Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C. Ingår i... Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8 och 9 december 2004 Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 0282-180X, ISRN SLU-SJFD-M-57-SE
KÅLFLUGA ETT VIKTIGT SKADEDJUR I HÖSTRAPS? Christer Nilsson Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Christer.Nilsson@vv.slu.se Sammanfattning Lilla kålflugan har 2-3 generationer om året. Den tredje generationen förekommer bara i större antal om augusti september temperaturerna är klart högre än vanligt. Larverna kan då göra mer eller mindre djupa sår i rapsplantornas pålrötter, i första hand i tidigt sådda fält. Biologi och skada Kålfluga eller lilla kålflugan (Delia radicum) som den egentligen heter, angriper rötterna på de flesta kålväxter. Alla trädgårdsväxter bland kålväxterna angrips, liksom korsblomstriga ogräs. Våra oljeväxter är också värdväxter och med jämna mellanrum kommer det också rapporter om att detta är ett betydelsefullt skadedjur på höstraps. Kålflugan liknar starkt en vanlig husfluga, lite mindre i storlek, 5-6 mm lång. Ägget är vitt (ca 1 mm) och larven gulvit, upp till 9 mm lång och utan fötter eller huvudkapsel. Puppan är brun, tunnlik. Äggen läggs i jorden nära eller på plantorna. Larverna äter först rothår och små rötter, men minerar i pålrotens yta när de blir större. Ibland uppstår djupare skador som kan medföra att roten äts av och plantan endast överlever genom bildning av nya rotgrenar. I Tyskland har man utvecklat en graderingsskala för bestämning av rotskadornas svårighetsgrad. Skalan finns tryckt i tidskriften RAPS (Erichsen et al. 2004). Bakterierötor i minorna är vanliga i andra kålväxter, men är sällsynta i raps. Ibland kan larverna också utnyttja rapsjordloppans, fyrtandade rapsvivelns eller blåvingad rapsvivels larvgångar i stammen. Övervintringen sker i puppstadiet och de första flugorna kläcks i april. Det finns som regel 3 generationer om året. Den övervintrade generationen är liten, medan nästa generation är huvudgenerationen, som har populationstopp sista veckan i juli. Under år med varm eftersommar kan också en tredje generation hinna utbildas (populationsmax. i månadsskiftet augusti/september) och det är denna som kan lägga ägg i höstrapsen. Det är tänkbart att orsaken till att den andra generationen i Skåne är så stor ligger i en uppförökning i höstraps under våren. Honan kräver ca 1 vecka för att mogna efter kläckningen, vilket gör att äggkurvorna är förskjutna lika mycket i förhållande till kläckningskurvorna. Äggen behöver minst en vecka för att kläckas från äggen och larvutvecklingen tar ungefär en månad. Honan lever 1-2 veckor och kan under denna tid lägga ca 100 ägg. Honan landar på plantan, söker sig ner längs stammen och lägger äggen i jorden vid rothalsen. Markytelevande rovinsekter har stor inverkan på ägg- och larvförekomsten. Dessa jordlöpare och kortvingar gynnas påtagligt av mullsådd. Pupporna går in i diapaus beroende på dagslängd och till viss del temperatur. Sista generationen blir därför aldrig lika stor som den andra. I Tyskland har man sett att flugorna ofta kläckas på våren när kastanjerna börjar blomma. Erfarenheter från Tyskland Angreppen i raps har varierat kraftigt i Norra Tyskland under den senaste 10-årsperioden. Speciellt svåra angrepp noterades på grödor som såddes 2002 och 2003, då 15 och 30 % av 13:1
plantorna i medeltal var angripna. Maximala angreppen var mer än 50% under 1996, 1997, 2001, 2002 och 2003. Rotskadorna är lättast att gradera på sommaren, antagligen därför att pålrötterna är större och därför att flera generationer larver har angripit plantorna. Under 2003 när angreppen var som starkast, var temperaturer i augusti september rel höga, betydligt högre än medeltemperaturen under andra halvan av 1900-talet (fig. 1 visar förhållandena i Skåne) 25,0 20,0 15,0 oc 10,0 2003 5,0 2004 Medel 30 år 0,0 60 110 160 210 260 310-5,0 Dag nr Figur 1. Medeltemperaturen för fyra väderstationer i Skåne 1961-1990, samt temperaturen på Alnarp 2003 och 2004. Detta betyder att det under dessa år har funnits större förutsättningar för en tredje generation som kunnat lägga ägg i höstrapsen. Eftersom flugorna föredrar större plantor, vilket visar sig genom att tidigt sådd raps som regel blir betydligt mer angripen än senare sådd, så är både temperatur och nederbörd under augusti av betydelse. I Tyskland har man också provat nya betningsmedel mot kålfluga. Chinook har haft betydligt lägre effekt än nya oregistrerade preparat. Samma preparat provas nu också i Sverige i en försöksserie utlagd av Bayer under hösten 2004. Risken för starka angrepp i Sverige Under sommaren 2004 tog vi i samarbete med Svensk Raps, in lite plantor från 10 olika fält i Skåne för att se om vi hade samma problem som i Tyskland. Vi hittade mycket få skadade plantor. I de graderingar som vi gjort på Lönnstorp nu i början av november i höst, har 1 av 15-20 plantor haft något angrepp. Alla angrepp vi har sett har varit ytliga och med stor sannolikhet utan inverkan på skörden. Trots det kan det inte uteslutas att betydande angrepp kan förkomma på vissa platser och under särskilda år. I Tyskland använder man ett prognosprogram för kålfluga (i trädgårdsgrödor) som heter SWAT (kan laddas ner från nätet utan kostnad) och som bygger på lufttemperatur. Prognoserna blir bättre om man också plockar in marktemperatur och vindhastighet. Vi har gjort simuleringar med lufttemperaturen på Alnarp och med 30-års medelvärdet (1961-1990 för 4 väderstationer) för Skåne. Bodil Jönsson på växtskyddscentralen på Alnarp har under många år följt kålflugans äggläggning i bl a blomkål, med särskilda äggfällor, under de två första generationerna. Dessa data har vi använt för att jämföra med resultatet av SWAT (figur 2-4). Första generationen förutsägs inte av SWAT på ett tillfredställande sätt, sannolikt beroende på att temperaturutvecklingen i Tyskland på våren ser annorlunda ut än i Skåne. Andra generationen förutsägs med mycket hög precision och det är därför troligt att tredje 13:2
Figur 2-4. Simulering av kålflugans populationsdynamik med SWAT för medeltemperaturen över 30 år och för temperaturen på Alnarp 2003 och 2004 13:3
generationen kan förutsägas också den med stor noggrannhet. Vi ser då att medelvärdet i Skåne inte tillåter en tredje generation. Temperaturen hösten 2003 bör ha gett en relativt stor tredje generation, medan endast en mindre tredje generation bör ha bildats hösten 2004. Med tanke på att sådderna dessa båda år blev överlag ganska sena bl a på grund av torka, så har förutsättningarna för angrepp inte varit stora. Referenser Erichsen, E., Hünmörder, S. & Kruspe, C. 2004. Die Kohlfliege. Hauptschädling auf den Winterrapsflächen im Herbst 2003. RAPS 22(1) 4-9 Jönsson, B. 2003. Rådgivningsbrev från Statens Jordbruksverk: Växtskydd i frilandsgrönsaker. Lägesrapport nr 7 Jönsson, B. 2004. Rådgivningsbrev från Statens Jordbruksverk: Växtskydd i frilandsgrönsaker. Lägesrapport nr 7 13:4