31 Byggnad II - uthusbyggnad som har haft diverse funktioner. Uppförd i början av 1900-talet. Stomme - troligen stolpkonstruktion. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - huggen natursten. Byggnad III - dubbelbod. Fasad - timmer och stående locklistpanel, röda knutlådor, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, vass under. II Byggnad V - ladugård från omkring 1900. Fasad - timmer och stående locklistpanei, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, vass under. Vitmålade profilerade fönsterfoder. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och värdefull miljö. 28 ÄNGSÖ GÄRD 2: 1, S tamda L F d sockenfattigstuga och torp, f n fritidsbostäder. Fem byggnader ingår. Byggnad I - f d fattigstuga av sidokammartyp uppförd omkring 17-1800, använd som fattigstuga t o m 1920-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Interiört finns en murad sp~s med bakugn i köket och en öppen sp~s i kammaren.
32 Byggnad II - bostadshus av sidokammartyp, troligen från 1800-ta1et. Fasad - stående locklistpanel, fa1urödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel, taket är svagt brutet på ena takfallet. Interiört finns en murad spis med bakugn i köket och en vitmurad rörspis i kammaren. Enligt uppgift är byggnaden flyttad från Prästhagen. ~lgg~~~_~~~ - fd redskaps- och visthusbod. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel, vass eller halm. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och värdefull miljö. 29 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Långholmen (ön), Stora Långholmen. Arrendejordbruk, där tio byggnader ingår. II Manbyggnaden är av parstugutyp med starkt förändrad exteriör och interiör, men viktig för gårdens helhetsbild. Renoverad på 19S0-ta1et. Byggnad II - bod/magasin, uppförd omkring 1800. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Byggnad III - f d ved-, spannmålsbod och drängkammare, uppförd omkring 1800. Stomme - fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad VII - loge/lider. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel. VII Mangården har varit helt kringbyggd tidigare. Byggnaderna samverkar till en värdefull miljö.
33 I III 3 O ÄNGSÖ GÄRD 2: l, Stora Näs. F d jordbruk, f n fritidsbostad. Ätta byggnader ingår från olika tidsepoker. Byggnad I - bostadshus från 1900-talets börj an. Stomme - troligen plank. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - huggen natursten. Byggnad III - källarbod från l800-talet. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad VI - f d fähus med ingång från gaveln. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, vass under, breda vindskivor. Grund - natursten. Den ursprungliga interiören är till stor del bevarad. Profilerade fönsteromfattnin.gar. VI Byggnad VII - bostadshus av sidokammartyp från l800-talet, den s knässtugan. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, Interiört finns en murad spis i köket och en kakelugn i kammaren. Ladugården och logen är uppförda på 1930-talet. VII Man kan konstatera att bebyggelsegruppen är uppdelad på två tidsperioder. Den gamla fägården låg tidigare på annan plats än den nuvarande. Värdefull miljö.
34 31 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Stora Utön. Jordbruk bedrevs på gården t o m 1950- talet. F n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus där den äldre delen är av sidokammartyp. Västra delen tillbyggdes 1911. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - natursten, huggen på den nyare delen. I köket finns en murad spis med bakugn, tegelugn, i kammaren. Spisen är utskjutande på husets baksida och försedd med ett litet tak. I nya delen finns en glaserad kakelugn. De gamla ekonomibyggnaderna är helt borta, dessa ersattes vid lsoo-talets senare del av nya. Värdefull miljö. 32 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Storslåttern. Torpanläggning, f n fritidsbostad. Fyra byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp, troligen från lsoo-talet (tidigt). Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - natursten. Interiört finns en murad spis i köket, synliga takbjälkar samt en vit slätputsad tegelugn i kammaren. Byggnad II - f d fähus. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - vass. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och värdefull miljö. 33 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Storängen. F d torp, f n fritidsbostad. Två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp med en tillbyggnad. Uppfört på lsoo-talet. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Grund - delvis huggen natursten. Värdefull miljö.
34 ÄNGSÖ GÅRD 2: l, Tj ärn. Arrendejordbruk, tio byggnader ingår. Gården finns markerad på 1600-talskarta och skrevs då Kiärön. Huvudbyggnaden är uppförd i mitten av 1800-talet, och är delvis förändrad exterfört. 35 II III Byggnad II - flygelbyggnad, flerfamiljsbostad, f d arbetarbostad, bagarstuga m m. F n fritidsbostad för två familjer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Grund - natursten. Opanelade gavelr~sten med lunettfönster. Interiört finns murade spisar och ett flertal rörspisar. Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Byggnad III - f d stall/magasin, f n garage, troligen uppfört i slutet av 1800-talet. Fasad - timmer och stående slätpanel på byggnadens övre hälft, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Profilerade dörr- och fönsteromfattningar. Vindsgavelfönster med kryssformade spröj sar. Byggnad IV - ladugård/skulle från 1800-talets slut (skullen uppförd 1 början av 1900-talet). Stomme - sten och stolpkonstruktion. Fasad - vit slätputs och rödfärgad stående slätpanel. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Logen är ihopbyggd med ladugården. III, IV,V VI Byggnad VI - vagnslider, troligen från 1800-talet. Stomme - stolpkonstruktion. Fasad - stående slät- och stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, vass under. Byggnad IX - f d fähus/lider, troligen från 1800-talet. Stomme - stolpkonstruktion och liggande timmer. Fasad - stående slät- och stående locklistpanel och timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Värdefull milj ö.
36 35 ÄNGSÖ GÄRD 2: l, Tj ärn, "Nybygget", "Per Mats torp" och statbyggnad nr 10. Sju byggnader ingår. Två torp och en statbyggnad ligger samlade väster om huvudgården, f n fritidsbostäder. Byggnad I - "Per Mats torp", bostadshus från l800-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad V - "Nybygget", bostadshus från l800-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - huggen natursten. En f d arbetarbostad för två familjer ingår i miljön samt uthusbyggnader. Kulturhistoriskt intressanta byggnader i värdefull miljö. 36 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Äkeräng f d Högsberg. Torpanläggning, f n fritidsbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, troligen från l800-talets mitt. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad III - f d fähus. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - vass. Värdefull miljö. 37 ÄNGSÖ GÄRD 2:1, Änggrind (el Enggrind). F d torp, f n fritidsbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad, troligen från l800-talets mitt. Stomme - 'liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - natursten. Rörspis finns i kammaren. En uthusbyggnad bidrar positivt till helhetsmiljön. Värdefull miljö.
37 38 ÄNGSÖ GlillD 2: l, Ängsö kyrka. Kyrkan är belägen strax intill slottet. Ängsö kyrka är uppförd på l340-talet. Tornet är från 1744 och från samma tid härstammar det Piperska gravkoret. Inuti kyrkan finns anrika muralmålningar från l300-talet. I anslutning till kyrkan ligger kyrkogården som kringgärdas aven mur. Ytterligare en kyrkogård ligger ca 400 m norr om slottsanläggningen. Kyrkan är en av Sveriges märkligaste höggotiska landsortskyrkor. I II IV 39ÄNGSÖ' GÄRD 2:1, Ängsö slott och omkringliggande byggnader. Jordbruk bedrivs på gården. I det utvärderade området ingår kyrkan, slottet, flygelbyggnader, arbetarbostäder och ekonomibyggnader. Sammanlagt ingår tjugo byggnader. Byggnad I - slottet, kärnbyggnad från l480-talet. på l630-talet byggdes slottet om. Fjärde våningen och det nuvarande utseendet fick slottet på 1740- talet på förslag av arkitekt C Hårleman. på det höga valmade taket finns en lanternin. Portal och fönsteromfattningar av huggen sten. Stomme - tegel. Fasad - rusticerad bottenvåning i rosa slätputs och resterande våningar, beige slätputs. Tak - falsad kopparplåt och rött tegel. Byggnad II - flygelbyggnad, bostadshus. på 1760-talet uppfördes byggnaden, som ersatte en tidigare flygel av trä. Stomme - tegel. Fasad - bottenvåningen i rosa slätputs och övervåningen i beige slätputs. Pilasterindelad fasad. Tak - falsad plåt och enkupigt tegel, mansardtak. på taket finns en vällingklocka. Byggnad III - sydöstra flygelbyggnaden, f d brygghusflygeln, grundlades 1748 och stod färdig 1751. Stomme - tegel. Fasad - övervåning i beige slätputs, rusticerad bottenvåning i rosa slätputs. Tak - tvåkupigt tegel på valmat tak. Byggnad IV - sydvästra flygeln, f d trädgårdsflygeln. Uppförd mellan åren 1748-1751. Stomme - sten.
38 Fasad - rusticerad bottenvåning ~ rosa slätputs, övriga byggnaden beige slätputs. Tak - enkupigt tegel på valmat tak. Byggnaderna I-IV blev byggnadsminnesförklarade 1965. Skyddsföreskrifterna gäller slottets, flygelns och trädgårdsflyglarnas exteriörer, slottets interiör samt ett visst område kring byggnaderna. Alleer och andra byggnader skall vårdas enligt särskild plan. Byggnad V - f d stall, nu garage, troligen uppfört på 1600-talet. Stomme - sten. Fasad - vit spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Gallerförsedda fönster. Byggnad VI - f d stall och kyrkstall, f n verkstad, från 1600- eller 1700- talet. Stomme - sten. Fasad - vit slätputs. Tak - tvåkupigt tegel. Ankarslut finns på fasadens övr e del. V, VI VII Byggnad VII - magasin, från 1700-talet. Fasad - timmer och liggande fasspontspanel, röda knutlådor, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad VIII - bostadshus från 1800- talet, det s k "Palmhuset", arbetarbostad. Fasad - beige spritputs. Tak - tvåkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad IX - hemlighus. Stomme och fasad - liggande timmer. Tak - tvåkupigt tegel; tälttak. VIII IX
39 Byggnad X - smedja, fortfarande i funktion. Stomme - sten. Fasad - vit slätputs, gavelröste i rödfärgad stående locklistpanel. Tak - tvåkupigt tegel. x Byggnad XI - ladugård. Första delen uppförd 1788, ombyggd 1874, andra delen från 1796 (finns markerat ovanför byggnadens dörrar). Stomme - gråsten. Fasad - vit spritputs. Tak - eternit. Skullen är uppförd i stolpkonstruktion med rödfärgad slätpanel. Byggnad XV - f d djurhus, troligen uppfört under l800-talet. Stomme - troligen tegel. Fasad - vitfärgad spritputs. Tak - enkupigt tegel. Långsidornas fönster är halvmånformade. xv Byggnad XVII - orangeri. Stomme - troligen tegel. Fasad - glas och gul spritputsad fasad. Byggnaden ligger i anslutning till slottet. Ängsö slott med omgivande byggnader är av stort kulturhistoriskt värde, och skyddas genom kulturminnesvårdens speciallagstiftning. XVII 40 M~GSÖ GÄRD 2:2, f d skola. Tre byggnader ingår. Byggnad I - skolhus, uppförd vid 1800- talets slut. Stomme - spritputsad beige färg. Tak - falsad plåt. Grund - huggen natursten. Grönmålade dörrar och fönsterfoder. Byggnaden har nyligen genomgått en renovering. Öppen veranda med lövsågade räcken och taklister. Kulturhistori~kt värdefull byggnad pga dess ursprunglighet.
40 Byggnad II - bodlänga, förmodligen uppförd i samband med skolbyggnationen. Stomme - stolpkonstruktion. Fasad - stående locklist- och stående slätpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - kallmurad natursten. Byggnad III - hemlighus, samtida med skolhuset. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel. Skolhuset ligger mitt på en grusplan, staket mot vägen. Kulturhistoriskt värdefull miljö. 41 ÄNGSÖ GÄRD 2:3, Spånsundstorpet, (telefonstugan). Torpet gränsar till Spånsundet. F n fiskarbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från 1800-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Gröna fönsterfoder. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Lunettfönster på gavelröstena. Byggnad II - bod/slöjdstuga. Fasad - timmer och stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Kulturhistoriskt intressanta byggnader. Värdefull miljö.
IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården. 41 Ängsön är fridlyst som naturpark sedan 1960. Ön har ett parklandskap med omväxlande betesmarker, skogsbackar, bergknallar och slånsnår. Stränderna växlar mellan rik vegetation, kala klippor och täta vassar. Lövträdsvegetationen är omväxlande, med eken som karaktärsträd. Ett rikt djurliv liksom en rik blomsterfauna finns på ön. Även Ängsöarkipelågen bestående av bland annat öarna Långholmen, Måholmen, Hallingen, Fagerön och Gisselholmen ingår i det naturskyddade området. Dessa öar är huvudsakligen täckta av barrskog. Lövskog förekommer i betesmarkerna på Långholmen samt kring torpen på de övriga öarna. Socknens bebyggelse, som till största delen består av torpstugor, har en viktig roll i detta känsliga landskap.
42 v LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTEC KN I N G Eriksson, G - Folkskolans historia i Västmanland, Västerå 1942 Grau, O - Beskrifning öfwer Wästmanland, 1754. VLT 1904. Hedberg, T Kilbro, A - Kommunbildningar ~nom Västeråsbygden. Västerås 1976. - Några västmanländska prästgårdar. VFF 1976. Nisbeth, Å - Ängsö kyrka. Västerås 1977. Söderberg, B - Slott och Herresäten i Sverige - Närke, Västmanland. Malmö 1969. Wessberg, C Lindahl - Ängsö - Inventering, dokumentation och planering. Statens Naturvårdsverk. Naturvårdsbyrån 1971. Naturfredningsplan. SBK 1971. Engsö slottsarkiv Lantmäterikontoret, Västerås Länsmuseets arkiv, Västerås Stadsarkivet, Västerås VLT:s klipparkiv, Västerås
43 VI BILAGOR B i I. 1 RAD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÄRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaijer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garanti er finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~!~~~gg~!~,~~~!:!g~. För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmaterialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.
44 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med ren-oljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, takli~ter-~-~ utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehål~as. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller er~ättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~~~~!~~ - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör ofta samman med h~~et~-byggnad~~tll-och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.
45 Planlösning - en ombyggnad utan planföränd ;I~g-k~~-g~nomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. ~~~~!~~~~ - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, gölv-öch-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal.snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget alltid varit målade. Golv och tak - äldre brädtak och brädgolv bg;-bev~r~;-även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet 722 11 VÄSTERÅS 021/127560
Bil. 2 47 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I ÄNGSÖ SOCKEN, VÄSTERASKOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr 66 66 63 2 3 4 Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn nr beteckning beskrivning 5 6 7 8 jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö KURÖN 1 1 : 1 Kurö gård - I,II,III IV,X + 2 1 : 1 Blåsbo - - I + PRÄSTGÅRDEN 3 1 : 1 fd lönebo- 1,11, ställe IV - V + 63 63 63 63 ÄNGSÖ GÄRD 4 2: 1 torp intill - Solhem A - I + 5 2: 1 Solhem B - - I, II + 6 2: 1 Stavbergstorp - - I + C 7 2: 1 Flytkstugan D - - I + 66/67 8 2: 1 fd mejeri - - 1,11 + 63 9 2: 1 Dalbacken - - I + 63 10 2: 1 Dyvik - I III, IV + 63 11 2: 1 Ektorpet - - 1,11 + 63 12 2: 1 Karsbo - I II,III + 63 13 2: 1 Klockartorp - - 1,11 + 63 14 2: 1 Kocktorp - - 1,11 + 67 15 2: 1 Källtorp - - 1,11 + 64 16 2: 1 Labbarn - - I,II,IV + 64 17 2: 1 Lilla Lugnet - I II,III,IV + 34 18 2: 1 Lilla Lång- - II VI + holmen 64 19 2: 1 Lilla Näs - - 1,11,111, + V, VI. 64 20 2: 1 Lilla Utön - - I,III,IV,.+ V, VIII! I
48 ÄNGSÖ SOCKEN 1 2 3 4 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 kart- beteckning beskrivning 5 6 7 nr blad jordr~g nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö ÄNGSÖ GÄRD 64 21 2: 1 Lugnet - - 1,11,111, + IV,V,VI, VII, VIII 63 22 2: 1 Löttorp I 11,111,- + - IV 34 23 2: 1 Norrudden - - - + (Längholmen) 64 24 2: 1 Olsbo - - I,II,IV, + VI 34 25 2: 1 Skurusund - - I + 64 26 2: 1 Smeds torpet - - II, VII + 64 27 2: 1 Solvik - - 1,11,111 + V 63 28 2: 1 Stamdal - - 1,11,111 + 34 29 2: 1 St. Långhol- - - 11,111, + men VII 64 30 2: 1 Stora Näs - - I,III,VI + VII 34/64 31 2: 1 Stora Utön - - I + 64 32 2: 1 Storslättern - - 1,11 + 64 33 2: 1 Storängen - - I + 63 34 2: 1 Tjärn (gården - II III,IV,VI + IX 63 35 2: 1 Tjärn (torpen - - I,V + 64 36 2: 1 Äkeräng - - I,III + 64 37 2: 1 Änggrind - - I + 63 38 2: 1 Ängsö kyrka I - - + 63 39 2: 1 Ängsö slott 1,11, V,VI,VII, XI,XV, + III, IV VIII,IX,X XVII 63 40 2:2 fd skola - I II,III + 67 41 2:3 Spånsundstor- - - 1,11 + pet I l. I,) _.
KAf
BIL 3 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING 49 I VÄSTERÅS KOMMUN - ÄN'GSÖ SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE
/0.... I 1..:... 1.. I' ', 1, j. /....... BIL. 4 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - ANGSO SOCKEN HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN 51..,,\.~" '; '~".-.---'--,.--... : " ~- " \, ".
Västerås 1980 Aondersson & Kagardt Tryckeri AB