K I N A - Landfakta Officiellt namn Folkrepubliken Kina Huvudstad Yta 9 596 960 km 2 Folkmängd 1 321 851 milj. (2007) Befolkningstillväxt 0,5% (2006) Officiellt Språk Standardkinesiska (baserat på dialekten mandarin) Religion Ingen officiell religion Statsskick Folkrepublik Statschef President Hu Jintao Regeringschef Premiärminister Wen Jiabao Utrikesminister Yang Jiechi Större politiska partier Kinas Kommunistparti (KKP) Senaste allmänna val Enpartistat (formellt flerpartistat) avsaknad av fria val Valuta Yuan (CNY)/renminbi (RMB) Växelkurs 1 USD = 7.0 CNY (mars 2008) BNP (total) 24 662 miljarder CNY (2007) BNP/capita 2 200 USD (2007) BNP/capita i PPP 6 757 USD (2007) BNP-tillväxt 11,4% (2007) Inflation 4,8% (2007) Arbetslöshet 4% urban arbetslöshet 2007 enl. officiell statistik, omkring 10% enligt vissa bedömare, därutöver omfattande undersysselsättning på landsbygden Viktigaste näringar Järn och stål, kol, kemi, verkstadsprodukter, kläder och textil, hemelektronik, bygg, transport och detaljhandel Budgetbalans -0,8% av BNP (2006) Valutareserv 1 588 miljarder USD (december 2007) Utlandsskuld 360 miljarder USD (2007 uppskattn.)
Sveriges Ambassad 2(9) Bytesbalans 262 miljarder USD (2007) Export (andel av BNP) 36% (2007) Exporttillväxt 25,7% (2007) Viktigaste exportprodukter Kläder, skor, IT-utrustning, hemelektronik och elektriska produkter, verkstadsmaskinell utrustning Import (andel av BNP) 28% (2007) Importtillväxt 20,8% (2007) Viktigaste importprodukter IT-utrustning och halvledare, råvaror, inklusive olja, oljeprodukter, metaller, verkstadsmaskinell utrustning Största handelspartners Svensk varuexport till landet 22,2 miljarder SEK (2007) Svensk varuimport från landet 43,5 miljarder SEK (2007) Fattigdom (andel av befolkningen 11,5% (Världsbanken, 2005) som lever under 1USD/dag) HDI-ranking 81/177 (2006) Utvecklingssamarbete med Sverige 70 miljoner SEK (2006) Bistånd totalt (belopp 1,78 miljarder USD (2006) mottaget bistånd) EU, USA, Japan, Hongkong, ASEAN * * * Kort historik Rötterna till dagens kinesiska samhälle går minst sextusen år tillbaka. Kejsaren Qin Shi Huang Di (vars namn gett upphov till vårt namn på Kina) grundade den första centraliserade kejsarmakten 221 f Kr. Under de följande tusen åren var Kina världens största, och på flera områden ledande, rike. I början på 1200-talet inledde Djingis Khan erövringen av landet och hans sonson Kublai Khan förlade huvudstaden till, som därmed kom att utvecklas till en världsmetropol. Under de efterföljande Ming- och Qing- dynastierna stagnerade utvecklingen, och Kina slöt sig inåt. Portugiser, som första européer, nådde Kanton 1514 och Storbritannien upprättade sin första handelsstation i samma stad 1689. Till följd av en rad förödmjukande militära förluster (bl.a. i de s.k. opiumkrigen) tvingades Kina avträda territorium, bland annat Hongkong, Macao, Vietnam och Vladivostokområdet. Artonhundratalet präglades av oro, och 1911 störtades kejsardömet. Sun Yatsen, ledare för det nybildade nationalistpartiet Kuomintang, tog makten. En period av fortsatt inre oro, där lokala krigsherrar utövade stor makt, följde. Kommunistpartiet, som bildats 1920, växte i storlek, och motsättningarna med Kuomintang stegrades. 1931 invaderade Japan Manchuriet. 1934-1935 genomförde den kommunistiska röda armen "den
Sveriges Ambassad 3(9) långa marschen" för att undgå att bli krossade av Kuomintangs styrkor. Under marschen kunde Mao Zedong befästa sin maktställning inom kommunistpartiet, och han blev 1935 dess oomstridde ledare. Året efter Japans kapitulation 1945 utbröt öppet inbördeskrig mellan kommunisterna och nationalisterna. 1949 intog kommunisterna och Mao Zedong utropade den första oktober Folkrepubliken. De besegrade nationalisttrupperna flydde till Taiwan. Under femtiotalet genomfördes en omfattande omorganisation av samhället enligt sovjetisk modell. Femårsplaner och folkkommuner introducerades. 1958 inleddes det "Stora Språnget" som syftade till att kollektivisera lantbruket och bl.a. öka stålproduktionen. Politiken visade sig katastrofal och bidrog tillsammans med missväxt till en svältkatastrof med minst 20 miljoner döda. Knappt tio år senare, 1966, proklamerade Mao "kulturrevolutionen". Befolkningen uppmanades att omvandla landet till en 'skola i marxism-leninism'. Stora delar av samhället påverkades av de politiska kampanjer som avlöste varandra. Rättssystemet sattes ur spel, och många människor omkom som en följd av kaoset under den tioåriga revolutionen. Efter Mao Zedongs död 1976 proklamerade den nye ledaren Deng Xiaoping 1978 en ny ekonomisk reformpolitik; den ekonomiska friheten ökade och Kina började öppna sig mot omvärlden. Krossandet av demokratirörelsen 1989 visade dock att det inte fanns planer på reform av det politiska systemet. 1997 respektive 1999 återgick Hongkong och Macao till Kina. År 2001 inträdde Kina i WTO och samma år tilldelades värdskapet för OS 2008. Hu Jintao utsågs 2002 till president och partiordförande efter Jiang Zemin. Utrikespolitik Det övergripande utrikespolitiska målet för Kina är att på fredlig väg bygga ett starkt land med en respekterad och icke ifrågasatt position i världssamfundet. Den ekonomiska tillväxten ses i sin tur som det fundament landets styrkeposition vilar på. Politiken förutsätter stabilitet i förhållande till omvärlden, särskilt som utrikeshandel, utländska direktinvesteringar och utländsk teknologi är viktiga drivkrafter bakom den kinesiska ekonomins tillväxt. Behovet av råvaror påverkar i allt större utsträckning Kinas utrikespolitik, vilken kännetecknas av en växande kinesisk närvaro i bl.a. Latinamerika och Afrika. Genom utrikespolitiken ska den ekonomiska utvecklingen främjas och tryggas utrikespolitiken är formad som ett verktyg för att skapa de förutsättningar som krävs för fortsatt tillväxt. Taiwan-frågan förblir den enskilt känsligaste frågan för Kina. Genom den s.k. "anti-utträdeslagen" (antagen 2005) har man klargjort att Kina aldrig kommer att acceptera ett självständigt Taiwan. Under de senaste åren har
Sveriges Ambassad 4(9) Kina uppmuntrat en ekonomiska integrering med Taiwan, och uppemot 100 000 taiwanesiska investeringar har gjorts på fastlandet. För att främja stabilitet och fortsatt tillväxt är byggandet av goda bilaterala relationer ett centralt inslag i utrikespolitiken. Relationerna till USA, EU, Ryssland och till länderna i regionen är de mest centrala, men kinesiska diplomatiska framstötar i Afrika och Latinamerika har lett till en ökad kinesisk närvaro (och inflytande) även i dessa världsdelar. Kina och USA har ett ekonomiskt och politiskt beroendeförhållande som gynnas av ett stabilt förhållande. Länderna har de senaste åren utökat samarbetet, men problem i relationen saknas inte. Tecken finns också på en växande rivalitet, betingad både av säkerhetspolitiska hänsyn som ekonomisk tillväxt. Inte minst Kinas snabbt växande handelsöverskott med både USA och Europa är en allt viktigare fråga i relationerna. Avtal om 'strategiska partnerskap' har ingåtts med en rad länder, inklusive europeiska. I regionen har den spända relationen till Japan förbättrats efter premiärminister Koizumis avgång. Hans efterträdare Shinzo Abes första utlandsresa gick till Kina, och vid årsskiftet 2007/08 besökte den nye premiärministern Yasuo Fukuda Kina. Ett ännu närmare samarbete med ASEAN har lett till en principöverenskommelse om ett frihandelsområde. Efter överenskommelser med Indien och Ryssland är Kinas landgränser nu i det närmaste reglerade. Endast två utestående gränstvister återstår, en med Indien, vilket inte hindrar att Kinas relation till Indien förbättrats väsentligt det senaste decenniet, samt en mindre gränstvist med Bhutan. Ryssland och de centralasiatiska länderna, med vilka Kina samarbetar inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation (SCO), är viktiga bl.a. för Kinas framtida energitillförsel. Kinas växande inflytande på den politiska världsscenen har inneburit att det kinesiska ställningstagandet till konflikter och kriser med internationella dimensioner såsom Darfur, Iran, Burma och koreanska halvön blir allt viktigare. Kina betonar vikten av multilateralism som princip och FN:s roll i den internationella politiken. Kina strävar efter en "multipolär världsordning" där USA:s strategiska inflytande kan balanseras. Inrikespolitik Den ekonomiska tillväxten är den främsta bidragande faktorn till den politiska ledningens fortsatta legitimitet. Den kinesiska regeringen fortsätter att prioritera ekonomisk tillväxt och har som mål att fyrdubbla BNP från år 2000 till 2020; man har redan nått halvvägs. År 2049 (då Folkrepubliken fyller hundra) ska ett samhälle med "medelhögt välstånd" vara uppnått. Även om ekonomisk tillväxt har högsta prioritet betonar den politiska ledningen numera att större hänsyn måste tas till ökande klyftor i samhället och miljöförstöring. Man vill skapa ett "harmoniskt socialistiskt
Sveriges Ambassad 5(9) samhälle" där de "fem obalanserna", dvs. mellan människa och natur, ekonomisk och social utveckling, stad och landsbygd, mellan olika regioner samt i Kinas förhållande till omvärlden, hanteras. Den ekonomiska tillväxten betonas fortfarande, men tillväxten och utvecklingen måste vara vetenskaplig, vilket i kinesisk retorik innebär att den måste vara hållbar, balanserad och ta hänsyn också till de kostnader en snabb tillväxt medför. Byggandet av ett "harmoniskt socialistiskt samhälle" ska också ses i ljuset av växande social oro. Protester till följd av konfiskering av land, miljöförstöring, uteblivna sociala förmåner, korruption eller outbetalda löner har blivit allt vanligare. I den ekonomiska utvecklingens kölvatten har antalet människor som flyttar från framförallt fattigare provinser i inlandet till arbete i storstäder ökat. Antalet s.k. migrantarbetare uppgår idag till omkring 200 miljoner. Dessa saknar ofta adekvat tillgång till offentlig service. För att möta missnöjet med korruption och sociala orättvisor vill kommunistpartiet öka lyhördheten för medborgarnas krav. Detta ska ske genom ökad öppenhet och transparens inom parti och statsapparat. Skyddet av partiets maktmonopol förblir en central målsättning. Under de senaste trettio åren har den ekonomiska reformpolitiken lett till en höjning av den generella levnadsstandarden och uppemot 300 miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Den privata sfären har vidgats betydligt. Sedan 2004 står det inskrivet i den kinesiska konstitutionen att staten ska skydda medborgarnas mänskliga rättigheter, och sedan 2007 nämns också mänskliga rättigheter i kommunistpartiets stadgar. En uppmärksammad lag som skyddar privat äganderätt antogs vid förra årets nationella folkkongress och trädde sedan i kraft under hösten. Rättssystemet reformeras kontinuerligt och en stor mängd nya lagar har antagits. Trots detta är grundläggande frihet och mänskliga rättigheter fortsatt kringskurna och öppen kritik av regering och partiet tillåts inte. Censur och kontroll av media och Internet är omfattande även om vissa förbättringar skett framförallt för utländska journalister inför Olympiaden. Fristående politiska organisationer och fackföreningar tillåts inte. Dödsstraff är vanligt förekommande. Tortyr och missförhållanden i fängelse och förvar är omfattande även om tecken på en ökad medvetenhet om dessa problem kommit till uttryck under senare år. Ekonomisk politik och handelspolitik Sedan Kina inledde reformpolitiken 1978 har landet upplevt världshistoriens kraftigaste ekonomiska omvandlingar, med en genomsnittlig tillväxt om nio procent årligen. Idag är Kina världens fjärde största ekonomi. Kärnan i reformerna har varit att öppna landet mot omvärlden för
Sveriges Ambassad 6(9) handel och investeringar samt att släppa fram marknadskrafterna. Framförallt tillverkningsindustrin har vuxit och utgör i dag cirka halva ekonomin. Viktiga branscher är tillverkningen av konsumtionsvaror, tekoindustrin, elektronik, fordon, maskiner, men även råvaruindustrin och kemikalieindustrin. Kinas regering har gjort klart att man kommer att satsa allt mer på förädlad industri och tjänstehandel. Jordbrukets betydelse har minskat, till cirka tolv procent av BNP, men 750 miljoner människor är fortfarande registrerade på landsbygden och i stor utsträckning beroende av jordbruket. Regeringen driver tillväxtpolitiken vidare men under senare år har problemen med den förda politiken blivit tydligare, vilket har lett till ökat fokus på hållbar utveckling. Utmaningarna omfattar ökade klyftor mellan stad och landsbygd, snabb urbanisering och en otillfredsställande social situation för migrantarbetare, en outvecklad finansiell sektor, hur de statliga företagen ska fortsätta att reformeras, vad man ska göra med industri bältet i nordöst, samt kanske framförallt en tilltagande miljöförstöring. Av de 20 mest förorenade städerna i världen ligger 16 i Kina. Kina har i allt högre grad integrerats med världsekonomin som en följd av reformerna och som en följd av medlemskapet 2001 i världshandelsorganisationen WTO. Utrikeshandeln uppgick år 2007 till 64 procent av BNP och Kina är i dag världens tredje största handelsnation. Kina importerar stora mängder råvaror och komponenter till infrastruktur och exportindustrin. Exporten domineras av konsumentvaror, framförallt kläder och hemelektronik. Den snabbt växande inhemska marknaden har lockat många utländska företag att etablera sig i Kina, som i många år varit en av världens största mottagare av utländska direktinvesteringar. År 2007 var de utländska direktinvesteringarna 83 miljarder USD. Kina har nyligen slutit frihandelsavtal med Chile, ASEAN och Pakistan. Under våren förväntas Kina sluta frihandelsavtal med Nya Zeeland. Kina är även medlem i APEC (Asia-Pacific Economic Cooperation). Sveriges relationer med Kina Sveriges förbindelser med Kina inleddes under 1700-talet genom Ostindiska kompaniet. Redan 1820 fick Sverige sin första officiella representant i Kina i form av Anders Ljungstedt som utnämndes till generalkonsul i Kanton. Det första bilaterala avtalet skrevs under redan 1847. Till skillnad från relationerna mellan Kina och framförallt andra europeiska länder har de svensk-kinesiska förbindelserna alltid varit vänskapliga. Den svenska regeringen tog avstånd från opiumhandeln och förbjöd svenskt deltagande. Under 1800-talet var ett stort antal svenska missionärer verksamma i landet.
Sveriges Ambassad 7(9) Vid början av 1900-talet var ett antal svenska företag, med Ericsson och SKF i spetsen, redan aktiva i Kina. Forskaren och upptäcksresaren Sven Hedin samt geologen och arkeologen Johan-Gunnar Andersson spelade en stor roll för svensk-kinesiska relationer i allmänhet under början av seklet. Efter utropandet av folkrepubliken blev Sverige det första västland som upprättade diplomatiska förbindelser med Kina den 9 maj 1950. Under Kinas isolering fram till Deng Xiaopings öppningspolitik 1978 var kontakterna och handeln begränsad. Sedan dess har utbyte på alla nivåer drastiskt ökat. Idag är Kina Sveriges största handelspartner i Asien. Sverige eftersträvar ett utvidgat utbyte och samarbete med Kina inom områden som handel, investeringar, teknik, vetenskap och kultur och är en aktiv dialogpartner i den reformprocess som Kina just nu befinner sig i. Det sker ett omfattande besöksutbyte i båda riktningar. Under den senaste treårsperioden har ett tiotal svenska statsråd och flera av riksdagsutskotten besökt Kina. 2006 avlade Kungaparet statsbesök i Kina i samband med fartyget "Götheborgs" anlöp till Kanton. Som ett svar på detta avlade Kinas president Hu Jintao ett uppmärksammat statsbesök i Sverige i juni 2007, det första någonsin från kinesisk sida. I april förväntas statsministern besöka Kina. Den sammanlagda varuhandeln med Kina uppgick 2007 till 65,7 miljarder SEK, och motsvarade knappt två procent av Sveriges export och drygt fyra procent av vår import. Kina var år 2007 Sveriges tolfte största handelspartner. Exportrådet har fyra kontor i Kina;, Shanghai, Hongkong och Kanton. Invest in Sweden Agency (ISA) har kontor i Shanghai och i och Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) är representerat i. Ambassaden agerar i stor omfattning "dörröppnare" för företag och organisationer i myndighetskontakter. Hösten 2007 inrättades ett särskilt miljöteknikcenter, CENTEC, vid ambassaden i. Antalet svenska företag ökar: uppskattningsvis finns idag 550 svenska företag i fastlands Kina, vartill kommer 130 i Hongkong. Sverige har ett gott namn i Kina och intresset är stort för svenska samhällslösningar. Svensk teknologi och forskning åtnjuter högt anseende. En omfattande dialog förs i frågor som företagens sociala och miljömässiga ansvar, energieffektivitet, trafiksäkerhet, innovationer, bioenergi, samt hälsovård. Samverkan sker även inom andra områden där Sverige har särskild expertis, såsom handels- och tullförenklingssamarbete. Sveriges utvecklingssamarbete med Kina styrs av en landstrategi och sker till övervägande del i form av kontraktsfinansierat tekniskt samarbete bundet till svenska resurser med tyngdpunkt på kapacitetsutveckling och institutionsuppbyggnad. Samarbete sker vidare genom internationella
Sveriges Ambassad 8(9) utbildningsprogram och u-krediter. Det övergripande syftet med samarbetet är att påskynda reformprocessen och främja miljömässigt hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättsutveckling och demokratisering samt jämställdhet och social trygghet. Utvecklingssamarbetet med Kina kommer i sin nuvarande form att fasas ut år 2010 och övergå i ett s.k. selektivt samarbete. Under 2007 uppgick budgeten för Sveriges utvecklingssamarbete med Kina till 70 miljoner SEK. Miljösamarbetet består i huvudsak av kapacitetsstöd till miljöförvaltningar inom bl.a. områdena vatten och luft. Stöd ges vidare till China Council, som är rådgivare till den kinesiska regeringen vad gäller miljöpolicyfrågor. Ett institutionellt samarbete mellan Naturvårdsverket och dess kinesiska motpart är under planering. Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet (RWI) genomför sedan 1996 en Sida-finansierad utbildning inom området mänskliga rättigheter som vänder sig till den akademiska sektorn och rättsväsendet. Under 2004 invigde RWI och s universitet en forskningsinriktning inom International Human Rights Law på mastersnivå. Kulturutbytet mellan Sverige och Kina är intensivt. Under senare år har intresset för svensk scenkonst, musik, litteratur och barnkultur ökat, samtidigt som den kinesiska samtida konsten blir alltmer populär i andra länder, däribland Sverige. Turismen i båda riktningar ökar, och antalet svenska turister till Kina uppskattas till cirka 30 000 årligen. Enligt uppskattningar bokade kinesiska besökare 113 000 hotellnätter i Sverige under 2007. Runt 3 000 svenskar beräknas vara bofasta i Kina. EU:s relationer med Kina Kina är idag EU:s näst största handelspartner. Det första handelsavtalet från slutet av 1970-talet reviderades 1985 till ett handels- och samarbetsavtal. Under 2005 gav EU:s medlemsländer Europeiska kommissionen mandat att förhandla med Kina om ett s.k. partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA), som ska ersätta och utvidga det befintliga handelsavtalet från 1985. 2007 påbörjades formellt förhandlingarna. Toppmöten EU-Kina hålls årligen, det senaste ägde rum i november 2007 i. Vid toppmötet beslutades att parterna skulle inrätta en ekonomisk och finansiell s.k. högnivådialog. Samtalen vid toppmötet kom även att inriktas på den då förestående klimatkonferensen på Bali. Under tidigare toppmöten har EU och Kina tecknat avtal om ökat samarbete inom bl.a. energi- och transportsektorerna och ingått ett partnerskap om
Sveriges Ambassad 9(9) klimatförändringar. EU för en aktiv dialog med Kina om mänskliga rättigheter. Europeiska kommissionen presenterade i november 2006 en ny Kinastrategi, EU-China: Closer partners, growing resonsibilities, med ett separat handelspolitiskt dokument, lägger tonvikt på ett ökat ömsesidigt ansvar. EU är en av de största biståndsgivarna till Kina. Bland de områden som omfattas ingår uppbyggnaden av Kinas rättsväsende, tillämpningen av landets WTO-åtaganden, samt förbättring av miljöskydd och hållbar utveckling.