnyttja kommande år Kvarvarande avdragsutrymme vid årets ingång = Årets skogsavdrag Utgående/Kvarvarande avdragsutrymme = Anteckningar BL Skatt BSKA-2

297 N8 Skogs- och substansminsknings avdrag Bilaga BSKA, sid 2 Enar Gran har sålt ett avverk ningsuppdrag för kr och dessutom tagit ut kr på betalningsplan (från ett tidigare avverkningsuppdrag), dvs sammanlagt = kr. Han får skogsavdrag med högst 50% av vad han har fått för avverkningsrätten. Det blir högst 50% x = kr. Han yrkar skogsavdrag med kr. Detta för han in i R25 på blankett NE. Hans ingående avdragsutrymme var kr. Årets skogsavdrag är kr. Därmed är hans kvarvarande avdragsutrymme = kr. N8 Enskild firma 297

298 Du som begär eller återför skogs- eller substansminskningsavdrag i din näringsverksamhet ska lämna den här blanketten. Lämna den tillsammans med Inkomstdeklaration 1 (NE), 2, 3 eller 4. Om du endast äger en del av fastigheten ska du bara fylla i uppgifterna för din ägda andel. Hur du fyller i blanketten kan du läsa om i broschyren Bokföring, bokslut och deklaration del 2 (SKV 283). Ange belopp i hela krontal. Övriga upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Hjälpblankett SKV 2194 kan användas för att beräkna ditt avdrag och ditt avdragsutrymme. Skogsavdrag Substansminskningsavdrag Räkenskapsår Datum då blanketten fylls i Fr.o.m. T.o.m. Numrering vid flera N8 N8 Den skattskyldiges namn Person-/organisationsnummer Enar Gran A. Skogsavdrag 1. Begärt skogsavdrag för beskattningsåret Belopp Förs till NE (R 25), INK 2 (p. 4.11), INK 3 (p. 7.7) eller INK 4 (p. 4.4) 2. Återfört skogsavdrag för beskattningsåret Fastighetens beteckning Ägd andel, % Belopp, kr a. b. Summa = Förs till NE (R 26), NEA (R 19), INK 2 (p. 4.12), INK 3 (p. 7.8) eller INK 4 (p. 4.6) 3. Ökat/minskat avdragsutrymme pga. förvärv/överlåtelse av fastighet Fastighetens beteckning Ägd andel, % Ökat avdragsutrymme Minskat avdragsutrymme a. b. c. B. Substansminskningsavdrag 1. Begärt substansminskningsavdrag för beskattningsåret Fastighetens beteckning Ägd andel, % Belopp, kr Förs till NE (R 25), INK 2 (p. 4.11), INK 3 (p. 7.7) eller INK 4 (p. 4.4) 2. Återfört substansminskningsavdrag för beskattningsåret Fastighetens beteckning Ägd andel, % Belopp, kr Förs till NE (R 26), NEA (R 19), INK 2 (p. 4.12), INK 3 (p. 7.8) eller INK 4 (p. 4.6) 3. Ökat/minskat avdragsutrymme pga. förvärv/överlåtelse av fastighet Fastighetens beteckning Ägd andel, % Ökat avdragsutrymme Minskat avdragsutrymme N8M P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, BL Skatt

299 N8 Skogs- och substansminsknings avdrag N8 Enar Gran har inte begärt substansminskningsavdrag (han har inga naturtillgångar förutom skogen). Enar har begärt skogsavdrag med kr. Han har varken ökat eller minskat avdragsutrymmet. N8 Enskild firma 299

300

301 Aktiebolag Aktiebolag 301

302 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Alla aktiebolag är deklarationsskyldiga. Aktiebolag deklarerar på inkomstdeklaration 2 (INK2). Inkomst deklara tion 2 består av tre delar, huvudblanketten och de två bilag orna Räken skapsschema (INK2R) och Skattemässiga justeringar (INK2S). Den här genomgången börjar med INK2R, därefter följer INK2S och sist huvudblanketten, dvs själva INK2:an. Räkenskapsschema INK2R Balansräkning Överst på sid 1 på balansräkningen fyller du i aktie bo lag ets organisationsnummer och räkenskapsår (om inte detta är förifyllt från Skatteverket). Där hittar du också en ruta för datum då blanketten fylls i. Detta är viktigt att fylla i eftersom rättar du en tidigare lämnad deklaration så kan Skatteverket avgöra vilken blankett som gäller genom att titta på datumet. Tillgångar [ ] Sidan 1 är balansräkningen i årsredovisningen. Du för in tillgångarna till bokförda restvärden vid punkterna Skattemässiga juste ringar finns inte i balansräkningen, utan görs istället på INK2S. Eget kapital, obeskattade reserver och avsättningar och skulder [ ] Det aktiekapital som registrerats hos Bolagsverket, ska du föra in vid punkt [2.27]. Övrigt bundet kapital, t ex reservfond eller uppskrivningsfond deklareras också vid punkt [2.27]. Resterande del av bolagets egna kapital, dvs det fria (utdelningsbara) kapitalet inklusive överkursfond och lämnat eller erhållet aktieägartillskott redovisas vid punkt [2.28]. 302 Aktiebolag

303 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Nästa steg är att deklarera bolagets obeskattade reserver och avsättningar. Det är: periodiseringsfonder [2.29] ackumulerade överavskrivningar (anläggningsreserven) [2.30] övriga obeskattade reserver [2.31]. Slutligen redovisar du bolagets skulder. Det är t ex banklån, leveran törsskulder och övriga skulder [ ]. Observera att kortfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. INK2R sidan 2 Resultaträkning Sidan 2 är resultaträkningen i årsredovisningen. Även här ska aktiebolagets organisationsnummer, räkenskapsår och datum då blanketten fylls framgå. Observera att intäkter och kostnader redovisas exklusive moms. Rörelsens intäkter [ ] Normala intäkter för du in vid punkt [3.1] Nettoomsättning. Övriga rörelseintäkter, punkt [3.4,] kan vara bidrag, försäkringsersättningar och andra udda intäkter. Posten [3.2] är litet märklig, åtminstone för redovisningsmänniskor. Här ska nämligen lagerförändringar för andra slags tillgångar än handels varor redovisas. Det märkliga är att intäkts redovisa dessa lagerför ändringar, då lagerförändringar redovisningsmässigt han teras som kostnader respektive kostnadsreduktioner. Den vanlig aste tillgången som torde avses är räken skapsårets förändring i värdet på produkter i arbete (PIA). En positiv lagerförändring (lagret har ökat) innebär orealis erade tillgångar och redovisas som en avgående post vid punkt [3.2]. Negativ lagerförändring (lagret har minskat) redovisas som en intäkt vid punkt[3.2]. Du tar vid punkt [3.3] upp det arbete som har aktiverats för egen räkning. Det kan t ex vara interna utgifter (oftast personalkostnader) för forsk ning och utveckling som har tagits upp som en tillgång i balansräkningen, motsvarande värde ska alltså intäktsföras. INK2 Råvaror och förnödenheter [3.5] Vid punkt [3.5] tar du upp kostnader för inköpta råvaror och förnöden heter, vilket du främst har i tillverkande företag. Aktiebolag 303

304 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Handelsvaror [3.6] Handelsvaror som ska tas upp vid punkt [3.6] är sådana varor som har anskaffats för vidareförsäljning i den ordinarie verksamheten. INK2 Övriga externa kostnader [3.7] Här vid punkt [3.7] tar du upp alla övriga kostnader som ingår i företagets normala verksamhet men som inte passar in under någon annan punkt. Det kan handla om kostnader för lokal och fastighet (exempelvis utgifter för hyra, värme, el, vatten) hyra av anläggningstillgångar förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial transportmedel resekostnader reklam och pr telefon och post bokföring boksluts- och revisionskostnader försäkringar. Under den här punkten tar du med representationskostnader. I resultaträkningen drar du även av den del som inte är avdragsgill. Du justerar sedan detta på INK2S genom att återföra den icke avdragsgilla delen vid punkt [4.3c]. Personalkostnader [3.8] Personalens (inklusive ägarnas) löner och andra skattepliktiga ersätt ningar tas upp vid punkt [3.8]. Observera att det är de skatteplik tiga bruttoersättningarna som tas upp. Bolaget ska också deklarera utgifter för kostnadsersättningar till anställda, t ex traktamenten och bilersättningar. Dessutom deklareras här bolagets kostnader avseende förmåner för de anställda, t ex kostnaden för en bostads förmån (t ex hyran som bolaget betalar till fastighet s ägaren). Vid punkt [3.8] redovisar du också arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på löner och förmåner samt den särskilda löne skatten på pensionskostnader. Även kostnader för AFA-försäkringar samt pensionskostnader t ex kollektivt tecknade pensionsförsäkringar, individuella pensionsförsäk ringar mm ska in i denna punkt. Det gäller också övriga personal relaterade utgifter såsom t ex intern representation, personal resor, utgifter för fika på arbetsplatsen. 304 Aktiebolag

305 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Avskrivningar mm [3.9] Här vid punkt [3.9] för du in de avskrivningar du gjort i bokföringen. Är dessa för höga i förhållande till de tillåtna skattemässiga avskrivningarna, justerar du detta på INK2S. Konst och mark är värde beständiga tillgångar som inte alls får skrivas av. Även nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar (byggnader, mark, maskiner och inventarier) tas upp här. En nedskrivning får göras om det följer av god redovisningssed, dvs när värdenedgången bedöms som varaktig. Om tillgången stiger i värde kan en reversering, dvs en återföring av nedskrivningen (inte finansiella tillgångar) göras om värdet på tillgången har ökat. Återföringen får då göras med högst ett belopp som motsvarar den tidigare gjorda nedskrivningen. Nedskrivning av omsättningstillgångar [3.10] I denna punkt [3.10] ska nedskrivningar av omsättningstillgångar deklareras när dessa är utöver det normala (mycket ovanligt alltså). Övriga rörelsekostnader [3.11] Här ska de kostnader som inte avser företagets normala verksamhet och därför inte redovisats under någon annan post tas upp. Det gäller exempelvis förluster vid försäljning av materiella och immateriella tillgångar (t ex förluster på inventarier) samt valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär. INK2 Resultat från andelar i koncernföretag [3.12] Punkt [3.12] ska innehålla nettot på företagets finansiella intäkter och kostnader från koncernföretag (dock inte räntor, koncernbidrag och nedskrivningar). Även erhållna utdelningar, andel i handelsbolags resultat och resultat vid försäljningar av aktier och andelar i koncernföretag enligt bokför ingen för du in här. Utdelning till koncernföretag är skattefri eftersom andelen normalt är skattemässigt näringsbetingad. Följande andelar är näringsbetingade: alla onoterade (inte marknadsnoterade) andelar marknadsnoterade andelar om ägandet uppgår till minst 10% av röstetalet i företaget, eller om andelarna är betingade av rörelsen. Eftersom utdelning som redovisas vid punkt [3.12] är skattefri ska den återföras som en skattefri intäkt vid punkt [4.5b] på INK2S. Aktiebolag 305

306 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Vinst respektive förlust vid försäljning av näringsbetingade andelar är skattefri respektive icke avdragsgill. Detta innebär att bokförd vinst ska återföras vid punkt [4.7a] och bokförd förlust ska återföras vid punkt [4.7bc] på INK2S. Resultat från andelar i intresseföretag [3.13] Punkt [3.13] ska innehålla nettot av företagets finansiella intäkter och kostnader från intresseföretag, men inte räntor och nedskrivningar. Däremot tar du upp erhållna utdelningar från intresseföretag, andel i handelsbolags resultat och resultat vid försäljningar. Andelar i intresseföretag är normalt skattemässigt näringsbetingade andelar. Därmed är utdelning respektive kapitalvinst skattefri och kapitalförlust icke avdragsgill. Detta ska då behandlas på precis samma sätt som resultat från andelar i koncernföretag (se ovan). INK2 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar [3.14] Vid punkt [3.14] deklareras bolagets netto av intäkter och kost nader från företagets övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (däremot inte nedskrivningar). Denna punkt ska innehålla ränteintäkter (även på värdepapper som avser koncernoch intresseföretag), utdelningar, kursdifferenser både positiva och negativa. Även vinst eller förlust vid försäljning av värdepapper enligt bokför ingen för du in i på denna punkt. Är andelarna skattemässigt näringsbetingade andelar är utdelning respektive kapitalvinst skattefri och kapitalförlust icke avdragsgill. Detta innebär att utdelning ska återföras på INK2S vid punkt [4.5b] samt att vinst och förlust ska återföras vid punkt [4.6c] respektive [4.3c]. Utdelning respektive kapitalvinst på kapitalplaceringsandelar är däremot skattepliktiga. Förluster på delägarrätter som innehas i kapital placeringssyfte hamnar i den s k kvittningsfållan och får endast kvittas mot vinster på liknande del ägarrätter. Kvittningsfållan hittar du på INK2S vid punkt [4.7] (läs mer om detta längre fram). Kapitalförluster som inte kan kvittas innevarande år får rullas vidare och nyttjas kommande år. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter [3.15] Vid denna punkt redovisas bolagets övriga finansiella intäkter, t ex ränteintäkter, dröjsmålsräntor på kundfordringar, utdelningar, kursdifferenser och resultat vid försäljning av finansiella omsättnings tillgångar. 306 Aktiebolag

307 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Observera att även intäktsränta från bolagets skattekonto ska finnas med här, trots att den är skattefri. Denna skatte fria inkomst lyfts ur vid beräkningen av bolagets beskatt nings bara inkomst på INK2S punkt [4.5c]. Alla ford ringar i utländsk valuta som inte är valuta säkrade ska redovisas till balansdagens kurs. Valutakursvinster redovisas här och påverkar därmed årsresultatet fullt ut. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar [3.16] Här redovisas samtliga nedskrivningar av långfristiga finans iella tillgångar (anläggningstillgångar) och kortfristiga placeringar. Det kan gälla t ex andelar i koncern- och intresseföretag. Sådana nedskrivningar är inte avdragsgilla och nedskrivningsbeloppet ska därför återföras till beskattning i ruta [4.3c] på INK2S. Räntekostnader och liknande resultatposter [3.17] Vid denna punkt redovisas kostnader för finansiella skulder som räntekostnader på t ex lån och dröjsmålsränta på leverantörsskulder. Även kostnadsränta på bolagets skatte konto ska finnas med här. Det faktum att kostnadsräntan inte är avdragsgill justeras på INK2S vid punkt [4.3c]. Alla skulder i utländsk valuta som inte är valuta säkrade ska redovisas till balansdagens kurs. Valutakursförluster redovisas i denna punkt och påverkar därmed årsresultatet fullt ut. INK2 Extraordinära intäkter [3.18] Det är endast i undantagsfall som intäkter ska klassificeras som extraordinära (se punkt [3.19]). Extraordinära kostnader [3.19] Det är också undantagsvis som det ska finnas extraordinära kostnader i resultaträkningen. Det kan exempelvis vara förluster på grund av en naturkatastrofer eller krigshändelser. Lämnade och mottagna koncernbidrag [ ] Företag som redovisar koncernbidrag över resultaträkningen ska ta upp lämnade och mottagna koncernbidrag vid dessa punkter. Koncernbidrag ska enligt K2-reglerna redovisas över resultaträkningen. Aktiebolag 307

308 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Observera att om företaget redovisat koncernbidrag över balansräkningen ska detta inte tas upp här. I dessa fall ingår koncernbidraget inte i bolagets bokförda resultat utan dras av respektive tas upp på INK2S vid punkterna [4.4a] och [4.6b]. Återföring av periodiseringsfond [3.22] Återför bolaget periodiseringsfond för du in återföringen vid punkt [3.22]. Observera att avsättning till periodiseringsfond beskattningsåret 2008 måste återföras till beskattning senast beskattningsåret Det är frivilligt att återföra (en del eller hela) periodiseringsfonden tidigare. Avsättning till periodiseringsfond [3.23] Här tas årets avsättning till periodiseringsfond. Avsättningen får vara högst 25% av årets skattepliktiga vinst i bolaget, dvs det resultat som bolaget skulle ha skattat för om bolaget inte gjort avsättning till periodiseringsfonden. Det är t ex efter avdrag för outnyttjat skatte mässigt underskott från tidigare år och efter alla andra avsättningar och återföringar. Du för in årets periodiseringsfond. INK2 Förändring av överavskrivningar [3.24] Överavskrivning, dvs skattemässigt tillåtna avskrivningar som överstiger de planenliga avskrivningarna, redovisar du vid punkt [3.24]. Över avskrivningarna bildar en obeskattad reserv (anläggnings reserv) och tas med på sidan 1, INK2R vid punkt [2.30], Ackumulerade överavskrivningar i balansräkningen. När bolaget återför över avskrivningar (upplösning av anläggningsreserv) redovisas återför ingen i samma punkt som en pluspost. En frivillig åter föring (upplösning) av överavskrivningar är ingen skatte pliktig intäkt, vilket innebär att den återförs vid punkt [4.5c] på INK2S. 308 Aktiebolag

309 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Övriga bokslutsdispositioner [3.25] Vid denna punkt lägger du till eller drar av övriga bokslutsdispositioner. Det kan handla om förändring av ersättningsfond samt avsättning eller återföring från upphovsmannakonto. Skatt på årets resultat [3.26] Företagets inkomstskatt på årets vinst för du in här vid punkt [3.26]. Årets resultat [ ] Det redovisade resultatet redovisas vid punkterna [3.27] och [3.28], beroende på om det är en vinst eller en förlust. Resultatet ska också ingå i beloppet vid punkt [2.28] i balansräkningen på sidan 1, INK2R. Redovisat resultat förs till punkterna [ ] på INK2S. Där beräknas den beskattningsbara in komsten för bolaget. INK2 Aktiebolag 309

310 Räkenskapsschema Inkomstdeklaration 2 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i INK2R Räkenskapsår Tillgångar/Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 2.1 Koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter 2.2 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 2.3 Byggnader och mark 2.4 Maskiner, inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar 2.5 Förbättringsutgifter på annans fastighet 2.6 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 2.7 Andelar i koncernföretag 2.8 Andelar i intresseföretag 2.9 Fordringar hos koncern- och intresseföretag 2.10 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2.11 Lån till delägare eller närstående Eget kapital 2.27 Bundet eget kapital 2.28 Fritt eget kapital Obeskattade reserver och avsättningar Obeskattade reserver 2.29 Periodiseringsfonder 2.30 Ackumulerade överavskrivningar 2.31 Övriga obeskattade reserver Avsättningar 2.32 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2.34 Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder 2.35 Obligationslån Andra långfristiga fordringar 2.36 Checkräkningskredit Omsättningstillgångar Varulager 2.13 Råvaror och förnödenheter 2.37 Övriga skulder till kreditinstitut 2.38 Skulder till koncern- och intresseföretag Varor under tillverkning 2.15 Färdiga varor och handelsvaror 2.39 Övriga skulder Kortfristiga skulder 2.40 Checkräkningskredit 2.16 Övriga lagertillgångar 2.41 Övriga skulder till kreditinstitut Pågående arbeten för annans räkning 2.42 Förskott från kunder 2.18 Förskott till leverantörer 2.43 Pågående arbeten för annans räkning Kortfristiga fordringar 2.19 Kundfordringar Fakturerad men ej upparbetad intäkt 2.20 Fordringar hos koncern- och intresseföretag 2.45 Leverantörsskulder Övriga fordringar 2.46 Växelskulder 2.22 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 2.47 Skulder till koncern- och intresseföretag 2.23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Skatteskulder Kortfristiga placeringar 2.24 Andelar i koncernföretag 2.49 Övriga skulder Övriga kortfristiga placeringar 2.50 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kassa och bank 2.26 Kassa, bank och redovisningsmedel INK2RM P4 BL Skatt

311 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Balansräkning INK2R sid 1 Bulleribock AB Bulleribock AB är en redovisningsbyrå. Man börjar med att från bolagets balans räkning föra över tillgångar och skulder in på sid 1 i deklarationen, som är balansräkningen. Bolagets immateriella anläggningstillgångar har ett värde på kr [2.1]. Maskiner och inventarier har ett oavskrivet värde enligt bokföringen på kr [2.4]. Kundfordringarna var på kr [2.19]. De förutbetalda kostnaderna och upplupna intäkterna var kr [2.23]. Bolaget har även aktier och andelar i ett dotterföretagpå företagskontot och plusgirokontot [2.26] hade bolaget sammanlagt kr den 31/12. Bolaget har ett aktiekapital på kr [2.27], en reservfond på kr [2.27], balanserade vinstmedel på kr samt en årsvinst på kr, vilket blir kr [2.28] kr har satts av till periodiseringsfond i detta bokslut. I tidigare bokslut har satts av kr, kr, kr och kr i tidigare bokslut. Tillsammans avsatta periodiseringsfonder är kr [2.29]. Den långfristiga delen av ett banklån är kr [2.37] kr är den kortfristiga delen av banklånet (förfaller till betalning inom ett år) [2.41]. Vid årsskiftet hade bolaget kr i leverantörsskulder [2.45]. Skatteskulden beräknas till kr [2.48]. Momsskulden var kr [2.49]. Upplupna kostnader för bokslut och revision beräknas till sammanlagt kr [2.50]. INK2 Aktiebolag 311

312 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i Räkenskapsår Resultaträkning Resultaträkning (forts.) 3.1 Nettoomsättning Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar Räntekostnader och liknande resultatposter Aktiverat arbete för egen räkning Extraordinära intäkter Övriga rörelseintäkter Extraordinära kostnader Råvaror och förnödenheter Lämnade koncernbidrag Handelsvaror Mottagna koncernbidrag Övriga externa kostnader Återföring av periodiseringsfond Personalkostnader Avsättning till periodiseringsfond Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar Förändring av överavskrivningar Övriga rörelsekostnader Övriga bokslutsdispositioner Resultat från andelar i koncernföretag Skatt på årets resultat Årets resultat, vinst (flyttas till p. 4.1) (+) = Resultat från andelar i intresseföretag Årets resultat, förlust (flyttas till p. 4.2) (-) = 3.14 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar INK2RM P4 BL Skatt

313 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Resultaträkning INK2R sid 2 Bulleribock AB Bolaget har fått in kr i intäkter [3.1] under räkenskapsåret. I bolaget har man haft övriga rörelseintäkter på kr [3.4]. Företagets lokal- och fastighetskostnader har under året varit kr [3.7]. Förbrukningsinventarier har kostat kr [3.7]. Övriga transportmedelskostnader och resekostnader uppgår till kr [3.7]. Reklam och PR har kostat kr [3.7]. Övriga kostnader på totalt kr [3.7] består av telefon och porton kr, företagsförsäkring kr, revision kr, reparationer och underhåll kr och diverse övriga kostnader 784 kr. De totala externa kostnaderna är kr [3.7]. Lönerna var kr. Arbets givaravgifterna och den särskilda löneskatten på pensions kost nader na var kr och pensionskostnaderna kr. Övriga personalkostnader, t ex kostnader för friskvård, utbildning mm var kr. De totala personalkostnaderna uppgår till kr [3.8]. Årets avskrivningar på goodwill var kr och avskrivningar på maskiner och inventarier var enligt bokföringen kr. Avskrivningarna är tillsam mans kr [3.9]. Företaget har också en vinst vid avyttring av värdepapper på kr [3.14], som korrigeras på INK2S vid punkt [4.7a]. Förlusten på avyttring av värdepapper, kr [3.14] korrigeras därefter på INK2S punkt [4.7b], se längre fram i detta exempel. Ränteintäkterna på företagskontot och plusgirokontot var kr [3.15] medan räntekostnaderna för banklånet var kr [3.17]. Beskattningsåret 2015 måste 2009 års periodiseringfond återföras med kr [3.22] kr har i år satts av till periodiseringsfond [3.23]. Skatt på årets resultat enligt bokföringen är kr [3.26]. Detta regleras vid punkt [4.3a] på INK2S. Vinsten kr [3.27] förs in vid punkt [4.1] på INK2S där de skattemässiga justeringarna görs. INK2 Aktiebolag 313

314 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Skattemässiga justeringar INK2S Årets resultat [ ] Efter att du fyllt i balans- och resultaträkning på INK2R går du över till INK2S i deklarationen och för in resultatet vid punkterna [ ]. På INK2S justerar du det redovisade resultatet från bokföringen så att du får fram ett skattemässigt resultat. Vissa kostnader är inte avdragsgilla och vissa intäkter är inte skattepliktiga. INK2 Skattemässiga justeringar av årets resultat [4.3 a c, 4.4 a b, 4.5 a b, 4.6 a d] Vid punkt [4.3] ska du ta upp kostnader som är bokförda men som inte är skattemässigt avdragsgilla. Vid punkt [4.3a] återför du allmänna skatter som bokförts, dvs inkomstskatter (se punkt [3.26]). Fastighetsskatt, fastighetsavgift, löneskatt, punktskatter osv ska du däremot inte återföra eftersom de är avdragsgilla. Vid punkt [4.3b] återlägger du nedskrivningar av finansiella tillgångar (se punkt [3.16] på sidan 2, INK2R). Vid punkten [4.3c] återför du kostnader som bokförts men som inte är avdragsgilla, t ex den del av representationskostnaderna som inte är avdragsgill (överrepresentation eller lyxrepresentation), kostnadsränta på skattekontot, skattetillägg, böter, gåvor och medlemsavgifter. Vid punkt [4.4] drar du av avdragsgilla kostnader som inte finns med i det bokförda resultatet. Ett exempel på en sådan post är koncernbidrag om dessa bokförts över balansräkningen. Observera att om du har bokfört koncernbidraget över resultaträkningen (vilket du ska göra enligt K2-reglerna) och därmed tagit upp koncernbidrag vid punkt [3.20] på sidan 2, INK2R ska du inte dra koncernbidraget vid punkten [4.4a]. Vid punkt [4.4b) drar du av andra kostnader som inte är bokförda men som är avdragsgilla, t ex utgifter i samband med en emission vilka redovisats mot eget kapital. Skatteverket kan också genom ett omprövningsbeslut ha ändrat tidigare års beskattning, t ex bedömt att en skuldpost är för högt värderad. Om företaget inte har ändrat i bokföringen i enlighet med detta beslut ska tidigare års höjning av taxeringen dras av här.en skattemässig justering kan också bli aktuell för ett företag som bytt redovisningsprinciper om bytet skett genom en korrigeringspost i ingående eget kapital. 314 Aktiebolag

315 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Vid punkt [4.5] ska du redovisa bokförda kostnader som inte ska tas upp skattemässigt. Vid punkt [4.5a] drar du av bokförda ackordsvinster (eftersom de är skatte fria). Vid punkt [4.5b] justerar du bort utdelningar som inte är skattepliktiga. Det kan t ex vara utdelning på näringsbetingade andelar (läs om dessa tidigare i det här kapitlet). Andra intäkter som inte ska tas upp i punkt [4.5c] är t ex vissa upplösta över avskriv ningar, lotterivinster i svenska lotterier, intäkts räntor på skatte kontot och vinster på svenska premieobligationer. Vid punkten [4.6a] ska intäkter tas upp som inte ingår i det redovisade resultatet. En sådan intäkt är den beräknade schablonintäkten på de periodiseringsfonder bolaget hade vid beskattningsårets början. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid ingången av räkenskapsåret, multipliceras med 72% av statslåne räntan (SLR) 30 november året före beskattningssåret. Det innebär för beskattningsåret 2015 att du beräknar intäkten på ingående periodi serings fonder och multiplicerar med 72% av 0,90% (SLR 30 november 2014). Schablonintäkten för innehavda fondandelar 1 januari under beskattningsåret tas upp i punkt [4.6b]. Schablonintäkten beräknas till 0,4% av värdet per 1 januari. Ett mottaget koncernbidrag tas upp i punkt [4.6c] om det bokförts över balansräkningen. Observera att om du har bokfört koncernbidraget över resultaträkningen (vilket du ska göra enligt K2-reglerna) och därmed tagit upp det vid punkten [3.21] på sidan 2, INK2R, ska du inte ta upp koncernbidraget vid punkten [4.6c]. Då ingår koncernbidraget redan i det redo visade resultatet. Hade bolaget en negativ justerad anskaffningsutgift per 1 januari 2010 för en andel i ett handelsbolag ska detta negativa belopp återföras till beskattning med minst en tiondel per år. Årets återförda belopp ska anges vid punkt [4.6d]. Vid punkten [4.6e] för du in andra skattepliktiga intäkter som inte ingår i det bokförda resultatet. Det kan vara t ex lager och fordringar som är upptagna till för låga värden i bokföringen. Det kan också vara andel av resultatet från ett handelsbolag som företaget är delägare i och som inte tagits upp i bokföringen. INK2 Aktiebolag 315

316 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag INK2 Avyttring av delägarrätter [4.7 a f] Vid de här punkterna redovisar du aktieförsäljningar. Förluster på kapitalplaceringsaktier och liknande, t ex aktiefonder och blandfonder får bara kvittas mot vinster på kapitalplacer ingsaktier och liknande. Överskjutande förluster får skattemässigt inte dras av direkt utan måste sparas till senare år och kvittas mot framtida vinster på liknande värdepapper. Det är detta som brukar kallas kvittningsfållan eller aktiefållan. Det är det skattemässiga resultatet från avyttringen som bolaget ska beskattas för. Därför börjar du med att dra av den bokförda vinsten vid punkten [4.7a] och lägger till den bokförda förlusten vid punkten [4.7b] (se punkten [3.14] på sidan 2, INK2R). Därefter ska du ersätta dessa med den skattemässiga vinsten respektive förlusten. Skattemässigt använder du reglerna i inkomstslaget kapital, t ex genomsnittsmetoden eller schablonmetoden (endast marknadsnot e rade aktier) vid beräkningen av anskaffningsvärdet. Observera att bolaget inte får dra av ett större förlustbelopp [4.7f] än summan i [4.7e]. Resterande del av förlusten sparas till kommande år. Kapitalförluster på kapitalplacerings aktier som sparats måste du själv hålla reda på. Har bolaget en skattemässig förlust från tidigare år som du i år kan kvitta mot kapitalvinster, tar du upp denna kapitalförlust vid punkten [4.7f]. Inom en koncern kan man föra över en förlust och använda det i ett annan koncernbolag. För att det ska vara möjligt ska vart och ett av bolagen begära det för beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt, och med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till det andra bolaget. Ett moderbolag har gjort en vinst på kr vid försäljning av kapitalplaceringsaktier. Ett dotterbolag till detta moderbolag har under samma beskattningsår gjort en förlust vid försäljning av kapitalplaceringsaktier på kr. Dotterbolaget kan (om förutsättningarna är uppfyllda) överföra kr av sin förlust till moderbolaget. Moderbolaget kan då kvitta denna förlust mot sin vinst och kommer på så sätt inte beskattas vinsten på försäljningen av sina kapitalplaceringsaktier. Dotterbolagets sparade förlust blir ( ) = kr. Förlusten kan utnyttjas av dotterbolaget eller av ett annat bolag inom koncernen på motsvarande sätt i nästa års deklaration. 316 Aktiebolag

317 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Vinster på näringsbetingade andelar, t ex aktier i dotterföretag eller i andra onoterade företag, är skattefria, medan förluster inte är avdragsgilla. Detta innebär att bokföringsmässiga vinster och förluster på näringsbetingade andelar måste återföras. Vinsten återläggs vid punkten [4.7a] och på sätt beskattas inte företaget för den. En förlust på näringsbetingade andelar återläggs vid punkten [4.7b] och blir därmed inte avdragsgill vid beskattningen. Punkten [4.7c] använder du när du begärt uppskov med beskattningen av kapitalvinster på aktier eller andelar (och begärt uppskovet på blankett N4). Punkten [4.7d] använder du när du återför ett upp skovs belopp till beskattning. Även i detta fall använder du blankett N4 som underlag. Handelsbolag [4.8 a d] Här justerar du vinst respektive förlust från ett handelsbolag som företaget är delägare i. Det skattemässiga resultatet beräknas på blankett N3B. Observera att justeringarna omfattar både det löpande resultatet (rörelseresultatet) från handels bolagets verksamhet och resultat från en försäljning av andelarna i handelsbolaget (kapitalvinst eller kapitalförlust). Om resultatet från handelsbolaget bokförts i aktiebolaget ska detta återläggas vid [4.8a] om det handlar om en bokförd vinst respektive vid [4.8c] om det handlar om en bokförd förlust. Sedan förs resultatet från blankett N3B in vid [4.8b] om det är ett överskott respektive vid [4.8d] om det är ett underskott. I ruta [4.8a] ska du återföra eventuell bokförd vinstandel från handelsbolag som aktiebolaget är delägare i. Istället tas den skattemässigt beräknade vinstandelen upp i ruta [4.8b], vilken har beräknats på blankett N3B. I ruta [4.8a] ska även bokförd vinst vid avyttring av handelsbolagsandelen föras in eftersom vinster på avyttrade handelsbolagsandelar är skattefria (enligt reglerna om näringsbetingade andelar). I ruta [4.8c] ska du återföra eventuell bokförd förlust från handelsbolag som aktiebolaget är delägare i. Istället tas den skattemässigt beräknade förlusten upp i ruta [4.8d], vilken har beräknats på blankett N3B. I ruta [4.8c] ska även bokförd förlust vid avyttring av handelsbolagsandelen föras in eftersom förluster på avyttrade handelsbolagsandelar inte är avdragsgilla (enligt reglerna om näringsbetingade andelar). INK2 Aktiebolag 317

318 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning [4.9] Om de bokförda avskrivningar för byggnader och markanläggningar inte stämmer med de skattemässiga (vilket de inte behöver göra) gör du justeringen här. Detsamma gäller vid restvärdeavskrivning på maskiner och inventarier. INK2 Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter [4.10] Det är skillnaden mellan det skatte mässiga resultatet och det bokföringsmässiga resultatet av för sälj ningen av näringsfastigheten eller näringsbostadsrätten som du redovisar vid punkt [4.10] som en positiv eller negativ korrigeringspost. En kvittningsfålla gäller för vissa näringsfastigheter (men inte för närings bostads rätter). För att bolagets ska få avdrag för en förlust på en näringsfastighet måste bolaget ha en kapitalvinst på en näringsfastighet att kvitta mot. Om en kapitalförlust inte kan utnyttjas ska den sparas för att kvittas mot kommande kapitalvinster på fastigheter. Du får själv hålla reda vad som inte kunnat utnyttjas. Kvittningsfållan gäller dock inte för fastigheter som företaget de senaste tre åren har använt för produktions- eller kontorsändamål eller liknande i betydande omfattning. Med betydande omfattning menas ca 30% av fastighetens värde. Vid större objekt räcker det med 20% av fastighetens värde. Skogsavdrag och substansminskningsavdrag [4.11] Uppgifterna om skogsavdrag och substansminskningsavdrag hämtar du från blankett N8 (ovanligt i aktiebolag) och för in här. Återläggning av värdeminskningsavdrag mm [4.12] Har bolaget sålt en näringsfastighet återläggs värdeminskningsavdrag och liknande avdrag liksom vissa reparationsavdrag till beskattning vid punkt [4.12]. Andra skattemässiga justeringar [4.13] I punkt [4.13] kan du göra andra skattemässiga justeringar av resultatet som du inte tycker passar under någon annan punkt. Underskott [4.14 a b] Vid punkt [4.14a] för du in det skattemässiga underskott som rullas in från föregående år. Siffran hämtar du från punkt [4.16] i den förra deklarationen. Har företaget fått ackord reduceras underskottet vid punkt [4.14b]. Det kan också bli aktuellt att reducera underskottet vid ägar föränd ring ar. Även detta gör du vid punkt [4.14b]. 318 Aktiebolag

319 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Underskottet AB redovisar en förlust på kr under 2015 [4.2]. Dessutom finns ett inrullat underskott på kr från föregående år [4.14a]. Företagets aktier har under året förvärvats av Köparen AB för kr. Enligt underskottsreglerna (beloppsspärren) faller den del av underskottet som överstiger 200% x köpeskillingen, dvs x 200% = kr, bort. Det innebär att = kr av det inrullade underskottet faller bort och kan därmed inte nyttjas i framtiden. Resterande del, kr, får rullas vidare men spärras av koncernbidragsspärren (kan inte nyttjas genom koncernbidrag förrän efter fem år). Vid punkt [4.14b] reduceras därför det inrullade underskottet med kr på grund av spärrarna [ kr på grund av beloppsspärren och kr på grund av koncernbidragsspärren]. Därmed återstår kr i underskott [4.16] och beloppet förs fram till INK2 punkt [1.2]. Därefter ska det koncernbidragsspärrade beloppet, kr, särredovisas i punkt [1.3]. Vinst och förlust [4.15, 4.16] Redovisar företaget ett nollresultat eller en vinst [4.15], för du fram beloppet till huvudblanketten INK2 vid punkt [1.1]. Redovisar före taget en förlust [4.16] förs den siffran vidare till huvudblanketten INK2 vid punkt [1.2] och sedan till nästa års deklaration vid punkt [4.14a]. INK2 Övriga uppgifter [ ] Vid punkt [4.17] ska du redovisa ackumulerade (årets begärda och tidigare års medgivna) värdeminsknings avdrag på byggnader. Vid punkt [4.18] ska du ta upp ackumulerade (årets begärda och tidigare års medgivna) värdeminskningsavdrag för markanläggningar. Vid restvärdeavskrivning (ovanligt) ska återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning och utrangering redovisas vid punkt [4.19]. Vid punkt [4.20] tar du upp lån från aktieägare vid räkenskapsårets utgång. Vid punkt [4.21] redovisar du företagets pensionskostnader. Upplysningar om årsredovisningen En fylleri-uppgift avslutar INK2S. Första frågan gäller om du tagit hjälp av någon uppdragstagare, t ex en redovisningskonsult, för att upprätta årsredovisningen. Vilka som räknas som uppdragstagare och var ribban sätts för att denne ska anses ha biträtt vid upprättandet av årsredovisningen är väldigt oklart som vi ser det. Ett kryss i Ja-rutan torde innebära att Aktiebolag 319

320 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Skatteverket litar mer på att årsredovisningen gjorts på ett korrekt sätt. Det innebär rimligen att det kommer att göras fler granskningar av deklarationer där Nej-rutan kryssats i, eller? Andra frågan gäller om årsredovisningen reviderats eller inte. Eftersom mindre aktiebolag kan välja att avstå från att välja revisor har denna uppgiftsskyldighet införts. Inkomstdeklaration 2 INK2 På huvudblanketten fyller du i organisationsnummer, bokslutsdatum samt företagets namn och adress (är normalt förtryckt). Du för också in den inkomst som bolaget ska taxeras för vid punkt [1.1]. Siffran hämtar du från punkt [4.15] på INK2S. Underskott redovisas vid punkt [1.2] och hämtas från punkt [4.16] på INK2S. INK2 Spärrat underskott Om det skett en ägarförändring kan ett underskott från tidigare år bli spärrat mot att nyttjas genom koncernbidrag under en femårsperiod. Ett sådant underskott särredovisas i punkt [1.3]. Särskild löneskatt på pensionskostnader [ ] Vid punkt [1.4] redovisar du underlaget för den löneskatt på pensions kostnader som företaget ska betala. Löneskatten är 24,26%. Vid punkt [1.5] redovisar du negativt underlag för särskild löneskatt, t ex på grund av gottgörelse från pensionsstiftelse. Underlag för avkastningsskatt [ ] Vid punkt [1.6] lämnar försäkringsföretag mfl uppgifter om underlaget för avkastningsskatt (15%) när det gäller avsättningar till pensioner. När det gäller underlag för utländska kapitalförsäkringar är avkastningsskatten 30% och anges vid punkt [1.7]. Fastighetsavgift [ ] Fastighetsavgift betalas för småhusenheter och hyreshusenheter (bostäder) utifrån taxeringsvärdet, dock med högst vissa takbelopp. Beloppen förtrycks på blanketten. Fastighetsavgiften betalas av den som ägde fastigheten vid ingången av kalenderåret. Om fastig heten har sålts under året ska fastighetsavgiften betalas av den som ägde fastigheten vid beskattningsårets ingång. 320 Aktiebolag

321 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag Fastighetsskatt [ ] Under rubriken Fastighetsskatt redovisas antalet fastigheter som bolaget äger och totala taxeringsvärden för dessa. Uppgifterna är förtryckta på original blanketten från Skatteverket. Om fastig heten har sålts under året ska fastighetsskatten betalas av den som ägde fastigheten vid beskattningsårets ingång. Övriga upplysningar Om bolaget lämnar någon särskild skrivelse till deklarationen, t ex ett brev till handläggaren, lämnar du en uppgift om detta genom att markera rutan övriga upplysningar längst ner på första sidan. INK2 Aktiebolag 321

322 Skattemässiga justeringar Inkomstdeklaration 2 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i INK2S Räkenskapsår Årets resultat, vinst Årets resultat, förlust Bokförda kostnader som inte ska dras av a. Skatt på årets resultat Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av näringsfastighet och näringsbostadsrätt 4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8) b. Nedskrivning av finansiella tillgångar + c. Andra bokförda kostnader Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet Återföringar vid avyttring av fastighet, t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och substansminskningsavdrag (skogs- och substansminskningsavdrag redovisas även på N8) + a. Lämnade koncernbidrag b. Andra ej bokförda kostnader Bokförda intäkter som inte ska tas upp a. Ackordsvinster - b. Utdelning - c. Andra bokförda intäkter Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet a. Beräknad schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång Andra skattemässiga justeringar av resultatet 4.14 Underskott a. Outnyttjat underskott från föregående år - b. Reduktion av underskott med hänsyn till exempelvis ägarförändring eller ackord Överskott (flyttas till p. 1.1 på sid. 1) (+) = 4.16 Underskott (flyttas till p. 1.2 på sid. 1) (-) = b. Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret + Övriga uppgifter c. Mottagna koncernbidrag + d. Intäkt negativ justerad anskaffningsutgift + e. Andra ej bokförda intäkter Avyttring av delägarrätter a. Bokförd vinst - b. Bokförd förlust Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på byggnader som finns kvar vid beskattningsårets utgång 4.18 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på markanläggningar som finns kvar vid beskattningsårets utgång 4.19 Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning, utrangering c. Uppskov med kapitalvinst enligt blankett N Lån från aktieägare (fysisk person) vid beskattningsårets utgång d. Återfört uppskov av kapitalvinst enligt blankett N Pensionskostnader (som ingår i p. 3.8) e. Kapitalvinst för beskattningsåret f. Kapitalförlust som ska dras av Andel i handelsbolag (inkl. avyttring) a. Bokförd intäkt/vinst - b. Skattemässigt överskott enligt N3B + c. Bokförd kostnad/förlust Upplysningar om årsredovisningen Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsredovisningen Ja Nej Årsredovisningen har varit föremål för revision Ja Nej d. Skattemässigt underskott enligt N3B Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning på byggnader och annan fast egendom samt vid restvärdesavskrivning på maskiner och inventarier + - BL Skatt INK2SM P4

323 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag INK2S Bulleribock AB Den redovisade vinsten på kr [4.1] har hämtats från punkt [3.28] i resultaträkningen. Den i bokföringen kostnadsförda skatten på kr återförs vid punkt [4.3a]. Icke avdragsgill representation på kr återförs tillsammans med andra ej avdragsgilla kostnader (medlemsavgift på kr) vid punkt [4.3c] med totalt kr. Intäktsräntan på skattekontot dras av vid punkt [4.5c] med kr, eftersom räntan på skattekontot är skattefri. I år måste bolaget ta upp en schablonintäkt på periodiseringsfonder som fanns avsatta vid inkomstårets början. Bolaget hade kr i avsatta periodiseringsfonder vid årets början. Schablonintäkten beräknas till kr (=72% x 0,90% (SLR ) x kr). Den tas upp som intäkt vid punkt [4.6a]. Vid punkterna [4.7a f] görs korrigeringar för avyttringar av kapital placerings aktier. Bokförd vinst dras av med kr [4.7a] medan årets bokförda förlust kr på aktier återförs, dvs läggs till vid punkt [4.7b]. Den skatte mässiga vinsten på delägarrätter, kr, läggs till vid punkt [4.7e]. Förlusten får bara dras av mot vinster på kapitalplaceringsaktier och liknande så vid punkten [4.7f] dras bara kr av (den skattemässiga totala förlusten var kr). Det överskjutande beloppet, kr i detta fall, ska sparas för att kvittas mot eventuella vinster på kapitalplaceringsaktier och liknande kommande år. Bolagets justerade resultat visar en vinst på kr [4.15]. Beloppet förs in vid punkt [1.1] på sidan ett och ligger till grund för den inkomstskatt bolaget betalar för detta beskattningsår. INK2 Aktiebolag 323

324 Skatteverket Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag, SKV 294. Ange belopp i hela kronor. Inkomstdeklaration 2 Aktiebolag, ekonomisk förening m.fl. Organisationsnummer Räkenskapsår Namn (firma) adress Bulleribock AB Fr.o.m. T.o.m M Datum när blanketten fylls i Underlag för inkomstskatt Underlag för särskild löneskatt 1.1 Överskott av näringsverksamhet Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader 1.5 Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underskott av näringsverksamhet Underlag för avkastningsskatt 1.3 Koncernbidrags- och fusionsspärrade underskott (dvs. underskott som inte ska redovisas i p. 1.2) 1.6 Underlag för avkastningsskatt 15 %. Försäkringsföretag m.fl. Avsatt till pensioner 1.7 Underlag för avkastningsskatt 30 %. Försäkringsföretag m.fl. Utländska kapitalförsäkringar Underlag för fastighetsavgift Underlag för fastighetsskatt 1.8 Småhus/ ägarlägenhet 1.9 Hyreshus, bostäder hel avgift halv avgift hel avgift halv avgift 1.10 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1.11 Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande 1.12 Hyreshus: lokaler 1.13 Industri/elproduktionsenhet, värmekraftverk (utom vindkraftverk) 1.14 Elproduktionsenhet, vattenkraftverk 1.15 Elproduktionsenhet, vindkraftverk Underskrift Behörig firmatecknares namnteckning Namnförtydligande Telefonnummer Övriga upplysningar Upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Kryssa här om övrig upplysning lämnats (t.ex. begäran om avräkning av utländsk skatt). INK2M P4 BL Skatt

325 INK2 Inkomstdeklaration för aktiebolag INK2 sidan 1 Bulleribock AB Bulleribock har bokslutsdatum 31/12, bolaget har kalenderår som räkenskapsår. Vid punkt 1.1 finns årets skattemässiga vinst på kr som hämtats från punkt [4.15] på INK2S. Bolaget har betalat in pensionsförsäkringspremier under året med kr [1.4]. Denna uppgift ligger till grund för den löneskatt på pensionskostnader på 24,26% som senare hamnar på bolagets slutskattebesked och som avräknas mot exempelvis inbetald F-skatt. INK2 Aktiebolag 325

326 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag Utdelning och kapitalvinst För delägare i fåmansföretag gäller några särskilda skatteregler, bl a för utdelning och kapitalvinst. Utdelning beskattas normalt i inkomst slaget kapital med endast 20% skatt (egentligen med 30% skatt men endast 2/3 av utdelningen tas upp till beskattning). Men eftersom en delägare i ett fåmansföretag själv kan välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning, så gäller särskilda skatteregler för utdelning från fåmansföretag. Detta kapitel innehåller en genomgång av hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier i fåmansföretag ska deklareras 2 maj 2016 (beskattningsåret 2015). Blankett K10 för delägare i fåmansföretag K10-blanketten används för kvalificerade aktier och andelar i fåmansföretag. På K10-blanketten lämnar du följande uppgifter: gränsbelopp för beskattningsåret (utdelningsutrymmet för året) beräknat enligt schablonregeln (förenklingsregeln, alternativ 1) eller enligt reglerna om ränte- och lönebaserad utdelning (huvudregeln, alternativ 2) lämnad utdelning från bolaget under beskattningsåret fördelat på kapitalbeskattad och tjänstebeskattad utdelning försäljning av aktier. Observera att årets gränsbelopp enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret. Om utomståenderegeln gäller Om någon eller några utomstående som inte är eller har varit aktiva i bolaget äger minst 30% av aktierna i bolaget deklarerar du istället på blankett K Aktiebolag

327 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10A andra finansiella instrument Om du har något annat finansi ellt instrument än aktier, t ex konver tibla skuldebrev, som är kvalificerade i företaget ska du lämna blankett K10A. Blanketten är tvåsidig första sidan för avkastning ( ränta, utdelning osv) och andra sidan för kapitalvinstberäkning. Beräkningsreglerna på K10A är lika som på K10:an. Du använder den räntebaserade metoden i huvudregeln för utdelningsberäkning, förutom att räntesatsen är lägre (SLR + 1%). Du använder också samma metod för kapitalvinstberäkningen. K10 sid 1 Avsnitt A1. Utdelning alternativ 1 Förenklingsregeln (schablonbeloppsmetoden) Sidan 1 behöver du endast fylla i om du inte ska använda huvudregeln (ränte- och lönebaserad utdelning), se K10 sid 2. Förenklingsregeln innebär att du räknar fram gränsbeloppet enligt schablon. Årets gränsbelopp får då sättas till 2,75 inkomstbas belopp året före beskattningsåret. Vid beräkningen för 2015 mot svarar detta 2,75 x = kr. Om företaget har flera ägare ska schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i före taget. Förenklingsregeln är intressant om företaget har ett fåtal anställda. Det innebär att förenklingsregeln kommer att användas av de allra flesta fåmansföretag. Om du tar ut utdelning som är lägre än schablonbeloppet eller ingen utdelning alls ett visst år, sparas beloppet till kommande år och får då räknas upp med en uppräkningsränta (SLR+3%). Förenklingsregeln kan inte kombineras med reglerna om lönebaserad utdelning. Om du vill tillgodoräkna dig lönebaserad utdelning måste du istället använda dig av huvudregeln (se K10 sid 2). Om du äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag får du bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag. K10 Beräkning av gränsbelopp Du börjar med att beräkna årets gränsbelopp genom att multiplicera (2,75 x inkomstbasbeloppet) x antal ägda andelar /totala antalet andelar. Därefter beräknar du sparat utdelningsut rymme från föregående år, som du multiplicerar med 103,90% (föregående års SLR, 0,90 % + 3 procentenheter). Aktiebolag 327

328 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln summerar du sedan till ruta 1.3. Om aktierna avyttrats eller lämnats i gåva innan utdelningstillfället, eller när ingen utdelning lämnas under avyttringsåret, drar du i ruta 1.4 av det gränsbelopp som hör till de överlåtna andelarna. I ruta 1.5 får du fram det gränsbelopp som du ska utnyttja vid punkt 1.7, dvs när du beräknar om utdelningen måste beskattas i inkomstslaget tjänst (punkt 1.8) eller om gränsbeloppet överstiger utdelnings beloppet och det därmed uppkommer ett sparat utdelningsutrymme (punkt 1.9). Beräkning i två steg Beräkningen av hur årets utdelning ska beskattas görs i två steg: Först beräknar du om en del av utdelningen ska tjänstebeskattas. Sedan beräknar du den del av utdelningen som ska kapitalbeskattas. K10 Beräkning av utdelning som beskattas i tjänst och sparat utdelnings utrymme Om du har tagit utdelning under 2015 ska du ange beloppet i ruta 1.6. Gränsbeloppet enligt ruta 1.5 dras sedan av från utdelningsbeloppet i ruta 1.7. Om summan är positiv, ska ruta 1.8 fyllas i och beloppet beskattas i tjänst. Beloppet förs då vidare till INK 1 ruta [22]. Men om summan är negativ, vilket givetvis är det normala, ska ruta 1.9 Sparat utdelningsutrymme, fyllas i. Beloppet kan då sparas och användas vid beräkning av gränsbeloppet nästa år eller vid en kapitalvinstberäkning detta år. Har du efter utdelningstillfället sålt en del av dina aktier eller lämnat en del av aktierna i gåva, ska den del av det sparade utdelnings utrymmet som hör till dessa aktier dras av Det belopp som där efter återstår är ditt sparade utdelningsutrymme till nästa år Beräkning av den utdelning som ska beskattas i kapital Beräkningen av kapitalbeskattad utdelning börjar på samma sätt som när du beräknar eventuell tjänstebeskattad utdelning (se föregående avsnitt). Om du har tagit utdelning under 2015 ska du ange beloppet i ruta Sedan drar du av eventuell utdelning som beskattas i tjänst Aktiebolag

329 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag Du får nu fram det utdelningsbelopp som hör till inkomstslaget kapital Därefter får du i ruta 1.15, genom att multiplicera med 2/3, fram den utdelning som ska beskattas som inkomst av kapital. Beloppet i ruta 1.17 förs sedan till INK 1 ruta [50]. K10 sid 2 A2. Utdelning alternativ 2 Huvudregeln Sidan 2 behöver du endast fylla i om du inte ska använda förenklings regeln (schablonregeln, se K10 sid 1) eller om du är osäker på vilken regel som ger bäst utfall. För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ta ut en viss lön. Lönekraven framgår på sidan 4. Observera också att du måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att du ska få beräkna lönebaserat utrymme. Årets gränsbelopp beräknas enligt huvudregeln utifrån en räntebaserad och en lönebaserad del. Sedan lägger du till det uppräknade sparade utdelningsutrymmet för att komma fram till det totala gränsbeloppet. För att räkna ut den räntebaserade delen av utdelningen tar du omkostnadsbeloppet (se nedan) och multiplicerar med klyvningsräntan 9,90 % (SLR+9 procentenheter). Hur du beräknar den lönebaserade delen kan du läsa om längre fram. K10 Omkostnadsbelopp ruta 2.1 Enligt huvudregeln är aktiernas omkostnadsbelopp det du betalat när du skaffat aktierna (inklusive nyemissioner) plus ovillkorade aktieägartillskott. För de allra flesta är omkostnadsbeloppet för aktierna kr eller kr, dvs det satsade aktiekapitalet. Har du köpt aktierna kan omkostnadsbeloppet vara ett helt annat, högre eller lägre. Villkorade aktieägartillskott får inte räknas med eftersom de inte kan jämföras med rena kapitalinsatser. Fondemissioner ökar inte heller omkostnadsbeloppet. Har du haft aktierna väldigt länge kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån alternativa regler Indexregeln (anskaffningar före 1990) och Kapitalunderlagsregeln (anskaffningar före 1992). På sid 3 på K10:an ska du kryssmarkera om du använt dig av någon av dessa beräkningsregler. På blankett K10 kan du inte göra någon beräkning av omkostnadsbeloppet, Skatteverket har dock en hjälpblankett för beräkning av Aktiebolag 329

330 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag omkostnadsbeloppet (SKV 2110b). Du kan också använda ett skatteprogram, t ex BL Skatt. Beräkning av gränsbelopp Till omkostnadsbeloppet ska du i ruta 2.2 lägga till det lönebas erade utrymmet (från ruta 6.11 på sidan 4). Dessutom lägger du till sparat utdelningsutrymme från föregående år, som du räknat upp med 103,90% i ruta 2.3. I ruta 2.4 får du fram gränsbeloppet enligt huvudregeln. I ruta 2.5 drar du av den del av gränsbeloppet som är hänförligt till de överlåtna andelarna vid avyttring eller gåva innan utdelningstillfället (eller då utdelning inte sker under avyttringsåret). I ruta 2.6 får du fram det gränsbelopp som du ska utnyttja vid punkt 2.8 vid beräkning av utdelning som ska beskattas i tjänst och sparat utdelningsutrymme. K10 Beräkning av den utdelning som ska beskattas i tjänst och sparat utdelningsutrymme Om du har tagit utdelning under 2015 ska du ange beloppet i ruta 2.7. Gränsbeloppet dras sedan av från utdelnings beloppet i ruta 2.8. Om summan är positiv, ska ruta 2.9 fyllas i och beloppet beskattas i tjänst. Beloppet förs då vidare till INK 1 ruta [22]. Men om summan är negativ, vilket givetvis är det normala, ska ruta 2.10 Sparat utdelningsutrymme, fyllas i. Beloppet kan då sparas och användas vid beräkning av gränsbeloppet nästa år eller vid en kapitalvinstberäkning detta år. Har du efter utdelningstillfället sålt en del av dina aktier eller lämnat en del av aktierna i gåva, ska den del av det sparade utdelnings utrymmet som hör till dessa aktier dras av i ruta Det belopp som där efter återstår är ditt sparade utdelningsutrymme till nästa år, ruta Beräkning av den utdelning som ska beskattas i kapital Beräkningen av kapitalbeskattad utdelning börjar på samma sätt som när du beräknar eventuell tjänstebeskattad utdelning (se föregående avsnitt). Om du har tagit utdelning under 2014 ska du ange beloppet i ruta Sedan drar du av eventuell utdelning som beskattas i tjänst Du får nu fram det utdelningsbelopp som hör till inkomstslaget kapital, ruta Därefter får du, i ruta 2.16, genom att multiplicera med 2/3 fram den utdelning som ska beskattas som inkomst av kapital. Beloppet i ruta 2.18 förs sedan till INK 1 ruta [50]. 330 Aktiebolag

331 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 sid 3 B. Avyttring av aktier/andelar i fåmansföretag Vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust ska du först ange antal sålda andelar och försäljningsdatum. Därefter fyller du i ersättningen minus utgifter för avyttringen, ruta 3.1. Du gör avdrag för verkligt omkostnadsbelopp (det du betalat när du skaffat aktierna, inklusive nyemissioner, plus ovillkorade aktieägartillskott) för de sålda aktierna i ruta 3.2. Om det blir en vinst fyller du i den i ruta 3.3. Därefter fortsätter du vid punkt 3.5, Beräkning av vinst som beskattas i tjänst. Har du däremot en förlust vid avyttringen fyller du i den i ruta 3.4a. Kapitalförlusten ska dessutom kvoteras till 2/3, ruta 3.4b. Den förlusten ska föras vidare till INK1 ruta [81]. Beräkning av vinst som beskattas i tjänst Efter att du beräknat den verkliga vinsten (se föregående avsnitt) går du vidare för att komma fram till hur vinsten ska beskattas. Du börjar med att beräkna hur stor del av vinsten som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. I ruta 3.5 börjar du med att ta upp ersättningen minus utgifter för avyttringen. Därefter drar du bort omkostnadsbeloppet (eller omräknat omkostnadsbelopp, se mer om det nedan) i ruta 3.6. I detta fall behöver alltså inte omkostnadsbeloppet överensstämma med det verkliga omkostnadsbeloppet. Om du under året fått utdelning före avyttringen ska du i ruta 3.7a ange det sparade utdelningsutrymmet från ruta 1.9 på sidan 1 eller ruta 2.10 på sidan 2. Om du under året avyttrat en del av ditt aktieinnehav (delavyttring) och därefter fått utdelning eller om du inte fått någon utdelning under året innan avyttringen, ska du i ruta 3.7b ange gränsbeloppet enligt ruta 1.4 på sidan 1 eller ruta 2.5 på sidan 2. K10 Beräkning av vinst som beskattas i kapital Observera att när du ska beräkna hur stor del av vinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital så utgår du inte ifrån ersättningen utan ifrån vinsten. I ruta 3.9 börjar du med att ta upp din kapitalvinst enligt ruta 3.3. I ruta 3.10 drar du av den vinst som beskattas i tjänst enligt ruta 3.8. Den kapitalvinst som ryms inom sparat utdelningsutrymme, ruta 3.12, beskattas till 2/3 i inkomst av kapital, medan resterande beskattas fullt ut i inkomst av kapital. Aktiebolag 331

332 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag I ruta 3.13 lägger du till eventuell resterande kapitalvinst (dvs den del av kapitalvinsten som ska kapitalbeskattas men som inte motsvaras av sparat utdelningsutrymme). I ruta 3.14 tar du upp den kapitalvinst som beskattas i inkomst av kapital. Kapitalvinsten förs vidare till INK 1 ruta [54]. C. Omräknat omkostnadsbelopp Om du använt dig av ett omräknat omkostnadsbelopp ska du ange hur du beräknat omkostnadsbeloppet. I ruta 4.1 kryssar du för om det omräknade omkostnadsbeloppet är beräknat enligt indexregeln (andelar anskaffade före 1990). Har du gjort omräkningen enligt kapitalunderlagsregeln (andelar anskaffade för 1992) kryssar du i ruta 4.2. Skatteverket har en hjälpblankett (2110b) som du kan använda för att beräkna omräknat omkostnadsbelopp. Omkostnadsbeloppet enligt indexregeln För aktier som du skaffat före 1990 får du, när du räknar ut utdelning och även vid fördelning av kapitalvinst mellan tjänst och kapital, räkna upp anskaffningsutgiften till 1990 med index, dock tidigast från och med Motsvarande gäller för ovillkorliga kap ital till skott som du gjort före K10 År Index År Index År Index År Index , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,11 Du får bara räkna upp anskaffningsutgiften för aktier/andelar, inte för några andra finansiella instrument. Omkostnadsbeloppet enligt kapitalunderlagsregeln Det finns ett alternativt sätt att räkna ut anskaffningsutgiften för aktier och andelar som du skaffat före Du utgår då från det egna kapitalet i det bokslut som låg till grund för deklara tionen taxe ringsåret 1993 (den deklaration du lämnade 1993). Du ska ha gjort den här beräkningen på baksidan av blankett Till det värde du kommit fram till på blankett 2253 lägger du ovillkorliga aktie ägartillskott som du gjort efter det beskattningsår som alternativregeln gäller. Du lägger också till anskaffningsutgifter för aktier du skaffat under 1992 eller senare. 332 Aktiebolag

333 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag Kapitalunderlaget minskas med vinstutdelning som företaget lämnat för det räkenskapsår för vilket kapitalunderlaget beräknas. Normalt minskas alltså kapitalunderlaget med den utdelning som lämnades under 1993, och som hör till t ex räkenskapsåret K10 sid 4 D. Lönebaserat utrymme 1. Lönekrav Lönebaserat utrymme får du beräkna om du eller någon närstående, under 2013 fått kontant ersättning från företaget eller dess dotterföretag som uppgår till minst kr (10 inkomstbasbelopp under 2014), eller överstiger kr (6 inkomstbasbelopp under 2014) plus 5% av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget eller dess dotterföretag. Med dotterföretag menas enligt löneunderlagsreglerna enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet Lönekravet uppfylls av närstående Om det inte är du själv utan någon närstående till dig som uppfyller lönekravet, ska du ange dennes personnummer i ruta 1. Du behöver då inte fylla i resterande uppgifter i avsnittet. K Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag Du anger din kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag under 2014 i ruta [701]. I ruta 5.1 tar du din kontanta ersättning för att visa att den är lika med eller större än beloppet i ruta 5.3 eller kr. I ruta 5.2 anger du den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag under I ruta 5.3 anger du 5% av beloppet i ruta 5.2 plus kr. Du ska också lämna en uppgift om organisationsnummer om löneuttag gjorts från dotterföretag. 2 Beräkning av lönebaserat utrymme Lönebaserat utrymme får nyttjas endast av den som uppfyller löne kravet, se ovan. Beräkningen är tvådelad en del gäller andelar som ägts under hela året medan den andra delen gäller andelar som har förvärvats under året. Aktiebolag 333

334 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 Först beräknar du ditt lönebaserade utrymme för andelar du ägt under hela 2014: Du börjar beräkningen i ruta 6.1 genom att ta upp kontant ersättning till de anställda under 2014 (exklusive statliga lönebidrag). Du lägger till kontant ersättning (exklusive statliga lönebidrag) under 2014 till anställda i dotterföretag (i förhållande till moderföretagets ägarandel och innehavstid under 2014) i ruta 6.2. Det sammanlagda löneunderlaget får du i ruta 6.3. Löneunderlaget multi pliceras med 50% och summan av bolagets lönebaserade utrymme fylls i ruta 6.4. För att få fram din andel av det lönebaserade utrymmet multiplicerar du med antalet aktier du äger dividerat med totala antalet aktier i bolaget, ruta 6.5. Beloppet i ruta 6.5 använder du sedan i ruta 2.2 på sidan 2 vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln. Har du förvärvat ytterligare aktier under 2014 ska du dock fylla i nedre delen av löneunderlagsberäkningen och summera ditt lönebaserade utrymme i ruta Om du förvärvat andelar under 2014 gör du i rutorna om beräkningen enligt ovanstående genomgång, fast enbart utifrån löneunderlag för den tid som du ägt aktierna. Har du ägt aktierna från 1 september blir det alltså löneunderlagen för tiden 1 september till 31 december du ska utgå ifrån. Ditt sammanlagda lönebaserade utrymme ska framgå av ruta 6.11 och beloppet förs sedan till ruta Aktiebolag K10 sid 1 Johanna Melin Johanna är företagsledare och har arbetat heltid på redovisningsbyrån Bulleri bock AB. Johanna är vd, enda aktieägare och styrelsens ordförande, precis som det så ofta är i ett fåmansbolag. Förutom Johanna finns ytter ligare två anställda i bolaget. På blankett K10 beräknar hon underlaget för kapitalbeskattad och tjänste beskattad utdelning. Hon kan på första sidan beräkna utdelningen enligt förenklingsregeln (alternativ 1). Enligt denna regel ska hon räkna fram en schablonutdelning som är 2,75 x inkomstbasbeloppet. För 201 är den 2,75 x = kr. Dessutom ska hon räkna upp den sparade utdelningen från tidigare år på kr med 103,90% till kr. Johanna väljer dock att använda alternativ 2, dvs huvudregeln, eftersom hon har anställda i bolaget och därmed kan nyttja reglerna om löneunderlag mm. Därmed fyller hon i sid 2 på K10:an istället för sid 1. Tekniken är dock densamma när det gäller beräkningen av kapital- respektive tjänstebeskattade belopp.

335 Du som har kvalificerade andelar i ett fåmansföretag ska lämna den här blanketten. För en närmare beskrivning, se broschyren Skatteregler för delägare i fåmansföretag, SKV 292. Ange belopp i hela kronor. Kvalificerade andelar Fåmansföretag Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i K10 Delägarens namn Johanna Melin Företagets namn Bulleribock AB Personnummer Organisationsnummer Antal ägda andelar vid årets ingång 100 Totala antalet andelar i företaget vid årets ingång 100 A 1. Utdelning alternativ 1 - Förenklingsregeln 1 Beräkning av gränsbelopp 1.1 Årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln kr x Antal ägda andelar vid årets ingång Totala antalet andelar vid årets ingång 1.2 Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 103,90 % Gränsbelopp enligt förenklingsregeln = 1.4 Vid avyttring eller gåva innan utdelningstillfället (eller då utdelning inte sker avyttringsåret): gränsbelopp som är hänförligt till de överlåtna andelarna 1.5 Gränsbelopp att utnyttja vid p. 1.7 = Utdelning som ska beskattas i TJÄNST och sparat utdelningsutrymme 1.6 Utdelning Gränsbeloppet enligt p. 1.5 ovan Utdelning som beskattas i tjänst (max kr) (+) = 1.9 Sparat utdelningsutrymme (-) = 1.10 Vid delavyttring eller gåva efter utdelningstillfället: sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till de överlåtna andelarna enligt p. 3.7a Sparat utdelningsutrymme till nästa år = Om beloppet är positivt ska det beskattas i inkomstslaget tjänst och förs till Inkomstdeklaration 1 p. 1.7 samt p nedan. Om beloppet är negativt sparas det och kan användas vid beräkning av gränsbeloppet nästa år (eller vid vinstberäkning i år om utdelning skett innan avyttringen). Utdelning som ska beskattas i KAPITAL 1.12 Utdelning Belopp som beskattas i tjänst enligt p. 1.8 ovan (max kr) Utdelning i kapital = Utdelning i p som ryms inom gränsbeloppet beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital. Resterande del beskattas i sin helhet i inkomstslaget kapital Beloppet i p. 1.5 x 2/3. Om beloppet i p. 1.5 är större än utdelningen i 1.14 tas istället 2/3 av utdelningen i 1.14 upp Resterande utdelning (p minus p. 1.5). Beloppet kan inte bli lägre än 0 kr Utdelning som ska tas upp i kapital = 1 Om du äger andelar i flera företag får du endast använda förenklingsregeln i ett av företagen. I övriga företag måste du använda huvudregeln. Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 ("e-ink"), BL Skatt Förs till Inkomstdeklaration 1 p K10M P4

336 Delägarens personnummer A 2. Utdelning alternativ 2 - Huvudregeln Beräkning av gränsbelopp 2.1 Omkostnadsbelopp vid årets ingång (alternativt omräknat omkostnadsbelopp) x 9,90 % Lönebaserat utrymme enligt avsnitt D p ) Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 103,90 % Gränsbelopp enligt huvudregeln = 2.5 Vid avyttring eller gåva innan utdelningstillfället (eller då utdelning inte sker avyttringsåret): gränsbelopp som är hänförligt till de överlåtna andelarna Gränsbelopp att utnyttja vid p. 2.8 = Utdelning som ska beskattas i TJÄNST och sparat utdelningsutrymme 2.7 Utdelning Gränsbeloppet enligt p. 2.6 ovan Utdelning som beskattas i tjänst (max kr) (+) = 2.10 Sparat utdelningsutrymme (-) = 2.11 Vid delavyttring eller gåva efter utdelningstillfället: sparat utdelningsutrymme som är hänförligt till de överlåtna andelarna enligt p. 3.7a - Om beloppet är positivt ska det beskattas i inkomstslaget tjänst och förs till Inkomstdeklaration 1 p. 1.7 samt p nedan. Om beloppet är negativt sparas det och kan användas vid beräkning av gränsbeloppet nästa år (eller vid vinstberäkning i år om utdelning skett innan avyttringen) Sparat utdelningsutrymme till nästa år = Utdelning som ska beskattas i KAPITAL 2.13 Utdelning Belopp som beskattas i tjänst enligt p. 2.9 ovan (max kr) Utdelning i kapital = Utdelning i p som ryms inom gränsbeloppet beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital. Resterande del beskattas i sin helhet i inkomstslaget kapital Beloppet i p. 2.6 x 2/3. Om beloppet i p. 2.6 är större än utdelningen i 2.15 tas istället 2/3 av utdelningen i 2.15 upp Resterande utdelning (p minus p. 2.6). Beloppet kan inte bli lägre än 0 kr Utdelning som ska tas upp i kapital = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Du får bara beräkna lönebaserat utrymme om du vid ingången av året (d.v.s. den 1 januari 2015) äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. K10M P4 BL Skatt

337 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 sid 2 Johanna Melin Johanna kan också beräkna gränsbeloppet enligt huvud regeln (alternativ 2) för att jämföra med schablonregeln (förenklingsregeln). Huvudregeln innebär att du gör en beräkning som grundar sig på en ränte- och en lönebaserad del. Eftersom bolaget inte startade förrän 1998 kan hon inte använda någon alternativregel för att beräkna omkostnadsbeloppet. Bolagets aktiekapital är kr och det är de kr Johanna satsade när hon bildade bolaget. Därmed är hennes omkostnadsbelopp för aktierna kr. Johanna börjar med att beräkna gränsbeloppet. I ruta 2.1 för hon in omkostnadsbeloppet kr x 9,90% = kr. För att gå vidare med beräkningen av gränsbeloppet måste hon hoppa till sid 4 för beräkning av lönebas erat utrymme. Det lönebaserade utrymmet på kr för hon nu in i ruta 2.2 för att fortsätta beräkningen av gränsbeloppet. I ruta 2.3 lägger hon till sparat utdelningsutrymme från föregående år ( kr) multiplicerat med 103,90% vilket ger kr. Hon får därefter fram det totala gränsbeloppet enligt huvudregeln, kr, ruta 2.6. Johanna beräknar därefter om någon del av utdelningen ska beskattas i inkomstslaget tjänst. I ruta 2.7 fyller hon i uttagen utdelning på kr. I ruta 2.8 drar hon av det totala gränsbeloppet, kr. Hon får fram ett sparat utdelningsutrymme till kommande år på kr, ruta Sist på sidan 2 beräknar hon den utdelning som ska beskattas i inkomstslaget kapital. Hon börjar med att fylla i uttagen utdelning under året, kr, ruta Utdelning i kapital blir kr, ruta I ruta 2.16 och 2.18 tar hon upp 2/3 av kr = kr för beskattning i kapital, vilket förs vidare till INK 1 ruta 50. K10 Aktiebolag 337

338 Delägarens personnummer B. Avyttring av aktier/andelar i fåmansföretag Beräkning av vinst/förlust Antal sålda andelar Försäljningsdatum 3.1 Ersättning minus utgifter för avyttring Verkligt omkostnadsbelopp Vinst (+) = Om vinst fortsätt vid p. 3.5 nedan. 3.4a Förlust (-) = 3.4b Förlust i p. 3.4a x 2/3 = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Vinst som beskattas i TJÄNST 3.5 Ersättning minus utgifter för avyttring (samma som p. 3.1 ovan) Omkostnadsbelopp (alternativt omräknat omkostnadsbelopp) - 3.7a Om utdelning erhållits under året och innan avyttring: sparat utdelningsutrymme enligt p. 1.9 eller 2.10 ovan, till den del det hör till de överlåtna andelarna - 3.7b Om utdelning erhållits efter delavyttring eller utdelning inte erhållits under året: gränsbelopp enligt p. 1.4 eller Skattepliktig vinst som ska beskattas i tjänst (max kr) = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Vinst som beskattas i KAPITAL 3.9 Vinst enligt p. 3.3 ovan Belopp som beskattas i tjänst enligt p. 3.8 (max kr) Vinst i inkomstslaget kapital = Vinst i p som ryms inom sparat utdelningsutrymme beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital. Resterande del beskattas i sin helhet i inkomstslaget kapital Belopp antingen enligt p. 3.7a x 2/3 eller 3.7b x 2/3. Om beloppet i p. 3.7a eller 3.7b är större än vinsten i p tas istället 2/3 av vinsten i p upp Resterande vinst (p minus antingen p. 3.7a eller p. 3.7b). Beloppet kan inte bli lägre än 0 kr Vinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Försäljning av mottagna (tillbytta) andelar Den i avsnitt B redovisade överlåtelsen avser avyttring (ej efterföljande byte) av andelar som har förvärvats genom andelsbyte C. Omräknat omkostnadsbelopp Om du vid punkterna 2.1 och 3.6 använt dig av omräknat omkostnadsbelopp anger du här hur det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats. För att räkna fram ditt omräknade omkostnadsbelopp kan du ta hjälp av Skatteverkets hjälpblankett SKV 2110b som finns i broschyren Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 eller att hämta på Det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats enligt Indexregeln (andelar anskaffade före 1990) 4.2 Det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats enligt Kapitalunderlagsregeln (andelar anskaffade före 1992) K10M P4 BL Skatt

339 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 sid 3 Johanna Melin Eftersom ingen aktieförsäljning har gjorts behöver Johanna inte fylla i avsnitt II på sidan 3. Se istället exemplet längre fram på enbart en försäljning av aktier i fåmans företag. K10 Aktiebolag 339

340 D. Lönebaserat utrymme (Bara för dig som den 1 januari 2015 äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget) 1. Lönekrav Delägarens personnummer Utöver kravet på att du ska äga andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget får du bara beräkna lönebaserat utrymme om du eller någon närstående, under 2014 erhållit kontant ersättning från företaget och dess dotterföretag 1 som uppgår till minst kr. Lönebaserat utrymme får också beräknas om du eller någon närstående, under 2014 fått kontant ersättning som uppgår till minst kr med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag 1. När du räknar på lönekravet gäller för ersättning som betalats ut i dotterföretag att bara ersättningar utbetalda under den tid företaget ägt dotterföretaget får räknas med. Du behöver däremot inte ta hänsyn till hur stor del av dotterföretaget företaget äger. All ersättning som betalats ut under innehavstiden får räknas med då lönekravet beräknas. 1. Lönekravet uppfylls av närstående (ange personnummer) 2. Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag 5.1 Din kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag 1 under Sammanlagd kontant ersättning i företaget och dess dotterföretag 1 under (Punkt 5.2 x 5%) kr (=) Lönekrav: Punkt 5.1 måste vara lika med eller större än punkt 5.3 eller kr. Om löneuttag enligt ovan gjorts i dotterföretag Organisationsnummer Organisationsnummer Organisationsnummer 2. Beräkning av lönebaserat utrymme För andelar ägda under hela Kontant ersättning till arbetstagare under Kontant ersättning under 2014 till arbetstagare i dotterföretag 1 i förhållande till moderföretagets ägda andel och innehavstid under Löneunderlag = 6.4 Företagets lönebaserade utrymme (Löneunderlag enligt p. 6.3 x 50 %) = 6.5 Ditt lönebaserade utrymme för andelar ägda under hela 2014: Företagets lönebaserade Antal ägda andelar under hela året utrymme enligt p. 6.4 x Totala antalet andelar vid 2014 års utgång För andelar anskaffade under Kontant ersättning till arbetstagare som betalats ut under den del av 2014 som andelarna ägts 2 + = Kontant ersättning under 2014 till arbetstagare i dotterföretag 1 i förhållande till moderföretagets ägda andel och innehavstid under Löneunderlag avseende den tid under 2014 andelarna ägts = 6.9 Företagets lönebaserade utrymme avseende den tid under 2014 andelarna ägts (Löneunderlag enligt p. 6.8 x 50 %) 6.10 Ditt lönebaserade utrymme för andelar som anskaffats under 2014: Företagets lönebaserade utrymme enligt p. 6.9 Antal andelar förvärvade under året x Totala antalet andelar vid 2014 års utgång = = 6.11 Totalt lönebaserat utrymme (p. 6.5 plus 6.10) 4 = 1 Med dotterföretag avses företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat moderföretag, äger mer än 50 % av kapitalet. För att handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt av moderföretaget. 2 Ersättningar som täcks av statliga lönebidrag ska inte räknas med. 3 Dessutom ska enbart ersättningar under den del av 2014 som du ägt andelen i moderföretaget beaktas. 4 Det totala lönebaserade utrymmet får inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den kontanta ersättningen som du, eller närstående till dig, fått från företaget (eller dotterföretaget till företaget) under Förs till K10 p K10M P4 BL Skatt

341 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag K10 sid 4 Johanna Melin Här måste Johanna kontrollera om hon uppfyller lönekravet och får använda löneutrymmet vid beräkningen av gränsbeloppet. Lönebaserat utrymme får beräknas om Johanna (eller någon närstående), under 2014 fått kontant ersättning från företaget som uppgår till minst kr. Lönebaserat utrymme får också beräknas om Johanna under 2014 fått kontant ersättning som överstiger kr plus 5% av den sammanlagda kontanta ersättningen. I ruta 5.1 anger Johanna sin lön på kr. I ruta 5.2 anger hon sammanlagd kontant ersättning i företaget under 2014 med kr. Sedan beräknar hon 5% x kr = kr, vilket ger ett belopp på kr, ruta 5.3. Hennes lön måste vara lika eller större än kr eller kr. Johanna uppfyller lönekravet eftersom är större än Den sam man lagda kontanta lönen var kr under 2014, ruta 6.1. Löneunderlaget blir i ruta 6.3. Eftersom Johanna äger alla aktier i bolaget själv blir detta belopp hennes löneunderlag. Löneunderlaget multipliceras med 50%, vilket ger kr kr är alltså bolagets lönebaserade utrymme vilket hon tar upp i ruta 6.4 och även i ruta 6.5 eftersom hon äger alla aktier i bolaget. Hennes lönebaserade utrymme summeras i ruta 6.11 och förs sedan över till ruta 2.2 på sid 2 på K10:an. K10 Aktiebolag 341

342 Delägarens personnummer B. Avyttring av aktier/andelar i fåmansföretag Beräkning av vinst/förlust Antal sålda andelar Försäljningsdatum Ersättning minus utgifter för avyttring Verkligt omkostnadsbelopp Vinst (+) = Om vinst fortsätt vid p. 3.5 nedan. 3.4a Förlust (-) = 3.4b Förlust i p. 3.4a x 2/3 = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Vinst som beskattas i TJÄNST 3.5 Ersättning minus utgifter för avyttring (samma som p. 3.1 ovan) Omkostnadsbelopp (alternativt omräknat omkostnadsbelopp) - 3.7a Om utdelning erhållits under året och innan avyttring: sparat utdelningsutrymme enligt p. 1.9 eller 2.10 ovan, till den del det hör till de överlåtna andelarna - 3.7b Om utdelning erhållits efter delavyttring eller utdelning inte erhållits under året: gränsbelopp enligt p. 1.4 eller Skattepliktig vinst som ska beskattas i tjänst (max kr) = Förs till Inkomstdeklaration 1 p Vinst som beskattas i KAPITAL 3.9 Vinst enligt p. 3.3 ovan Belopp som beskattas i tjänst enligt p. 3.8 (max kr) Vinst i inkomstslaget kapital = Vinst i p som ryms inom sparat utdelningsutrymme beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital. Resterande del beskattas i sin helhet i inkomstslaget kapital Belopp antingen enligt p. 3.7a x 2/3 eller 3.7b x 2/3. Om beloppet i p. 3.7a eller 3.7b är större än vinsten i p tas istället 2/3 av vinsten i p upp Resterande vinst (p minus antingen p. 3.7a eller p. 3.7b). Beloppet kan inte bli lägre än 0 kr Vinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital = Försäljning av mottagna (tillbytta) andelar Förs till Inkomstdeklaration 1 p Den i avsnitt B redovisade överlåtelsen avser avyttring (ej efterföljande byte) av andelar som har förvärvats genom andelsbyte C. Omräknat omkostnadsbelopp Om du vid punkterna 2.1 och 3.6 använt dig av omräknat omkostnadsbelopp anger du här hur det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats. För att räkna fram ditt omräknade omkostnadsbelopp kan du ta hjälp av Skatteverkets hjälpblankett SKV 2110b som finns i broschyren Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292 eller att hämta på Det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats enligt Indexregeln (andelar anskaffade före 1990) 4.2 Det omräknade omkostnadsbeloppet har beräknats enligt Kapitalunderlagsregeln (andelar anskaffade före 1992) K10M P4 BL Skatt

343 K10 Kvalificerade andelar i fåmansföretag Aktieförsäljning K10 sid 3 Bella var tidigare helägare till Prinsessans Design AB men sålde under året 50% av aktierna till sin bror Theodor. Köpeskillingen var kr (3.1) och det genomsnittliga verkliga omkost nadsbeloppet ( x 50%) = kr (3.2). Det ger en total kapitalvinst på ( ) = kr (3.3). Därefter beräknar Bella hur stor del av kapitalvinsten som ska beskattas i inkomstslaget tjänst respektive kapital. Hon anger kr i ruta 3.5 och drar sedan av omkostnadsbeloppet kr i ruta 3.6 (något omräknat omkostnadsbelopp har hon inte). Eftersom hon ägde aktierna vid årets början anger hon den andel av årets utdelningsutrymme som hör till de sålda aktierna, kr, i ruta 3.7b. Beloppet har hon hämtat från ruta 1.4 på sid 1 på K10:an och använt schablonregeln vid utdeningsberäkning (hade hon beräknat utdelningen med hjälp huvudregeln hade hon hämtat beloppet från ruta 2.5 på sid 2 på K10:an). Hon hade däremot inget sparat utdelningsutrymme från tidigare år utan detta utdelningsutrymme hade utnyttjats föregående år. Bellas vinst efter avdrag för sparat utdelningsutrymme är kr (3.8). Detta ska hon skatta för som inkomst av tjänst. Bella beräknar den del av kapitalvinsten som ska beskattas i inkomstslaget kapital genom att från kapitalvinsten på kr (3.9) dra av det belopp som ska tjänste beskattas, dvs kr (3.10). Det belopp som ska kapitalbeskattas blir kr (3.11). Den del av kapitalvinsten som motsvarar det sparade utdelningsutrymmet tas upp till 2/3 vilket blir kr (3.14). K10 Aktiebolag 343

344 K12 Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier Du ska lämna blankett K12 om du fått utdelning på okvalificerade aktier eller andelar i ett onoterat företag. Du ska också använda blankett K12 när du säljer aktier eller andelar i ett sådant företag. Med andra ord är det ganska ovanligt att blankett K12 ska fyllas i eftersom nästan samtliga aktier i onoterade aktiebolag är kvalificerade. Har du fått utdelning på kvalificerade akter eller sålt sådana aktier ska du deklarera detta på blankett K10. Utdelning [A] I avsnitt A beräknar du din skattepliktiga utdelning som ska beskattas till 5/6, dvs med 25% skatt. Du för över beloppet till din huvudblankett (INK1) ruta [7.2]. Fram till och med inkomståret 2010 fick sparad skattefri utdelning utnyttjas (sparat lättnadsutrymme). Dessutom gäller en special regel för delägare i oäkta bostadsrättsföreningar som ger möjlighet att beräkna skattefri utdelning även för inkomst åren Du använder sidan 2 [C E] på K12:an för att beräkna skattefri utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar. Kapitalvinst/kapitalförlust [B] Har du sålt okvalificerade aktier i ett onoterat företag gör du kapitalvinstberäkningen på blankett K12, avsnitt B. Därefter för du över den kapitalvinst eller kapitalförlust du fått fram till huvud blanketten INK1 (ruta [7.4] vid vinst respektive ruta [8.3] vid förlust). En kapitalvinst tas bara upp till 5/6, dvs beskattas med 25%, medan en kapitalförlust endast får dras av till 5/6. Sid 2 oäkta bostadsföretag Sid 2 av blankett K12 används av andelsägare i oäkta bostadsföretag, dvs bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag som inte uppfyller kraven för att räknas som privatbostadsföretag. Oäkta 344 Aktiebolag

345 K12 Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier bostadsföretag beskattas på samma sätt som vanliga företag, dvs fastighetsförvaltningen undantas inte från beskattning. Utdelning på och kapitalvinst från andelar i oäkta bostadsföretag beskattas med 30% kapitalskatt, dvs en högre beskattning än på andra onoterade andelar (som beskattas med 25%). En liten del av utdelningsbeloppet kan dock (fram till inkomståret 2015) vara skattefri enligt äldre regler som får användas just för ägare av andelar i oäkta bostadsföretag under åren K12 Aktiebolag 345

346 Du som äger okvalificerade andelar i ett onoterat företag ska lämna den här blanketten. Det kan även röra sig om andelar i en s.k. oäkta bostadsrättsförening. I det fallet ska du i stället fylla i sidan 2. Ange belopp i hela kronor. Okvalificerade andelar Onoterade företag Inkomstår 2015 Datum när blanketten fylls i Numrering vid flera K12 K12 Delägarens namn Personnummer Frida Holmkvist Företagets namn Organisationsnummer Agua Teknik AB A. Beräkning av skattepliktig utdelning 1.1 Utdelning 1.2 Utdelning som ska tas upp i kapital; beloppet i p. 1.1 x 5/6 = = För över beloppet till Inkomstdeklaration 1 p. 7.2 B. Beräkning av vinst/förlust Antal sålda andelar Försäljningsdatum 1.3 Ersättning minus utgifter för avyttring Omkostnadsbelopp Vinst (+) = För över beloppet till p. 1.8 nedan 1.6 Förlust 1.7 Förlust i p. 1.6 x 5/6 (-) = = För över beloppet till 1 Inkomstdeklaration 1 p. 8.3 Vinst som ska tas upp 1.8 Vinst i p. 1.5 = 1.9 Vinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital; beloppet i p. 1.8 x 5/6 1 Om förlusten uppstått vid försäljning av andelar i en ekonomisk förening för du istället över den till Inkomstdeklaration 1 p Upplysningar = 2 Om vinsten uppstått vid försäljning av andelar i en ekonomisk förening för du istället över den till Inkomstdeklaration 1 p Blankett K12 ska lämnas av fysisk person eller dödsbon som erhållit utdelning eller sålt aktier eller andelar i onoterade företag som inte är kvalificerade. Är andelen kvalificerad lämnas istället blankett K10. Information om hur du fyller i sidan 1 av denna blankett finns i Informationsblad till K12 (SKV 252). Avser ditt innehav andelar i en utländsk juridisk person krävs det att inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt företag enligt inkomstskattelagen för att du ska få ta upp utdelningen eller vinsten/förlusten på denna blankett (K12). Är beskattningen inte jämförlig ska beloppet istället tas upp i Inkomstdeklaration 1 (utan reducering till 5/6). Oäkta bostadsrättsföreningar Avser din andel del i en s.k. oäkta bostadsrättsförening fyller du i sidan 2 av denna blankett istället för sidan 1. För delägare i oäkta bostadsrättsföreningar finns under en övergångsperiod de s.k. lättnadsreglerna som tidigare gällde kvar. Ytterligare information om hur du fyller i sidan 2 finns i broschyren Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar (SKV 378). BL Skatt För över beloppet till 2 Inkomstdeklaration 1 p.7.4 K12M P4

347 K12 Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier K12 Frida Holmqvist Frida äger aktier i det onoterade företaget Aqua Teknik AB och har under året fått utdelning på aktierna med kr. Hennes underlag för utdelning i kapital blir kr. Den utdelning som ska beskattas i inkomst av kapital är 5/6 x kr = kr. K12 Aktiebolag 347

348 Utdelning/vinst i s.k. oäkta bostadsrättsförening Delägarens (bostadsrättsinnehavarens) namn Personnummer Isabel Brink Bostadsrättsföreningens namn Organisationsnummer BRF Skarplycka C. Beräkning av utdelning som är skattefri 2.1 Omräknat omkostnadsbelopp på andelar Löneunderlag. Belopp vid p nedan Kvarstående sparat lättnadsutrymme från tidigare år Underlag för beräkning av skattefri utdelning = Utdelning på andelar under inkomståret Lättnadsbelopp (0,63 % av beloppet vid p. 2.4) Kvarstående sparat lättnadsutrymme från tidigare år Skattepliktig utdelning (+) förs till inkomst av kapital, Inkomstdeklaration 1 p. 7.2 (+) = 2.9 Sparat lättnadsutrymme (-) till påföljande år (-) = D. Beräkning av löneunderlag 2.10 Summan av ersättningar 1 i företaget och dess dotterföretag under 2014 reducerat med statliga bidrag för lönekostnader under Med ersättningar avses löner, förmåner och ersättningar som ingår i underlag för beräkning av socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster under 2014 m.m Tio prisbasbelopp Totalt löneunderlag = 2.13 Skattskyldigs löneunderlag. Belopp vid p E. Beräkning vinst/förlust x Antal ägda andelar = Totala antalet andelar i företaget = 2.14 Ersättning minus utgifter för avyttring Summa verkligt omkostnadsbelopp Återföring av uppskovsbelopp Vinst (för beloppet till p. 2.19) (+) = Förlust. För beloppet till Inkomstdeklaration 1 p (-) = 2.19 Vinst i p = 2.20 Kvarstående sparat lättnadsutrymme till den del det hör till de sålda andelarna Vinst. För beloppet till Inkomstdeklaration 1 p = Ersättningar till arbetstagare som innehar kvalificerade andelar i företaget eller annat företag inom samma koncern ska inte tas med. 2 Du får inte göra avdrag för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion för ROT-arbete i vissa fall. Läs mer på 3 Om förlusten uppstått vid försäljning av aktier i ett bostadsaktiebolag för du istället över den till Inkomstdeklaration 1 p Om vinsten uppstått vid försäljning av aktier i ett bostadsaktiebolag för du istället över den till Inkomstdeklaration 1 p BL Skatt K12M P4

349 K12 Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier K12 sid 2 oäkta bostadsrättsförening Utdelning Isabel har köpt sin bostadsrättslägenhet för kr, vilket hon skriver vid C.2.1. Hon har ett kvarstående sparat lättnadsutrymme från tidigare år på kr på grund av att årsavgiften för bostadsrätten är så pass hög att det nästan inte blir något förmånsvärde. Detta skriver hon i C.2.3. Summan av dessa belopp kr blir Irenes lättnadsunderlag vid C.2.4. Under 2015 är årsavgiften för Isabels bostadsrätt kr. Marknadshyran motsvarar kr, så hennes utdelning blir = kr. Det skriver hon på rad C.2.5. Lättnadssatsen för 2015 är 0,63 %, så hennes lättnadsbelopp på rad C.2.6 blir 0,63 x = kr. På rad C.2.7 lägger hon till det sparade lättnadsutrymmet på kr. Summan blir = kr (vilket inte skrivs någonstans). Hon utnyttjar den del av lättnadsbeloppet som motsvarar utdelningen på kr, så den skattepliktiga delen av utdelningen blir noll kronor på rad C.2.8. Det sparade lättnadsutrymmet till nästa år på rad C.2.9 blir = Avyttring av bostadsrätten Sista december säljer Isabel sin bostadsrätt för kr. Det skriver hon vid E Hennes omkostnadsbelopp är kr, som hon köpte bostadsrätten för. Det skriver hon vid E Vinsten i E.2.17 och E.2.19 blir = kr. På rad E.2.20 utnyttjar hon sitt kvarstående sparade lättnadsutrymme från rad C.2.9 på kr. Vinsten på rad E.2.21 blir = kr. Detta belopp för hon över till 7.7 på hennes huvudblankett INK1. K12 Aktiebolag 349

350 K13 Andelsbyte kvalificerade andelar Om en aktieägare säljer sina aktier i ett företag och byter dessa mot andelar i det köpande företaget kallas detta aktiebyte. Ett aktiebyte leder inte till någon omedelbar beskattning utan omkostnadsbeloppet förs över till de tillbytta aktierna (så kallad framskjuten beskattning). Endast om det samtidigt med aktiebytet betalas ut ett kontantbelopp så ska detta belopp kapitalvinstbeskattas. K10 och K13 Ett aktiebyte av kvalificerade aktier i fåmansföretag ska dock dekla reras på blanketterna K10 och K13. Anledningen till detta är framför allt de särskilda regler som gäller om de mottagna aktierna är marknadsnoterade. Du ska alltså göra en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst (tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten) om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit tillämpliga. Dessutom ska du beräkna ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten som motsvaras av det belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om värdet på den mottagna aktien ansetts som utdelning. Dessa fiktiva belopp som räknas fram är normalt irrelevanta om de mottagna aktierna är kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. Blanketterna K10 och K13 ska dock ändå lämnas. De kan fylla en funktion om t ex de erhållna kvalificerade andelarna skulle bli marknadsnoterade. Sparat utdelningsutrymme Vid andelsbyten övertar de mottagna aktierna det sparade utdelningsutrymmet som hör till de överlåtna aktierna. Detta gäller oavsett om de mottagna aktierna är kvalificerade aktier i ett fåmansföretag eller marknadsnoterade aktier. Det sparade utdelningsutrymmet kan du sedan utnyttja när du får utdelning på de mottagna aktierna eller säljer aktierna. 350 Aktiebolag

351 K13 Andelsbyte kvalificerade andelar Outnyttjat sparat utdelningsutrymme sparas till kommande år och räknas upp som vanligt med uppräkningsränta. Du får också beräkna ett nytt gränsbelopp varje år, vilket ökar det sparade utdelningsutrymmet. Mottagna aktierna marknadsnoterade Om de mottagna aktierna är marknadsnoterade ska de på grund av bytet ändå behandlas som kvalificerade aktier. Detta innebär att du varje år ska redovisas dessa som kvalificerade aktier på blankett K10. Aktier som enbart är kvalificerade på grund av aktiebytet kallas särskilt kvalificerade aktier. Den utdelning du får på de särskilt kvalificerade aktierna fördelar du mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier. När du tagit upp utdelning motsvarande ett belopp lika med det tjänstebelopp för utdelning (som räknades fram vid andelsbytet) i inkomstslaget tjänst för beskattningåret och tidigare beskattningsår, ska inte utdelning längre tas upp i inkomstslaget tjänst. Aktierna upphör då att vara särskilt kvalificerade. Om du säljer de mottagna aktierna som är särskilt kvalificerade ska kapitalvinsten fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital enligt de regler som gäller för kvalificerade aktier. Den del av vinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst begränsas dock i princip till det tjänstebelopp vid kapitalvinst som räknades fram vid aktiebytet. Observera dock att du inte behöver ta upp mer än tjänste beloppet för utdelning som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst. Mottagna aktierna kvalificerade aktier I fall de mottagna aktierna är kvalificerade aktier i ett fåmansföretag så redovisas dessa som vanligt på blankett K10. Tjänstebeloppen för utdelning och kapitalvinst har ingen betydelse vid utdelning respektive kapitalvinst utan beskattningen av dessa sker utan hänsyn till maximibeloppen. K13 Aktiebolag 351

352 Du som har avyttrat kvalificerade aktier/andelar genom andelsbyte m.m. ska lämna den här blanketten. Blanketten ska i vissa fall även lämnas av den som mottagit andelar vid partiell fission. Information om hur du fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för delägare i fåmansföretag SKV 292. Ange belopp i hela krontal. Andelsbyte Kvalificerade andelar m.m. Inkomstår 2015 Datum då blanketten fylls i Numrering vid flera K13 K13 Den skattskyldiges namn Person-/organisationsnummer A. Framskjuten beskattning (Andelsbyten fr.o.m. 1 januari 2003) 1. Beräkning av tjänstebelopp för kapitalvinst och utdelning Antal Beteckning avyttrade andelar 500 Kaboom AB 1a. Ersättning i pengar som ska tas upp i tjänst och tjänstebelopp för kapitalvinst 1.1 Ersättning i pengar 1.2 Vinst som beskattas i inkomstslaget kapital, K10 p Ersättning i pengar som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, Inkomstdeklaration1 p. 1.7 (beloppet kan inte bli lägre än 0 kr och inte högre än 100 inkomstbasbelopp). + - = Vinst som beskattas i inkomstslaget tjänst, K10 p Positivt belopp enligt p. 1.3 ovan 1.6 Framskjuten beskattning, tjänstebelopp för kapitalvinst 1b. Ersättning i pengar som ska tas upp i kapital - = Ersättning i pengar minus ersättning som tas upp i inkomstslaget tjänst enligt p Sparat utdelningsutrymme (dock högst belopp i p. 1.7) Kapitalvinst som inte ska kvoteras - = 1.10 Beloppet i p x 2/ Beloppet i p Ersättning i pengar som ska tas upp i inkomstslaget kapital, Inkomstdeklaration 1 p = 1c. Uppgift om tjänstebelopp för utdelning Tjänstebelopp för utdelning 2. Mottagna andelar Antal Beteckning mottagna andelar Organisationsnummer 1 Det sparade utdelningsutrymmet finns i blankett K10 vid p. 3.7a eller 3.7b. Om beloppet är större än vinsten i p tas istället vinsten i p upp. K13M P4 BL Skatt

353 Person-/organisationsnummer 3. Efterföljande byte och tidigare uppskov Uppgift vid efterföljande byte av mottagna kvalificerade andelar till vilka det är ett uppskov knutet. Uppskovet ska fördelas på ovan angivna mottagna andelar. Antal Beteckning avyttrade andelar Uppskov kapital Uppskov tjänst B. Partiella fissioner 1. Överlåtande företag Namn Organisationsnummer 2. Mottagna andelar Antal Beteckning mottagna andelar Organisationsnummer Tjänstebelopp för kapitalvinst Tjänstebelopp för utdelning C. Återföring av uppskov (Uppskov från inkomståret 2002 eller tidigare) 1. Annan avyttring än byte av mottagna andelar Antal Beteckning avyttrade andelar Kapital Tjänst Ersättning minus utgifter för avyttringen 2 Anskaffningsutgift (omkostnadsbelopp) 2 Vinst/förlust 2 Tidigare uppskov Vinst/förlust Kapital. Förs till Inkomstdeklaration1, vinst till p. 7.4 och förlust till p = = + + = Inkomst av Tjänst. Förs till Inkomstdeklaration 1 p Beräknas vinsten enligt blankett K12 eller K10 förs den in direkt i respektive kolumn. = 2. Uppskovsbelopp som ska tas upp till beskattning utan samband med avyttring, t.ex. vid frivillig återföring eller på grund av utflyttning m.m. Antal Beteckning Uppskovsbelopp per andel Kapital Tjänst Totalt uppskovsbelopp Kapital Tjänst Vinst Kapital. Förs till Inkomstdeklaration 1 p. 7.4 = Inkomst av Tjänst. Förs till Inkomstdeklaration 1 p. 1.7 = K13M P4 BL Skatt

354

355 Handelsbolag Handelsbolag 355

356 INK4 Handelsbolag Inkomstdeklaration 4 (INK4) är handelsbolagets huvudblankett. Den består av huvudblanketten INK4 och tre bilagor: Räkenskapsschema (INK4R) Skattemässiga justeringar (INK4S) Delägaruppgifter (INK4DU). Den förtrycks och skickas ut till bolaget från Skatteverket. På huvudblanketten tar du upp alla underlag som Skatteverket beräknar skatten utifrån. På baksidan av huvudblanketten finns förtryckta uppgifter om periodiseringsfonder och underskott från föregående år. På räkenskapsschemat (INK4R) fyller du i företagets balansräkning och resultaträkning. På bilagan Skattemässiga justeringar (INK4S) justerar du det redovisade resultatet från resultaträkningen så att det stämmer överens med de skattemässiga reglerna. Här ska du också lämna vissa andra uppgifter som Skatteverket behöver. Uppgifter om delägarna, hur handelsbolagets resultat ska fördelas mellan delägarna, delägarnas uttag och tillskott fyller du i på blankett INK4DU. Beskattning av bolagets resultat Observera att det inte är handelsbolaget, utan delägarna, som ska beskattas för bolagets resultat. Delägarnas andel av resultatet enligt INK4DU ska delägarna reodvisa och deklarera för i sina deklarationsbilagor N3A och N3B. Börja med räkenskapsschemat Räkenskapsschemat är uppbyggt efter årsredovisnings lagen. Övriga deklarationsblanketter som du ska fylla i bygger på räkenskapsschemat. För att kunna göra handelsbolagets och delägarnas deklarationer måste du därför börja med räkenskapsschemat. Observera att räkenskapsschemat inte ersätter årsbokslutet. Däremot innehåller räkenskaps schemat i princip samma uppgifter som redan finns i handelsbolagets balans- och resultaträkning. Skillnaden kan t ex vara att du kallat de olika posterna något annat 356 Handelsbolag

357 INK4 Handelsbolag i handels bolagets kontoplan eller att du slagit ihop flera konton till en enda post. Du måste då ändra siffrorna från årsbokslutet så att de stämmer med de koder som finns på i räkenskapsschemat. Koderna styr granskningen De olika koderna är viktiga. Beloppen registreras i Skatteverkets datorsystem och skattekontoren kan med hjälp av koderna se om företaget avviker på någon punkt från andra företag i samma storleksklass och i samma bransch. En större avvikelse kan leda till kontroller. Var därför noggrann när du för över siffrorna från årsbokslutet till räkenskapsschemat så att rätt siffra verkligen hamnar på rätt plats, dvs under rätt kod. Många redovisnings- och deklarationsprogram har en funktion för att automatiskt konvertera årsbokslutet till ett räkenskapsschema. Räkenskapsschema INK4R Balansräkning Huvudet Överst på sid 1 på balansräkningen fyller du i handels bo lag ets organisationsnummer och räkenskapsår (om inte detta är förifyllt från Skatteverket). Där hittar du också en ruta för datum då blanketten fylls i. Detta är viktigt att fylla i eftersom rättar du en tidigare lämnad deklaration så kan Skatteverket avgöra vilken blankett som gäller genom att titta på datumet. Tillgångar [ ] Det brukar inte vara några problem att föra över siffrorna från tillgångskontona i balansräkningen till räkenskapsschemat. Du följer den indelning i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar som du redan gjort i årsbokslutet. Anläggningstillgångarna tar du upp till bokförda värden, dvs anskaff ningsvärdet minus de avskrivningar bolaget gjort till och med innevarande år. INK4 Eget kapital [ ] Det egna kapitalet ska du fylla i vid punkterna [ ]. Det ingående beloppet [2.18] kan vara positivt eller negativt. Vid negativt eget kapital sätter du ett minustecken framför beloppet. Tänk på att det är det redovisade egna kapitalet i bolaget enligt bokföringen som du tar upp här. Det behöver inte stämma med det skatte mässiga egna kapitalet när du senare beräknar varje delägares justerade anskaffningsutgift. Det är viktigt att skilja på dessa båda begrepp. Handelsbolag 357

358 INK4 Handelsbolag Den justerade anskaffningsutgiften styrs av skattepliktiga intäkter och skattemässigt avdragsgilla kostnader medan det egna kapitalet i räkenskapsschemat styrs av bokföringen. Den justerade anskaffningsutgiften används för att räkna ut kapitalvinsten vid en försäljning av andelen eller om bolaget upphör. Den används också för att beräkna kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond. Delägarnas sammanlagda nettouttag ska in vid punkten [2.19]. Här lägger man alltså ihop samtliga delägares uttag och insättningar. Det kan vara uttag av såväl kontanter som t ex varor eller inventarier. Nettot kan vara positivt eller negativt, beroende på om uttagen är större än insättningarna eller tvärtom. Är uttagen större sätter du ett minustecken framför beloppet Du skriver årets resultat vid punkten [2.20] om det är vinst, och vid punkten [2.21] om det är förlust. Summan vid punkten [2.22] är det sammanlagda egna kapitalet vid årets slut. Om slutsumman är negativ skriver du ett minustecken framför beloppet. INK4 Obeskattade reserver, avsättningar och skulder [ ] Vid punkterna [ ] ska obeskattade reserver och avsättningar tas upp. I balansräkningen på sid 2 redovisar du slutligen bolagets skulder. Det är t ex banklån, leverantörsskulder och övriga skulder [ ]. Om bolaget redovisar momsen månadsvis eller var tredje månad ska en momsskuld redovisas vid punkten [2.34], Övriga skulder. Redovisas momsen en gång per år ska en momsskuld tas upp vid punkten [2.33], Skatteskulder. Observera att kortfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. INK4R sid 2 Resultaträkning Sidan 2 består av resultaträkningen. Även här ska handelsbolagets organisationsnummer, räkenskapsår och datum då blanketten fylls framgå. Observera att intäkter och kostnader redovisas exklusive moms. Intäkterna [ ] Vid punkten [3.1], Nettoomsättning tar du upp intäkterna från försäljning och utförda arbeten. Övriga rörelseintäkter [3.4] kan exempelvis vara bidrag, försäkringsersättningar och vinster från försäljningar av inventarier. Har du en vinst vid försäljning av fastighet ska vinsten tas upp vid denna punkt. Observera dock att vinsten ska återläggas på INK4S, punkten [4.10] 358 Handelsbolag

359 INK4 Handelsbolag Posten [3.2] är litet märklig, åtminstone för redovisningsmänniskor. Här ska nämligen lagerförändringar för andra slags tillgångar än handelsvaror redovisas. Det märkliga är att intäktsredovisa lagerförändringar, då dessa redovisningsmässigt hanteras som kostnader respektive kostnadsreduktioner. Den vanligast tillgången som torde avses är förändringen i värdet på produkter i arbete (PIA) under räkenskapsåret. En positiv lagerförändring (lagret har ökat) innebär orealiserade tillgångar och redovisas som en avgående post vid punkt [3.2]. Negativ lagerförändring (lagret har minskat) redovisas som en intäkt vid punkt [3.2]. Du tar vid punkt [3.3] upp det arbete som har aktiverats för egen räkning. Det kan t ex vara interna utgifter (oftast personalkostnader) för forskning och utveckling som har tagits upp som en tillgång i balansräkningen. Motsvar ande värde ska intäktsföras. Råvaror och förnödenheter [3.5] Vid denna punkt tar du upp kostnader för inköpta råvaror och förnödenheter, vilket främst förekommer i tillverkande företag. Handelsvaror [3.6] Handelsvaror som ska tas upp vid denna punkt är sådana varor som har anskaffats för vidareförsäljning i den ordinarie verksamheten. Övriga externa kostnader [3.7] Här vid punkt [3.7] tar du upp alla övriga kostnader som ingår i företagets normala verksamhet men som inte passar in under någon annan punkt. Det kan handla om kostnader för: lokal och fastighet (exempelvis utgifter för hyra, värme, el, vatten samt reperations- och underhållskostnader) hyra och leasing av anläggningstillgångar förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial transport resekostnader reklam och pr telefon, internet och post bokföring bokslut extern representation (den del som inte är avdragsgill återförs på INK4S). försäkringar. Observera att kostnaden för tjänstekörning med privat bil dras av på delägarens N3A-blankett. Detsamma gäller avdraget för ökade levnadskostnader vid tjänste resor. INK4 Handelsbolag 359

360 INK4 Handelsbolag En första förhöjd leasingavgift får du inte dra av på en gång. Avdraget ska fördelas över leasingtiden, så att bara den del som hör till just detta år får dras av i den här deklarationen. Om du säljer en fastighet med förlust ska du ta upp förlusten som en kostnad vid punkten [3.7]. Observera att förlusten ska återläggas på INK4S, vid punkten Personalkostnader [3.8] Har du inga anställda hoppar du över den här punkten. Personalens löner och andra skattepliktiga ersättningar tas upp vid punkten [3.8]. Observera att det är de skattepliktiga bruttoersättningarna som tas upp. Bolaget ska också deklarera utgifter för kostnadsersättningar för anställda, t ex traktamente och bilersättning. Dessutom deklareras här bolagets kostnader avseende förmåner för de anställda, t ex kostnaden för bilförmån. Vid punkten [3.8] redovisar du också arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på löner och förmåner samt den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Din egen och de andra delägarnas uttag ( lön ) ska inte tas upp här eftersom ni skattar för slutresul tatet av hela blanketten. INK4 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar [3.9] På räkenskapsschemat ska bolagets bokförda avskrivningar tas upp, oavsett om de är skattemässigt korrekta eller inte. Om avskrivningarna är för höga i förhållande till de tillåtna skattemässiga avskrivningarna, justerar du detta på INK4S. Det gäller dock inte om du använder räkenskapsenlig avskrivning för maskiner och inventarier och då alltså bokfört över avskrivningen. Även nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar tas upp här. En nedskrivning får göras om det följer av god redovisningssed, dvs när värdenedgången bedöms som varaktig. Om tillgången stiger i värde kan en reversering, dvs en återföring av nedskrivningen (inte finansiella tillgångar), göras om värdet på tillgången har ökat. Återföringen får då göras med högst ett belopp som motsvarar den tidigare gjorda nedskrivningen. Återföringen tas också upp vid punkten [3.9]. Övriga rörelsekostnader [3.10] Här ska du ta upp de kostnader som inte avser företagets normala verksamhet och som därför inte redovisats under någon annan post. Det gäller exempelvis förluster vid försäljning av materiella och 360 Handelsbolag

361 imma teriella tillgångar (t ex förluster på inventarier) samt valutakurs förluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär. INK4 Handelsbolag Finansiella intäkter och kostnader [ ] Här tar du upp vissa intäkter och kostnader som inte är direkt kopplade till handelsbolagets huvudverksamhet. Vinster och förluster från försäljning av värdepapper enligt bokföringen deklareras i rutorna [ ]. Vinsten respektive förlusten justeras på INK4S eftersom den skattemässiga vinsten beräknas efter reglerna i inkomstslaget kapital. De skattemässiga vinsterna eller förlusterna tar du upp på del ägarblanketterna N3A (punkt 6) och N3B (punkt 4). Du tar upp ränteintäkter [3.14] och drar av räntekostnader [3.16] som hör till verksamheten. Det är inga problem att av göra vad som hör till handelsbolaget eftersom både konton och lån ska registreras på handelsbolagets organisationsnummer. Bokslutsdispositioner [3.17] De dispositioner du gör i samband med årsbokslutet för du in under denna rubrik, t ex överavskrivning och upplösning av ackumulerade överavskrivningar. Årets resultat [ ] Det redovisade resultatet redovisas vid punkterna [3.18] och [3.19], beroende på om det är en vinst eller en förlust. Resultatet ska också ingå i beloppet vid punkten [2.20] eller [2.21] i balansräkningen på sidan 1, INK4R. Redovisat resultat förs till punkterna [ ] på INK4S. Där beräknas den beskattningsbara in komsten för bolaget. Inkomstdeklaration 4 INK4 INK4 På övre delen av huvudblanketten INK4 ska du fylla i uppgifter om företaget. Längst upp till höger finns ett huvud. Där ska handelsbolagets organisationsnummer och räkenskapsår stå. Det är det normala för handelsbolag med människor som delägare. Ett handels bolag med enbart juridiska personer som delägare kan i vissa fall ha brutet räkenskapsår. Om verksamheten är nystartad kan handelsbolaget ha ett första förlängt eller förkortat räkenskapsår. Ett förlängt räkenskapsår får vara högst 18 månader. Om verksamheten har avslutats kan bolaget ha ett sista förkortat (men inte förlängt) räkenskapsår. Har bolaget ett förkortat eller förlängt räkenskapsår fyller du i räkenskapsårets första och sista dag. Handelsbolag 361

362 INK4 Handelsbolag På huvudblanketten hittar du också en ruta för datum då blanketten fylls i. Detta är viktigt att fylla i eftersom rättar du en tidigare lämnad deklaration så kan Skatteverket avgöra vilken blankett som gäller genom att titta på datumet. Särskild löneskatt på pensionskostnader [ ] Vid punkt [1.1] redovisar du företagets underlag för löneskatt på pensions kostnader. Vid punkt [1.2] redovisar du negativt underlag för särskild löneskatt, t ex på grund av gottgörelse från pensionsstiftelse. Observera att delägarnas pensionskostnader inte ska anges här, utan på blankett N3A. Underlag för avkastningsskatt [ ] Vid punkt [1.3] lämnar försäkringsföretag mfl uppgifter om underlaget för avkastningsskatt (15%) när det gäller avsättningar till pensioner. På underlaget för utländska kapitalförsäkringar är avkastningsskatten 30% och anges vid punkt [1.4]. Fastighetsavgift [ ] Fastighetsavgift betalas för småhusenheter och hyreshusenheter (bostäder) utifrån taxeringsvärdet, dock med högst vissa takbelopp. Beloppen förtrycks på blanketten. Fastighetsavgiften betalas av den som ägde fastigheten vid ingången av kalenderåret. Om fastig heten har sålts under året ska fastighetsavgiften betalas av den som ägde fastigheten vid beskattningsårets ingång. INK4 Fastighetsskatt [ ] Under rubriken Fastighetsskatt redovisas antalet fastigheter som bolaget äger och totala taxeringsvärden för dessa. Uppgifterna är förtryckta på original blanketten från Skatteverket. Om fastig heten har sålts under året ska fastighetsskatten betalas av den som ägde fastigheten vid beskattningsårets ingång. Underskrift Deklarationen ska undertecknas av någon av handelsbolagets firmatecknare. Inget hindrar dock att alla delägare skriver under. Lämna telefonnummer till den person som ni vill att Skatteverket ska vända sig till vid frågor. Vilande bolag Är handels bolaget vilande markerar du detta genom att sätta ett kryss i rutan Vilande bolag. Att bolaget är vilande innebär att det 362 Handelsbolag

363 inte bedriver någon verksamhet och att det saknar tillgångar och skulder. INK4 Handelsbolag Övriga upplysningar Du har möjlighet att lämna upplysningar till Skatteverket på en särskild bilaga, t ex öppna yrkanden. Det finns inget krav på någon speciell blankett, utan du kan bifoga ett vanligt brev med din deklaration om du vill förklara något speciellt. Lämnar du övriga upplysningar i en särskild bilaga sätter du ett kryss i rutan Övriga upplysningar längst ner på sidan. Skattemässiga justeringar INK4S Årets resultat [ ] På INK4S justerar du det redovisade resultatet från bokföringen så att du får fram ett skattemässigt resultat. Vissa kostnader är inte avdragsgilla och vissa intäkter är inte skattepliktiga. På INK4S börjar du med att ta upp resul tatet som du fått fram i räkenskapsschemat och i årsbokslutet. Vid punkten [4.1] anger du den vinst du fått fram i räkenskapsschemat vid punkten [3.18]. Har företaget gått med förlust, se punkten [3.19], tar du upp den vid punkten [4.2]. Bokförda kostnader som inte ska dras av [4.3 a b] Vid punkt [4.3] ska du ta upp kostnader som är bokförda men som inte är skattemässigt avdragsgilla. Vid punkt [4.3a] återför du nedskrivning av finansiella tillgångar (se punkt [3.15] på sidan 2, INK4R). Vid punkten [4.3b] återför du kostnader som bokförts men som inte är avdragsgilla, t ex den del av representationskostnaderna som inte är avdragsgill (överrepresentation eller lyxrepresentation), kostnadsränta på skattekontot, skattetillägg, böter, gåvor och medlemsavgifter. INK4 Kostnader som är avdragsgilla men inte bokförda [4.4a b] Vid punkt [4.4] drar du av avdragsgilla kostnader som inte finns med i det bokförda resultatet. Ett exempel på en sådan post är skogs- eller substansminskningsavdrag som dras av vid punkten [4.4a]. Du beräknar skogs- och substansminskningsavdraget på blankett N8. Avdrag för substansminskning får göras på grund av utvinning av naturtillgångar, t ex grustäkter. Vid punkt [4.4b] drar du av andra kostnader som inte är bokförda men som är avdragsgilla, t ex utgifter i samband med en emission Handelsbolag 363

364 INK4 Handelsbolag som redovisats mot eget kapital. Skatteverket kan också genom ett omprövningsbeslut ha ändrat tidigare års beskattningsbeslut, t ex bedömt att en skuldpost är för högt värderad. Om företaget inte har ändrat i bokföringen i enlighet med detta beslut ska tidigare års höjning av beskattningen dras av här. Bokförda intäkter som inte ska tas upp [4.5a b] Vid punkt [4.5] ska du redovisa bokförda intäkter som inte ska tas upp skattemässigt. Vid punkt [4.5a] drar du av bokförda ackordsvinster (eftersom de är skatte fria). Vid punkten [4.5b] justerar du bort övriga intäkter som inte är skattepliktiga men som finns med i bokföringen. Ett skattefritt stipendium eller en lotterivinst kan höra hit. INK4 Intäkter som ska tas upp men inte är bokförda [4.6a c] Vid punkten [4.6] ska intäkter tas upp som inte ingår i det redovisade resultatet. Ett exempel på detta är återföringar av värdeminskningsavdrag mm vid avyttring av fastighet som dras vid punkten [4.6a]. Det kan vara avdrag för värdeminskning, skogsavdrag, substan s minskningsavdrag, förbättrande reparationer mm. Detta gäller oavsett om bolaget har juridiska personer eller människor som delägare. Om handelsbolaget har värdepappersfonder t ex aktiefonder, räntefonder och blandfonder så ska bolaget ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten är 0,4% av värdet på fondandelarna vid kalenderårets ingång. Schablonintäkten ska inte bokföras utan är en ren deklarationspost. Vid punkten [4.6b] tar du upp denna schablonintäkt. Vid punkten [4.6c] tar du upp övriga intäkter som inte är bokförda men som är skattepliktiga. Det kan vara sådant som skattemässigt måste tas upp till ett högre värde än du gjort i bokföringen, t ex lager eller kundford ringar. Egna uttag [4.7] Vid punkten [4.7] ska du dra av egna uttag som delägarna har gjort och som är intäktsförda i bokföringen. För ägarna till en livsmedelsaffär kan det vara uttag av matvaror, för ägarna till ett sågverk uttag av virke och för ägarna till en bensinmack uttag av bensin. De egna uttagen tas sedan upp till beskattning på delägarens N3A-blankett vid punkten 4. Tänk på att du ska ta upp uttagen exklusive moms. Momsen redo visar du separat i handelsbolagets momsdeklaration. 364 Handelsbolag

365 INK4 Handelsbolag Andel i handelsbolag [4.8a d] Dessa rutor används av handelsbolag som är delägare i andra handels bolag eller kommanditbolag. Vid punkterna [4.8a b] ska du återföra bokförda vinster eller förluster på andelar i handelsbolag som sålts under året. I stället ska de skattemässiga vinsterna eller förlusterna som har beräknats på blankett N3B tas upp vid punkterna [4.8c d]. Avskrivningar [4.9] De avskrivningar du gjort i bokföringen på byggnader och markanläggningar ska du jämföra med de skattemässiga avskrivningarna. Om de bokförda avskrivningar inte stämmer överens med de skattemässiga för du in korrigeringen här. Du återför de bokföringsmässiga avskrivningarna och för in de skattemässiga avskrivningarna. Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter [4.10] Har bolaget sålt en fastighet eller näringsbostadsrätt ska inte kapitalvinsten eller kapitalförlusten påverka din inkomst från handelsbolaget eller din del av underskottet från handelsbolaget. Vinsten eller förlusten ska istället tas upp i inkomstslaget kapital. Kapitalvinst beräkningen görs på blankett K7 om företaget sålt en näringsfastighet och på blankett K8 om företaget sålt en näringsbostadsrätt. Detta gäller även för delägare som är juridiska personer som skattar för kapitalvinsten i näringsverksamheten. Det bokföringsmässiga resultatet från försäljningen ingår i handelsbolagets resultat. Du måste därför justera bort den bokförda vinsten vid punkten [4.10]. Har du en vinst tas den upp vid punkten [4.10a] och har du en förlust tas den upp vid punkten [4.10b]. Värdepapper och handelsbolagsandelar [4.11] Har handelsbolaget sålt värdepapper kan det i vissa fall bli en skillnad mellan det bokförda resultatet och det skattemässiga resultatet, dvs kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Det beror på att reglerna i inkomstslaget kapital ska användas vid beräkningen av den skattemässiga vinsten/förlusten. Skattereglerna skiljer sig också åt för de olika slagen av värdepapper och beroende på om delägaren är en fysisk eller juridisk person. Vid försäljning av värdepapper återlägger du vinster enligt bokföringen vid punkten [4.11a] och förluster vid punkten [4.11b]. De skattepliktiga vinsterna eller förlusterna tar du upp på delägarblanketterna N3A (punkt 6) och N3B (punkt 4). INK4 Handelsbolag 365

366 INK4 Handelsbolag Resultatet [ ] Visar bolaget en vinst hamnar den vid punkten [4.12] och blir det en förlust hamnar den vid punkten [4.13]. Resultatet för du vidare till INK4DU, Delägaruppgifter från handelsbolag, och fördelar mellan delägarna. Övriga uppgifter Vid punkt [4.14] ska du redovisa ackumulerade (årets begärda och tidigare års medgivna) värdeminsknings avdrag på byggnader. Vid punkt [4.15] ska du ta upp ackumulerade (årets begärda och tidigare års medgivna) värdeminskningsavdrag för markanläggningar. Upplysningar om årsbokslutet/årsredovisningen Du ska lämna upplysning om du tagit hjälp av någon uppdragstagare, t ex en redovisningskonsult, för att upprätta årsbokslutet/ årsredovisningen. Om du gjort det själv, eller om någon av dina anställda gjort det, ska du kryssa i Nej-rutan. Vilka som räknas som uppdragstagare och var ribban sätts för att denne ska anses ha biträtt vid upprättandet av årsbokslutet/årsredovisningen är väldigt oklart som vi ser det. Ett kryss i Ja-rutan torde innebära att Skatteverket litar mer på att årsbokslutet/årsredovisningen gjorts på ett korrekt sätt. Det innebär rimligen att det kommer att göras fler granskningar av deklarationer där Nej-rutan kryssats i, eller? Handelsbolag som upprättar årsredovisning (t ex när minst en av delägarna är juridisk person) ska även lämna en upplysning om årsredovisningen reviderats eller inte. INK4 Delägaruppgifter INK4DU Här fyller du i delägarnas person- eller organisationsnummer samt fördelar resultat mm mellan delägarna. Det finns plats för 23 delägar uppgifter på blankett INK4DU. Om det finns fler delägare än 23 så lämnar du flera INK4DU-blanketter. Då ska bilagorna numreras högst upp till höger på blanketten vid Numrering vid flera delägaruppgifter. På bilagan INK4DU ska du fylla i delägarnas andel av resultatet. Det är vad delägarna avtalar sinsemellan som styr fördelningen av resultat mm. Det finns alltså en stor frihet när det gäller fördelningen. Det är fullt möjligt att en delägare deklarerar överskott sam tidigt som en annan delägare deklarerar underskott så länge som de totala beloppen stämmer. Delägarna ska sedan deklarera sina andelar av resultatet på sina N3-blanketter. Läs om dessa i 366 Handelsbolag

367 INK4 Handelsbolag kapitlen N3A Andel i handelsbolag för fysisk person och N3B Andel i handelsbolag för juridisk person. Delägarnas tillskott respektive uttag ska också anges på blanketten. Rutan Andel avdrag arbetsgivaravgift ska fyllas i för att det ska vara möjligt att räkna ut och kontrollera delägarens avdrag från egenavgifter, så kallad regional nedsättning. INK4 Handelsbolag 367

368 Räkenskapsschema Inkomstdeklaration 4 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i INK4R Räkenskapsår Balansräkning Anläggningstillgångar Eget kapital Immateriella anläggningstillgångar 2.1 Koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter 2.18 Ingående kapital (vid kapitalbrist anges minus) 2.19 Delägarnas nettouttag (-) nettotillskott (+) Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 2.20 Årets redovisade vinst (+) Materiella anläggningstillgångar 2.3 Byggnader och mark 2.21 Årets redovisade förlust (-) 2.4 Maskiner, inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar Utgående kapital = (+/-) Förbättringsutgifter på annans fastighet 2.6 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 2.7 Andelar i koncernföretag- och intresseföretag 2.8 Fordringar hos koncern- och intresseföretag 2.9 Andra finansiella anläggningstillgångar Obeskattade reserver och avsättningar Obeskattade reserver 2.23 Ackumulerade överavskrivningar 2.24 Övriga obeskattade reserver Avsättningar 2.25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Omsättningstillgångar 2.10 Lagertillgångar 2.11 Pågående arbeten för annans räkning 2.12 Förskott till leverantör Kortfristiga fordringar 2.13 Kundfordringar Skulder Långfristiga skulder 2.28 Skulder till koncern- och intresseföretag 2.29 Övriga skulder Kortfristiga skulder 2.30 Förskott från kunder 2.31 Pågående arbeten för annans räkning 2.14 Övriga fordringar 2.32 Leverantörsskulder Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Skatteskulder Kortfristiga placeringar 2.16 Övriga kortfristiga placeringar 2.34 Övriga skulder Kassa, bank och redovisningsmedel Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter INK4RM P4 BL Skatt

369 INK4 Handelsbolag Balansräkning INK4R sid 1 I HB Lotta och Kalle är maskiner och inventarier [2.4] bokförda till kr. Handelsbolaget har vid årets slut ett varulager [2.10] på kr. Kundfordringarna [2.13] är kr. Hyran för januari har betalats i förskott med kr och är bokförd som en förutbetald kostnad [2.15]. Bolaget hade den 31 december kr i kassan [2.17] och ett företagskonto [2.17] med kr. Handelsbolagets sammanlagda tillgångar uppgår till kr. Delägarnas sammanlagda egna kapital [2.22] är kr och består av ingående kapital kr [2.18], delägarnas nettouttag kr (egna uttag på kr egna tillskott på kr) [2.19] och årets redovisade vinst kr [2.20]. Som obeskattad reserv finns ackumulerade överavskrivningar [2.23] upptagna med kr. Momsskulden [2.34] kr och leverantörsskulderna [2.32] är kr. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter [2.35] är kr. Summa skulder och eget kapital i bolaget är därmed kr. INK4 Handelsbolag 369

370 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i Räkenskapsår Resultaträkning 3.1 Nettoomsättning Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 3.14 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar Räntekostnader och liknande resultatposter Bokslutsdispositioner (t.ex. förändring av överavskrivningar) 3.18 Årets resultat, vinst (flyttas till p. 4.1) (+) = 3.19 Årets resultat, förlust (flyttas till p. 4.2) (-) = INK4RM P4 BL Skatt

371 INK4 Handelsbolag Resultaträkning INK4R sid 2 Bolaget har i år sålt varor för kr [3.1]. Handelsbolaget sålde sin fastighet 1 februari Bolaget gjorde en bokföringsmässig vinst på försäljningen med kr [3.4]. Fastigheten köptes i januari 2014 för kr och skrevs av med kr under Material har köpts in för kr [3.5]. Bolaget har haft kostnader för fastighetsskatt, reparation och underhåll av egen fastighet samt hyreskostnader totalt med kr [3.7]. El och vatten har kostat kr [3.7]. Kostnaden för förbrukningsinventarier och förbruknings material är kr [3.7]. Kostnaden för den förmånsbil som Lotta använder både i tjänsten och privat är totalt kr [3.7] för året. Dessutom har bolaget andra övriga kostnader på kr [3.7]. Dessa består av representationskostnader kr, en företags försäk ring kr, reparation och underhåll av maskiner kr, kontorsmaterial kr samt telefonkostnad plus porto kr. Avskrivningar på maskiner och inventarier har gjorts med kr under året [3.9]. Den bokförda överavskrivningen [3.17] blev kr. Handelsbolaget köpte aktier 2014, som såldes under Den bokförings mässiga vinsten, kr, och den bokföringsmässiga förlusten, kr, tas upp vid punkten [3.13]. Vinstaktierna var anskaffade för kr och såldes för kr. Förlustaktierna var anskaffade för kr och såldes för kr. Det ger ett resultat på kr [3.18]. Det beloppet ska föras till punkten [4.1] på bilagan INK4S. INK4 Handelsbolag 371

372 Skatteverket Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag, SKV 294. Ange belopp i hela kronor. Inkomstdeklaration 4 Särskilda uppgifter - Handelsbolag Organisationsnummer Räkenskapsår Namn (firma), adress HB Lotta & Kalle Fr.o.m. T.o.m. M Datum när blanketten fylls i Inkomstdeklaration Underlag för särskild löneskatt 1.1 Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader 1.2 Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underlag för fastighetsavgift Underlag för avkastningsskatt 1.3 Underlag för avkastningsskatt 15 %. Försäkringsföretag m.fl. Avsatt till pensioner 1.4 Underlag för avkastningsskatt 30 %. Försäkringsföretag m.fl. Utländska kapitalförsäkringar Underlag för fastighetsskatt 1.5 Småhus/ ägarlägenhet 1.6 Hyreshus, bostäder hel avgift halv avgift hel avgift halv avgift 1.7 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1.8 Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande 1.9 Hyreshus: lokaler 1.10 Industri/elproduktionsenhet, värmekraftverk (utom vindkraftverk) Elproduktionsenhet, vattenkraftverk 1.12 Elproduktionsenhet, vindkraftverk Underskrift För handelsbolag som är skyldigt att lämna inkomstdeklaration. Behörig firmatecknares namnteckning Vilande bolag Bolaget bedriver ingen verksamhet och saknar tillgångar och skulder. Övriga upplysningar Namnförtydligande Telefonnummer Upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Kryssa här om övrig upplysning lämnats (t.ex. begäran om avräkning av utländsk skatt). INK4M P4 BL Skatt

373 INK4 Handelsbolag INK4 På huvudblanketten INK4 lämnar delägarna uppgifter om verksam heten. Taxeringsvärdet på fastigheten var kr på vilket fastighetsskatt tas ut med 0,5% [1.10]. En behörig firmatecknare ska också underteckna bolagets deklaration längst ner på sidan. INK4 Handelsbolag 373

374 Skattemässiga justeringar Inkomstdeklaration 4 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i INK4S Räkenskapsår 4.1 Årets resultat, vinst (från p. 3.18) Årets resultat, förlust (från p. 3.19) Bokförda kostnader som inte ska dras av a. Nedskrivning av finansiella tillgångar Överskott Beloppet fördelas på bilaga Delägaruppgifter från handelsbolag (+) = 4.13 Underskott Beloppet fördelas på bilaga Delägaruppgifter från handelsbolag (-) = b. Andra bokförda kostnader 4.4 Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet a. Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8) Övriga uppgifter 4.14 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på byggnader som finns kvar vid beskattningsårets utgång b. Andra ej bokförda kostnader Bokförda intäkter som inte ska tas upp a. Ackordsvinster - b. Andra bokförda intäkter Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet a. Återföringar av värdeminskningsavdrag m.m. vid avyttring av fastighet (skogs- och substansminskningsavdrag specificeras på N8) + b. Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag på markanläggningar som finns kvar vid beskattningsårets utgång Upplysningar om årsbokslutet/årsredovisningen Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsbokslutet/årsredovisningen Ja Nej Årsredovisningen har varit föremål för revision Ja X Nej c. Andra ej bokförda intäkter 4.7 Delägarnas förmåner och andra uttagna varor och tjänster Bokförd intäkt av gjorda uttag 4.8 Andel i handelsbolag (inkl. avyttring) a. Bokförd intäkt/vinst b. Skattemässigt överskott enligt N3B + c. Bokförd kostnad/förlust + d. Skattemässigt underskott enligt N3B Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning på byggnader och annan fast egendom samt vid restvärdesavskrivning på maskiner och inventarier 4.10 Bokfört resultat avyttrad fastighet/ bostadsrätt a. Bokförd vinst b. Bokförd förlust Bokfört resultat avyttrade värdepapper och handelsbolagsandelar a. Bokförd vinst - b. Bokförd förlust INK4SM P4 BL Skatt

375 INK4 Handelsbolag INK4S Resultatet från ruta [3.18] på resultaträkningen på INK4R sid 2, kr, förs in vid punkten [4.1]. De justeringar som ska göras är att representation som inte är avdragsgill, kr, ska läggas till vid punkten [4.3b]. Gjorda avskrivningar på fastigheten ska återläggas med kr vid punkten [4.6a] när fastigheten avyttras. Bolaget har inte haft några utgifter för ny-, till- eller ombyggnad. Man har inte heller gjort några förbättrande reparationer på fastigheten. Vid [4.10] ska den bokförda vinsten på fastigheten återläggas. Den skattemässiga vinsten beräknar du på K7-blanketten köpte handelsbolaget aktier, som såldes under Den bokförings mässiga vinsten kr återförs vid punkten [4.11a] och förlusten kr vid punkten [4.11b]. Beloppen hämtas från räkenskapsschemat. Det skattemässiga resultatet av värdepappersaffärerna ska sedan redo visas på delägarnas N3A-blanketter. Inkomsten av verksamheten blev kr [4.12]. Eftersom bolaget ägs av fysiska personer behöver inte någon årsredovisning upprättas, däremot ett årsbokslut. Och eftersom delägarna fixar årsbokslutet själva svarar man nej på frågan om uppdragstagare har biträtt vid upprättande av årsbokslutet. INK4 Handelsbolag 375

376 Delägaruppgifter Handelsbolag Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum när blanketten fylls i INK4DU Räkenskapsår Numrering vid flera delägaruppgifter Uppgifter för redovisning av Delägaruppgifter från handelsbolag (Lämnar du fler INK4DU bilagor numreras bilagorna vid Numrering vid flera delägaruppgifter) Person-/organisationsnr Resultat, summa överskott Resultat, summa underskott Delägarens tillskott Delägarens uttag Andel avdrag arbetsgivaravgift * * Har bolaget gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna (regional nedsättning) för bolagets anställda ska uppgift lämnas om delägarens andel av detta avdrag. INK4DUM P4 BL Skatt

377 INK4 Handelsbolag INK4DU På INK4DU ska uppgifter om delägarna tas upp. Lottas respektive Kalles personnummer fylls i. Därefter fyller de i sina andelar av bolagets resultat. I deras fall tar delägarna upp halva resultatet ( kr) var. Lotta har gjort en insättning med kr och Kalle med kr. Uttag har Lotta gjort med kr och Kalle med kr. INK4 Handelsbolag 377

378 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Varje delägare i ett handelsbolag ska fylla i blankett N3 som lämnas med den egna deklarationen. Blankett N3 finns i två varianter: N3A för människor och dödsbon och N3B för andra jur i diska personer än dödsbon, t ex aktiebolag. Här går vi igenom blankett N3A. Blankett N3A är besvärlig, inte minst på grund av de invecklade reglerna om den justerade anskaffningsutgiften. I ett eget kapitel längre fram kan du läsa om blankett N3B. Den är betydligt enklare att fylla i. På N3 hamnar sådant som inte ska ingå i handels bolagets resultat utan som är delägarnas individuella inkomster och utgifter när det gäller handelsbolaget. På N3A ska du föra in uppgifter om räntefördelning, periodiseringsfond, expansionsfond, justerad anskaffningsutgift mm. Blankett N3A sid 1 Grunduppgifter På den övre delen på N3A fyller du i ditt namn och ditt personnummer. Därefter fyller du i handelsbolagets namn och organisationsnummer. Det finns också en ruta där du ska ange vilket datum deklarationen fylls i. Till höger fyller du i vilket räkenskapsår handelsbolaget har. Handelsbolag med delägare som är människor ska ha kalenderår som räkenskapsår. Dock kan bolaget ha ett första förlängt eller förkortat räkenskapsår eller ett sista förkortat räkenskapsår. Du ska också ange datum då blanketten fylls i. Uppgiften behöver Skatteverket för att veta vilken blankett som är den senaste inlämnade, om du vid ett senare tillfälle lämnar in en ny rättad blankett. Andel av resultatet [1 2] På blankett INK4S vid punkterna [ ] har du fått fram hela handelsbolagets resultat. På blankett N3A ska du fylla i din del av 378 Handelsbolag

379 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person resultatet. Hur stor del av resultatet varje delägare tar upp på sin N3-blankett beror på vad ni som delägare avtalat er emellan. I bolagsavtalet kan ni ha avtalat om avkast ning på det egna kapi talet och/ eller fördelning efter antal arbetade timmar eller något annat. Det kan vara så att en av delägarna redovisar en vinst medan den andre redovisar en förlust. Finns det inget bolagsavtal finns det regler i handelsbolagslagen som bestämmer uppdelningen av resultatet. Enligt lagen ska resultatet fördelas lika mellan delägarna om inget annat avtalats. En andel av ett överskott (vinst) för du in vid punkt [1] men är det en andel av ett underskott (förlust) för du in den vid punkt [2]. Förmånsvärden [3 4] Redovisar en delägare bilförmån (tjänstebil) ska förmånsvärdet in vid punkt [3]. Det blir alltså som en inkomst i delägarens deklaration men själva förmånsvärdet påverkar inte handelsbolagets resultat. Har du bokfört förmånsvärdet i bolaget måste du justera bort det på INK4 (punkten 4.7) för att inte resul tatet ska bli fel. Samma princip gäller övriga förmåner och uttag av varor och tjänster, punkt [4]. De egna uttagen som delägaren gjort ska tas upp till marknadsvärdet. Om handelsbolaget är momspliktigt ska uttaget tas upp till marknadsvärdet minus den utgående moms som handelsbolaget ska betala. För ägarna till en livsmedelsaffär kan det vara uttag av matvaror, för ägarna till ett sågverk uttag av virke och för ägarna till en bensinmack uttag av bensin. Uttagen ska också påverkade den justerade anskaffningsutgiften på sidan 3 vid punkterna 72 eller 73. Övriga justeringar av redovisat resultat [5] Vid punkt [5] justerar du det redovisade resultatet för övriga intäkter och kostnader. Det kan exempelvis handla om privata kostnader och intäkter. Delägarens privata kostnader och intäkter ska inte bokföras som en kostnad respektive intäkt i handelsbolaget. Om du ändå har gjort det ska du återlägga dessa poster här. Det kan handla om t ex delägarens pensionskostnader, egenavgifter eller sjukpenning. Om du bokför t ex delägarens pensionspremie eller sjukpenning ska detta bokas som ett eget uttag respektive insättning. Privata kostnader och intäkter ska påverka den justerade anskaffningsutgiften på sidan 3 vid punkterna 71 och 73. Observera att pensionskostnader, egenavgifter och sjukpenning ska tas upp och dras av när delägarens överskott eller underskott av N3A Handelsbolag 379

380 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person näringsverksamheten beräknas. Detta görs dock istället på deklarationen vid punkterna [23], [28] och [29]. N3A Vinster och förluster på värdepapper [6a b] Har handelsbolaget sålt värdepapper kan det i vissa fall bli en skillnad mellan det bokförda resultatet och det skattemässiga resultatet, dvs kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Det beror på att reglerna i inkomstslaget kapital ska användas vid beräkningen av den skattemässiga vinsten/förlusten. Exempelvis ska genomsnittsmetoden användas vid beräkningen av anskaffningsutgiften. Vid försäljning av värdepapper återlägger du vinster enligt bokföringen vid punkten [4.11a] och förluster vid punkten [4.11b] på INK4S. De skatte mässiga vinsterna eller förlusterna tar du upp vid punkt [6] på N3A. Vinster på värdepapper beskattas fullt ut, dvs till 100%. Förluster på marknadsnoterade delägarrätter får kvittas mot vinster på delägarrätter. Överskjutande förlust kvoteras till 70% innan den får dras mot övriga näringsinkomster. Förluster på delägarrätter som inte är marknadsnoterade ska kvoteras till 5/6-delar innan den får dras av mot vinster på delägarrätter (marknadsnoterade eller onoterade). Finns det inga vinster på delägarrätter att kvitta mot eller är förlusten störren än vinsten så ska den kvarstående förlusten kvoteras till 5/6-delar av 70% innan den kan kvittas mot övriga inkomster. Förluster på delägarrätter (marknadsnoterade eller onoterade) som betingats av rörelsen får dock dras av utan begränsning mot övriga näringsinkomster. Delägarrätter betingade av rörelsen är exempelvis aktier eller andelar i ett åkerisammanslutning för ett handelsbolag som bedriver åkerirörelse. Speciella regler vid vissa andelsförsäljningar [7] När en människa eller ett dödsbo säljer en andel i handels bolag gäller ibland speciella regler. Det beror på vem andelen överlåts till. De särskilda reglerna gäller bl a när den nye ägaren varken är en människa som är bosatt i Sverige eller ett svenskt dödsbo, utan t ex om den nye ägaren är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en stiftelse eller en person som är bosatt i utlandet. Enligt huvudregeln tar du vid punkt [7] upp kapitalvinsten vid över låtelsen som inkomst av aktiv näringsverksamhet. Du kan också använda alternativregeln. Enligt den delar du upp årets resultat mellan dig och den nya ägaren genom ett särskilt bokslut per överlåtelse- eller tillträdesdagen. Din andel av detta resultat tar du upp vid punkt [1] (överskott) eller vid punkt [2] 380 Handelsbolag

381 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person (underskott). Uppdelningen godkänns inte om du eller någon närstående är verksam i bolaget efter överlåtelsedagen. Får du dessutom betalt för själva andelen deklarerar du detta i inkomstslaget kapital. Kapitalvinsten räknar du i båda dessa fall ut på blankett K15B. Underskott som inte utnyttjats [8] Vid punkt [8] ska du dra av outnyttjat (inrullat) underskott från tidigare år (föregående års deklaration vid punkt 62). Observera att detta gäller underskott som ska påverka delägarens justerade anskaff ningsut gift. Vanligtvis handlar detta om underskott som inte tidigare utnyttjats på något sätt mot andra inkomster, t ex genom kvittning mot tjänsteinkomster vid nystartad verksamhet. Andelsbyten mm [9 10] Om handelsbolaget varit inblandat i ett andelsbyte, dvs avyttrat aktier eller andelar och fått andra aktier eller andelar i utbyte, kan du begära uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Detta gör du på blankett N4. Vid punkt [9] fyller du i uppskovs beloppet. När du sedan återför uppskovet, även då enligt en beräkning på N4, fyller du i det återförda beloppet vid punkt [10]. När du har kommit så här långt har du beräknat den inkomst som ska påverka delägarens justerade anskaffningsutgift. Om det är ett överskott (punkt 11) hamnar beloppet på sid 3 vid punkt [70]. Om det är ett underskott redovisar du beloppet på sidan 2 vid punkt [54]. Outnyttjat underskott som inte ska påverka anskaffningsutgiften [12] Vid punkt [12] ska du redovisa outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka den justerade anskaffningsutgiften. Du hittar beloppet i förra årets N3A vid punkt [67] på sidan 2. Privat bil mm [13] Har du haft kostnader för bolagets verksamhet och dessa inte har bokförts i handelsbolaget så ska dessa dras av här. Det kan exempelvis handla om privata kostnader för tjänsteresor. Använder du din privata bil i handelsbolagets verksamhet får du vid punkt [13] dra av 18,50 kr per körd tjänstemil. Du får även dra av kostnader för resor till och från arbetet, efter samma regler som för anställda. Det betyder att det finns regler om tidsvinst på två timmar om dagen för att du ska kunna få avdrag för resor med bil. Du får heller inte dra av de första kronorna du har i reskostnader utan endast överstigande del. Avdraget är 18,50 kr per mil. Har du förmånsbil får du göra avdrag för kostnader för bil resor till och från arbetet enligt speciella regler. N3A Handelsbolag 381

382 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Även andra kostnader som du lagt ner privat för bolagets räkning kan du dra av i denna ruta och som bara ska påverka just din del av resultatet, t ex avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor. Räntefördelning [15 16] På sid 2 i avsnittet om räntefördelning, har du vid punkt 39 räknat fram kapitalunderlaget för räntefördelning. Årets fördelningsbelopp räknar du ut vid punkt [40]. Har du ett kapital underlag som är över kr får du göra ränte fördelning. Om du inte valt att spara hela eller en del av fördelningsbeloppet (vid punkt 46) till ett senare år drar du vid punkt [15] av ditt positiva fördel nings belopp. Det är den räntefördelning som du väljer att göra vid punkt [45] på sidan 2. Du kan dock inte dra av mer än det överskott du fått fram vid punkt 14 i rutan innan, dvs överskottet före räntefördel ning. Det positiva räntefördelningsbeloppet ska du också föra in i ruta [11.1] på baksidan av blankett INK1. Har du fått fram ett negativt fördelningsbelopp vid punkt [44] på sid 2 lägger du till detta belopp vid punkt [16]. Samma belopp för du också in i ruta [11.2] på sid 2 på INK1. Periodiseringsfond [17 18] Återför du hela eller en viss del av något eller några års periodiseringsfonder, för du in beloppet vid punkt [17]. Du får göra en ny avsättning till periodiseringsfond med högst 30% av det överskott du räknat fram vid punkt [18]. N3A Expansionsfond [21 22] Vid punkt [21] får du dra av avsättningen till expansionsfond. Avdraget får inte vara större än kapitalunderlaget som du räknat fram vid punkt [53] på sidan 2. Det får inte heller vara större än det överskott du har vid punkt [20]. Ökningen av (avsättningen till) expansionsfond ska du också föra in i ruta [12.1] på baksidan av blankett INK1. Minskar du expansionsfonden fyller du i beloppet vid punkt [22] samt vid punkten [12.2] på baksidan av blankett INK1. Pensionssparande [23] Under vissa förutsättningar får du dra av kostnader för pensionssparande i näringsverksamheten. Egenavgifterna blir då lägre, men å andra sidan måste du betala särskild löneskatt på beloppet. Beloppet vid punkt [23], ska du också föra in på sid 2 på INK1 i vid punkten [10.6]. Observera att du bara får dra av pensionssparande om du är aktiv i verksamheten. Du kan få avdrag med ett fast belopp på kr 382 Handelsbolag

383 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person plus 35% av inkomsten. Du får antingen räkna på årets inkomst eller på föregående års. Du kan göra större avdrag för pensionsförsäkringar om du vartannat år har en inkomst på kr och vartannat år kr än om du varje år har en inkomst på kr. Löneskatt på pensionssparande [24] På de pensionskostnader du drar av vid punkt [23] måste du betala särskild löneskatt på 24,26%. Du drar av löneskatten här vid punkt [24]. Löneskatten kommer sedan på ditt slutskattebesked som en del av den slutliga skatten på samma sätt som statlig inkomstskatt, kommunalskatt, egenavgifter, mm. Avstämning av egenavgifter [25 26] Du behöver bara göra avstämning av egenavgifterna om din andel visade vinst i din förra deklaration och du då blev påförd egenavgifter på ditt slutskattebesked för föregående års deklaration. Vid punkt [25] för du in förra årets avdrag för egenavgifter. Beloppet hittar du på förra årets N3A vid punkt [28]. Vid punkt [26] drar du av de egenavgifter som du blev påförd enligt slutskattebeskedet för föregående års deklaration. Var du passiv eller ålderspensionär förra året gör du på precis samma sätt, fast med löneskatten. Årets beräknade egenavgifter [27 28] Årets beräknade avdrag för egenavgifter är högst 25% av beloppet vid punkt [27]. Sjukpenning [29] Vid punkt [29] skriver du den sjukpenning du fått i närings verksamheten. På Försäkringskassans kontrolluppgift kallas det ersättning för annat arbete. Kontrolluppgiftens belopp för anställning tar du upp som inkomst av tjänst på blankett INK1. Har sjukpenningen bokats som intäkt i bokföringen ska du redan ha eliminerat beloppet vid punkten [5b]. Observera att det inte är några egenavgifter på sjukpenningen. N3A Resultat [30] Vid punkt [30] har du resul tatet av näringsverksamheten. Är det ett överskott ska du betala skatt på detta belopp. Det är på detta belopp du kommer att betala skatt. Denna siffra för du över till baksidan av blankett INK1, vid punkten [10.1] om du är aktiv och punkten [10.3] om du är passiv. Handelsbolag 383

384 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Blir det förlust vid punkten [30] går du vidare i blanketten för att se hur stor del av underskottet som ska sparas och rullas in i nästa års blankett N3A. Du kan i vissa fall utnyttja underskottet eller del av det redan under innevarande år. Om du kan utnyttja något av dessa alternativ blir underskottet som får rullas till nästa år mindre. Kvittning [31a b] Vid punkt [31a] lägger du till den del av underskott i nystartad verksamhet som du har kvittat mot tjänst eller annan näringsverksamhet som ett allmänt avdrag i årets deklaration vid punkten [14.1] på huvudblanketten INK1. Det behöver inte vara hela det belopp som finns vid punkten [30]. Vid punkten [31a] lägger du även till den del av underskott i konstnärlig eller litterär verksamhet som har kvittats mot tjänst eller annan näringsverksamhet som ett allmänt avdrag (se ovan). Detta kan du dock bara göra om du uteslutande eller så gott som uteslutande sysslar med kulturarbete i handelsbolaget, dvs till %. Du kan läsa mer om detta i vår bok KULTURARBETARBOKEN. Vid punkt [31b] lägger du till underskott som du i årets deklaration har dragit av som kapitalförlust för ett andelshus som ingår i näringsverksamhet (ovanligt). Här lägger du också till underskott som du i årets deklaration har kvittat mot en kapitalvinst på näringsfastighet eller näringsbostadsrätt (också ovanligt). N3A Kvarvarande underskott [32] Om du väljer att utnyttja en del av underskottet vid punkt [31] blir underskottet vid punkt [32] som du får rulla till nästa år mindre. Beloppet vid punkt [31] får inte vara större än underskottet vid punkt [30]. Återstående förlust hamnar vid punkt [32]. Detta belopp för du också in på baksidan av huvudblanketten INK1 (punkten [10.2] om du är aktiv och [10.4] om du är passiv). Du rullar in denna förlust i nästa års deklaration vid punkt [8] eller punkt [12]. Vilken av rutorna du ska använda och hur mycket som ska fyllas i respektive ruta beräknar du på sid 2. Där räknar du ut hur stor del av underskottet som ska påverka respektive inte påverka anskaffningsutgiften. 384 Handelsbolag

385 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person N3A sid 2 Räntefördelning [33 46] Räntefördelningen bygger på den justerade anskaffningsutgiften för din andel i handelsbolaget. Du börjar med att föra in den justerade anskaffningsutgift du fick fram i föregående års deklaration. Var anskaffningsutgiften positiv för du in beloppet vid punkt [33] och var den negativ ska beloppet in vid punkt [34]. Eftersom räntefördelningen beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften vid föregående beskattningsårs utgång kan inte ett nystartat handelsbolag inte beräkna någon räntefördelning för startåret. Vid punkt [35] drar du av icke varaktiga tillskott som du gjort under föregående beskattningsår. Vid punkt [36] ska du dra bort värdet av lån som bolaget lämnat till dig under beskattningsåret och som du inte har betalat marknadsmässig ränta på. Hade du en negativ anskaffningsutgift när systemet med räntefördelning infördes fick du enligt särskilda regler räkna fram en övergångspost. Denna övergångspost ska du föra in vid punkt [37]. Har du ett sparat fördelningsbelopp från föregående års deklaration för du in det vid punkt [38]. När du summerar beloppen vid punkt [39] har du fått fram årets kapitalunderlag för räntefördelning. Du kan bara göra räntefördelning om underlaget överstiger kr eller understiger kr. Vid punkt [40] beräknar du årets positiva fördelningsbelopp. Tänk på att du bara ska räkna fram ett fördelningsbelopp om ditt kapitalunderlag vid punkt [39] är över kr (gränsbeloppet). Har du ett sparat fördelningsbelopp från föregående år för du in det vid punkt [42]. Summan av beloppen vid punkterna [40 42], dvs det belopp du får fram vid punkt [43], kan du dra av vid punkt [15] på sidan 1. Väljer du att spara en del av fördelningsbeloppet till ett senare år skriver du in det utnyttjade beloppet vid punkt [45] och det sparade beloppet vid punkt [46]. Negativ räntefördelning, punkt [44], blir det bara om kapital underlaget vid punkt [39] är kr eller ännu lägre (gräns beloppet) och det inte finns ett sparat fördelningsbelopp att kvitta mot. Ett negativt fördelningsbelopp för du över till punkt [16] på sid 1 (dock ska du först kvitta beloppet mot ett sparat positivt fördelningsbelopp från tidigare år, se punkt 42). N3A Handelsbolag 385

386 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person N3A Expansionsfond [47 53] Den justerade anskaffningsutgiften vid årets slut ligger till grund för kapitalunderlaget för expansionsfond, dvs årets högsta tillåtna avsättning till expan sionsfond för en delägare (får dock inte överstiga överskottet vid punkt 20). På sid 3 beräknar du den justerade anskaffningsutgiften. Det belopp du kommit fram till vid punkt [79] på sidan tre för du in på sidan två vid punkt [47] om den är positiv och punkt [48] om den är negativ. Därefter drar du vid punkt [49] av icke varaktiga tillskott som du gjort under beskattningsåret. Har du startat handels bolaget under året behöver du inte dra av de insättningar du gjorde i samband med starten. Du ska också dra av värdet av lån du fått från bolaget under beskattningsåret där du inte betalat marknadsmässig ränta. Detta gör du vid punkt [50]. Hade du en negativ justerad anskaffningsutgift fick du i deklarationen för 1994 (tax 1995) troligtvis fram en övergångspost. I vissa fall blev det ingen övergångspost på grund av särskilda reduceringsregler, men i de flesta fall fick de negativa värdena nollställas med hjälp av övergångsposten i sam band med övergången till systemet med räntefördelning och expansionsfond. Övergångsposten får du varje år lägga till som en pluspost vid beräkningen av kapital underlaget för ränte fördelning och kapitalunderlaget för expansionsfond. Vid punkt [51] för du in övergångsposten. Har du haft ett underskott och kvittat detta underskott mot återförd expansionsfond ska detta framgå av punkt [55] och punkt [76]. En sådan kvittning ska påverka den justerade anskaffningsutgiften men inte underlaget för expansionsfond. För att inte underlaget för expansionsfond ska bli för lågt måste därför detta kvittade belopp läggas till vid punkt [52]. Det belopp du får fram vid punkt [53] är kapitalunderlaget för årets expansionsfond. Dvs är beloppet positivt så är det högst så mycket som du får öka din expansionsfond (dock max ett belopp motsvarande överskottet vid punkt 20). Är beloppet vid punkt [53] negativt så kan du inte öka din expansionsfond utan måste lösa upp en del av din expansionsfond (om du har expansionsfond avsatt sedan tidigare år). Den justerade anskaffningsutgiften På sidan tre ska du fylla i uppgifter om den justerade anskaffningsutgiften. Den justerade anskaffningsutgiften ligger till grund för kapitalvinstbeskattningen när du säljer en andel i ett handelsbolag 386 Handelsbolag

387 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person eller när du går ur eller lägger ner bolaget. Dess utom påverkar det räntefördelningen och kapitalunder laget för expansionsfond. Har du underskott påverkar detta anskaffningsutgiften först när det utnyttjas. Det finns dock vissa underskott som inte ska påverka anskaffningsutgiften. Därför finns två avdelningar på blankett N3A för att du ska kunna beräkna din justerade anskaff nings utgift om du har underskott. Underskott som påverkar anskaffningsutgiften [54 62] Du börjar med att beräkna den del av underskottet som i framtiden kan påverka din justerade anskaffningsutgift. Har du fått fram ett underskott vid punkt [11] på sid 1 för du in detta belopp på sid två vid punkt [54]. Vid punkt [55] ska du lägga till negativt räntefördelningsbelopp, återföring av periodiseringsfond och minskning av expansionsfond. Det hämtar du från punkterna [16, 17 och 22]. Du lägger till beloppen i den ordningen och högst med ett belopp som motsvarar beloppet vid punkt [54]. Sedan summerar du punkterna [12 13, och 28 29] på sid 1. Om det belopp du får fram är positivt lägger du till det vid punkt [57]. Du ska dock högst lägga till ett belopp som motsvarar beloppet vid punkt [56]. Vid punkt [59] lägger du till underskott som du kvittat mot kapitalvinst på bolagets näringsfastighet eller bostadsrätt. Beloppet ryms i beloppet vid punkt [31] på sid 1. Du ska högst lägga till ett belopp som motsvarar beloppet vid punkt [58]. Vid punkt [61] lägger du till underskott som du dragit av som kapitalförlust (gäller andelshus) och underskott som du kvittat mot tjänst genom ett allmänt avdrag, dvs kulturarbetar kvitt ning och kvittning av nystartad verksamhet. Du hämtar beloppen från punkt [31] på sid 1. Du ska högst lägga till ett belopp som motsvarar beloppet vid punkt [60]. Det belopp du fått fram vid punkt [62] drar du nästa år av vid punkt [8] på sid 1 på nästa års N3A. N3A Underskott som inte påverkar anskaffningsutgiften [63 67] Under den här avdelningen beräknar du den del av under skottet som inte ska påverka din justerade anskaffningsutgift, varken i år eller senare. Det handlar om underskott som beror på personliga avdrag som avdrag för pensionsförsäkringar, resor och egenavgifter. Har du fått fram ett underskott vid punkt [30] på sid 1 för du in detta belopp vid punkt [63]. Sedan lägger du vid punkt [64] till summan av beloppen från punkt [59] och punkt [61]. Handelsbolag 387

388 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Därefter lägger du till underskottet vid punkt [31] på sid 1, minus den del av dessa underskott som du utnyttjat vid punkterna [59] och [61]. Om du fått fram ett underskott vid punkt [62] lägger du till det vid punkt [66]. Det belopp du får fram vid punkt [67] drar du nästa år av vid punkt [12] på sid 1 på nästa års N3A. N3A sid 3 N3A Uppgifter för beräkning av anskaffningsutgiften [68 85] Vid punkt [68] tar du upp den justerade anskaffnings utgiften som du redovisade vid punkt [84] på blankett N3A i föregående års deklaration om det var positivt. Om du har köpt andelen under inkomståret är det istället köpeskillingen du tar upp. Hade du en negativ justerad anskaffningsutgift i förra årets deklaration, vid punkt [85], för du in denna siffra vid punkt [69]. Vid punkt [70] för du in beloppet från punkt [11] om det är positivt. Sedan lägger du vid punkt [71] till alla de insättningar du gjort under året. Detta belopp ska framgå av bilagan INK4DU. Observera dock att du även ska lägga till privata inkomster som bokförts som intäkt i handelsbolaget, se punkten [5a] sidan 1. Värdet av ditt eget arbete i bolaget räknas inte som insättning. Vid punkt [72] drar du av värdet av bilförmån eller bostadsförmån som du haft under inkomståret. Det värde du ska dra av är marknadsvärdet. Har du haft bilförmån kan du dock det enligt Skatteverket använda den faktiska kostnaden (inklusive moms) som bolaget haft för förmånen, t ex för bränsle, service och värdeminskning. Skatteverket godkänner också av förenklingsskäl att du använder samma värde som du har tagit upp som inkomst. Förmåns värdet kan dock vara ett högre belopp än den faktiska kostnaden och då blir den metoden inte så bra skattemässigt. Vid punkt [73] drar du av övriga uttag som du gjort under inkomståret, t ex kontantuttag. Har dina privata utgifter som t ex pensionssparande betalats och kostnadsförts i handelsbolaget ska detta belopp tas upp vid punkt [73]. Samma belopp ska även återföras i vid punkten [5b] på sidan 1. Därefter drar du vid punkt [74] av årets avsättning till periodiseringsfond. Beloppet hämtar du från punkt [19] på sid 1. Har du åter fört periodiseringsfond (punkt [17]) för du in beloppet vid punkt [75]. 388 Handelsbolag

389 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person Om du utnyttjat hela eller en del av underskottet redan i år, vid punkt [31] på sid 1 och vid punkterna [55] (negativ räntefördelning) och [57] och [61] på sid 3, drar du av summan av detta vid punkt [76] för att minska anskaffningsutgiften. Vid punkt [77] lägger du till den skattepliktiga kapitalvinsten på en näringsfastighet eller bostadsrätt som handelsbolaget sålt och som beskattas i inkomstslaget kapital. Enligt huvud regeln i kapital är 90% av en kapitalvinst skattepliktig och bara din del av den skattepliktiga delen ska påverka anskaffningsutgiften. Kapitalförluster på näringsfastigheter och bostadsrätter drar du av vid punkt [78]. Enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital är 90 x 70 = 63% av en kapitalförlust avdragsgill och bara den avdragsgilla delen ska påverka anskaffningsutgiften. Ovanstående beräkningar summeras vid punkten [79] som blir underlag för din expansionsfondsberäkning på sidan 2, punkten [47]. Därefter drar du vid punkt [80] av din avsättning till expansionsfond. Siffran hämtar du från punkt [21] på sid 1. Dess utom lägger du vid punkt [81] till expansionsfonds skatten på det belopp du satt av till expansionsfond. Det är 22% av beloppet vid punkt [80]. Har du minskat expansions fonden gör du på motsvarande sätt vid punkterna [82] och [83]. Den justerade anskaffningsutgiften vid årets slut summerar du vid punkt [84] om det blir ett överskott (positiv justerad anskaffningsutgift) och vid punkt [85] om det blir ett underskott (negativ justerad anskaffningsutgift). Expansionsfond [86 89] Den expansionsfond du hade avsatt vid årets början (du hämtar upp giften från förra årets deklaration) för du in vid punkt [86]. Har du ökat expansionsfonden i år för du in ökningsbeloppet vid punkt [87]. Du hämtar uppgiften från punkt [21] på sid 1. Har du istället minskat expansions fonden för du in minskningsbeloppet vid punkt [88]. Du hämtar den uppgiften från punkt [22] på sid 1. Du summerar sedan be loppen vid punkt [89] där du får fram din expansionsfond vid årets slut. N3A Övriga uppgifter Vid punkt [1] på sid 3 ska du svara på om du hyrt ut till handelsbolaget. Har du gjort det ska du sätta kryss i rutan. Hyran ska beskattas som inkomst av kapital. Handelsbolag 389

390 Andel i handelsbolag Fysisk person och dödsbo N3A Blanketten ska lämnas av fysisk person eller dödsbo som är delägare i handelsbolag. Information om hur du fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag, SKV 299. Ange belopp i hela kronor. Räkenskapsår Fr.o.m. Datum när blanketten fylls i T.o.m. Namn Personnummer Lotta Handelsbolagets namn (firma) Organisationsnummer Lottas Handelsbolag Beräkning av resultat 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott Återföring av periodiseringsfond + Överskott/Underskott (+/-) 18. Inkomst före avsättning till periodiseringsfond = Förmånsvärdet av fri bil 4. Övriga förmåner och uttag av varor och tjänster 5. Övriga justeringar av redovisat resultat a. Intäktsposter, t.ex. privata kostnader som bokförts som kostnad i handelsbolaget b. Kostnadsposter, t.ex. privata intäkter som bokförts som intäkt i handelsbolaget 6. Avyttring av värdepapper och andelar i handelsbolag a. Min andel av kapitalvinst som ska tas upp till beskattning Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 30 % av överskott vid p Inkomst före avsättning Överskott/Underskott (+/-) till expansionsfond = Ökning av expansionsfond, dock högst överskott vid p. 20 eller positivt kapitalunderlag enligt p. 53. Beloppet förs till INK1 1 p Minskning av expansionsfond. Beloppet förs till INK1 1 p Egen pensionsförsäkringspremie i näringsverksamheten. Beloppet förs till INK1 1 p "Eget" b. Min andel av kapitalförlust som ska dras av Beräknad särskild löneskatt (24,26 %) på ovanstående pensionsförsäkringspremie Vid överlåtelse av andel i handelsbolag: Vinst som beskattas i näringsverksamhet enligt blankett K15B + 8. Outnyttjat underskott från tidigare år som ska påverka anskaffningsutgiften - 9. Uppskov med vinst enligt blankett N4-25. Medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår Avgiftsunderlag för Överskott/Underskott (+/-) egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster = Återfört uppskov av vinst enligt blankett N Inkomst som ska Överskott/Underskott (+/-) påverka anskaffningsutgiften = Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka anskaffningsutgiften 13. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats till den del kostnaden överstiger kr samt andra egna kostnader för bolagets verksamhet 14. Inkomst före räntefördelning 15. Positiv räntefördelning enligt p. 45 dock högst överskott vid p. 14. Beloppet förs till INK1 1 p Överskott/Underskott (+/-) Negativ räntefördelning enligt p. 44 Beloppet förs till INK1 1 p = Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster Sjukpenning hänförlig till denna näringsverksamhet Resultat Överskott överförs till INK1 1, p eller 10.3 (+) Underskott (-) = 31a. Allmänt avdrag. Vid konstnärlig eller nystartad näringsverksamhet utnyttjat underskott (för även beloppet till p i INK1 1 ). + 31b. Underskott som utnyttjats i kapital. Vinst vid avyttring av näringsfastighet/ näringsbostadsrätt och underskott i andelshus Kvarvarande underskott. Överförs till INK1 1, p eller (-) = = Inkomstdeklaration 1. N3AM P4 Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 ("e-ink"), BL Skatt

391 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person N3A sid 1 Lotta Lottas andel av bolagets resultat är kr, punkt [1]. Lotta har använt företagets bil både privat och i tjänsten. Hon måste ta upp en bilförmån på kr, vid punkt [3], och drivmedelsförmån på kr vid punkt [4]. Hennes skattemässiga andel på en aktieförsäljning var kr och tas upp vid punkt [6a]. Under året har hon haft resekostnader mellan arbetsplats och bostaden med totalt kr (efter avdrag med kr), punkt [13]. Hon gör maximal räntefördelning. På sid 2 vid punkt [43] har hon beräknat det positiva ränte fördelningsbeloppet till 4 140kr och det drar hon av vid punkt [15]. Därefter har hon kvar kr i inkomst före avsättning till periodiseringsfond. Hon kan maximalt sätta av 30% x = kr till periodise ringsfond. Lotta väljer att sätta av kr till årets periodiseringsfond vid punkt [19]. Efter avsättning till periodiseringsfond har Lotta kvar kr i inkomst från bolaget. Hon har vid punkt [53] på sid 2 beräknat kapitalunderlaget för expansionsfond. Hon väljer att öka expansionsfonden med kr vid punkt [21]. Lotta har under året betalat in kr i premier til en pensionsförsäkring, punkt [23]. Löneskatten på premien är 24,26%, dvs kr. Den skatten hamnar på Lottas slutskattebesked men är redan nu avdragsgill och dras av vid punkt [24]. Hon stämmer därefter av föregående års egenavgifter. Vid punkt [28] i förra årets deklaration fick hon avdrag med kr och den siffran för hon i år in vid punkt [25]. På sitt slutskattebesked från föregående beskattningsår hittar hon siffran kr vilket är de påförda egenavgifterna. Hon för in beloppet vid punkt [26]. Lotta kommer fram till ett avgiftsunderlag för egenavgifter på kr. Hon drar av årets beräknade egenavgifter med 25% av detta, vilket blir kr efter avrundning, vid punkt [28]. Resultatet blir då kr, punkt [30]. Beloppet för Lotta över till sin inkomst deklarationsblankett (INK1) vid punkten [10.1] på sid 2. N3A Handelsbolag 391

392 Personnummer Kapitalunderlag för räntefördelning 33. Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång 34. Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång 35. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under föregående beskattningsår (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 36. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 37. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering Sparat fördelningsbelopp från föregående beskattningsår Kapitalunderlag (+/-) = 40. Positivt kapitalunderlag enligt p. 39 multiplicerat med 6,90 % (= positivt fördelningsbelopp) 2 = 41. Negativt kapitalunderlag enligt p. 39 multiplicerat med 1,90 % (= negativt fördelningsbelopp) Sparat fördelningsbelopp från föregående beskattningsår + Summa fördelningsbelopp 43. Positivt belopp 44. Negativt belopp (+) (-) 45. Utnyttjat positivt fördelningsbelopp vid p Eventuellt kvarvarande positivt räntefördelningsbelopp som sparas till nästa års deklaration = = = (+) = Fördelningsbelopp ska endast beräknas om kapitalunderlaget överstiger eller understiger (+/-) kr och då på hela beloppet. Om räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet korrigeras i motsvarande grad. Underskott som påverkar anskaffningsutgiften 54. Underskott vid p Negativ räntefördelning enligt p. 16, återföring av periodiseringsfond enligt p. 17, minskning av expansionsfond enligt p. 22 (i nu nämnd ordning) dock högst negativt belopp vid p Summan av p. 54 och 55 - Underskott 57. Om summan av p. 12,13, 23-26, 28 och 29 är positiv förs summan in här, dock högst negativt belopp vid p Summan av p. 56 och 57 - Underskott 59. Utnyttjat underskott vid p. 31b, dock högst negativt belopp vid p Underskott 60. Summan av p. 58 och Utnyttjat underskott vid p. 31a, dock högst negativt belopp vid p Underskott 62. Underskott att dras av nästa år vid p. 8 - Underskott som inte påverkar anskaffningsutgiften 63. Underskott vid p Summan av utnyttjade underskott enligt p. 59 och 61 ovan Kvarvarande utnyttjade underskott (belopp vid p. 31a och b minus utnyttjat belopp vid p. 59 och 61) 66. Underskott enligt p. 62 ovan + Underskott 67. Underskott att dras av nästa år vid p Kapitalunderlag för expansionsfond 47. Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsfond enligt p Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsfond enligt p Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 50. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret Ständig övergångspost vid 1995 års taxering Minskning av expansionsfond som kvittats mot underskott vid p. 55 och som medfört att underskottet anses utnyttjat vid p Beskattningsårets kapitalunderlag för expansionsfond (+/-) = BL Skatt N3AM P4

393 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person N3A sid 2 Lotta På sid 2 beräknar Lotta kapitalunderlaget för räntefördelning och årets fördelningsbelopp. Den justerade anskaffningsutgiften vid årets början var kr, punkt [33]. Det ger henne ett kapitalunderlag på kr. Årets fördelningsbelopp blir 6,90 % x = kr, punkt [40]. Detta belopp drar hon av på sidan ett vid punkt [15]. Eftersom hon utnyttjat hela fördelningsbeloppet, punkt [45], har hon inget sparat fördelningsbelopp till nästa år utan det blir noll vid punkt [46]. Kapitalunderlaget för expansionsfond får Lotta fram genom att beräkna den justerade anskaffningsutgiften vid årets slut. På sid 3 har hon vid punkt [79] fått fram en justerad anskaffningsutgift före expansionsfond på kr. Det gör att hon kommer fram till ett kapitalunderlag för expansionsfond på kr vid punkt [53]. N3A Handelsbolag 393

394 Personnummer Beräkning av anskaffningsutgift för handelsbolag Expansionsfond 68. Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång/ ersättning om andelen förvärvats under beskattningsåret Expansionsfond vid årets ingång Ökning av expansionsfond enligt p Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång Minskning av expansionsfond enligt p Min skattepliktiga inkomst enligt p.11 (om överskott) m.m Expansionsfond vid årets utgång = Mina tillskott enligt bilaga INK4DU 3 samt privata intäkter vid p. 5b Övriga uppgifter 72. Mina ej bokförda uttag från bolaget avseende under p. 3-4 upptagna förmåner Mina övriga uttag enligt bilaga INK4DU 3 samt privata kostnader vid p. 5a m.m Har du uppburit ersättning från handelsbolaget för upplåtelse av lokal eller annat utrymme? Om ja, ska överskottet tas upp i INK1 4 p. 7.3, om det är fråga om privatbostadsfastighet eller privatbostad. I annat fall lämnas redovisning på blankett NE Ja 74. Årets avsättning till periodiseringsfond enligt p Årets återföring av periodiseringsfond enligt p Utnyttjat underskott under p. 55, 57 och Skattepliktig vinst på fastighet, bostadsrätt m.m Avdragsgill förlust på fastighet, bostadsrätt m.m Justerad anskaffningsutgift före expansionsfond (+/-) = Ökning av expansionsfond enligt p Expansionsfondsskatt att betala, 22 % på beloppet vid p Minskning av expansionsfond enligt p Expansionsfondsskatt att tillgodoföras på minskning av expansionsfond, 22 % av beloppet vid p Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång/ avyttringstidpunkten (+) = Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång/avyttringstidpunkten (-) = 3 Bilaga "Delägaruppgifter" till Inkomstdeklaration 4. 4 Inkomstdeklaration 1. N3AM P4 BL Skatt

395 N3A Andel i handelsbolag för fysisk person N3A sid 3 Lotta Lotta beräknar sin justerade anskaffningsutgift för sin andel i HB Lotta och Kalle. Från förra årets N3:a hämtar hon uppgiften om den justerade anskaffningsutgiften vid förra årets slut, kr, och för in beloppet vid punkt [68]. Den skattepliktiga inkomsten som ska läggas till anskaffningsutgiften vid punkt [70] är kr. Den siffran hämtar hon från punkten [11] på sidan 1 på N3:an. Hon har satt in kr i bolaget i år, punkt [71], och tagit ut kr, punkt [73]. Den faktiska kostnaderna för den privata bilkörningen är kr inklusive moms. Kostnaden för den privata körningen ska minska anskaffningsutgiften vid punkt [72]. Avsättningen till årets periodiseringsfond på kr drar hon av vid punkt [74]. Uppgiften hämtar hon från punkt [19] på sidan ett på N3:an. Den skattemässiga vinsten på fastighetsförsäljningen som beräknats på K7-blanketten tas upp till 90% och delas mellan delägarna vid punkt [77] på N3A-blanketten. Lottas andel är kr. Lotta har ökat sin expansionsfond med kr och hon drar av detta belopp vid punkt [80]. Beloppet hämtar hon från punkt [21] på sidan 1 på N3:an. 22% av ökningen av expansionsfonden motsvarar expansionsfondsskatten, dvs kr, och detta belopp ska öka anskaffnings utgiften vid punkt [81]. Lottas justerade anskaffningsutgift vid årets slut, som hon kommit fram till vid punkt [84] blir då kr. Hon för in ökningen av expansionsfonden i årets deklaration på kr vid punkt [87], vilket betyder att expansionsfonden vid årets utgång också är kr vid punkt [89]. N3A Handelsbolag 395

396 N3B Andel i handelsbolag för juridisk person Delägare som är juridiska personer deklarerar sin andel av handelsbolagets resultat på blankett N3B, Andel i handels bolag för juridisk person (ej dödsbo). Grunduppgifter Längst upp till höger på blanketten N3B ska du fylla i delägarens räkenskapsår. Du ska också ange datum då blanketten fylls i. Uppgiften behöver Skatteverket för att veta vilken blankett som är den senaste inlämnade, om du vid ett senare tillfälle lämnar in en ny rättad blankett. Därefter fyller du namn och organisationsnummer på delägaren samt handelsbolagets nam, organisationsnummer och räkenskapsår. A. Beräkning av resultat Andel av resultatet [1 2] På blankett INK4 har du fått fram hela handelsbolagets resultat. På N3-blanketterna ska du fylla i varje delägares del av det resultatet. Hur stor del av resultatet varje delägare tar upp på sin N3-blankett beror på vad ni som delägare avtalat er emellan. I bolagsavtalet kan ni ha avtalat om avkastning på det egna kapitalet och/eller fördelning efter något annat system. Det kan vara så att en av delägarna redovisar en vinst medan den andre redovisar en förlust. Finns det inget bolagsavtal så finns det regler i handelsbolagslagen som bestämmer uppdelningen av resultatet. Vinst eller förlust delas då lika mellan delägarna. En andel av ett överskott (vinst) för du in vid punkt [1] men är det en andel av ett underskott (förlust) för du in den vid punkt [2]. Försäljning av näringsfastighet/äkta näringsbostadsrätt [3a b] Om handelsbolaget har sålt en näringsfastighet eller en näringsbostadsrätt ska vinsten beskattas på olika sätt beroende på om del ägaren är en fysisk eller juridisk person. 396 Handelsbolag

397 N3B Andel i handelsbolag för juridisk person För delägare som är juridiska personer beräknas kapital vinsten enligt reglerna i inkomstslaget kapital, men vinsten beskattas i inkomst slaget näringsverksamhet som en del av den totala beskattningsbara inkomsten i företaget. På handelsbolagets inkomstdeklaration 4 (vid punkten [4.11]) har du dragit av bokförd vinst respektive lagt till bokförd förlust. Här på N3B lägger du till den skattemässiga vinsten respektive den avdragsgilla förlusten under punkterna 3a och 3b. På så sätt beräknas vinsten enligt kapitalreglerna men beskattningen görs i näringsverksamheten. Kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper [4a b] Har handelsbolaget sålt värdepapper kan det i vissa fall bli en skillnad mellan det bokförda resultatet och det skattemässiga resultatet, dvs kapitalvinsten eller kapitalförlusten. Det beror på att reglerna i inkomstslaget kapital ska användas vid beräkningen av den skattemässiga vinsten/förlusten. Skattereglerna skiljer sig också åt för olika slag av värdepapper. Vid försäljning av värdepapper återlägger du vinster enligt bokföringen vid punkten [4.11a] och förluster vid punkten [4.11b] på blankett INK4. De skattemässiga vinsterna eller förlusterna tar du upp vid punkt 4 på N3B. Vinster på värdepapper som betingats av rörelsen och på värdepapper som innehafts i kapitalplaceringssyfte beskattas fullt ut, dvs till 100%. Om bolaget sålt värdepapper som innehafts i kapitalplaceringssyfte med förlust, får förlusten kvittas mot vinster på värdepapper. Överskjutande förlust kvoteras till 70% innan förlusten får kvittas mot vinster på delägarrätter (i handelsbolaget eller i den ägande juridiska personen). Förlusten får aldrig dras av mot övriga näringsinkomster och får inte sparas och utnyttjas ett senare år. Om handelsbolaget har sålt värdepapper som betingats av rörelsen får juridiska personer (utom handelsbolag) inte göra något avdrag alls för förlusten. Vinster på sådana värdepapper är inte heller skattepliktiga. N3B Övriga justeringar av redovisat resultat [5a b] Denna punkt är till för intäkter och kostnader som inte korrigerats på INK4. Det kan handla om t ex uttagsbeskattat belopp och skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. Andelsbyten mm [6 7] Om handelsbolaget har varit inblandat i ett andelsbyte, dvs sålt aktier eller andelar och fått andra akter eller andelar i utbyte, kan Handelsbolag 397

398 N3B Andel i handelsbolag för juridisk person du begära uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Detta gör du på blankett N4. Vid punkt [6] fyller du i sådant uppskovsbelopp. När du sedan återför uppskovet, även då enligt en beräkning på N4, fyller du i det återförda beloppet vid punkt [7]. Ej utnyttjat underskott [8] Kommanditdelägare får inte dra av större underskott i bolaget än vad som motsvarar insatsen i kommanditbolaget enligt registreringen i handelsregistret hos Bolagsverket. Detta gäller även för delägare i handelsbolag som i förhållande till de andra delägarna har ett begränsat ansvar för bolagets skulder. Överskjutande underskott måste rulla vidare för att utnyttjas mot framtida inkomster från bolaget. Har du ett sådant underskott som ska rullas in från tidigare år ska du ta upp det vid punkten [8]. Underskott som inte ska dras av [9] Om ett underskott inte ska dras av utan sparas till efterföljande år ska underskottet läggas till vid punkten [9]. Resultat som ska påverka anskaffningsutgiften Vid punkt [10] summeras ovanstående belopp. Den inkomst du får fram vid punkten [10] är den inkomst som ska påverka del ägarens justerade anskaffningsutgift. Det överskott eller underskott som du har fått fram för du vidare till delägarens huvudblankett, t ex inkomst deklara tion 2 (INK2) om delägaren är ett aktiebolag. Justerad anskaffningsutgift (endast för HB som äger HB) N3B Den högra delen av N3B gäller handelsbolag som äger en andel i ett annat handelsbolag. Där räknar du ut den justerade anskaffningsutgift på andelen i handelsbolaget. B. Beräkningen av anskaffningsutgiften [11 17] Du börjar med att ta upp den justerade anskaffningsutgiften från föregående år (positiv eller negativ anskaffningsutgift). Du hämtar den från förra årets N3B. Har andelen köpts under beskattnings året är det köpeskillingen som blir anskaffningsutgiften. Beloppet för du in vid punkt [11]. Om du kommit fram till ett överskott vid punkten [10] för du in beloppet vid punkten [12]. Det är den inkomst som ska påverka den justerade anskaffnings utgiften för andelen. 398 Handelsbolag

399 N3B Andel i handelsbolag för juridisk person Vid punkt [13] för du in delägarens tillskott till bolaget under året, dvs egna insättningar. Vid punkt [14] drar du av uttag från handelsbolaget. Vid punkt [14] för du in det eventuella underskott som du kommit fram till vid punkten [10]. Har du nu fått fram en positiv justerad anskaffningsutgift ska den in vid punkt [16]. Har du fått fram en negativ justerad anskaffningsutgift ska den in vid punkt [17]. C. Begränsat ansvar Om delägaren i handelsbolaget har ett begränsat ansvar eller om delägaren är kommanditdelägare ska beloppet som delägaren är ansvarig för redovisas vid punkten [18]. N3B Handelsbolag 399

400 Blanketten ska lämnas av juridisk person (dock ej dödsbo) som är delägare i handelsbolag för att redovisa sin andel i handelsbolaget. Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag, SKV 299. Ange belopp i hela krontal. Övriga upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Andel i handelsbolag Juridisk person (ej dödsbo) Räkenskapsår Datum då blanketten fylls i Fr.o.m. T.o.m. N3B Den skattskyldiges namn Organisationsnummer Handelsbolagets namn (firma) Organisationsnummer Fr.o.m. T.o.m. Handelsbolagets räkenskapsår A. Beräkning av resultat 1. Min andel av bolagets överskott + 2. Min andel av bolagets underskott - 3. Avyttring av fastighet/bostadsrätt a. Andel av kapitalvinst som ska tas upp till beskattning b. Andel av kapitalförlust som ska dras av 4. Avyttring av värdepapper a. Andel av kapitalvinst som ska tas upp till beskattning b. Andel av kapitalförlust som ska dras av 5. Övriga justeringar av redovisat resultat a. Intäktsposter, t.ex. uttagsbeskattat belopp b. Kostnadsposter, t.ex. skattefri utdelning 6. Uppskov med vinst enligt blankett N4-7. Återfört uppskov av vinst enligt blankett N Ej utnyttjat underskott från föregående år - 9. Underskott som inte ska dras av (sparas till efterföljande år) B. Beräkning av anskaffningsutgift för handelsbolaget (endast för handelsbolag som äger andel i handelsbolag) 11. Justerad anskaffningsutgift från föregående år/ersättning om andelen förvärvats under året +/- 12. Överskott enligt p Delägarens tillskott till bolaget under handelsbolagets räkenskapsår Delägarens uttag från bolaget under handelsbolagets räkenskapsår Underskott enligt p Positiv justerad anskaffningsutgift vid räkenskapsårets utgång/avyttringstidpunkten (+) = 17. Negativ justerad anskaffningsutgift vid räkenskapsårets utgång/avyttringstidpunkten (-) = C. Begränsat ansvar 18. Är delägaren kommanditdelägare anges det belopp som delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in. Delägare i svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för handelsbolagets förpliktelser anger till vilket belopp ansvaret är begränsat. 10. Resultat Överskott (+) Underskott (-) = = N3BM P4 BL Skatt

401 K15 Avyttring av andel i handelsbolag Du deklarerar avyttringen av en handelsbolagsandel på blankett K15A eller blankett K15B, beroende på hur du avyttrar andelen och till vem. Blankett K15A Blankett K15A kan du använda i följande fall: när du säljer din andel till en människa eller ett dödsbo som beskattas i Sverige när du säljer din andel till en juridisk person eller en människa som inte beskattas i Sverige och du bedrivit verksam heten i handelsbolaget passivt när du lägger ner bolaget (likviderar bolaget) när du går ur bolaget vid en benefik överlåtelse (arv, gåva, testamentariskt förordnande eller bodelning) och din justerade anskaffningsutgift är negativ. Om du säljer eller apporterar en andel i ett handelsbolag (som du varit aktivt verksam i) till ett aktiebolag eller någon annan juridisk person (gäller även vid överlåtelse till ett eget aktie bolag) ska du använda blankett K15B. Mer om detta längre fram. Har du uppfyllt kraven för att få deklarera på blankett K15A skattar du för hela kapitalvinsten i inkomstslaget kapital. Du fyller då i bolagets namn i kolumn 1, försäljningsdatum i kolumn 2 och försäljningsintäkten (efter avdrag för försäljningskostnader) i kolumn 3. Observera att ersättningen för andelen också ska ökas med den justerade anskaffningsutgiften om den är negativ i kolumn 3. Sedan för du in din positiva justerade anskaffningsutgift för andelen i kolumn 4. Har du en positiv anskaffningsutgift drar du av beloppet från försäljningsintäkten. Vid en benefik överlåtelse (gåva och liknande) där du har en negativ anskaffningsutgift är det alltså i kolumn 3 du fyller i det negativa Handelsbolag 401

402 K15 Avyttring av andel i handelsbolag värdet. Det innebär att du kommer att skatta för en kapitalvinst på andelen. Du får sedan antingen en vinst i kolumn 5 eller en förlust i kolumn 6. Får du en vinst för du den till huvudblanketten (INK1) punkten [7.5]. Får du en förlust ska du föra hela beloppet (utan kvotering till 70%) vid punkten [8.4] på huvudblanketten (INK1). Bokslut per överlåtelsedagen Om överlåtelsen görs under ett pågående räkenskapsår kan köpare och säljare komma överens om att fördela överlåtelseårets resultat. Det krävs då ett särskilt bokslut per överlåtelsedagen. Gör man ingen uppdelning av resultatet är det den som äger andelen vid beskattningsårets utgång som ska ta upp hela årets resultat till beskattning. K15A Miro sålde sin andel i handelsbolaget Dellenkultur HB den 1 januari Miro fick kr för andelen. Från det drar han den positiva juste rade anskaffningsutgiften på kr som han räknat fram på blankett N3A. Vinsten blir då kr ( ). På detta belopp ska han betala 30% kapitalskatt. K Handelsbolag

403 Blanketten ska lämnas av fysisk person eller dödsbo som avyttrat andelar i handelsbolag eller kommanditbolag. Ange belopp i hela krontal. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 2. Avyttring Andel i handelsbolag Inkomstår 2015 Datum då blanketten fylls i Numrering vid flera K15A K15A Den skattskyldiges namn Personnummer Miro A. Avyttring av andel i handelsbolag 1 Handelsbolag Namn Dellenkultur HB Organisationsnummer 2 Försäljningsdatum Justerad anskaffningsutgift enligt Ersättning minus blankett N3A. Om utgifter för avyttringen. Ersättningen skaffningsutgiften är den justerade an- för andelen ska ökas negativ anges noll med anskaffningsutgiften om den är i stället öka kronor (beloppet ska negativ. ersättningen). Vinst Förlust Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Summa vinst för du över till p. 7.5 och summa förlust till p. 8.4 på Inkomstdeklaration = = K15AM P4 BL Skatt

404 K15 Avyttring av andel i handelsbolag K15 N3A + K15A Margareta sålde sin andel i Guldkrogen HB 1 januari För den sålda andelen fick Margareta kr. Från detta belopp ska hon dra den positiva justerade anskaffningsutgiften eller lägga till den negativa justerade anskaffningsutgiften. Hon kan inte utgå från den justerade anskaff ningsutgiften i föregående års deklaration (för inkomståret 2014). Hon sålde ju inte andelen förrän 2 januari 2015 och därför måste hon göra en ny N3A-blankett (se nästa sida) per Hon måste återföra avsatta periodiseringsfonder samt återföra hela sin expan sionsfond för att komma fram till det resultat hon ska skatta för i samband med försäljningen av sin andel i handels bolaget. På sid 1 på N3A återförs periodiseringsfond vid punkten [17] med kr och expansionsfond vid punkten [22] med kr. Dessa belopp påverkar också den juste rade anskaffningsutgiften (se nedan). Margareta stämmer därefter av föregående års egenavgifter. Vid punkt [28] i förra årets deklaration fick hon avdrag med kr och den siffran för hon i år in vid punkt [25]. På sitt slutskattebesked från 2015 hittar hon siffran kr vilket är de påförda egen avgifterna. Hon för in beloppet vid punkt [26]. Sen drar hon av årets beräknade egenavgifter på kr vid punkten [28]. Vid beräkningen av anskaffningsutgiften (N3A sid 3) utgår hon från den anskaffningsutgift hon hade vid 2014 års utgång, dvs den anskaffningsutgift som hon redovisade på föregående års N3A vid punkten [84]. Den var i Margaretas fall kr och hon anger detta belopp vid punkten [68]. Sedan lägger hon till den återförda periodise ringsfonden med kr vid punkten [75] och minskningen av expan sions fonden med kr i vid punkten [82]. Dessutom ska expansionsfondsskatten på minskningen av expansionsfonden dras av. Hon anger därför 22% x kr = kr vid punkten [83]. Margaretas positiva juste rade anskaffningsutgift vid årets utgång och inför försäljningen blir därmed = kr vid punkten [84]. Försäljningen av andelen redovisar Margareta på blankett K15A. Där fyller hon i datum för försäljningen och ersättningen för försäljningen kr, samt drar av den positiva justerade anskaffningsutgiften på kr. För Margareta innebär det att hon får en förlust på sin andelsförsäljning på kr. Kapitalförlusten tas upp med 70% x kr = kr och ger en skattereduktion med 30%, om hon inte har annat i inkomst av kapital som hon kan kvitta mot. 404 Handelsbolag

405 Andel i handelsbolag Fysisk person och dödsbo N3A Blanketten ska lämnas av fysisk person eller dödsbo som är delägare i handelsbolag. Information om hur du fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag, SKV 299. Ange belopp i hela kronor. Räkenskapsår Fr.o.m. Datum när blanketten fylls i T.o.m. Namn Personnummer Margareta Guld Handelsbolagets namn (firma) Organisationsnummer Guldkrogen HB Beräkning av resultat 1. Min andel av bolagets överskott 2. Min andel av bolagets underskott 3. Förmånsvärdet av fri bil 4. Övriga förmåner och uttag av varor och tjänster 5. Övriga justeringar av redovisat resultat a. Intäktsposter, t.ex. privata kostnader som bokförts som kostnad i handelsbolaget b. Kostnadsposter, t.ex. privata intäkter som bokförts som intäkt i handelsbolaget 6. Avyttring av värdepapper och andelar i handelsbolag a. Min andel av kapitalvinst som ska tas upp till beskattning b. Min andel av kapitalförlust som ska dras av 7. Vid överlåtelse av andel i handelsbolag: Vinst som beskattas i näringsverksamhet enligt blankett K15B + 8. Outnyttjat underskott från tidigare år som ska påverka anskaffningsutgiften - 9. Uppskov med vinst enligt blankett N4-10. Återfört uppskov av vinst enligt blankett N4 + Överskott/Underskott (+/-) 11. Inkomst som ska påverka anskaffningsutgiften = 12. Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka anskaffningsutgiften 13. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats till den del kostnaden överstiger kr samt andra egna kostnader för bolagets verksamhet 14. Inkomst före räntefördelning 15. Positiv räntefördelning enligt p. 45 dock högst överskott vid p. 14. Beloppet förs till INK1 1 p Överskott/Underskott (+/-) 16. Negativ räntefördelning enligt p. 44 Beloppet förs till INK1 1 p Inkomstdeklaration 1. = Återföring av periodiseringsfond + Överskott/Underskott (+/-) 18. Inkomst före avsättning till periodiseringsfond = Avsättning till periodiseringsfond, dock högst 30 % av överskott vid p Inkomst före avsättning Överskott/Underskott (+/-) till expansionsfond = Ökning av expansionsfond, dock högst överskott vid p. 20 eller positivt kapitalunderlag enligt p. 53. Beloppet förs till INK1 1 p Minskning av expansionsfond. Beloppet förs till INK1 1 p Egen pensionsförsäkringspremie i näringsverksamheten. Beloppet förs till INK1 1 p "Eget" Beräknad särskild löneskatt (24,26 %) på ovanstående pensionsförsäkringspremie Medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår Påförda egenavgifter eller särskild löneskatt föregående beskattningsår Avgiftsunderlag för Överskott/Underskott (+/-) egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster = Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster Sjukpenning hänförlig till denna näringsverksamhet Resultat Överskott överförs till INK1 1, p eller 10.3 (+) Underskott (-) = 31a. Allmänt avdrag. Vid konstnärlig eller nystartad näringsverksamhet utnyttjat underskott (för även beloppet till p i INK1 1 ). + 31b. Underskott som utnyttjats i kapital. Vinst vid avyttring av näringsfastighet/ näringsbostadsrätt och underskott i andelshus Kvarvarande underskott. Överförs till INK1 1, p eller (-) - = = N3AM P Lämna gärna bilagan via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 ("e-ink"), BL Skatt

406 Personnummer Kapitalunderlag för räntefördelning 33. Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång 34. Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång 35. Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under föregående beskattningsår (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 36. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret 37. Ständig övergångspost vid 1995 års taxering Sparat fördelningsbelopp från föregående beskattningsår Kapitalunderlag (+/-) = 40. Positivt kapitalunderlag enligt p. 39 multiplicerat med 6,90 % (= positivt fördelningsbelopp) 2 = 41. Negativt kapitalunderlag enligt p. 39 multiplicerat med 1,90 % (= negativt fördelningsbelopp) Sparat fördelningsbelopp från föregående beskattningsår + Summa fördelningsbelopp 43. Positivt belopp 44. Negativt belopp (+) (-) 45. Utnyttjat positivt fördelningsbelopp vid p Eventuellt kvarvarande positivt räntefördelningsbelopp som sparas till nästa års deklaration = = = (+) = 2 Fördelningsbelopp ska endast beräknas om kapitalunderlaget överstiger eller understiger (+/-) kr och då på hela beloppet. Om räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet korrigeras i motsvarande grad. Underskott som påverkar anskaffningsutgiften 54. Underskott vid p Negativ räntefördelning enligt p. 16, återföring av periodiseringsfond enligt p. 17, minskning av expansionsfond enligt p. 22 (i nu nämnd ordning) dock högst negativt belopp vid p Summan av p. 54 och 55 - Underskott 57. Om summan av p. 12,13, 23-26, 28 och 29 är positiv förs summan in här, dock högst negativt belopp vid p Summan av p. 56 och 57 Underskott 59. Utnyttjat underskott vid p. 31b, dock högst negativt belopp vid p Underskott 60. Summan av p. 58 och Utnyttjat underskott vid p. 31a, dock högst negativt belopp vid p Underskott 62. Underskott att dras av nästa år vid p Underskott som inte påverkar anskaffningsutgiften 63. Underskott vid p Summan av utnyttjade underskott enligt p. 59 och 61 ovan Kvarvarande utnyttjade underskott (belopp vid p. 31a och b minus utnyttjat belopp vid p. 59 och 61) 66. Underskott enligt p. 62 ovan + Underskott 67. Underskott att dras av nästa år vid p Kapitalunderlag för expansionsfond 47. Positiv justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsfond enligt p Negativ justerad anskaffningsutgift vid beskattningsårets utgång före ändring pga. expansionsfond enligt p Icke varaktiga kapitaltillskott till handelsbolaget under beskattningsåret (exklusive tillskott vid bildande av bolaget) 50. Ränteförmånligt lån från handelsbolaget till delägaren under beskattningsåret Ständig övergångspost vid 1995 års taxering Minskning av expansionsfond som kvittats mot underskott vid p. 55 och som medfört att underskottet anses utnyttjat vid p Beskattningsårets kapitalunderlag för expansionsfond (+/-) = BL Skatt N3AM P4

407 Blanketten ska lämnas av fysisk person eller dödsbo som avyttrat andelar i handelsbolag eller kommanditbolag. Ange belopp i hela krontal. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 2. Avyttring Andel i handelsbolag Inkomstår 2015 Datum då blanketten fylls i Numrering vid flera K15A K15A Den skattskyldiges namn Personnummer Margareta Guld A. Avyttring av andel i handelsbolag 1 Handelsbolag Namn Guldkrogen HB Organisationsnummer 2 Försäljningsdatum Justerad anskaffningsutgift enligt Ersättning minus blankett N3A. Om utgifter för avyttringen. Ersättningen skaffningsutgiften är den justerade an- för andelen ska ökas negativ anges noll med anskaffningsutgiften om den är i stället öka kronor (beloppet ska negativ. ersättningen). Vinst Förlust Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Namn Organisationsnummer Summa vinst för du över till p. 7.5 och summa förlust till p. 8.4 på Inkomstdeklaration 1 = = K15AM P4 BL Skatt

408 K15 Avyttring av andel i handelsbolag Blankett K15B Säljer (avyttrar) en människa sin andel i ett handelsbolag till en juridisk person eller till en människa som inte beskattas i Sverige, ska i vissa fall blankett K15B användas. Detta gäller när en människa som varit aktivt verksam i handelsbolaget under året (eller hans dödsbo), överlåtit andelen i handelsbolaget genom försäljning, byte eller liknande till någon som inte betalar progressiv skatt i Sverige. K15B ska alltså användas vid överlåtelser till en juridisk person (utom dödsbo), t ex till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse en människa som är bosatt utomlands ett utländskt dödsbo. Försäljning eller apport till eget aktiebolag Om du säljer eller apporterar en andel i ett handelsbolag (som du varit aktivt verksam i) till ett aktiebolag ska du alltså använda blankett K15B vid deklarationen. Detta gäller oavsett om du sålt eller apporterat andelen vid årsskiftet eller under räkenskapsåret. Läs mer i vår bok BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG. K15 Huvudregeln eller alternativregeln Som överlåtare får du välja mellan två olika beskattnings metoder: Huvudregeln: Du tar upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på andelen som inkomst av aktiv näringsverksamhet från handelsbolaget (punkten [7] på blankett N3A). Om andelen överlåtits flera gånger tidigare under året ska du i vissa fall räkna med även dessa kapitalvinster. Också tilläggsköpeskilling kan räknas in. Se under rubriken Tilläggsköpeskilling för andel. Alternativregeln: Du och köparen delar upp årets resultat i handelsbolaget genom ett särskilt bokslut vid överlåtelsen och deklarerar var och en för sin andel av årets vinst. Du skattar för din del av årets vinst i inkomstslaget näringsverksamhet. Motsvarande belopp höjer din justerade anskaffningsutgift inför kapitalvinstberäkningen på K15B. Kapitalvinsten på andelen beskattas sedan som vanligt i kapital. Alternativregeln får inte användas om du eller någon närstående till dig är verksam i handelsbolaget även efter det att du överlåtit andelen. Alternativregeln Alternativregeln innebär att om överlåtelsen görs vid ett räkenskapsårsskifte finns inget upparbetat resultat att fördela. Därmed kommer hela kapitalvinsten att beskattas i inkomstslaget kapital. 408 Handelsbolag

409 K15 Avyttring av andel i handelsbolag Normalt blir det inte heller någon större kapitalvinst vid en överlåtelse till ett eget aktiebolag. I ett sådant här fall, när alternativregeln används och det inte finns något resultat att fördela, skulle blankett K15A lika gärna kunna användas men Skatteverket vill ändå att blankett K15B används. Tilläggsköpeskilling för andel De regler som gäller när du säljer en andel i ett handelsbolag innebär att du alltid ska näringsbeskattas för en tilläggsköpeskilling, om den beräknas utifrån handelsbolagets vinst, omsättning eller liknande. Bokslut per överlåtelsedagen Om överlåtelsen görs under ett räkenskapsår så måste ett särskilt bokslut per överlåtelsedagen göras. Uppdelningen av resultatet mellan säljaren och köparen får inte göras hur som helst. Säljaren ska skatta för sin del av handelsbolagets inkomst. Denna räknas ut efter samma regler som om bolaget hade haft sitt bokslut vid överlåtelsen. Bokslutet ska godkännas skriftligen av köparen. Om första delen av året gått med förlust och andra med vinst är den del av årsresultatet som köparen ska beskattas för summan av vinsten och förlusten. Ett handelsbolag säljs den 1 maj. Hela årets vinst är kr. Fram till överlåtelsen är resultatet en förlust på kr. Detta redovisar säljaren i sin deklaration. Köparen tar upp en vinst på kr, dvs resultatet för perioden 1/5 31/12. K15 Handelsbolag 409

410 Blanketten ska lämnas av fysisk person eller dödsbo som avyttrat andelar i handelsbolag eller kommanditbolag och där avyttring ska redovisas i näringsverksamhet. Varje avyttrat handelsbolag redovisas på var sin blankett. Ange belopp i hela krontal. Siffror i ring - se upplysningar på sidan 2. Avyttring Andel i handelsbolag - näring Inkomstår Datum då blanketten fylls i Numrering vid flera K15B K15B Den skattskyldiges namn Personnummer Fredrik Eriksson A. Huvudregel Beräkning av vinstens storlek 5 Handelsbolag Namn Justerad anskaffningsutgift enligt Ersättning minus blankett N3A. Om utgifter för avyttringen. Ersättningen skaffningsutgiften är den justerade an- för andelen ska ökas negativ anges noll med anskaffningsutgiften om den är i stället öka kronor (beloppet ska Försäljningsdatum negativ. ersättningen). Vinst 5 Förlust 6 Organisationsnummer Vinst (vinsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet och förs in på blankett N3A, punkt 7). (=) Vid kedjeförsäljning ska i vissa fall, de tidigare innehavarnas vinster läggas till den siste överlåtarens vinst före överföring till blankett N3A och beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Vinst då kedjeförsäljning beaktas (vinsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet och förs in på blankett N3A, punkt 7). 6 (+) (=) Förlust (förs in på Inkomstdeklaration 1 p. 8.4). (=) Vid kedjeförsäljning får samtidigt den siste överlåtaren dra av de tidigare innehavarnas vinster (belopp vid 6 ovan) som en förlust i kapital (förs in på Inkomstdeklaration 1 p. 8.4). (=) B. Alternativregel Beräkning av vinstens storlek Handelsbolag Namn Bobygdens Slöjd HB Försäljningsdatum Ersättning minus utgifter för avyttringen. Ersättningen för andelen ska ökas med anskaffningsutgiften om den är negativ. Justerad anskaffningsutgift enligt blankett N3A. Om den justerade anskaffningsutgiften är negativ anges noll kronor (beloppet ska i stället öka ersättningen). Organisationsnummer Vinst Förlust Vinst (förs in på Inkomstdeklaration 1 p. 7.5). (=) Förlust (förs in på Inkomstdeklaration 1 p. 8.4). (=) K15BM P4 BL Skatt

411 K15 Avyttring av andel i handelsbolag K15B Fredrik säljer sin andel i Bobygdens Slöjd HB till ett aktie bolag efter halva räken skapsåret Eftersom han säljer andelen under löpande år kan han beräkna vinsten på två sätt. Enligt huvudregeln skattar han för hela kapitalvinsten i närings verk samheten (på blankett N3A). Han sålde andelen för kr och hade en justerad anskaffningsutgift på kr. Vinsten blir då kr och på denna ska han betala skatt och social avgifter. Enligt alternativregeln gör han ett särskilt bokslut vid försäljningstillfället. Då tar han upp den upparbetade årsvinsten i näringsverksamheten och skattar för den där och kapitalbeskattas för resterande försäljningsintäkt. Hans andel av den upparbetade års vinsten är kr och detta belopp deklarerar han på blankett N3A. Samma belopp ska också höja anskaffningsutgiften. Det innebär att hans anskaffningsutgift på kr ökar med kr till kr. Försäljningsintäkten kr minskar med den justerade anskaffningsutgiften på kr, vilket ger en kapitalvinst på kr. På detta belopp ska han betala 30% kapitalskatt. K15 Handelsbolag 411

412

413 Stiftelser och ideella föreningar Stiftelser och föreningar 413

414 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Blankett INK3 Inkomstdeklaration 3 (INK3) ska användas av ideella föreningar, stiftelser och andra juridiska personer som inte ska använda Inkomstdeklaration 2. INK3 är huvudblanketten och ska lämnas av alla. Till denna hör några underblanketter som bara ska lämnas av den det berör. Varje sådan här underblankett är ett separat blad. INK3S Skattemässiga justeringar ska lämnas av den som bifogar ett räkenskapsschema och som är skattepliktig för rörelseinkomster. INK3R Räkenskapsschema, lämnas av den som har rörelseinkomster. INK3K Kapitalinkomster, ska fyllas i av den som har skattepliktiga kapitalinkomster eller näringsinkomster från någon annan verksamhet (t ex från en handelsbolagsandel). Denna blankett får inte lämnas tillsammans med INK3R och INK3S. INK3SU Blankett för särskilda uppgifter, är tvådelad och ska bifogas huvudblanketten. Sidan 1 ska användas av ideella föreningar och registrerade trossamfund. Ändamål för föreningen/ trossamfundet ska framgå liksom en mindre resultaträkning. Sidan 2 är till för stiftelser och där ska stiftelsens ändamål framgå. Ideella föreningar Ideella föreningar som har allmännyttiga ändamål är skatte mässigt gynnade. De kan vara helt eller delvis skattebefriade. För övriga ideella föreningar gäller de vanliga skattereglerna. För att en ideell förening ska betraktas som allmännyttig krävs att den uppfyller följande krav: föreningen ska ha ett allmännyttigt ändamål föreningen ska bedriva viss sorts verksamhet 414 Stiftelser och föreningar

415 föreningen ska vara öppen föreningen ska använda sina inkomster på visst sätt. INK3 Ideella föreningar och stiftelser Samtliga krav ska vara uppfyllda för att föreningen ska vara helt eller delvis skattebefriad. Föreningen får inte heller verka för medlemmarnas eller andra personers ekonomiska intressen. Du kan läsa mer om detta i våra böcker IDEELLA FÖRENINGAR och IDROTTSFÖRENINGAR. Allmännyttiga ändamål En allmännyttig förening kan ha ett huvudsakligt ändamål som är antingen kvalificerat allmännyttigt eller bara allmännyttigt. En kvalificerat allmännyttig förening är normalt helt skattebe friad medan en allmännyttig förening är delvis skattebefriad. En kvalificerat allmännyttig förening har till huvudsakligt ändamål att främja försvarsändamål främja vård och uppfostran av barn lämna understöd för undervisning eller utbildning syssla med hjälpverksamhet bland behövande främja vetenskaplig forskning (i första hand vetenskap vid akademier, högskolor och motsvarande institutioner), eller främja nordiskt samarbete. Verksamheten ska uteslutande eller så gott som uteslutande ( %) vara inriktad på det allmännyttiga ändamålet. Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t ex föreningar för gymnastik, sport, skytte och friluftsliv (idrottsligt ändamål) och supporterklubbar föreningar för konst, litteratur och musik (kulturellt eller konstnärligt ändamål) föreningar för ungdomsverksamhet, barn- och sommarkolonier, scoutverksamhet, frivilliga försvarsorganisationer, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygds föreningar och liknande de fria trossamfunden, de politiska partierna, nykterhetsföreningar, invandrarföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och handikappföreningar. Föreningar som har speciellt eller udda syfte, t ex intresseföreningar och sällskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmän nyttiga. Inte heller sammanslutningar av fastighetsägare, t ex villa föreningar, anses vara allmännyttiga. INK3 Verksamhetens art För att föreningen ska vara skattegynnad måste den verksamhet som föreningen faktiskt bedriver vara allmännyttig. Det räcker Stiftelser och föreningar 415

416 INK3 Ideella föreningar och stiftelser alltså inte med att stadgarna har ett allmännyttigt ändamål. Verksamheten måste dessutom i verkligheten ha varit allmän nyttig under hela beskattningsåret. Öppenhet För att vara skattegynnad får inte föreningen vägra någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t ex en viss minimiålder eller ett visst högsta antal medlemmar. Godtagbara naturliga begränsningar är också t ex krav på musikalitet i musikföreningar eller körer och krav på att medlemmarna bor inom ett visst område. För riksförbund, distriktsförbund eller samarbetsorganisationer mm gäller att medlemsföreningarna i sin tur ska ha en öppen medlemsantagning. INK3 Inkomstanvändning All skattepliktig inkomst som en juridisk person (t ex en ideell före ning) har, räknas som inkomst av näringsverksamhet. I näringsverksamhet kan även sådant ingå som för en människa är kapital inkom ster, dvs räntor, utdelningar, kapitalvinster mm. I fortsättningen använder vi uttrycken fastighetsinkomster, kapitalvinster, kapitalinkomster och inkomster av näringsverksamhet för att skilja mellan de olika inkomster som i vissa fall kan vara skattefria. För att inkomsterna ska bli skattefria krävs att föreningen använder inkomsterna för utgifter i den allmännyttiga verksamheten. De inkomster som kan räknas in i den allmännyttiga verksamheten är i första hand sådana fastighets-, näringsverksamhets- och kapital inkomster som kan bli skattefria på grund av föreningens ideella ända mål mm. Från dessa inkomster får du räkna av sådana kostnader som skulle ha varit avdragsgilla om inkoms t erna hade varit skattepliktiga. Till det netto du då får fram ska du lägga sådana inkomster som är direkt till för att täcka föreningens löpande utgifter, t ex medlemsavgifter, gåvor från enskilda personer samt allmänna bidrag från stat och kommun. För att kravet på allmännyttighet ska anses uppfyllt bör minst 80% av beloppet användas för den allmännyttiga verksamheten. Bidrag för speciella ändamål (öronmärkta pengar) bör kvittas direkt mot motsvarande kostnader. Inkomstanvändningen får ses över en period av ca fem år. För framtida investeringar i byggnader finns även möjlighet att få dispens från kravet på inkomstanvändning. Vänd dig i så fall till Skatte verket. 416 Stiftelser och föreningar

417 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Inkomstbeskattning En ideell förening som uppfyller kravet på allmännyttigt ändamål, verksamhetens art, öppenhet och inkomstanvändning beskattas enbart för inkomst av näringsverksamhet, som avser fastighet och rörelse. Fastighetsinkomster En allmännyttig ideell förening är skattebefriad för inkomst av fastighet som till övervägande del, mer än 50%, används i den allmännyttiga verksamheten, eller till huvudsaklig del kommer från en verksamhet som har naturlig anknytning till eller av tradition använts för att finansiera ideell verksamhet. Med huvudsaklig del menas 75%. Näringsverksamhet Allmännyttiga ideella föreningar är skattebefriade för följande inkomster av näringsverksamhet: inkomster som har ett naturligt samband med den allmän nyttiga verksamheten, t ex entréavgifter vid idrotts- och kultur evenemang och försäljning av märken, affischer, böcker mm för att göra föreningen känd. inkomster från verksamhet av servicekaraktär där huvudsyftet är att ge service till dem som är med i föreningens allmän nyttiga verksamhet. T ex när en musikförening säljer noter. inkomster från verksamheter som av tradition (hävd) har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Hit hör bingo, lotterier, basarer, danser, fester och insamlingskampanjer. Verksamheter som drivs med medlemmarnas ideella arbets insatser anses ha ett sådant inre sammanhang att de ska ingå i en och samma näringsverksamhet. Man tittar i detta fall på alla näringsverk sam hets inkomster i verksamheten, både de som i princip är skattepliktiga och de som i princip är skattefria (naturlig anknytning, service, tradition). Verksamheten ska antingen beskattas helt och hållet eller vara helt skattefri. För att inkomster av den här typen av näringsverksamhet ska vara skattefri måste den huvudsakliga delen av verksamhetens inkomster, dvs åtminstone 70 80% komma från den skattefria delen. Är den skattefria delen mindre ska all inkomst av näringsverksamhet beskattas. I detta fall smittar alltså en främmande näringsverksamhet i princip skattefria verksamheter som bingo, lotterier, tävlings verksamhet etc. INK3 Stiftelser och föreningar 417

418 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Verksamhet, som bedrivs med avlönad personal, betraktas där emot ofta som kommersiellt bedriven näringsverksamhet och beskattas för sig. Det blir dock ingen beskattning om näringsverksamheten upp fyller kravet på tradition eller naturlig anknytning till den allmän nyttiga verksamheten. Om en ideell förening inte uppfyller kraven på allmännyttigt ändamål, verksamhetens art, öppenhet i medlemsantagningen och inkomstanvändning, blir föreningen helt skattepliktig. Medlemsavgifter mm Medlemsavgifter beskattas inte. Även anslag och bidrag från offentliga myndigheter, andra organisationer eller privatpersoner är skatte fria utom då anslaget eller bidraget är till för att täcka kostnader i en skattepliktig verksamhet. Grundavdrag och inkomstskatt Den statliga inkomstskatten är 22%. En allmännyttig förening, som har skattepliktig inkomst får ett grund avdrag. Grundavdraget är kr. Det dras av automatiskt av Skatte verket och ska alltså inte dras av i deklarationen. Särskild löneskatt på pensionskostnader En ideell förening som tryggat pension genom att ha betalat avgift för tjänstepensionsförsäkring, att ha gjort avsättning till pensionsstiftelse eller att i balansräkningen ha gjort avsättning till konto Avsatt till pensioner ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader. Detsamma gäller om föreningen betalat ut otryggad direktpension. Skatten är 24,26% av beskatt nings underlaget. INK3 Avkastningsskatt En ideell förening, som i balansräkningen gjort avsättning för pension enligt allmän pensionsplan, ska betala avkastningsskatt på pensions medel. Skatteunderlaget är pensionsskulden vid beskattningsårets början multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. 418 Stiftelser och föreningar

419 Deklaration för ideella föreningar INK3 Ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar ska antingen lämna en inkomstdeklaration eller en särskild uppgift till Skatteverket. En deklaration ska lämnas av ideella föreningar som ska betala fastighetsavgift, fastighetsskatt, avkastnings skatt eller särskild löneskatt på pensionskostnader föreningar som är obegränsat skattskyldiga för inkomst om inkomsten är större än 100 kr allmännyttiga ideella föreningar om de skattepliktiga inkomsterna är större än kr. Särskild uppgift En särskild uppgift ska lämnas av ideella föreningar, som är helt eller delvis skattebefriade. I den särskilda uppgiften tar föreningen upp inkomster och förmögenhet, som inte ska tas upp till beskattning. Följande föreningar ska lämna en särskild uppgift: föreningar med huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar föreningar med huvudsakligt ändamål att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för undervisning eller utbild ning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja veten skaplig forskning eller nordiskt samarbete föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga och därmed jämförliga ändamål. För att föreningen ska vara begränsat skattskyldig och för att föreningen ska få lämna särskild uppgift gäller att syftet inte är att stödja medlemmarnas eller några andra personers ekonomiska intressen, föreningen uppfyller de ovan beskrivna kraven på verksam hetens art och inkomstanvändning, och att föreningen har öppen medlemsantagning. Den särskilda uppgiften (INK3SU) lämnas tillsammans med på blankett INK3. Bokföringsmässiga grunder Har föreningen näringsverksamhet ska både inkomstdeklaration och särskild uppgift göras enligt bokföringsmässiga grunder. Bokföringsmässiga grunder betyder att inkomster och utgifter som hör till räkenskapsåret ska tas upp oavsett när föreningen fått betalt respektive betalat. INK3 Stiftelser och föreningar 419

420 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Befrielse och dispens En allmännyttig förening, som har vissa skattefria inkomster, kan begära hos Skatteverket (blankett SKV 2501) att slippa lämna särskild uppgift för dessa. Även om föreningen slipper lämna den särskilda uppgiften måste föreningen deklarera övriga inkomster, fastighetsskatt mm. Ansökan om befrielse från att lämna särskild uppgift ska lämnas till Skatteverket i det län där föreningens styrelse finns. Skatteverket kan även ge dispens från kravet på inkomst användning. Dispens tiden är högst fem år. Stiftelser Stiftelser som har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål behandlas förmånligt i skattehänseende. Detta gäller om verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande (90 100%) är inriktad på det allmän nyttiga ändamålet. Allmännyttiga stiftelser som inte uppfyller detta krav samt familjestiftelser, näringsdrivande stiftelser och de flesta företags an knutna stiftelser, är skattepliktiga. INK3 Kvalificerat allmännyttigt ändamål Kvalificerat allmännyttiga ändamål är att främja försvarsändamål främja vård och uppfostran av barn lämna understöd för undervisning eller utbildning syssla med hjälpverksamhet bland behövande främja vetenskaplig forskning (i första hand vetenskap vid akademier, högskolor och motsvarande institutioner) främja nordiskt samarbete. Stiftelsens stadgar, där ändamålet ska framgå, avgör stiftelsens skatte rättsliga status. Det räcker dock inte med att en stiftelse enligt sina stadgar främjar ett visst allmännyttigt ändamål, utan det krävs dessutom att detta ändamål fullföljs i verkligheten. Begränsat skattskyldiga stiftelser För att en allmännyttig stiftelse med kvalificerat ändamål ska kunna utnyttja den förmånliga beskattningen krävs att en rimlig del av avkastningen används för det kvalificerade ändamålet. Den avkast ning som måste användas är i första hand nettot av räntor, utdelningar mm, dvs sådan avkastning som är skattefri hos allmännyttiga stiftelser med kvalificerat ändamål. 420 Stiftelser och föreningar

421 INK3 Ideella föreningar och stiftelser I avkastningen brukar man inte räkna in kapitalvinster, bidrag, gåvor och liknande utan bara den faktiska avkastningen. Vad innebär den förmånliga beskattningen? En allmännyttig stiftelse som uppfyller kraven på kvalificerat ändamål och inkomstanvändning behöver bara skatta för inkomst av näringsverksamhet som avser fastighet och rörelse. Stiftelsen behöver alltså inte skatta för kapitalinkomster såsom räntor och kapitalvinster. Okvalificerade stiftelser Stiftelser som inte uppfyller kraven på kvalificerat ändamål och inkomstanvändning är skyldiga att skatta för sina inkomster på samma sätt som övriga näringsidkare. En sådan stiftelse betalar 22% i skatt på sina skattepliktiga inkomster. Särskild löneskatt på pensionskostnader En stiftelse som tryggat pension genom att ha betalat avgift för tjänstepensionsförsäkring, att ha gjort avsättning till pensionsstiftelse eller att i balansräkningen ha gjort avsättning till konto Avsatt till pensioner ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader. Detsamma gäller om stiftelsen betalat ut otryggad direktpension. Skatten är 24,26% av beskattnings underlaget. Avkastningsskatt Pensionsstiftelser måste betala avkastningsskatt på pensions kapitalet. Skatteunderlaget är förmögenheten vid beskattnings årets början multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Även andra stiftelser måste betala avkastningsskatt om de gjort avsättning för avdragsgill pension i balansräkningen. Deklaration Stiftelser ska antingen lämna en deklaration eller en särskild uppgift till Skatteverket. En inkomstdeklaration ska lämnas av stiftelser som ska betala fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensions medel eller särskild löneskatt på pensionskostnader stiftelser som är obegränsat skattskyldiga för inkomster som är större än 100 kr allmännyttiga stiftelser om de skattepliktiga inkomsterna är större än 100 kr. INK3 Stiftelser och föreningar 421

422 INK3 Ideella föreningar och stiftelser Särskild uppgift En särskild uppgift ska lämnas av stiftelser, som är helt eller delvis skattebefriade. I den särskilda uppgiften tar stiftelsen upp inkomster och förmögenhet, som inte ska tas upp till beskattning i inkomst deklarationen. Följande stiftelser är uppgiftsskyldiga: personalstiftelser (enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse mm) med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbets löshet, sjukdom eller olycksfall och så kallad trygg hetsstiftelse som bildats enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer stiftelser med huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar stiftelser med huvudsakligt ändamål att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete. Den särskilda uppgiften (INK3SU) lämnas tillsammans med på blankett INK3. Bokföringsmässiga grunder Har stiftelsen näringsverksamhet ska både inkomstdeklaration och särskild uppgift göras enligt bokföringsmässiga grunder. Bokförings mässiga grunder betyder att inkomster och utgifter som hör till räkenskapsåret ska tas upp oavsett när stiftelsen fått betalt respektive betalat. Även om stiftelsen driver näringsverksamhet får den ha ett annat räkenskapsår än kalenderår. Deklarationsblanketten INK3 INK3 INK3 är huvudblanketten och ska lämnas av alla. Till denna hör några underblanketter som bara ska lämnas av den det berör. Varje sådan här underblankett är ett separat blad. Högst upp på första sidan ska föreningens eller stiftelsens organisationsnummer anges. Har föreningen eller stiftelsen skattepliktiga inkomster ska dessa redovisas antingen på INK3R (räkenskapsschemat) och INK3S (skattemässiga justeringar) eller på INK3K (kapitalinkomster). Räkenskapsschemat används av föreningar och stiftelser som bedriver så kallad egentlig näringsverksamhet (rörelse och fastighetsförvaltning). Därefter redovisar föreningen eller stiftelsen 422 Stiftelser och föreningar

423 INK3 Ideella föreningar och stiftelser inkomst från närings verksamheten i ruta [1.1] eller underskott av näringsverksamheten i ruta [1.2]. I ruta [1.3] redovisas underlaget för den särskilda löneskatten på tjänstepensionsförsäkringar, avsättningar till pensionsstiftelse eller konto Avsatt till pensioner. I ruta [1.4] redovisar du det (eventuella) negativa underlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader. I ruta [1.5 och 1.6] redovisas underlaget för avkastningsskatt när det gäller avsättningar till pensioner respektive utländska kapitalförsäkringar. En förening eller stiftelse som äger en fastighet som är skattepliktig, ska betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Underlagen specificeras på INK3, rutorna [ ]. Blanketten skrivs under av såväl föreningar och stiftelser som lämnar inkomstdeklaration som INK3SU, Särskild uppgift. INK3R Räkenskapsschemat INK3R ska fyllas i av föreningar och stiftelser som bedriver egentlig näringsverksamhet (rörelse eller fastighetsförvaltning) och som måste lämna inkomstdeklaration, dvs som har skattepliktiga inkomster. På första sidan lägger du in balansräkningens siffror. På andra sidan finns två kolumner. I den vänstra kolumnen för du in siffrorna från resultaträkningen medan du in den högra kolumnen endast för in de belopp som är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Exempelvis är inte medlemsavgifter och gåvor några skattepliktiga intäkter, se mer i exemplen längre fram. INK3S INK3S består av tillkommande skattemässiga justeringar. Längst ner på sidan ska uppgift lämnas om ej återförda värdeminskningsavdrag på byggnader vid beskattningsårets utgång [7.11] samt ej återförda värdeminskningsavdrag avseende markanläggningar vid beskattningsårets utgång [7.12]. Dessutom ska uppgifter lämnas om återförda belopp vid restvärdeavskrivning [7.13] och gjorda avdrag för kapitalförvaltningskostnader [7.14]. INK3 Upplysningar om årsbokslutet/årsredovisningen Du ska sätta kryss i Ja- eller Nej-rutorna på INK3S. Första frågan gäller om du tagit hjälp av någon uppdragstagare, t ex en redovisningskonsult, för att upprätta årsbokslutet/årsredovisningen. Om du gjort det själv, eller om någon av dina anställda gjort det, ska du sätta krysset i Nej-rutan. Vilka som räknas som upp Stiftelser och föreningar 423

424 INK3 Ideella föreningar och stiftelser dragstagare och var ribban sätts för att denne ska anses ha biträtt vid upprättandet av årsbokslutet/årsredovisningen är väldigt oklart som vi ser det. Ett kryss i Ja-rutan torde innebära att Skatteverket litar mer på att årsbokslutet/årsredovisningen gjorts på ett korrekt sätt. Det innebär rimligen att det kommer att göras fler granskningar av deklarationer där Nej-rutan kryssats i, eller? Andra frågan gäller om årsredovisningen reviderats eller inte. INK3K INK3K Kapitalinkomster, ska fyllas i av den som har skattepliktiga kapitalinkomster eller näringsinkomster från någon annan verksamhet (t ex från en handelsbolagsandel). Denna blankett får inte lämnas tillsammans med INK3R och INK3S. INK3SU INK3SU Blankett för särskilda uppgifter, är tvådelad och ska bifogas huvudblanketten. en sida är till för stiftelser och där ska stiftelsens ändamål framgå. en sida ska användas av ideella föreningar och registrerade trossamfund. Ändamål för föreningen/trossamfund ska framgå liksom en mindre resultaträkning. INK3 INK3SU Bergvikens IK Föreningen bedriver ingen skattepliktig verksamhet, har inga anställda, ingen fastighet och fyller därför i den särskilda uppgiften (INK3SU) plus att man skriver under huvudblanketten INK3. Föreningen har som ändamål att bedriva idrottslig verksamhet bland barn och ungdomar i Bergviken. Föreningens verksamhet har bedrivits i enlighet med detta ändamål under året. Bergvikens IK har inte haft några hyresinkomster och har ingen egen fastig het, så föreningen hoppar över dessa frågor. Bergvikens IK har haft kr [4.1] i medlems avgifter under året. Föreningen har också fått kr [4.2] i bidrag för sin klubblokal och 500 kr [4.3] i ränta på bankkontot. Föreningen har haft vissa skattefria intäkter under året; inträdes avgifter till före ningens fotbollsmatcher, kr [4.5], och försäljning av korv, dricka och godis på hemmamatcher, kr [4.5]. Dessa uppgifter fyller föreningen i under rubriken Ideella föreningar och registrerade trossamfund, skattefria rörelse intäkter (naturlig anknytning/hävd). Kostnaderna för själva idrotts verksamheten har varit kr [4.8] och för kapitalförvaltningen (bankkostnader för att kunna använda bankens e-tjänster) 750 kr [4.10]. Kostnaderna för den skattefria rörelsen har varit kr [4.12] (inköp av korv och dricka osv). 424 Stiftelser och föreningar

425 Särskild uppgift Ideella föreningar/registrerade trossamfund Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i INK3SU Räkenskapsår Föreningens/trossamfundets ändamål enligt stadgarna X Idrott Sjukvård Kultur Miljövård Social hjälpverksamhet Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet Omsorg om barn och ungdom Utbildning Politisk verksamhet Vetenskaplig forskning Religiös verksamhet Annan likvärdig verksamhet Fastighet % Kvm Hur stor del av egen fastighet används i verksamheten (ange procenttal och yta)? Om föreningen/trossamfundet använder flera fastigheter i den egna verksamheten kan uppgifter lämnas för varje fastighet på särskild skrivelse. Intäkter under beskattningsåret Kostnader under beskattningsåret 4.1 Medlemsavgifter Ändamålsenlig verksamhet/ medlemsverksamhet Bidrag/gåvor Utdelade bidrag/stipendier enligt ändamålet 4.3 Kapitalavkastning (räntor, utdelningar, ej kapitalvinster) Kapitalförvaltning Kapitalvinster Kapitalförluster 4.5 Skattefri rörelse (naturlig anknytning/hävd) 4.12 Skattefri rörelse Skattefri fastighet 4.13 Skattefri fastighet 4.7 Övriga intäkter 4.14 Övriga kostnader Glöm inte att huvudblanketten ska undertecknas. INK3SUM P4 BL Skatt

426 Skatteverket Information om hur man fyller i blanketten finns i broschyren Skatteregler för ideella föreningar, SKV 324 och Skatteregler för stiftelser, SKV 329. Ange belopp i hela krontal. Inkomstdeklaration 3 Ideella föreningar, stiftelser m.fl. Organisationsnummer Räkenskapsår Namn (firma) adress Näsbuktens IK Fr.o.m. T.o.m M Datum då blanketten fylls i Underlag för inkomstskatt 1.1 Överskott enligt p eller Underskott enligt p eller 7.10 Underlag för fastighetsavgift Underlag för särskild löneskatt 1.3 Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader 1.4 Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader Underlag för avkastningsskatt 1.5 Underlag för avkastningsskatt 15 %. Försäkringsföretag m.fl. Avsatt till pensioner 1.6 Underlag för avkastningsskatt 30 %. Försäkringsföretag m.fl. Utländska kapitalförsäkringar Underlag för fastighetsskatt 1.7 Småhus/ ägarlägenhet 1.8 Hyreshus, bostäder hel avgift halv avgift hel avgift halv avgift 1.9 Småhus/ägarlägenhet: tomtmark, byggnad under uppförande 1.10 Hyreshus: tomtmark, bostäder under uppförande 1.11 Hyreshus: lokaler 1.12 Industri/elproduktionsenhet, värmekraftverk (utom vindkraftverk) 1.13 Elproduktionsenhet, vattenkraftverk Inkomstdeklaration och särskild uppgift Underskrift Behörig firmatecknares namnteckning 1.14 Elproduktionsenhet, vindkraftverk För stiftelse, ideell förening och registrerat trossamfund som inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration gäller underskriften i stället avlämnandet av särskild uppgift. Övriga upplysningar Namnförtydligande Telefonnummer Upplysningar kan bara lämnas i särskild skrivelse. Kryssa här om övrig upplysning lämnats (t.ex. begäran om avräkning av utländsk skatt). INK3M P4 BL Skatt

427 INK3 Ideella föreningar och stiftelser INK3 Idrottsföreningen Näsbuktens IK Näsbuktens IK bedriver viss skattepliktig näringsverksamhet, har en kanslist anställd och har en fastighet och fyller därför i INK3 enligt följande: Förlusten som hämtats från ruta [7.10] på INK3S skrivs i ruta [1.2]. Underskottet flyttas framåt till nästa års deklaration och kan nyttjas då. De totalt betalda pensionssparpremierna till kanslisten har under året varit kr och skrivs i ruta [1.3]. Det innebär att föreningen ska betala kr i särskild löneskatt ( x 24,26%). Fastigheten som föreningen äger har ett taxeringsvärde på kr. Det beloppet är förifyllt i ruta [1.11]. INK3 Stiftelser och föreningar 427

428 Räkenskapsschema Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i INK3R Räkenskapsår Balansräkning Anläggningstillgångar Eget kapital 5.1 Immateriella anläggningstillgångar 5.12 Eget kapital Byggnader och markanläggningar 5.3 Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av Obeskattade reserver 5.13 Periodiseringsfonder 5.4 Maskiner och inventarier 5.5 Finansiella anläggningstillgångar 5.6 Övriga anläggningstillgångar 5.14 Övriga obeskattade reserver Avsättningar 5.15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Omsättningstillgångar 5.16 Övriga avsättningar Skulder 5.7 Varulager 5.17 Låneskulder Kundfordringar Skatteskulder Övriga fordringar 5.19 Leverantörsskulder Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 5.20 Övriga skulder 5.11 Kassa och bank Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Räkenskapsschema Föreningar/stiftelser som har skattepliktiga inkomster ska antingen - fylla i denna bilaga Räkenskapsschema (INK3R) och bilagan Skattemässiga justeringar (INK3S) eller - endast fylla i bilagan Kapitalintäkter m.m. (INK3K). Ni som bedriver egen yrkesmässig och självständig förvärvsverksamhet (rörelse eller fastighetsförvaltning) ska fylla i den här bilagan (INK3R) och bilagan Skattemässiga justeringar (INK3S). Ni som bara har skattepliktiga kapitalinkomster eller näringsinkomster från någon annan (t.ex. från en handelsbolagsandel) ska istället redovisa inkomsterna på bilagan Kapitalinkomster m.m. (INK3K). INK3RM P4 BL Skatt

429 INK3 Ideella föreningar och stiftelser INK3R Näsbuktens IK Näsbuktens IK för över sin balansräkning till INK3R. Fastighetens bokförda värde är kr [5.2], marken kr [5.3]. Kundfordringarna per bokslutsdatum är kr [5.8], saldot på bankkontot är kr [5.11]. Det egna kapitalet är kr [5.12], kvar på lånet till banken är kr [5.17], skatteskulderna är kr [5.18] och leverantörsskulderna är kr. Föreningens hyresgäst har betalat sin kvartalshyra för det kommande årets första period i december och det beloppet ( kr) tas upp i ruta [5.21]. INK3 Stiftelser och föreningar 429

430 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i Räkenskapsår Resultaträkning Samt skattemässiga justeringar Intäkter 6.1 Medlemsavgifter Belopp enligt redovisningen Belopp som ska tas upp/dras av vid beskattningen 6.2 Serviceavgifter Gåvor och bidrag Nettoomsättning 6.5 Övriga intäkter Kostnader 6.6 Varor och legoarbeten Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Finansiella poster Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag Resultat vid avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar Övriga finansiella intäkter t.ex. ränteintäkter och utdelningar 6.14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar Räntekostnader och liknande resultatposter Extraordinära intäkter 6.17 Extraordinära kostnader Bokslutsdispositioner 6.18 Återföring av periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond Övriga bokslutsdispositioner t.ex. lämnade/mottagna koncernbidrag 6.21 Skatt på årets resultat (skatt som ska dras av redovisas i p. 6.8 eller 6.10) 6.22 Resultat enligt redovisningen Vinst (+) Förlust (-) = Vinst (+) Förs över till p. 7.1 = Justerat resultat Förlust (-) Förs över till p. 7.2 = INK3RM P4 BL Skatt

431 INK3 Ideella föreningar och stiftelser INK3R sid 2 Näsbuktens IK Årets totala medlemsavgifter uppgår till kr [6.1]. Föreningens bidrag för driften av de egna lokalerna och för de aktiviteter man bedrivit uppgår till totalt kr, lönebidraget för kansliet är kr, dvs de totala bidragen är kr [6.3]. Ingen del av dessa bidrag är skattepliktiga, dvs i den högra (skattepliktiga) kolumnen skriver vi 0 kr. I rutan för nettoomsättning [6.4] så ska följande belopp tas med (totalt kr): hyresintäkter för den uthyrda lokalen kr, fikaförsäljning vid föreningens hemmamatcher på kr plus entréavgifter på desamma på kr och intäkter av den av föreningen bedriva minigolfbanan på kr. Hyresintäkterna och minigolfintäkterna är skattepliktiga och ska redovisas i den högra kolumnen (totalt kr). Elkostnader för lokalen, fastighetsskatt, portokostnader, telefonkostnader mm uppgår under året till totalt kr [6.7]. Den skattepliktiga delen beräknas till kr, som förs in i den högra kolumnnen. Lönekostnaderna under året har uppgått till kr. Till det tillkommer arbetsgivaravgifter, pensionsförsäkringspremier och särskild löneskatt på totalt kr, totalt kr [6.8]. Man har gjort uppskattningen att 20% av nedlagda personalkostnader ska hänföras till den skattepliktiga delen, det innebär att vi fyller i kr i den högra kolumnen. De gjorda avskrivningarna på den egna byggnaden [6.9] är för året kr. Samma summa förs in i den högra kolumnen. De totala kostnaderna för den löpande ideella verksamheten [6.10] är kr. Vi skriver 0 kr i den skattepliktiga högra kolumnen. Ränteintäkterna på sparkontot [6.13] är blygsamma; 180 kr, noll kr i den högra kolumnen. Räntekostnaderna för banklånen [6.15] som man tog vid köpet av fastigheten slutade på för året kr. Samma summa skrivs i den högra kolumnen. Det bokföringsmässiga resultatet [6.22] blir en vinst med kr. Justerat resultat [6.23], dvs det resultat som ska tas upp vid beskattningen är däremot kr efter summering av den högra kolumnen. Beloppet förs sedan över till [7.1], överst på INK3S högst upp. INK3 Stiftelser och föreningar 431

432 Skattemässiga justeringar Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i INK3S Räkenskapsår Tillkommande skattemässiga justeringar 7.1 Justerat resultat från föregående sida p. 6.23, vinst 7.2 Justerat resultat från föregående sida p. 6.23, förlust 7.3 Underskott a. Outnyttjat underskott från föregående år b. Reduktion av underskott med hänsyn till exempelvis ackord 7.4 Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet 7.5 Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet a. Beräknad schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång b. Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret c. Intäkt negativ justerad anskaffningsutgift d. Övriga intäkter Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av fastighet och bostadsrätt Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8) 7.8 Återföringar vid avyttring av fastighet (t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsavdrag) Överskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.1) (+) = Underskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.2) (-) = Övriga uppgifter 7.11 Vid beskattningsårets utgång ej återförda värdeminskningsavdrag avseende byggnader 7.12 Vid beskattningsårets utgång ej återförda värdeminskningsavdrag avseende markanläggningar Vid restvärdeavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning, utrangering 7.14 Avdrag för kapitalförvaltningskostnader har gjorts med Upplysningar om årsbokslutet/årsredovisningen Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsbokslutet/årsredovisningen Ja Nej Årsredovisningen har varit föremål för revision X X Ja Nej INK3SM P4 BL Skatt

433 INK3 Ideella föreningar och stiftelser INK3S Näsbuktens IK Det justerade resultatet från ruta 6.23 INK3R sidan två, är en vinst på kr [7.1]. Från tidigare år finns ett inrullat underskott som man kan nyttja [7.3a]. Underskottet är på kr och hämtas från förra årets INK3, ruta 1.2. Underskottet på kr fylls i både här[7.10] och flyttas med till huvudblankettens sida 1, ruta 1.2. De totala gjorda avskrivningarna ( kr) som är gjorda på byggnaden förs in här [7.11]. Man har inte anlitat någon redovisningskonsult vid upprättandet av bokslutet, så därför kryssar man i nej-rutan. Däremot så har årsredovisningen varit föremål för revision, vilket innebär att man kryssar i ja-rutan. INK3 Stiftelser och föreningar 433

434 Särskild uppgift - Stiftelse Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i INK3SU Räkenskapsår Stiftelsens ändamål enligt stadgarna Idrott Sjukvård Kultur Miljövård Omsorg om barn och ungdom X Social hjälpverksamhet Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet Utbildning Politisk verksamhet Vetenskaplig forskning Religiös verksamhet Annan likvärdig verksamhet Uppgifter för avkastningsstiftelser 3.1 Beslutad utdelning av bidrag/ stipendier enligt ändamål Bidrag/gåvor 3.3 Kostnader för att erhålla bidrag och gåvor (insamlingskostnader) 3.4 Kapitalavkastning (räntor och utdelning, ej kapitalvinster) Kapitalförvaltningskostnader Kostnader för att fullfölja stiftelsens ändamål 3.7 Beslutad utdelning enligt p. 3.1 hör till föregående års kapitalavkastning Ja Uppgifter för insamlings-/verksamhetsstiftelser 3.8 Intäkter 3.9 Kostnader Glöm inte att huvudblanketten ska undertecknas. INK3SUM P4 BL Skatt

435 INK3 Ideella föreningar och stiftelser INK3SU Näsbuktens insamlingsstiftelse Stiftelsen är inskränkt skattskyldig och behöver därmed enbart lämna en särskild uppgift. Stiftelsen har som syfte att vidareutbilda ortens barn och ungdomar i idrottslig verksamhet. 3.1 Stiftelsen har beslutat om att dela ut kr per år i de kommande tre åren och fyller därför i kr i ruta Under året så har stiftelsen fått ränteintäkter på kr som man fyller i ruta Man har under året betalat ut styrelsearvoden och haft en del bankkostnader. Den totala summan för dessa kapitalförvaltningskostnader är kr. Glöm inte att underteckna huvudblanketten INK3. INK3 Stiftelser och föreningar 435

436 Kapitalinkomster m.m. Inkomstdeklaration 3 Fr.o.m. T.o.m. Organisationsnummer Datum då blanketten fylls i INK3K Räkenskapsår Intäkts- och kostnadsposter 2.1 Resultat från handelsbolagsandel enligt blankett N3B 2.2 Intäktsränta, utdelning eller andra kapitalintäkter Överskott + Underskott Kapitalvinst m.m. 2.4 Skuldränta m.m. 2.5 Kostnad för kapitalförvaltning 2.6 Kapitalförlust m.m. 2.7 Lämnade koncernbidrag och uppskov med kapitalvinst enligt N4 2.8 Erhållna koncernbidrag och återfört uppskov av kapitalvinst enligt N4 2.9 Outnyttjat underskott från föregående år Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret 2.11 Intäkt negativ justerad anskaffningsutgift 2.12 Återföring av periodiseringsfond 2.13 Beräknad schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång Föreningar/stiftelser som har skattepliktiga inkomster ska antingen - fylla i denna bilaga Kapitalintäkter m.m. (INK3K) eller - bilagorna Räkenskapsschema (INK3R) och Skattemässiga justeringar (INK3S). Ni som bara har skattepliktiga kapitalinkomster eller näringsinkomster från någon annan (t.ex. från en handelsbolagsandel) ska fylla i den här bilagan (INK3K). Ni som har inkomst av egen bedriven yrkesmässig och självständig förvärvsverksamhet (rörelse eller fastighetsförvaltning) ska redovisa samtliga inkomster på bilagorna Räkenskapsschema (INK3R) och Skattemässiga justeringar (INK3S) Avsättning till periodiseringsfond 2.15 Periodiskt understöd i familjestiftelse Överskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.1) (+) 2.17 Underskott (flyttas till huvudblanketten sid 1, p. 1.2) (-) = 1 Avser inte tidigare ej utnyttjade kapitalförluster s.k. "fållanförluster" vilka ska redovisas i punkt Avdraget får ej medföra underskott - - = INK3KM P4 BL Skatt