Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18
Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi Verksam som konsult i över 20 år, har även jobbat inom Stockholms stad och på Stockholms Universitet. Arbetar med sambandet mellan befolkning och bostäder på bostadsmarknader i Sverige och övriga Norden. Drivs av viljan att förklara och ge bra stöd i beslutsprocesser som rör vårt samhälle, hur det ser ut i framtiden och vad som bör byggas idag. På Twitter @MariaPleiborn om #bopol Idag vill jag berätta om demografin ser ur i olika delar av regionen och hur sambandet ser ut mellan flyttningar, bostadsbehov och bostadsbyggandet m.m.
1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Vi bygger ganska lite bostäder i Sverige idag, men mer än för några år sedan 3 Bostadsbyggande i Sverige sedan 1950-talet Antal påbörjade bostäder 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Källa: SCB, WSP Flerbostadshus Småhus
Örebro ligger bra till medan Värmlands län ligger långt ner på listan Färdigställda bostäder per år 2000-2015 per 1000 inv 4 Uppsala Stockholm Västerbotten Östergötland Örebro Halland Kronoberg Västra Götaland Skåne Södermanland Västmanland Kalmar Jämtland Gävleborg Norrbotten Blekinge Jönköping Värmland Dalarna Gotland Västernorrland Källa: SCB, WSP 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
Det ser bättre ut för det som påbörjades under 2015 Många börjar presterar bättre nu Påbörjade bostäder under det senaste året per 1000 inv 5 Uppsala Östergötland Örebro Västerbotten Stockholm Västmanland Halland Skåne Kronoberg Västra Götaland Norrbotten Värmland Kalmar Jämtland Gotland Södermanland Västernorrland Dalarna Blekinge Jönköping Gävleborg Källa: SCB, WSP 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00
Men det är stor skillnad mellan kommunerna 6 Bostadsbyggande 2000-2014 Örebro Karlstad Kumla Hammarö Årjäng Sunne Karlskoga Kristinehamn Arvika Eda Lekeberg Askersund Säffle Hallsberg Forshaga Kil Lindesberg Nora Torsby Degerfors Grums Hagfors Filipstad Hällefors Storfors Ljusnarsberg Laxå Munkfors 2 6 771 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Källa: SCB, WSP
Bostadsbyggande 2000-2014 i relation till kommunernas storlek 7
Regionernas storlek har betydelse för befolkningsutvecklingen de stora växer, de mindre krymper 8 Årlig tillväxttakt, % 1,50 Årlig tillväxttakt för lokala arbetsmarknader efter storlek 1,00 0,50 0,00-0,50-1,00 Under 25 000 inv 25 000-99 000 inv 100 000-1 milj inv Över 1 milj inv Källa: SCB, Beräkning av WSP Tillväxt per år 2000-2015 Tillväxt per år 1970-2015
Storleken har betydelse Örebro är störst (nr 5) och växer mest, Hagfors minskar mest och Hällefors är minst Samband mellan storlek och tillväxt för svenska regioner 1990-2015 Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2015, % 2,00 9 1,50 1,00 0,50 Örebro 0,00 Årjäng Arvika Karlstad -0,50 Torsby Karlskoga -1,00 Hällefors Filipstad Hagfors -1,50 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Källa: SCB, Beräkning av WSP Storlek 2015, Antal invånare (Log-skala) Varje punkt är en lokala arbetsmarknad (totalt 73 st)
Örebro och Kumla har vuxit med nästan 40 % sedan 1970 Kristinehamn har minskat med 20 % 10 Index, 1970 = 100 140 Befolkningsutveckling i våra exempelkommuner 1970-2015-2030 130 120 110 100 90 80 70 60 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källa: SCB, Beräkning av WSP Kumla Örebro Hallsberg Kristinehamn
Befolkningstillväxt på lång sikt många kommuner minskar 11
Under det senast året minskade betydligt färre kommuner 12
Olika komponenter av demografin det är numera ffa det utrikes flyttnettot som gör att Sveriges län växer Stockholms län Hallands län Skåne län Södermanlands län Västra Götalands län Kronobergs län Västmanlands län Uppsala län Östergötlands län Örebro län Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Gävleborgs län Dalarnas län Västerbottens län Västernorrlands län Värmlands län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Procentuell befolkningstillväxt netto under 2014 per län Inrikes flyttnetto Utrikes Födelsenetto 13 Källa: SCB -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0%
Antalet utrikes födda har ökat i alla kommunerna under den senaste 10-årsperioden 14
Örebro har positiva nettotal för unga vuxna, till följd av universitetet, och bara en svag utflyttning efter färdiga studier 15 Antal flyttare per år per åldersgrupp 600 Flyttmönster i Örebro 2000-2015 500 400 300 200 100 0-100 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
De unga vuxna flyttar från Kumla, men flyttar tillbaka igen som barnfamiljer 16 Antal flyttare per år per åldersgrupp 70 Flyttmönster i Kumla 2000-2015 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Kristinehamn har negativa tal för unga vuxna och bara svaga positiva nettotal för övriga åldersgrupper 17 Antal flyttare per år per åldersgrupp 60 Flyttmönster i Kristinehamn 2000-2015 50 40 30 20 10 0-10 -20 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Örebros folkökning har inneburit att alla åldersgrupper vuxit. Många unga vuxna, men framöver växer framför allt åldersgruppen äldre Antal invånare per åldersgrupp 2 500 Åldersstruktur i Örebro över tid 18 2 000 1 500 1 000 500 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP 1970 1990 2010 WSPs prognos 2030
Kumlas åldersstruktur har ett typiskt förortsmönster med många barnfamiljer, men även här växer antalet äldre Antal invånare per åldersgrupp 400 Åldersstruktur i Kumla över tid 19 350 300 250 200 150 100 50 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP 1970 1990 2010 WSPs prognos 2030
Kristinehamn får allt färre invånare i åldrarna under 70 år 20 Antal invånare per åldersgrupp 500 Åldersstruktur i Kristinehamn över tid 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, WSP 1970 1990 2010 WSPs prognos 2030
År 2050 kommer över 20 % av befolkningen bo i 119 kommuner med bekymmersam försörjningskvot de flesta av dom kommer att vara gamla 21 3 kommuner: Pajala, Bjurholm och Åsele 119 kommuner WSP (Christer Anderstig et.al.) för Framtidskommissionen
Är vi trångbodda i Sverige? I genomsnitt har vi det ganska bra Hur definierar vi trångboddhet? Antal invånare per bostad 3,30 Invånare per bostad och andel småhus i olika delar av Sverige 2015 3,10 Stadsdelen Rinkeby 2,90 2,70 2,50 2,30 Södertälje Nacka kommun 2,10 1,90 Stockholms stad Sthlm län Hela Sverige Sundsvall Västernorrlands län 1,70 Stockholms innerstad Åsele kommun 1,50 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Andel småhus av det Källa: SCB, Beräkning av WSP totala bostadsbeståndet
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vi har inte längre samma möjligheter att ta emot människor som kommer till Sverige på den ordinarie bostadsmarknaden 23 Antal 140 000 Lediga lägenheter och beviljade uppehållstillstånd 2000-2015 120 000 116 587 100 000 109 235 80 000 60 000 40 000 20 000 0 60 490 29 966 Allmännyttan: En grundläggande tanke är att bolagens bostäder ska vara tillgängliga för alla - oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. 2 607 Källa: SCB och WSP Lediga lägenheter i allmännyttan Beviljade uppehållstillstånd
Trångboddheten ökar. Ur Dagens Samhälle, 2015-11-13: Ökad trångboddhet i de mest slitna förorterna 24 Genomsnittlig boyta per person, kvm Nyanlända, Göteborg 16 Procent, % 8,0 7,0 6,0 Andel trångbodda hushåll (enl. norm 2) Nyanlända, Södertälje Nyanlända, Gävle 17 19 5,0 4,0 Nyanlända, alla 22 3,0 Södertälje, alla Hela Sverige 35 42 0 10 20 30 40 50 2,0 1,0 0,0 Källa: SCB - FoB och ULF 1975 1990 2012/13
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25 Asylsökande ingår inte i folkmängden förrän de fått uppehållstillstånd Sveriges folkmängd kommer att öka än mer Antal personer 180 000 Asyl, uppehållstillstånd samt in- och utvandring i Sverige 1980-2015 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Källa: RPS, Migrationsverket, SCB och WSP Asylsökande Beviljade uppehållstillstånd Invandrade Utvandrade
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Den största gruppen som fått uppehållstillstånd under de senaste 20 åren är anhöriga 26 Antal personer 50 000 Uppehållstillstånd efter skäl i Sverige 1980-2015 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: Migrationsverket och WSP Flyktingar Anhöriga Arbetskraft Gäststudenter Adopterade EES-avtal
Kommunernas flyktingmottagande 27
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 När vi sätter byggandet i relation till befolkningsutvecklingen kan vi analysera balansen på marknaden Örebro bygger relativt sett mycket, men kanske inte tillräckligt idag Nya bostäder 1500 Balansdiagram för Örebro Nya invånare 3000 28 1250 2500 1000 2000 750 1500 500 1000 250 500 0 0-250 -500 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 I Kristinehamn ökar trycket på bostadsmarknaden idag man rev en del bostäder ända till mitten av 00-talet 29 Nya bostäder 300 Balansdiagram för Kristinehamn Nya invånare 600 200 400 100 Här rev man bostäder 200 0 0-100 -200-200 -400-300 -600 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 I Kumla, som vuxit snabbt, ligger bostadsbyggandet i fas med folkökningen men här bor det fler än 2 personer per bostad 30 Nya bostäder 300 Balansdiagram för Kumla Nya invånare 600 250 500 200 400 150 300 100 200 50 100 0 0-50 -100-100 -200 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 Av våra 10 flyttningar i livet flyttar vi som mest när vi är mellan 20 och 34 år (i etablerings- och karriärfasen) 31 Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, WSP Ålder
De yngre flyttar över längre avstånd innan de etablerat sig, medan de äldre flyttar lokalt 32 Andel av åldersgruppens flyttningar inom landet, % 60,0 Fördelning av inrikes flyttningar 2000-2015 för unga vuxna och äldre 50,0 49,7 40,0 30,0 30,3 28,8 27,9 20,0 19,0 21,9 10,0 12,4 10,0 0,0 Inom församling Inom kommun Inom län Mellan län 29-29-åringar 65+ år
De äldre bor i allt större utsträckning kvar i småhusen Bara hälften av dom vill ha det så om 5 år enl. en ny WSP-undersökning 33 Procant av åldersgruppern, % 65,0 Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp 1997-2015 61,2 62,9 60,0 57,7 55,0 51,4 50,0 48,9 45,0 46,8 40,0 42,7 0-19 år 20-64 år 65+ år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret, Beräkning av WSP
Även de som är äldre än 80 år bor i stor utsträckning kvar i småhus (38%), endast 12 % bor i specialbostäder 34 Andel av åldersgruppen, % 100% Boendeform 2015 för olika åldersgrupper 90% 80% 70% 60% 50% 1 162 264 40% 30% 189 113 20% 10% 0% Källa: SCB 0-19 år 20-29 år 30-59 år 60-79 år 80+ år Småhus Bostadsrätter Hyresrätter Specialbostäder etc
Torsby Ljusnarsberg Munkfors Filipstad Hagfors Laxå Hällefors Årjäng Säffle Storfors Sunne Eda Arvika Askersund Grums Lindesberg Degerfors Nora Forshaga Lekeberg Kristinehamn Hallsberg Karlskoga Karlstad Kil Kumla Örebro Hammarö I regionerna bor en mycket stor andel av de ensamboende äldre i småhus (har också betydelse hur det totala bostadsbeståndet ser ut) 35 20% Andel av hushållen som är över 65 år och bor ensamma i småhus (med äganderätt) 2015 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: SCB, Beräkning av WSP
I småhusen bor större hushåll, men det är inte hela förklaringen Trångboddhet och utglesning syns tydligt 36 Antal invånare per bostad 3,30 Invånare per bostad och andel småhus i olika delar av Sverige 2015 3,10 Stadsdelen Rinkeby 2,90 2,70 2,50 2,30 Södertälje Nacka kommun 2,10 1,90 Stockholms stad Sthlm län Hela Sverige Sundsvall Västernorrlands län 1,70 Stockholms innerstad Åsele kommun 1,50 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Andel småhus av det Källa: SCB, Beräkning av WSP totala bostadsbeståndet
De äldre ensamstående blir fler och fler medan en allt mindre andel av ensamhushållen är unga (har svårt att få egen bostad) 37 Antal hushåll 1 800 000 Antal enpersonshushåll i olika åldersgrupper 1 600 000 1 400 000 1 200 000 199 748, 13,2% 398 539, 26,3% 265 750, 16,4% 397 442, 24,6% 1 000 000 800 000 334 343, 22,1% 433 217, 26,8% 600 000 400 000 404 181, 26,7% 386 170, 23,9% 200 000 0 Källa: SCB, WSP 178 844, 11,8% 133 788, 8,3% FoB-90 2014 16-24 25-44 45-64 65-79 80+
Småhuspriserna varierar inom regionen från 400 Tkr (Ljusnarsberg) för ett småhus upp till 2,5 milj kr (Örebro) 38
Vi bygger bostäder på marknadens villkor där det är lönsamt att bygga sker bostadsbyggandet 39 Genomsnittligt Tobin Q 2000-2010 3,00 Samband mellan Tobins Q och bostadsbyggande 2000-2010 2,50 R² = 0,3256 2,00 R² = 0,5917 1,50 1,00 0,50 0,00 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Genomsnittligt antal nybyggda bostäder per år Källa: WSP 2000-2010 per 1000 av medelfolkmängden
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 40 Lönsamhetskvot 1,60 Tobins Q för våra exempelkommuner 1981-2014 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Källa: SCB, Beräkning av WSP Örebro Kumla Kristinehamn Hallsberg
Bara tre kommuner har egentligen ett tryggt Tobins Q 41
Slutsatser 42 Mycket av vår diskussion kring bostadspolitik och lösningar för problemen på bostadsmarknaden rör de problem som vi ser i våra allra största städer Bostadsmarknaden är lokal och det ser olika ut i landets olika delar. Varje region måsta analysera sina utmaningar och komma med egna recept Men vårt bostadsbestånd förändras långsamt och nyproduktionen kan inte lösa alla problem Vi måste därför lära oss att anpassa oss till det bestånd vi har lokalt i större utsträckning Tyvärr flyttar vi allt mer sällan och det finns många hinder för flyttningar och de ser olika ut för olika typer av hushåll En effektiv bostadspolitik och planering borde också se till att flyttningar stimuleras. Genom att t.ex. bygga bostäder och miljöer som attraherar en växande grupp äldre kan flyttkedjor stimuleras På samma sätt som vi behöver en spar- och amorteringskultur i landet skulle vi behöva en flyttkultur