Nedanstående text är hämtad direkt från Skatteverkets hemsida den 29 november 2011 Idrottsföreningar

Transkript

1 Nedanstående text är hämtad direkt från Skatteverkets hemsida den 29 november 2011 Idrottsföreningar Idrottsföreningar är som regel ideella föreningar. De följer alltså samma regler som andra ideella föreningar. Dessa allmänna regler finns under rubriken Ideella föreningar i menyn till vänster. Det finns dock ytterligare saker som idrottsföreningar ska tänka på. En idrottsutövare är en aktiv idrottsman/kvinna tränare/instruktör lagledare domare/linjemän materialförvaltare tävlingsfunktionär. Kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, kökspersonal, styrelseledamöter eller försäljningspersonal räknas inte som idrottsutövare. I en kammarrättsdom, i Göteborg , gällande BK Häcken godtogs dock att tillfälligt anlitad kökspersonal, serveringspersonal, skolvärdar och kontorsarbetare som utfört arbete i samband med den internationella fotbollstävlingen Gothia Cup, även betraktades som idrottsutövare för vilka halva prisbasbeloppsregeln ska gälla. Med idrottslig verksamhet avses enligt administrativ praxis och förarbetsuttalande normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Riksidrottsförbundet (RF) eller annan jämförlig organisation, jfr prop. 1990/91:76 s. 9. Även Friluftsfrämjandet har ansetts vara sådan förening som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet (RÅ 1999 ref. 25). Observera att s.k. tankesporter som exempelvis schack och bridge inte omfattas av dessa regler.

2 Idrottsföreningar och kontrolluppgifter När en idrottsförening har betalat ut ersättning eller lämnat en förmån, som sammanlagt för helt år är 100 kronor eller mer, till en person ska idrottsföreningen senast den 31 januari året därefter lämna kontrolluppgift till Skatteverket. Var på kontrolluppgiften ersättningen/förmånen ska redovisas framgår av broschyren "Kontrolluppgifter - lön, förmåner m.m." (SKV 304). Föreningen ska inte betala arbetsgivaravgifter på utbetald ersättning om ersättningen till en idrottsutövare under ett kalenderår understiger ett halvt prisbasbelopp, kronor 2011 ersättningen till någon annan än idrottsutövare under ett kalenderår understiger kronor. Kontrolluppgiftsblanketter/KU-registreringsprogram kan du beställa via vår beställningstjänst. Du kan också lämna kontrolluppgifterna elektroniskt eller via vårt registreringsprogram för kontrolluppgifter. Ansvar för att lämna kontrolluppgifter Kontrolluppgift ska lämnas utan särskilt föreläggande från Skatteverket. Det är idrottsföreningens styrelse som är ansvarig för att kontrolluppgifter lämnas. Det är straffbart att inte lämna kontrolluppgifter om man varit skyldig att lämna sådana. Skattskyldighet för mottagaren av ersättningen Privatpersoner är skyldiga att föra anteckningar över samtliga ersättningar, arvoden och förmåner för att kunna göra deklarationen oavsett om man får kontrolluppgift eller inte. Man är alltså skattskyldig för inkomsten även om arbetsgivaren missat att skicka en kontrolluppgift. I den här sammanställningen hjälper Skatteverket dig att fylla i kontrolluppgifterna på blankett KU10 (SKV 2300) för de som fått ersättning från din förening. Läs mer under rubrikerna till vänster.

3 Halva prisbasbeloppsregeln - idrottsföreningar En allmännyttig ideell förening vars huvudsakliga syfte är att främja idrottslig verksamhet är befriad från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på vissa ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp. Sådana ersättningar medför således inte någon ytterligare kostnad. Halva prisbasbeloppsregeln gäller all ersättning som betalas ut till idrottsutövaren. Kostnadsersättningar som är avdragsgilla för idrottsutövaren räknas dock inte med i det halva prisbasbeloppet, t.ex. traktamente och bilersättning för resor i tjänsten som inte överstiger avdragsgilla schablonbelopp. Avdragsgill resekostnadsersättning för egen bil i tjänsten är 18,50 kronor/mil. Halva prisbasbeloppsregeln gäller endast för idrottsutövare. Ersättningens benämning - idrottsföreningar Skattemässigt bedöms ersättningen efter vad den faktiskt avser. Det går därför inte att döpa om en ersättning för att undgå beskattning eller för att undgå att betala arbetsgivaravgifter. Det går t.ex. inte att betala ut "tränararvode" till en styrelseledamot för att föreningen ska slippa betala arbetsgivaravgifter. Föreningen kan inte heller civilrättsligt avtala bort skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och skyldigheten att göra skatteavdrag. Ersättning för arbete som man får i form av t.ex. varor, fri bostad, fri bil eller presentkort i stället för kontant betalning är skattepliktig. Varorna och förmånerna värderas normalt efter marknadsvärdet dvs. vad varan eller förmånen kostar ute i handeln. Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag - idrottsföreningar En förening som betalar ut ersättning till någon som inte är idrottsutövare ska betala arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till kronor eller mer under året. För en idrottsutövare är gränsen för att betala arbetsgivaravgifter ett halvt prisbasbelopp, kronor Om ersättningen uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer ska föreningen betala arbetsgivaravgifter på hela ersättningen. Föreningens skyldighet att dra av skatt följer skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Om föreningen ska dra av skatt och mottagaren av ersättningen inte har sin huvudsakliga inkomst från föreningen ska föreningen dra av 30 procent i skatt från ersättningen. Föreningen får göra ett högre skatteavdrag om mottagaren begär det. Lägre avdrag får endast göras efter beslut av Skatteverket. Pensionsgrundande inkomst Idrottsersättning under ett halvt prisbasbelopp är inte pensionsgrundande för mottagaren. Reglerna om pensionsgrundande inkomst följer skyldigheten att betala arbetsgivaravgift. Stipendier - idrottsföreningar Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbildning. De är även skattefria om de är avsedda för andra ändamål och de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning. Stipendiet får inte heller betalas ut periodiskt (8 kap. 5 IL). Även om en ersättning rubriceras som stipendium är den skattepliktig om den har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för prestationer för utbetalaren eller någon i intressegemenskap med denne. Ett stipendium som betalas ut av en förening till en idrottsutövare som är aktiv i föreningen är således som regel skattepliktigt. Ett stipendium från idrottsförbund för spel på landslagsnivå har dock ansetts skattefritt.

4 Tävlingsvinster - idrottsföreningar En tävlingsvinst är skattefri om den inte kommer från anställning eller uppdrag inte består av kontanter eller liknande, t.ex. värdepapper avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger 3 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor (1 300 kr) (8 kap. 4 IL). Tävlingsvinst i form av bruksföremål, presentkort (som inte kan lösas in mot kontanter), eller resa etc. är skattefri upp till angivet belopp (1 300 kr). Beloppsgränsen bedöms vid varje vinsttillfälle för sig. Pris i form av minnesföremål som medalj, plakett eller pokal etc. är skattefritt oavsett värde. Sponsorersättning - idrottsföreningar Sponsorersättning till idrottsutövare som inte bedriver näringsverksamhet, t.ex. ersättning för reklam på kläder eller fordon, utgör i normalfallet ersättning för arbete och ersättningen ska därför beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalaren (sponsorn) ska normalt betala arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och redovisa ersättningen i kontrolluppgift. Läs även under reklamskatt. Sponsorersättning till idrottsutövare som bedriver hobbyverksamhet bör dock kunna utgöra inkomst i hobbyverksamheten om ersättningen har karaktär av hyra för reklamplats inom ramen för verksamheten och inte heller kan anses hänförligt till något personligt uppdragsförhållande. Detta bör då inte gälla ersättning för reklam som mottagaren bär personligen utan enbart ersättning som avser reklamplats på inventarier, i lokaler eller i publikationer och liknande. I sådana fall ska ersättningen ingå i mottagarens underlag för egenavgifter för hobbyverksamheten. Utbetalaren ska även i sådant fall lämna kontrolluppgift för ersättningen. Se vidare Skatteverkets skrivelse , (dnr /111). Förmåner - idrottsföreningar Ersättning för arbete är skattepliktig för mottagaren. Detta gäller även om ersättningen utges i form av förmåner, exempelvis bostad, bil, förbruknings- eller kapitalvaror samt tjänster av olika slag. Detta gäller oavsett om förmånen utges av föreningen, tävlingsarrangör eller sponsor etc. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet (61 kap. 2 IL). Vissa förmåner som exempelvis bostads-, bil- och kostförmån värderas enligt schablonregler. Även rabatterade säsongskort och liknande som idrottsutövaren får köpa och som kan nyttjas av närstående eller andra är en skattepliktig förmån för idrottsutövaren. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd och meddelanden för värdering av bilförmån liksom för vissa andra förmåner, bl.a. arbetskläder, gåvor, kost, bostad, semesterbostad och penninglån. Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande. "Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning." Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den erhålls fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen, såsom under tjänsteresa, tjänsteförrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser, studieresor och liknande. Förmån av fri kost är skattepliktig även om man har fått den utomlands. I likhet med andra förmåner är kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som utger förmånen. En förutsättning är att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen. Om den anställde betalar för måltiden genom nettolöneavdrag räknas det av från

5 förmånsvärdet. Förmånsbeskattning utgår inte för hotellfrukost och kost på allmänna transportmedel om kosten obligatoriskt ingår i priset för övernattningen eller transporten. Traktamentsersättning - idrottsföreningar Idrottsutövare Två begrepp är väsentliga i dessa sammanhang, nämligen dels var tjänstestället är och dels var den vanliga verksamhetsorten är. Den vanliga verksamhetsorten är ett område inom ett avstånd av 50 kilometer närmaste färdväg både från tjänstestället och bostaden. En idrottsutövare har sitt tjänsteställe på den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan). Vid tävling på annan plats (bortaplan) är idrottsutövaren på tjänsteresa. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa kan medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Både tävlingen och övernattningen ska alltså ha skett utanför 50- kilometersgränsen. Avdrag medges med lika stort belopp som det traktamente man fått, dock högst fastställda schablonbelopp. Arbetsgivaren kan i dessa fall skattefritt betala ut traktamentsersättningar enligt fastställda schablonbelopp. Arbetsgivaren redovisar sådana skattefria ersättningar med kryss på kontrolluppgiften, vilket innebär att den anställde varken ska ta upp eller göra något avdrag i deklarationen. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på respektive plats där matchen eller tävlingen äger rum. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och arbetsgivaren kan inte betala ut skattefritt traktamente. Om arbetsgivaren betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Vad som gäller för idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå finns under Resor och reseersättning. Resor och reseersättning - idrottsföreningar Idrottsutövare Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan) är arbetsresor. Om arbetsgivaren betalar ut ersättning för dessa resor ska den beskattas som lön. Idrottsutövaren medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor. För sådana resor medges avdrag med egen bil med 18,50 kronor/mil. Om arbetsgivaren betalar ut ersättning för dessa resor ska den del av ersättningen som överstiger 18,50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att arbetsgivaren skattefritt kan betala ut 18,50 kronor/mil. Arbetsgivaren redovisar sådan skattefri ersättning med kryss på kontrolluppgiften, vilket innebär att den anställde varken ska ta upp eller dra av något i deklarationen. Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss får inte idrottsutövaren dra av något för resorna eftersom han inte har haft någon kostnad för dem. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening, eller annan arrangör, har normalt sitt tjänsteställe på respektive plats där matchen eller tävlingen äger rum. Resor mellan bostaden och den plats där matchen eller tävlingen äger rum räknas därför som inställelseresa eller som resa mellan bostad och arbetsplats. Om arbetsgivaren betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsdomaren medges avdrag enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats. En idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma matcher eller tävlingar har normalt sitt tjänsteställe i bostaden och inte på platser där idrottstävlingen äger

6 rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Eftersom domaren har sitt tjänsteställe i bostaden betraktas resorna från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna som tjänsteresor. Avdrag för ökade levnadskostnader för tjänsteresa kan därmed medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se vidare Skatteverkets skrivelse , dnr /111. Fria inställelse- och arbetsresor - om man bara får ersättning för resan Om en idrottsutövare som enda ersättning för sitt arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda, är resorna skattefria. Även kostnadsersättningar för sådana resor är skattefria förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18,50 kronor/mil. Föreningen behöver inte lämna någon kontrolluppgift om den endast betalat ut sådan här ersättning. I Skatteverkets meddelande SKV M 2009:28 (inkomståret 2010) finns mer information om fria inställelse- och arbetsresor. Idrottsutövares kostnader - idrottsföreningar I Skatteverkets meddelande SKV M 2009:29 beskattningsåret 2010 hittar du information om reglerna om avdragsrätt för kostnader. Avdrag medges i princip för samtliga kostnader som varit nödvändiga för verksamheten, i normalfallet dock inte med så stora belopp att underskott uppstår. Man kan få göra avdrag för anskaffningskostnaden för idrottsredskap eller annan specialutrustning, beroende på utrustningens karaktär och idrottsverksamhetens omfattning. Kostnaderna kan i vissa fall alternativt beräknas enligt schablon till högst kronor/år. Om ersättningen understiger kronor medges avdrag med högst det belopp som den aktive idrottsutövaren fått i ersättning. Så här fyller du i kontrolluppgiften - idrottsföreningar Ruta 11 Denna ruta används endast om föreningen ska betala arbetsgivaravgifter. Rutan används för vanlig lön och arvoden till kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, provisioner till lottförsäljare och styrelsearvoden. I rutan redovisas även ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats samt reseersättningar i tjänsten som överstiger 18,50 kronor/mil. Ruta 12 Denna ruta används endast om föreningen ska betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Samtidigt ska kryss sättas i aktuella rutor Rutorna och Resekostnads- och traktamentsersättningar upp till avdragsgilla schablonbelopp redovisas endast med ett kryss i ruta 50-52, t.ex. reseersättning för tjänsteresor upp till 18,50 kronor/mil. Resekostnadsersättning till domare ska inte kryssmarkeras i denna ruta då denna ersättning normalt är ersättning för resa mellan bostad och arbetsplats och ska redovisas i ruta 31. Ruta 20 Rutan är avsedd för utbetalda ersättningar för utgifter som mottagaren har rätt till avdrag för i sin inkomstdeklaration. Här redovisas andra typer av kostnadsersättningar än sådana som kryssmarkerats i rutorna 55-56, t.ex. telefonersättning liksom ersättningar avsedda att täcka kopiering, porto eller liknande. Även ersättning avsedd att täcka inköp av idrottsutrustning/idrottsmaterial redovisas här. I ruta 66 anges vad den utbetalda ersättningen avser. Ruta 31 I denna ruta redovisas samtliga ersättningar, dvs. både kontant lön och förmåner, för vilka föreningen inte ska betala arbetsgivaravgifter till följd av halva prisbasbeloppsregeln. I ruta 68 anges vad den utbetalda ersättningen avser. Övrigt Alla föreningar som lämnar kontrolluppgift måste ha ett organisationsnummer. För att få ett sådant måste föreningen skicka en ansökan till sitt skattekontor.

7 Utförligare information om kontrolluppgifter finns i broschyren "Kontrolluppgifter - lön, förmåner m.m. (SKV 304). Alla kontrolluppgifter ska innehålla den anställdes personnummer. Om personnummer saknas för någon domare kan föreningen kontakta sitt lokala förbund. Faktaruta - idrottsföreningar Ersättning till idrottsmän/funktionärer Ersättning i kronor år och högre Ersättning i kronor år 2010: Kontrolluppg. Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Ja Nej Nej Ja Ja Ja Kontrolluppg. Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Ja Nej Nej och högre Ja Ja Ja Ersättning till övrig personal Ersättning i kronor Kontrolluppg. Arbetsgivaravg. Skatteavdrag Ja Nej Nej och högre Ja Ja Ja

8 Idrottsutövares ersättningar och kostnader Om du har utövat någon idrott som aktiv eller som tränare, domare, funktionär eller liknade så ska du skatta för alla kontanta ersättningar, presentkort, stipendier och förmåner (t.ex. fri bil och bostad) som du har fått. Priser i form av minnesföremål är skattefria. Detsamma gäller andra tävlingsvinster om de består av föremål som värderas till högst kronor. Om du som enda ersättning för ett uppdrag eller arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda (och alltså inte får några andra ersättningar eller förmåner), är resorna skattefria. Även kostnadsersättning för sådana inställelse- och arbetsresor är skattefri förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18,50 kronor/mil. Du får göra avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utöva verksamheten (t.ex. för resor och inköp av idrottsredskap). Avdraget får i regel inte överstiga inkomsterna. Under rubrikerna till vänster kan du läsa mer om idrottsutövares ersättningar och kostnader. Vill du veta mer om hur idrottsföreningen redovisar dina ersättningar på kontrolluppgiften? Det hittar du under rubriken "Idrottsföreningar och kontrolluppgifter". Ersättningar - idrottsutövare Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst. Som skattepliktig inkomst räknas lön, arvode prispengar, segerpremier, träningsersättningar, fickpengar presentkort övergångssumma sponsorbidrag (se avsnitt 2.6 i Skatteverkets meddelande om idrottsersättningar för inkomståret 2010) ersättning för förlorad arbetsinkomst bidrag för inköp av personlig egendom som bostad och möbler bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe pension förmåner (se avsnitt 2.7 respektive 2.6 i Skatteverkets meddelanden om idrottsersättningar för inkomståren 2010 och 2009) stipendier (se avsnitt 2.4 i Skatteverkets meddelanden om idrottsersättningar för inkomståren 2010 och 2009). Stipendier - idrottsutövare Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbildning. Även om de är avsedda för andra ändamål är de skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas ut periodiskt (8 kap.5 IL). Även om en ersättning rubriceras som stipendium är den skattepliktig om den har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för prestationer för utbetalaren eller någon i intressegemenskap med denne. Ett stipendium som betalas ut av en förening till en idrottsutövare som är aktiv i föreningen är således som regel skattepliktigt. Ett stipendium från idrottsförbund för spel på landslagsnivå har dock ansetts skattefritt.

9 Tävlingsvinster - idrottsutövare En tävlingsvinst är skattefri om den inte hänför sig till anställning eller uppdrag inte består av kontanter eller liknande, t.ex. värdepapper, och avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger 3 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor (1 300 kr) (8 kap. 4 IL). Tävlingsvinst i form av bruksföremål, presentkort (som inte kan lösas in mot kontanter) eller resa etc. är skattefri upp till angivet belopp (1 300 kr). Beloppsgränsen bedöms vid varje vinsttillfälle för sig. Pris i form av minnesföremål som medalj, plakett eller pokal etc. är skattefritt oavsett värde. Sponsorersättning - idrottsutövare Sponsorersättning till idrottsutövare som inte bedriver näringsverksamhet, t.ex. ersättning för reklam på kläder eller fordon, utgör i normalfallet ersättning för arbete och ersättningen ska därför beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalaren (sponsorn) ska normalt betala arbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag och redovisa ersättningen i kontrolluppgift. Läs även under rubriken reklamskatt till vänster. Sponsorersättning till idrottsutövare som bedriver hobbyverksamhet bör dock kunna utgöra inkomst i hobbyverksamheten om ersättningen har karaktär av hyra för reklamplats inom ramen för verksamheten och inte heller kan anses hänförligt till något personligt uppdragsförhållande. Detta bör då inte gälla ersättning för reklam som mottagaren bär personligen utan enbart ersättning som avser reklamplats på inventarier, i lokaler eller i publikationer och liknande. I sådana fall ska ersättningen ingå i mottagarens underlag för egenavgifter för hobbyverksamheten. Utbetalaren ska även i sådant fall lämna kontrolluppgift för ersättningen. Se vidare Skatteverkets ställningstagande , dnr /111. Förmåner - idrottsutövare Ersättning för arbete är skattepliktig för mottagaren. Detta gäller även om ersättningen utges i form av förmåner, exempelvis bostad, bil, förbruknings- eller kapitalvaror samt tjänster av olika slag. Detta gäller oavsett om förmånen utges av föreningen, tävlingsarrangör eller sponsor etc. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet (61 kap. 2 IL). Vissa förmåner som exempelvis bostads-, bil- och kostförmån värderas enligt schablonregler. Även rabatterade säsongskort och liknande som idrottsutövaren får köpa och som kan nyttjas av närstående eller andra är en skattepliktig förmån för idrottsutövaren. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd och meddelanden för värdering av bilförmån liksom för vissa andra förmåner, bl.a. arbetskläder, gåvor, kost, bostad, semesterbostad och penninglån. Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande: "Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning." Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den erhålls fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen, såsom under tjänsteresa, tjänsteförrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser, studieresor och liknande. Förmån av fri kost är skattepliktig även om du har fått den utomlands. I likhet med andra förmåner är kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen. En förutsättning är att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen. Om den anställde betalar för måltiden genom nettolöneavdrag räknas det av från

10 förmånsvärdet. Förmånsbeskattning utgår inte för hotellfrukost och kost på allmänna transportmedel om kosten obligatoriskt ingår i priset för övernattningen eller transporten. Traktamenten - idrottsutövare Traktamente är den ersättning du får av idrottsföreningen för att täcka dina ökade levnadskostnader under en tjänsteresa. Två begrepp är väsentliga i detta sammanhang, nämligen dels var tjänstestället är, dels var den vanliga verksamhetsorten är. Den vanliga verksamhetsorten är ett område inom ett avstånd av 50 kilometer närmaste färdväg både från tjänstestället och bostaden. Du som idrottsutövare har ditt tjänsteställe på den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan). Vid träningsläger och tävling på annan plats (bortaplan) är du på tjänsteresa. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa kan medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Både träningen/tävlingen och övernattningen ska alltså ha skett utanför 50-kilometersgränsen. Till ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider och småutgifter samt utgifter för logi. Vid beräkningen av dessa utgifter används fastställda schablonbelopp. Du kan läsa mer om schablonbeloppen på sidan om Traktamente. Traktamente har betalats ut: I de flesta fall behöver du inte redovisa traktamentet i inkomstdeklarationen och du får då inte heller något avdrag. Det gäller när föreningen enbart med ett kryss på kontrolluppgiften har upplyst om att du fått traktamente som inte överstiger schablonbeloppen ("skattefritt" traktamente). Traktamente har inte betalats ut: Du får göra avdrag med schablonbeloppet för ökade levnadskostnader, om du gör sannolikt att du haft ökade utgifter för måltider och småutgifter. Om du själv har betalat för logi har du rätt att göra avdrag med det faktiska beloppet. Om du har haft utgifter för logi men inte kan visa storleken av dem får du göra avdrag med schablonbeloppet för logi (nattschablonen). Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten (se ovan) kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och föreningen kan inte betala ut "skattefritt" traktamente. Om föreningen betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Vad som gäller för idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå, läs under rubriken Resor och reseersättningar till vänster. Resor och reseersättningar - idrottsutövare Hemmaplan: Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen är arbetsresor. Om föreningen betalar ut ersättning för sådana resor ska ersättningen beskattas som lön. Du medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). Bortaplan: Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor. För sådana resor kan du få avdrag med egen bil med 18,50 kronor/mil. Om föreningen betalar ut ersättning för resorna ska den del av ersättningen som överstiger 18,50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att föreningen "skattefritt" kan betala ut 18,50 kronor/mil. Föreningen redovisar sådan "skattefri" ersättning med kryss på kontrolluppgiften. Det innebär att du inte behöver redovisa ersättningen i inkomstdeklarationen och att du inte heller får något avdrag. Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss kan du inte få något avdrag för resorna, eftersom du inte har haft någon kostnad. Särskilt beträffande idrottsdomare En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen där matchen eller tävlingen äger rum. Resor mellan bostaden och den plats

11 där matchen eller tävlingen äger rum räknas därför som inställelseresa eller som resa mellan bostad och arbetsplats. Om föreningen betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsdomaren medges avdrag enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor). En idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma matcher eller tävlingar har normalt sitt tjänsteställe i bostaden och inte på platser där idrottstävlingen äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Eftersom domaren har sitt tjänsteställe i bostaden betraktas resorna från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna som tjänsteresor. Avdrag för ökade levnadskostnader för tjänsteresa kan därmed medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Läs mer om "vanliga verksamhetsorten" under rubriken Traktamenten. Avdrag för idrottsredskap m.m. - idrottsutövare Du kan få avdrag för utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning som du använt i den idrottsliga verksamheten. Exempel på utrustning som du kan få avdrag för: Skyddsutrustning och skyddskläder, t.ex. hjälm, hörselskydd, tandskydd, benskydd, armbågsskydd och ishockeyhandskar. Med skyddskläder menas sådana kläder och skor som har särskilda skyddsegenskaper mot bland annat mekaniska skador. Idrottsredskap som är nödvändiga för att kunna utöva sporten, t.ex. klubba, racket, bollar, skridskor, skidor och stavar. För att skor ska anses som idrottsredskap bör de vara utformade på sådant sätt att de avviker från sedvanliga träningsskor i sådan grad att de i praktiken endast kan användas vid utövande av sporten, t.ex. fotbollsskor med dobbar och skidpjäxor. Domarutrustning, t.ex. visselpipa, stoppur och signalkort. Sådana utgifter ska i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. För dyrbarare utrustning med en anskaffningskostnad som överstiger kronor för inkomståret 2011 och kronor inkomståret 2010 och som kan användas under mer än tre år får du inte dra av hela utgiften på en gång. Du får i stället dela upp avdraget på lika stora årliga förslitningsavdrag. Om utrustningen kan antas kunna användas under t.ex. fem år drar du alltså av en femtedel av kostnaden årligen. Det kan bli aktuellt med avdrag med reducerat belopp om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den kan utnyttjas även i annan verksamhet. I så fall får du avdrag med en skälig del av anskaffningskostnaden. Du kan inte få avdrag för utrustning som du har fått kostnadsfritt. Du kan inte få avdrag för kläder och skor som inte är skyddskläder eller idrottsredskap enligt ovan. Du får därför inte avdrag för t.ex. tävlingskläder, domarkläder, träningsoverall, träningsskor, regnkläder och underställ. Detta gäller även om du bara använder kläderna i tjänsten eller i tävlingssammanhang. Som ett alternativ till avdrag för idrottsredskap m.m. enligt vanliga regler, dvs. med redovisning av varje enskild utgiftspost, kan du få avdrag med ett schablonbelopp. Förutsättningarna för att du ska få beräkna kostnaderna schablonmässigt är att dina huvudsakliga inkomster kommer från någon annan verksamhet än idrottsverksamheten. Om dina inkomster från idrotten något eller några år skulle vara dina huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får du dock göra avdrag enligt schablon. du har själv svarat för huvuddelen av utgifterna för den idrottsliga verksamheten. Om nämnda förutsättningar är uppfyllda får du beräkna utgifterna schablonmässigt till ett belopp som motsvarar bruttoersättningen, dock högst kronor. Observera att utgifter för idrottsredskap m.m. bara är avdragsgilla till den del de tillsammans med övriga utgifter i ruta 06 i deklarationsblanketten överstiger kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet kronor. I schablonbeloppet kronor ingår inte utgifter för resor och ökade levnadskostnader.

12 Faktaruta - idrottsutövare Kontrolluppgifter, pensionsgrundande inkomst och skatteavdrag Skattepliktig ersättning i kronor år 2011 Kontrolluppg. Pensionsgrundande inkomst Skatteavdrag Ja Nej Nej och högre Ja Ja Ja Skattepliktig ersättning i kronor år 2010 Kontrolluppg. Pensionsgrundande inkomst Skatteavdrag Ja Nej Nej och högre Ja Ja Ja

13 Reklamskatt - idrottsföreningar Reklamskatt betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Reklam kan offentliggöras på många sätt. Förutom genom annonser, kan reklam visas genom t.ex. affischering, genom skyltar på fastigheter eller fordon, på idrottskläder och andra liknande sätt. Till offentliggörande räknas också högtalarreklam på offentliga platser. Skattesatsen är 8 % utom på annonser i periodiska publikationer som inte är annonsblad, katalog eller program, där den är 3 %. Skatten beräknas i princip på ersättningen för den skattepliktiga prestationen. Skattskyldiga är de som offentliggör reklamen eller annonserna. Skyldighet att deklarera och betala skatt (redovisningsskyldighet) uppkommer när den reklamskattepliktiga omsättningen överstiger kr eller, för vissa periodiska tidningar, kr under ett beskattningsår. Reklamskatten handläggs vid Storföretagsregionen, Ludvikakontoret. Registrering sker på blanketten Registreringsanmälan reklamskatt (SKV 5339) senast två veckor innan verksamheten påbörjas eller övertas. Av fakturan till reklamköparen ska det framgå hur stor reklamskatten är. På fakturan ska också de olika delarna i sponsoravtalet specificeras, så att det framgår vilka av delarna som omfattas av reklamskatt. Läs mer om reklamskatt på webbplatsen samt i broschyren Reklamskatt (SKV 500).

14 Artistskatt (A-SINK) - idrottsföreningar Artister och idrottsmän som är bosatta utanför Sverige beskattas enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Den som betalar ut skattepliktig ersättning till en artist, idrottsman eller ett artistföretag ska göra avdrag, redovisa den avdragna skatten och betala in den. Skatten är 15 % av den skattepliktiga inkomsten. Redovisning och betalning ska ske senast den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga ersättningen betalas ut (för januari gäller den 17). Om förmåner lämnas så att den kontanta ersättningen inte är så stor att fullt skatteavdrag kan ske, är utbetalaren ansvarig för att mellanskillnaden betalas. Redovisning sker på en särskild blankett som rekvireras från Skatteverket, Ludvikakontoret. Från den 1 januari 2010 ska arbetsgivaravgifter betalas på utbetalda löner och ersättningar enligt A-SINK till artister och idrottsmän. I underlaget för arbetsgivaravgifter ska man inte räkna med: Ersättning för kostnader för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med artistisk- eller idrottslig verksamhet som betalas särskilt av arrangör/utbetalare. Kostnaderna ska kunna visas, t.ex. genom kvitton. Ersättning i annan form än kontanter om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod är högst 0,03 prisbasbelopp. De nya reglerna gäller endast ersättningar till fysiska personer. Den som betalar ut ersättning till ett utländskt bolag (juridisk person) som beskattas enligt A-SINK-lagen ska inte betala arbetsgivaravgifter. Den som omfattas av A-SINK-reglerna kan begära att bli beskattad enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen. Kontakta skattekontoret för mer information. För mer information se broschyren Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl. (SKV 520).

15 Sign-on bonus (spelarövergångar) - idrottsföreningar I samband med byte av klubb är det vanligt att spelaren får en ersättning utbetald i samband med övergången. Det kallas "sign-on bonus", och brukar regleras i avtal. Vid övergång inom landet ska den beskattas som lön för spelaren. Om övergång sker till ny klubb i utlandet och den svenska klubben ska betala ut ersättningen, kan ersättningen beskattas enligt inkomstskattelagen eller A- SINK beroende på var spelaren ur skatterättslig synpunkt är bosatt vid tidpunkten då ersättningen kan disponeras av spelaren. Ett alternativ till att utbetala en bonus kontant inom landet är att en direktpensionsutfästelse i stället upprättas mellan den nya klubben och spelaren, varigenom ersättningen periodiseras på framtiden för spelarens del. Det är också vanligt att den svenska klubben betalar ut en större bonus till spelare som går över från en utländsk till en svensk klubb. Bonusen utbetalas ofta till spelaren i samband med undertecknandet av spelaravtal och övergångshandlingar under tiden spelaren är att anse som bosatt i utlandet. En på detta sätt utbetald bonus beskattas enligt A-SINK. Sker utbetalningen av bonusen i Sverige ska den beskattas enligt inkomstskattelagen. Om spelaren tillhör svensk socialförsäkring ska arbetsgivaravgifter betalas oavsett om beskattning sker enligt inkomstskattelagen eller enligt A-SINK. Även om spelaren bor i ett annat land när signon bonusen betalas ut så ska arbetsgivaravgifter betalas på den utgivna ersättningen om spelaren ska omfattas av svensk socialförsäkring när han börjar arbeta för den svenska klubben.

16 Agenter - idrottsföreningar En agent är en person som avtalat med en spelare om att företräda denna i förhandlingar i samband med kontraktsskrivning. En agent kan alternativt avtala med klubb om att tillvarata dennes intressen (exempelvis i form av scoutingverksamhet). I de fall det finns ett avtal mellan agenten och spelaren, och agenten i samband med spelarövergången fått ersättning från idrottsföreningen, bör denna ersättning betraktas som spelarens personliga kostnad som föreningen betalat. Avtalet mellan spelaren och agenten är civilrättsligt giltigt, och spelaren är därför skyldig att betala det belopp spelaren och agenten kommit överens om i avtalet. Om föreningen betalar agentkostnaden har de betalat spelarens privata kostnad, vilket medför att föreningen ska betala arbetsgivaravgifter på det belopp de betalat ut till agenten för spelarens räkning. Spelaren ska beskattas för motsvarande belopp.

17 Direktpension - idrottsföreningar Direktpension är ett avtal mellan arbetsgivare och anställd om pension som i framtiden ska betalas ut direkt från arbetsgivaren till en f.d. anställd, och som t.ex. tryggas genom överföring till pensionsstiftelse eller genom avsättning på särskilt konto i balansräkningen säkerställs genom pantförskriven kapitalförsäkring eller inte tryggas/säkerställs. Det vanligaste är att den direktutfästa pensionen säkerställs genom en kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringen pantförskrivs till förmån för den som omfattas av pensionsutfästelsen, exempelvis en spelare. När pensionen börjar betalas ut ska arbetsgivaren/klubben redovisa den i underlaget för SLP (särskild löneskatt på pensionskostnader). Arbetsgivaren/klubben ska också lämna kontrolluppgift. Är mottagaren bosatt i utlandet när pensionen börjar betalas ut ska vanlig SINK (25 %) erläggas och inte A-SINK (15 %). Se också ställningstagande från Skatteverket "Idrottsutövares pension SINK eller A-SINK?" (dnr /111). Om äganderätten till kapitalförsäkringen övergår från klubb till spelare efter det att spelaravtalet löpt ut men innan pensionen har betalats ut blir lönebeskattningen beroende av var spelaren är bosatt vid denna tidpunkt. Är spelaren bosatt i utlandet ska klubben redovisa och betala A-SINK på värdet av kapitalförsäkringen vid äganderättsövergången.