Tillämpningsregler för myndighetsutövning

Förslag 2010-11-16 Tillämpningsregler för myndighetsutövning enligt SOL och LSS för äldre och personer med funktionsnedsättning Dnr 2010/328 2010-11-16

2010-11-16 1 (55) Innehåll 1. INLEDNING...4 1.1. Syfte med tillämpningsregler och vägledning...4 1.2. Struktur...5 1.3. Definitioner och ordval...5 1.4. Dokument som ersätts genom detta dokument...5 2. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL)...6 2.1. Inledning...6 2.2. Paragrafer av särskilt intresse...6 2.2.1. 1 kap. Socialtjänstens mål...6 2.2.2. 2 kap. Kommunens ansvar...6 2.2.3. 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m....7 2.2.4. 4 kap. Rätten till bistånd...8 2.2.5. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper...8 2.2.6. 8 kap. Avgifter...9 2.2.7. 14 kap. Anmälan om missförhållanden...9 2.2.8. 16 kap. Övriga bestämmelser...10 2.3. Handläggningsprocessen...10 2.3.1. Tystnadsplikt Sekretess...13 2.3.2. För den som vill veta mer...13 2.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet...13 2.5. Föräldraansvar...13 2.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar...14 2.6.1. Barnperspektivet...14 2.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar...15 2.7. Kvarboendeprincipen...16 2.8. Tillämpningsregler och vägledning SoL...16 2.8.1. Beslut om trygghetstelefon...16 2.8.2. Beslut om hjälp i hemmet...17 2.8.3. Beslut om boendestöd...17 2.8.4. Beslut om omvårdnadsbidrag...18 2.8.5. Beslut om ledsagarservice...18 2.8.6. Beslut om kontaktperson inklusive omfattning/nivå...19 2.8.7. Beslut om avlösarservice...19 2.8.8. Beslut om korttidsboende/korttidsvistelse...19 2.8.9. Beslut om trygghetsplats för personer över 63 år...20 2.8.10. Beslut om korttidsvistelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar...21 2.8.11. Beslut om IKT-baserat stöd till den enskilde eller som anhörigstöd.21 2.8.12. Beslut om särskilt boende/bostad med särskild service för personer över 18 år...21 2.8.13. Beslut om dagverksamhet...23 2.8.14. Beslut om dagverksamhet/sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar...24 2.8.15. Öppna verksamheter utan krav på beslut...24 2.8.16. Beslut om turbunden resa...24

2010-11-16 2 (55) 3. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS)...25 3.1. Inledning...25 3.2. Paragrafer av särskilt intresse...25 3.2.1. Inledande bestämmelser...25 3.2.2. Verksamhetens mål och allmänna inriktning...25 3.2.3. Rätten till insatser...26 3.2.4. Insatserna för särskilt stöd och särskild service...26 3.2.5. Särskilda uppgifter för kommunen...28 3.2.6. Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar 28 3.2.7. Avgifter m.m....28 3.2.8. Anmälan om missförhållanden...29 3.2.9. Tillsyn m.m....29 3.2.10. Särskild avgift...30 3.2.11. Rapporteringsskyldighet...30 3.3. Handläggningsprocessen...30 3.3.1. Viktiga skillnader mellan SoL och LSS...30 3.3.2. Vem kan söka insatser enligt LSS?...30 3.3.3. Vilka omfattas av LSS?...31 3.3.4. Prövning av rätten till insatser allmänna principer...31 3.3.5. Behovsbedömning...31 3.3.6. Tystnadsplikt Sekretess...34 3.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet...34 3.5. Föräldraansvar...34 3.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar...35 3.6.1. Barnperspektivet...35 3.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar...36 3.7. Insatserna för särskilt stöd och service...37 3.7.1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (9 1 p)...37 3.7.2. Personlig assistans (9 2 p)...37 3.7.3. Ledsagarservice (9 3 p)...40 3.7.4. Biträde av kontaktperson ( 9 4 p)...41 3.7.5. Avlösarservice i hemmet ( 9 5 p)...41 3.7.6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet ( 9 6 p)...41 3.7.7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov ( 9 7 p)...42 3.7.8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ( 9 8 p)...43 3.7.9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna ( 9 9 p)...43 3.7.10. Daglig verksamhet (9 10 p)...44 3.7.11. Individuell plan enligt LSS...45 3.7.12. Flytta från annan kommun begäran om förhandsbesked enligt 16 LSS 45 4. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR AVGIFTSSYSTEMET...46 4.1. Inledning...46 4.2. Socialtjänstlagen...46

2010-11-16 3 (55) 4.2.1. Lagstiftning...46 4.2.2. Avgiftsberäkning...48 4.2.3. Reducering av avgift vid avsägning och frånvaro...52 4.2.4. Dubbla boendekostnader vid flytt till särskilda boenden...53 4.2.5. Mat i särskilt boende...53 4.3. Avgifter inom LSS...54 4.3.1. Lagstiftning om avgifter med mera...54 4.3.2. Avgifter med mera...55 BILAGOR...56

2010-11-16 4 (55) 1. INLEDNING 1.1. Syfte med tillämpningsregler och vägledning För att kunna erbjuda god omvårdnad, trygghet och bibehållen självständighet enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tillhandahåller kommunen olika former av stöd. Det finns olika former av stöd. De flesta stödformer kräver en ansökan från den som behöver stödet och en utredning och behovsbedömning samt beslut av en av kommunens handläggare. För medborgarna är det viktigt att detta sker med hög rättssäkerhet, enhetlig handläggning och likvärdighet i behovsbedömning och beslut. Syftet med tillämpningsreglerna i detta dokument är att ge medborgare och förtroendevalda en översikt över lagstiftningen och de lokala tillämpningsregler och vägledningarna som socialnämnden antagit som politiskt grund för myndighetsutövningen. I grunden för varje enskilt beslut om insatser finns alltid en bedömning utifrån den lagstiftning som gäller för den aktuella ansökan. Det är dock alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska bedömas. Vid bedömningen eftersträvas alltid en helhetssyn på individens situation och möjligheter där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov ska beaktas. Tillämpningsreglerna ska ge handläggarna på socialförvaltningen en politisk styrning och stöd vid tolkningen av lagstiftningen och vad som ska gälla i Järfälla kommun. Handläggarna har utöver detta dokument även tillgång till mer utvecklade rutiner inom varje lagstiftningsområde, tidsschabloner för uträkning av tidsåtgång inom hemtjänst (bedömningsdokument i excel) samt tillgång till den aktuella rättstillämpningen och rättspraxis via internetbaserade rättsdatabaser. Stöd i form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan ges vid olika verksamheter och av olika utförare. För de insatser där kundval/upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem (LOV) gäller får den enskilde själv välja vilken utförare han eller hon vill ha bland dem som är godkända som utförare i Järfälla kommun. De godkända utförarna finns samlade i en kundvalskatalog. För den som för tillfället inte vill välja finns då ett icke-valsalternativ som innebär att den enskilde får sitt stöd, trots att han eller hon inte kan eller vill välja. Den enskilde kan när som helst meddela att han eller hon vill välja eller byta utförare och får då göra sitt val ur kundvalskatalogen. För det bistånd och de insatser som inte är upphandlade enligt Lag om Valfrihetssystem finns det också flera verksamheter och utförare. Där har inte den enskilde möjlighet att själv välja verksamhet eller utförare, men den enskildes behov ligger till grund för beslutet om var och av vem den enskilde ska få sitt stöd. Järfälla kommun har som mål att det ska finnas ett så brett utbud av verksamheter och så många boenden/platser i verksamheter i Järfälla att de flesta ska kunna få sina behov i kommunens egna verksamheter. Därigenom möjliggörs närhet till hemmet och till den invanda miljön. Den enskilde behöver inte heller resa så långt för att få stöd. Om den enskildes behov inte kan tillgodoses i kommunens egna verksamheter övervägs alternativ i andra verksamheter som kan tillgodose behoven. Det sker alltid en individuell prövning hur behoven ska tillgodoses.

2010-11-16 5 (55) 1.2. Struktur I detta dokument finns samlat de viktigaste delarna i lagstiftningen, inledande beskrivningar av handläggningen av enskilda ärenden samt tillämpningsreglerna för de olika insatsformerna och de avgifter som socialnämnden kan ta ut av den enskilde inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning. För varje del finns en kortare inledning. Därefter kommer en redovisning av de paragrafer i den aktuella lagstiftningen som är av särskilt intresse för respektive målgrupper. Dessa följs av en principiell beskrivning av handläggningsprocessen i myndighetsutövningen inom respektive område. Därefter beskrivs det beaktande av barnperspektivet som handläggaren måste göra om en utredning berör barn. För varje område sker därefter en redovisning av tillämpningsreglerna för de insatser som förekommer inom äldreomsorg respektive omsorg om personer med funktionsnedsättning. 1.3. Definitioner och ordval I texten har den person som ansökt om insats konsekvent kallats den enskilde. Ibland omfattas definitionen den enskilde också av legal företrädare. Med legal företrädare avses den person som har laglig rätt att företräda den enskilde. För barn som är under 18 år avses barnets förmyndare. För personer som är 18 år eller äldre avses god man eller förvaltare eller en person som den enskilde gett fullmakt att företräda honom eller henne. Med kommunens egna verksamheter avses både de verksamheter som drivs av kommunens egen regi och de som är upphandlade av Järfälla kommun och drivs som kommunala entreprenader. I texten har skall i citerade lagtexter och andra dokument ersatts med ska för ökad läsbarhet. I texten används begreppet särskilda boendeformer i betydelsen äldreboenden, gruppbostäder för personer med demensfunktionsnedsättning med mera. Begreppet bostad med särskild service används för gruppbostäder eller servicebostäder för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, psykiska funktionsnedsättningar med mera. 1.4. Dokument som ersätts genom detta dokument Föreliggande tillämpningsregler ersätter tidigare gällande tillämpningsregler för SoL över 65 år (2004-11-17), tillämpningsregler för handikappomsorgens insatser enligt socialtjänstlagen samt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst (2004-11-23), vägledning för handikappomsorgens handläggning till stöd för funktionshindrade enligt LSS (2007-06-07) och tillämpningsanvisningar på avgiftssystemet (2008). Avsikten är att tillämpningsreglerna ska uppdateras årligen eller, vid större förändringar, när behov uppstår.

2010-11-16 6 (55) 2. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR INSATSER ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN (SOL) 2.1. Inledning Tillämpningsreglerna i detta samlade dokument ska ge medborgare och förtroendevalda vägvisning om vilka lagar som styr handläggningsprocessen, samt beskriva vad som avses med respektive insats. Dokumentet presenterar det för handläggningsprocessen mest väsentliga ur lagstiftningen. I texten om de olika insatsformerna har socialnämndens lokala tillämpningsregler eller annat som behöver lyftas fram, förtydligats genom att de placerats i en textruta, som denna. Därigenom bidrar ett samlat dokument till en professionell och rättssäker handläggning. Socialförvaltningen har också utarbetat rutiner för handläggning som är riktade till handläggarna. Dessa rutiner finns i de verksamhetsnära system som handläggarna använder sig av i det dagliga utrednings-, och beslutsarbetet. 2.2. Paragrafer av särskilt intresse 2.2.1. 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 2.2.2. 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 3 En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommu-

2010-11-16 7 (55) nen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning av en sådan ansökan. Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan. 7 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). 2.2.3. 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 1 Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 2 Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

2010-11-16 8 (55) 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 4 Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 5 Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 6 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. 2.2.4. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2.2.5. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Äldre människor 4 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 6 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.

2010-11-16 9 (55) Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 8 Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. 8 a Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 11 Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 2.2.6. 8 kap. Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. 2.2.7. 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. 2 Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämn-

2010-11-16 10 (55) den. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Lag (2005:126). 2.2.8. 16 kap. Övriga bestämmelser Överflyttning av ärende 1 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd. Överflyttning ska ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning, får den kommun där frågan om överflyttning kommit upp ansöka om överflyttning av ärendet hos Socialstyrelsen. Uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende ska lämnas ut av den socialnämnd från vilken överlämnandet sker. Rapporteringsskyldighet 6 f Socialnämnden ska till Socialstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare dels till Socialstyrelsen, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal. 2.3. Handläggningsprocessen I följande avsnitt ges en generell beskrivning av hur myndighetsutövningen fungerar och hur handläggningsarbetet bedrivs i ett normalfall. Handläggningsprocessen är i stort sett den samma oberoende av vilken typ av ärende det gäller eller vilken lagstiftning som används. Omfattningen på utredningsförfarandet kan dock variera beroende på vad ansökan gäller. Alla ansökningar om bistånd ska prövas och endast beviljas om behovet inte kan tillgodoses av den enskilde eller tillgodoses på annat sätt.

2010-11-16 11 (55) Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Skriftlig ansökan är att föredra då det är minst risk för missuppfattningar. Det är mer rättsäkert att hantera eventuella avslag och överklagande med en tydlig ansökan. Har den enskilde behov av hjälp för att fylla i ansökan ska handläggaren bistå med detta om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt via anhörig, god man etc. När ansökan inkommit görs ofta en enkel förhandsbedömning om ärendets art och inriktning. Därefter fattar handläggaren beslut om en utredning ska inledas eller inte. Socialförvaltningen har förenklat ansöknings- och utredningsförfarandet (så kallad förenklad biståndsbedömning ) gällande vissa insatser inom socialtjänstlagen. Förenklad biståndsbedömning resulterar i att den enskilde får en kortare utrednings- och handläggningstid då hembesök oftast inte är nödvändigt. Förfarandet innebär att den enskilde själv kan formulera sig på en fastställd ansökningsblankett och själv uppge orsakerna till behovet av hjälp. Handläggaren tar kontakt med den enskilde per telefon för att bekräfta ansökan och eventuellt komplettera uppgifter. Bedömningen är lika oavsett i vilken form ansökan har inkommit. Beslut meddelas direkt per telefon samt därefter även skriftligt. Utredning ska ske skyndsamt. Utredningar får inte utan särskilda skäl och ett godkännande av nämnden ta längre tid än tre till fyra månader. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. Vid komplicerade utredningar kan det finnas behov av att fatta beslut om kortvariga insatser under fortsatt utredning. Under utredningen ska handläggaren samla in de uppgifter som behövs för att kunna göra en bedömning och fatta beslut. Detta sker oftast i kontakt med den enskilde vid hembesök, vid vårdplanering på sjukhus och genom att uppgifter inhämtas från andra inblandade som till exempel sjukvårdspersonal. Den enskilde sökande får en förfrågan om att ge godkännande till att uppgifter inhämtas. Samtliga beslut ska meddelas skriftligt till den enskilde. I beslutet ska framgå: typ av insats omfattning tidsperiod motiv till beslut Den enskilde ska få en kopia på utredningen vid utskick av beslutet. Om insatsen beviljas ska beslutet utmynna i en beställning av insats från en kommunal eller privat utförare. För vissa insatser har den sökande möjligheter att själv välja utförare. Vid avslag bifogas också uppgifter om hur den sökande kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten 1. Beslut om insatser ska vara tidsbegränsade så att de sammantagna insatserna alltid motsvarar behoven. 1 Från och med den 15 januari 2010 har Länsrätten ersatts av Förvaltningsrätten i Stockholms län.

2010-11-16 12 (55) Figuren nedan ger en bild av hur ett ärende behandlas från ansökan tills beslut fattas och insatsen startar. Figur: Handläggningsprocessen Ansökan Anmälan Annat sätt t.ex. vårdplanering på sjukhus Förfrågan om service eller rådgivning Förhandsbedömning Hänvisning till öppna insatser utan utredning el. biståndsbeslut Beslut att inleda utredning. Ställningstagande att inte inleda utredning Informera berörda att utredning inleds. Genomföra utredning. Handläggarens bedömning och förslag till beslut. Avslag på ansökan Insats beviljas Överklagande till förvaltningsrätten Beställning av insatser från kommunal el. privat utförare. Avslag på överklagande Bifall på överklagande Utföraren upprättar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde Inga insatser Överklagande till kammarrätten *Prövning om ärendet tas upp i rätten eller inte Utföraren genomför insatsen d.v.s. ger stödet Handläggaren gör uppföljning, omprövar och fattar ev. nytt beslut Ärendet tas inte upp Ärendet tas upp Avslag på överklagande Bifall på överklagande Överklagande till Regeringsrätten se process fr. * t. avslag/bifall

2010-11-16 13 (55) 2.3.1. Tystnadsplikt Sekretess I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Sekretess gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men (s.k. omvänt skaderekvisit). Med personliga förhållanden menas till exempel uppgifter som rör en persons karaktär, sinnesbeskaffenhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, arbetsoförmåga och ekonomi. Även uppgifter om någons bostadsadress och anställning hör till dennes personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt LSS får inte heller obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller såväl gentemot enskilda som myndigheter emellan. Varje nämnd i en organisation är en myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan olika myndigheter inom en kommun såväl som gentemot andra myndigheter. 2.3.2. För den som vill veta mer För den som är intresserad av att läsa mer om lagstiftning och handläggning finns mer information att tillgå på kommunens hemsida. Där finns också länkar till ytterligare information, till exempel från Socialstyrelsen. 2.4. Gemensamt ansvarstagande i hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Det gemensamma ansvaret för hushållet innebär också att när en person har rätt till stöd enligt Socialtjänstlagen ska inte stödpersonalen ta över det ansvar som den person som inte har funktionsnedsättning har för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska maken/makan/den sammanboende/det vuxna barnet vara hemmavarande, det vill säga inte huvudsakligen befinna sig på annan plats. 2.5. Föräldraansvar Enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap. 1 och 2 har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bland annat för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

2010-11-16 14 (55) Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser. 2.6. Stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. I barnkonventionen beskrivs barns rättigheter bland annat att Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem. Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge. Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regelbunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering. Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk. Ett barn ska ha rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling. Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym och förnedrande bestraffning. Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning. Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver. Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder och anseende får inte kränkas. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter. Barns åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognad. 2.6.1. Barnperspektivet Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets eller barnens bästa. Detta ska ske både när stödinsatsen riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsätt-

2010-11-16 15 (55) ning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma i fråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktigt för att bedöma barnets bästa. 2.6.2. Åtgärder för trygghet och säkerhet gällande barn och ungdomar Inom omsorg om barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ( handikappomsorg ) görs inga omhändertaganden. Det är fortfarande föräldrar/förmyndare som har ansvar för att det enskilda barnet är tryggt och lever under goda förhållanden. Även om ett barn eller en ung med funktionsnedsättningar bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ska denna insats endast vara ett komplement till hemmet. Det är trots detta viktigt att den handläggare som beslutar om stöd till barn och ungdomar beaktar barnets bästa och följer upp att han eller hon har det bra och inte utsätts för missförhållanden och vanvård, samt att insatsen som sådan eller den plats där stödet ges är det rätta för barnet/den unga. I vanvårdsutredningen (SOU 2009:99, Vanvård i social barnavård under 1900-talet) uppdelas vanvård i två kategorier: övergrepp och försummelse. Övergrepp kan vara fysiska/emotionella eller sexuella. Försummelse kan innebära exempelvis otillräcklig omvårdnad, otillräcklig tillsyn eller otillräcklig skolgång. Om ett barn får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet har handläggaren ett särskilt ansvar när det gäller uppföljning av insatsen. För att säkra att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får trygghet och säkerhet i det stöd som ges från handikappomsorgen ska detta beaktas när beslut om insats tas: Föräldrarna och barnet/ungdomen ska involveras i planeringen för insatsen Barnet/den unga och föräldrarna ska få muntlig och skriftlig information om o vem som är barnets/den ungas handläggare samt kontaktuppgifter (handläggarens telefon/mobiltelefon, adress/e-postadress). o vart de ska vända sig om missförhållanden uppstår i verksamheter eller om de har klagomål Dokumentationen är särskilt viktig för att följa barnets/den ungas utveckling och om insatsen/stödet är rätt för den enskilde. o Handläggaren ansvarar för att utföraren får ett uppdrag med viktig information och tydlig målsättning. o Utföraren ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med barnet/den unga och föräldrar samt att genomförandeplanen skickas till handläggaren. o Utföraren ansvarar för att dokumentera viktiga händelser och avvikelser från genomförandeplanen. Om barnet får sin dagliga omvårdnad i ett annat hem än föräldrahemmet o ska personliga besök hos barnet/den unga ske minst fyra gånger per år. Däremellan kan kontakten ske via telefonsamtal, brev, sms eller e- post, där så är lämpligt och möjligt. o behöver en relation upprättas för att barnet/den unga ska känna förtroende. Uppföljning måste bygga på en förtroendefull kontakt med barnet (gäller alla insatser och stödformer).

2010-11-16 16 (55) o Handläggaren ska följa upp insatsen utifrån uppdrag, genomförandeplan samt dokumentation av viktiga händelser och avvikelser. o Handläggaren ska, förutom att träffa föräldrarna, också följa upp insatsen genom att träffa barnet/den unge på egen hand. Barnet/den unge ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om insatsen/stödet vid uppföljning inte visar sig vara rätt för barnet/den unga ska handläggaren snarast ta kontakt med förälder/förmyndare och diskutera vilket stöd som just då och långsiktigt är det bästa för barnet. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. o Om barnet/den unga utsätts för missförhållanden eller vanvård i verksamhet som ger stöd till barn/unga med funktionsnedsättningar måste omedelbara åtgärder vidtas. Tillsammans med föräldrarna (och utföraren) söks den bästa akuta och långsiktiga lösningen. Barnet/den unga ska ges möjlighet att framföra sina synpunkter utifrån ålder och mognad. Händelsen rapporteras till ansvarig för verksamheten, så denne kan göra en Lex Sarah-anmälan. o Om barnet utsätts för missförhållanden eller vanvård i det egna hemmet ska handläggaren göra en anmälan till barn- och familjeenheten. 2.7. Kvarboendeprincipen Huvudinriktningen är att den enskildes möjligheter att bo kvar hemma ska stärkas. Kvarboendeprincipen gäller så långt som möjligt. 2.8. Tillämpningsregler och vägledning SoL 2.8.1. Beslut om trygghetstelefon Trygghetstelefon ges när en enskild har behov av att nå hemtjänstpersonal vid akuta behov till exempel om det föreligger risk för att den enskilde ramlar och inte själv kan ta sig upp. Trygghetstelefon ökar möjligheterna för den enskilde att bo kvar i sin invanda miljö. Otrygghet och fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd såväl som upplevd otrygghet och upplevd fallrisk kan innebära att behov av hjälp uppstår plötsligt och utan möjlighet att planera in stödet i förväg. Förutsättningen för att få en trygghetstelefon är att det föreligger en stor risk att den enskilde kan hamna i en akut situation. Den enskilde ska bedömas ha förmåga att utlösa trygghetstelefonen vid rätt situation. Ansökan kan även ske via förenklat ansöknings- och utredningsförfarande. Kriterierna för att kunna få tillgång till den öppna tjänsten trygghetstelefon är främst: - Den enskilde ska ha fyllt 18 år. - Den enskilde ska bo i ordinärt boende, det vill säga inte i någon gruppbostad inom handikappomsorgen eller i äldreboende. - Otrygghet eller fallrisk orsakad av olika sjukdomstillstånd och psykisk instabilitet - Upplevd otrygghet och upplevd fallrisk

2010-11-16 17 (55) 2.8.2. Beslut om hjälp i hemmet Hjälp i hemmet ska ges till enskilda med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som av sociala skäl behöver stöd i den dagliga livsföringen, för att det ska bli möjligt att bo kvar i egna hemmet. Insatsen ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Det är angeläget att valet av insatser sker mot bakgrund av individens totala situation. Alla insatser bygger på frivillighet, det vill säga att den enskilde vill ta emot stödet, och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde. I första hand bör prövas om ett behov kan avhjälpas eller minskas genom generella åtgärder och andra typer av insatser till exempel bostadsanpassning, hjälp med bostadsbyte eller tekniska hjälpmedel. Den enskilde ska genom insatsen hjälp i hemmet få stöd i att utnyttja sina egna resurser så långt som möjligt och få hjälp med det som han eller hon inte själv kan utföra. Genom hjälp i hemmet kan den enskilde få möjlighet till ett fortsatt självständigt liv i sin invanda miljö. Personer med insatsen personlig assistans enligt LSS och som fyller 65 år Personer som haft personlig assistans enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) innan de fyllt 65 år har fortsatt rätt till personlig assistans efter det de fyllt 65 år. Den som ansöker om insatsen personlig assistans enligt LSS innan han eller hon fyller 65 år ska få sin ansökan prövad enligt LSS. Den enskilde betalar ingen avgift för insatser enligt LSS. Om en person som är över 65 år och som har personlig assistans behöver mer stöd än vad han eller hon redan har ska ansökan prövas enligt Socialtjänstlagen. Omfattning av insatser bedömning med vägledning av tidsschablon Omfattningen av insatser regleras i enhetens dokument tidsschablon och kriterier. Utifrån detta dokument bedömer handläggaren (biståndsbedömaren) om den enskilde får en skälig levnadsnivå. Om inte skälig levnadsnivå uppnås med den vägledande tidsschablonen så medges avvikelser och beslutet kan gå utanför/utöver enhetens tidsschablon. Städning och fönsterputs nivåer i normalfallet Städning utförs normalt var tredje vecka. För ensamstående städas 2 rum och kök och för makar med skilda sovrum 3 rum och kök. Den enskilde kan få fönsterputs en gång per år förutsatt att hushållet har insatsen städning. 2.8.3. Beslut om boendestöd Boendestöd är en form av hjälp som erbjuds när den enskilde behöver stöd och råd för att klara sin vardag. Den enskilde behöver kanske inte alltid fysiskt utförd hjälp, utan kanske bara påputtning för att sedan själv klara sysslan. Boendestödet utgår från hemmet och boendestödjarnas uppgift kan vara att strukturera upp vardagliga sysslor som behöver göras i ett hem, att vara ett stöd i kontakten med andra myndigheter, att hjälpa den enskilde att träna på att vistas på offentliga platser med mera. Syftet är att den enskilde ska kunna bo kvar i sin egen lägenhet samt att förebygga isolering. Boendestöd beviljas utifrån ett individuellt behov. I beslutet beskrivs omfattningen i antal timmar och besök per vecka.

2010-11-16 18 (55) 2.8.4. Beslut om omvårdnadsbidrag Omvårdnadsbidrag är ett ekonomiskt bidrag till den enskilde som kompensation till anhöriga/närstående för väsentligt merarbete, som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Normalt hushållsarbete såsom inköp, matlagning, städning och sådant som innefattas i det man normalt stödjer och hjälper varandra med som makar, barn eller föräldrar berättigar inte till omvårdnadsbidrag. Främst ska hjälpbehovet ha karaktär av personlig omvårdnad. För att bidraget ska kunna erhållas ska det finnas en lämplig vårdare. Vid utredningen ska hänsyn tas till om det finns andra ersättningsformer som ersätter samma hjälpbehov, nämligen personlig assistans enligt LSS eller personlig assistansersättning enligt Lag om assistansersättning (LASS), handikappersättning eller vårdbidrag. Normalt ska inte den som får LASS-ersättning från Försäkringskassan eller personlig assistans via kommunen få omvårdnadsbidrag. Vid bedömning av omvårdnadsbehovet ska inte medräknas de omvårdnadsinsatser som utförs av annan vårdare. Omvårdnadsbidraget delas in i fyra olika nivåer som utgår med en tolftedel av 30, 60, 90 eller 120 % av basbeloppet beroende på omvårdnadsbehovets omfattning. Bidraget utgår som ett månadsbidrag. Omvårdnadsbidraget betalas ut när den enskilde vistas i sin ordinarie bostad i kommunen. Bidraget kan dock utgå under högst tre veckor om vårdtagaren och dennes anhörig/närstående tillsammans vistas på annan ort i Sverige eller utomlands. Omvårdnadsbidraget kan kombineras med andra insatser såsom växelvård och hemtjänst. Omvårdnadsbidraget beviljas max för en tolvmånadersperiod, varefter omprövning sker. När det långsiktiga behovet är svårbedömt bör bidraget beviljas för kortare tid. Omvårdnadsbidraget kan börja betalas ut när beslutet fattas. 2.8.5. Beslut om ledsagarservice Ledsagarservice är en stödinsats som syftar till att den enskilde ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Insatsen ska underlätta för den enskilde att ha kontakt med andra och därmed bryta hans eller hennes isolering. Den enskilde ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och kulturliv, besöka vänner eller utföra annan aktivitet till exempel läkarbesök eller promenader. Insatsen är främst knuten till den enskildes närmiljö utanför hemmet, men kan i vissa fall innebära resor och aktiviteter utanför närmiljön. Insatsen innebär personlig service och ska anpassas efter individuella behov. Ledsagarservice kan innefatta viss omvårdnad om den behövs för att insatsen ska kunna genomföras, till exempel få hjälp med toalettbesök, på- och avklädning, hjälp i måltidssituationer vid restaurang- eller kafébesök. Ledsagning kan ges alla tider på dygnet. Följande är de vanligaste kriterierna för att ledsagarservice ska kunna komma ifråga: Rörelsehinder Balansproblem/fallrisk Synskada

2010-11-16 19 (55) Bristande ork Andningssvårigheter Psykisk funktionsnedsättning Den enskilde ska på grund av sin funktionsnedsättning ha svårigheter att på egen hand ta sig till och från aktiviteter. Socialförvaltningen tillämpar förenklat ansöknings- och utredningsförfarandet gällande behov av ledsagarservice om maximalt tio timmar per månad. För behov som är mer omfattande tillämpas sedvanligt ansökningsförfarande. 2.8.6. Beslut om kontaktperson inklusive omfattning/nivå Kontaktpersonens uppgift är att ställa upp som medmänniska för den enskilde och stödja honom eller henne att komma i kontakt med andra människor, komma ut i samhället och delta i olika aktiviteter. Kontaktpersonen ska kunna ge råd till den enskilde i vardagliga situationer som inte är av komplicerad natur. Kontaktpersonen ska som regel träffa den enskilde vid ett tillfälle per vecka. Det finns en nivåindelning i besluten som också styr den ersättning som utgår till kontaktpersonen. 2.8.7. Beslut om avlösarservice Avlösarservice är en stödinsats som ska möjliggöra för anhöriga, personer som den enskilde delar hushåll med eller familjehemsföräldrar att få vila och avkoppling eller uträtta sysslor eller egna aktiviteter utanför hemmet. Stödet är därför en form av anhörigstöd. Stödinsatsen innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden om den enskilde. Avlösarservice kan ges som ett regelbundet återkommande stöd eller vid oförutsedda situationer, såväl i som utanför det egna hemmet. Avlösarservice kan ges alla tider på dygnet. För personer inom äldreomsorgen, det vill säga personer 65 år och äldre, är upp till tolv timmar avlösarservice/månad avgiftsfritt. Deltar anhöriga i anhöriggrupp som anordnas av Järfälla Hemstöd alternativt utbildning kring ACTION-tjänsten är dessa timmar även avgiftsfria utöver de tolv timmarna. 2.8.8. Beslut om korttidsboende/korttidsvistelse Korttidsboendeplats syftar till att komplettera stödet i det egna boendet och ge ökad möjlighet till kvarboende i det egna hemmet. Stödet är också en form av anhörigstöd. De personer som beviljas korttidsboende har i många fall omfattande behov av medicinsk omvårdnad. Det kan vara multisjuka som har flera olika sjukdomstillstånd eller personer med demensfunktionsnedsättning som har omfattande behov av omvårdnad. Korttidsboende kan erbjudas i olika former och med inriktning mot olika målgrupper. Det finns korttidsboende avsedda för personer med stora omsorgsbehov. Det finns en omsorgsenhet inriktad mot regelbunden avlastning.