Innehåll. Erikshjälpen är vi tillsammans. Erikshjälpen idag. Ordförande har ordet...3

Årsberättelse 2011

Innehåll Ordförande har ordet...3 Årsredovisning 2011... 30 ordförande har ordet: Generalsekreteraren...5 Internationella insatser... 6 Utbildning...8 Försörjning...12 Erikshjälpens styrelse...30 Förvaltningsberättelse...31 Ekonomisk redovisning...35 Resultaträkning...35 Erikshjälpen är vi tillsammans Foto: Patrik Svedberg Hälsa... 16 Balansräkning...36 Insatser för barn i Sverige... 22 Insamling och kommunikation...24 Våra givare...26 Second hand...28 Erikshjälpen idag Erikshjälpen vill, med barns drömmar som drivkraft och verktyg, vara med och förändra världen. Genom insatser för utbildning, hälsa och försörjning får barn och unga runt om i världen hjälp och möjlighet att våga drömma om framtiden. Tillsammans med partnerorganisationer vill Erikshjälpen ge alla barn möjlighet att bli sedda och tagna på allvar. Erikshjälpen väljer i första hand att arbeta med projekt där behovet är som störst och närvaron av andra biståndsaktörer är begränsad. Samarbetet med lokala organisationer gör att alla projekt får en närhet till människor, och en möjlighet till påverkan. Erikshjälpen vill ge barn möjlighet att förverkliga sina drömmar genom att ge dem förutsättningar att förändra sin egen verklighet. Idag har Erikshjälpen projekt i 25 länder. Sverige är fortfarande en viktig del och idén som var grunden för verksamheten, att skicka presenter till barn på sjukhus, lever fortfarande kvar. Eriks motto gäller fortfarande. Sjuka barn kan bli glada barn. Kassaflödesanalys...38 Tilläggsupplysningar...39 Noter...40 Revisionsberättelse...46 Det är alltid lika roligt att företräda Erikshjälpen! Jag möts så ofta av en positiv kommentar, en personlig berättelse om fadderbarnet som finns på bild hemma på kylskåpet, om någon av våra second handbutiker, om upplevelsen av att Erikshjälpen står för något som man verkligen gillar. Och jag ler stolt och slås ännu en gång av hur speciell den kedja är som i sin helhet utgör just Erikshjälpen. För vi är en kedja, en lång rad av olika länkar som på ett eller annat sätt bidrar till att skapa bättre villkor för utsatta barn både i Sverige och i länder långt bort. Allt handlar i grund och botten om aktiva val och konkreta handlingar. Val som jag gör. Val som du gör. Du som låter tanken gå från ord till handling och kliver in som regelbunden månadsgivare. Du som köper minnesgåvor och julhälsningar och gärna ger bort en get i födelsedagspresent. Du som öppnar ditt hjärta och din plånbok, när katastrofen slagit till igen. Du som viker den urvuxna skjortan, packar den ärvda kaffekoppen och lämnar dina välfyllda kassar till second handbutiken. Du som lämnar den sköna sängvärmen och frivilligt skänker av din tid i butiker och på lager. Du som ser det vackra i det väl begagnade, som handlar gott och därmed bidrar till att skapa medel för bistånd. Det är vi tillsammans som utgör Erikshjälpen: En växande biståndsorganisation, med låga omkostnader och med fötterna fast förankrade i den småländska myllan. Vi i styrelsen gläder oss också åt att på nära håll få följa det kvalitets- och utvecklingsarbete som just nu äger rum på vårt huvudkontor i Holsbybrunn, där våra anställda steg för steg finslipar Erikshjälpens verktyg och uppdrag med barns rättigheter och delaktighet i fokus. Vi känner en stor tacksamhet för alla de nya möjligheter som öppnats under 2011. Erikshjälpen, som en gång skapades av ett barn för att kunna hjälpa andra barn, har i dag kraften att gå ännu fler steg, göra mer, våga mer. Tack för att du finns med! Cecilia Hjorth Attefall Erikshjälpens ordförande PS. Denna årsredovisning gäller insamlingsstiftelsen Erikshjälpen, men eftersom vi arbetar så tätt tillsammans med vår systerorganisation Erikshjälpen Second Hand Butiker bjuder vi självklart också på en fördjupad presentation av deras arbete. På sidan 28 möter du Jan Wahlgren och Tomas Bjöersdorff som står i ledningen för den verksamheten. 2 Omslagsfoto: Åsa Dahlgren 3

I Kambodja arbetar Erikshjälpen för barns rättigheter. Ett omfattande arbete görs för att förebygga och skydda barn från trafficking och exploatering. foto: Åsa Dahlgren Mötet med barn gör intryck och skapar avtryck. Här möter Bengt Swerlander en skolklass i Bangladesh. Så började det Generalsekreteraren har ordet Tillsammans når vi ännu fler Erik Nilsson föddes 1929 i Småland. Han var blödarsjuk och tillbringade mycket tid sängliggande och på sjukhus. Erik konstaterade tidigt att han inte var ensam - det fanns många barn som inte kunde vara hemma hos sina familjer på grund av sjukdom. Erik började då skicka hälsningar och små presenter till andra sjuka barn runt om i Sverige. Namn och adresser till dessa barn fick Erik Nilsson genom att lyssna på Sven Jerrings radioprogram Barnens Brevlåda. Redan 1946, när Erik var sjutton år gammal, var hans verksamhet i full gång. Ytterligare fart tog arbetet 1951 efter en uppmärksammad radiointervju av Sven Jerring. Intäkter 2011 (angivet i miljoner kronor) Regelbundna gåvor 21,2 Testamenten 13,1 Minnes- och högtidsgåvor 1,6 Övriga gåvor 7,8 Second Hand-butiker* 21,9 SMR/Sida 13,0 Världens Barn 3,5 Övriga intäkter 5,2 Totalt 87,3 Medel från PostkodLotteriet för 2011 betalas ut först 2012. *Erikshjälpen Second Hand Butiker har utöver dessa medel genererat ca 33 miljoner kronor till butikernas lokala föreningars/församlingars biståndsverksamhet och Världens Barn-kampanjen. Fördelning av insatser 2011 Utvecklingsinsatser Humanitärt bistånd Barn i Sverige Information och opinion 2011 blev ett år som både kom att handla om att hjälpa människor i akut nöd och också utveckla och förbättra vårt långsiktiga arbete. Erikshjälpen har under året gjort betydande insatser för drygt 50 000 människor som drabbades av torkan och det spända läget på Afrikas horn. Vi har kunnat bistå med vatten, mat, förnödenheter och framförallt nytt hopp. Detta år går arbetet i Kenyas nordöstra provins över i en mer långsiktiga fas för hälsa, försörjning, utbildning och utveckling. Erikshjälpen vill, med barns drömmar som drivkraft, vara med och förändra världen. Vi arbetar för att minska fattigdomen och det gör vi genom att verka för barns rättigheter, både långt bort och nära. Med hjälp av våra insatser för utbildning, hälsa och försörjning kan barn runt om i världen våga drömma om framtiden och därmed vara med och förändra. Arbetet med att etablera regionkontor i Öst- respektive Västafrika samt i Sydostasien har också fortsatt under året. Det gör oss mer effektiva och bidrar till en viktig närhet till våra lokala partners, som lever sida vid sida med de människor vi arbetar för. Vårt medlemskap i EU-Cord, ett samarbetsorgan för kristna europeiska biståndsorganisationer, blir alltmer värdefullt för oss. Förutom erfarenhetsutbyte och ökat lärande gör vi också gemensamma insatser som ger stor effekt och når fler. Skandinaviska Läkarbanken och Rotarys Läkarbank har under året flyttat sitt kansli från Malmö till Holsbybrunn. Vi har nu glädjen att dela tak och förhoppningen är att vi ännu mer ska kunna länka ihop Skandinaviska Läkarbankens insatser med det som sker i vårt internationella utvecklingsarbete. Under 2011 har vi ökat vår omsättning med ca 15 procent vilket vi är ödmjukt tacksamma för. Vi ser det som ett uttryck för många människors engagemang. Tusentals gåvogivare, givare och kunder i våra second hand-butiker skapar möjligheter för Erikshjälpen att finnas med i Världens Barnkampanjen och PostkodLotteriet. Vi har också fått ökade medel från Sida och Svenska Missionsrådet och allt sammantaget har bidragit till att vi kunnat bistå fler barn. Jag vill därför tacka alla gåvogivare, volontärer, anställda och samarbetsparters för det goda samarbetet under 2011. Tillsammans är vi med och förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare bengt.swerlander@ erikshjalpen.se Gåvor började strömma in när människor i hela landet hörde talas om Eriks arbete. 1954 började Erik ge ut tidningen De sjukas vän där han berättade om vilken nytta gåvorna gjorde och hur barn fick del av uppmuntringarna. Erik, eller Farbror Erik som han tidigt kom att kallas, dog 1966 bara 37 år gammal. Men det arbete han startade lever vidare. Erikshjälpen i sin nuvarande form grundades 1967 och idag får tusentals barn och vuxna runt om i världen genom Erikshjälpens insatser möjlighet till försörjning, utbildning och att själva vara med och forma sin framtid. Foto: Patrik Svedberg 4 5

ÖSTEUROPA Här arbetar Erikshjälpen Rättigheter för barnens bästa Under 2011 har Erikshjälpens arbete alltmer fokuserat på barns rättigheter. Erikshjälpen arbetar för att förverkliga FN:s barnkonvention med den kristna värdegrunden som bas, som slår fast alla människors lika och unika värde. Under 2011 har Erikshjälpen fortsatt att bedriva utvecklingsarbete i Asien, Afrika, Sydamerika och även i Östeuropa. Verksamheten har pågått i samarbete med ett 60-tal organisationer i ca 100 projekt i 25 länder. Erikshjälpen arbetar i huvudsak med insatser för att främja: 4 Utbildning 4 Försörjning 4 Hälsa Samarbete en förutsättning Erikshjälpen väljer i första hand att gå in i projekt i sammanhang där behoven är som störst och där närvaron av andra biståndsorganisationer är begränsad. Tack vare ett nära samarbete med lokala organisationer skapas god kontakt med de människor som berörs av en insats. Genom lokal förankring ges också möjlighet till påverkan. Fler barn får chansen att förändra sin livssituation och förverkliga sina drömmar. SYDAMERIKA Antal samarbetspartners Regional fördelning av utvecklingsinsatser 2011 Afrika 64 % Asien 26 % Östeuropa 8 % Sydamerika 2 % Antal projekt Afrika Asien Östeuropa Sydamerika Utbetalda medel (SEK) Bolivia 1 1 570 062 Chile 1 1 214 966 Colombia 1 1 70 119 Peru 1 1 64 988 Colombia peru chile bolivia Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Moldavien 2 3 1 714 057 Rumänien 2 3 646 476 Ukraina 1 2 435 339 Vitryssland 1 3 1 560 944 Insatser via Skandinaviska Läkarbanken I följande länder har ideella sjukvårdsinsatser gjorts via Skandinaviska Läkarbanken: Kenya, Tanzania, Zambia, Kamerun, Kongo och Nepal. Insatserna har i huvudsak bekostats av Erikshjälpen. Läs mer om Skandinaviska Läkarbanken på sidan 29. mali burkina faso benin rumänien uganda burundi sydafrika vitryssland ukraina sydsudan malawi Katastrofinsatser Utöver de långsiktiga utvecklingsprojekten har katastrofinsatser och viss återuppbyggnad gjorts för drygt 4,8 miljoner kronor. Länder som fått del av insatsen är Kenya, Sri Lanka, Sydsudan, Mali, Haiti, Pakistan och Japan. moldavien tanzania etiopien moçambique kenya AFRIKA Antal samarbetspartners ASIEN Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Benin 1 4 3 234 873 Burkina Faso 3 5 2 352 583 Burundi 1 2 875 943 Etiopien 5 11 2 218 034 Kenya 7 12 8 213 871 Malawi 1 1 1 014 848 Mali 5 10 8 075 613 Moçambique 2 2 1 813 675 Sydsudan 1 3 1 292 063 Sydafrika 1 1 308 721 Tanzania 3 3 1 412 128 Uganda 3 6 2 798 319 Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Bangladesh 2 4 2 605 198 Indien 8 11 4 049 819 Kambodja 6 9 5 147 344 Laos 1 1 1 582 640 Thailand 1 1 380 566 indien bangladesh thailand laos kambodja Japan 6 7

Utbildning Alla barn har, enligt Barnkonventionen, rätt till utbildning. Ändå går nästan 100 miljoner barn inte i skolan. Millenniemålet grundskola för alla känns avlägset. I Afrika söder om Sahara får vart tredje barn aldrig chansen att lära sig läsa. Flickor, barn från de fattigaste områdena och barn med funktionshinder nekas fortfarande i hög utsträckning den skolgång som faktiskt är deras självklara rättighet. Erikshjälpen arbetar för rätten till utbildning för alla barn, att den ska finnas nära barnen, ge ny utbildningschans till dem som missat skolstart, öka barns deltagande i skolan och höja kvaliteten på utbildningen. På öar i Jamunafloden i Bangladesh arbetar Erikshjälpen tillsammans med den nationella organisationen Friendship för barns rätt till skolgång. På grund av trångboddheten i landet tvingas människor bosätta sig på sandöar som emellanåt helt spolas bort vid översvämningar. Då flyttar befolkningen till någon annan ö, som kanske nyligen bildats. Här har tidigare inte funnits skolor, men Erikshjälpen har försett flera öar med flyttbara skolor, som helt enkelt med tiden får flytta med till nästa ö. Foto: bengt swerlander 8 9

Utbildning I västafrikanska Mali får barn som inte haft möjlighet att börja skolan i rätt tid en ny chans. De får läsa in lågstadiet under nio månader, för att sedan börja i byns ordinarie skola i klass fyra. Foto: Louise Nordlund Isaksson Att gå i skolan är avgörande Det råder inget tvivel om att utbildning är nödvändig för att ett samhälle ska kunna utvecklas i positiv riktning. På det personliga planet är utbildning och kunskap något oumbärligt, både för människors möjlighet till försörjning och för att kunna ta till sig information om hälsa och andra viktiga aspekter av livet. Peter Toftgård, chef för Erikshjälpens Internationella avdelning, berättar att organisationen idag starkare än någonsin poängterar just rättighetsperspektivet i sitt arbete. Att alla barn har rätt att gå i skolan. En del av våra insatser handlar därför om att trycka på så att dessa rättigheter tillgodoses. Det kan innebära att vi Alla barn har rätt att gå i skolan lyfter fram och synliggör barns rättigheter för stater och kommuner som har de faktiska skyldigheterna att erbjuda barn bra skolgång, säger Peter Toftgård. Men vi arbetar också med att förändra attityder hos föräldrar så att man inser hur avgörande skolgången faktiskt är. Att skicka sina barn till skolan är långt ifrån ett självklart val för alla. Parallellt med påverkansarbetet sker också kapacitetshöjande insatser. På vissa platser behöver vi fortbilda lärare och skolpersonal så att de bättre kan möta barnens behov. På andra håll kan det handla om att bygga skolsalar eller bidra till förbättrad infrastruktur. Vi driver inte egna skolor men stödjer och stärker lokala strukturer, fortsätter Peter Toftgård. Eftersom vissa insatser tar tid och är långsiktiga så arbetar vi också väldigt konkret idag med att hjälpa barn till skolgång. Intensivskolor, så kallade speed schools, är ett exempel där barn som inte fått möjlighet att börja skolan i rätt ålder får chans att läsa in lågstadiet under nio månader och komma ikapp sina jämnåriga kompisar. Arbetet för att säkerställa barns tillgång till skola och utbildning är komplext och måste bedrivas på flera nivåer för att vi ska nå målet om skolgång för alla. l I byn Mandiéla i Mali har byborna länge velat ha en skola. Under 2011 bekostade Erikshjälpen en skolbyggnation och byborna hjälpte till att gräva grunden och bygga. Skolan blev inflyttningsklar i början på 2012 och kan ta emot elever från klass ett till sex. Resultat: Utbildning 4 Att göra det möjligt för barn att gå i skola är en av Eriksjälpens viktigaste uppgifter. Under året har 20 332 barn fått stöd med exempelvis skolavgift, boende och kläder så de kunnat gå i skolan. En stor del av barnen får stöd från faddrar. 4 I Uganda har 25 f d gatubarn avslutat sin rehabilitering inom gatubarnsprojektet Amagara Masya och fått börja i vanliga skolor. De har också återförenats med sina familjer. 4 I en bergsby i norra Laos där tillgång till skola och undervisning varit undermålig har Erikshjälpen byggt en skola. Under 2011 ökade antalet barn som gick i skolan med 62 procent. 4 I 78 projekt har Erikshjälpen arbetat med påverkansarbete på olika sätt för att fler barn ska få tillgång till utbildning. 4 I 23 projekt har Erikshjälpen arbetat med lärarfortbildning och/eller byggnation av skollokaler. Midjé går i fjärde klass. 10 11

Försörjning Med barnens bästa för ögonen arbetar Erikshjälpen för att människor ska har medel och möjligheter att kunna försörja sig själva och sin familj, både på kort och lång sikt. Alla barn har rätt till en dräglig levnadsstandard, enligt Barnkonventionen. Barn ska också skyddas från arbete som kan vara farligt eller gör att barn berövas skolgång. Erikshjälpen vill hjälpa människor att ta tillvara de försörjningsmöjligheter som finns i samhället. Att även ge dem kunskaper och färdigheter som leder till hållbar utveckling är centralt. Förutom att stärka människor så de själva kan föra sin talan inför samhälle och stat vill Erikshjälpen också speciellt stärka kvinnornas ställning. I Kambodja har Touch Sarum startat en butik och säljer bl a matvaror, sockerrör, förfriskningar och bensin. Med hjälp av Erikshjälpen har hon lärt sig spara och planera sin hushållsekonomi. Touch har fått möjlighet att ta mindre lån och därmed kunnat öppna en butik och utöka sortimentet successivt. Foto: åsa dahlgren 12 13

Försörjning Touch Sarum trivs i sin butik och får alltfler stamgäster bland dem som dagligen passerar förbi på vägen. Resultat: Försörjning Vårt mål är alltid att barnen ska få det bättre Det allra viktigaste i arbetet med att skapa försörjningsmöjligheter är dialogen med de människor som insatsen handlar om. Idéer och motivation måste komma från det egna samhället. De känner bäst sina behov och det är också de som är bärare av förändringsarbetet. Ola Olsson, programkoordinator på Erikshjälpen, berättar bland annat om insatser som nu påbörjas i den indiska delstaten Madhya Pradesh. Parallellt med arbete inom utbildning och hälsa tittar man också på möjligheter för familjer att förbättra sin försörjning. Eftersom familjerna redan odlar för en del av sitt uppehälle ligger det nära till hands att se över om metoderna kan utvecklas och förbättras så att avkastningen kan bli större. I samtal med familjerna pekar nästan alla på vattenbristen. Att ha god tillgång till rent vatten står överst på nästan alla önskelistor. Men här är det riskabelt att borra brunnar eftersom grundvattnet då kan sjunka och andra brunnar sina. Däremot kan vi skapa system för regnvattensansamling och därtill skydd mot erosion så att bördig jord inte sköljs bort. Erikshjälpen arbetar inom flera olika områden när det gäller inkomstgenererande insatser. De lokala förutsättningarna, livsstil och ett områdes kultur präglar Att ha god tillgång till rent vatten står högst på nästan alla önskelistor starkt vilka insatser som lämpar sig bäst. Ibland finns också problem man först behöver ta itu med. Det kan handla om destruktiva lånestrukturer där människor under många år hamnat i svåra skuldlabyrinter eller sociala traditionella mönster som utestänger delar av befolkningen. Gemensamt för Erikshjälpens alla insatser är dock att de sätter barnen i fokus. När vi utvärderar och mäter resultat är det just barnens situation vi tittar på. Har inte de fått det bättre genom insatsen så har den inte lyckats. Rättighetsperspektivet är också centralt. Genom att hjälpa lokala samhällen och byar att organisera sig exempelvis i självhjälpsgrupper ger man förutsättning för egen utveckling och bidrar till att människor berättigas statligt ekonomiskt stöd som de annars inte kommit i åtnjutande av. Det är nästan enbart i direkt katastrofhjälp som vi ger människor mat. I alla andra fall vill vi vara med och skapa förutsättningar för självförsörjning. De förbättringar som sker ska ju också hålla i sig när vi efter en tid flyttar insatserna till ett nytt område. Då är det familjerna själva som ska vara rustade att möta barnens behov. l De små lånen gav mig möjligheter Vi möter Touch Sarum vid hennes lilla butik som ligger precis intill bygatan och helt nära en mindre vägkorsning. Här kör inte många bilar men desto fler motorcyklar. Och så passerar en hel del människor till fots. Det var tack vare ett litet så kallat VSU-lån* som Touch Sarum kunde starta sin butik. Först sålde hon nästan bara kakor men tack vare att hon kunnat betala tillbaka och sedan ta nya smålån har hon successivt kunnat bygga ut verksamheten. Idag säljer hon lite matvaror, sockerrör, bensin på mindre flaskor och även kalla förfriskningar som blivit populära i området. I samband med lånen har jag fått gå två kurser också, berättar Touch Sarum som både lärt sig hur man föder upp kycklingar och hur man organiserar bybanker, sparar och planerar sin egen hushållsekonomi. Och planering kan behövas. Touch Sarums familj har länge, liksom många andra här ute på landsbygden, kämpat med ekonomin. Det är inte alltid lätt att få det hela att gå ihop. Två vuxna och tre barn ska försörjas. Men kursen i kombination med möjligheten att utöka verksamheten har gett resultat och idag pekar resultatet på plus. Tack vare lånet kan jag sälja mer i butiken. Jag kan också köpa gödsel till vår risodling och tack vare att jag tjänar mer kan barnen nu fortsätta upp i de högre klasserna i skolan. Det vore väldigt svårt annars, berättar Touch Sarum som överväger ytterligare ett lån när det senaste är återbetalat. Min man är duktig på att laga motorcyklar. Om vi kan köpa lite verktyg så skulle han kunna driva en verkstad. Låntagarna lär sig att bilda bybanker och organisera sig. Den erfarenheten kan de ha stor nytta av även i andra sammanhang när de behöver samarbeta om något eller kanske utöva påtryckning i någon viss fråga. De små lånen är viktiga liksom den utbildning som ges. Men hela strukturen är också central för byggandet och återupprättandet av det civila samhället. *Vulnerable Service Unit heter den del av Kredits verksamhet som riktar sig till de allra fattigaste och mest utsatta som av många mikrokreditinstitut inte anses kreditvärdiga. Här får de en chans att starta små verksamheter och börja bygga upp sin försörjning. Uppfödning av ankor, höns och grisar. Odling av ris, lotusblommor och sockerrör. Utvinning av sirap ur sockerpalmen eller att, som Touch Sarum, driva en liten butik. De små VSU-lånen kan användas på många sätt och bidrar till att skapa försörjning för de allra fattigaste familjerna ute i några av Kambodjas lantliga provinser. 4 Minst 20 875 hushåll har på olika sätt fått hjälp med förbättrade försörjningsmöjligheter. 4 Ett sätt att försörja sig på är genom djurhållning och under året har 1 332 familjer fått hjälp med boskap som exempelvis getter, kor, höns och kaniner. 4 I Laos där Erikshjälpen arbetar i otillgängliga bergstrakter bland befolkning som lever i stor fattigdom har utbildning i odling pågått. Under året ökade risproduktionen i de olika byarna med mellan 25 och 50 procent. 14 15

Hälsa Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård, enligt Barnkonventionen. Hälsa handlar inte bara om att inte vara sjuk, utan även om att må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. I många av de länder där Erikshjälpen arbetar dör mer än 10 procent av alla barn innan de nått fem års ålder. De flesta dör av sjukdomar som är lätta att förebygga, som malaria och diarré. Genom kunskap om vikten av rent vatten och med hjälp av bättre vaccin, hygien och nutrition, kan många liv räddas. Bättre hälsoutbildning behövs och Erikshjälpen arbetar både för det och med att förse byar med rent vatten och sanitetsanläggningar. Att stärka människor att stå upp för sina rättigheter till sjukvård och vaccin och att förändra seder som är skadliga, som kvinnlig könsstympning, är andra centrala uppgifter. Elena och Gina behöver varandra. För många barn är risken stor att förlora en eller båda sina föräldrar i aids, i synnerhet i Afrika, söder om Sahara. I Mocambique arbetar Erikshjälpen med stödgrupper för hiv-drabbade. Förutom undervisning för att förhindra spridningen av aids får medlemmarna hjälp med näringsberikad kost och med resekostnader till hälsokliniker som regelbundet måste besökas. Vännerna i stödgruppen stöttar varandra. Foto: helena häggqvist 16 17

Hälsa Med rollspel får bybor i Burkina Faso undervisning i hälsovård, barns rättigheter till sjukvård och skola och mycket annat. Det är skådespelare som iscensätter hur man som förälder kan prioritera rätt för barnens bästa. Foto: Sara Bergqvist Envist arbete för barns hälsa Vi ser att det effektivt går att minska både sjukdom, lidande och barnadödlighet genom att arbeta förebyggande. Med rent vatten och genom att sprida kunskap om hälsa, hygien och vilken näring barn behöver så överlever fler och de håller sig också friskare. Sara Bergqvist är programkoordinator på Erikshjälpen och har folkhälsoperspektivet som ingång i arbetet för internationell utveckling. Erikshjälpen arbetar snarare förebyggande än med läkarvård. Den stora majoriteten av barn i projektländerna dör av sjukdomar som är lätta och billiga att förebygga. Att förebygga sjukdom är effektivt och innebär besparingar i både pengar och lidande. Ett förebyggande arbete kräver ett långsiktigt arbete och synsätt. Erikshjälpen är framgångsrik i detta arbete eftersom vi har långvariga samarbeten med våra lokala partner. För att nå beteendeförändring krävs ett helhetstänkande där man också arbetar för strukturella förändringar. Erikshjälpen har ett holistiskt perspektiv där vi arbetar parallellt med både hälsa, utbildning och försörjning. Det är bättre om ett barn inte alls behöver få svår diarré, malaria eller bli undernärda, säger Sara Bergqvist och fortsätter; Samtidigt vill vi vara med och peka på barns rätt till bra hälso- och sjukvård. Ansvaret att tillhandahålla detta ligger på varje enskilt land men som organisation kan vi vara med och påverka och sätta press på myndigheter. Kvinnlig könsstympning, våld mot barn, och förtryck av handikappade är också områden som Erikshjälpen bekämpar genom att långsiktigt förändra beteenden och attityder. Med hjälp av våra lokala partners kan vi med kulturell finkänslighet och förståelse ge människor upplysning som leder till hållbar förändring, säger Sara Bergqvist. För att ett barn ska orka gå till skolan och lära sig nya saker behöver barnet vara friskt. På samma sätt är god hälsa grundläggande för ett samhälles totala möjlighet till utveckling. Funktionshindrade barn och ungdomar får tack vare hjälpmedel som förmedlas genom Human Bridge möjlighet att bättre Många barn dör av sjukdomar som är lätta och billiga att förebygga klara sig själva och sin vardag. Erikshjälpen bidrar också med avancerad sjukvård genom Skandinaviska Läkarbanken som årligen sänder ut ett stort antal specialistläkare i tjänstgöring vid sjukhus främst i Afrika. l - Erikshjälpens arbete för bättre hälsa hänger också starkt samman med insatser för ökad försörjning och tillgång till utbildning. Allt med ett tydligt barnfokus, berättar programkoordinator Sara Bergqvist. Resultat: Hälsa 4 När det gäller hälsa arbetar Erikshjälpen främst med att förebygga sjukdom. Det är effektivt på lång sikt och innebär besparingar i både pengar och lidande. I ett 40-tal projekt har familjer fått undervisning i hälsa, hygien och nutrition. 4 God hygien, hälsa och rent vatten hänger tätt ihop och under året har Erikshjälpen bekostat 23 nya brunnar med rent dricksvatten på olika platser i både Asien och Afrika. 4 Genom Credo i Burkina Faso arbetar Erikshjälpen både förebyggande och behandlande. Här får mammor kunskap i att tidigt se tecken på undernäring och vad de ska göra för att hjälpa sina barn. De barn som redan drabbats får hjälp på den klinik som etablerats. Här kan ett tjugotal barn vårdas åt gången. 4 I 20 projekt har man arbetat med påverkansarbete för att skydda barn mot fysiska övergrepp och att förhindra ohälsa. Det har omfattat informationsinsatser om riskerna med kvinnlig könsstympning, information för att förebygga så att inte barn utsätts för barnarbete och information om att skydda barn så de inte hamnar i barnprostitution. 4 I Benin har Erikshjälpen under året bedrivit utbildning om barns rättigheter, bland annat för den lokala polismyndigheten. För att skydda barn från våld och övergrepp har polisen också utrustats med en motorcykel för att nå större områden och snabbt kunna vara på plats. 18 19

Katastrof Snabbt på plats stannar länge. Erikshjälpen har god beredskap för humanitära insatser i samband med katastrofer. Genom väl etablerade internationella kontakter kan hjälp förmedlas på gräsrotsnivå i många områden och resurser finns för att sända ut material med kort varsel. Erikshjälpen försöker vara snabbt på plats och har som mål att stanna för att även följa upp och stötta när den akuta fasen är över. Under året har Erikshjälpen bistått vid ett flertal katastrofer, se kartan på sidan 6 och 7. Vi nådde fram Den enskilt största katastrofinsatsen som Erikshjälpen gjorde under året var i Kenya. Med hjälp av en lokal samarbetspartner kunde de svältande snabbt få akut hjälp med mat, vatten och medicin. Efter katastrofskedet började Erikshjälpen med långsiktiga insatser för att hjälpa människor på fötter och rusta dem att bättre klara av kommande torrperioder. Så kom då de efterlängtade och livsavgörande regnen till Kenya och Afrikas horn som så länge varit drabbat av torka. Många säger att de inte minns när det regnade så mycket senast, berättar Erikshjälpens programkoordinator Kent Larsson som besökt regionen både under den svåra torkan och nu sedan regnet återvänt. Trots att regnet är efterlängtat så för det till en början med sig stora problem. Sjukdomar och smittor sprids lättare i den fuktiga luften och malariamyggorna blir väsentligt fler. Dessutom sköljer de kraftiga regnen bort vägar och stigar. Det regnar rakt in i familjernas hyddor som man inte kunnat täta ordentligt på grund av torkan och bristen på gräs. Det tar också tid, menar Kent Larsson, innan regnen ger utdelning i form av mat. Den boskap som utvandrat från området och överlevt torka och transporter kan ännu inte återvända på grund av risken för de farliga tsetseflugorna. Därför är behoven fortsatt stora och vi kommer att arbeta vidare med hjälpinsatser på både kortare och längre sikt. Utöver tidigare stöd med mat och hälsoinsatser bistår vi nu också med ett stort antal myggnät och plast för att täta hus och hyddor med. Positivt är naturligtvis att det snabbt grönskar igen när regnet återvänt. Det betyder mycket. Säkerhetsläget på Afrikas horn har varit och är fortsatt ett stort orosmoln. Kent Larsson menar dock att Erikshjälpen har Mamma Dahavo har kämpat hårt för att klara tillvaron för sig och barnen under torkan och svältkatastrofen. Maken har långa tider varit borta för att försöka hitta vatten och föda till boskapen. Foto: Monica Samuelsson fördel av att jobba genom den lokalt förankrade organisationen Womankind. Visst är läget i Garissa och Kenyas nordöstra provins både spänt och känsligt. De terrorgrupper som agerar i området är dock mest inriktade på att störa och skrämma utländska organisationer. Mest Quraisha är ett av många barn som fått majsvälling tack vare Erikshjälpens insatser under den långvariga torkan. Lättnaden för befolkningen var stor då nödhjälpen delades ut. Här i nordöstra provinsen lever människor nästan uteslutande av sin boskap, men behöver fler inkomstkällor för att klara torra perioder bättre. verkar de vara på jakt efter pengar med kidnappningar och utpressning som följd för att finansiera sin egen verksamhet. Vi ser därför enbart fördelar med att agera genom en lokal organisation som mer smälter in och därigenom lättare undgår att bli måltavla för terrorister som letar efter utländska aktörer. Men säkerhetsläget påverkar också många andra områden i samhället. Den viktiga boskapshandeln är hårt drabbad eftersom upphandlare och försäljare inte vågar sig tillbaka till regionen. Det förstör lokalbefolkningens möjligheter till inkomst och försörjning. Billigare matvaror och livsmedel som tidigare ofta tagits in i Kenya från Somalia finns inte längre på marknaden eftersom många inte längre vågar passera gränsen. Detta bidrar till att en del priser rusar i höjden. Men de kraftiga regnen har ju också inskränkt terrorgruppernas rörlighet och den kenyanska försvarsmakten och armén har också bjudit de här grupperna visst motstånd, berättar Kent Larsson. Han understryker också att området där Erikshjälpen nu bedriver humanitärt bistånd fortfarande känns hyfsat säkert. Genom Womankind koordineras och genomförs insatserna i samarbete med lokala myndigheter. Man gör också ordentliga efterforskningar kring säkerhetsläget innan man beger sig in i vissa områden vilket bidragit till att arbetet kunnat flyta på planenligt. Womankind verkar vara den enda organisation i området som kunnat arbeta utan avbrott. Det känns väldigt bra eftersom antalet behövande fortfarande ökar dag för dag och behoven fortfarande är så ofantligt stora. Hjälpen är helt och hållet inriktad på de boende i regionen kring Garissa för att förhindra att de, likt många Vår ambition är att rusta familjer så att de står starkare vid exempelvis långvarig torka och vid hot och konflikter andra, ansluter sig till de stora flyktinglägren. Vi har mycket att vinna på att hjälpa människor i deras egna hemmiljöer, säger Kent Larsson. Sedan januari månad stöder Erikshjälpen också ett mer långsiktigt arbete i området. Det går ut på att förbättra möjligheterna till lärande och utbildning och omfattar bland annat byggande och utrustande av klassrum, tillskapande av ett internat för flickor, att ge lärare och skolkommittéer fortbildning och att etablera barnråd och skolklubbar för att informera om barns rättigheter. Katastrofinsatser i Kenya 2011: 4 Utdelning av mat till 8 500 hushåll/51 000 personer. Eftersom man enligt kulturen alltid delar det lilla man har uppskattas lika många till ha fått del av insatsen. 4 4 4 4 Utdelning av vatten till 5 000 personer, samt åtgärder för att öka tillgången till vatten i befintliga brunnar. Över 400 flickor, som på grund av de försvårade omständigheterna skulle ha fått börja arbeta i stället för att gå i skolan, har fått stöd så att de kunnat fortsätta gå i skolan. Speciellt fokus på att hjälpa gravida, ammande kvinnor, barn och äldre att få näringsrik mat och inte riskera sjukdomar orsakade av undernäring. Under senare delen av året, då de så kallade korta regnen infallit, har även myggnät och material för att täta hyddorna delats ut. Vi arbetar också för att barn i området ska få bättre hälsa. Det sker bland annat genom mobila kliniker, att bedriva hälsokampanjer och öka medvetandet kring frågor som hiv och aids, könsstympning och barnäktenskap men också att erbjuda vaccination, familjeplanering och stöd och hjälp till kvinnor under graviditet, förlossning och då barnen är små. Insatserna som nu pågår omfattar också att säkerställa familjers och byars tillgång till rent vatten. Det är avgörande för att både människor och djur ska hålla sig friska. Till detta kommer insatser för att hjälpa familjer att öka sina inkomster genom småskalig affärsverksamhet, jordbruk och en mer aktiv boskapsskötsel. Vår ambition är att rusta familjer så att de står starkare vid exempelvis långvarig torka och vid hot och konflikter. Det finns bra metoder för det och också träning i freds- och konfliktfrågor. I allt detta påverkansarbete ingår också att göra både barns och kvinnors röst och rättigheter i samhället starkare, säger Kent Larsson. Samarbetet mellan Erikshjälpen och Womankind sker på kontrakt ett år i taget. Tanken är att på sikt även få med fler organisationer i samarbetet för att tillsammans kunna uträtta mer och på bredare front. l 20 21

Barn i Sverige Det finns många barn och ungdomar i Sverige som inte mår bra. Det kan vara barn till missbrukande föräldrar och, barn som har en förälder som är frihetsberövad. Även barn med invandrarbakgrund har särskilda utmaningar som behöver uppmärksammas. Erikshjälpen finns med i olika samarbeten där dessa barn får stöd. Barn till föräldrar som är frihetsberövade får stöd från Erikshjälpen genom projektet Solrosen i Göteborg. Foto: Ulrika Olsson stöd och hjälp i lokala stödgrupper. Även personal från exempelvis skola och socialtjänst kan erbjudas denna utbildning. Tillsammans med Göteborgs Räddningsmission genomförs arbetet Solrosen som innebär stöd till barn vars föräldrar är frihetsberövade. Här hanteras frågor om egna skuldkänslor, utanförskap och relationer. Här handlar det också om hur man som barn kan förhålla sig positiv till framtiden och sina egna möjligheter trots att en förälder dömts till fängelse. Projektet BIS, Barn i Start, har under året inletts med IM, Individuell Människohjälp. Insatsen riktar sig till nyanlända flykting- och invandrarbarn som får möjlighet att i grupp hitta trygghet och förståelse för sitt nya land. Också här bidrar vi till att utbilda handledare som blir duktiga på att ta emot och stötta de här barnen. Handledarutbildning låter kanske inte som något särskilt spännande projekt att stödja men i verkligheten gör de här människorna en ofantligt viktig insats för barn och unga. Det gör oss väldigt motiverade att arbeta med BIS, säger Mattias Ingeson som konstaterar; Detta om något handlar om att möta barns behov och tillgodose deras rättigheter. l Till barn som är sjuka och behandlas eller är inlagda på sjukhus i Sverige skickar Erikshjälpen uppmuntrande presenter. Det var så Erikshjälpen startade på 30-talet och arbetet för sjuka barn fortsätter än idag. Hej Erikshjälpen! Jag har idag träffat Mustapha och han har fått presenterna ni skickade till honom. Han blev jätteglad och det blev hans syster också. Familjen bad mig kontakta er och tacka. Mustapha har det jobbigt. Familjen har ingen fast adress och de talar dålig svenska. Men han blev jätteglad och familjen vill att ni ska veta det. Hälsningar syster Linda på ett sjukhus i Stockholm. Erikshjälpen trappar upp för Barn i Sverige Ökar förståelse hos både elever och lärare Världen är full av nya kompisar! Under året har vi tillsatt en handläggartjänst med ansvar för vårt arbete för barn i Sverige. Vi vill arbeta lika strukturerat hemma som internationellt. Nu kan vi bättre planera, följa upp och också utöka våra insatser i Sverige. Målet är att även här etablera bra långsiktiga samarbeten med kunniga och engagerade partners, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens biträdande generalsekreterare som tycker att det senaste årets debatt om barnfattigdom i Sverige till viss del kantrat. Det finns många barn med stora behov i vårt land. Men fattigdom som begrepp är relativt. Barn i Sverige svälter inte och lider inte materiell brist som många av de barn gör som vi möter på andra håll i världen. Vi måste därför tala tydligt om Fattigdom handlar inte bara om brist på pengar utan lika mycket om avsaknad av livschanser hur behoven faktiskt ser ut. Det vi ser är barn som lever under olika former av diskriminering. Vi ser barn som känner sig utsatta i sina hem på grund av vuxnas missbruk, kriminalitet eller psykiska ohälsa. Vi ser invandrar- och flyktingbarn som har svårt att ta sig in i det svenska samhället och vi ser sjuka och funktionshindrade barn som inte har samma möjligheter som sina jämnåriga kompisar. Vi vill peka på att fattigdom inte bara handlar om brist på pengar utan lika mycket om avsaknad av livschanser. Det saknas resurser på många håll och ett stort antal barn har svårt att själva påverka sin situation. Här har Erikshjälpen en viktig uppgift att fylla. Under 2011 har Erikshjälpen stöttat Hela Människans projekt De glömda barnen som riktar sig till barn och ungdomar från dysfunktionella familjer med bl a missbruksproblematik, kriminalitet eller psykisk ohälsa. Inom projektet utbildas ledare för att på rätt sätt kunna erbjuda barnen Skolinformationsprogrammet Rafiki, som Världen är full med nya kompisar! sedan 2004 drivs gemensamt av Erikshjälpen och Individuell Människohjälp, fungerar som ett verktyg för att lyfta in globala frågor och värderingsfrågor i skolundervisningen. Rafiki tar dels fram material som används av elever och Rafikis informatörer besöker skolor och klasser som vill ta del av personliga berättelser om hur barns vardag kan se ut i andra kulturer. Nu har Rafiki-verksamheten utvärderats i en enkät till lärare som använt sig av programmet i sina klasser och omdömet är, visar det sig, genomgående positivt. Rafikimaterialet får gott betyg och uppfattas som både pedagogiskt, intressant, lättbegripligt och lärorikt. Extra plus blir det i omdömet eftersom materialet engagerar eleverna och gör dem delaktiga genom interaktivitet. Världen är full med nya kompisar! Projektledarna för Rafiki, Andreas Hallman och Bitte Arréhn, får också beröm som goda pedagoger och för hög trovärdighet i sitt berättande. Eftersom de har med sig barns perspektiv och tankar från andra delar av världen bidrar detta till en ökad förståelse och inblick i andra människors livssituation. Att Rafiki fokuserar mer på barns likheter än olikheter är också något som uppskattas av lärarna i enkäten. Detta leder, menar många, till bra fortsatta diskussioner och samtal i klasserna. Trots att Rafiki är utformat för skolelever uppger många lärare att de också lär sig mycket av programmet och får större förståelse för situationen i de länder som besöken handlar om. En del uppger också att de fått ett mer kritiskt förhållningssätt till medias rapportering från andra länder. Världen är full med nya kompisar! Enkäten har genomförts av Sam Motazedi på IM. 22 23

Insamling och kommunikation Större närhet och ökat engagemang Louise Nordlund Isaksson är chef för Insamling och kommunikation på Erikshjälpen och gläder sig åt det gångna årets utveckling. Många möter oss genom alla härliga second handbutiker där ett stort antal personer gör en oerhört värdefull insats, ibland kanske utan att ens tänka på det. Många skänker kläder, möbler och prylar. Ännu fler handlar i butikerna som till stor del bemannas av volontärer som ger av sin tid och sitt kunnande. Allt detta sammantaget bidrar till ett fantastiskt överskott som möjliggör viktiga insatser för utsatta barn. De sociala medierna har under året vuxit i omfång och räckvidd och bidrar till öka trafiken till organisationens hemsida. Här har Erikshjälpen, menar Louise Nordlund Isaksson, varit tidigt ute och fångat upp många människors intresse, både på hemsidan, på Twitter, Facebook och den egna Biståndsbloggen. Det vi märker tydligt är ett ökat engagemang, både från privatpersoner, föreningar, kyrkor och företag. Det kan vara antingen i det lilla eller i större åtaganden. Det är roligt. Dessutom har vi under året fått en ännu närmare kontakt med våra gåvogivare och personer som intresserar sig för vårt arbete. Erikshjälpen är, och uppfattas av många, som en nära och öppen organisation som det är lätt att få kontakt med. Och det är precis så vi vill ha det. I Erikshjälpens gåvobutik på nätet kan man köpa minnes- och högtidsgåvor, stödja biståndsinsatser och skänka pengar till olika ändamål. Även här har försäljningen ökat markant. För att nå ännu fler unga människor har vi under sommaren synts med hjälp av våra praktikanter på många olika konferenser. Här har de delgett sina erfarenheter och skapat dialog. Många ungdomar har valt att bli Ung Faddrar och på så sätt engagerat sig i det viktiga arbetet. Under året har vi också fortsatt vårt goda samarbete både med PostkodLotteriet och Radiohjälpens kampanj Världens Barn. Det är positiva sammanhang där vi möter både befintliga och nya gåvogivare och får möjlighet att ytterligare sprida kunskap om Erikshjälpens arbete. Det känns alltid väldigt roligt, säger Louise Nordlund Isaksson som också pekar på de egna kampanjer organisationen bedrivit under året. Vi har haft fadderkampanjer och en månadsgivarkampanj som belyst barns rätt till utbildning. Dessutom genomförde vi en omfattande julkampanj till förmån för det långsiktiga utvecklingsarbetet på Afrikas horn. Den nya möjligheten att skänka gåvor skattefritt har rönt stort intresse. Den utvecklingen välkomnar vi och det känns bra att Erikshjälpen tidigt godkändes som mottagare av skattefria gåvor. Dessutom använder sig alltfler också av möjligheten att skattefritt kanalisera sin aktieutdelning till familjer och barn i stort behov av hjälp och stöd. l Erikshjälpens generalsekreterare Bengt Swerlander tillsammans med organisationens ambassadör Putte Nelsson. Samarbetet med PostkodLotteriet fortsätter och för år 2011 fick Erikshjälpen 8 miljoner kronor. Utdelningen skedde i februari 2012. Foto: louise Nordlund-Isaksson 2011 - Ett innehållsrikt år i korthet Erikshjälpens praktikantprogram slår återigen rekord och över fyrtio ungdomar söker praktikantplats för 2012 i något av organisationens projekt. I september befinner sig 17 utvalda sökanden i Holsbybrunn för en intervjudag. Av dessa sänds elva ungdomar ut i praktik. Stort engagemang visas från privatpersoner som väljer att stödja Erikshjälpens arbete. På Vrångö anordnas exempelvis en auktionskväll till förmån för katastrofinsatsen på Afrikas horn. De besökande samlar in över 55 000 kronor. Erikshjälpen finns på plats för att berätta om arbetet. Erikshjälpen Second Hand öppnar sin femtioandra butik. Många människor väljer att stödja arbetet både genom att skänka saker, handla och ge av sin tid som volontärer. Över femtio Erikshjälpen Second Handbutiker skänker sina dagskassor till Världens Barn. Tack vare stor uppslutning av frivilliga genereras en rekordsumma på drygt 1,8 miljoner kronor. Hela tjugofyra butiker skänker var för sig 50 000 kronor eller mer. Två av dessa skänker hela 100 000 kronor. Antal besök på Erikshjälpens hemsida per månad ökar från 27 000 till 40 000. Räknat i enskilda personer som besöker sidan handlar det om en ökning från 18 000 till 30 000. Över 1 700 personer besöker Erikshjälpen på Facebook och drygt 1 420 väljer att aktivt gilla det de läser. Generellt räknar man med att varje anhängare har ca 150 kontakter, vilket innebär att över 200 000 personer kan följa Erikshjälpen via Facebook. Biståndsbloggen läses av över 600 personer varje månad. Drygt 300 personer följer Erikshjälpen på Twitter. En siffra som ökar konstant. Över 900 personer passar på att besöka Erikshjälpens anläggning i Holsbybrunn som regelbundet tar emot skolklasser, scoutpatruller, pensionärsgrupper etc. December 2011 ökar intäkterna via Erikshjälpens Gåvobutik på nätet med 88 procent jämfört med samma period året innan. Erikshjälpen nämns i minst 762 artiklar i dagspressen. För trettionde året i rad gör Lars Mörlid och Peter Sandwall ännu en uppskattad och älskad julturné och samlar in över 290 000 kronor till Afrikas horn. Trettiotre av Erikshjälpens Second Handbutiker delar för första gången ut det nyinstiftade Eriksstipendiet på Eriksdagen i april. Stipendiet är på 5 000 kronor och kan tilldelas ledare och engagerade som gör ett gott arbete för barn och unga i trakten. Det goda samarbetet med flera namnkunniga idrottsklubbar fortsätter. HV71, Kalmar FF och JIK, Jönköpings Innebandyklubb fortsätter som ambassadörer för Erikshjälpen. Mikael Blomberg, JIK Graceland, FOLK, Jonas Sandwall och Roland Utbult är musiker som alla ger konserter till förmån för Erikshjälpens arbete. Så kan du stödja Ge en gåva Du kan när som helst stödja Erikshjälpen genom att sätta in ett valfritt belopp på plusgiro 90 09 28-3. På www.erikshjalpen.se kan du enkelt ge en gåva med ditt betalkort eller via din internetbank. Du kan även skänka en gåva via sms. Ge regelbundet Du kan bli Månadsgivare, Fadder eller Ung fadder. Då betalar du en summa varje månad, enklast via autogiro. Du kan själv välja vad som passar dig bäst och hur mycket du vill ge. Minnesgåva Hedra minnet av en avliden vän eller släkting och ge en minnesgåva. Högtidsgåva Uppvakta släkt och vänner vid festliga tillfällen genom att ge en högtidsgåva. Testamentera Låt din sista vilja leva vidare. Att dela med sig skänker liv och glädje åt många barn. Kontakta oss gärna så berättar vi mer eller beställ vår testamentsfolder. Stora gåvor Du som skulle vilja ge en större gåva kan kontakta oss och berätta vad just du önskar stödja. Aktiegåva Är du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt sänka utdelningen från dina aktier till Erikshjälpen. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller läs mer på www.erikshjalpen.se. Företagsgåvor Vill ditt företag engagera sig för Erikshjälpens verksamhet för barns framtid? Hör av dig så kan vi erbjuda lämpliga projekt som passar just ditt företag. Kontakta oss gärna! Ring 0383-46 74 50. Mejla oss på info@erikshjalpen.se eller besök www.erikshjalpen.se. 24 25

våra givare Det finns många sätt att bidra på. Att ge av sin tid eller starta en insamling, att själv bidra med medel, att berätta för andra om vad Erikshjälpen kunnat uträtta så att fler vill vara med och engagera sig. Tack vare Erikshjälpens stora trogna skara med givare som på olika sätt är med och bidrar har många, många barn fått det bättre. Alla gåvor, stora som små, är lika viktiga. Det viktigaste är att barnen får det bättre Företagandet ligger i släkten. Kanske kommer den ådran från farfar Erik i Mariannelund. Troligt är också att engagemanget för Erikshjälpen spridit sig samma väg. Jörgen Brorsson berättar med värme i rösten om sin farfars stora hjärta för andra människor. Att han brann för Erikshjälpen lyste alltid igenom. Det tror jag präglade oss alla, säger Jörgen som själv driver företag sedan tretton år tillbaka. Köper och säljer stål till svensk industri som förädlar råmaterialet till grävskopor, lastbilsflak och tusen andra ting. Själv sitter han på kontoret i Jönköping. Lagret finns i Mariestad. Tillsammans är man ett dussintal anställda. Det känns bra att ta med mitt personliga engagemang in i företaget. Inte ur aspekten att visa oss duktiga och slå oss för bröstet. Jag ser hellre att vi kanske kan vara en inspiration för fler. Tänk om våra kontakter också vill vara med på ett hörn. Det skulle ju vara jätteroligt, säger Jörgen Brorsson som valt att låta företaget gå in i ett större och mer långsiktigt åtagande tillsammans med en av Erikshjälpens samarbetspartners i Kambodja. Hjälpen är avsedd att nå de allra fattigaste Jag blev tagen av Kambodja redan vid ett besök för sex år sedan. I våras reste jag dit igen men mer med ambitionen att få se och lära mig mekanismerna kring utvecklingsarbete, berättar Jörgen som också gör sitt tredje år i Erikshjälpen Second Hand Butikers styrelse. Jörgen Brorsson. Foto: Tommy Hvitfeldt Antikviteter har alltid intresserat mig och många gånger har jag stått först i kön när butiken öppnat. Jag hade också en önskan att få använda min erfarenhet från näringslivet i ett djupare syfte och därför var det lätt att tacka ja när den frågan kom. Tillbaka till Kambodja. Besöket i våras tog tag. Inblickarna blev både många och tankeväckande. Jag reste tillsammans med KREDIT som Erikshjälpen arbetar med när det gäller mikrolån och fick då se hur informationen först sprids till byar och familjer. Jag träffade också många av de kvinnor som kom för att betala tillbaka sina små lån, säger Jörgen och berättar hur kvinnorna redogjorde för hur pengarna hade använts och hur de vuxit på många olika sätt. Medan någon utvecklade sin risodling eller började odla sockerrör, födde en annan upp grisar och höns. Någon startade en liten butik och en annan kunde sälja bensin till förbipasserande motorcyklar. Kvalitetssäkring och miljöcertifiering har näringslivet sysslat med i många år nu. Det som jag tror kommer alltmer är att också ta ett samhällsansvar på det medmänskliga planet, menar Brorsson som berättar att responsen på det egna företaget blev väldigt positiv när han presenterade idéerna att gå in och stödja arbetet i Kambodja. Vi har träffats och tittat på bilder och alla verkar tycka att det känns jättebra att vi är delaktiga. Sedan är det ju extra roligt att det är Erikshjälpen som samarbetet går igenom. Förtroendet för organisationen är stort. l Därför föll Sofias val på Erikshjälpen Tydliga mål och mycket hjärta Det är många privatpersoner som väljer att stödja Erikshjälpens arbete för utsatta barn. Och sätten på vilka man kan hjälpa till är många. En del väljer att bli faddrar, andra månadsgivare. En del ger gåvor vid särskilda tillfällen som katastrofer och som respons på någon av Erikshjälpens kampanjer. Många skänker också saker till Erikshjälpen Second Handbutiker, där andra Sofia med dottern Tilda fyndar och på så sätt också bidrar till arbetet. Sofia Larsson Medinge kom i kontakt med Erikshjälpen just genom second hand. Jag brukar besöka Erikshjälpens butiker på flera olika orter. Vid ett besök fick jag med mig Erikshjälpens tidning hem och började läsa. Det var så jag kom fram till att jag ville ge till organisationens arbete, berättar Sofia som bor med sin man och parets fyra barn i Frövi strax norr om Örebro. Sofia läser offentlig förvaltning och ledning på Örebro Universitet och har statskunskap som huvudämne. Hon ägnar sig också gärna åt att baka, plocka bär och svamp när det är säsong för det och lyssnar på musik och ser gärna film. Erikshjälpen känns som en bra organisation med tydliga mål och med mycket hjärta. Det är därför jag valt att stödja arbetet, avslutar Sofia. Andreas om volontärarbete i Erikshjälpen Second Hand i Lund En bra merit när jag söker jobb Givare Det finns ett stort intresse för second hand bland unga idag, vilket visat sig i Erikshjälpens butiker. Inte bara bland kunderna utan också bland volontärerna. Stommen med pensionärer som ger av sin kraft och tid har fått sällskap av den yngre generationen. Något som är välbehövligt då dagens nyblivna pensionärer har mycket på agendan. Andreas Kannersten är en av alla unga som hjälper till på Erikshjälpen Second Hand. Andreas blev färdig jurist våren 2011. Han hade ofta besökt Erikshjälpens butik i Lund när han en dag tänkte att det skulle vara kul att hjälpa till. Jag är intresserad av böcker och har jobbat avlönat i en butik som säljer kurslitteratur. Här sorterar jag inkomna böcker, prissätter och skyltar. Vi har bra omsättning på böckerna och ibland kommer det in riktiga Volontär guldklimpar. En gång fick vi in en bok som jag visste var riktigt dyr på antikvariat. Jag ställde den i vårt skåp för lite finare böcker. Den blev såld på två dagar. Det var roligt. Man träffar många trevliga människor här och det blir pengar till humanitära insatser. Att jobba som volontär ser jag också som en merit när jag söker jobb. Det säger något om mig som person och jag tror faktiskt att det är intressant för en framtida arbetsgivare. Styrelsearbetet är både spännande och angeläget Jag tror att styrelsearbete passar mig ganska bra. Det är mitt sätt att vara aktiv och engagerad. Med jobb och två små barn har man ju inte så mycket tid över men här kan jag kombinera mitt intresse för miljö med ett starkt socialt engagemang. Det känns angeläget och därför tackade jag ja, säger Linda Gårdstam från Västerås som valdes in i Erikshjälpens styrelse hösten 2011. Det jag ser fram emot är att få bidra med mina kunskaper och kanske bli miljörösten i styrelsen. Jag har Företagssponsor Hjälpen är avsedd att nå de allra fattigaste så att de får en chans till egen inkomst. Här handlar det om familjer som aldrig annars hade fått en chans. Arbetet har också ett mycket tydligt fokus på barn. Det är de som ska gynnas av insatsen och få det bättre. Det är jätteviktigt, säger Jörgen Brorsson. Styrelsemedlem ju precis bara börjat men styrelsearbetet känns både spännande, intressant och professionellt. Erikshjälpen är ju redan idag en positiv miljöaktör, både i Sverige och i de länder organisationen arbetar, men jag tror att vi skulle kunna göra mer och på ett än mer medvetet sätt, säger Linda Gårdstam som efter civilingenjörsstudier i Uppsala, med inriktning på miljö- och vattenteknik, för sju år sedan började som handläggare på Naturvårdsverket i Stockholm. Ansvarsområdet är avloppsreningsverk och Linda Gårdstam skrattar när hon säger att hon verkligen fått sitt livs drömjobb. Ett starkt miljöintresse har hon alltid haft. På Naturvårdsverket vägleder Linda kommuner och länsstyrelser i frågor som rör avloppsrening. Hon ser också över hur svensk lagstiftning på området står sig i EU-perspektiv. Därtill kommer projektledning för bättre reningsverk runt Östersjön och så ett Sidaprojekt i Vitryssland som ser över möjligheten att utvinna fosfor ur avloppsslam. Fosfor bryts i gruvor för att användas i gödsel. Det är en ändlig resurs och nu ser vi om vi kan tillvarata den fosfor som naturligt hamnar i avloppsslam istället för att bryta ny, berättar Linda som nyligen flyttat in i det hus hon och maken Johannes byggt. Det är ett lågenergihus som vi eldar med ved för att inte bli så beroende av el och kolkraft. Vi drömmer också om en egen liten vindsnurra. De två barnen Märta och Arvid är tre och ett år gamla. Småbarnstiden är intensiv. Efter uppdraget som ordförande i SMU:s riksstyrelse upptar idag den lokala missionsförsamlingen Lindas uppmärksamhet. Funderingarna är många på hur man skapar en attraktiv och angelägen plats för människor i kyrkans närhet. Jag har inte varit på så många semesterresor i mitt liv. Däremot blev det en del studieresor under tiden i SMU. Det gav värdefull internationell utblick mot både Indien, Ecuador och Kongo och också en medvetenhet om hur människor faktiskt har det. Det har präglat min livshållning och bidrar också till att styrelsearbetet i Erikshjälpen känns ännu mer angeläget. Vad jag sett hittills har Erikshjälpen redan en bra helhetssyn i sitt arbete. Den vill jag gärna vara med och uppmuntra och utveckla ytterligare, avslutar Linda Gårdstam. Stickar till nyfödda Det är många syföreningar som ägnar nyförlösta mammor och små barn en extra tanke. Inte sällan kommer kassar och paket med söta mössor, färglada filtar och omsorgsfullt stickade små tröjor till Erikshjälpen i Holsbybrunn utanför Vetlanda, för vidare leverans till barn i Afrika. Några damer från Järnforsen besökte i somras Erikshjälpen och överlämnade femton kassar med fint sydda babypaket. Först satt vi och stickade ensamma på var sitt håll, men det är ju mycket roligare att göra något tillsammans, berättar Birgitta Möller som är en flitig stickare av filtar och strumpor. Efter överlämnandet av babypaketen till Annika Ekholm fick gruppen en genomgång av Erikshjälpens verksamhet och depån där grejorna packas in i containrar för vidare färd till förlossningskliniker i Afrika. Femton påsar med babypaket lämnade stickgruppen från Järnforsen till Erikshjälpen i somras. Från vänster: Siv Rydén, Margaretha Elofsson, Rose-Marie Rydstrand, Birgitta Möller och Annika Ekholm. Syförening 26 27

second hand samarbeten Förutom alla volontärer förtjänar också alla de som gör sin arbetsplatspraktik hos oss och som bidrar med värdefull kompetens och erfarenhet en eloge för sin handling. Tillsammans med sina handledare skapas ett värdefullt mervärde och bidrag till huvudmålet. Sen finns det ett antal medarbetare vars handling är helt avgörande för hur våra butiker uppfattas och det är våra anställda i butikerna. Här finns några av de mest hängivna personer jag mött och som är dedicerade sina uppdrag på ett sätt långt utöver vad som kan förväntas. Tillsammans med sina arbetskamrater skapas förutsättningar för handling, i ordets rätta betydelse. Vår kund skapar genom sin handling såväl de ekonomiska som miljömässiga förutsättningarna för att förändra världen. Och det finns inget vi hellre önskar än att kunna erbjuda en minnesvärd upplevelse i form av ett eftersökt varuutbud i en kundvänlig, ren och fräsch butik. Att vi är på rätt väg råder inget tvivel om. Under 2011 öppnades ytterligare två välsorterade secondhandbutiker i Helsingborg och Örebro. Vi ser med glädje fram emot en fortsatt stark expansion under 2012. Våra dryga 2.3 miljoner betalande kunder är våra bästa ambassadörer. Tillsammans med alla övriga vars handling gör skillnad bidrar ni till att förverkliga Erikshjälpens vision om att Ge liv åt barns drömmar. Tack för ditt förtroende och för ännu ett fantastiskt år! Tomas Bjöersdorff, Verkställande chef Jan Wahlgren, Ordförande Erikshjälpen Second Hand Butiker Erikshjälpens samarbetsorganisationer Skandinaviska Läkarbanken Skandinaviska Läkarbanken sänder ut sjukvårdspersonal som med ideella insatser tjänstgör på sjukhus, främst i Afrika. Verksamheten finansieras till största del av Erikshjälpen. Under 2011 sändes 41 volontärer till tio olika sjukhus i Kenya, Tanzania, Zambia, Kamerun, Kongo och Nepal. Sjukvårdspersonalen har med sin höga kompetens gjort värdefulla medicinska och sociala insatser och medverkat till nationell sjukvårdspersonals fortbildning. Bland volontärerna var det 39 specialistläkare, en barnmorska och en tandläkare. Därutöver har även tre trainees tillsammans med mentor kunnat delta i sjukvårdsarbete. Under året har Erikshjälpen och Skandinaviska Läkarbanken påbörjat planering för ett utökat samarbete. Jan Wahlgren och Tomas Bjöersdorff. Erikshjälpen Second Hand Butiker Din handling gör skillnad Vårt överordnade uppdrag är att genom insamling, distribution och försäljning av begagnade varor generera ekonomiska medel till Erikshjälpens omfattande sociala och humanitära biståndsinsatser. Om det är huvudmålet för våra dryga 50 butiker så innefattar själva resan många viktiga delmål. Sett ur ett samlat perspektiv blir bilden av verksamhetens betydelse tydlig och klar och devisen Din handling gör skillnad får en verklig mening. Det är många vars handling gör det möjligt för oss att hjälpa barn och utsatta. Först och främst är det givaren av varor som är den som gör det hela möjligt. Genom att med förtroende skänka oss sina använda varor ser givaren till att varorna blir återanvända och att överskottet från den sålda varan blir till bistånd för människor i nöd. På Erikshjälpen är vi stolta över vår småländska sparsamhet. Vi håller i örena, utan att för den delen tumma på kvalitén. En betydelsefull anledning till varför vi kan skapa ett alltjämt växande överskott förklaras till stor del av våra omkring 1 900 volontärer. Deras handling är värd all uppmärksamhet. Här finns studenter, pensionärer, arbetssökande, egna företagare, småbarnsföräldrar och många andra extraordinära människor som alla utan tanke på ersättning ger av sin tid. Erikshjälpen Second Hand Butiker Erikshjälpen Second Hand Butiker är en ideell förening. I samarbete med lokala föreningar och församlingar i Sverige bedrivs second hand-verksamhet. Syftet är att generera medel till Insamlingsstiftelsen Erikshjälpen bl a genom insamling, distribution och försäljning av begagnade varor i second hand-butiker. Överskottet i second handverksamheten 2011 uppgick till ca Starka tillsammans Insamlingsstiftelsen Erikshjälpen och Erikshjälpen Second Hand Butiker är två juridiskt fristående verksamheter. Varje verksamhet leds av en separat styrelse. Högsta beslutande organ i Styrelse Insamlingsstiftelsen Erikshjälpen Informationsutbyte Samordning 56 miljoner kronor, varav 21,9 miljoner kronor gick till Erikshjälpens biståndsarbete. Resterande medel gick till butikernas lokala föreningar och församlingars biståndsverksamhet. Omkring 1 900 personer har arbetat ideellt i butikerna. I verksamheten finns även personer som är arbetsmarknadsplacerade eller som ingår i program från frivården. stiftelsen är styrelsen och i second hand-föreningen är det årsmöte och styrelse. Båda verksamheterna är representerade i varandras styrelser. Styrelse Föreningen Erikshjälpen Second Hand Human Bridge Human Bridge är en ideell förening som grundandes av Erikshjälpen och Läkarmissionen och de har ett nära samarbete med organisationerna. Human Bridge arbetar med insamling, rekonditionering och reparation av sjukhusutrustning och handikapphjälpmedel och skickar ut materialet till sjukhus i bl a Östeuropa och Afrika. De bistår med förnödenheter till hjälpbehövande och sänder även ut kläder som samlats in i Sverige och sorterats före sändning. Human Bridge genomför även inkomstgenererande verksamhet för att täcka sina kostnader. På Erikshjälpens uppdrag har Human Bridge levererat kläder och sjukvårdsutrustning till ett flertal länder i Östeuropa och Afrika, bland andra Etiopien, Albanien, Eritrea och Tanzania. Partners och nätverk Erikshjälpen samarbetar med ett 60-tal lokala partnerorganisationer i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa. Utöver det samverkar Erikshjälpen med ett stort antal organisationer och nätverk. Viktiga finansiärer och samarbetspartners i Sverige är Sida genom Svenska Missionsrådet, Radiohjälpen och Svenska PostkodLotteriet. Samarbete sker även med Individuell Människohjälp (IM) och International Aid Services (IAS). På ett europiskt plan ingår Erikshjälpen i nätverket EU-CORD vars främsta syfte är att vara en brygga till de EU-organ som förmedlar biståndsmedel. Medlemsorganisationerna i EU-CORD är värdefulla samarbetspartners, inte minst vid katastrofer. Under 2011 har Erikshjälpen genomfört projekt och gjort gemensamma insatser med bl a Strömmestiftelsen, Tearfund UK och Mission East. Ett annat nätverk där Erikshjälpen är aktiv är Viva Network som samlar organisationer som arbetar med barn i riskzon. Foto: Patrik Svedberg 28 29

ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Erikshjälpens styrelse. Från vänster: Cecilia Magnusson, Barbro Andreasson, Bo Eliasson, Annette Sandwall, Jan Wahlgren, Linda Gårdstam, Michael Kihlström, Cecilia Hjorth Attefall och Rolf Oldin. Saknas på bilden gör Gunnel Olsson Örbäck och Torbjörn Söder. Foto: Patrik Svedberg Organisation Organisationen har sitt säte i Holsbybrunn, Vetlanda kommun. Fullständiga namnet är ERIKSHJÄLPEN, Insamlingsstiftelsen Farbror Eriks Barn- och hjälpverksamhet, i denna årsredovisning benämnt Erikshjälpen. Organisationsnummer 827500-4789. Styrelsen och arbetsutskott Styrelsens sammansättning framgår av sidan 30. Styrelsen har haft fem sammanträden och därutöver har möten skett i arbetsutskott och ämnesinriktade arbetsgrupper. Erikshjälpens styrelse Cecilia Hjorth Attefall Ordförande. Bosatt i Jönköping. Journalist, även arbetat som informatör och projektledare. Studerar för närvarande religionsvetenskap. Michael Kihlström Förste vice ordförande. Bor i Hjo. Arbetar som politisk sekreterare i Västra Götalandsregionen. Barbro Andreasson Andre vice ordförande. Bosatt i Kungälv. Arbetat som socionom. Har erfarenhet av biståndsarbete på plats i Bangladesh och Indien. Arbetat som projektansvarig på Erikshjälpen. Bo Eliasson Ordinarie ledamot. Bor i Jönköping. Ingenjör, arbetat med medicinteknik, marknadsföring och försäljning. Arbetar idag som organisationskonsult och chefsrekryterare. Rolf Oldin Ordinarie ledamot. Bosatt i Torsö, Mariestad. Arbetat som ämneslärare, engagerad för skolprojekt i Afrika. Annette Sandwall Ordinarie ledamot. Bosatt i Göteborg. Anställd av Skatteverket och arbetar på servicekontor med Försäkringskassan, Kronofogden och Pensionsmyndigheten. Torbjörn Söder Ordinarie ledamot. Bosatt i Vällingby. Arbetar som pastor och vaktmästare. Styrelseledamot i Human Bridge, en ideell förening som grundades av Erikshjälpen och Läkarmissionen och arbetar med materialbistånd. Jan Wahlgren Ordinarie ledamot. Bor i Stockholm. Styrelseordförande i Erikshjälpen Second Hand Butiker. Bakgrund som ekonom och företagsledare. Linda Gårdstam Suppleant. Bor i Västerås. Civilingenjör med inriktning på miljö- och vattenteknik. Arbetar på Naturvårdsverket med frågor som bl a rör avloppsrening. Gunnel Olsson Örbäck Ordinarie ledamot. Bosatt i Virserum. Civilekonom, arbetar som bankchef för Swedbanks verksamhet i Växjö. Cecilia Magnusson Suppleant. Bosatt i Jönköping. Infektionsläkare på Ryhov. Arbetat ideellt som jeepläkare i Kenya. Valberedning Maria Utbult, sammankallande, Torbjörn Söder och Kerstin Olsson. Revisorer Håkan Lilja, auktoriserad revisor och Thomas Wilhelmsson, godkänd revisor PwC Generalsekreterare Bengt Swerlander Vision Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Verksamhetsidé Erikshjälpen verkar för att barn och familjer ges förutsättningar att genom egen drivkraft utvecklas under goda levnadsvillkor. Detta görs med personligt engagemang, medkänsla och kompetens. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. FN:s konvention om barnets rättigheter definierar ytterligare de universella villkor som barn i vår värld har rätt att leva under och som Erikshjälpen vill verka för. Vi vill också verka i vår grundare Erik Nilssons anda, vilket för oss är att vara inkännande, möjlighetsfokuserad, kreativ och djupt medveten om vilket ansvar det innebär att förvalta givarnas gåvor och förtroende. Riktmärken Erikshjälpen sätter barnen i centrum för verksamheten. värnar om varje barns okränkbara integritet och möjlighet till en positiv utveckling. förvaltar givarnas medel med respekt och ansvar. låter arbetet präglas av ärlighet, öppenhet och professionalism. verkar i enlighet med de direktiv och bestämmelser som utformas av myndigheter och Svensk Insamlingskontroll. Erikshjälpens organisation Erikshjälpens huvudkontor finns i småländska Holsbybrunn med 24 anställda. Internationella avdelningen och regionkontoren Erikshjälpens internationella arbete har vuxit kraftigt de senaste åren och har därmed ställt krav på en organisation som kan hantera den ökade volymen. Chefen för den internationella avdelningen leder nu ett team av sex koordinatorer som ansvarar för arbetet i de olika länderna. Koordinatorerna följer projekten noga och gör regelbundna besök i regionerna. En viktig del av arbetet är också att stödja samarbetsorganisationerna med kapacitetsutveckling och se till att de har fullgoda system för sin ekonomiska administration och för att kunna följa upp resultaten i projekten. Erikshjälpen har under året etablerat ett mindre lokalt kontor för att på plats följa arbetet i Västafrika. Kontoret ligger i Bamako, Mali Ledningsgrupp Internationella avdelningen Regionkontor Styrelse Generalsekreterare Insamling och kommunikationsavdelningen Policy- och utvecklingsansvarig Sverige- och administrationsavdelningen 30 31

förvaltningsberättelse Intäkter 2011 (angivet i miljoner kronor) Regelbundna gåvor 21,2 Testamenten 13,1 Minnes- och högtidsgåvor 1,6 Övriga gåvor 7,8 Second Hand-butiker* 21,9 SMR/Sida 13,0 Världens Barn 3,5 Övriga intäkter 5,2 Totalt 87,3 detta arbete, något Erikshjälpen ständigt arbetar med. Erikshjälpen vill inte bara genomföra insatserna för barns rättigheter, utan också med barnens deltagande. Erikshjälpens ambition är att vara en aktör för påverkan och förverkligande av barns rättigheter både i Sverige och i de länder där organisationen är verksam. Insamling och kommunikation privatpersoner och företag ökade under 2011. Även överskottet från Erikshjälpen Second Hand Butiker fortsatte att öka. Erhållna medel från testamenten var stora under 2011 samtidigt som Erikshjälpen erhållit ökade bidrag från SMR/Sida. Årets resultat före fördelning uppgick till 3,8 miljoner kronor. Verksamheten för 2011 planerades och genomfördes utifrån de intäkter som budgeterats för året. Det medförde att Erikshjälpen använde 85 procent av intäkterna till ändamålet. Medel från PostkodLotteriet för 2011 betalas ut först 2012. * Erikshjälpen Second Hand Butiker har utöver dessa medel genererat ca 33 miljoner kronor till butikernas lokala föreningars/ församlingars biståndsverksamhet samt till Världens Barn-kampanjen. Fördelning av insatser 2011 Utvecklingsinsatser Humanitärt bistånd Barn i Sverige Information och opinion Utvecklingsinsatser 84 % Humanitärt bistånd (katastrof och återuppbyggnad) 7 % Barn i Sverige 5 % Information och opinion 4 % och har två anställda från regionen. Ytterligare två kontor planeras i Uganda (Östafrika) och Kambodja (Sydostasien). En tjänst har inrättats med särskilt fokus på metodutveckling om barns rättigheter och deltagande. Samverkan med andra aktörer Erikshjälpen söker samverkan med andra organisationer för att samordna insatser och på så sätt arbeta effektivare. Detta gäller inte minst i samband med katastrofer där Erikshjälpen snabbt kan vara igång tillsammans med andra aktörer. Genom samverkan med andra kan Erikshjälpen lära och utbyta erfarenheter som gör att arbetet kan utföras ännu bättre. Resultat av insatser Att planera och styra verksamheten utifrån önskade resultat är en nödvändighet. Det är dessutom avgörande att ha bra metoder för att verifiera och mäta resultaten, inte minst i det internationella arbetet ute i länderna. Erikshjälpen avsätter tid och resurser för det viktiga arbetet med nya och förbättrade kunskaper om metoder för barns deltagande i planering, genomförande och uppföljning av insatser, liksom för resultatredovisning i insatserna generellt. Metodutveckling och policyarbete Erikshjälpens är en organisation med tydlig profil kring arbete med barn i utvecklingsländer och har i sitt strategidokument slagit fast att ett barnrättsperspektiv (child rights based approach) ska genomsyra hela organisationens arbete och för vilket barnkonventionen utgör en central utgångspunkt. Det är viktigt att ha relevanta och effektiva metoder för Ungefär hälften av Erikshjälpens intäkter kommer från privatpersoner. Erikshjälpen kommunicerar med givarna på flera olika sätt, bl a via hemsidan, Facebook och Twitter. Insamling sker bland annat med hjälp av månadsbrev, kampanjer, evenemang, spontana insamlingar samt via gåvobutiken på hemsidan och sms. Erikshjälpens tidning ges ut som en organisations- och medlemstidning och sänds förutom till givarna även till Erikshjälpens second handbutiker. Syftet är att sprida information och ge fördjupad kunskap om arbetet som utförs och situationen i länder där Erikshjälpen arbetar. Under 2011 gavs tidningen ut fyra gånger i ca 38 000 exemplar. Det var 57:e årgången. Kvalitetssäkring i insamlingsarbetet Erikshjälpen är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, som arbetar för att höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009 infördes en kvalitetskod för att öka transparensen och öppenheten. Medlemmarna redovisar resultatet i en kodrapport. Erikshjälpens kodrapport finns att hämta på Erikshjälpens hemsida. Varje år granskar Erikshjälpens auktoriserade och godkända revisorer bokföringen, bokslut och årsredovisning samt styrelsens förvaltning och interna kontroll. Resultat och ställning Erikshjälpens totala intäkter verksamhetsåret 2011 blev 87,3 miljoner kronor, vilket innebar en ökning med ca 15 procent jämfört med föregående år. Privatpersoner fortsätter att vara den stora givargruppen, främst genom regelbundna gåvor som fadder och månadsgivare. Gåvor från Erikshjälpens ekonomiska ställning är stark. Styrelsen har tagit beslut om att över tid ha ett balanserat eget kapital som motsvarar fem månaders omsättning. Härigenom finns tillräckliga reserver för att viss projektverksamhet ska kunna avvecklas på ett värdigt sätt om förutsättningarna för insamling och anslag kraftigt förändras. För närvarande har Erikshjälpen ett högre balanserat eget kapital, vilket innebär att för de kommande åren finns möjlighet till utökade satsningar. Erikshjälpens administrations- och insamlingskostnader är fortsatt låga. Under 2011 uppgick administrationskostnaderna till 4,3 procent och insamlingskostnaderna till 6,2 procent. Framtida utmaningar Landstrategier Erikshjälpen fortsätter sitt arbete med att utveckla tydliga strategier och program för arbetet i de länder vi fortsatt kommer att vara verksamma i. Dessa program definierar vad Erikshjälpens specifika bidrag till barnens situation i landet kommer att vara, liksom tydliga målsättningar i ett flerårsperspektiv. Programmen hjälper till att mäta och redovisa insatsernas resultat och att visa på den positiva förändring som åstadkommits för barns rättigheter. Hållbarhet Arbetet med att planera och genomföra insatser som är miljömässigt hållbara forsätter. Det är viktigt att t ex insatser för ökade försörjningsmöjligheter genom förbättrade odlingsmetoder inte inverkar negativt på miljön. Utökad verksamhet Erikshjälpen är helt beroende av gåvogivare och volontärer som ger av sina medel och sitt engagemang. En utmaning är att på ett tillfredställande sätt entusiasmera dem och ge relevant återkoppling så att engagemanget fortsätter. Att även hitta fler som vill vara med och bidra är en spännande utmaning, för att Erikshjälpens arbete ska fortsätta växa. I flera länder i både Afrika och Asien ger Erikshjälpen stöd till spargrupper, där kvinnor går samman och lär sig hantera pengar och sparar för att kunna ta mikrolån och starta egna mindre företag. Här sker undervisning i Kambodja. Erikshjälpen granskas av Svensk Insamlingskontroll som beviljar ut 90-konton till organisationer och kontrollerar att insamlade medel används rätt. De godkänner insamlings- och administrationskostnader på max 25 procent. Under 2011 uppgick dessa kostnader hos Erikshjälpen till 10,5 procent och omkostnaderna är låga. 32 33

Ekonomisk redovisning Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor. Uppgifter inom parantes avser föregående år. Resultaträkning Tkr Not 2011 2010 Verksamhetsintäkter Insamlade medel 2 69 137 60 939 PostkodLotteriet 5 660 Externa bidrag 2 15 180 7 053 Övriga bidrag och intäkter 1 986 2 063 Summa 86 303 75 715 Verksamhetskostnader Ändamålskostnader 3-74 326-59 883 Insamlingskostnader -5 441-5 614 Administrationskostnader -3 737-3 301 Summa -83 504-68 798 Verksamhetsresultat 2 799 6 917 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 4 1 054 436 Räntekostnader och liknande resultatposter -32 Nedskrivning av fordran 5-293 Summa 1 054 111 Årets resultat före fördelning 3 853 7 028 Fördelning av årets resultat: Årets resultat enligt resultaträkningen 3 853 7 028 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år 9 079 7 428 Reservering av ändamålsbestämda medel som erhållits men inte utnyttjats under året -1 455-8 621 Poen Pen skördar sockerrör i Takeo, Kambodja. Poen har fått möjlighet att ta ett litet lån så hon kan odla och försörja familjen. Hon har också fått lära sig hushållsekonomi och inkomsterna gör att familjen har råd att låta barnen gå i skolan. Foto: åsa dahlgren Kvarstående belopp för året 11 477 5 835 34 35

Balansräkning ekonomisk reovisning TILLGÅNGAR Tkr Not 2011 2010 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 6 6 383 6 712 Inventarier och fordon 7 1 642 1 301 Summa anläggningstillgångar 8 025 8 013 Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror 822 310 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 276 928 Skattefordran 20 Övriga fordringar 9 513 1 102 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 514 2 954 1 303 5 004 Kortfristiga placeringar 11 37 314 34 703 Likvida medel för särskilda ändamål 4 922 1 541 Kassa och bank 17 673 13 412 Summa omsättningstillgångar 62 034 54 970 Summa tillgångar 70 059 62 983 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Ändamålsbestämda medel 8 467 16 092 Balanserat kapital 50 205 35 554 Årets resultat 3 853 7 027 62 525 58 673 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 323 915 Skuld till institutionella givare 13 4 030 586 Övriga skulder 216 204 Skatteskuld 8 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 1 952 2 605 7 534 4 310 Summa eget kapital och skulder 70 059 62 983 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar ej pantsatta 15 19 975 19 975 Ansvarsförbindelser Inga Inga Att klara vintern i Rumänien är en stor utmaning för familjer med knappa inkomster. Många barn står utanför skolan eftersom de saknar identitetshandlingar och Erikshjälpen arbetar på flera sätt för att för att integrera dem i samhället. Foto: bengt swerlander 36 37

ekonomisk reovisning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Den löpande verksamheten Tkr 2011 2010 Verksamhetsresultat 2 799 6 917 Avskrivningar 1 001 989 Erhållna räntor och utdelningar 979 436 Erlagd ränta -32 Reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar 23 57 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 4 802 8 367 Ökning av varulager -512-118 Minskning av kortfristiga fordringar 3 721 9 185 Ökning av kortfristiga skulder 3 236 145 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 247 17 579 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 222-531 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 228 0 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -994-531 Finansieringsverksamheten Ökning av kortfristiga finansiella placeringar -2 611-19 777 Amortering av fordran/sac CCC 67 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 611-19 710 Ökning/Minskning av likvida medel 7 642-2 662 Likvida medel vid årets början 14 953 17 615 Likvida medel vid årets slut 22 595 14 953 Redovisnings- och värderingsprinciper Erikshjälpens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagens bestämmelser, god redovisningssed och FRIIs styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även upplysningar lämnats enligt anvisningar från Svensk Insamlingskontroll. I regelbundna gåvor finns avtalsgåvor (bl a fadderbidrag) och månadsbrev/tidning. I övriga gåvor finns spontana givare och en stor del är katastrofhjälp. Samtliga belopp redovisas i tusental kronor. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som regel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel intäktsredovisas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Redovisning av intäkter från PostkodLotteriet PostkodLotteriet har justerat tidpunkten för den årliga utdelningen till att äga rum efter årsskiftet. På så vis baseras utdelningen på årets faktiska lottförsäljning, och inte som tidigare på prognostiserad lottförsäljning. 2011 års utbetalning betalades därför ut i februari 2012. Bidrag från institutionella givare Samtliga bidrag från institutionella givare redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas. Bidrag skuldförs därför till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har ett direkt samband med Erikshjälpens vision och uppdrag enligt stadgarna. Hit räknas bl a kostnader för biståndsprojekt, informationsprojekt, opinionsbildning (t ex via Erikshjälpens tidning eller webbplats) och materialbistånd. I posten ändamålskostnader ingår lönekostnader och administrativa kostnader för den personal som arbetar med dessa verksamheter samt gemensamma kostnader som fördelas på samtliga verksamhetsgrenar. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbete som riktar sig till givare, d v s kostnader för att inspirera och uppmuntra människor att bidra till Erikshjälpens verksamhet genom gåvor och testamenten eller som månadsgivare och faddrar. Insamlingsarbetet innefattar både kontakter och kommunikation med befintliga givare och externa satsningar för att rekrytera nya givare. Till insamlingskostnader räknas kostnader för reklam och marknadsföring (t ex annonsering), produktionskostnad och porto för insamlingsbrev och tackbrev, löner och administrativa kostnader för insamlingspersonalen samt fördelade gemensamma kostnader. Administrationskostnader Till administrationskostnader räknas sådana kostnader som är nödvändiga för att administrera organisationen Erikshjälpen. En väl fungerande administration behövs för att skapa goda förutsättningar för insamlingsarbetet och projektverksamheten. I administrationskostnaderna ingår lönekostnaden för generalsekreteraren och den administrativa personalen (ekonomi, IT mm) samt fördelade gemensamma kostnader. Under denna post finns även redovisnings- och revisionskostnader och övriga kostnader som inte går att hänföra till insamlings- eller projektverksamheten. Under 2011 har Erikshjälpen skött administrationen för Världens barn-kampanjen, inkl. utbetalning av löner och ersättningar, se Not 1. Detta uppdrag har varit begränsat till verksamhetsåret 2011. För att underlätta jämförelser mellan åren särredovisas dessa kostnader och påverkar således inte Erikshjälpens resultat. Arv, gåvor och testamentsmedel Tillgångar, såsom fastigheter, aktier och andra värdepapper, som skänks till Erikshjälpen värderas till taxeringsvärde respektive marknadsvärde vid gåvotillfället. Intäkten redovisas i posten insamlade medel. Aktier, andelar och räntebärande placeringar. Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas kollektivt till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Långfristigt värdepappersinnehav (saknas för året) värderas till anskaffningsvärde. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång bedöms vara varaktig görs nedskrivning. Enligt Erikshjälpens placeringspolicy ska investeringar ske på ett etiskt försvarbart sätt. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Lager av handelsvaror Handelsvaror värderas till anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Byggnader Inventarier Datorer Bergvärme 33,3 år 5 år 3 år 10 år 38 39