Saltvattenskemi för Dummies

Av,

Innehåll 1. Inledning 7 2. Tio råd för lyckas med saltvattensakvarium 8 3. Ideal vattenvärden 9 4. Generella begrepp 10 4.1 Nitrogen cykeln 10 4.2 Inkörningen 10 4.3 Sammverkan mellan olika vattenparameterar 11 5. Salinitet 12 5.1 Generellt 12 5.2 Låg Salinitet 12 5.2.1 Påverkan 12 5.2.2 Vanliga Orsaker 12 5.2.3 Åtgärder 12 5.3 Hög Salinitet 13 5.3.1 Påverkan 13 5.3.2 Vanliga Orsaker 13 5.3.3 Åtgärder 13 6. Temperatur 14 6.1 Generellt 14 6.2 Låg Temperatur 14 6.2.1 Påverkan 14 6.2.2 Vanliga Orsaker 14 6.2.3 Åtgärder 14 6.3 Hög Temperatur 14 6.3.1 Påverkan 14 6.3.2 Vanliga Orsaker 15 6.3.3 Åtgärder 15 7. ph 16 7.1 Generellt 16 7.2 Lågt ph 16 7.2.1 Påverkan 16 7.2.2 Vanliga Orsaker 16 7.2.3 Åtgärder 16 7.3 Högt ph 17 Page 3

7.3.1 Påverkan 17 7.3.2 Vanliga Orsaker 17 7.3.3 Åtgärder 17 8. KH/Alkanitet 18 8.1 Generellt 18 8.2 Lågt KH 18 8.2.1 Påverkan 18 8.2.2 Vanliga Orsaker 19 8.2.3 Åtgärder 19 8.3 Högt KH 19 8.3.1 Påverkan 19 8.3.2 Vanliga Orsaker 19 8.3.3 Åtgärder 19 9. Kalcium 21 9.1 Generellt 21 9.2 Lågt Kalcium 21 9.2.1 Påverkan 21 9.2.2 Vanliga Orsaker 21 9.2.3 Åtgärder 21 9.3 Högt Kalcium 22 9.3.1 Påverkan 22 9.3.2 Vanliga Orsaker 22 9.3.3 Åtgärder 22 10. Magnesium 23 10.1 Generellt 23 10.2 Lågt Mg 23 10.2.1 Påverkan 23 10.2.2 Vanliga Orsaker 23 10.2.3 Åtgärder 23 10.3 Högt Mg 23 10.3.1 Påverkan 23 10.3.2 Vanliga Orsaker 24 10.3.3 Åtgärder 24 11. Nitrat 25 11.1 Generellt 25 11.2 Lågt Nitrat 25 11.2.1 Påverkan 25 11.2.2 Vanliga Orsaker 25 11.2.3 Åtgärder 25 Page 4

11.3 Högt Nitrat 25 11.3.1 Påverkan 25 11.3.2 Vanliga Orsaker 25 11.3.3 Åtgärder 26 12. Nitrit 27 12.1 Generellt 27 12.2 Lågt Nitrit 27 12.2.1 Påverkan 27 12.2.2 Vanliga Orsaker 27 12.2.3 Åtgärder 27 12.3 Högt Nitrit 27 12.3.1 Påverkan 27 12.3.2 Vanliga Orsaker 27 12.3.3 Åtgärder 28 13. Fosfat 29 13.1 Generellt 29 13.2 Lågt Fosfat 29 13.2.1 Påverkan 29 13.2.2 Vanliga Orsaker 29 13.2.3 Åtgärder 29 13.3 Högt Fosfat 29 13.3.1 Påverkan 29 13.3.2 Vanliga Orsaker 29 13.3.3 Åtgärder 30 14. Ammonium 31 14.1 Generellt 31 14.2 Lågt Ammonium 31 14.2.1 Påverkan 31 14.2.2 Vanliga Orsaker 31 14.2.3 Åtgärder 31 14.3 Högt Ammonium 31 14.3.1 Påverkan 31 14.3.2 Vanliga Orsaker 31 14.3.3 Åtgärder 32 15. Redox 33 15.1 Generellt 33 15.2 Lågt mv 33 15.2.1 Påverkan 33 15.2.2 Vanliga Orsaker 33 Page 5

15.2.3 Åtgärder 33 15.3 Högt mv 34 15.3.1 Påverkan 34 15.3.2 Vanliga Orsaker 34 15.3.3 Åtgärder 34 16. Silikat 35 16.1 Generellt 35 16.2 Lågt Silikat 35 16.2.1 Påverkan 35 16.2.2 Vanliga Orsaker 35 16.2.3 Åtgärder 35 16.3 Högt Silikat 35 16.3.1 Påverkan 35 16.3.2 Vanliga Orsaker 35 16.3.3 Åtgärder 36 Appendix A - Recept 37 Appendix B - Förkortningar och förklaringar 38 Appendix C - Tabeller 42 Appendix D - Länkar mm 45 Page 6

1. Inledning Detta dokument är tänkt som en enkel handledning gällande skötsel av saltvattensakvarium med syfte på vatten parametrar, utan kemiska formler och avancerade beskrivningar. Dokumentet är uppdelat så man enkelt ska kunna hitta ett specifikt problem samt vilka åtgärder som finns. Samt beskrivning av följderna för de vanligaste problemen som kan uppstå. Det finns flera olika typer av akvariumsom är specialiserade på enbart: stenkoraller, fiskar eller andra biotoper som kräver lite olika förutsättningar. Denna guide är till för ett mer generellt nybörjar akvarium med: fiskar, levande sten, samt en del mjuk och/eller stenkoraller. I saltvattenshobbyn finns inga exakta regler, utan följande kan ses som generella rekommendationer istället för helt korrekta redogörelser, då en del av informationen har generaliserats för att göra informationen mera lättförstålig. Innehållet är baserat på min och andras erfarenheter från samt källor i form av böcker och Internet. Då denna text inte utger sig för att vara vetenskaplig anges inte källorna i texten. Innehållet i denna artikel får lov att länkas och publiceras i olika sammanhang utan artikelförfattarens tillstånd., December Vid några frågor eller synpunkter gällande detta dokument, kan ni kontakt mig via: E-mail: superkassen@spray.se Saltvattensguiden (www.saltvattensguiden.se) alias: Scooby_doo Page 7

2. Tio råd för lyckas med saltvattensakvarium (I) (II) (III) (IV) (V) (VI) (VII) Ha tålamod! Tålamodet är en stor nyckel till framgång... Titta och var observant på förändringar i akvariet, lite ej enbart på bara tester, instrument mm Använd sunt förnuft Byt vatten regelbundet Använd enbart osmos vatten Balansera vattenvärdena, gör inga stor förändringar på kort tid Använd mycket ljus och vattencirkulation (VIII) Sträva efter låg näringshalt i vattnet, använd LS och skummare (IX) (X) Ta del av andras kunskap och erfarenheter $$$, Det kostar med kvalitet och samt mycket utrustning. Men det är ingen garanti eller måste för att lyckas Page 8

3. Ideal vattenvärden Följande är riktvärden för de viktigaste vattenparametrarna i ett saltvattensakvarium. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Kapitel Salinitet (sg) 1.023 1.026 1.021 1.028 5 Temperatur (C) 25 28 C 24 29 6 ph ~8.2 7.8 8.5 7 Alkanitet (KH) 7-11dKH 6 12 8 Kalcium (Ca) 420 380 450 9 Magnesium (Mg) 1300 1250 1350 10 Nitrat (ppm) 0-5 - 50 11 Nitrit (ppm) 0-0.1 12 Fosfat (ppm) 0-0.5 13 Ammonium 0-0.1 14 Redox (mv) 350 420 300 450 15 Silikat (ppm) 0-2 16 Tabellen kan användas så att efter mätning kontrolleras värdet mot tabellen. Om det ej är inom intervallen för rekommenderat, så finns det för varje parameter ett kapitel som innehåller information. Denna information är till hjälp för att korrigera värdet med olika åtgärder, samt information vad som eventuellt varit orsaken till det. Page 9

4. Generella begrepp 4.1 Nitrogen cykeln Nitrogencykeln även kallad kvävecykeln, handlar om den period då ammoniak (giftigt) som bildas från fiskavfall, produceras från fiskarnas gälar, samt ruttnande matrester mm. Ammoniaken omvandlas senare till nitrit (giftigt) av nitrosomasbakterier, som sen omvandlas av nitrobakterbakterier till nitrat (mindre giftigt). Nitraten kan sedan brytas ner till nitrogen gas. Att använda levande sten är att rekommendera då de innehåller alla bakterier som behövs för nedbrytningsprocessen och fungerar som ett biologiskt filter. Restprodukten nitrat kan reduceras med olika metoder, se kapitlet för Nitrat. Bild från www.eatel.net 4.2 Inkörningen Inkörning av nystartat akvarium kan ske på många olika sätt. Tanken är dock att man ska få en miljö som är lämplig i avseende vattenkvalitet innan man börjar införa fiskar, koraller. Några saker man kan tänka på vid inkörningen: Inget ljus för minimera alger under uppstarten Använd levande sten (minst 1kg/10l vatten) och skummare Tillför gärna lite grus från annat etablerat akvarium. En del begagnat vatten kan användas med, men ger ringa i form av bakterieflora Page 10

Det finns även bakteriekultur att köpa hos saltvattensakvariehandlare som påskyndar uppstarten Undvik köra med uv-c lampa som dödar bakterier under uppstarten Inkörning av nytt akvarium innebär höga nivåer av ammoniak/nitrir/nitrat. Under denna tid (minst 1 månad) ska inga fiskar/koraller införas. Inkörningen kan förlängas av tex. För mkt matning Mycket organiskt material från stenar, växter mm som bryts ner Vattentillförsel av dålig kvalitet Andra tillsatser, (tex orena kemikalier) Ammonium och nitrit är bra att hålla koll på i nystartade akvarier. Också efter andra åtgärder som förändrar bakterifloran, tex. vid flytt och större rengörningar, efter medicinering samt vid kraftig ökning av lasten i form av införandet av många fiskar. För ett inkört akvarium finns det dock inget större behov att mäta ammonnium och nitrit. 4.3 Sammverkan mellan olika vattenparameterar Vattnet och kemikalierna påverkar varandra och det är viktigt att finna balansen i den kemiska föreningen och att alla värden stämmer för att passa i ett saltvattensakvarium. Ändrar man på någon parameter så blir det ofta följdeffekter på de andra värdena också. Tex. om man häller i mera salt, så är det ej bara salthalten som höjs utan i saltet finns det massa andra ämnen som Kalcium (Ca), Magnesium (Mg) mm, som med kommer att öka. Samt om man ändrar på ett enskild parameter, tex. minskar mängden Magnesium. Då kommer bla mängden Kalcium att minska med då de är beroende av varandra. Några exempel av dessa värden som förhåller till varandra är: ph/kh o Höja (Buffra) KH ger stabilare ph Ca/Mg/KH Så KH är viktigt för att buffra ph, och förbrukas ganska fort. o o o Lågt Ca -> Högre KH Högt Ca -> Lägre KH Lågt Mg -> Lägre KH och Ca Kalcium mängden är viktigt för tillväx av koraller, och förbrukas långsammt (jämnfört mot KH). Page 11

5. Salinitet 5.1 Generellt Salinitet är koncentrationen av hur mkt salt (NaCl) som är upplöst och som finns i vattnet. Låg salthalt gör så att fiskarna lättare kan anpassa sig och deras njurar behöver inte jobba så mycket som vid högre salthalter. Det ger även mindre risk för parasiter, vilket gjort att oseriösa handlare kan lockas till att ha för låg salthalt i sina fiskakvarium vilket du som köpare kan be att få kontrollera innan köp. Generellt klarar sig fiskar bättre i för låg salthalt än i för hög. Många väljer att ändå att ha en salthalt i det högre intervallet pga av bättre tillväxt/färg på koraller. Salthalten kan mätas på olika sätt, tex. hydrometer, refraktometer och elektriska probar. Det mäts i specific gravity (Sg) eller salinitet med enheten ppt. Sträva efter hålla saliniteten så konstant som möjligt. Sg är densiteten av vattnet och att man mäter detta är för att det är en enklare mätning. Det är dock inte bara saltmängden som påverkar densiteten utan det gör även vattentemperaturen vilket gör att vid beräkning av salt måste även vattentemeraturen tas med i beräkningen. Se tabell i Appendix C. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Salinitet (sg) 1.023 1.026 1.021 1.028 5.2 Låg Salinitet 5.2.1 Påverkan Akvarieinnevånarna får svårare cirkulera in den mängd salt de behöver i dess vävnader, och för uppnå den balans de behöver för inre organen Om orsaken till den låga salthalten är pga vattenbyten med salt blandat med för låg koncentration, så blir även mängden spårämnen som tillsätts med saltet feldoserat och för lågt Låg salthalten minskar risk för parasitspridning 5.2.2 Vanliga Orsaker Blandning av salt fel pga fel uppvägning eller fuktigt salt som väger mer pga det tagit åt sig vätska Mätfel eller missvisande mätinstrument (ofta billiga plast hydrometrar) Utspädning, tex. för mkt osmospåfyllning, borttagning av salt via skummaren mm 5.2.3 Åtgärder Page 12

Höj koncentrationen med max 0.001 (sg) per dag, med salt löst i osmos vatten Vid de regelbundna vattenbytena, tillsätt saltvatten med en högre koncentration, alternativ tillför lite mer nytt vatten än det som tagits bort 5.3 Hög Salinitet 5.3.1 Påverkan Vid för hög salthalt, kan fiskar bli stressade då de inre organen får högre koncentration av salt efter de tagit upp saltet genom gälar och hud. I västa fall kan det leda till att fiskarnas njurar får jobba mycket vilket kan leda till att de dör Högre salthalt kan ge klarare färger och bättre tillväxt på koraller Högre halt av andra spårämnen om den ökad salt koncentrationen tillförs via vattenbyten 5.3.2 Vanliga Orsaker Olika metoder som höjer salthalten, tex balling metoden utan vattenbyte Mätfel eller missvisande mätinstrument (ofta billiga plast hydrometrar) Ingen påfyllning av avdunstat vatten höjer salthalten 5.3.3 Åtgärder Sänk koncentrationen med max 0.001 (sg) per dag, med använda enbart osmos vatten. Alternativt minska vid de regelbundna vattenbytena, med en lägre koncentration på det nya saltvattnet Page 13

6. Temperatur 6.1 Generellt Koraller och andra djur är beroende av en viss temperatur för att överleva. Är temperaturen utanför de rekommenderade gränserna måste djuren använda mer energi för kompensera detta. Energin som går åt att kompensera temperaturfelet gör att det förbrukas exempelvis mer syre, vilket löser sig sämre i högre temperatur. Att ha temperaturen en bit från max är att rekommendera. Detta ger en viss marginal vid tex strömavbrott, då syrehalten är högre, samt akvariet klarar sig längre utan kylning vid varmt väder. Sträva efter att hålla temperaturen så konstant som möjligt. Då en av de vanligaste felen som orsakar fel temperatur är doppvärmare som lägger av eller stannar i läget on, rekommenderas det att ha flera små värmare istället för en stor. Hur mycket effekt som det totalt går åt för att få rätt temperatur räknas ut med hjälp av tabell i Appendix C. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Temperatur (C) 25 28 C 24 29 6.2 Låg Temperatur 6.2.1 Påverkan Lägre syreförbrukning hos fiskarna ger och så mindre ammoniak till nitrogen cykeln 6.2.2 Vanliga Orsaker Ej fungerande eller underdimensionerad doppvärmare 6.2.3 Åtgärder Höj temperaturen, använd doppvärmare för att hålla konstant temperatur 6.3 Hög Temperatur 6.3.1 Påverkan Fiskar klarar ganska hög värme under kortare perioder men de flesta koraller däremot börjar dö vid 30 grader Lägre syrenivå pga ökad syre förbrukning av bla fiskar Möjligt större tillväxt av koraller pga högre förbrukning av tex. Ca Page 14

6.3.2 Vanliga Orsaker För mycket tillförsel av värme genom exempelvis pumpar och belysning Trasig doppvärmare som hängt sig i on - läget 6.3.3 Åtgärder Kolla doppvärmaren så den ej är felinställd eller hängt sig Sänk rumstemperaturen, undvik direkt solljus Använd lysrör istället för MH lampor alternativt flytta armaturen högre upp Mindre mängd ljus Ta bort täckglas Använd färre pumpar Kylare Fläktar riktade mot vattenytan Kör uv-c enbart när akvariebelysningen avstängd Akut: Använd frusna PET-flaskor i akvariumet eller sumpen Page 15

7. ph 7.1 Generellt Vid ph 7 är vattnet neutralt, är det lägre är det surare och högre så är det basiskt. Rätt ph värde är av stor betydelse för att fiskars och koraller ska trivas och överleva. Tex. låga ph nivåer gör det svårare för koraller att ta upp kalcium som de använder för bygga sitt skelett av. ph värdet varierar under dagen, med sjunkande värde när ljuset släcks och koldioxid ökar. Detta eftersom fotosyntesen under dagen gör att alger mm tar upp koldioxiden ur vattnet. I sin tur gör det att bikarbonat och andra karbonater med höga ph värden får ph att stiga under dagen. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum ph ~8.2 7.8 8.5 7.2 Lågt ph 7.2.1 Påverkan Mera trådalger kan uppstå Risk för att kalk fälls ut under ph 7.6 7.2.2 Vanliga Orsaker Hög koldioxidhalt inomhus, vanligt i täta moderna hem Lågt KH Dålig skummning Dålig vatten cirkulation Kalkreaktor som ger överskott av koldioxid (CO 2 ) 7.2.3 Åtgärder Se till att frisk luft utifrån kommer in i rummet med akvariet. Man kan även dra en slang utifrån till skummarens luftintag för att förse den med luft med mindre koldioxid. Om detta kommer ge resultat kan man först prova med att ta ett glas med akvarievatten och mäta ph värdet. Sedan tar man samma glas och kör med luftpump och syresten ngn minut utomhus, testa ph igen. Om värdet ökat har man hög koldioxid halt i luften inomhus Page 16

Tillsätt klaciumhydroxid (Se Appendix A) Öka KH värdet genom buffra alkanitet (Se Appendix A) Natriumkarbonat höjer ph (Se Appendix A) Se till att skummaren fungerar optimalt så den kan ta bort avfallsämnen ur vattnet Öka vattencirkulationen för underlätta utdrift av koldioxid från vattnet. Sikta på minst 10ggr av vattenvolymen cirkuleras varje timme Justera kalkreaktorn korrekt enligt bruksanvisningen samt lufta vattnet där vattnet från kalkreaktor kommer ut med en syresten för driva ut koldioxid Använd kalkreaktorn bara på dagtid då fotosyntesen hjälper till ta ner koldioxiden Använd refugim i sump med ljus på natten så makroalgerna kan ta upp koldioxid när de växer under tiden det är släckt i akvariet 7.3 Högt ph 7.3.1 Påverkan Kan lösa ut koldioxid till karbonatet 7.3.2 Vanliga Orsaker För hög dosering av kalkvatten (se Appendix A) och andra ph höjande tillsatser 7.3.3 Åtgärder Minska på tillsatser som höjer ph Med försiktighet kan man tillsätta koldioxid genom kalkreaktorn Sørg for god utluftning og sirkulasjon. Gjerne utendørsluft(som inneholderlite CO 2 ) i nærheten av skummerens luftinntak. Benytt evt. også en luftestein med utendørsluft. CO 2 luftes dermed bedre ut. Tilsett kalkvann om natten. Kalkvannet oppveier mot CO 2 som produseres av dyrene om natten. Fortrinnsvis tilsett også buffer og -forhøyende substanser nattestid av samme grunn som i pkt. 2. or å unngå for lav om natter vil ta opp CO 2 fra vannet når de vokser. Ved å ha lys på refugiumet om natten (omvendt lystid enn i hovedkaret) vil -forandringene bli mindre. Page 17

8. KH/Alkanitet 8.1 Generellt Först, KH och Alkanitet är ej samma sak. KH är ett mått på mängden bikarbonater och karbonater i vattnet. Alkanitet är hur mycket motståndskraft, dvs hur stor buffringskapacitet som finns för att förhindra ph värdet att sjunka. KH står i relation till vattnets buffringsförmåga där vatten med lågt KH ger ett instabilt ph och vatten med högt KH ger istället ett stabilt ph. KH styrs av mängden bikarbonat och karbonat i vattnet och balansen mellan dessa varierar beroende på vattnets ph. Många koraller använder dessa karbonater och kalcium till skapa sina skelett. Buffertlösningar används så ph inte ändrar sig innan karbonaterna är förbrukade. Man mäter alkaninteten då det är mycket enklare än att mäta karbonatkoncentrationen. Följande enheter används: meq/l dkh ppm CaCO3 1 meq/l = 2,8 dkh = 50 ppm CaCO3 I detta dokuement används enheten dkh för alla exempel och angivelser. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Alkanitet (KH) 7-11dKH 6 12 8.2 Lågt KH 8.2.1 Påverkan Problem hålla ph värde vid rätt nivå Sämre tillväxt av koraller som kan dö då de ej kan ta upp de ämnen de behöver Kan vara gynnsamt för vissa stenkoraller Page 18

8.2.2 Vanliga Orsaker Karbonater förbrukas kontinuerligt av koraller, kalkalger mm Felbalanserat vatten, genom tillsats av för mycket (och snabbt) av tex. Mg och Ca som kan fälla ut karbonater 8.2.3 Åtgärder Man använda olika tekniker när man ska åtgärda KH, med tanke på deras påverka av varandra. Detta eftersom desto högre alkanitet desto mera kalcium kan lösas upp i vattnet. Men om man har för mycket av båda kan kalkutfällningar uppstå (kalciumkarbonat). Lågt KH + Lågt Ca: Se till Magnesium har rätt nivå först, sedan tillsätt kalcium och buffer (se Appendix A) Lågt KH + Högt Ca: Tillsätt buffertlösning (se Appendix A) Lågt KH: Tillsätt bikarbonat, (se Appendix A) Lågt KH + ph: Dubbelbuffert, (se Appendix A) Lågt KH + ph + Ca: Kalkvatten, (se Appendix A) Egen blandning, tex Balling (se Appendix A) Andra preparat, (se tabell 5 i Appendix C) 8.3 Högt KH 8.3.1 Påverkan Kan få kalkutfällning som sätter sig i pumpar mm då vattnet är mättat. Dessa behövs då avkalka ofta, med tex. rengöra pumpen i ett bad med vatten blandat med ättika. 8.3.2 Vanliga Orsaker Oftast tillsatt för mycket av ngt av alla KH höjande preparat 8.3.3 Åtgärder Man använda olika tekniker när man ska åtgärda KH, med tanke på deras påverka av varandra. Detta eftersom desto högre alkanitet desto mera kalcium kan lösas upp i vattnet. Men om man har för mycket av båda kan kalkutfällningar uppstå (kalciumkarbonat). Högt KH + Högt Ca: Vänta, förbrukas automatiskt Högt KH + Lågt Ca: Tillsätt Kalcium med kalciumklorid (ej kalkvatten eller kalkreaktor Page 19

som höjer KH ännu mera). Högt KH + Högt Ca: Vänta, förbrukas automatiskt Kommer att automatiskt sjunka av sig själv när koraller mm förbrukar karbonaterna Vid akut höga värden, gör vattenbyte Page 20

9. Kalcium 9.1 Generellt Koraller, alger och andra organismer är beroende av kalcium för att kunna växa och forma sitt skelett samt överleva. Kalcium förhåller sig till andra ämnen vilket gör att mängden Kalcium är beroende av: ph, Alkaliniteten, Magnesium, Saliniteten, Koldioxid. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Kalcium (Ca) 420 380 450 9.2 Lågt Kalcium 9.2.1 Påverkan Höjer KH Minskad tillväxt av koraller, kalkalger mm 9.2.2 Vanliga Orsaker Kalcium förbrukas kontinuerligt och måste tillsättas regelbundet 9.2.3 Åtgärder Olika färdiga lösningar för tillföra kalciumklorid i form av pulver eller vätska, (se tabell 5 i Appendix C) Egen blandning, tex Balling (se Appendix A) Kalkvatten*, (Se Appendix A) Kalkreaktor, ger tillförsel av Ca + KH Kalkmixer, ger ej lika mkt Ca tillförsel som en Kalkreaktor Vattenbyten* Dosering: Höj med max 30ppm per dag. * Inte att rekommendera om man har hög förbrukning av kalcium Page 21

9.3 Högt Kalcium 9.3.1 Påverkan Sänker KH Vattnet kan bli mättat, vilket gör att ej mera kalcium kan lösas. Detta kan ge en vit utfällning i form av kalsiumkarbonat som ej kan tas upp av djuren i akvariet 9.3.2 Vanliga Orsaker Feldosering av kalkvatten eller annan tillförsel av kalciumklorid Feljusterad kalkreaktor Egengjord dekoration/inredning som höjer kalcium värdena 9.3.3 Åtgärder Se över de källor som kan tillföra en ökning av kalcium Kalcium förbrukas automatiskt Vid akut höga värden, gör vattenbyte Page 22

10. Magnesium 10.1 Generellt Flera koraller, alger och andra organismer är beroende av magnesium för att kunna växa och överleva. Magnesium och kalcium är i förhållande till varandra, och utan magnesiumet skulle kalcium fällas ut eftersom kalcium behöver magnesium att blanda sig med. Magnesium nivån förhåller sig att vara ca 3ggr större än kalcium nivån. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Magnesium (Mg) 1300 1250 1350 10.2 Lågt Mg 10.2.1 Påverkan Sänker KH och Ca 10.2.2 Vanliga Orsaker Förbrukas kontinuerligt i akvariet Ingen eller otillräcklig tillförsel av Magnesium 10.2.3 Åtgärder Gör ett vattenbyte då saltet oftast innehåller tillräckliga mängder magnesium Tillsätt Magnesium i färdigs pulver eller vätskeform Egen blandat tex Balling (se Appendix A) Kalkreaktor med magnesium media Dosering: Höj med max 50ppm per dag 10.3 Högt Mg 10.3.1 Påverkan Gör att Ca vid tillförsel kan ökas mer än rekommenderat och vattnet blir mättat och kalciumkarbonat fälls ut Page 23

10.3.2 Vanliga Orsaker För mkt tillsatser av Magnesiumtillförsel i form av pulver eller vätska Felinställd kalkreaktor med magnesium media 10.3.3 Åtgärder Se över de källor som kan tillföra en ökning av Magnesium Magnesium förbrukas automatiskt. Vid akut höga värden, gör vattenbyte Page 24

11. Nitrat 11.1 Generellt Nitrat, NO3, bildas i biologiska filter under nedbrytningen av nitrit. Nitrat är ej farligt så länge det ej är i för höga nivåer men skapar förutsättningar för större algtillväxt. Har man enbart fiskar är högre nitrat värden ej lika farliga som när man har koraller mm. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Nitrat (ppm) 0-5 - 50 11.2 Lågt Nitrat 11.2.1 Påverkan Mindre algtillväxt 11.2.2 Vanliga Orsaker Låg belastning Bra fungerande system i form av att reducera och ta bort nitrat 11.2.3 Åtgärder Inga då det eftersträvas att ha låga värden av nitrat 11.3 Högt Nitrat 11.3.1 Påverkan Ökad algtillväxt Ökad tillväxt av zooxanthellene i korallerna Kan ha negativ påverkan på korallerna, med bland annat sämre färg på stenkoraller 11.3.2 Vanliga Orsaker För mycket tillförsel av mat För många fiskar, eller/och för stor mängd nya fiskar som införskaffats och bakteriefloran i LS och sand inte har hunnit balansera sig Page 25

Användning av kranvatten istället för osmos vatten 11.3.3 Åtgärder Använd enbart osmos vatten Minska matillförsel Färre fiskar Regelbundna vattenbyten Använd Skummare Nitratfilter DSB, Levane sten eller andra biologiska filter Zeovitfilter Alger, typ Caluerpa i akvariet eller refugim Vodkametoden max 2ml vodka per 100l vatten per dag. OBS kräver noga övervakning och rekommenderas inte för nybörjare. Man måste vara mycket försiktig och mäta nitrathalten kontinuerligt och minska vodka dosering när nitratet blir noll. Page 26

12. Nitrit 12.1 Generellt Nitrit, NO2, är en mellanprodukt i nitrogen cykeln. I ett inkört och etablerat akvarium ska nitrithalten var låg eller ej vara mätbar. Mäts och kontrolleras oftast om det är något problem vid stora förändringar av akvariumet eller dess förutsättningar eller under inkörningensfasen av nytt akvarium. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Nitrit (ppm) 0-0.1 12.2 Lågt Nitrit 12.2.1 Påverkan Inga 12.2.2 Vanliga Orsaker Låg belastning Bra fungerande system i form av att omvandla nitrit till nitrat 12.2.3 Åtgärder Inga då låga värden eftersträvas 12.3 Högt Nitrit 12.3.1 Påverkan Kan omvandlas till mera nitrat Kan ha negativ påverkan på koraller eller fiskar då det är giftigt. Lägre djur som räkor är extra känsliga 12.3.2 Vanliga Orsaker För hög belastning, under för kort tid Ej inkört system Otillräckligt med biologiskt filter Page 27

12.3.3 Åtgärder Vänta tills inkörningen är klar och nitrogen cykeln har kommit igång efter bakterifloran har växt till sig Öka den biologiska filtereringen Page 28

13. Fosfat 13.1 Generellt Koraller, fiskar, bakterier mm behöver fosfat, (PO4), för att överleva, men det blir ofta ett överskott av fosfat i ett akvarium. Orsakerna till höga fosfat värden är oftast från saker man tillför akvariet som kan innehålla fosfat. Det kab vara: foder, vatten och olika orena tillsatser som används för höja tex. alkanitet och kalcium. Fosfaten ackumuleras i akvariet om det ej tages bort och resultatet blir en ökad tillväxten av alger. Man kan kontrollera och hålla nere fosfathalten genom olika material som binder fosfat, tex macroalger eller olika fosfatbindnings medier med järn eller aluminiumoxid som man kan lägga i en nylonstrumpa eller använda en filter behållare med cirkulation (fosfatfiler). Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Fosfat (ppm) 0-0.5 13.2 Lågt Fosfat 13.2.1 Påverkan Mindre algtilläxt 13.2.2 Vanliga Orsaker Bra upptagning av fosfat genom tex olika fosfat bindnings medel eller fosfatfilter 13.2.3 Åtgärder Inga då låga värden eftersträvas 13.3 Högt Fosfat 13.3.1 Påverkan Ökad algtillväxt Tillväxten av koraller kan påverkas negativt 13.3.2 Vanliga Orsaker För mycket matning av foder som innehåller fosfat Tillförsel av kranvatten Page 29

Orena produkter som innehåller fosfat används vid tillförsel av tex kalcium eller buffertlösningar För mkt levande (djur, alger) i akvariet som tillför fostfat genom avfall eller när något djur dör Gammal sand eller levande sten som samlat på sig fosfat Lågt ph 13.3.3 Åtgärder Algfilter med macroalger som tex Calupera som skördas regelbundet så fosfat samt nitrat reduceras Använd bara osmos vatten Fosfatbindnings medel Fosfatfilter Skummare Kalkvatten (se Appendix A), höjer ph vilket gör att fosfat ej lösgörs lika lätt, samt att fosfat binder sig med kalcium Zeovitfilter Höj ph värdet så det ej går under 8.0 Page 30

14. Ammonium 14.1 Generellt Ammonium är en del av nitrogencykeln där ca ¾ kommer från fiskarnas gälar och ca ¼ från övriga föroreningar i vattnet. Ammonium och ammoniak står i ett jämviktsförhållande till varandra, ökar ph blir det mera ammoniak som kan vara skadligt för djuren. I normala fall behövs bara ammonium mätas under uppstarten, efter flytt, medicinering mm. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Ammonium 0-0.1 14.2 Lågt Ammonium 14.2.1 Påverkan Inga 14.2.2 Vanliga Orsaker Fungerande nitrogen cykel Ej överbefolkat akvarium 14.2.3 Åtgärder Inga då låga värden eftersträvas 14.3 Högt Ammonium 14.3.1 Påverkan Kan ha negativ påverkan på koraller och fiskar då det är giftigt. Lägre djur som räkor och eremiter är extra känsliga 14.3.2 Vanliga Orsaker Ej inkört akvarium För mycket fisk Page 31

14.3.3 Åtgärder Vattenbyten Vänta tills akvariumet är inkört med fungerande nitrogencykel Minska fiskbeståndet Page 32

15. Redox 15.1 Generellt Redoxpotential (ORP) mäts i millivolt (mv) och är ett mått på syremättnaden i vattnet. Det är också beroende av temperatur och ph värdet och kan därmed ändras under dygnet. Man kan höja ORP med hjälp av en ozonisator som kopplas på luftintag på skummaren. Mätning av ORP kan ge indikationer om vattenkvaliteten och som generell status av vattnet. OBS om man kör med ozonisator innebär det ej bättre kvalitet för man höjer värdet på konstgjord väg även om ökad syremängd gör att kväve, nitrit och nitrat kan brytas ner enklare. Vissa rekommenderar att man kör med aktivt kol i samband med ozonisator, om det tillsätts i mindre mängder anses det ej vara nödvändigt. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Redox (mv) 350 420 300 450 15.2 Lågt mv 15.2.1 Påverkan Lite gulaktigt vatten kan uppstå vid lågt ORP, eftersom det kan vara förorenat vatten som ger lågt ORP 15.2.2 Vanliga Orsaker För små vattenbyten och/eller för sällan Dålig syresättning Dålig vattencirkulation i akvariumet 15.2.3 Åtgärder Regelbundna vattenbyten Ökad syresättning genom högre vattencirkulation Tillsätt ozon via ozonisator Page 33

15.3 Högt mv 15.3.1 Påverkan För höga värden på mer än 600mv dödar allt liv i akvariet på kort tid. Kan vara skadligt med för människor om det läcker ut i luften i mycket stora mängder Klarare vatten än vid lägre ORP Kan eventuellt hindra algtillväxt Kan eventuellt göra att koraller slår ut bättre 15.3.2 Vanliga Orsaker För mycket ozon tillsätts via ozonisator 15.3.3 Åtgärder Minska mängden ozon, använd en enhet som reglerar mängden och stänger av den elektriska ozonisatorn efter ett visst satt värde, tex 430mV. Detta för att förhindra överdosering Page 34

16. Silikat 16.1 Generellt Silikat används av svampar mm för bygga upp skelett. Men man vill man normalt hålla silikatnivåerna lågt i ett akvariumet eftersom det annars finns risk för att kiselalger, bruna alger (dinoflagelater) bildas. Dessa kan täcka stor delar av bla rutorna vilket de flesta ej uppskattar. Rent kemiskt skiljer sig inte kisel och silikat speciellt mycket åt vilket innebär att de flesta kommersiella testerna för dessa inte kan testa det ena enbart utan testen är gemensam för båda ämnena. Parameter Rekommenderat Minimum Maximum Silikat (ppm) 0-2 16.2 Lågt Silikat 16.2.1 Påverkan Mindre risk för råka ut för kiselalger Mindre tillväxt av svampar 16.2.2 Vanliga Orsaker Bra och rent vatten används 16.2.3 Åtgärder Inga då låga värden eftersträvas 16.3 Högt Silikat 16.3.1 Påverkan Risk för kiselalger Kan få fler svampdjur att växa upp i akvariet 16.3.2 Vanliga Orsaker Kranvatten används istället för osmosvatten Silikat som lösts ut från sand innehållande silikat Page 35

Salt som innehåller mycket silikat har använts 16.3.3 Åtgärder Använd enbart osmos vatten för akvariet Använd silikatfilter efter osmosfiltert Använd salt av hög kvalitet vid tillblandning av saltvatten Använd preparat för sänka silikat som tex. Silicarbon Page 36

Appendix A - Recept Titel Dubbelbuffert gjort av Bikarbonat (Natriumvätekar bonat) Kalkvatten (Kalciumhydroxi d) Balling Recept Dubbelbuffer används för att höja KH och stabilisera ph. Finns färdigt att köpa som ph/kh dubbel buffertlösningar. Man kan tillverka det själv genom att: köpa 1 kg bikarbonat (NaHCO3). Ta 200 gram bikarbonat och sprid ut på plåt i ugnen i 15 minuter på 200 grader så bildas det natriumkarbonat (Na2CO3). Blandas ihop dessa 2 pulverena 800g+200g så får man 1kg färdig produkt. Dosera pulver löst i vatten med start av 20g/100l vatten, sedan mät och justera. Kalkvatten (Limewater, kalkwasser) används för höja KH/Ca/pH. Kalciumhydroxid kan användas för tillverka kalkvatten genom att blanda 5l osmosvatten, med 1-2 teskedar kalciumhydroxid och rör runt. Vattnet kommer då bli mjölkaktigt till en början. Man låter den sen stå någon timme och då kommer fällningen att sjunka till botten. Tillsätt vattnet och ej fällningen. Balling finns i olika varianter, och är till för balansera Ca och KH/pH (samt Mg som kan tillsättas med 12g Magnesiumsulfat och 94g Magnesiumklorid till vätska 1). Grund receptet nedan består av 3 olika vätskor som blandas i märkta dunkar/flaskor och doseras i lika mängd separat med ca 5min mellanrum så de ej kan blandas med varandra. Vätska 1 Kalciumklorid dihydrat: 66 gram kalciumklorid dihydrat, (CaCl2 2H2O) blandas i osmosvatten till en total volym av 1liter. OBS utvecklar värme vid blandningen. Vätska 2 Natriumvätekarbonat: 76 gram natriumvätekarbonat, (NaHCO3) blandas i osmosvatten till en total volym av 1liter. Vätska 3 NaCl-fritt salt: 23 gram NaCl-fritt salt blandas i osmosvatten till en total volym av 1liter. Bikarbonat (Natriumvätekar bonat) Målarsoda (Natriumkarbona t) KH: Tillsätt ren bikarbonat utblandat i vatten. 3 gram höjer alkaniteten med ~1dKH för 100l vatten. Mät och justera. Lämplig mängd är 6g för 1 liter vatten i en behållare för att tillsättas i akvariet. OBS sänker ph, vilket gör att det oftast används det ofta tillsammans med målarsoda i en Dubelbuffert. ph: Tillsätt ren målarsoda utblandat i vatten. Mät och justera. Lämplig mängd är 1g för 1 liter vatten i en behållare för att tillsättas i akvariet.obs tillsätt med försiktighet då det är starkt ph höjande. Page 37

Appendix B - Förkortningar och förklaringar Actinic ljus Fluorescent ljus med blått sken som efterliknar ljuset från ca10 meters djup. Aktivt Kol Kan absorbera giftiga ämnen ur vattnet, men tar även upp spårämnen som behövs för tex. koraller. Dosera och byt enligt tillverkarens rekommendationer. Alkanitet Alkanitet är hur mycket motståndskraft, dvs hur stor buffringskapacitet som finns för att förhindra ph värdet att sjunka. Mäts som KH i enheterna meq, dkh. Ammonik NH3, Giftigt mot de flesta djuren, ingår i nitrogen cykeln. Anaerobic Ett område eller process som är utan luft och ngt löst syre i vattnet. Tex. i djup sand (DSB), där nitrat bryts ner till nitrogena gaser, kan skapa sulfat i sanden, kommer svavelväte ut i akvariet kan det vara giftigt. Aragonite En form av karbonater som bygger upp skelettet på koraller. Artemia Små räkor som man kan köpa fryst som foder, eller odla med hjälp av torkade räk ägg. Biobollar och trickle filter Ett filter som är i kontakt med luften medans vatten rinner över det vilket ger effektiv nitrifikation. Är ofta små plastbollar (biobollar), som bakterierna kan leva på och ej skräp fastnar på. Biologisk filtrering Bakterier används för bryta ner skräp från fiskar, växter mm i vattnet enligt nitrogen cykeln. Buffer Ett en lösning man tillsätter vattnet för få önskad alkanitet och/eller ph. Cynobakterier Ger slemalger, oftast röda, men finns bruna, blågröna med. Är en bakterie ej alg, som är giftig och ska avlägsnas från akvariet och det räcker ej att bara skrapa av från stenar mm. För reducera dem finns olika sätt, man kan öka vatten cirkulationen samt minska fosfor halten, samt se till nitrathalten ej blir för låg. Resultat har även rapporterat med att öka redox samt KH. Se avsnitten om Fosfor, KH och Redox. Dinoflagelater Bruna alger (kisel alger) som kan bildas av för mycket silikat i vattnet. Se avsnittet om Silikat. Doppvärmare En värme element för uppvärmning av akvarievattnet. Oftast placeras den i akvariet eller sumpen. Doser pump En pump som i små mängder kan tillsätta tex spårämnen. DSB Deep Sand Bed, ett typ biologiskt filter gjort av tjockt lager sand. Fragg En bit av en mjuk eller sten korall som man delar på i mindre bitar för att föröka dem. Page 38

Filter Används för att rengöra vattnet på olika sätt genom mekanisk, kemisk och biologisk väg. Kan vara i eller utanför akvariet i sump eller någon form av behållare. Jod Ett spårämne nödvändigt för koraller som tillsätts i små mängder eftersom som ofta skummaren tar bort en del från akvarievattnet. Kalkvatten Vatten utblandat med Kalcium hydroxide Ca(OH)2. Höjer kalcium halten i akvariet vilket behövs för korall tillväxten mm. Kalcium klorid CaCl2. En form av kalcium som tillsätts för höja kalcium nivån i akvariet. Kalciumhydroxid Ca(OH)2. Används för göra kalkvatten. Kalkmixer En kalkmixer är en behållare som är fylld med kalciumhydroxid (CaOH2 pulver) och osmosvatten (kalkvatten) och används för att kontinuerligt lösa upp kalciumhydroxid i vatten. Kalkreaktor En kalkreaktor är en behållare fylld med granulat av kalksten (CaCO3) vilket sen löses upp med hjälp av koldioxid (CO2). Vilket ger Ca och KH. Koldioxid kan dock sänka ph. Kelvin Vilket värmetal ljuset har som för akvaristen upplevs som spektrum och färg. Detsto högre kelvin ju mera blått. OBS Ej mått på ljusstyrkan. Kemisk filtrering Tex. aktivt kol, fosfat bindnings medel och skummare. Koldioxid En gas, kan användas för sänka ph. Kylare En kylare som kyler ner vattnet från akvariet genom en kompressor som kyler vattnet som leds genom kylaren. Levande Sten Sten med liv utanpå (alger, svampar mm) och inne i stenen (bakterier). Används för biologisk filtrering. LPS Long Polyped Stony coral. Lägre djur Djur utan ryggrad, ex sniglar, räkor, sjöstjärnor. Mekansik filterering Tar bort skräp från vattnet på mekanisk väg, tex filter med vadd eller annat som fångar upp partiklar ur vattnet. MH - Metal Hallogen En form av lampor som ger ett ljust och starkt sken som simulerar direkt solljus. Ger mycket värme i jämförelse mot lysrör. Nitrifikation En del av nitrogen cykeln. Den process som bryter ner ammonika till nitrit, därefter nitrat och till slut nitrogena gaser. Nitrat NO3, en produkt av nitrogen cykeln. Försök hålla den så låg som möjligt. Nitrit Page 39

NO2, en produkt av nitrogen cykeln. Ska vara ej mätbar i inkört system. Nitrogen cykeln Kvävecykel, beskriver hur organsikt material bryts ner i ett akvarium genom nitrifikation ORP Oxidation Reduction Potential, är ett mått på syremättnaden i vattnet som mäts i millivolt (mv). Ozon O3, är en gas som dödar bakterier. Kan användas som tillsats till luften i skummaren eller en ozon reaktor för att göra vattnet klarare och skummningen mera effektiv. För stora mängder kan döda fisk och andra djur. PAR Photosynthetically Available Radiation. Används vid mätning av ljus. ph Ett mått på hur surt eller basiskt ngt är. Man strävar efter hålla ett kosntant värde som efterliknar naturen. Powerhead Är små cirkulations pumpar som ofta placeras i akvariet för ge ökad cirkulation. Vissa modeller kan kombineras med enhet för stryra cirkulationen efter ljus och tid. Ppt Part per million. Används vid mätning av koncentration av olika ämnen. Redox Reduction-oxidation potential, är ett mått på hur lätt organisk reaktion genomförs. Är delvis ett mått på vattenkvaliteten, som mäts i millivolt mv. Ozon som tillsätts i vattnet höjer redox värdet. RO - reverse osmosis Är en process när kranvatten sakta rinner igenom olika filter och man får rent vatten (osmos vatten) som är fritt från metaller mm vilket annars kan orsaka stor algtillväxt och andra problem. SG Specific gravity, ett mått av på saliniteten, dvs koncentrationen av salt löst i vatten. Skummare Skummare används för ta bort protein mm från vattnet genom att luftbubblor passerar igenom vatten i en behållare. Strontium Ett spårämnen som behövs bla för koraller. Tillsätts ofta i formen strontium chloride SrCl2. Sump Ofta ett externt akvarium bredvid eller under huvudakvariet, där utrustning mm är samlat. Ett ställe att gömma undan teknik, men även bra för utöka vattenvolym samt kan användas med som biologiskt filter. SPS Short Polyped Stony coral Spårämnen Kemikalier som behövs i små mängder i akvariet för bla korallernas överlevnad. Finns som tillsatser, samt även i det salt man blandar i under vattenbytena. T5/T8 Olika typer av ljusrör, T5 är nyare och har mindre omkrets än T8. UV ljus En enhet där vatten leds runt ett lysrör med uv ljus som dödar bakterier och andra små organismer. Förhindrar sjukdomar och till viss del spridning av alger. Page 40

Venturi Kallas det som i vissa pumpar skapar stora mängder av små bubblor. Används för bla. vissa skummare. Vågmaskin En enhet som med pumpar simulerar vågor i akvariet. Zeovit Ett system för att hålla nitrat och fosfat på en låg nivå med hjälp av bakterier. Page 41

Appendix C - Tabeller Tabell.1 Kemiska ämnen som används som tillsatser Kemiskt ämne Kemisk Formel Användningsområde Ca(OH)2 Används för tillverka kalkvatten. Kalciumhydroxid Kalciumklorid dihydrat Magnesiumklorid hexahydrat CaCl2 2H2O MgCl2 6H2O För tillsätta kalcium. För tillsätta magnesium. Magnesiumsulfat heptahydrat MgSO4 7H2O För tillsätta magnesium. Natriumvätekarbonat Natriumkarbonat NaHCO3 Na2CO3 Samma som bikarbonat, används för buffertlösningar och höja KH. Samma som målarsoda, används som buffertlösning, påverkar ph-värdet. Tabell.2 Saltblandning och mängden salt i gram som behövs för nå önskad densitet vid en viss temperatur för 1 liter vatten. Temp. 32g/L 33g/L 34g/L 35g/L 36g/L 37g/L 38g/L 39g/L 40g/L 21 1.022240 1.023001 1.023761 1.024523 1.025284 1.026046 1.026809 1.027845 1.028610 22 1,021969 1,022728 1,023487 1,024247 1,025007 1,025767 1,026528 1,027290 1,028051 23 1,021689 1,022446 1,023204 1,023962 1,024721 1,025480 1,026240 1,027000 1,027760 24 1,021401 1,022157 1,022913 1,023670 1,024427 1,025185 1,025943 1,026702 1,027461 25 1,021105 1,021859 1,022615 1,023370 1,024126 1,024882 1,025639 1,026397 1,027154 26 1,020801 1,021554 1,022308 1,023062 1,023817 1,024572 1,025328 1,026084 1,026840 27 1,020489 1,021241 1,021994 1,022747 1,023500 1,024254 1,025008 1,025763 1,026518 28 1,020170 1,020920 1,021672 1,022424 1,023176 1,023929 1,024682 1,025435 1,026189 Page 42

Tabell.3 För konvertering mellan Sg och ppm för salt koncentrationen Saliniteten i ppm och sg för givna temperaturer Temp. Specific Gravity Celsius 1.020 1.021 1.022 1.023 1.024 1.025 1.026 1.027 23.3 28.0 29.3 30.6 31.9 33.3 34.6 35.9 37.2 23.9 28.2 29.5 30.8 32.1 33.5 34.8 36.1 37.4 24.4 28.4 29.7 31.0 32.3 33.7 35.0 36.3 37.6 25.0 28.6 29.9 31.2 32.5 33.9 35.2 36.5 37.8 25.6 28.8 30.1 31.4 32.7 34.1 35.4 36.7 38.0 26.1 29.0 30.3 31.6 32.9 34.3 35.6 36.9 38.2 26.7 29.2 30.5 31.8 33.2 34.5 35.8 37.1 38.5 27.2 29.4 30.7 32.0 33.4 34.7 36.0 37.4 38.7 27.8 29.6 30.9 32.3 33.6 34.9 36.3 37.6 38.9 28.3 29.8 31.2 32.5 33.8 35.2 36.5 37.8 39.2 28.9 30.1 31.4 32.7 34.1 35.4 36.7 38.1 39.4 29.4 30.3 31.6 33.0 34.3 35.6 36.9 38.3 39.6 30.0 30.5 31.8 33.2 34.5 35.8 37.2 38.5 39.8 30.6 30.8 32.1 33.4 34.8 36.1 37.4 38.8 40.1 Tabell 4. Visar uppvärmningen av akvariet i förhållande till volym, temperatur och energi från doppvärmare, pump mm. Volym (liter) Uppvärming i grader (Celsius) +2 +4 +6 +8 +10 10 liter 5w 5w 10w 10w 20w 20 liter 5w 10w 20w 20w 30w 50 liter 10w 20w 30w 40w 50w 100 liter 20w 30w 40w 60w 70w 200 liter 40w 50w 70w 100w 120w 500 liter 80w 100w 150w 200w 300w Page 43

Tabell.5 Visar Alkaniteten (KH, mätt i dkh) samt Kalcium nivåer. Läs av värden i tabellen för både Alkaniteten och Kalciumet och utifrån detta finner man vilka preparat som kan användas i Tabell 6. Ca < 380 380 < Ca > 440 Ca >440 KH < 7 A + B A A 7 < KH < 11 B C (eller A+B ) A KH > 11 B B - Tabell.6 Visar olika preparat och används tillsammans med Tabell 5. A= Höjer KH B= Höjer Kalcium C = Höjer KH + Kalcium Produkter Typ Sera Calsium plus B GroTeck kh + Ca 1 A GroTeck kh + Ca 2 B Kent Kalkwassermix C Kent Liquid Calsium B Kent ph - superbuffer dkh A Kent TECH CB Part A B Kent TECH CB Part B A Kent turbo Calcium B QFI Calcium-Plus B QFI KH-Plus A Salifert Coral Calcium B Salifert Coral Grower B Salifert All-in-One C Salifert KH + Ph A Seachem Marine Buffer A Seachem Reef Adv. Calcium B Seachem Reef Buffer A Seachem Reef Builder A Seachem Reef Calcium B Seachem Reef Carbonate A Seachem Reef Complete B Page 44

Appendix D - Länkar mm Information, och Forum http://www.saltvattensguiden.se http://www.saltvannsforum.no http://www.saltvandsforum.dk http://www.wetwebmedia.com http://reefcentral.com http://www.advancedaquarist.com http://www.reefs.org/library/aquarium_frontiers http://saltvattensakvarium.nu (Svenskt forum) (Norskt Forum) (Danskt forum) (Engelsk) (Engelsk) (Engelsk) (Engelsk) (Svensk) Id och skötselråd på fiskar/koraller http://www.liveaquaria.com http://www.marinedepotlive.com http://www.meerwasser-lexikon.de (Engelsk) (Engelsk) (Tysk) Nybörjarbok på svenska Saltvattensakvariet Guiden för nybörjaren av Daniel Knop. ISBN: 91-975907-1-1 Manualer till tekniks utrustning på Svenska http://www.simontorp.se/sub_produkter/manualer.asp (Svensk) Programvara för logga vattenvärden mm http://www.infinitysoft.net/reefcon http://www.aquariumlab.com http://www.efishtank.com (PC) (PC) (PC) Page 45

http://www.mathgame.de/riffacalc.htm (PC) Uträknare (Calculators) http://www.reefcentral.com/calc/unit.php http://home.comcast.net/~jdieck1/volcalc.html http://jdieck1.home.comcast.net/chemcalc.html http://reef.diesyst.com/ http://reefcentral.com/calc/drain.php http://www.reefcentral.com/calc (Enhets konvertering) (Volym uträknare) (Ca/Mg/KH) (Ca/Mg/KH) (Rör/överrinningskam uträkning) (Fler uträknare) Variant av dubbelbuffert http://www.advancedaquarist.com/issues/april2004/chem.htm (Dubbelbuffert) Att välja metod för tillförsel av Ca + KH basert på tid, kostnad mm http://www.advancedaquarist.com/issues/feb2003/chem.htm (Engelsk) Balling http://www.marinakvariet.com/kemhandb.pdf http://www.meeresaquaristik.de/html/ballingrechner.html http://archiv.korallenriff.de/balling_stefanott.html http://www.faunamarin.de/eng/manual_balling-methode.php (Svensk) (Tysk) (Tysk) (Engelsk) Ljusjämnförelse av MH lampor (250W) http://chrismorris.ca/250wcolour/ (Engelsk) DSB Deep Sand Bed http://www.ronshimek.com/deep%20sand%20beds.htm http://www.petsforum.com/cis-fishnet/seascope/00ss1708.htm (Engelsk) (Engelsk) Page 46