Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1

2

Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Dalarna. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Dalarna? De allra flesta, 96 procent av de över 1 900 förtroendevalda i Dalarna, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel är gruppen utrikes födda relativt väl representerad, och andelen småbarnsföräldrar motsvarar i princip gruppens andel av befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Dalarna liksom i landet i sin helhet. 3

Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige?... 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning... 5 Flertalet är fritidspolitiker... 7 Högt valdeltagande i Dalarna... 8 Dalarna har 1 917 förtroendevalda... 9 varav 96 procent är fritidspolitiker... 9 Vilka är de förtroendevalda i Dalarnas kommuner?... 11 Orsa och Älvdalen har jämnast könsfördelning... 11 Älvdalen har flest unga... 12 Utrikes födda är väl representerade... 12 Många är gifta... 13 Avesta har största andelen småbarnsföräldrar... 14 Hedemora har flest i näringslivet... 14 Många är välutbildade... 15 Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Dalarna?... 16 Könsfördelningen är ojämn... 16 De arbetar i många sektorer i samhället... 17 Sammanfattning av de förtroendevalda i Dalarna... 18 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten... 19 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin... 19 Medborgarna är nöjda med verksamheten... 20 Sammanfattande kommentarer - förtroende... 21 4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting 1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid. Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år. 1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5

Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man kvinna Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel 4 Procent 3 2 1 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011 år 2007 år 2003 6

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland. 7

Högt valdeltagande i Dalarna Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt i Dalarna liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet. Det varierar från 79 procent i Hedemora, Mora och Älvdalen till 84 procent i Gagnef. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Ludvika har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Smedjebacken har liten skillnad mellan sina valdistrikt. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Valdeltagande Differens Avesta 82 12 Borlänge 82 18 Falun 83 19 Gagnef 84 7 Hedemora 79 16 Leksand 83 12 Ludvika 80 22 Malung-Sälen 81 4 Mora 79 12 Orsa 81 8 Rättvik 80 9 Smedjebacken 83 2 Säter 81 6 Vansbro 81 5 Älvdalen 79 5 Dalarnas läns landsting 81 Hela riket kommunval 82 Hela riket landstingsval 81 8

Dalarna har 1 917 förtroendevalda Det finns 1 696 kommun- och 221 landstingspolitiker i Dalarna. Det går alltså i genomsnitt 163 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. Den största andelen förtroendevalda per invånare har de mindre kommunerna Malung-Sälen, Orsa och Älvdalen där det går färre än hundra invånare per politiker. I folkrikare kommuner som Borlänge och Falun är det en lägre andel politiker per invånare. I Landstinget Dalarna är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Antal förtroendevalda Invånare per förtroendevald Avesta 123 175 Borlänge 189 261 Falun 193 290 Gagnef 73 138 Hedemora 120 126 Leksand 106 144 Ludvika 154 168 Malung-Sälen 106 98 Mora 112 180 Orsa 84 82 Rättvik 92 118 Smedjebacken 107 100 Säter 95 114 Vansbro 64 106 Älvdalen 78 92 Alla kommuner i Dalarna 1 696 163 Landstinget i Dalarna 221 1 254 Hela riket (kommun) 38 012 186 Hela riket (landsting) 4 579 1 838 varav 96 procent är fritidspolitiker Totalt 59 personer i kommunerna och 14 i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (fyra procent). Det betyder att av de 1 917 förtroendevalda är det 1 884 (96 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. 9

Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Heltid Deltid Fritid Avesta 1 2 120 Borlänge 3 4 182 Falun 3 7 183 Gagnef 1 3 69 Hedemora 1 3 116 Leksand 1 4 101 Ludvika 1 6 147 Malung-Sälen 1 3 102 Mora 0 2 110 Orsa 1 0 83 Rättvik 1 2 89 Smedjebacken 1 2 104 Säter 1 2 92 Vansbro 1 0 63 Älvdalen 1 1 76 Alla kommuner i Dalarna 18 41 1 637 Landstinget i Dalarna 6 8 207 10

Vilka är de förtroendevalda i Dalarnas kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Dalarnas kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna. Orsa och Älvdalen har jämnast könsfördelning Dalarna har samma könsfördelning bland de förtroendevalda som riket som helhet. Män är överrepresenterade i samtliga kommuner. Borlänge, Orsa och Älvdalen har den jämnaste könsfördelningen, och i Borlänge, Mora och Älvdalen har andelen kvinnor ökat mest sedan undersökningen 2007. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Män Kvinnor Jmf 2007 kvinnor Avesta 54 46 0 Borlänge 53 47 7 Falun 58 42 2 Gagnef 60 40 1 Hedemora 59 41-1 Leksand 54 46-1 Ludvika 60 40 0 Malung-Sälen 62 38-1 Mora 55 45 7 Orsa 51 49 3 Rättvik 55 45 2 Smedjebacken 62 38-2 Säter 55 45 0 Vansbro 61 39 4 Älvdalen 51 49 9 Alla kommuner i Dalarna 57 43 2 Hela riket 57 43 1 11

Älvdalen har flest unga Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade men även personer över 65 år. Det är variationer mellan kommunerna och Älvdalen har till exempel relativt hög andel unga medan personer över 65 är väl representerade eller överrepresenterade i Falun, Gagnef, Hedemora, Orsa, Rättvik och Säter. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Avesta 3 16 39 29 33 27 25 28 Borlänge 6 21 25 32 48 24 21 23 Falun 7 20 25 31 43 26 25 24 Gagnef 7 16 33 31 30 27 30 26 Hedemora 4 17 26 28 43 27 28 28 Leksand 4 16 31 28 47 27 18 30 Ludvika 5 17 32 29 38 25 25 29 Malung-Sälen 2 15 42 31 32 26 24 28 Mora 6 16 35 29 38 27 21 28 Orsa 2 18 29 27 36 26 33 29 Rättvik 7 14 27 25 34 28 33 33 Smedjebacken 7 14 24 28 42 29 27 29 Säter 4 16 27 30 38 28 31 26 Vansbro 6 16 20 28 45 25 28 31 Älvdalen 10 16 29 28 38 26 22 30 Alla kommuner i Dalarna 5 18 30 30 40 26 25 27 Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23 Utrikes födda är väl representerade Utrikes födda är relativt väl representerade med en nästan lika stor andel bland de förtroendevalda som i befolkningen. Det finns variationer kommunerna emellan men de flesta har en relativt jämn fördelning. I Orsa speglar andelen utrikes födda politiker befolkningen medan utrikes födda till och med är överrepresenterade i Vansbro. 12

Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Avesta 8 11 Borlänge 10 14 Falun 8 9 Gagnef 4 6 Hedemora 4 9 Leksand 5 6 Ludvika 6 12 Malung-Sälen 5 8 Mora 2 6 Orsa 7 7 Rättvik 3 5 Smedjebacken 8 10 Säter 5 6 Vansbro 9 5 Älvdalen 1 6 Alla kommuner i Dalarna 6 9 Hela riket 9 17 Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Dalarna liksom i övriga landet. I Gagnef är till exempel 78 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 47 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Avesta 50 42 Borlänge 57 40 Falun 56 41 Gagnef 78 47 Hedemora 58 40 Leksand 60 44 Ludvika 60 41 Malung 53 36 Mora 62 39 Orsa 63 39 Rättvik 48 41 Smedjebacken 66 47 Säter 59 43 Vansbro 53 38 Älvdalen 53 36 Alla kommuner i Dalarna 58 41 Hela riket 60 43 13

Avesta har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna. Knappt var tionde förtroendevald har barn under 6 år. I Avesta, Hedemora, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Älvdalen är småbarnsföräldrarna väl eller mycket väl representerade. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Avesta 14 9 Borlänge 6 11 Falun 6 11 Gagnef 10 11 Hedemora 11 9 Leksand 7 9 Ludvika 8 9 Malung-Sälen 12 9 Mora 13 10 Orsa 8 8 Rättvik 8 8 Smedjebacken 10 9 Säter 9 10 Vansbro 8 10 Älvdalen 13 10 Alla kommuner i Dalarna 9 10 Hela riket 10 11 Hedemora har flest i näringslivet De förtroendevalda i Dalarna arbetar inom olika sektorer. Till exempel arbetar 44 procent i den privata sektorn vilket är en något lägre andel än i landet som helhet. Avesta, Hedemora och Smedjebacken har flest andel politiker med anställning i det privata näringslivet. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Dalarna. I Rättvik är 60 procent av de förtroendevalda anställda i den kommunala sektorn. 14

Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag Avesta 6 30 5 58 0 Borlänge 9 44 6 42 0 Falun 10 41 22 26 2 Gagnef 5 49 5 41 0 Hedemora 4 25 3 65 3 Leksand 9 33 4 53 1 Ludvika 7 44 6 36 8 Malung-Sälen 6 42 5 44 3 Mora 11 32 8 47 1 Orsa 4 48 11 37 0 Rättvik 4 60 2 34 0 Smedjebacken 5 26 5 54 9 Säter 7 31 19 41 2 Vansbro 6 45 3 45 0 Älvdalen 4 35 18 43 0 Alla kommuner i Dalarna 7 39 8 44 2 Hela riket 10 35 6 47 2 Många är välutbildade I samtliga kommuner i Dalarna liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Falun är den kommun där de förtroendevaldas eftergymnasiala utbildningslängd skiljer sig mest åt i förhållande till befolkningen medan Smedjebacken har den minsta skillnaden. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Avesta 13 24 41 56 46 20 Borlänge 10 21 44 52 47 27 Falun 5 17 28 48 67 36 Gagnef 13 20 36 55 51 25 Hedemora 13 24 43 56 45 21 Leksand 3 18 48 54 50 28 Ludvika 9 23 51 53 40 24 Malung-Sälen 12 25 48 56 41 19 Mora 13 21 38 54 48 25 Orsa 8 21 40 57 51 22 Rättvik 5 22 56 54 38 23 Smedjebacken 11 25 59 56 30 19 Säter 9 20 46 56 44 24 Vansbro 9 29 59 55 31 16 Älvdalen 15 24 47 59 37 17 Alla kommuner i Dalarna 10 21 44 53 46 26 Hela riket 10 19 40 47 50 34 15

Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Dalarna? I Landstinget Dalarna finns det 221 förtroendevalda varav sex är heltidsengagerade, åtta är deltidsengagerade och 207 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 81 procent är högt liksom i landet som helhet. Könsfördelningen är ojämn I likhet med länets kommuner är män överrepresenterade bland de förtroendevalda i landstinget. Könsfördelningen är något sämre än samtliga landstings genomsnitt. Landstingspolitiken har svårt att engagera unga och äldre, medan utrikes födda är relativt väl representerade jämfört med sin andel av befolkningen. Gifta dominerar och småbarnsföräldrarna är relativt väl representerade bland landstingspolitikerna. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön Män Kvinnor 57 43 Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år- Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 3 18 27 30 48 26 23 27 Utrikes födda Förtroendevalda Befolkningen 6 9 Gifta Förtroendevalda Befolkningen 55 41 Småbarnsföräldrar Förtroendevalda Befolkningen 8 10 16

De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. De flesta är anställda i den offentliga sektorn även om nästan var tredje arbetar i den privata. Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag 10 36 23 29 1 Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 8 21 36 53 56 26 17

Sammanfattning av de förtroendevalda i Dalarna Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Dalarna är de förtroendevalda 1 696 till antalet och i landstinget 221. Av alla dessa är 96 procent fritidspolitiker och bara fyra procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är grupperna utrikes födda och småbarnsföräldrar relativt väl representerade. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 163 medborgare i Dalarna och en landstingspolitiker på 1 254 invånare, vilket är en högre andel politiker per invånare än i landet i övrigt på såväl kommun- som landstingsnivå. Siffrorna kan även jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning. 18

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna. Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet 2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Kommun 10 59 24 7 2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Kommun 8 46 36 8 2 3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent) Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Kommun 2 20 51 20 7 2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 19

Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Dalarna har sedan 2010 nio av femton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Dalarna liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 14 3 Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? hur din kommun sköter sina olika verksamheter? den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Avesta (2011) 6,5 5,6 4,6 Borlänge (2010) 6,8 6,5 4,7 Ludvika (2012) 6,3 5,6 4,1 Malung-Sälen (2011) 6,6 5,7 4,8 Mora (2010) 7,4 6,3 5,0 Orsa (2012) 6,5 5,6 4,6 Rättvik (2011) 7,4 5,9 4,7 Säter (2012) 7,4 6,4 5,3 Vansbro (2012) 6,2 5,1 4,3 Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8 Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Avesta (2011) 4,7 5,2 Borlänge (2010) 4,6 5,7 Ludvika (2012) 3,7 4,2 Malung-Sälen (2011) 4,7 5,7 Mora (2010) 4,8 5,9 Orsa (2012) 4,5 5,2 Rättvik (2011) 4,5 5,6 Säter (2012) 5,1 6,0 Vansbro (2012) 4,1 4,9 Hela riket (2011) 4,7 5,5 3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 20

Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna 4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Dalarnas län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5 4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning 5 Politikens meningslöshet om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 21

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Dalarna. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Dalarna? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-855-6 Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-855-6 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se