Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer



Relevanta dokument
KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 7 oktober 2003

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

8. Grönområden och fritid

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28

8. Kulturmiljö. Förutsättningar och förslag. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 8. Kultur miljö

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

Inom området finns tre huvudkaraktärer:

Olika skydd för naturen

Områdesbestämmelser för området vid Adelsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.

Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria

Områdesbestämmelser för området vid Sånga kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Inom området finns tre huvudkaraktärer:

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

12. Bebyggelseutveckling i stora drag

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

OMRÅDESBESTÄMMELSER för riksintresset vid Vallsjö gamla kyrka

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

Handläggare: Datum: Diarienummer: Kajsa Reslegård PBN

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 27 januari 2004

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Beskrivning biotopskyddade objekt

År Dokument Digital Innehåll Aktualitet/ Användbarhet/ Behov Status

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Ronneby. Olofström. Karlshamn. Karlskrona. Sölvesborg K21 K11 K22 K14 K12 K15 K10 K22 K20 K15 K16 K17. K2 Större vattendrag

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Väg 77 delen länsgränsen - Rösa

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).

Historiska lämningar i Kråkegård

Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:222. Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet.

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Utredning vid Närtuna-Ubby

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009

Stora Höga med Spekeröd

Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

PM BRISTA, KROGSTA GÅRD OCH RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD [AB 71]

KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 15 mars 2006

E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

UPPDRAGSLEDARE. Per Berglund UPPRÄTTAD AV. Clas Ternström

Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärendebeskrivning. Kommunstyrelsen. Tillstånd medges ej.

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Bidrag till kulturmiljövård

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Granheds skola, foto KBT

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

Sveriges miljömål.

Väg 657 Backaryd-Hjorthålan

Olika skydd för kulturmiljöer

Parallellvägar vid Söregärde

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Kulturmiljö. Solnas kulturmiljöer MÅL OCH INRIKTNING

KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Annie Johansson (antikvarie vid Länsstyrelsen i Värmlands län):

Bilaga3. landskapsbildsanalys

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Ingrid Ullman, kulturchef. Vallentuna bibliotek, Vallentuna 10 oktober BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Kulturmiljövårdens riksintressen. Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

KULTURMILJÖUTREDNING FÖR TRÄDGÅRDSSTADEN I BRO

Transkript:

5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären i kulturlandskapet och i kulturhistoriskt värdefulla miljöer Utgå från långsiktig hållbarhet, återbruk och minimering av ingrepp för att bevara och tillvarata befintliga kulturmiljöresurser Beakta odlingslandskapets kulturarv genom att kartlägga och bevara kulturhistoriskt värdefulla spår Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer Utgå från Vallentunas rika kulturarv som en källa till upplevelser och identitet för alla invånare; orientering i det historiska arvet ger trygghet och perspektiv på nutiden 5.2 Förutsättningar och förslag Riksintressen Nedan beskrivs kommunens kulturmiljöer av riksintresse enligt MB 3 kap 6 utifrån Riksantikvarieämbetets värdetexter. Västra Vallentuna. Området utgör en utpräglad bondebygd. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Stensträngssystem (rester av fägator och inhägnader av odlingsmarker) från äldre järnåldern som är det största och mest komplexa i kommunen. Gravfält från yngre järnålder vid nästan samtliga nuvarande byar och ensamgårdar visar förhistoriskt ursprung. Många runristningar, varav de flesta på ursprunglig plats. En bevarad runsten vittnar om en vikingatida runstensbro, Gullbron, och troligen en ännu äldre broanläggning. Skålhamravägen med forntida sträckning i huvudsak bevarad från Hagby i Täby socken via Skålhamra, Säby, Uthamra och Kragsta till Gullbron, vilket framgår bl.a. av runstenar i ursprungliga lägen. Andra äldre vägsträckningar. Lindö säteri, uppfört omkring 1750, med tillhörande byggnader, parkanläggningar, alléer, torp och det storskaliga av godsdriften präglade landskapet. Många bevarade byar och ensamgårdar med 1800-talskaraktär. Markim - Orkesta. Området utgör ett unikt orört och samtidigt levande kulturlandskap, där människor oavbrutet bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I området finns den största koncentrationen av förhistoriska lämningar i Stockholms

5:2 län. De medeltida kyrkorna, byarna, vägnätet och odlingslandskapet speglar tydligt utvecklingen i en utpräglad bondbygd från den äldre järnåldern till idag. Många och ovanligt stora gravfält från järnåldern. Forntida stenhägnader som visar gränsen mellan åker- och utägomark. Ett stort antal runristningar, bl.a. Granbyhällen, Upplands största runhäll. Husgrundsterrasser, bl.a. av en vikingatida storgård i Granby. Husby, äldre central enhet med anknytning till kungamakten. De romanska kyrkorna i Markim och Orkesta från 1200- respektive 1100-talen, båda i hög grad oförändrade exempel på uppländska romanska landskyrkor. Det öppna odlingslandskapet som speglar byorganisationen sedan förhistorisk tid. Rester av en förhistorisk vägsträckning (hålväg) från Granby och norrut samt ett välbevarat ålderdomligt vägnät. Byar intill gravfält från järnåldern, som visar kontinuiteten i bosättningen, t.ex. Ekeby, Snottsta, Lena, Husby, Vaxtuna och Orkestaby. Välbevarad bebyggelse, byar, gårdar och torp, med karaktär huvudsakligen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Frösunda. Området består av odlingsbygd i en dalgång i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I bygden har människor bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I Frösunda finns en kyrkomiljö med en för Uppland typisk senmedeltida landskyrka. Gravfält, främst från yngre järnålder. Fornlämningar som uttrycker kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. Medeltida kyrka från 1400-talets mitt. Den öppna odlingsbygden med äldre landsvägar med bevarad sträckning, åtminstone sedan 1800-talet. Ett flertal gårdar med välbevarade 1800-talsmiljöer, bl.a. Bergs herrgård. Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst 1885. Kårsta. Området består av odlingsbygd i dalgången utmed Lillån i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I bygden har människor bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I Kårsta finns bl.a. Kårstaby med sockencentrum. Fornlämningar som uttrycker kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. Medeltida kyrka från slutet av 1400-talet. Kårstaby, den by som bäst bevarat den ålderdomliga karaktären, med skolhus från 1848 och 1915, boställen och annat som hör till ett sockencentrum samt fem gårdar grupperade kring kyrkan. Landsvägar i området med bevarad sträckning åtminstone från 1800-talet. Herrgårdarna Backa och Ekskogen m.fl. gårdar med välbevarade 1800- talsmiljöer. Järnvägssamhället Kårsta som vid början av 1900-talet växte upp kring Kårsta station vid Rimbobanan.

5:3 Östra Vallentuna - Angarn - Vada - Össeby-Garn. Området består av odlingsbygder i dalgångarna i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I området speglas utvecklingen sedan övergången mellan bronsålder till järnålder genom det rika fornlämningsbeståndet, vägsystem, medeltidskyrkor, herrgårdar och bebyggelsestruktur. Vada var ett betydande maktcentrum under yngre järnålder. Så gott som alla äldre gårdar och byar har förhistoriskt ursprung. Den tidigare vattenledens sträckning, den s.k. Långhundraleden. Länets största och mest komplexa bronsåldersmiljö, i två koncentrationer i anslutning till Angarnssjöängen. En av Stockholms läns två största och intressantaste hällristningar vid Örsta. Gravfält från äldre järnåldern vid Angarnssjöängens norra ände och gravfält från yngre järnåldern i stort sett i hela området. Två fornborgar på typiska krönlägen i anslutning till Angarnssjöängens södra del. Sjökullarna, tre mäktiga gravhögar på stort yngre järnåldersgravfält, vid Långhundraleden. Angarn, Vada och Össeby-Garns kyrkor från 1200-talet samt Össeby kyrkoruin. Vada sockencentrum med prästgård, klockarboställe och skola. Äldre vägsystem kring vilket bebyggelsen i form av ensamgårdar, små byar och mindre herrgårdar till största delen är lokaliserad. Bl.a. den ålderdomliga landsvägen, Lingsbergsvägen, mellan Vallentuna och Vada, det bäst bevarade landskapsavsnittet med landsbygdsbebyggelse i kommunen. Stora Benhamra, en betydande medeltida sätesgård vars ägare kan följas tillbaka ända till 1200-talet. Den medeltida sätesgården Hakunge med huvudbyggnad i italiensk villastil från en ombyggnad på 1860-talet samt många dagsverkstorp. De särskilt välbevarade byarna Lilla Garn och Ösby. Hacksta, Lingsberg, Olshamra, Kusta, Hakunge, Svista, Sjöberg, Söderby, Toftesta, Brottby, Husa och Klingsboda, exempel på många herrgårdar från främst 1700-talet. Toftesta holme med eventuella lämningar efter en senmedeltida befästning. Övriga kulturhistoriskt värdefulla områden I kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun (1986) redovisas de kulturhistoriskt värdefulla områdena i kommunen. Syftet med programmet är att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer samt att informera om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter. Nedan beskrivs de områden som ej utgör miljöer av riksintresse, men som har ett regionalt och lokalt intresse. Utöver dessa områden finns många enstaka gårdar och mindre bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde.

5:4 Vallentuna sockencentrum. Vid Vallentuna medeltida kyrka från slutet av 1100- talet ligger ett litet sockencentrum längs den gamla landsvägen och kyrkan omges ännu på flera håll av åkrar och vatten i en naturlig jordbruksmiljö. Väsby kvarn är den bäst bevarade av kommunens fyra bevarade väderkvarnar. Molnby. Fornlämningsmiljön vid Molnby visar att människor bott här alltsedan bronsåldern. Molnby gård har främst intresse genom sin anknytning till Carl Hårleman, 1700-talets främste herrgårdsarkitekt i Sverige. I miljön kring Molnby gård finns många välbevarade torp. Lindholmen. Fornlämningsmiljön visar på en kontinuerlig och omfattande bosättning från bronsålder och framåt i tiden. På dess ägor finns rester efter den lågfrälse sätesgården Väsby, troligen från 1300-talet. Denna sätesgård var föregångare till en medeltida befäst sätesgård som byggdes omkring 1450. Huvudbyggnaden på Lindholmens gård är uppförd 1884. Sätteringen. I området finns ett omfattande stensträngssystem, unikt i länet, i anslutning till en fornborg. Rolsta - Skarpsundby - Fågelsunda. Området är det bäst bevarade i kommunen med genomgående bybebyggelse, på ömse sidor om Långhundraleden, främst byarna Rolsta, Fågelsunda, Skarpsundby och Salby. Järnåldersgravfält vid de flesta av byarna visar kontinuitet i bosättningen sedan förhistorisk tid. I området finns ett äldre bevarat vägnät, bl.a. landsvägen mellan Frösunda och Kårsta. Söderhall - Norrhall. Området innehåller välbevarade gårdsmiljöer. Brollsta - Morsta. Området innehåller herrgårdsmiljöer med förhistoriskt ursprung. Gunsarby - Fastarby. Området är ett bra exempel på de marginalområden som återstod att kolonisera på medeltiden. Området innehåller välbevarade ensamgårdar med byggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Landsvägen genom området har en äldre sträckning. Svista - Sjöberg. Området innehåller gårdsmiljöer, med välbevarad äldre karaktär och förhistoriska anor. Fornlämningsmiljöerna, från yngre järnåldern, har en ovanligt sammansatt och komplett karaktär. Rocksta - Veda. Området innehåller en koncentration av bronsålderslämningar som tillsammans med bronsålderslämningarna vid Angarnssjöängen utgör länets största och mest komplexa bronsåldersmiljö. Rocksta är en välbevarad mindre herrgård av empirekaraktär. Förordnande kring kyrkorna

5:5 I kommunen finns åtta medeltida kyrkor. Runt samtliga dessa kyrkor gäller förordnande enligt den tidigare NVL, 19 (äldre lydelse). Innebörden av förordnandet är att skydda miljön kring kyrkorna. Inom förordnandeområdet får inte nybyggnad ske utan tillstånd av Länsstyrelsen. Vidare får inte vägar och luftledningar anläggas, träd fällas eller schaktning och utfyllnad ske utan Länsstyrelsens tillstånd. Biotopskyddsområde Enligt MB 7 kap 11 kan särskilt skyddsvärda områden förklaras som biotopskyddsområde. Enligt förordningen om områdesskydd enligt MB gäller generellt biotopskydd bl.a. för alléer med minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad, odlingsrösen, med ursprung i jordbruksdriften, på eller i anslutning till jordbruksmarken, stenmurar i jordbruksmark med tydlig, långsträckt utformning eller med funktion att avgränsa jordbruksdriften eller annan funktion, åkerholmar av natur- eller kulturmark som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Lokaler för kultur och möten I tätorterna Karby och Kårsta finns kommundelsbibliotek. Vallentuna bibliotek planeras att byggas ut. Härutöver finns många sorters möteslokaler i kommunen, bl.a. bygdegårdar. Det är väsentligt att tillvarata befintliga lokaler och tillgodose behovet av möteslokaler vid fortsatt utbyggnad i kommunen. Mötesplatser för kommuninvånarna är en viktig förutsättning för kultur och mångfald. Bevarande - förändring Den ytmässigt dominerande markanvändningen i Vallentuna, jord- och skogsbruk, har under många sekler format dagens kulturlandskap med dess värdefulla kulturmiljöer. Det hävdade kultur- och odlingslandskapet med dess variation och fornlämningar ger oss skönhetsupplevelser. Spåren i landskapet, bl.a. fornlämningarna, berättar om vår historia sedan förhistorisk tid. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har en skala och utformning som är resultatet av en nedärvd tradition baserad på ortens material, byggnadsteknik och hantverksskicklighet. Det finns många skäl att bevara detta kulturlandskap och dess bebyggelsemiljöer. Det historiska perspektiv vi får när vi rör oss i dessa miljöer ger oss perspektiv på framtiden. Härigenom ökar kunskaperna att skapa morgondagens samhälle. Den ökande kulturturismen är ett av många uttryck för människors uppskattning av kulturmiljöerna. Samtidigt utgör detta kulturlandskap levande bygder där människor bor och verkar och där jord- och skogsbruk är en viktig förutsättning för att bevara landskapet. Detta innebär behov av tillskott och förändringar från vår tid, t.ex. komplettering av bebyggelsen. Äldre vägar som har stort kulturhistoriskt värde bör bevaras.

5:6 Vid förbättring av dessa vägar bör höga krav ställas på anpassning till kulturmiljön. Detta gäller t.ex. Skålhamravägen, Lingsbergsvägen och stora delar av vägnätet i Markim-Orkesta. Även om enstaka förändringar inte bedöms skada värdena i en miljö kan många enstaka beslut gradvis leda till förändringar som successivt påverkar miljön och sammantaget efter många år innebär en så stor omvandling att kulturmiljön påtagligt skadas. Vår tids tillägg måste därför utgöra delar anpassade till helheten och ingå som en naturlig del i framtidens kulturarv. Det är således av stor vikt att karaktären i kulturmiljöerna i Vallentuna bevaras för framtiden. Detta innebär att nuvarande markanvändning, jord- och skogsbruk, fortsätter samt att exploatering för nybebyggelse förekommer endast i begränsad omfattning och prövas noga. Prövningen ska särskilt avse anpassningen till kulturmiljön med hänsyn till landskapsbild, befintlig bebyggelse och närmiljö. Se vidare kapitel 12, Bebyggelseutveckling i stora drag. Kulturmiljöerna omfattar emellertid inte bara det historiska landskapet och dess miljöer. Också vår tids bebyggelsemiljöer blir successivt årsringar som berättar om vår historia. Även dessa yngre miljöer behöver kartläggas och beaktas i den fortsatta utvecklingen. Säkerställande Kommunfullmäktige beslutade i samband med översiktsplan-90 att sockenvisa program för kulturhistoriskt värdefulla områden ska upprättas, med råd och anvisningar beträffande bl.a. komplettering av bebyggelse Genom MB har en ny skyddsform införts i lagstiftningen, kulturreservat, i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Frågan om ytterligare skydd genom sockenvisa program eller andra åtgärder t.ex. kulturreservat för att säkerställa kulturhistoriskt värdefulla områden bör utredas vidare. 5.3 Miljöbedömning Kulturhistoriskt värdefulla områden ska bevaras för framtiden och kommande generationer. Huvuddelen av dessa områden är riksintresseområden som, enligt MB, ska bevaras. Samtidigt är en levande jordbruksbygd en förutsättning för bevarande. Detta innebär behov av vissa tillskott och förändringar, t.ex. genom kompletteringar av bebyggelsen. Dessa förändringar ska dock ske med största varsamhet så att inte karaktären i de värdefulla miljöerna skadas och det kulturhistoriska värdet minskar. I samband med planläggning och vid tillståndsprövning ska därför frågor som rör kulturmiljövården bedömas i tidigt skede i planprocessen och i förekommande fall (vid detaljplanering och tillståndsprövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning.

5:7 5.4 Riktlinjer Karaktären i kulturlandskapet bör bevaras genom fortsatt jordbruk. Kulturhistoriska samband i landskapet bör ej brytas (exempelvis väg- sträckningar i terrängen och i förhållande till en kyrka eller sockencentrum, äldre byggnaders läge i förhållande till varandra och till odlingslandskapet). Kulturhistoriska samband över tiden bör ej brytas (exempelvis en plats där människor bott och verkat sedan årtusenden och där det finns tydliga uttryck från olika epoker). Vid kompletteringar av bebyggelsen ska en särskild prövning ske av anpassningen till kulturmiljön med hänsyn till landskapsbild, utformning av befintlig bebyggelse, närmiljö och risk för störningar av olika slag. Förändringar av befintlig bebyggelse ska anpassas väl till byggnadernas egenart. Äldre vägar bör bevaras till sin sträckning och karaktär. Frågan om sockenvisa program och eventuella åtgärder för att säkerställa vissa värdefulla kulturmiljöer utreds vidare. När kulturhistoriskt värdefulla miljöer berörs i samband med detaljplanering och tillståndsprövning, ska en analys och avvägning ske mellan exploaterings- och bevarandeintressen, i förekommande fall i miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning. I samband med planläggning ska eventuell förekomst av skyddsvärda biotoper inom området kartläggas.