Forntid i Hulan, Askim

Arkeologisk rapport 2010:5 Forntid i Hulan, Askim Askim 128, 273 och 274 Hulan 4:6 m.fl. Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2010 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Mona Lorentzson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

FORNLÄMNINGARNA ASKIM 128, 273, 274 Förundersökning Under tre dagar i november 2006 utförde Göteborgs Stadsmuseum förundersökning av tre fornlämningar i Berghagaområdet i Askims socken. Orsaken var att man planerade ett nytt bostadsområde på platsen. Förundersökningen utfördes med grävmaskin varvid sammanlagt 28 schakt upptogs. På flera platser hade man stört marken genom grävning i modern tid. Man har också tippat skräp på många platser i fornlämningarnas närhet. Detta inverkade på hur bevarade fornlämningarna var. Resultetet från förundersökningen visade att endast As 273 bör gå vidare till en slutundersökning vid eventuell exploatering. På boplatsen påträffades ett relativt rikligt flintmaterial. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-67390-2006 GSM dnr 1285/06 5331 Uppdragsgivare: Björn V Lorentzon AB Läge: Berghagaområdet på Hulan 4:6 m.fl., Askim sn, Göteborgs kommun (fig. 1-2) Ekonomisk karta: 6B 7d Koordinater i rikets nät: X 6389,4 / Y 1268,9 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: 2006-11-15--11-17 Undersökt yta: ca 100 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 48 Antal maskintimmar: 20 Platsledare: Ulf Ragnesten Övrig deltagare i fält: Johannes Nieminen GSMA nr: 060021 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Denna boplats låg utanför planområdet i väster (jämför fig. 3) men dess gräns mot öster in emot planområdet var oklar. Naturgeografiskt låg boplatsen längst i söder i en dalgång där även de andra två boplatserna As 273 och 274 var belägna. Boplat- 1

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Läget för förundersökningen i Hulan i Askims socken, Göteborgs kommun. Blå kartan, skala 1:100 000. 2

Forntid i Hulan, Askim Fig. 2. Platsen för de förundersökta fornlämningarna As 128, 273 och 274. Skala 1:5000 sen As 128 låg 20-24 m över havet. Boplatsen As 273 låg i den norra, lägre belägna delen av dalgången. Östra delen av fornlämningen bestod mest av berg. Det var den västra delen som hade varit beboelig och som lämnade mest fyndmaterial vid förundersökningen. I denna del av boplatsen löpte en bäck i nord-sydlig riktning. Höjden över havet frånsett den bergiga östra delen var mellan 18 och 20 m. As 274 låg högt upp i dalgångens sydöstra del och över den postglaciala transgressionens maximum, som ligger kring 23 m över havet i södra Askim. Närmare bestämt låg boplatsen 24-27 m över havet. Den låg kring ett bergsimpediment och var kraftigt påverkad av sentida grävning och tippning av skrot. Genom dalgången där de tre boplatserna var belägna löpte en gång- och cykelbana. Den gick i dalgångens östra del (fig. 4). 3

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 3. Markering av planområdet för planerad bebyggelse i Berghagaområdet i Askim. 4

Forntid i Hulan, Askim Fig. 4. Genom den östra delen av dalgången där de tre boplatserna var belägna löpte en gång- och cykelbana. Väster om denna rann en bäck genom dalgången. Foto mot söder. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Fornlämningen As 128 var föremål för en mindre förundersökning år 1982. Vid detta tillfälle grävdes fem provgropar på boplatsområdet. I två av dem påträffades avslag och redskap av flinta. Fynden gav endast en allmän datering till stenålder. Kulturlager eller anläggningar påträffades inte. (Manneby 1982) Fornlämningarna As 273 och 274 har inte tidigare varit föremål för arkeologiska insatser. UNDERSÖKNINGSMETOD Fältundersökningen tillgick på vanligt sätt, det vill säga ett antal schakt grävdes med en liten grävmaskin på platser där arkeologen antog att det kunde finnas spår av fornlämningar, i detta fall boplatslämningar. Eventuella anläggningar och fynd dokumenterades när de upptäcktes. Topografi och humiditet spelade stor roll för var och hur stora schakt som grävdes. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR En 14C-datering har utförts. Den gjordes på kol från boplatsen As 273 (Bilaga 1). 5

Göteborgs Stadsmuseum Innan provet insändes för datering genomgick det vedartsanalys. 14 C-dateringen kom därför enligt den vedanatomiska analysen att utföras på Al, vilken har en egenålder på 120 år (Bilaga 2). GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Sammantaget grävdes 28 schakt på de tre fornlämningarna As 128, 273 och 274. Det finns ingen karta i denna rapport som visar schaktens läge. Därför beskrivs detta i text nedan. Schakten numrerades i den ordning de grävdes. Dessa schaktnummer används i den bifogade fyndtabellen. As 128 På denna fornlämning upptogs två provschakt (schakt 17-18). De grävdes på fornlämningens centrala del utgående från hur den är markerad på fig. 2. Boplatsens västligaste del förundersöktes inte eftersom den låg utanför planområdet. Huvuddelen av boplatsen bestod av berg i dagen och flera platser på ytan var störda genom senare tids markarbeten. Boplatsen var även förundersökt vid ett tidigare tillfälle (Se "Tidigare fynd och undersökningar). I de två grävda schakten fanns ett ca 0,2 m tjockt lager siltig sand under 0,15-0,3 m tjock humus. Under sanden framkom lera. Fynd påträffades endast i schakt 17 och utgjordes av ett avslag av flinta. As 273 16 schakt grävdes på denna fornlämning (schakt 1-16). De grävdes på olika platser på den yta som förväntades utgöra boplatsen. Den östra delen var så bergig att schakt inte kunde eller behövde grävas. Därför grävdes de flesta schakten på boplatsens centrala del. Boplatsens västligaste del förundersöktes inte eftersom den låg utanför planområdet. I flera av schakten bestod lagerföljden av siltig lera under ett ca 0,25 m tjockt humuslager. I några av schakten på boplatsens norra del (se foto på rapportens framsida) fanns ett sandlager under humusen. Sandlagret varierade i tjocklek. På vissa ställen var det endast 0,15 m tjockt och på andra ställen ända upp til ca 0,5 m tjockt. Den anläggning som påträffades (schakt 9) och huvuddelen av flintfynden framkom i sandlagret. Anläggningen utgjordes av en kokgrop eller härdgrop. Den var 1-1,2 m i diameter och bestod i avbaningsytan av kraftigt skörbrända stenar och kol. Anläggningen undersöktes inte vidare utan sparades till eventuellt framtida undersökningar. 6

Forntid i Hulan, Askim As 274 Fornlämning As 274 låg helt inom planområdet. Boplatsen befanns ligga på och runtomkring ett bergsimpediment i sydöstra delen av dalgången där de andra fornlämningarna var belägna (fig. 2). 10 stycken schakt grävdes på boplatsytan, där berget inte gick i dagen (schakt 19-28). I de flesta av schakten fanns endast ett humuslager eller moränlager ovanpå berg. I ett schakt (schakt 27) fanns ett 0,45 m tjockt sandlager under humusskiktet. Ingen flinta fanns i schaktet. Överhuvudtaget gjordes mycket få fynd på boplatsen, endast ett splitter och ett avslag. FYNDBESKRIVNING Fynden på de tre förundersökta boplatserna bestod nästan uteslutande av flinta. På boplatserna As 128 och 274 hittades endast avslag och splitter. Det var enbart på boplatsen As 273 som en större mängd fynd framkom och däribland några redskap (se bifogad fyndtabell). Redskapen utgjordes av fem flintkärnor, en eldslagningssten av flinta, en borrspets, ett avslag med inhak samt ett avslag med slipyta. Vid den föregående arkeologiska utredningen på platsen hittades dessutom cylindriska spånkärnor på denna plats (Wennberg 2004). Någon keramik påträffades inte på boplatsen. Ca 50 bitar övrig flinta påträffades på boplatsen As 273. Bitarna vägde sammanlagt ca 900 gram. Denna flinta var både svallad och icke svallad och kunde vara såväl vitpatinerad som opatinerad. Den övriga flintan sparades inte. DATERING Fynden som gjordes på boplatsen As 128 var alltför få för att ligga till underlag för en datering. Platsens höjd över havet (20-24 m) talar för att verksamhet på platsen kan ha förekommit under mesolitisk tid. På boplatsen As 273 gjordes relativt rikliga fynd av flinta. Dessa tyder på att boplatsen huvudsakligen tillhör gropkeramisk kultur. Spånkärnorna och spånmaterialet anger en sådan bestämning. Kol från kokgropen anger däremot en datering till äldre bronsålder (bilaga 1). Detta kan tyda på en viss kontinuitet på platsen. På boplatsen As 273 fanns även ett svallat och vitpatinerat flintmaterial. Dessa fynd var i minoritet men visar att boplatsen även utnyttjades under mesolitisk tid. På boplatsen As 274 gjordes mycket få fynd av flinta. Endast ett avslag hittades. Detta kan inte datera platsen. Fornlämningen låg 24-27 m över havet vilket tyder på att verksamhet kan ha förekommit där under mesolitisk tid. 7

Göteborgs Stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING På boplatserna As 128 och 274 behövs ingen ytterligare undersökning för att ta marken i anspråk för avsedd exploatering. As 128 ligger delvis kvar oundersökt utanför planområdet och har där kvar sitt fornlämningsskydd enligt kulturminneslagen. Fornlämning As 274 kan betraktas som undersökt och borttagen. Fornlämning As 273 hade ett betydande fyndmaterial och bevarade anläggningar. Denna boplats låg dock endast delvis inom planområdet. Hur den fortsätter utanför planområdet är okänt. Inom planområdet har fornlämningen en utsträckning som framgår av fig. 5. Innan marken inom planområdet kan tas i anspråk där denna fornlämning är utbredd bör en arkeologisk slutundersökning utföras. LITTERATUR Manneby, Hans. 1983. Askim, Hagen. Boplatsområde, stenåldern. Fyndrapporter 1983, sid. 31-33. Wennberg, Tom. 2004. Nya stenåldersboplatser i södra Göteborg. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2004:46. Fig. 5. Utbredningen av fornlämning As 273 har skrafferats inom planområdet. Utanför planområdet är dess utbredning okänd. 8

Fyndtabell GSMA 060021: Grävningsenhet Sakord st gr Material Beskrivning 001 As 128, schakt 17 Avslag 1 5 Flinta 002 As 273, schakt 1 Avslag 1 1 Flinta 003 As 273, schakt 2 Plattformskärna C 1 134 Flinta 004 As 273, schakt 3 Avslag 5 51 Flinta 005 As 273, schakt 3 Avslag med inhak 1 15 Flinta 006 As 273, schakt 7 Avslag 17 276 Flinta 007 As 273, schakt 7 Övrig kärna 1 166 Flinta 008 As 273, schakt 7 Övrig kärna 1 98 Flinta 009 As 273, schakt 7 Övrig kärna 1 20 Flinta 010 As 273, schakt 8 Spån 1 6 Flinta 011 As 273, schakt 8 Avslag 12 62 Flinta ett av avslagen i mycket fin flinta 012 As 273, schakt 9 Avslag 25 293 Flinta 013 As 273, schakt 9 Eldslagningssten 1 30 Flinta 014 As 273, schakt 9 avslag med slipyta 1 5 Flinta kant av yxa eller mejsel 015 As 273, schakt 10 Borrspets 1 31 Flinta Osäker bestämning 016 As 273, schakt 10 Avslag 2 10 Flinta 017 As 273, schakt 10 Övrig kärna 1 116 Flinta 018 As 273, schakt 10 Övrig kärna 1 26 Flinta 019 As 273, schakt 11 Avslag 12 119 Flinta 020 As 273, schakt 11 Avslag 1 3 Kvarts 021 As 273, schakt 13 Avslag 1 14 Flinta 022 As 273, schakt 15 Avslag 4 6 Flinta alla svallade och vitpatinerade 023 As 273, schakt 15 Övrig kärna 1 27 Flinta 024 As 274, schakt 20 Splitter 1 1 Flinta vitpatinerat 025 As 274, schakt 21 Avslag 1 5 Flinta vitpatinerat

Bilaga 1 14 C-diagrammet ovan visar dateringen av kol från anläggning 1 i schakt 9 på fornlämning As 273.

Bilaga 2 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0703 Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Askim sn. Raä 273. FU Adress: Telefon: Plusgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 481 11 90-0 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 0703 2007-01-18 Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän, Askim sn. Raä 273. FU Uppdragsgivare: Ulf Ragnesten/Göteborgs stadsmuseum Arbetet omfattar ett kolprov från en förundersökning av en mellanneolitisk boplats i södra Göteborg. Provet innehåller kol av al. Klibbal som det med största säkerhet rör sig om i detta fall är starkt knuten till vatten. Den ger ett bra bränsle som brinner lugnt och ger mycket glöd. Eftersom den inte blir så gammal i sig, max 120 år, lämpar den sig också mycket bra till datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 1 Härd/härdgrop 24.9g 1.2g 15 bitar 15 bitar al Al Utplockat för 14 C-dat. Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper. Art Latin Max ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt. Klibbalen invandrade söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen kom ungefär samtidigt med granen och samma väg som denna. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2007. Denna ges ut för att resultaten ska finnas tillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen.