Teknisk rapport STG/TK 81 N125 Geografisk information - Fastigheter - Begreppsmodell Geographic Information - Real estate - Conceptual model SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Rapporten framtagen i samarbete mellan STANDARDISERINGSGRUPPEN STG SWEDISH GENERAL STANDARDS INSTITUTE Postadress Besöksadress Telefon Internet: STG Strandbergsgatan 61 08-13 62 50 www.stg.se 112 89 Stockholm Stockholm info@stg.se
Innehåll FÖRORD... 5 0 ORIENTERING... 5 1 OMFATTNING... 6 2 REFERENSER... 7 3 DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR... 7 4 PRESENTATION AV BEGREPPSMODELLEN (EJ BINDANDE)... 8 4.1 GRAF F0 FASTIGHETSINDELNING, STATISK...10 4.1.1 Fastigheter och samfälligheter...11 4.1.2 Fastighetsbeteckning...11 4.1.3 Administrativ tillhörighet...11 4.1.4 Fastighets andel i samfällighet...12 4.1.5 Rättigheter för fastighet och samfällighet...12 4.1.6 Geografisk utbredning av fastighet och samfällighet...12 4.1.7 Geografisk utbredning i form av fiske...12 4.1.8 Arealuppgift...12 4.1.9 Existerande fastighetsområdes innehåll...12 4.1.10 Övrigt...13 4.2 GRAF A0 ADMINISTRATIV INDELNING, STATISK...14 4.2.1 Län och kommun...14 4.2.2 Församling...15 4.3 GRAF B0 BYGGNAD, STATISK...16 4.3.1 Byggnadsverk, byggnad, anläggning...16 4.3.2 Registerbyggnad...17 4.3.3 Lägenhet...18 4.4 GRAF R0 RÄTTIGHETER, STATISK...19 4.4.1 Rättighet och rättighetsområde...20 4.4.2 Tomträtt...20 4.4.3 Gemensamhetsanläggning...20 4.4.4 Ga-sektion...21 4.5 GRAF T0 TAXERING, STATISK...22 4.5.1 Taxeringsenhet och värderingsenhet...22 4.5.2 Värderingsenhets värdeobjekt...23 4.5.3 Värderingsenhetsområde...23 4.6 GRAF Ä0 ÄGANDE, STATISK...24 4.6.1 Inskrivet fastighetsinnehav...24 4.6.2 Taxerat fastighetsinnehav...25 4.6.3 Inskrivet tomträttsinnehav...25 4.6.4 Taxerat tomträttsinnehav...25 4.6.5 Byggnadsverksinnehav...26 4.6.6 Taxeringsenhet, rättighet och gemensamhetsanläggning...26 4.7 GRAF F1 FASTIGHETSINDELNING, FÖRÄNDRING...27 4.7.1 Registerenhet...27 4.7.2 Fastighetsbeteckning och omregistrering...28 4.7.3 Fastighetsförändring...28 4.7.4 Fastighetsutbredningsförändring...28 4.7.5 Samfällighetsandelsförändring...29 4.8 FASTIGHETSFÖRÄNDRING - ETT EXEMPEL...30 4.8.1 Registerenheten Skoby Berga 1:1 bildas....30 STANDARDISERINGSGRUPPEN STG SWEDISH GENERAL STANDARDS INSTITUTE Postadress Besöksadress Telefon Internet: STG Strandbergsgatan 61 08-13 62 50 www.stg.se 112 89 Stockholm Stockholm info@stg.se
4.8.2 Skoby Berga 1:2 bildas genom avstyckning från Skoby Berga 1:1...31 4.8.3 Skoby Berga 1:1 och Skoby Berga 1:2 berörs av en fastighetsreglering...32 4.8.4 Skoby Berga 1:1 och Skoby Berga 1:2 läggs samman till Skoby Berga 2:1...33 5 BEGREPPSMODELL - OBJEKTTYPSBLANKETTER (BINDANDE)...35 5.1 ADRESSPLATS...40 5.2 ANLÄGGNING...40 5.3 ANORDNING...40 5.4 AREALUPPGIFT...40 5.5 AVREGISTRERAD FASTIGHET...42 5.6 AVREGISTRERAD SAMFÄLLIGHET...42 5.7 BASVÄRDERING...43 5.8 BESLUTSDOKUMENT...44 5.9 BOSTAD...45 5.10 BYGGNAD...45 5.11 BYGGNADSVERK...46 5.12 BYGGNADSVERKSINNEHAV...47 5.13 EJ SPECIFICERAT DELÄGAROBJEKT...48 5.14 EJ SPECIFICERAT FÖRMÅNSOBJEKT...48 5.15 EXISTERANDE FASTIGHETSOMRÅDE...48 5.16 FASTIGHET...49 5.17 FASTIGHETSBETECKNING...52 5.18 FASTIGHETSFIGUR...53 5.19 FASTIGHETSFÖRÄNDRING...53 5.20 FASTIGHETSOMRÅDE...54 5.21 FASTIGHETSUTBREDNINGSFÖRÄNDRING...55 5.22 FISKEOMRÅDE...55 5.23 FÖRSAMLING...56 5.24 GA-OMRÅDE...57 5.25 GA-SEKTION...58 5.26 GEMENSAM ANLÄGGNING...59 5.27 GEMENSAMHETSANLÄGGNING...59 5.28 ICKE LÄNGRE EXISTERANDE FASTIGHETSOMRÅDE...60 5.29 INSKRIVET FASTIGHETSINNEHAV...61 5.30 INSKRIVET TOMTRÄTTSINNEHAV...61 5.31 KOMMUN...62 5.32 LOKAL...63 5.33 LÄGENHET...63 5.34 LÄN...64 5.35 OMREGISTRERING AV FASTIGHET...64 5.36 OREGISTRERAD SAMFÄLLIGHET...65 5.37 PERSON...65 5.38 REGISTERBYGGNAD...67 5.39 REGISTERBYGGNADSENTRÉ...69 5.40 REGISTERENHET...69 5.41 REGISTRERAD SAMFÄLLIGHET...71 5.42 RÄTTIGHET...72 5.43 RÄTTIGHETSOMRÅDE...74 5.44 SAMFÄLLIGHET...75 5.45 SAMFÄLLIGHETSANDEL...76 5.46 SAMFÄLLIGHETSANDELSFÖRÄNDRING...76 5.47 TAXERAT FASTIGHETSINNEHAV...77 5.48 TAXERAT TOMTRÄTTSINNEHAV...77 5.49 TAXERINGSENHET...78 5.50 TOMTRÄTT...79 5.51 VÄRDERINGSENHET...81 5.52 VÄRDERINGSENHETSOMRÅDE...82 5.53 ÅRSVÄRDERING...83 5.54 ÖVERFÖRD ANDEL...83 3
BILAGA A BESKRIVNINGSMETODER...84 A.1 MODELLEN I NATURLIGT SPRÅK...84 A.1.1 Samband...85 A.1.2 Invers...85 A.1.3 Attribut...85 A.1.4 Samband mellan objekttyper i olika grafer...86 A.2 BLANKETT FÖR OBJEKTTYPSBESKRIVNINGAR - FÖRKLARING...87 A.2.1 Objekttyp...87 A.2.2...88 A.2.3 Sambandstyper riktade från objekttypen...88 A.2.4 Sambandstyper riktade till objekttypen...89 A.2.5 Identifierare...89 BILAGA B BIBLIOGRAFI...90
Förord Standardiseringsgruppen STG är ett av de åtta svenska standardiseringsorganen som auktoriseras av SIS. Denna tekniska rapport Geografisk information - Fastigheter - Begreppsmodell utarbetades inom den tekniska kommittén STG/TK 81 Fastighetsinformation. Kommittén ingår i STGs projekt Landskapsinformation (Stanliprojektet). Kommittén har valt att publicera sitt arbete som teknisk rapport. Det är troligt att resultatet kommer att vidareutvecklas till en eller flera tillämpningsmodeller baserade på denna begreppsmodell. Vid utgivningen av rapporten hade TK 81 Fastighetsinformation följande deltagare: Per-Anders Karlgren, ordförande Bengt Rydstedt, projektledare Pelle Johansson Roger Pettersson Hakon Wikström Lantmäteriverket Standardiseringsgruppen Svenska kommunförbundet Statiska centralbyrån Lantmäteriverket Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget till rapport hade följande deltagare: Kerstin Viklander, ansvarig Björn Andersson Dan Bååth Mette Eurenius Carin Törnros Lantmäteriverket Svenska kommunförbundet Statiska centralbyrån Lantmäteriverket Lantmäteriverket 0 Orientering Standardisering av geografisk information syftar till att skapa mekanismer för att beskriva data genom hela livscykeln för en företeelse oberoende av något speciellt informationssystem. arna kan användas dels för att skapa tekniska gränssnitt för geografisk information i form av neutrala filformat, men också för att implementera och dela information i databaser och för arkivering. Modellen i denna rapport definieras i textform i objekttypsblanketter. Den är en begreppsmodell som i första hand kan användas som en gemensam bild av verksamheten. Ett syfte med modellen kan vara att utgöra bas för utveckling av tekniska gränssnitt för kommunikation mellan informationssystem. Modellen beskrivs dessutom grafiskt i "Stanlispråket". Se dokumentet SIS-STG/TK 80 N9.3. Det är ett grafiskt språk för att uttrycka begreppen i en verksamhet. Språket finns i en uppdaterad version i dokument STG/TK 80 N743. Avsnitt 5 anges som den bindande delen av modellen, detta för att tydliggöra att det är blanketterna som definierar modellen och att graferna beskriver en delmängd av modellen på ett lättöverskådligare sätt. Om rapporten används som underlag för avtal eller överenskommelser bör parterna uppmärksamma detta förhållande. 5
1 Omfattning Denna tekniska rapport omfattar begrepp inom fastighetsinformationsområdet som på sikt avses att standardiseras. Begreppsmodellen omfattar begrepp som ansetts nödvändiga inom olika verksamheter som vill hantera fastighetsinformation. Det finns olika skäl till hur begreppsmodellen avgränsats. Grundläggande gäller att begreppen ska ha samband till fastighet avseende förfoganderätt, beskattning och geografisk belägenhet av mark och vatten. Exempel på verksamheter som har användning av begreppsmodellen är fastighetsbildning, kommunal förvaltning, taxering för beskattning, statistikframställning, tillståndsgivning, samt bearbetning tillsammans med annan grundläggande geografisk information, däribland presentation i karta. Begreppsmodellen inbegriper byggnader och lägenheter utifrån ett administrativt perspektiv, men behandlar inte några byggnadskonstruktioner. Begreppsmodellen hanterar bara den markanvändning som framkommer i samband med beskrivande av värderingsenhet inom delområdet taxering. Andra modeller som definierar användning av mark och vatten enligt någon aspekt kan skapa samband till den här begreppsmodellen. Begreppsmodellen omfattar rättigheter i den detaljeringsgrad som ansetts tillräcklig för att visa samband till fastighetsinformation. Därmed ingår t.ex. inte gruvrättigheter. Begreppsmodellen hanterar ägande i form av olika innehav. Begreppet ägare ingår inte i modellen. Innehavaren till en fastighet definieras som den fysiska eller juridiska person som har förfoganderätten till fastigheten. Förfoganderätten har olika lagar att stödja sig på vilket gör att en innehavare kan vara både den som innehar den i inskrivningsregistret registrerade lagfarten och den som är skyldig att skatta för fastigheten. Dessa två innehav sammanfaller många gånger men behöver inte göra så. Begreppsmodellen beskriver historik avseende hur en fastighets geografiska utbredning eller beteckning förändras. Modellen omfattar också fastigheters ursprung. I övrigt hanterar inte begreppsmodellen begrepp för att beskriva historik. Det är möjligt att utveckla begreppsmodeller som hanterar annan historik och som definierar samband till den i rapporten definierade begreppsmodellen för fastighetsinformation. Begreppsmodellen innehåller bara uppgift om att en viss objekttyp ska ha rumslig beskrivning och inte hur denna beskrivning ska utformas avseende geometri och topologi i data. Hur beskrivningen ska göras är definieras i tillämpningsmodeller som nyttjar begreppsmodellen. Begreppsmodellen i denna rapport inbegriper inte fastighetsgräns och fastighetsgränspunkt. Dessa begrepp bör ingå i en begreppsmodell för fastighetsinformation. På grund av sitt nära förhållande till hur fastigheter beskrivs geografiskt/geometrisk förutsätts att dessa definieras i samband med att en tillämpningsmodell för fastighetsinformation görs. Begreppsmodellen omfattar ingen uttömmande definition av begreppet person. Endast de samband och attribut som ansetts absolut nödvändiga redovisas här. Begreppsmodellen definierar inte adresser men nyttjar modellen för svensk standard för belägenhetsadresser genom att definiera ett samband till objekttypen adressplats i SS 63 70 03. Detta utgör samtidigt ett exempel på hur en begreppsmodell kan använda en redan definierad begreppsmodell.
Begreppsmodellen inbegriper inte planer och andra markreglerande bestämmelser. Detta utgör ett stort begreppsområde som bör beskrivas i en egen begreppsmodell som även definierar nödvändiga samband till begreppsmodellen för fastighetsinformation. 2 Referenser Följande referenser är nödvändiga komplement till denna rapport. Användare av denna rapport uppmanas att undersöka möjligheterna att använda de senaste versionerna av de referenser som anges. SIS eller STG har information om aktuella versioner. SS 02 10 52 Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler STG/TK 80 N743 Geografisk information - Databeskrivning - sspråk för begreppsmodeller ANM En äldre version av språket (SIS-STG/TK 80 N9.3 Begreppsmodell och grafisk notation för hantering av geografiskt relaterade verksamhetsmodeller) finns återgiven i HMK-Databaser, bilaga C, se bibliografi i bilaga B. SS 63 70 03 Geografisk information - Belägenhetsadresser - Begreppsmodell 3 Definitioner och förkortningar Följande termer och förkortningar används i denna standard med här angiven innebörd: begreppsmodell modell som beskriver verksamhetens begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer ga = gemensamhetsanläggning id = identifierare 7
4 Presentation av begreppsmodellen (ej bindande) En översikt över objekttyper, attributtyper och sambandstyper återfinns i objekttypsförteckningen i avsnitt 5. Den fullständiga och bindande beskrivningen av begreppsmodellen redovisas i blanketterna i avsnitt 5. Begreppsmodellen presenteras i följande avsnitt uppdelad i sju grafer. Sex av dessa grafer åskådliggör begreppsmodellens innehåll avseende statiska förhållanden, d.v.s. information knuten till viss given tidpunkt. Se även figur 1. Graf F0 Graf A0 Graf B0 Graf R0 Graf T0 Graf Ä0 fastighetsindelning administrativ indelning byggnad rättighet taxering ägande. Den sjunde grafen åskådliggör begreppsmodellens innehåll avseende förändring av fastighet och samfällighet. Se även figur 2. Graf F1 fastighetsindelning, förändring graf A0 län kommun församling graf B0 byggnad anläggning byggnadsverk registerbyggnad registerbyggnadsentré lägenhet bostad lokal graf R0 tomträtt rättighet rättighetsområde ej specificerat förmånsobjekt gemensamhetsanläggning ej specificerat delägarobjekt gemensam anläggning ga-område ga-sektion anordning graf F0 fastighet samfällighet registrerad samfällighet oregistrerad samfällighet existerande fastighetsområde fastighetsbeteckning samfällighetsandel fiskeområde arealuppgift graf T0 graf Ä0 person inskrivet fastighetsinnehav inskrivet tomträttsinnehav taxerat fastighetsinnehav taxerat tomträttsinnehav byggnadsverksinnehav taxeringsenhet värderingsenhet värderingsenhetsområde basvärdering årsvärdering Figur 1 Behandlade begreppsområden, statiska förhållanden
graf F0 fastighet graf F1 samfällighet registrerad samfällighet registerenhet oregistrerad avregistrerad samfällighet fastighet fastighetsbeteckning avregistrerad samfällighet existerande omregistering fastighetsområde av fastighet samfällighetsandel fastighetsområde icke längre arealuppgift existerande fastighetsområde samfällighetsandelsförändring fastighetsförändring beslutsdokument fastighetsfigur överförd andel Figur 2 Behandlade begreppsområden, förändring Presentationen i detta avsnitt är avsedd att underlätta för läsaren att förstå huvuddragen i begreppsmodellen. Därför är ibland sambandstyper till objekttyper i övriga grafer utelämnade. Inte heller visas alltid alla specialiseringar fullständigt. En förklaring till de symboler som används för hänvisning mellan grafer finns i bilaga A. ANM Den fullständiga och bindande beskrivningen av begreppsmodellen redovisas i blanketterna i avsnitt 5. 9
4.1 Graf F0 Fastighetsindelning, statisk tomträtt (R0) belastar 1:1 (belastas av 0:1) taxerat fastighetsinnehav (Ä0) taxeringsenhet (T0) berör 0:M (berörs av 0:M) värderingsenhet (T0) berör 0:M (berörs av 0:M) inskrivet fastighetsinnehav (Ä0) berör 1:1 (berörs av 0:M) ga-sektion (R0) är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) byggnadsverk (B0) är tillbehör till 0:M (har tillbehör 0:M) belastar 0:M (belastas av 0:M) rättighet (R0) kommun (A0) församling (A0) berör 1:1 (berörs av 0:M) tillhör 1:1 (omfattar 1:M) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) icke längre existerande fastighetsområde (F1) fastighetsbeteckning beteckning 1:1 typ 1:1 from datum 0:1 tom datum 0:1 status 0:1 har gällande 1:1 (gäller 0:1) hade tidigare gällande 0:M (gällde tidigare 0:1) oregistrerad samfällighet ligger helt inom 1:1 (omfattar 0:M) kommun (A0) ligger helt eller delvis inom 1:M (omfattar 0:M) har gällande 1:1 (gäller 0:1) samfällighetsandel andelstal 0:1 har delägande fastighet via 2:M (avser 1:1) samfällighet typ 1:1 ändamål 1:M tillhör 1:1 (omfattar 0:M) hade tidigare gällande 0:M (gällde tidigare 0:1) omfattar 0:M (tillhör 1:1) registrerad samfällighet riksunik id 0:1 fastighetsnyckel 0:1 fiskeområde nummer 0:1 centralpunktskoordinat 0:1 har geografisk utbredning 0:M (är geografisk utbredning för 0:1) har geografisk utbredning 0:M (är geografisk utbredning för 0:1) registerbyggnad (B0) har geografisk utbredning 0:M (är geografisk utbredning för 0:1) berör 0:M (berörs av 0:M) är registrerad på 0:1 (har registrerad 0:M) fastighet riksunik id 1:1 fastighetsnyckel 1:1 typ 1:1 värderingsenhet (T0) har haft geografisk utbredning 0:M (har varit geografisk utbredning för 0:1) har geografisk utbredning 0:M (är geografisk utbredning för 0:1) existerande fastighetsområde nummer 0:1 centralpunktskoordinat 0:1 rumslig beskrivning 0:M har belägenhetsadress genom 0:M (ger belägenhetsadress för 0:1) adressplats (SS 63 70 03) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) icke längre existerande fastighetsområde (F1) belastar 0:M (belastas av 0:M) är registrerad på 0:1 (har registrerad 0:M) är tillbehör till 0:1 (har tillbehör 0:M) rättighet (R0) lokaliseras till 1:M (är lokal för 0:M) registerbyggnad (B0) ligger huvudsakligen inom 1:1 (hyser 0:M) ga-område (R0) lokaliseras till 1:M (är lokal för 0:M) lokaliseras till 1:M (är lokal för 0:M) har haft geografisk utbredning 0:M (har varit geografisk utbredning för 0:1) har 0:M (avser 0:1) rättighetsområde (R0) värderingsenhetsområde (T0) ligger helt eller delvis inom 1:M (omfattar 0:M) församling (A0) har 0:M (avser 0:1) har 0:M (avser 0:1) har 0:M (avser 0:1) har markareal 0:1 (avser 0:1) har 0:M (avser 0:1) har 0:M (avser 0:1) arealuppgift arealtyp 1:1 areal 1:1 tillkomstsätt 0:1 har markareal 0:1 (avser 0:1) taxeringsenhet (T0) Figur 3 Graf F0 Fastighetsindelning, statisk. Sambandstyper till förändring är utelämnade i grafen. Dessa redovisas i Graf F1. Denna graf innehåller de nio objekttyper som utgör kärnan i begreppsmodellen, se figur 1. I grafen presenteras inte sambanden till de objekttyper som har med förändringar i fastighetsindelningen att göra. Dessa presenteras i graf F1, avsnitt 4.8.
4.1.1 Fastigheter och samfälligheter Med fastighet avses en enhet av fast egendom som också är registrerad i fastighetsregistret. Det vill s ga en fastighet existerar och finns i fastighetsregistret. Fast egendom som inte är registrerad ingår inte i begreppsmodellen. Samfällighet är mark, vatten och/eller rätt till fiske som hänförs till två eller flera fastigheter gemensamt. Samfällighet, som är registrerad i fastighetsregistret, är registrerad samfällighet. Samfällighet, som inte är registrerad i fastighetsregistret men som finns i registerkartan, är oregistrerad samfällighet. Samfälligheter som varken finns i fastighetsregistret eller i registerkartan men som genom utredning kan påträffas ingår inte i begreppsmodellen. ANM Beträffande avregistrerade fastighet, avregistrerad samfällighet och registerenhet, se graf F1. 4.1.2 Fastighetsbeteckning En fastighetsbeteckning som är gällande är alltid av typ enligt fastighetsregisterkungörelsen. Varje fastighet och registrerad samfällighet har precis en gällande fastighetsbeteckning. Omvänt gäller en sådan fastighetsbeteckning endast antingen en fastighet eller en registrerad samfällighet. ANM Fastighetsbeteckning av typ enligt fastighetsregisterkungörelsen kan i övrigt också gälla en avregistrerad fastighet eller en avregistrerad samfällighet. Den kan också tidigare ha gällt för en fastighet, registrerad samfällighet, avregistrerad fastighet eller avregistrerad samfällighet. En fastighetsbeteckning av typ enligt fastighetsregisterkungörelsen kan dock bara gälla eller tidigare ha gällt en och endast en fastighet, registrerad samfällighet, avregistrerad fastighet eller avregistrerad samfällighet. Se graf F1. En fastighetsbeteckning som är tidigare gällande är antingen av typ enligt fastighetsregisterkungörelsen eller av gammal typ (stadsäga, tomt, beteckning inom jordregistersocken m.m.). Fastighet och registrerad samfällighet kan ha haft en eller flera tidigare gällande fastighetsbeteckningar. Omvänt kan varje tidigare gällande fastighetsbeteckning bara ha gällt för en fastighet eller en registrerad samfällighet. En fastighetsbeteckning kan aldrig återanvändas. Det finns fastighetsbeteckningar som varken gäller eller har gällt för någon fastighet eller registrerad samfällighet.(beträffande fastighetsbeteckningar för avregistrerade fastigheter och samfälligheter se graf F1) ANM Om en viss fastighetsbeteckning har gällt tidigare för någon fastighet eller registrerad samfällighet kan den inte samtidigt gälla någon annan fastighet eller registrerad samfällighet. Se graf F1. 4.1.3 Administrativ tillhörighet Fastighet och registrerad samfällighet tillhör en kommun. Omvänt omfattar kommun minst en fastighet och noll, en eller flera registrerade samfälligheter. Se även graf A1. Oregistrerad samfällighet ligger helt inom en kommun. Omvänt omfattar kommun noll, en eller flera oregistrerade samfälligheter. Se även graf A1. Fastighet och registrerad samfällighet ligger helt eller delvis inom en eller flera församlingar. Omvänt omfattar en församling noll, en eller flera fastigheter och registrerade samfälligheter. Se även graf A1. ANM Fastigheter utan geografisk utbredning (t.ex. andelsfastigheter) ligger inte inom någon församling. Däremot bokförs även dessa på viss församling för statistikändamål. 11
4.1.4 Fastighets andel i samfällighet En fastighet omfattar noll, en eller flera samfällighetsandelar. Omvänt tillhör varje samfällighetsandel en fastighet. En samfällighet har delägande fastighet via minst två samfällighetsandelar. Omvänt avser varje samfällighetsandel en samfällighet. Storleken på fastighets andel i samfällighet kan anges genom att samfällighetsandelen har ett andelstal. 4.1.5 Rättigheter för fastighet och samfällighet Fastighet och registrerad samfällighet kan belastas av en eller flera rättigheter. Omvänt belastar en rättighet noll, en eller flera fastigheter och/eller registrerade samfälligheter. Se även graf R0. Fastighet och registrerad samfällighet kan ha förmån i en eller flera rättigheter. Omvänt kan rättighet gälla till förmån för noll, en eller flera fastigheter och/eller registrerade samfälligheter. Se även graf R0. 4.1.6 Geografisk utbredning av fastighet och samfällighet Fastighet och samfällighet kan ha geografisk utbredning i form av ett eller flera existerande fastighetsområden (Det finns fastigheter och samfälligheter som inte har mark, utan består t.ex. endast av andel i samfällighet eller av fiske.) Omvänt är ett existerande fastighetsområde fysisk utbredning för antingen en fastighet eller en samfällighet. 4.1.7 Geografisk utbredning i form av fiske Fastighet och samfällighet kan ha geografisk utbredning i form av ett eller flera fiskeområden. Omvänt kan ett fiskeområde vara fysisk utbredning för antingen en fastighet eller en samfällighet. 4.1.8 Arealuppgift Fastighet och registrerad samfällighet kan ha noll, en eller flera arealuppgifter som avser dess hela geografiska utbredning. Att de kan ha flera beror dels på att man ibland skiljer på landareal, vattenareal och totalareal, dels på att arealuppgifter kan vara tillkomna vid olika tidpunkter, bestämda med olika metoder och ha olika noggrannhet. Också existerande fastighetsområde kan på samma sätt ha noll, en eller flera arealuppgifter. Fiskeområde, rättighetsområde och ga-område kan ha noll, en eller flera arealuppgifter. Värderingsenhet och taxeringsenhet kan ha en arealuppgift. Se även graf R0 och T0. Omvänt avser en arealuppgift antingen en fastighet, registrerad samfällighet, existerande fastighetsområde, fiskeområde, rättighetsområde, ga-område, värderingsenhet eller taxeringsenhet. Se även graf R0 och T0. 4.1.9 Existerande fastighetsområdes innehåll Ett existerande fastighetsområde kan vara lokal för ett eller flera rättighetsområden eller gaområden. Omvänt lokaliseras ett rättighetsområde och ett ga-område till ett eller flera existerande fastighetsområden. Se även graf R0.
Ett existerande fastighetsområde kan vara lokal för ett eller flera värderingsenhetsområden. Omvänt lokaliseras ett värderingsenhetsområde till ett eller flera existerande fastighetsområden. Se även graf T0. Ett existerande fastighetsområde kan hysa en eller flera registerbyggnader. Omvänt ligger en registerbyggnad huvudsakligen inom ett existerande fastighetsområde. Se även graf B0. Ett existerande fastighetsområde kan ha belägenhetsadresser genom att ha en eller flera adressplatser knutna till sig. Omvänt kan varje adressplats ge belägenhetsadress för ett existerande fastighetsområde. Se även SS 63 70 03. 4.1.10 Övrigt En tomträtt belastar en fastighet. Omvänt kan en fastighet belastas av noll eller en tomträtt. Se även graf R0. Byggnadsverk kan vara tillbehör till noll, en eller flera fastigheter (d.v.s. ingå i fastigheten som fast egendom). Omvänt kan fastighet ha noll, ett eller flera byggnadsverk som tillbehör. Se även graf B0. Registerbyggnad kan vara tillbehör till noll eller en fastighet (d.v.s. ingå i fastigheten som fast egendom). Omvänt kan fastighet ha noll, en eller flera registerbyggnader som tillbehör. Se även graf B0. Registerbyggnad är registrerad på antingen en fastighet eller en registrerad samfällighet. Omvänt kan en fastighet och en registrerad samfällighet ha noll, en eller flera registrerade registerbyggnader. Taxeringsenhet kan beröra en eller flera fastigheter. Omvänt kan en fastighet beröras av en eller flera taxeringsenheter. Se även graf T0. ANM Sambandet mellan fastighet och taxeringsenhet redovisas på detta sätt endast för skattebefriade fastigheter. För skattepliktiga fastigheter redovisas sambandet via värderingsenhet. Värderingsenhet kan beröra en eller flera fastigheter. Omvänt kan en fastighet beröras av en eller flera värderingsenheter. Se även graf T0. Inskrivet fastighetsinnehav (för en person) berör en fastighet. Omvänt kan fastighet beröras av ett eller flera inskrivna fastighetsinnehav. Se även graf Ä0. Taxerat fastighetsinnehav (för en person) berör en fastighet. Omvänt kan fastighet beröras av ett eller flera taxerade fastighetsinnehav. Se även graf Ä0. Fastighet kan vara delägare i gemensamhetsanläggning via en eller flera ga-sektioner. Omvänt kan en ga-sektion ha noll, en eller flera fastigheter som delägare. Se även graf R0. Se figur 3 och objekttypsblanketterna i avsnitt 5. 13
4.2 Graf A0 Administrativ indelning, statisk ligger helt inom 1:1 (omfattar 1:m) kommun kommunnamn 1:1 kommunkod 1:1 tillhör 1:1 (omfattar 1:M) Län länsnamn 1:1 länskod 1:1 ligger helt inom 1:1 (omfattar 0:m) oregistrerad samfällighet (F0) tillhör 1:1 (omfattar 1:m) registerenhet (F1) ligger helt eller delvis inom 1:M (omfattar 0:M) gemensamhetsanläggning (R0) församling församlingsnamn 1:1 församlingskod 1:1 registrerad samfällighet (F0) fastighet (F0) ligger helt eller delvis inom 1:M (omfattar 0:M) ligger helt eller delvis inom 1:M (omfattar 0:M) Figur 4 Graf A0 Administrativ indelning, statisk. ANM Avregistrerade registerenheter är utelämnade i figuren. Graf A0 innehåller de objekttyper som utgör de administrativa objekten för indelningen i begreppsmodellen, se figur 1. Sverige indelas i olika administrativa områden för det allmännas behov. Områden av samma administrativa typ får inte överlappa varandra. Sverige indelas i 21 län och 288 kommuner enligt lag. Mark som genom fastighetsreglering överförs till fastighet inom annan kommun ska i fortsättningen höra till den kommunen. Detsamma gäller när mark överförs till samfällighet som i sin helhet är belägen inom annan kommun. Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet för Sveriges indelning. 4.2.1 Län och kommun Sverige indelas i län och kommuner enligt lag om Sveriges indelning i kommuner och landsting, (1979:411) med senare ändringar (1998:238). Regeringen tillkännager (1997:824) att från och med den 1 januari 1998 är länen indelade i 288 kommuner. En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en kommun enligt den nya indelningen inte bör företrädas av den
gamla kommunfullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Varje kommun ligger helt inom ett visst län. Omvänt omfattar ett län minst en kommun. Registerenheter (fastigheter, registrerade samfälligheter, avregistrerade fastigheter och avregistrerade samfälligheter) tillhör alltid en viss kommun. Omvänt omfattar varje kommun minst en registerenhet. Se även graf F0 och F1. Oregistrerade samfälligheter ligger helt inom en kommun. Omvänt omfattar en kommun noll, en eller flera oregistrerade samfälligheter. Se även graf F0. 4.2.2 Församling Svenska kyrkan i Sverige omfattar 2 545 församlingar och 5 icketerritoriella församlingar. Om en församlingsgräns sammanfaller med en kommungräns som ändras, ändras församlingsgränsen på samma sätt. Fastigheter och registrerade samfälligheter ligger helt eller delvis inom en eller flera församlingar. Omvänt omfattar varje församling noll, en eller flera tillhörande registrerade fastigheter och samfälligheter. Se även graf F0. ANM Det finns församlingar utan markutbredning. Gemensamhetsanläggning ligger genom sitt ga-område inom en eller flera församlingar. Omvänt omfattar varje församling noll, en eller flera gemensamhetsanläggningar. Se även graf R0. 15
4.3 Graf B0 Byggnad, statisk adressplats (SS 63 70 03) har belägenhetsadress genom 1:1 (ger belägenhetsadress för 0:M) registerbyggnadsentré stabil riksunik id 1:1 har huvudentré 1:1 (är huvudentré till 0:M) lägenhet stabil riksunik id 1:1 lägenhetsbeteckning 1:1 tidigare lägenhetsbeteckning 0:M bruksarea 1:1 våningsplan 1:1 leder in till 1:M (nås via 1:M) ligger i 1:1 (hyser 0:M) ligger huvudsakligen inom 1:1 (omfattar 0:M) existerande fastighetsområde (F0) ligger huvudsakligen inom 1:1 (hyser 0:M) registerbyggnad stabil riksunik id 1:1 registerbyggnadsnummer 0:1 huvudsaklig användning 1:1 centralpunktskoordinat 0:1 nybyggnadsår 1:1 ombyggnadsår 0:1 värdeår 1:1 bruksarea 1:1 byggnadsarea 1:1 är en del av 1:1 (har delar 0:M) byggnadsverk stabil riksunik id 0:1 populärnamn 0:M huvudsaklig användning 0:1 höjd 0:1 rumslig beskrivning 0:M är registrerad på 0:1 (har registrerad 0:M) är registrerad på 0:1 (har registrerad 0:M) är tillbehör till 0:M (har tillbehör 0:M) är tillbehör till 0:M (har tillbehör 0:M) registrerad samfällighet (F0) fastighet (F0) ga-sektion (R0) är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) tar i anspråk 0:M (tas i anspråk av 0:M) berör 0:M (berörs av 0:M) berör 0:M (berörs av 0:M) gemensamhetsanläggning (R0) taxeringsenhet (T0) värderingsenhet (T0) lokal användning 1:M lokalarea 1:1 övrig area 0:1 bostad bostadstyp 1:1 antal rum 1:1 typ av köksutrymme 1:1 boarea 1:1 biarea 1:1 byggnad bruksarea 0:1 byggnadsarea 0:1 bruttoarea 0:1 anläggning berör 1:1 (berörs av 0:M) byggnadsverksinnehav (Ä0) Figur 5 Graf B0 Byggnader, statisk Graf B0 innehåller de objekttyper som utgör byggnadsobjekten för indelningen i begreppsmodellen, se figur 1. I grafen presenteras inte sambanden till de objekttyper, som har med förändringar i byggnadernas indelning. 4.3.1 Byggnadsverk, byggnad, anläggning Begreppet byggnad är av central betydelse i många lagar. Lagstiftaren är dock inte alldeles konsekvent i användningen av begreppet byggnad mellan olika lagar. Så förekommer t.ex. byggnad, byggnad eller anläggning, byggnad eller annan anläggning, annan anläggning än byggnad, samt byggnadsverk. För att få en tydligare begreppsbildning med åtskilda ord för super- och subtyper används i denna rapport begreppet byggnadsverk som supertyp, som står för alla artefakter skapade av människan på en viss plats, från sandlåda till Öresundsbro. Byggnadsverk indelas i subtyperna byggnader och anläggningar, som utgör återstoden av byggnadsverken när byggnaderna frånräknats. Vad som skall hänföras till byggnad anges inte i lag, utan
avgörs genom rättspraxis. Denna bygger på att det är en konstruktion, som är så stor att en vuxen människa kan gå in i denna samt att den står på samma plats i mer än en månad. Byggnadsverk är tillbehör till noll, en eller flera fastigheter. Omvänt har fastighet noll, en eller flera byggnadsverk som tillbehör. Se även graf F0. Byggnadsverk kan beröras av noll, en eller flera taxeringsenheter. Omvänt kan taxeringsenhet beröra noll, ett eller flera byggnadsverk. Se även graf T0. ANM I de fall byggnadsverk berörs av taxeringsenhet som omfattar skattepliktig egendom är det värderingsenheterna som berör byggnadsverk. Sambandet mellan byggnadsverk och taxeringsenhet kan då utelämnas. Byggnadsverk kan beröras av noll, en eller flera värderingsenheter. Omvänt kan värderingsenheter beröras av noll, ett eller flera byggnadsverk. Se även graf T0. Byggnadsverk kan beröras av noll, ett eller flera byggnadsverksinnehav, vart och ett innehas av en person. Omvänt berör byggnadsverksinnehav ett byggnadsverk. Byggnadsverk kan vara delägare i ga via noll, en eller flera ga-sektioner. Omvänt kan gasektion ha noll, ett eller flera byggnadsverk som delägare. Byggnadsverk kan tas i anspråk av noll, en eller flera gemensamhetsanläggningar. Omvänt tar gemensamhetsanläggning i anspråk noll, ett eller flera byggnadsverk. 4.3.2 Registerbyggnad Det vanligast fallet är att en byggnad placeras helt inom en fastighet, som utgörs av ett fastighetsområde. För att kunna beskriva byggnader som placeras över fastighetsgräns införs begreppet registerbyggnad för den del av byggnaden som ligger inom ett fastighetsområde. Denna rapport säger inget om hur pareller radhus skall betraktas. De kan ses antingen som en byggnad eller sammanbyggda byggnader med en registerbyggnad per fastighetsområde, när fastigheterna är upplåtna med ägo- eller tomträtt, eller som en byggnad och en registerbyggnad per fastighetsområde, när byggnaden är upplåten med hyresrätt. I normalfallet motsvarar en registerbyggnad en hel byggnad eller anläggning. Begreppet registerbyggnad behövs för fastighetstaxering och i samband med folk- och bostadsräkningar. ANM Registerbyggnader registreras i byggnadsregistret. Alla presumtiva registerbyggnader finns inte i byggnadsregistret. Registerbyggnad är en del av ett byggnadsverk. Omvänt kan byggnadsverk ha noll, en eller flera registerbyggnader som delar. Registerbyggnad är tillbehör till noll, en eller flera fastigheter. Omvänt har fastighet noll, en eller flera registerbyggnader som tillbehör. Se även graf F0. Registerbyggnad ligger huvudsakligen inom ett existerande fastighetsområde. Omvänt kan existerande fastighetsområde hysa noll, en eller flera registerbyggnader. ANM Byggnadsverk, d.v.s. byggnader och anläggningar, som inte är registerbyggnader, har ingen särskilt redovisad belägenhet till fastighetsområde. Registerbyggnad nås via en eller flera registerbyggnadsentréer. Omvänt leder registerbyggnadsentré in till en eller flera registerbyggnader. Registerbyggnad kan också hysa noll, en eller flera registerbyggnadsentréer. Omvänt ligger registerbyggnadsentré i en registerbyggnad. 17
Registerbyggnadsentré har belägenhetsadress genom en adressplats, se SS 63 70 03. Omvänt ger adressplats belägenhetsadress för noll, en eller flera registerbyggnadsentréer. 4.3.3 Lägenhet Det finns för närvarande inget lägenhetsregister. Det diskuteras att skapa ett sådant för flera framtida behov. Det behövs unika och stabila identiteter för lägenheten av bland annat följande skäl: - Mantalsskrivning på bostadslägenhet. - Registerbunden folk- och bostadsräkning. - Upplåtelse av lägenhet med eget ägande. Byggnad kan omfatta noll, en eller flera lägenheter. Omvänt ligger lägenhet inom en byggnad. Lägenhet är antingen bostad eller lokal. Lägenhet har en registerbyggnadsentré som huvudentré. Omvänt är registerbyggnadsentré huvudentré till noll, en eller flera lägenheter. Se figur 5 och objekttypsblanketterna i avsnitt 5.
4.4 Graf R0 Rättigheter, statisk fastighetsanknuten företeelse (U0) gemensam anläggning anordning typ 1:1 byggnadsverk (B0) ej specificerat delägarobjekt typ 0:1 knuten till 0:M (ha anknuten 0:M) församling (A0) ligger inom 1:M (omfattar 0:M) gemensamhetsanläggning stabil riksunik id 1:1 ga-beteckning 1:1 ändamål 0:1 tar i anspråk 0:M (tas i anspråk av 0:M) tar i anspråk 0:M är delägare i ga via 0:M (tas i anspråk av 0:M) (har delägare 0:M) är indelad i 1:M (del av 1:1) ga-sektion sektionsdel 1:1 är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) inskrivet tomträttsinnehav (Ä0) person (Ä0) är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) taxerat tomträttsinnehav (Ä0) har fysisk utbredning 0:M (är fysisk utbredning för 1:1) berör 0:M (berörs av 0:M) är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) berör 1:1 (berörs av1:m) ga-område nummer 0:1 har 0:M (avser 0:1) arealuppgift (F0) har 0:M (avser 0:1) rättighetsområde nummer 0:1 belastar 0:M (belastas av 0:M) lokaliseras till 1:M (är lokal för 0:M) lokaliseras till 1:M (är lokal för 0:M) existerande fastighetsområde (F0) värderingsenhet (T0) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) har fysisk utbredning 0:M (är fysisk utbredning för 0:1 belastar 0:M (belastas av 0:M) är delägare i ga via 0:M (har delägare 0:M) rättighet fastighet (F0) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) stabil riksunik identifierare 1:1 rättighetsbeteckning 1:1 ändamål 1:1 typ 1:1 undertyp 0:1 upplåtelsetid 1:1 beskrivning 0:1 registreringsdatum 0:1 inskrivningsdatum 0:1 inskrivningsstatus 0:1 belastar 1:1 (belastas av 0:1) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) belastar 0:M (belastas av 0:M) berör 1:1 (berörs av1:m) berör 0:M (berörs av 0:M) värderingsenhet (T0) tomträtt tomträttsavgäld 1:1 upplåtelsestatus 1:1 upplåtelsetid 1:1 uppsägningstid 1:1 ändamål 1:M inskrivningsstatus 1:1 inskrivningsdatum 1:1 avslutsdatum 0:1 berör 0:M (berörs av 0:M) taxeringsenhet (T0) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) belastar 0:M (belastas av 0:M) gäller till förmån för 0:M (har förmån i 0:M) ej specificerat förmånsobjekt typ 0:1 registrerad samfällighet (F0) person (Ä0) Figur 6 Graf R0 Rättigheter, statisk 19
4.4.1 Rättighet och rättighetsområde En rättighet är en upplåten, begränsad rätt i minst en av fastighet, tomträtt, samfällighet eller gemensamhetsanläggning. Det innebär att rättighet belastar noll, en eller flera fastigheter, tomträtter, samfälligheter eller gemensamhetsanläggningar. Omvänt belastas dessa av noll, en eller flera rättigheter. Se även graf F0. Rättighet gäller till förmån för en eller flera fastigheter, samfälligheter, tomträtter, gemensamhetsanläggningar, personer eller ej specificerade förmånsobjekt. Omvänt har dessa förmån i noll, en eller flera rättigheter. Se även graf F0. Rättighet har geografisk utbredning i noll, ett eller flera rättighetsområden. Omvänt är rättighetsområde geografisk utbredning för en rättighet. Rättighetsområde kan ha noll, en eller flera arealuppgifter. Omvänt avser arealuppgift noll eller ett rättighetsområde. Se även graf F0. Rättighetsområde lokaliseras till ett eller flera existerande fastighetsområden. Omvänt är existerande fastighetsområde lokal för noll, ett eller flera rättighetsområden. Se även graf F0. 4.4.2 Tomträtt Tomträtt är nyttjanderätt till hel fastighet. Den ger, i flera avseenden, tomträttshavaren en ställning som påminner om fastighetsinnehav. Till exempel kan tomträtt överlåtas enligt samma regler som gäller för överlåtelse av fastighet. Likaså har tomträttshavaren samma plikt att skatta för hela fastigheten. Tomträtt belastar alltid en och endast en fastighet. Omvänt kan en fastighet belastas av noll eller en tomträtt. Tomträtt berörs av ett eller flera inskrivna tomträttsinnehav, vart och ett innehas av en person. Omvänt berör varje inskrivet tomträttsinnehav en viss tomträtt. En tomträtt berörs också av ett eller flera taxerade tomrättsinnehav. Omvänt berör varje taxerat tomträttsinnehav en viss tomträtt. Se även graf Ä0. Tomträtt kan beröras av noll, en eller flera taxeringsenheter. Omvänt kan taxeringsenhet beröra noll, en eller flera tomträtter. Se även graf T0. ANM Sambandet mellan tomträtt och taxeringsenhet redovisas på detta sätt endast för skattebefriade tomträtter. För skattepliktiga tomträtter redovisas sambandet via värderingsenhet. Tomträtt kan beröras av noll, en eller flera värderingsenheter. Omvänt kan värderingsenhet beröra noll, en eller flera tomträtter. Se även graf T0. 4.4.3 Gemensamhetsanläggning Gemensam anläggning är byggnadsverk eller anordning(ar) som inrättats för specificerade ändamål av stadigvarande betydelse för minst två delägare gemensamt. Delägare kan vara av de typer som anges i det följande. Gemensamhetsanläggning (ga) är gemensam anläggning som registrerats i fastighetsregistret.