Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2014

2 (24) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 1. ALLMÄNT.. sid 3 Väsentliga händelser Svenska hörselförbundets värdegrund 2. INFORMATION.. sid 4 Tidskriften Vi hörs, Klippet, Ciceronen, cirkulär Internet, synlighet 3. KURSVERKSAMHET.. sid 5 4. INTERNATIONELL VERKSAMHET sid 7 Nordiskt samarbete Samarbete på europeisk och internationell nivå Utvecklingssamarbete 5. MEDLEMSFÖRENIGARNAS VERKSAMHET. sid 10 Föreningarnas verksamhet Österbottnisk sommarsamling 6. FRIVILLIG VERKSAMHET sid 11 7. UNGDOMAR sid 12 Samarbete med Speres 8. PROJEKT.. sid 13 Buller och Bång, Text i teater 9. SAMARBETE sid 15 TTYR Texttelefon TRIO 10. INTRESSEPOLITIK. sid 16 SAMS Kuuloliitto 11. ORGANISATION.. sid 16 Förbundsmöte Förbundsstyrelsen Arbetsgrupper 12. FÖRBUNDSKANSLI. sid 17 Förbundskansli Personal och köptjänster 13. EKONOMI sid 18 14. BILAGOR... sid 21 f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

3 (24) 1. Allmänt Väsentliga händelser under räkenskapsperioden - Förbundet ordnade fem anpassningskurser - Fyra nummer av Vi hörs utkom - 13 nya hörselrådgivare blev färdigutbildade - Projektet Buller och Bång besökte förskolor och skolklasser - Förbundet tog fram en nationell symbol för textad teater -Förbundet besökte föräldraorganisationen APANH i Bolivia, planerade och beviljades ett utvecklingssamarbete i Bolivia. - Förbundet flyttade till SFV-huset G18 på i Helsingfors -Ungdomsverksamheten utvecklades - Verksamhetsledare Sonja Londen blev alterneringsledig - Nora Strömman vikarierade som verksamhetsledare f bildades den 13 november 1986. Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt 3445 medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 11 personer i jämförelse med år 2013. f:s mål är ett tillgängligt samhälle, där alla personer med olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på sina egna villkor. Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat medlemsavgifter, bidrag från Penningautomatföreningen (RAY), SFV bildning och olika stiftelser och fonder. Tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och lösnummer. f:s värdegrund Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta f är en landsomfattande intresseorganisation som bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information om frågor som är relaterade till hörseln. Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln f förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla. Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning f arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

4 (24) och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter. 2. Information Tidskriften Vi hörs Värdegrunden för medlemstidskriften Vi hörs är att utgöra en förbindelselänk mellan medlemmar, föreningar och förbund, synliggöra handikappet med faktakunskap som behandlas i olika temanummer och skapa vi-känsla genom att förmedla sakkunskap och information på svenska. Tidskriften Vi hörs utkom med fyra temanummer under år 2014. Tema för numren var 1) Insikt-Kunskap- Handling, 2) Vem är hörselskadad?, 3) Ménières sjukdom och akustikusneurinom samt 4) Det goda livet. Upplagan var 3 500 exemplar för de två första numren och 3 600 för nummer tre och fyra. Tidskriften Vi hörs deltog i Bokmässan i Vasa 12-13.4 och i Helsingfors 23-26.10. 2014. Tidskriften fanns för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter i Vasa. I Helsingfors fanns Vi hörs för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter och dessutom hade Vi hörs en egen bordsplats i montern. Kansliets personal turades om att stå vid Vi hörs bord under alla fyra mässdagarna. Vi hörs fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i december 2014. Vi hörs redaktion har bestått av två personer, Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. Annonsanskaffningen har skötts av redaktionen (41% av annonserna) och som köptjänst av Jonny Åstrand (59% av annonserna). Informationsbladet Klippet Klippet är ett informationsblad bestående främst av tidningsurklipp, cirkulär och texter från Internet som på något sätt har anknytning till hörsel, förbundet eller föreningarna. Materialet samlas in från olika håll. Klippet utkom sex gånger under år 2014 (18.2, 15.4, 3.6, 26.8, 15.10 och 11.12.2014) och distribuerades till medlemsföreningarna. Klippet fungerar också som arkivering av föreningarnas, förbundets och hörselområdets händelser under året. Cirkulär och e-post brev Allmänna händelser inom förbundet och förbundsstyrelsens arbete informeras via cirkulärbrev. Fem cirkulär skickades år 2014. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

5 (24) Ciceronen Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av Ciceronen. Under år 2014 har ingen uppdatering gjorts till Ciceronen. Internet Förbundet upprätthåller en egen webbsida under Webbhuset. Förbundets kanslisekreterare fungerar som webbmaster för förbundets webbsida. Webbsidan har under detta år förnyats, bland annat så att vi nu kan byta vinjettbilden själva. Ingångssidan har också uppdaterats så att händelsekalender är synlig genast då webbsidan startar upp. Medlemsföreningarna har möjlighet att starta upp egna webbsidor under förbundets sida. För närvarande har fem av föreningarna sidor under Webbhuset och förbundet. Förbundet har en fråga på webbsidans ingångssida som byts ut varje månad. Månaders fråga i juni var den som lockade flest röster, totalt 107 röster. Frågan löd: Hur ofta säger du till någon att du hör dåligt? Svaren utföll enligt följande: Dagligen (58 st., 54 %), Några gånger i veckan (31 st., 29 %), Några gånger i månaden (13 st., 12 %), Några gånger i året (5 st., 5 %), Aldrig (0 st., 0 %) Endast ett svarsalternativ kunde väljas. Förbundet har egen facebooksida www.facebook.com/svenskahorselforbundet Facebook har främst används som informationsinlägg om aktuella händelser inom förbundet och övriga händelser samt forskning inom hörselområdet. Vid årets slut var gilla-markeringarna 217 stycken. Synlighet Förbundet delade ut öronproppar och information angående Buller till ca 300 personer på Bokmässan 2014. Informationen var i första hand riktad till skolelever och lärare som besökte mässan. Tidskriften Vi hörs distribuerades till hälsovårdsstationer och läkarstationer. Förbundet skickade ut skrivelser till beslutsfattare. SOS-Aktuellt Tidskriften SOS-Aktuellt administreras av Finlands Svenska Handikappförbund rf. Förbundet subventionerar prenumerationen för medlemmar i lokalföreningarna med två euro. Förbundet har varit synlig i SOS-Aktuellt, bland annat genom kursnotiser i händelsekalendern. 3. Kursverksamhet Anpassningskursernas målsättning är att skapa bästa möjliga förutsättningar för hörselskadade i olika livsskeden och deras anhöriga för att hantera sin vardagslivssituation. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

6 (24) Förbundet har arrangerat fyra temakurser och en samarbetskurs år 2014. Förbundets kurser har annonserats i Kyrkpressen, God Tid, Borgåbladet, Östra Nyland, Vasabladet, Åbo Underrättelser, Pargas Kungörelser och SOS-aktuellt. Medlemsföreningarnas kontaktpersoner, hörselrådgivarna, rehabiliteringshandledare och audionomer har även kontaktats. En anmälningsblankett har ingått i alla nummer av Vi hörs 2014. Temakurser Temakurserna arrangeras med stöd av Penningautomatföreningen (RAY). Inom temakursverksamheten har arbetet fortsatt med utvecklandet av olika uppföljningssätt. En avslappningskurs ordnades på Runsala Spa i Åbo den 24-26 januari 2014 med 9 deltagare. Målsättningen med kursen var att deltagarna skulle få redskap för att hantera en stressig livssituation. Kursdeltagarna skulle få ett avbrott i vardagsrytmen och hitta nya banor att tänka i angående sin vardag. Uppföljningen av kursen skedde två månader efter kursen via en e-postenkät som sex deltagare av nio svarade på. Alla de som svarade på enkäten upplevde att livskvaliteten förbättrats i och med deltagandet i avslappningskursen. Deltagarna hade även fortsatt hemma med någon av de på kursen utlärda avslappningsmetoderna. En kurs i tecken som stöd ordnades den 27-28 september på Hotell Victoria i Tammerfors. Syftet med kursen var att ge en introduktion i tecken som stöd och lära hur tecken kan tillämpas i det dagliga livet. Målgruppen var hörselskadade och deras anhöriga eller nära vänner. Det var utmanande att få ihop gruppen, kanske delvis beroende på att en del andra utbildningar i tecken som stöd ordnades i samma tider. Utbildningen arrangerades med 7 deltagare under ledning av teckenspråkstolk Ulla Peltola som har en mångårig erfarenhet av tecken som stöd. Alla deltagare fyllde i utvärderingsblanketten och gav enhälligt högsta vitsord till Ulla Peltola. En kurs för ungdomar ordnades den 7-9 november 2014 på hotell Helka i Helsingfors. 9 ungdomar deltog. Programmet bestod bl.a. av föreläsningar i självförtroende, frågor om karriär och sociala förmåner, workshop i form av teater, samvaro i form av besök på sportcenter och biobesök. Av utvärderingen framgick att ungdomarna uppskattade teater Stjärnfalls workshop, då den fick det bästa betyget. Även gruppandan upplevdes som väldigt positiv. En kurs för personer med tinnitus ordnades den 20-22 november 2014 på Hotell Victoria i Tammerfors. 11 personer deltog i kursen. Syftet med kursen var att ge f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

7 (24) kunskap och verktyg till kursdeltagarna för att bearbeta sin livssituation. Efter kursen förväntades det att kursdeltagarna skulle ha en positivare inställning till sig själv och kunna söka hjälp för sin livssituation. Deltagarna gav föreläsarna gott betyg och gruppandan uppskattades i utvärderingen till högsta vitsord. Kursuppföljningen gjordes 2 månader efter kursen genom en e-postenkät. Den planerade kursen i hörsel och motivation på Kaisankoti, Esbo annullerades pga för få anmälningar (5 anmälningar). Syftet med kursen var att öka deltagarnas motivation att vistas och agera i sociala sammanhang, samt förbättra sitt själförtroende. Samarbetskurser En parkurs ordnades tillsammans med Folkhälsan förbund på Norrvalla Rehab Center 12-14 mars 2014. Kursen hade 14 deltagare. Syftet med kursen var att den hörselskadade och anhöriga skulle få större förståelse för varandra och kunna relatera till den andra, samt fördjupa sin relation. Målet med kursen var att deltagarna skulle få bättre förutsättningar att tillsammans anta livets utmaningar och ömsesidigt beakta varandra. Deltagarnas relation följdes upp genom ett frågeformulär som besvarades av båda parterna före kursen och under kursen. 4. Internationell verksamhet Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté, NHS NHS är en samarbetskommitté med medlemmar från alla nordiska länderna, Sverige, Norge, Danmark, Island, Färöarna och Finland. NHS har en anställd intressepolitisk sekreterare, Cilla Schroeder, och f har arbetsgivaransvaret. NHS arrangerar varje år tre möten: ledarmötet, års- och temadag samt ett kanslichefsmöte. NHS årsmöte- och temadag 2014 arrangerades den 22-24 augusti på hotell Hamburger Börs i Åbo. f hade tillsammans med Kuuloliitto ry äran att vara värdar för träffen. Veckoslutet inleddes fredagen den 22.8. med en guidad rundtur i Åbo och Nådendal. På programmet fanns bland annat Åbo slott och presidentens sommarbostad Gullranda, och kvällen avslutades med en välkomstmiddag. På lördagen fortsatte programmet med NHS temadag 2014. Temat för dagen var Frivilligverksamhet inom civilsamhället. På temadagen diskuterades frivilligverksamhet inom tredje sektorn, och vilka möjligheter och utmaningar som frivilligverksamheten medför. I temadagen deltog både utomstående föredragshållare från Penningautomatföreningen (RAY), SVF Bildning och Samarbetsförbundet kring funktionshinder- SAMS rf, samt medlemsorganisationernas egna representanter. Veckoslutet avslutades med NHS årsmöte på söndagen den 24.8. I årsmötet och temadagen deltog 27 f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

8 (24) förtroendevalda och tjänstemän från åtta hörselorganisationer och sex nordiska länder. EFHOH, IFHOH och IFHOHYP Förbundet är medlem i följande europeiska och internationella hörselnätverk: Det europeiska nätverket European Federation of Hard of Hearing people (EFHOH) och det internationella nätverket International Federation of Hard of Hearing people (IFHOH). EFHOHs årliga årsmöte och IFHOHs två-årsmöte som arrangeras vartannat år arrangerades år 2014 i Jerusalem, Israel den 5-7.4. Förbundet representerades av verksamhetsledare Sonja Londen. Cilla Schroeder, som ansvarar för förbundets internationella ärenden, representerade NHS som observatör. Finska Jaana Linna valdes som ny styrelsemedlem i EFHOH:s styrelse, medan Lidia Best valdes till viceordförande. På IFHOH:s årsmöte återvaldes kanadensiska Rut Warrick som ordförande, och Louise Carroll från Nya Zeeland valdes till styrelsemedlem. Förbundet beviljades medlemskap i IFHOHYP Hösten 2014 ansökte f om och beviljades medlemskap i det internationella nätverket för hörselskadade unga IFHOHYP. IFHOHYP strävar till att föra samman unga hörselskadade från hela världen, samt informera, utbilda och idka påverkansarbete i frågor som berör unga hörselskadade. Övriga internationella evenemang Camilla Mattjus och Victor Rehn representerade f på f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

9 (24) IFHOHYP:s årsmöte i Strasbourg, Frankrike den 23 november. Victor valdes till IFHOHYP:s revisor. Veckan innan årsmötet deltog Camilla och Victor i en enveckas utbildning i påverkansarbete som IFHOHYP ordnade i Strasbourg. Utbildningen Tune up your organization handlade om olika utmaningar i organisationsarbete. I utbildningen och på årsmötet deltog flera unga från hela världen. Förbundets representanter Camilla och Victor tillsammans med de andra deltagarna på IFHOHYPS utbildningsvecka. Bild: IFHOHYP Utvecklingssamarbete I maj 2014 lämnade f i samarbete med den bolivianska organisationen för föräldrar till hörselskadade barn APANH in en projektansökan till finska utrikesministeriet. Förbundet ansökte om och beviljades bidrag för ett treårigt skolprojekt för hörselskadade barn i staden Cochabamba, Bolivia. Projektperioden är 2015-2017. Inför projektansökan gjordes en planeringsresa till Bolivia i februari 2014. I resan deltog förbundets anställda Cilla Schroeder och Lina Firon. Under resan bekantade sig förbundets representanter med APANH som organisation, lokala skolor, utbildnings- och hälsovårdsmyndigheter samt andra möjliga samarbetspartners. Svenska hörselförbundet arrangerade tillsammans med APANH en tvådagars planeringsverkstad för att utforma en projektplan. I december meddelade utrikesministeriet att förbundet beviljats finansiering. Projektet inleds i mars 2015. Det treåriga projektet bygger på att undervisa lärare till hörselskadade barn i hörselpedagogiska metoder. I undervisningen kommer man bl.a. att gå igenom vilka faktorer som underlättar inlärningen för hörselskadade elever, och hur ljudmiljön påverkar hörbarheten. Genom projektet kommer också klassrum att hörselanpassas. Inom projektet ordnas också föräldrakurser, där föräldrar får information om hur man bemöter ett hörselskadat barn, och hur man f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

10 (24) som förälder kan kräva rättigheter som t.ex. utbildning som ens barn har rätt till. Projektet arbetar också med informationsspridning och påverkansarbete. 5. Medlemsföreningarnas verksamhet Föreningarnas verksamhet Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en viktig social funktion arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från varje vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna inbjudna föreläsare, utbyte av egna erfarenheter och kulturella inslag. Lokalföreningarna har arrangerat 78 medlemsmöten och nått 3087 personer. Informationstillfällen som är ett större evenemang med mål att nå ut till en bredare publik har alla föreningar arrangerat: 24 informationstillfällen som nått 797 personer. HiA - Hörselskadade i arbetslivet rf, har arrangerat tre kurser på olika orter i TSS - Tecken som stöd och Svenska hörselskadade i Vasanejden rf en kurs. HiA ordnade även en kurs i pekplattans grunder och ett ridläger för barn. Ålands Hörselförening rf ordnade en parkurs. Flera föreningar ordnade en hörselns dag med information om hörsel. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf har haft föreläsningar om bland annat implantat och anhörigperspektiv. Skrivtolkningen uppmärksammas och marknadsförs aktivt av föreningarna, genom att skrivtolka egna möten och arrangera skrivtolkade gudstjänster. Föreningarna har aktivt jobbat för att teater och revyer textas. Ålands hörselförening har ordnat 8 kvällar med hörseltestning i samarbete med Medimar. Totalt 81 personer har blivit testade och av dem blev 60% vidareremitterade. Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika samhälleliga organ, till exempel Sydösterbottens hörselförening har en förtroendevald i handikapprådet i Kristinestad och en i Närpes. Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera och marknadsföra evenemangen. Många av lokalföreningarna besöker andra föreningar samt deltar i olika mässor och seminarier med egna informationsmontrar. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf deltog i Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen, så även HiA. Svenska Hörselskadade i Karlebynejden deltog i Svenska Veckans föreningstorg. Hörselskadade i Västnyland ordnade bland annat en föreläsning angående hörselslingor i samarbete med handikapprådet i Kyrkslätt och Svenska hörselskadade i Åboland har informerat bland annat Hangögillet i Helsingfors, och anhörigvårdare om hörseln. Svenska hörselskadade i Vasanejden har även informerat skolor, pensionärsföreningar, församlingar och f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

11 (24) marthaföreningar. HiA har en egen kör, som samlats sju gånger. Helsingforsregionens hörselförening har en canastaklubb som samlas regelbundet. Totalt har föreningarna arrangerat 46 rekreationsevenemang med 1524 deltagare. Österbottniska sommarsamlingen Ordförande Birgitta Kronberg representerade förbundet på den Österbottniska sommarsamlingen den 17 augusti 2014. Samlingen arrangerades i Korsnäs med Sydösterbottens hörselförening rf som värd. Cirka 130 personer deltog i samlingen. 6. Frivilligverksamhet Hörselrådgivarverksamheten Årets fortbildningsdag ordnades den 11 oktober 2014 på Widex i Sibbo. 28 hörselrådgivare från olika håll i Svenskfinland deltog i fortbildningen under ledning av Dick Lundmark. Efter den tekniska delen av utbildningen fortsatte gruppen till Juhlamenot Bed and Breakfast i Sibbo för middag och logi. Kursplanerare Annika Bärlund skötte de praktiska arrangemangen i samband med fortbildningen. Utbildningen för nya hörselrådgivare som startade hösten 2013 avslutas våren 2014 med block 3/4 och avslutningsvis block 4/4. Block 3/4 ordnades den 17-18.1 i Vasa och innehöll föreläsningar av öronläkare Kaija kuurila-svahn, Ralf Lindqvist från GN Resound och Dick Lundmark från Widex. Block 4/4 ordnades den 25-26.4 i Mariehamn och innehöll föreläsningar av Psykolog Thomas Londen, audionom Patrice Karlsson samt hörselrådgivare Sture Söderlund och Anki Johansson. 13 nya hörselrådgivare blev färdigutbildade. Hörselrådgivarverksamheten är aktiv och uppskattad bland föreningsmedlemmarna. Det finns 35 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland. Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning, mottagning, hembesök och informationstillfällen. Öppen rådgivning är en annonserad plats och tid, hörselrådgivarna har tillsammans arrangerat 76 rådgivningar och träffat 421 personer. Mottagningar som arrangeras i samband med medlemsmöten (en timme före) har varit 63 stycken och råd har getts till 548 personer. Hörselrådgivarna har gjort 272 stycken hembesök. Telefon, sms och mejl är också kanaler som används i rådgivningen: 1425 tillfällen är registrerade, de är många fler till antalet. Hörselrådgivarna har även ordnat sammanlagt 34 informationstillfällen i skolor, föreningar och för allmänheten. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

12 (24) 7. Ungdomar Under hösten 2014 ansvarade Cilla Schroeder för att utveckla en ny struktur för förbundets ungdomsverksamhet, och hjälpa ungdomarna att knyta internationella kontakter. Planen var att utveckla en mera regelbunden verksamhet som skulle väcka ungdomarnas intresse också för förbundets verksamhet, samt erbjuda ungdomarna en möjlighet att själva delta i att planera verksamheten. Som grund för utvecklingsarbetet hördes ungdomarnas egna tankar och idéer samt även hörselförbundets medlemsförening HiA - Hörselskadade i arbetslivet rf, som har många unga medlemmar. Förbundets anställda utredde även hur finska hörselförbundet Kuuloliitto och förbunden för hörselskadade i Sverige organiserat sin ungdomsverksamhet. Utgångspunkten för att utveckla den nya strukturen för ungdomsverksamheten var att en småskalig verksamhet har bäst förutsättningar att förverkligas. I många förbund i Finland och Norden ordnas förbundens ungdomsverksamhet genom ungdomsföreningar inom förbunden. Eftersom Svenska hörselförbundets ungdomsverksamhet tidigare varit så oregelbunden och splittrad var en ungdomsförening inte ett realistiskt alternativ. En viktigare orsak var att ungdomarna själva inte är intresserade av att starta en ungdomsförening. Det är också mera realistiskt att starta en mera småskalig verksamhet som kan utvecklas och växa i framtiden. Som ett resultat av höstens arbete har f startat en ungdomsgrupp. Ungdomsgruppen har 5 medlemmar i ålder 20-26, och gruppen kommer att träffas ca fyra gånger per år. Gruppen kommer med stöd och handledning av förbundets anställda att delta i att planera och förverkliga förbundets ungdomsverksamhet. Ungdomsgruppen kommer också att följa upp den internationella ungdomsorganisationen IFHOHYP:s verksamhet, och delta i deras aktiviteter. Gruppen är också aktiv på Facebook, både inom finlandssvenska hörselskadades egna Facebookgrupp, och inom en egen planeringsgrupp. Inom ramen för att utveckla ungdomsverksamheten ansökte Svenska hörselförbundet om och beviljades medlemskap i det internationella nätverket för hörselskadade unga IFHOHYP (se internationell verksamhet för mera information) Samarbete med Speres Förbundet har ett samarbetsavtal med SPERES gällande stödperioder som SPERES arrangeras för hörselskadade barn och unga i skolan. Syftet med samarbetet är att f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

13 (24) ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under en stödperiod fungera som roll modell för barn och unga med hörselnedsättning och samtidigt få erfarenhet av att vara hjälpledare. Stödperioderna har varit efterfrågade. f vill på detta sätt engagera olika ungdomar vid olika perioder och ersätter ungdomens resekostnader och betalar ett hjälpledararvode. I utvärderingen framkommer att ungdomarna är positiva förebilder och uppmuntrar eleverna. Sonja Londen är invald som ordinarie medlem i referensgruppen för SPERES med Gita Lindholm som suppleant. 8. Projekt Buller och Bång Projektet Buller och Bång har som målsättning att informera barn om hörseln, örats anatomi och hur buller påverkar vår hörsel. Projektet startade 2007 med materialinsamling. Projektets maskot Hörselhunden Hasse fick även en egen bok, som delades ut under de fyra pilotbesöken som gjordes till daghem under 2008-2009. 2010-2012 besökte Hörselhunden Hasse 20 daghem och berättade om hörseln, örats anatomi och buller. Hörselhunden gjorde även ett litet hörseltest med barnen. 2012-2014 flyttade projektet Buller och Bång till skolan och Hörselhunden Hasse besökte 15 skolklasser. Hörselhunden Hasse har hittills berättat om hörseln till ca 700 barn och 80 vuxna. Projektet fick vidarefinansiering av Undervisnings- och kulturministeriet samt Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne för att under perioden 1.9.2012-31.12.2014 utvidga konceptet till första årets skolbarn. Under 2014 besökte projektet Rödskogs förskola i Esbo, Kyrkoby skola i Sibbo. Nickby Barnträdgård, Smedsby-Böle skola i Korsholm, Risö skola i Larsmo, Söderkulla skola samt Nordsjö lågstadieskola. Hörselhunden har år 2014 berättat om hörseln till 230 barn och 23 vuxna. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

14 (24) Hörselhunden Hasse i BUU-klubben TEXT iteater Under år 2014 slutfördes projektet Bra hörbarhet- TEXT ITEATER vars syfte var att testa och utveckla hörselvänlig teater. Projektet har arbetat inom två områden: att testa tekniska lösningar och utveckla en tillgänglighetssymbol för teatertextning. Inom projektet har förbundet samarbetat med bland annat teater Viirus, tjänsten Kultur för alla och relevanta aktörer inom hörsel- och funktionshinderområdet. År 2014 arbetade projektet med att utveckla en symbol för textade teater- och andra kulturföreställningar. Textad scenkonst är en symbol för textad teater och annan scenkonst där föreställningens innehåll sammanfattas och förmedlas till publiken genom textning. I textningen kan också föreställningens övriga ljudvärld eller information som är viktig för förståelsen beskrivas. I synnerhet hörselskadade, döva och äldre har stöd av textningen, men också sådana som inte behärskar föreställningens språk kan ha nytta av textning. Med hjälp av symbolen kan teatrar och andra kulturproducenter lätt informera om textade föreställningar, och symbolen gör det också lättare för publiken att hitta textade föreställningar. Under föreställningen kan texten förmedlas genom skärmar vid sidan om scenen, eller till tabletter och smarttelefoner. Symbolen utvecklades av grafiker Oskar Lindström på uppdrag av f. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

15 (24) 9. Samarbete TTYR-gruppen Sonja Londen/Nora Strömman representerar f i Tulkkitoiminnan yhteistyryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade ärenden och frågor i Finland, strävar efter att utveckla tolkjänsten och upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och Suomen kirjoitustulkit ry. Texttelefon service Gita Lindholm har deltagit i Texttelefonarbetsgruppens (Tekstipuhelinpalvelutyöryhmä) möten 13.2.2014 och 18.9.2014 i Helsingfors. Svenskspråkiga användare av ITTP tjänsten (texttelefontjänst över internet) har ökat och servicen på svenska har förbättrats i det avseendet att det nu finns flera samtalsförmedlare som behärskar svenska eller har svenska som modersmål och överflyttning av samtal mellan förmedlarna löper smidigare. Tjänsten sköts av Vakka-Suomen Puhelin Oy / Protone Oy. TRIO Triosamarbetet är ett samarbete som f initierat. Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska synskadade rf och f. Verksamhetsledarna och ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Verksamhetsledarna har regelbundet träffats och berett ärenden. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

16 (24) 10.Intressepolitik SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftades den 14 september 2010. Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet och utgår i sitt arbete från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Från f är Tor Wernér ordinarie styrelsemedlem och Birgitta Kronberg suppleant i SAMS styrelse. År 2014 var Tor Wernér ordförande för SAMS. SAMS bidragsutdelning omstrukturerades 2014. SAMS tar beslut om all utdelning och eventuella bidrag går direkt till de medlemsföreningar som sökt om understöd. SAMS Juridiska ombud bildar svenskspråkigas intressentnätverket inom patientoch handikappsektorn. De handhar svenskspråkiga frågor och delger information. Kuuloliitto ry Verksamhetsledare Sonja Londen och Finska hörselförbundet rf:s (Kuuloliitto ry) verksamhetsledare Pekka Lapinleimu har regelbundet hållit kontakt och diskuterat aktuella ärenden. Skrivelser -Betänkande gällande ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. -Utlåtande om utkastet till regeringsproposition om en lag om ordnandet av socialoch hälsovården. - Uppmaning till europaparlamentariker att underteckna den skriftliga förklaringen om att grunda ett EU-direktorat med ansvar för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och handikappfrågor - Utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till socialvårdslag och lagar som har samband med den. 11.Organisation Förbundsmötet Förbundsmötet ordnades den 11 april 2014 på Karleby församlingshem i Karleby. Åtta föreningar (av tio) hade representant på mötet. Totalt deltog 37 personer, inklusive styrelsen (7 personer), personal (2 personer) samt skrivtolkar (2 personer). Värdföreningens ordförande Bo-Henry Simell valdes till mötesordförande. I och med byte av handlingsprogram överräckte förbundet medlemsföreningarna en ljudmätare samt två stycken roll ups, storlek A3 som avslutning på f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

17 (24) handlingsprogrammet 2011-2013 Bättre ljudmiljö och början på handlingsprogrammet 2014-2016 Insikt-kunskap-handling. Förbundsstyrelsen Styrelsen bestod år 2014 av ordförande Birgitta Kronberg, viceordförande Carl- Gustaf Andila, ordinarie styrelsemedlemmarna Christina Rolin, Lena Wenman och Tor Wernér. Suppleanterna var Solveig Sandvik-Nyberg samt Anne Sjökvist, som avsade sig sin plats som suppleant under året. Styrelsen sammankom åtta gånger under 2014, var av ett var ett e-postmöte. Arbetsgrupper Ekonomiutskottet och administrationsutskottet har sammankommit under året. Ekonomiutskottet har som uppgift att följa upp den ekonomiska situationen, budget och bokföring under året. I gruppen ingår Birgitta Kronberg, Sonja Londen/Nora Strömman. Det administrativa utskottet består av Carl-Gustaf Andila, Tor Wernér och Sonja Londen/Nora Strömman. 12. Förbundskansli Förbundet hade sitt kansli i en hyrd lokal på Kajsaniemigatan 3 B 13 i Helsingfors sedan 1987 till utgången av augusti 2014. Förbundet flyttade i augusti 2014 till Svenska Folkskolans Vänners hus G18. Orsaken till flytten var att bereda för bättre samarbetsmöjligheter över organisationsgränserna och att SFV-husets andra hyresgäster är finlandssvenska organisationer. Förbundet hyr ett rum på 73 kvadratmeter på tredje våningen. Rummet har ett fullt utrustat pentrykök. Sanitetsutrymmen är gemensamma för husets invånare och två mötesutrymmen kan reserveras vid behov. Personal Antalet anställda var vid årets slut fyra heltidsanställda: tf verksamhetsledare Nora Strömman, kanslisekreterare Gita Lindholm, Cilla Schroeder med ansvar för den f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

18 (24) internationella verksamheten samt NHS och Kursplanerare Annika Bärlund. Verksamhetsledare Sonja Londen blev alterneringsledig från och med 4.8.2014-28.7.2015. Som vikarierande verksamhetsledare valdes kursplanerare Nora Strömman. Annika Bärlund anställdes för samma tid som kursplanerare. Köptjänster f köper tjänster av Ab Jakobstads bokföringsbyrå gällande löneräkningen och bokföringen av Qwerty Oy. Städningen av kansliet köptes av Anssari Oy till och med september. Det nya utrymmet har städats av Ellen Wenman. Datorstöd köps av Teknikfixaren. Personalens företagshälsovård köps av Mehiläinen/Forums läkarstation i Helsingfors. Anskaffningar Till kansliet har införskaffats en ny dator, datortillbehör (två tangentbord, två möss, minnesstickor) samt en matta till det nya förbundskansliet. Förbundets produkter Förbundet har öronproppar, förbundets pins, regnkappabollar och inom projektet Buller och Bång barnboken Hörselhunden Hasse. Adresser och kort som förbundet har inom Hörselfonden är kondoleansadresser med kuvert, hyllningsskort med kuvert och kort utan text (blanco) med kuvert. 13. Ekonomi Förbundets ordinarie verksamhet visar ett negativt resultat på -38 415,91 euro. Den ordinarie verksamheten är i behov av mera årliga anslag för att kunna upprätthålla en kvalitativ ordinarie verksamhet. Förbundet är helt beroende av att förutom allmänna RAY-bidraget erhålla understöd och bidrag från stiftelser och fonder, samt donationer och frivilliga bidrag. Bokslutet visar ett negativt resultat på totalt -4682,78 euro för året. Mimi Wiik med bokföringsbyrå QWERTY OY har handhaft bokföringen och uppgjort bokslutet. Som revisor har fungerat CGR Tom Sandell som ansvarig revisor. Ordinarie verksamhet För den ordinarie verksamheten erhölls ett allmänt understöd på 141 000 euro från RAY, övriga allmänna bidrag 30 000 euro för den ordinarie verksamheten erhölls från Svenska Folkskolans vänner och SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. Övriga bidrag 21 000 euro för verksamhet inom den ordinarie verksamheten erhölls från Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Stiftelsen Tre Smeder, William Thurings stiftelse, Stiftelsen 7 mars-fonden, Emelie och Rudolf f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

19 (24) Gesellius fond och från Konstsamfundet för tidskriften Vi hörs. SFV bildning beviljade medel för hörselrådgivarseminariet. Inom den internationella verksamheten har förbundet arbetsgivaransvar för Nordiska Hörselskadades Samarbetskommittés (NHS) intressepolitiska sekreterare. Medlemsavgiften till NHS baserar sig på antalet medlemmar i förbunden och kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren och NHS möten ersätts inom ramen för NHS budget. Med andra ord kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren ersätts mot redovisning av NHS. Ordförandens och verksamhetsledarens resekostnader och uppehälle för NHS mötena ersätts av NHS. Personalkostnaderna har minskat på grund av verksamhetsledare Sonja Londens alterneringsledighet. Förbundskansliets hyra ökade i och med flytten från Kajsaniemigatan till G18. Även engångskostnader som hänförde sig till flytten tillkom. Övrig stadgeenlig verksamhet Temakurserna finansieras med bidrag beviljade av RAY och deltagaravgifterna. Verksamheten har fått riktat verksamhetsunderstöd (RAY Ak-bidrag) från och med år 1995. I samarbetskurserna har samarbetspartnerna ersatt kostnaderna med cirka hälften av kostnaderna. Kursverksamheten hade oanvänt RAY Ak-bidrag från år 2013: 5656 euro. För kursverksamheten år 2014 beviljade RAY 28 000,00 euro. Totala kostnaderna för tema- och samarbetskurserna blev 26 550,09 euro. Kursplanerarens lön har bokförts på ordinarie verksamhetens lönekostnader. RAY understöder lokalföreningarnas verksamhet med ett riktat AK-bidrag. Detta bidrag förmedlar förbundet till föreningarna. Fördelningen var ett grundbidrag på 1 000 euro per förening för allmänna kostnader, oberoende av föreningens storlek. Största delen av understödet fördelades enligt antalet medlemmar i föreningarna. En del av pengarna budgeterades för gemensamma kostnader. Eftersom dessa uteblev 2014 betalades föreningarna ett bidrag på ca 444 euro i slutet av året. Projekt Projektet Buller och Bång besökte främst förstaklassister under år 2014. På grund av stort intresse, besöktes även förskolor och andraklassister inom ramen för projektet. Verksamhetens kostnader blev år 2014 10319,99. Projektverksamheten visar ett underskott på 304,99 euro. För projektet söks ytterligare finansiering. Projektet Tillgänglig kultur avslutades under år 2014. 670,80 euro flyttades över till 2015 på grund av experttjänster som faktureras i början av år 2015. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

20 (24) Tillförda medel Föreningarna betalar medlemsavgift enligt medlemsantalet per den 31.12. Medlemsavgiften var år 2014 7,50 euro per föreningsmedlem och 2,00 euro för barn under 18 år och det år man fyller 18 år. En ideell förening betalar 100 euro och företag 300 euro. Hörselfonden grundades 2004 med inbetalningar gjorda till minne av Mary-Ann Procopé. Fondens ändamål är att främja informationsverksamheten inom förbundet och publicering av svenskspråkigt material kring hörselfrågor (gäller inte tidskriften Vi hörs). Intäkter är försäljning av förbundets kondoleanser och kort. Fondens medel används förutom till publicering av material, till tryckning av flera adresser och gratulationskort. Under året har 300 stycken kondoleanser införskaffats. Nettoöverskottet på 766,82 har fonderats. Jubileumsfonden grundades 2006 i samband med förbundsordförande Birgitta Kronbergs 60-årsdag. Fonden avser i första hand att utgöra en insamlingsfond genom att erbjuda möjligheter för personer, företag och organisationer att genom bidrag till fonden utveckla förbundets arbete för ett mera tillgängligt samhälle där alla hörselskadade skall vara fullt delaktiga och jämlika. Under året har privata inbetalningar gjorts, totalt 120 euro. Jubileumsfondens nettoöverskott då bankens ränta inkluderas är 171,94 vilket har fonderats. Förbundets produkter har i första hand använts inom förbundets och föreningarnas verksamhet. Inga nya produkter har införskaffats. Finansieringsverksamhet f har värdepapper i fonder och en spardeposition. Fondplaceringen har förbundet i Aktia Secura A som är värda 27 225,84 euro. Värdet har under året ökat med 1636,77 euro. Placeringsdepositionen är 14 600 euro. Förbundet har debenturlån på Aktia. Förbundet har vid årets slut 86 000 euro i Aktia debenturlån. De asiatiska tigrarna på 8000 euro förföll 2014. Pengarna omplacerades inte. f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

21 (24) Svenska hörselförbundets basuppgifter Understöd för verksamheten 2014 7:nde mars fonden Konstsamfundet Penningautomatföreningen, RAY SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman Stiftelsen Tre Smeder Svenska Folkskolans vänner Svenska studiecentralen (SFV bildning) Torsten och Sirkka Söderholms fond Utrikesministeriet William Thurings Stiftelse Annonsörer och privatpersoner Tack till alla som år 2014 understött verksamheten inom f f:s medlemmar: Helsingforsregionens hörselförening rf HiA Hörselskadade i arbetslivet Svenska hörselskadade i Borgånejden rf Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Västnyland rf Svenska hörselskadade i Åboland rf Sydösterbottens hörselförening rf Ålands Hörselförening rf Understödande medlemmar: Comfort Audio AB Batteriservice EGIL Widex Akustik Oy Hedersmedlem: Clara Björk Styrelse: Ordförande Birgitta Kronberg, Pargas Ordinarie Christina Rolin, Kyrkslätt Ordinarie Tor Wernér, Karis Vice ordförande Carl-Gustaf Andila, Vasa Ordinarie Lena Wenman, Helsingfors Suppleant Solveig Sandvik-Nyberg, Jakobstad f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

22 (24) MÅNADENS FRÅGA ÅR 2014 1. Januari 2014: Tycker du att ljudmiljön i din vardag förbättrats under de senaste fem åren? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, 21 st., 70 % Nej, 9 st., 30 % Vet inte, 0 st., 0 % Totalt: 30 röster 2. Februari 2014: Tycker du att det borde finnas en nationell hörseldag i vårt land? (endast ett svarsalternativ kan väljas)? Ja, 37 st, 77 % Nej, 11 st, 23 % Har ingen åsikt, 0 st, 0 % Totalt:48 3. Mars 2014: Tycker du attityderna blivit mera positiva gällande hörselskador under de senaste fem åren? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja 49 st., 78 % Nej 11 st., 17 % Vet inte 3 st., 5 % Totalt: 63 röster 4. April 2014: Har du på grund av din hörselskada blivit utsatt för kränkningar, hot eller våld av någon av dina närstående? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja (51 st., 65 %) Nej (24 st., 31 %) Kan/vill inte svara (3 st., 4 %) Totalt: 78 röster f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

23 (24) 5. Maj 2014: Vad är det viktigaste för dig med tanke på hörbarheten på en sommarteaterföreställning? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Tydligt tal (54 st., 57 %) Mikrofoner som förstärker ljudet (26 st., 28 %) Fungerande hörselslinga (9 st., 10 %) Textad föreställning (5 st., 5 %) Totalt: 94 röster 6. Juni 2014: Hur ofta säger du till någon att du hör dåligt? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Dagligen (58 st, 54 %) Några gånger i veckan (31 st, 29 %) Några gånger i månaden (13 st, 12 %) Några gånger i året (5 st, 5 %) Aldrig (0 st, 0 %) Totalt: 107 röster 7. Juli 2014: Är ljudmiljön en styrande faktor då du besöker allmänna matställen? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja (4 st., 40 %) Nej (2 st., 20 %) Ibland (4 st., 40 %) Äter inte på allmänna matställen (0 st., 0 %) Totalt: 10 röster 8. Augusti 2014: Av vem skulle du kunna tänka dig att söka hjälp och stöd gällande hörselproblem? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Allmänna hälsovården (4 st., 19 %) Privata hälsovården (4 st., 19 %) Hörselrådgivare inom lokala hörselföreningen (5 st., 24 %) Hörselklinik / hörcentral (8 st., 38 %) Totalt: 21 röster f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med

24 (24) 9. September 2014: Vad skulle du önska att förbundet prioriterade(endast ett svarsalternativ kan väljas) Seminarier angående hörseln (6 st., 21 %) Intressepolitik (6 st., 21 %) Kurser (6 st., 21 %) Material (tidskriften, broschyrer mm) (10 st., 36 %) Totalt: 28 röster 10. Oktober 2014: Vilka stödfunktioner skulle du önska för hörseln? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Vänverksamhet (10 st., 25 %) Rådgivande telefon (8 st., 20 %) Flera hörselrådgivare (11 st, 28%) Behöver inga stödfunktioner (11 st., 28 %) Vet inte (0 st., 0 %) Totalt: 40 röster 11. November 2014: På vilket sätt vill du ha information om hörsel och förbundets verksamhet på webbsidan 14 st., 29 % på Facebook 9 st., 19 % i tidskriften Vi hörs 14 st., 29 % via annat skriftligt material 11 st., 23 % seminarier och sammankomster 0 st., 0 % behöver ingen information 0 st., 0 % Totalt: 48 röster 12. December 2014: Har din hörselskada påverkat ditt val av studier och arbetsplats? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja. (1 st., 13 %) I vissa avseenden. (2 st., 25 %) Nej. (4 st., 50 %) Vet inte. (1 st., 13 %) Totalt: 8 röster f är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med