EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland

2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet och välfärd i och även utanför Europa. Samarbete bedrivs inom många olika områden enligt gemensamt uppställda mål. Den nordliga dimensionen är ett samarbete mellan EU och Ryssland i de nordliga regionerna och samtidigt en gemensam politik för EU, Ryssland, Norge och Island. På gräsrotsnivå syns EU:s samarbete med Ryssland bland annat i form av gränsområdessamarbetsprogram vid den finsk-ryska gränsen. Utgångspunkterna för EU:s förbindelser med Ryssland Ryssland är en av Europeiska unionens viktigaste partner. Landet är EU:s största granne, som unionens utvidgning österut 2004 och 2007 har hämtat allt närmare. Handelsförbindelserna är synnerligen viktiga: EU är Rysslands största handelspartner och Ryssland är å sin sida EU:s tredje största handelspartner. Ungefär en fjärdedel av den energi som konsumeras i EU kommer från Ryssland. Merparten av de utländska investeringarna i Ryssland härstammar från EU-länder. Samarbetet mellan EU och Ryssland är viktigt när det gäller att främja politisk, social och ekonomisk stabilitet regionalt och globalt. Syftet med Europeiska unionens Rysslandspolitik är att allt mer involvera Ryssland i den allmänna europeiska utvecklingen och integrera landet i den globala ekonomin. EU och Ryssland samarbetar i många internationella sammanhang och i frågor som gäller grannskapet. Samarbetsområden är bland annat krishantering, samarbete i internationella politiska frågor och i internationella organisationer, vapenkontroll, räddningsverksamhet och bekämpning av internationell brottslighet och terrorism. Ryssland är en viktig partner också i kampen mot klimatförändringen. Ryssland och EU:s medlemsländer är medlemmar av FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och i Europarådet. De har alla förbundit sig att

EU OCH RYSSLAND 3/12 upprätthålla och respektera principerna för demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsskydd och marknadsekonomi. Denna värdegrund ska också utgöra grunden för EU:s och Rysslands bilaterala relationer. Projektsamarbete mellan EU och Ryssland Projektsamarbetet med Ryssland inleddes i början av 1990-talet inom ramen för det dåvarande TACIS-programmet (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent States). Syftet med samarbetet var att göra det lättare för Ryssland att övergå till demokrati och marknadsekonomi, och stödet riktades till flera sektorer. Sedan 1991 har Europeiska kommissionen ordnat bidrag för cirka 2,7 miljarder euro. Sedermera har Rysslands statsekonomi utvecklats betydligt, och behovet av lika omfattande stöd har minskat avsevärt. TACIS-förordningen har ersatts av en förordning om europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument ENPI, som antogs av Europeiska unionens råd 24.10.2006. Via ENPI ges stöd till Ryssland och andra länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (ENP) genom att främja samarbetet mellan EU och partnerskapsländerna samt en gradvis ekonomisk integration, och i synnerhet verkställandet av partnerskaps- och samarbetsavtalen, associationsavtalen eller andra gällande avtal eller sådana som kommer att träda i kraft. Under perioden 2007 2010 är Europeiska kommissionens årliga anslag till programmet som gäller Ryssland inom det europeiska grannskapsoch partnerskapsinstrumentet (ENPI) 30 miljoner euro. Därtill deltar Ryssland i ENPI-programmet för gränsområdessamarbete (CBC). Gemensamt avtal om partnerskap och samarbete Partnerskapet mellan Europeiska unionen och Ryssland är ett jämlikt samarbete som båda parterna utvecklar tillsammans. Förbindelserna har styrts av ett tioårigt partnerskaps- och samarbetsavtal (Partnership and Cooperation Agreement) som undertecknades 1997, och som huvudsakligen syftar till att främja handel och investeringar och utveckla ett balanserat ekonomiskt samarbete. År 2004 utvidgades avtalet med ett särskilt protokoll till att omfatta också EU:s nya medlemsländer, och år 2007 anpassades avtalet att beakta också Bulgariens och Rumäniens inträde i Europeiska unionen. Partnerskaps- och samarbetsavtalet bygger på att främja internationell fred och säkerhet samt stödja demokratiska värderingar och politisk och ekonomisk frihet. Det grundar sig på tanken om ett partnerskap som stärker politiska, kommersiella, ekonomiska och kulturella band. Avtalet omfattar flera politikområden: politisk dialog, handel, näringsliv och investeringar, samarbete kring

4/12 EU OCH RYSSLAND ekonomi och lagstiftning, vetenskap och teknik, utbildning, samarbete kring kärn- och rymdteknik, miljö, transporter, kultur och förhindrande av illegal verksamhet. Vid toppmötet i London 2005 konstaterade EU och Ryssland att partnerskaps- och samarbetsavtalet behöver förnyas. Som en följd av de politiska, ekonomiska och sociala förändringarna under årtiondet är avtalet delvis föråldrat och täcker inte längre alla aspekter av samarbetet mellan EU och Ryssland. Dessutom kommer en del av avtalet att förlora sin betydelse då Ryssland blir medlem av Världshandelsorganisationen WTO. Vid ett toppmöte i Ryssland i juni 2008 beslutade man att inleda förhandlingar om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland. På grund av kriget mellan Ryssland och Georgien i augusti 2008 avbröts förhandlingarna, men de återupptogs i november 2008. Fram till november 2009 har sex förhandlingsomgångar förts, och förhandlingarna kommer troligen att pågå länge än. Det nya avtalet avser att erbjuda en på gemensamma värden grundad rättsligt bindande ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland. Avtalet ska utgöra grunden för förbindelserna under kommande år och förutom gemensamma intressen ska det beakta internationella förpliktelser som binder EU och Ryssland, inklusive respekten för och främjandet av de mänskliga rättigheterna och lagligheten. Rysslands president Dmitrij Medvedev och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid toppmötet mellan EU och Ryssland 2008.

EU OCH RYSSLAND 5/12 Former för bilateralt umgänge Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ryssland utgör den institutionella ramen för regelbundna förhandlingar. Toppmöten mellan stats- och regeringscheferna hålls två gånger per år och fastställer den strategiska riktningen för utvecklingen av relationerna mellan EU och Ryssland. Det ständiga partnerskapsrådet (Permanent Partnership Council) på ministernivå ger ministrarna för olika ansvarsområden ett forum att träffas och diskutera olika frågor. Politiska samtal förs också bland annat vid regelbundna utrikesministermöten och möten för högre tjänstemän. Europaparlamentets och den ryska dumans medlemmar träffas regelbundet i en parlamentarisk samarbetskommitté och utbyter åsikter om aktuella spörsmål. EU:s och Rysslands gemensamma politiska områden I praktiken utvecklar EU och Ryssland sina förbindelser på fyra samarbetsområden, som parterna enades om vid ett toppmöte i S:t Petersburg 2003. De så kallade gemensamma områdena (common spaces) är: 1) ett gemensamt ekonomiskt område, inklusive miljöfrågor 2) ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa 3) ett gemensamt område för yttre säkerhet 4) ett gemensamt område för forskning och utbildning, inklusive kulturfrågor. Innehållet i de gemensamma områdena slogs fast vid ett toppmöte i Moskva 2005. Färdplanerna (roadmaps) är instrument på kort och medellång sikt för att i praktiken genomföra politikområdena. Planerna sätter upp mål för samarbetet på varje område och definierar metoder för att förverkliga målen. Partnerskapsrådets ministermöten är den centrala styr- och uppföljningsmekanismen när det gäller genomförandet av färdplanerna. Ministermöten har hållits för utrikesministrar, justitie- och inrikesministrar samt energi-, trafik-, kultur- och miljöministrar. Ett gemensamt ekonomiskt område Syftet med EU:s och Rysslands gemensamma ekonomiska område är att skapa en öppen och integrerad marknad för att effektivera investeringar och handel samt förbättra möjligheterna till företagande. Handeln och investeringarna mellan EU och Ryssland är betydande och har ökat under de senaste åren. Inom energisektorn är EU och Ryssland starkt beroende av varandra. Också inom tjänstesektorn har en påtaglig ökning setts. Merparten av de utländska investeringarna i Ryssland kommer från EU-länderna. En stor andel av Rysslands utländska valutareserv är i euro, vilket gör att Rysslands

6/12 EU OCH RYSSLAND tillgångar i euro hör till de största i världen. På grund av osäkerheten i den globala ekonomin är det viktigt för EU att upprätthålla en dialog med Ryssland. EU har kraftigt stött Rysslands strävan att bli medlem i Världshandelsorganisationen WTO, och ett bilateralt avtal om villkoren för Rysslands anslutning till WTO ingicks våren 2004. Till det gemensamma ekonomiska området hör också bland annat energisamarbete, transeuropeiska trafiknät, energifrågor och datakommunikation. Till den gemensamma politiken hör också att arbeta för att minska miljöproblemen som förorening av luft och hav. Trots ökad handel och ökade investeringar mellan EU och Ryssland finns det också långvariga problem på många områden, till exempel gällande avgifterna för flygningar över Sibirien. Ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa Det gemensamma området för frihet, säkerhet och rättvisa är ett område för ökat samarbete mellan EU och Ryssland. Syftet är bland annat att underlätta rörligheten för personer så att man på lång sikt kan slopa visumbegränsningarna mellan EU och Ryssland. Ett framsteg är det avtal som Europeiska kommissionen och Ryssland ingått om visumlättnader och som trädde i kraft i juni 2007. Till området för frihet, säkerhet och rättvisa hör också samarbete för att förhindra terrorism, illegal invandring och narkotikasmuggling. EU och Ryssland för två gånger per år särskilda konsultationer om människorättsfrågor, där man på bred bas går igenom människorättsläget i Ryssland och EU-länderna och möjligheterna för att utveckla det bilaterala samarbetet. Ett gemensamt område för yttre säkerhet Det gemensamma området för yttre säkerhet strävar efter ett effektivare samarbete inom utrikespolitik och säkerhetsfrågor. EU:s och Rysslands agerande inom den yttre säkerheten bygger i huvudsak på multilaterala avtal och betonar internationella organisationers som FN:s, OSSE:s och Europarådets betydelse. Samarbetet mellan EU och Ryssland för att förebygga konflikter, inom krishanteringen och vid återuppbyggnaden efter konflikter är viktigt speciellt på gemensamma grannområden. De så kallade islagda konflikterna är ett ständigt bekymmer. Det förs regelbundet en dialog om internationella politiska frågor. Kriget mellan Ryssland och Georgien i augusti 2008 inverkade dock negativt på förhållandena. Med islagda konflikter avses olösta territoriella konflikter inom det forna Sovjetunionens område, där krigshandlingarna har upphört, men konflikterna mellan parterna är fortfarande olösta och konstellationerna som orsakar spänning kvarstår.

EU OCH RYSSLAND 7/12 För att partnerskapet mellan EU och Ryssland ska vara förtroligt och fungerande är det viktigt att man öppet och konstruktivt kan diskutera meningsmotsättningar. I den utredning om hur säkerhetsstrategin från 2003 har genomförts vilken EU:s toppmöte fastställde i december 2008 konstateras att Ryssland är en viktig partner i globala frågor. Ett gemensamt område för forskning, utbildning och kultur Inom det gemensamma området för forskning, utbildning och kultur främjas samarbete bland annat via utbytesprogram. Avsikten är att förstärka inte bara gemensamma ekonomiska resurser, utan också kontakterna mellan utbildnings- och forskarsamfund och förståelsen mellan människorna. Forskningssamarbetet administreras av ett avtal om vetenskaps- och teknologisamarbete mellan Europeiska kommissionen och Ryssland, vilket trädde i kraft 2004. Samarbetet mellan EU och Ryssland inom forskningen fungerar bra, och Ryssland har aktivt deltagit i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Ett exempel på resultat som uppnåtts är finansiering av Europastudier vid Moskvas högskola för internationella relationer (MGIMO). Inom forskningen samarbetar Europeiska atomenergigemenskapen och Ryssland på området för kärnsäkerhet och kontrollerad kärnfusion. Inom bägge områdena ingicks 2002 avtal för de första tio åren. Den nordliga dimensionen Den nordliga dimensionen är Europeiska unionens gemensamma politik, vars syfte är att stärka stabiliteten, välfärden och en hållbar utveckling i Nordeuropa. Samtidigt är den nordliga dimensionen en gemensam politik för fyra parter: EU, Ryssland, Norge och Island. Geografiskt omfattar den nordliga dimensionen ett stort område från de arktiska regionerna till nordvästra Ryssland och Östersjön. Politiken för den nordliga dimensionen förnyades 2006, då man antog nya grundläggande dokument, dvs. en politisk deklaration om den nordliga dimensionen och ett ramdokument som bilaga. Samarbetet bedrivs i praktiken utifrån partnerskap. Inom partnerskapen strävar man efter att förena politiska riktlinjer, expertarbete och praktisk projektverksamhet. EUländerna, Ryssland, Norge, Island, USA och Kanada kan delta i partnerskapen. Inom miljöpartnerskapet har projekt som gäller bland annat miljö och kärnsäkerhet genomförts. De mest omfattande projekten gäller avloppsvattenhanteringen i S:t Petersburg. Det sydvästra reningsverket blev färdigt hösten 2005 och som bäst inleds ett avloppsvattenprojekt för Nevan. Inom partnerskapet för hälsa och socialt välbefinnande har det genomförts projekt kring HIV/AIDS

8/12 EU OCH RYSSLAND och tuberkulos för att förbättra hälsan och välbefinnandet hos befolkningen i nordvästra Ryssland. Expertgrupper har samarbetat för att främja sunda levnadsvanor, förebygga smittosamma sjukdomar, förbättra hälso- och socialtjänsterna och fängelsehälsovården. Kulturpartnerskapet som inrättades i november 2009 avser att främja projekt inom skapande områden och med hjälp av ett kultursamarbetsnätverk bygga broar mellan kulturaktörer och näringslivet. Ett partnerskap för transport och logistik inleds 2010. Det syftar till att bland annat utveckla transport- och logistiknätet, inrätta gemensamma transport- och kommunikationssystem och förbättra trafiksäkerheten. En satsning på forskning om den nordliga dimensionens teman har gjorts genom grundandet av den Nordliga dimensionens institut. Institutet som inledde sin verksamhet i början av 2010 verkar som ett multinationellt och tvärvetenskapligt samarbetsnätverk för universitet och forskningsinstitut. Projektet leds av Villmanstrands tekniska universitet och S:t Petersburgs statliga universitet. Politiken för den nordliga dimensionen är nära sammankopplad med samarbetet mellan EU och Ryssland och med verksamheten för att främja målen i de deltagande regionerna. Samarbetet är baserat på principen om gemensam finansiering. Den nordliga dimensionen styrs och utvecklas vid möten på ministernivå och av en styrgrupp på tjänstemannanivå. EU:s program för gränsöverskridande samarbete mellan regioner vid EU:s yttre gräns (ENPI CBC) Ett syfte med färdplanen för Europeiska unionens och Rysslands gemensamma ekonomiska område är att fördjupa och utvidga det regionala samarbetet och det gränsöverskridande samarbetet. En samarbetsform är programmen för gränsöverskridande samarbete. De ska främja ekonomisk och social utveckling i gränsområdena, utreda problem gällande miljö, hälsa och säkerhet och uppmuntra till kontakter över gränserna. Flera av Europeiska kommissionens finansieringsinstrument ger ekonomiskt bidrag för samarbetet. Bland annat det europeiska grannskapsoch partnerskapsinstrumentet ENPI stödjer gränsområdessamarbete och utvecklingen av Kaliningradsområdet. Ryssland har förbundit sig att finansiera programmen för gränsområdessamarbetet. Det finns tre gemensamma program för Finland och Ryssland: Kolarctic, Karelia och programmet för sydöstra Finland/ Ryssland. För dessa CBC-program mellan Finland och Ryssland har för perioden 2007 2013 reserverats cirka 88 miljoner euro som EUfinansiering. I programmet Kolarctic deltar förutom Finland och Ryssland också Sverige och Norge. De del-

EU OCH RYSSLAND 9/12 tar med en finansieringsandel som totalt är lika stor som den EU-finansiering som beviljats för programmen. Europeiska kommissionens generaldirektorat för yttre förbindelser Den nordliga dimensionen north_dim/index_en.htm Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Ryssland, 1997 http://www.delrus.ec.europa.eu/ en/p_243.htm Mer information: Europeiska kommissionens generaldirektorat för yttre förbindelser Ryssland (på engelska) russia/index_en.htm Europeiska kommissionens översikt över relationerna mellan EU och Ryssland, 5.11.2008 (PDF-fil) russia/docs/com_08_740_en.pdf Finlands utrikesministerium Internationellt samarbete Den nordliga dimensionen http://formin.finland.fi/public/default.as px?nodeid=15579&contentlan=3&cultur e=sv-fi Finlands utrikesministerium EU EU:s finansiering av yttre förbindelser http://formin.finland.fi/public/default. aspx?nodeid=15621&contentlan= 3&culture=sv-FI Europeiska kommissionens rapport om utvecklingen av EU:s och Rysslands gemensamma områden år 2007 (PDF-fil) russia/docs/commonspaces_prog_ report_2008_en.pdf Europeiska kommissionen Rysslandstrategipapper 2007 2013 (PDF-fil) russia/docs/2007-2013_en.pdf Europeiska kommissionen Landsspecifikt program för Ryssland 2007 2010 (PDF-fil) russia/docs/nip_2007-2010_en.pdf Europeiska unionens ministerråd strategidokument om säkerheten i Europa 2008 och 2003 http://consilium.europa.eu/showpage. aspx?id=266&lang=en

12/12 EU OCH RYSSLAND Ulkoasiainministeriö Eurooppatiedotus PL 482, 00023 Valtioneuvosto Puh. (09) 1605 5905 Faksi (09) 1605 6477 Utrikesministeriet Europainformationen PB 482, 00023 Statsrådet Tfn (09) 1605 5905 Fax (09) 1605 6477 Asiakaspalvelut maakunnissa, Kundservice i landskapen: 010 3456 700