Forskning för hälsa NUMMER 2/2011 TEMA HJÄRTINFARKT OCH STROKE RYTMTRÄNING FÖR BÄTTRE RÖRELSE Ultraljudets utveckling PER WESTER STUDERAR STROKE Dold diabetes ökar risken för hjärtinfarkt Start för stora studier Hjärnan läker med stamceller
Vår i luften Vintern har varit lång, men nu har snön smält på de flesta platser i landet. Med sitt intensiva kvitter lockar fåglarna ut oss på sköna promenader i den varma vårsolen. En halvtimmes promenad om dagen håller hjärta och kärl i trim och ännu bättre är det om man har möjlighet att gå i lite mer krävande terräng. FOTO LENA ÖRITSLAND/FOLIO Omslagsfoto Andreas Nilsson Forskning för hälsa Chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner, Hjärt-Lungfonden Projektledare Karin Myhrström karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se Redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg karin.strand@appelberg.com Redaktörer Petra Lodén, Appelberg, och Anne Hammarskjöld, Appelberg Grafisk form Erich Blunck, Appelberg Tryck Trydells, Laholm Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. www.hjart-lungfonden.se Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, 114 84 Stockholm Telefon 08-566 24 200 fax 08-566 24 229 Org nr 802006-0763 ISSN 1653-9753 2 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011
04 16 12 8 04 Hjärtinfarkt och dold diabetes Trots sin sunda livsstil drabbades Dan Warghagen av en hjärtinfarkt. Ett par dagar senare fick han även beskedet att han hade diabetes. 08 Diabetes fara för hjärtat De som har diabetes löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt än andra. Dessutom löper de större risk att även få en andra infarkt. 11 En bild av hjärtat Ultraljud gör det möjligt att se en flerdimensionell bild av ett hjärta och är till stor hjälp vid diagnostisering av olika hjärtåkommor. Tekniken har utvecklats och förfinats under flera decennier. 12 Stamceller läker Genom att tillföra stamceller i blodet hoppas forskare i Umeå att kunna påskynda hjärnans återhämtning efter stroke. 16 Rytm för rörelse Med hjälp av rytm- och musikterapi kan strokedrabbade träna rörelse, balans, minne, motorik och koncentration. 20 Tusentals svenskar i nya studier Till glädje för framtida forskare startar nu fyra stora svenska befolkningsstudier. En av dem har initierats av Hjärt-Lungfonden. I varje nummer 7, 15 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Kryddigt räkris innehåll 160 miljoner till forskarna vi är redan en bra bit in på år 2011, men jag vill ändå blicka tillbaka på Hjärt-Lungfondens fantastiska resultat 2010 och vad det betyder för forskningen i Sverige. 160 000 000 kronor. 160 miljoner. Så mycket pengar får landets hjärt- och lungforskare nu av Hjärt-Lungfonden, tack vare förra årets gåvor från privatpersoner och företag. Det är mer än något år tidigare och det kan komma att betyda genombrott som räddar många människors liv. Hjärt-Lungfonden stödjer flera hundra forskningsprojekt runt om i landet och forskningsanslagen är eftertraktade. Förra året fick vi fler än 800 ansökningar till ett värde av över 1,1 miljarder kronor. Det är svindlande summor och i sammanhanget kan 160 miljoner kronor tyckas lite, men det är pengar som gör stor nytta. Håll utkik efter Forskningsrapporten 2011 som kommer under våren. Där berättar vi mer om vilken forskning Hjärt- Lungfonden stödjer och vilka resultat forskningen hittills har åstadkommit. Det stora antalet ansökningar från forskarna har gjort att vi vid årsskiftet utökade vårt Forskningsråd med fem ledamöter. Det betyder att det i dag är sammanlagt 20 fors- kare från landets universitet och universitetssjukhus som gör det viktiga arbetet med att gå igenom alla ansökningar och föreslå för Hjärt-Lungfondens styrelse vilka som ska få de eftertraktade anslagen. i det här numret av Forskning för hälsa kan du läsa mycket om stroke. Det är en sjukdom som drabbar 30 000 svenskar om året. Hälften av dem dör eller blir svårt handikappade och Hjärt-Lungfondens mål är att halvera de siffrorna. Därför gjorde vi förra året en specialsatsning på 20 miljoner kronor till Uppdrag: Besegra stroke, ett projekt tillsammans med Karolinska institutet som vi hoppas mycket på. Vi hade också för första gången en informations- och insamlingskampanj kring stroke. Det är en välbehövlig kampanj som återkommer nu i juni och som vi hoppas att du vill vara med och stötta. staffan josephson Generalsekreterare 3 Forskning För hälsa 2/2011 3
TEMA Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt och dold diabetes För drygt ett halvår sedan drabbades Dan Warghagen av en allvarlig hjärtinfarkt. På Karolinska universitetssjukhuset fick han även besked om att han har typ 2-diabetes. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO SUSANNE KRONHOLM 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011
En hjärtinfarkt var det sista Dan Warghagen, 56 år, hade väntat sig. Jo, han är en man med många järn i elden, på senare tid hade han känt sig stressad och ganska nyligen hade han också förlorat sin bror. Men han har alltid hållit sig i form. Efter en rätt intensiv doktorandkurs i Trosa skärgård i augusti förra året kom Dan Warghagen hem till sin lägenhet i Stockholm. Han kände sig oerhört trött, men drog på sig löparskorna för att ta en runda. Den blev kort det kändes tungt, kroppen ville inte riktigt och han styrde stegen hemåt. Väl hemma tog han ett bad och satte sig sedan vid datorn för att arbeta med sin avhandling i geografi. Plötsligt fungerade inte armarna utan de föll ner från bordet, han mådde illa och tog sig in i badrummet igen. Strax därefter kände han en intensiv smärta i hjärtat och i vänster skuldra, halsen värkte, han fick svårt att andas och han föll ihop på golvet. Då förstod jag att jag hade fått en hjärtinfarkt. Som tur var hade jag min mobil med mig och min frus telefonnummer på kortnummer. Jag lyckades ringa henne och medan jag väntade på ambulansen låg jag och sparkade med benen för att inte förlora medvetandet annars dör jag, tänkte jag. Minnesbilderna och tidsuppfattningen när Dan Warghagen väl kom in till Karolinska universitetssjukhuset i Solna är mycket suddiga. Han minns inte mycket, men vet att läkarna genomförde en ballongvidgning och att ett stent sattes på plats i kärlet. Dagarna efter operationen var han var väldigt trött och omtumlad. Men jag minns att jag var oerhört förvånad över att jag hade fått en hjärtinfarkt och att den var så pass allvarlig. Vänstra kammaren hade i princip kollapsat och blodförsörjningen av hjärtat var halverad. Jag som alltid har ätit bra mat, som har varit aktiv och rört på mig och alltid haft lågt blodtryck. Jag är smal och röker inte heller så en hjärtinfarkt i min ålder var det sista jag hade trott skulle drabba mig, säger han. Efter några dagar på intensivvårdsavdelningen fick han en fråga han inte heller hade förväntat sig: Vet du om att du har diabetes? Min mamma hade typ 2-diabetes och att jag hade en ärftlig benägenhet slog mig ganska snabbt. Men det var ändå något av en chock. Återigen tänkte jag: Jag som har känt mig hyfsat frisk. På Karolinska universitetssjukhuset gick Dan Warghagen i den speciella hjärtinfarktskola och diabetesskola som finns för patienter och anhöriga. Här kunde han få reda på fakta och träffa andra personer i samma situation. Det var bra för mig. Vi kunde prata öppet utan att behöva förställa oss, och jag kände att jag inte var ensam. För det väcks många tankar och lika Forskning För hälsa 2/2011 5»
Den gångna vintern har tagit på krafterna, säger Dan Warghagen. Efter hjärtinfarkten i augusti har han kämpat hårt för att få kontroll på sin diabetes. Dessutom har han genomgått ytterligare en hjärtoperation. Fler än jag drabbas av smygande diabetes och för att få klarhet i många frågor behövs det mer forskning. många frågor när man drabbas av en hjärtinfarkt, och att sedan få reda på att man har diabetes det är tungt. Under den här tiden förstod Dan Warghagen att han hade haft en del symptom som tydde på tidig diabetes, men som han inte hade kopplat till något allvarligare än kanske just stress. När jag tänkte efter hade jag känt mig trött under några års tid, varit ovanligt törstig, gått på toaletten på nätterna och haft kramper i vaderna. De här tecknen hade jag varit medveten om, men tänkt att det ordnar sig nog när allt är lugnare. Dan Warghagen tror själv att det var hans pressade situation som utlöste hjärtinfarkten, men förstår också att den smygande diabetesen har varit en bidragande orsak. Stressen har han börjat lära sig att hantera: Han säger nej när han känner att han inte orkar och ber om hjälp när han behöver. Det är en ny lärdom i livet. Hans diabetes är svårare att hantera. Jag kämpar mest med min diabetes just nu. Jag är fortfarande förbryllad över att jag drabbades jag är ju inget klassiskt fall. Men akademiskt skolad som jag är försöker jag få mer kunskap genom att söka information och att läsa, det hjälper mig mycket. Dan Warghagen är även med i en studie som genomförs på Karolinska universitetssjukhuset och den bidrar till att han får ökad kunskap om hur diabetes fungerar och hur han ska leva för att må så bra som möjligt. Han deltar även i motionsgymnastik på Karolinska institutet eftersom det är viktigt med motion, både för att komma igen efter en infarkt och för att hålla diabetesen i schack. Motion och bra kost kan i vissa fall bidra till att man inte behöver ta medicin. Men det är fortfarande svårt att få blodsockret stabilt och jag har inte riktigt fått kläm på vad jag ska göra för att få det att ligga bra. Ibland är det högt även om jag äter efter rekommendationerna, ibland ligger det bra trots att jag har slarvat. Nu tar jag två tabletter av läkemedlet metformin om dagen och en långtidsverkande spruta insulin till natten. I mitten av februari i år genomgick Dan Warghagen ytterligare en operation. Pumpfunktionen i hjärtat har inte förbättrats sedan hjärtinfarkten utan är fortfarande kraftigt nedsatt och det finns en risk för att hans hjärta plötsligt slutar slå. Han fick en så kallad ICD inopererad, en liten defibrillator som ger en stöt i hjärtat om det skulle stanna. Det är tungt många dagar, det måste jag erkänna, och den här vintern har tagit på krafterna. Det är mycket jag måste acceptera, bland annat att jag inte kan spela innebandy mer, det kommer mitt hjärta inte orka. Jag får försöka anpassa mig helt enkelt. Det är tur att våren är på gång och att jag tycker om att vara ute och jobba i trädgården, säger han. Livet har förändrats för Dan Warghagen, men trots alla omställningar är han tacksam över att han lever, att han får vara med om allt smått och stort som finns och händer i livet. Och han tycker att det är bra att han får möjlighet att berätta om sina upplevelser: Det är viktigt att det här uppmärksammas. Fler än jag drabbas av smygande diabetes och för att få klarhet i många frågor behövs det mer forskning, säger han. 6 Forskning För hälsa 2/2011
AKTUELL FORSKNING Ny mätmetod spårar hjärtsjukdom En doktorand vid Uppsala universitet har utvärderat en ny metod som kan påvisa förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom hos äldre. Metoden innebär att man mäter blodflödet i underarmen vid två olika tillfällen och däremellan stänger av blodflödet med hjälp av en vanlig blodtrycksmanschett. Därefter räknar man fram en kvot med vars hjälp man får ett mått på patientens kärlfunktion. Mätmetoden visade sig vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än flera andra metoder som används i dag. Samtidigt är den enkel, ofarlig och kostnadseffektiv. ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE Låg inkomst ökar propprisk Friskfaktorer ger långt liv Klassiska friskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är av betydelse för den som vill bli gammal åtminstone gäller detta män. Det visar en studie av 855 män födda 1913 där 111 fyllt 90 år eller mer. Störst chans att få fira sin 90-årsdag hade de som inte rökte, drack måttliga mängder kaffe, hade god social standard och lågt kolesterolvärde vid 50 års ålder. Männen ingår i studien 1913 års män som startade 1963 då en tredjedel av alla manliga 50-åriga göteborgare kallades till en hälsoundersökning med fokus på hjärt-kärlhälsa. Vart tionde år har männen undersökts på nytt, samtidigt som nya 50-åringar inkluderats i studien. Personer med låg inkomst och kort utbildning löper större risk att drabbas av blodpropp i venerna än välutbildade höginkomsttagare. Det visar en studie som gjorts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Studien omfattar alla personer bosatta i Skåne som var över 25 år när studien startade 1990. De följdes under 13 år och därefter jämförde forskarna de socioekonomiska förhållandena hos dem som drabbats av blodproppar i venerna med dem som inte drabbats. Resultaten visade att låg inkomst, låg utbildningsnivå och ensamboende ökade risken för att både drabbas av och dö i venös blodpropp. Till exempel hade de med mindre än nio års utbildning 44 procents högre risk att drabbas jämfört med personer med mer än 13 års utbildning. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer påverkar risken för hjärtinfarkt. ISTOCKPHOTO Hantera stressen! Hjärtsjuka personer som lär sig hantera stress kan slippa en ny hjärtinfarkt. Det visar en svensk studie som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine. Studien omfattar 362 hjärtsjuka män och kvinnor under 75 år som vårdats på Akademiska sjukhuset i Uppsala för hjärtinfarkt eller annan hjärtsjukdom. 170 av dem fick traditionell behandling och 192 traditionell behandling plus att de fick genomgå kognitiv beteendeterapi (KBT) som lärde dem hantera stress. KBT-programmet omfattade 20 tvåtimmarsträffar under ett års tid. Patienterna har därefter följts i nio års tid. Jämfört med deltagarna i kontrollgruppen har betydligt färre i KBT-gruppen drabbats av en ny hjärtinfarkt eller annan akut hjärthändelse. Andelen patienter som behövde läggas in på grund av hjärtbesvär var 40 procent lägre i KBT-gruppen och andelen som fick en ny hjärtinfarkt var 45 procent lägre. ISTOCKPHOTO 48 procent av dödsfallen i Europa beror på hjärt-kärlsjukdom. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011 7
tema Hjärtinfarkt Diabetes fara för hjärtat Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av en hjärtinfarkt, men varför det är så vet man inte helt säkert. TexT ElisabEt tapio NEuwirth illustration moa bartling Din gåva stödjer! Vid sidan av sitt arbete som specialistläkare på hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna forskar Linda Garcia Mellbin kring sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. Dagligen träffar hon hjärtinfarktspatienter som redan har diagnosen diabetes, men hon behandlar även många som får sin diagnos strax efter hjärtinfarkten. Det är mycket vanligt med glukosstörningar vid hjärtinfarkt. Endast en tredjedel av alla patienter med hjärtinfarkt som inte har diabetes sedan tidigare har en normal glukosomsättning, berättar hon. Läkarna vet att personer med diabetes löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt, men man vet inte exakt varför. Ett högt blodsocker är en del i processen, men det finns också andra riskfaktorer som har extra stor betydelse speciellt hos patienter med typ 2-diabetes, till exempel kombinationen av höga blodfetter och högt blodtryck, säger Linda Garcia Mellbin. Vi tror att det höga blodsockret sätter igång olika farliga processer i kärlen som oxidativ stress och inflammation kärlväggen förändras och det skapas kärlförträngningar. De övriga riskfaktorerna har också en kraftig inverkan på kärlen och tycks vara minst lika viktiga att få under kontroll. På Karolinska universitetssjukhuset gör man några dagar efter hjärtinfarkten en glukosbelastning på alla patienter som inte har en sedan tidigare känd diabetes. Studier har visat att det är en av de tillförlitligaste metoderna att hitta patienter med diabetes. Linda Garcia Mellbin är 36 år, specialistläkare och medicine doktor verksam på hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon är medlem av forskningsgruppen för hjärtsjukdomar och diabetes, ledd av professor Lars Rydén. Det är viktigt att fånga in dem som har för höga blodsockervärden och vi gör det för att kunna ge rätt behandling och få en helhetsbild av patienten. Vissa känner till att de ligger på gränsen och blir inte förvånade. Andra är inte medvetna om det alls. Det lömska är att man kan ha en glukosstörning under många år utan att känna till den. Man kanske till och med har helt normala värden när man har mätt dem vid en hälsoundersökning, säger Linda Garcia Mellbin. Personer med typ 2-diabetes som har haft en hjärtinfarkt löper dessutom större risk än andra att drabbas av en ny infarkt. Inte heller här vet läkarna exakt varför, men för att förebygga en ny hjärtinfarkt försöker man behandla patientens samlade riskfaktorer. Att ge blodfettssänkande och blodtryckssänkande mediciner är viktigt. Ett högt blodtryck är betydligt farligare för en hjärt- infarktspatient med diabetes än för en utan. Sedan måste man naturligtvis också få kontroll på blodsockernivåerna. En del behöver tillägg av läkemedel som sänker blodsockervärdena, men inte alla. För en del räcker det med livsstilsförändringar som att röra på sig 30 minuter om dagen, sluta röka och att gå ner i vikt. Helhetsbilden av patienten har blivit allt viktigare inom sjukvården. Jag hoppas och tror att vi olika specialister har blivit bättre på att samarbeta och att göra uppföljningar. Vi försöker gemensamt titta på alla delarna och försöker få patienten att förstå varför vi sätter in behandling och hur viktig den är. På Karolinska universitetssjukhuset finns en diabeteshjärtskola för de patienter som har drabbats av hjärtinfarkt och har nyupptäckt diabetes. Där får de träffa både kardiologer och diabetologer. I framtiden skulle det vara bra om det fanns speciella mottagningar för patienterna där man kunde ta hand om allt i så stor utsträckning som möjligt. Då skulle den här patientgruppen inte behöva gå till så många olika specialister, säger Linda Garcia Mellbin. Forskningen kring den problematik som rör personer med diabetes går framåt. Linda Garcia Mellbin berättar att fokus nu har flyttats från kärlkomplikationer i exempelvis njurar och ögon till skadorna som kan uppkomma i hjärta och kärl. En del av forskningen handlar om hur lågt man ska sänka blodsockret och vilka de optimala blodsockernivåerna är. 8 Forskning För hälsa 2/2011
Det är viktigt att tidigt fånga upp personer med glukosstörning eller diabetes. Detta för att kunna ge rätt behandling och förhoppningsvis förebygga hjärtinfarkt. Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan. Det handlar om att hitta riskindivider i tid, bland annat personer med diabetes eller förstadier till sjukdomen, och bättre sekundärpreventiva åtgärder efter hjärtinfarkt. Dessutom krävs det resurser för mer forskning, bland annat om diabetes och om varför diabetes ökar risken för hjärtsjukdom. Inom forskningen studeras om det finns någon skillnad mellan den diabetes som har haft en påverkan på kärlen under en längre tid och nyupptäckt diabetes som inte har påverkat kärlen. Forskning visar att det lönar sig att upptäcka och behandla diabetes tidigt. Troligen är det så att ju tidigare diabetes upptäcks, desto viktigare är det att sänka blodsockret. Vid diabetes som har funnits länge är det viktigare att titta på hela riskprofilen, det vill säga blodsockernivåer, blodfetter och blodtryck och att sänka samtliga. En annan del handlar om läkemedel mot diabetes, och även där har fokus flyttats. För två år sedan gick FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, ut med rekommendationer till läkemedelsindustrin om att de diabetesmediciner som finns eller kommer ut på marknaden ska testas på hur de påverkar hela kroppen och i synnerhet hjärta och kärl, alltså inte enbart blodsockernivåerna som tidigare. Ett etablerat läkemedel, metformin, har hamnat i rampljuset på senare tid eftersom studier har visat att det kan vara särskilt gynnsamt för blodsockernivåerna, men att det eventuellt även har en skyddande effekt mot hjärtinfarkt och kanske till och med cancer. Det ger hopp, säger Linda Garcia Mellbin. Forskning För hälsa 2/2011 9
Daniel Edelsvärd är projektledare på Hjärt-Lungfonden. Forskning ökar överlevnaden Antalet personer som överlever en hjärtinfarkt ökar stadigt. Det kan vi tacka de senaste decenniernas forskning för. Men mycket återstår, exempelvis att hitta sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. TexT karin strand foto gettyimages, sanna skerdén, erich blunck För 24 år sedan dog 18 400 personer i hjärtinfarkt. 2008 var motsvarande siffra 10 500. Bakom denna dramatiska förbättring i statistiken ligger gedigna forskarinsatser, både vad gäller framtagandet av olika läkemedel, utvecklandet av nya vårdmetoder och insikten om livsstilens betydelse. För 50 år sedan hade vi fortfarande mycket lite kunskap om orsakerna till hjärtinfarkt och trodde att det helt enkelt var en del av åldrandet, berättar Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I slutet av 50- och början av 60-talen genomfördes stora epidemiologiska studier som visade att höga halter av kolesterol i blodet samt rökning ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt. Inte långt därefter insåg man att även högt blodtryck kunde räknas in bland riskfaktorerna. De här insikterna stimulerade den experimentella forskningen som ledde fram till nya läkemedel. På 80-talet kom exempelvis först betablockerare och kalciumhämmare som behandling för högt blodtryck, och därefter statiner som sänker det onda LDL-kolesterolet, berättar Jan Nilsson. Parallellt pågick forskning om livsstilens betydelse för de olika riskfaktorerna. Det ledde till medvetenhet om farorna med tobaksrökning samt om vikten av motion och en hälsosam kosthållning. De nya läkemedlen i kombination med livsstilsförändringar minskade dödligheten i hjärtinfarkt med 40 procent på mindre än 30 år, konstaterar Jan Nilsson. Jan Nilsson. De stora forskningsframstegen inom det akuta omhändertagandet av hjärtinfarktspatienterna kom under 80- och 90-talen. I mitten av 80-talet hittades sprucket plack med en blodpropp i kranskärl hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt. Detta ledde till en snabb utveckling av propplösande läkemedel, trombolys, vilket på bara några år halverade dödligheten i akut hjärtinfarkt. Men eftersom trombolysen inte kan användas på alla hjärtinfarktspatienter utvecklades även tekniken med ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt, vilket fungerar på alla, berättar Jan Nilsson. Trombolys och ballongvidgning har resulterat i att för den som kommer till sjukhus med akut hjärtinfarkt har risken att dö minskat med hela 70 procent en dramatisk siffra. I dag står forskarna inför nya utmaningar. Intresset har riktats mot riskfaktorerna diabetes och övervikt. Forskare letar nu efter sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. Utmaningarna är många och mycket forskning återstår, säger Jan Nilsson. Frågor väntar på svar Alla kan drabbas av hjärtinfarkt men tack vare forskningen kan också allt fler räddas till livet. År 2007 satte Hjärt-Lungfonden upp ett antal mål för att minska sjuklighet och död i olika hjärt-, kärl-, och lungsjukdomar. När det gäller hjärtinfarkt är målet att antalet avlidna ska halveras mellan 2007 och 2017 för att därmed rädda fler än 5 000 liv. 2007 var antalet avlidna 11 000 personer. Tack vare framsteg inom forskningen har siffran krupit neråt och var 10 500 år 2008. Det är positivt, men det finns fortfarande stora behov av mer forskning, säger Daniel Edelsvärd, projektledare för Hjärt-Lungfondens hjärtinfarktskampanj. Vårens insamling går till forskningsprojekt som ska ta reda på mer om varför vissa drabbas av hjärtinfarkt och andra inte. Vilken roll spelar inflammationen i placken? Vad är det som gör att placken brister? Vilken roll spelar generna? Det är många frågor som väntar på svar, säger Daniel Edelsvärd. Daniel Edelsvärd påpekar att för den som vill stödja forskningen om hjärtinfarkt är det en bra idé att bli månadsgivare till Hjärt-Lungfonden. Gåvor som kommer in till Hjärt-Lungfonden via autogiro minimerar administrationskostnaderna och mer pengar kan gå till forskningen. 10 Forskning För hälsa 2/2011
milstolpar Ultraljud En bild av hjärtat Med hjälp av ultraljud kan dagens kardiologer få en bild av ett hjärtas struktur, funktion och pumpkapacitet. Tekniken har en lång och spännande historia. TexT Karin STrand Ultraljudsundersökningen är enkel och helt smärtfri för patienten. Ultraljudsundersökning, eller ekokardiografi som det också kallas, har blivit ett viktigt hjälpmedel för kardiologer när det gäller att ställa korrekta diagnoser vid exempelvis hjärtsvikt eller olika former av hjärtrytmrubbningar. Vid en ultraljudsundersökning placeras en givare på bröstkorgen och på en skärm kan man då se en tre- eller fyrdimensionell bild av hjärtat. Kardiologen kan se storleken på hjärtkamrarna och förmaken, kamrarnas ihopdragningsgrad, väggarnas tjocklek och klaffarnas utseende. Med hjälp av dopplerteknik kan man också mäta blodflödet in och ut ur hjärtat. Rent tekniskt är ultraljud ett ljud med en frekvens högre än 20 KHz. Tekniken utvecklades under andra världskriget då den användes för att upptäcka ubåtar. Ljudvågor fortplantas i vatten, och när de studsar mot ett föremål, reflekteras de tillbaka och projiceras med datateknikens hjälp på en skärm. Det var Hellmuth Hertz, professor i fysik och verksam i Lund, som utvecklade ultraljudstekniken för diagnostiska syften. Initiativet kom från kardiologen Inge Edler som ville finna ett sätt att kunna ställa rätt diagnos på olika typer av hjärtfel. Han trodde att det kanske skulle gå med radar, men Hellmuth Hertz förkastade den idén och föreslog att man i stället skulle försöka med ultraljud. Den 29 oktober 1953 utförde de gemensamt den första ultraljudsundersökningen på en hjärtpatient. Utrustningen var inlånad från Siemens och hade modifierats av Hellmuth Hertz. Vid den undersökning som Hertz och Edler genomförde var det vibrationer i en så kalllad piezoelektrisk kristall som skapade en stråle av högfrekventa ljudvågor och sändes in i bröstkorgen. När vågorna passerade en gränsyta reflekterades en del av ljudet det uppstod ett eko som reflekterades tillbaka till kristallen. Ju längre tid det tog för ekot att komma tillbaka till kristallen, desto större var avståndet mellan bröstkorgsväggen och den del av hjärtat som gav ekot. Det första någonsin registrerade ultraljudsekokardiogrammet (UCG1), skapat i Lund 1953. De första ekokardiografibilderna såg inte mycket ut för världen, men tekniken utvecklades och i dag anses ultraljudet vara lika epokgörande som en gång EKG. Hertz och Edler föreslogs flera gånger till Nobelpriset, men fick det aldrig. Däremot fick de 1977 det prestigefyllda amerikanska Laskerpriset. foto gettyimages foto SydSvEnSKa MEdicinhiSToriSKa SällSKapET ultraljud genom tiderna 1794 Italienaren Lazzaro Spallanzani upptäcker ultraljudet då han kan visa att fladdermöss navigerar i mörker med hjälp av ekot av högfrekvent ljud. 1880 Bröderna Pierre och Jacques Curie upptäcker den så kallade piezoelektriska effekten vilket gjorde det möjligt att generera ultraljud och ta emot eko. 1942 Ultraljudsdiagnostiskens fader, den österrikiske läkaren Karl Theo Dussik, publicerar den första artikeln om ultraljud som diagnostiskt verktyg. 1953 Hellmuth Hertz och Inge Edler utför den första ultraljudsundersökningen av ett hjärta. 1955 Den skotske läkaren Ian Donald utvecklar ultraljudet som medicinskt diagnosverktyg, vilket bland annat gör det möjligt att upptäcka tumörer och cystor inne i kroppen. 1985 Färgdoppler introduceras för avbildning av blodets hastighet. 2000-talet Stora framsteg inom datortekniken gör det möjligt att se kroppens organ i 4D. Forskning För hälsa 2/2011 11
TEMA Stroke Stamceller läker Kan tillförsel av stamceller i blodet påskynda hjärnans återhämtning efter stroke? Svaret kanske finns i ett laboratorium i Umeå. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO ANDREAS NILSSON Per Wester möter vid huvudingången på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Från den höga fasaden i vit 60-talsarkitektur löper flyglar och tillbyggnader. Här tar man hand om regionens 885 000 invånare, spridda över ett område lika stort som halva Sveriges yta. Professorn i medicin vid Umeå universitet tillika överläkaren för Umeå strokecenter Per Wester har sitt rum i slutet av en lång korridor flera våningar upp. På arbetsrummets datorskärm lyser färgglada bilder av stamcellsodlingar, fotograferade under mikroskop i ett laboratorium beläget i en annan del av detta stora sjukhuskomplex. Per Westers engagemang kring stroke och strokepatienter är djupt och brett och han berättar att mycket av dagens forskning är inriktad på vad som händer i den akuta fasen och på hur skadan på hjärnan ska kunna begränsas vid stroke. Men det vi jobbar med här i Umeå är att se vad som händer i hjärnan när den skadas vid stroke och vad man kan göra för att på bättre sätt läka den skadade hjärnan, förklarar Per Wester, vars forskning stöds av Hjärt-Lungfonden. När blåljusen slocknat, proppen lösts upp och den akuta krisen är över inleds kroppens långsamma och mödosamma arbete att återhämta sig. De flesta som får stroke drabbas av förlamning och kan mista rörligheten i arm eller ben i ena kroppshalvan. Många drabbas av afasi, att talet påverkas, medan andra kan få synstörningar, tappa känseln eller få en kognitiv nedsättning, beroende på vilken del av hjärnan som skadats. Hjärnan har en naturlig förmåga att återhämta sig efter stroke, men det är oklart hur det faktiskt går till när rörelseförmågan eller talet kommer tillbaka. Vi vet faktiskt inte varför man blir bättre. Det verkar som om andra centra i hjärnan tar över vissa funktioner från det skadade området. Det kan vara celler från den oskadade hjärnhalvan eller andra närliggande celler. Dessutom nybildar hjärnan celler i de skadade områdena. Vi vet också att stamceller frisätts från benmärgen till blodet vid stroke och att detta tycks bidra till läkeprocessen och gynna nytillverkningen av celler, säger Per Wester. Stamceller är en slags omogna ursprungsceller som kan ombildas och bli olika sorters celler såsom fett-, brosk-, hjärtmuskel- eller just hjärnceller. Till en början verkar det som om de stamceller som frisätts hamnar på många olika ställen i kroppen, i lungan, levern, mjälten, men att det sedan verkar bli en ansamling av dessa celler i det skadade området i hjärnan, en så kallad homeing-effekt. När ansamlingen börjar och varför detta sker, ja, det är just det Per Westers forskarteam försöker finna svaren på. Frågan är om man genom att tillföra stamceller i blodet kan framkalla snabbare tillväxt och ytterligare stimulera hjärnans egen nytillverkning av celler. Målet är att strokepatienter snabbare ska få tillbaka normala kroppsfunktioner. Visar sig behandlingen effektiv kan en del av framtidens efterbehandling bli att odla fram patientens egna stamceller, som efter ungefär fyra veckors delning återförs in i blodomloppet. Till skillnad från de akuta insatserna med proppupplösning vid stroke är detta en behandling som inte måste sättas in omedelbart, utan förväntas få stor effekt även efter fl e r av e c k o r. Att det sker en mobilisering av stamceller från benmärgen till blodet efter stroke kan man se genom blodprov. De enda metoderna för att säkert veta att det blir en mobilisering av stamceller i strokeområdet är genom djurexperiment eller 12 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011
Din gåva stödjer! Fakta Stamceller frisätts från benmärgen till blodet vid stroke och detta tycks bidra till läkeprocessen. Namn: Per Wester Ålder: 51 år Titel: Professor i medicin vid Umeå universitet och medicinsk chef och överläkare vid Umeå strokecenter. Bakgrund: Stockholmare med läkarexamen i Umeå, postdoktoral tjänst i Miami, studerade experimentell forskning på Max Planck Institutet i Köln och har sedan utvecklat forskningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Familj: Hustru och tre barn. Forskningsområde: Stroke i stort och smått. Forskningsmål: Att förstå och därigenom förbättra återhämtningsprocessen efter stroke. Brinner för: Translationell forskning som översätter och kombinerar experimentell forskning till klinisk behandling och vårdpraxis. Fritidsintressen: Aktivt umgänge med nära och kära, körsång med ena dottern, Skype-frukost med den andra, squash med sonen, skidor med hustrun, badminton och bio med vännerna och att segla. Allt för att få balans i livet. Kopplar av bäst: På smultronstället vid Mälaren utanför Stockholm. Senast lästa bok: Krig och kultur av John Keegan, efter rekommendation från sonen. Forskning För hälsa 2/2011 13»
Fakta Stroke Varje år drabbas närmare 30 000 svenskar av stroke. Vanligast är att en blodpropp täpper till ett av kärlen i hjärnan och orsakar hjärninfarkt eller att ett av hjärnans kärl brister och orsakar en hjärnblödning. Stroke skapar syrebrist i hjärnan. Cellernas förmåga att överleva, och därmed skadans omfattning, avgörs av hur mycket blodflödet minskar och hur länge behandlingen dröjer. Stroke förekommer i alla åldrar men risken ökar med hög ålder. På Per Westers datorskärm lyser färgglada bilder av stamcellsodlingar, fotograferade under mikroskop i ett laboratorium. Per Westers forskningsgrupp undersöker om man genom att tillföra stamceller till blodet kan stimulera hjärnans nytillverkning av celler. obduktion. Flera långa korridorer bort ligger universitetssjukhusets operationslaboratorium. Där har doktoranden Lena Larsson just avslutat förmiddagens experiment. Hon arbetar med odling av råttstamceller som följs sedan de förts in i blodomloppet igen. Studierna visar en tydlig ansamling av stamceller i det skadade området, men för att få en ännu tydligare bild av vad som sker behöver tekniken förfinas. De färgmarkörer som gör att cellernas verksamhet i kroppen kan studeras räcker, lite förenklat uttryckt, inte till. Alltså reser hon snart till Nantes i Frankrike för att lära sig en ny teknik för cellspårning. Först när denna forskning visar ännu tydligare resultat går det att göra kliniska tester och pröva metoden på strokepatienter. Att översätta den experimentella forskningen till en klinisk behandlingsmetod brukar inom forskarvärden kallas translationell forskning, vilket är något Per Wester värderar högt. Värdefullt är också det stöd projektet har från Hjärt- Lungfonden. Stödet från Hjärt- Lungfonden är oerhört viktigt och ger hela projektet en kvalitetsstämpel. Det täcker inte hela forskningen, men räcker en bra bit, säger Per Wester. Anslagen från Hjärt- Lungfonden har också möjliggjort ett afasiprojekt där strokepatienter med modern it-teknik får intensivt logopedstöd på distans. Per Wester kallar det telemedicin. Det betyder att patient och logoped kommunicerar via en TVskärm, flera timmar per dag. Patienten slipper köra en massa mil och dessutom blir det träning varje dag jämfört med traditionell logopedbehandling en gång varannan eller var tredje vecka, förklarar Wester. Även om medelåldern på patienterna är 75 år och många inte är vana att mötas via videokonferenser verkar mediet fungera bra, säger han. Projektet har just dragits igång. Totalt kommer 50 patienter att delta. Alla kommer att undersökas med magnetkamera före och efter behandlingen för att kunna se vad som händer när man talar och jämföras med friska personer, säger han och berättar att både han själv och doktoranden och logopeden Veronica Lindberg har röntgats och ingår i en av jämförelsegrupperna. Detta anser Hjärt-LungfonDen om stroke 30 000 svenskar drabbas årligen av stroke och cirka 6 000 dör med diagnosen. Av de som överlever får många leva med sviter av sjukdomen resten av livet. Strokeforskningen ligger minst tio år efter övrig hjärtkärlforskning. Mer forskning behövs för att kunna rädda fler och ge dem ett drägligt liv efter stroke. Det är bland annat angeläget att hitta nya och förfinade metoder för att öppna igentäppta kärl och att hitta bättre metoder för att minimera skadorna i hjärnan. För få som drabbas av stroke vårdas vid strokeenhet, trots att det ges högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Vård vid strokeenhet har visat sig minska dödligheten och gynna rehabiliteringen. För få bland allmänheten känner till symptomen och varningssignalerna för stroke. Att inte snabbt få sjukhusvård kan vara förödande för den som drabbas. Hjärt-Lungfonden vill att så många som möjligt lär sig att känna igen varningssignalerna. 14 Forskning För hälsa 2/2011
aktuell Forskning Nytt läkemedel för KOL-sjuka Ett nytt läkemedel som minskar inflammationen i de finaste luftrören och i lungblåsorna och som därmed minskar antalet försämringsperioder och förbättrar lungfunktionen hos KOL-patienter har godkänts av Läkemedelsverket. De studier som föregått godkännandet visar att antalet försämringsperioder (exacerbationer) kan minska med mellan 17 och 21 procent för den som tar läkemedlet, som är en så kallad PDE4-hämmare. Läkemedlets aktiva substans roflumilast verkar antiinflammatoriskt på flera olika sätt och har visat sig dämpa KOL-relaterad inflammation. Läkemedlet tas i tablettform som komplement till de symptomdämpande läkemedel som redan används. Motion viktig Medicin Personer med lungsjukdomen KOL lider av kronisk syrebrist och blir lätt andfådda, vilket i många fall leder till att de är mindre fysiskt aktiva än andra i jämförbar ålder. Men dessa personer, om några, skulle behöva vara fysiskt aktiva på en rätt hög intensitet minst 30 minuter per dag. Den slutsatsen drar Gabriella Eliason vid Örebro universitet som studerat KOL-sjukas muskulatur på cellnivå. Patienter i senare stadier av sjukdomen uppvisar tydliga förändringar i muskulaturen där de uthålliga fibrerna minskat i antal och ersatts med mindre uthålliga fibrer. Denna utveckling kan dock bromsas om den som drabbas av KOL redan på ett tidigt stadium fokuserar på aktiviteter med hög intensitet. Fler än 150 000 svenskar lider av förmaksflimmer. istockphoto illustration ann-sofi marminge Barn med astma riskerar karies Barn och ungdomar med astma drabbas i större utsträckning av karies och tandköttsinflammation än jämnåriga utan astma. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin där barn och unga i olika åldersgrupper med och utan astma undersökts med avseende på tandhälsa. Resultaten visar att barnen med långvarig astma fick mer hål i tänderna. I åldersgruppen 12 16 år var endast en av tjugo i astmagruppen helt kariesfri jämfört med 13 av 20 i kontrollgruppen. Orsaken till skillnaden tros vara att barnen med astma munandas mer, vilket leder till att de blir torra i munnen. Även medicineringen leder till viss muntorrhet. Fynden understryker vikten av att sjukvården och tandvården redan tidigt etablerar ett samarbete kring barn med astma. Farlig barnfetma Högt kroppsmasseindex (BMI) i barndomen kan kopplas till kardiovaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol och höga triglycerider i tonåren. De feta barn som lyckas gå ner i vikt före 15 16 års ålder förbättrar dock kraftigt sin riskprofil. Detta gäller framför allt flickor. Resultaten kommer från en brittisk studie som publicerats i tidskriften British Medical Journal. Studien omfattar 5 235 barn som undersöktes när de var 9 12 år gamla och igen vid 15 16 år. Cirka 19 procent av barnen var istockphoto över-viktiga och 5 procent feta vid det första undersökningstillfället. Alla barn undersöktes avseende BMI, midjeomfång och fettmassa samt blodtryck och blodfetter. Forskning För hälsa 2/2011 15
Rytm för röre tema Stroke Med rytmterapi kan strokedrabbade träna rörelse, balans, minne, motorik och koncentration. Och dessutom ha roligt. TexT Tove M GjeSSinG FoTo PonTuS johansson Solen flödar in genom fönstret och ur högtalaren strömmar Eagles världshit Hotel California. Fötter stampar i golvet. Armar sträcks. Händer klappar knän. Blickar riktas mot bildduken där blå och röda bokstäver och symboler uppmanar hjärnan att lyfta och sträcka armar och ben åt olika håll efter särskilda mönster och i takt till musiken. Jag spårade ur, skrattar Anita Sandberg när musiken tystnar och gruppen pustar ut. Vad gör det? frågar ledaren Ole Moe, och ställer ifrån sig gitarren. Ingenting! Och det är ju det som är det bästa, att vi är här för att ha roligt, säger Anita Sandberg, som för åtta år sedan drabbades av stroke. Tillsammans med ett tiotal andra strokedrabbade går Anita Sandberg en gång i veckan på rytmterapi enligt RGRM-metoden på Sahlgrenska sjukhusets Stroke Forum i Göteborg. Förkortningen står för Ronnie Gardiners Rytm- och Musikmetod. Den fungerar som en cirkelträning för hjärnan där färger, symboler, ord, ljud, rörelser, musik och rytm blandas och får båda hjärnhalvorna att arbeta på ett lekfullt sätt samtidigt som balanssinne, minne, motorik, koncentrations- och rörelseförmåga stimuleras. Tanken är att träningen ska väcka nervceller utanför det område i hjärnan som skadats av stroke till liv. Hjärnan kan i bästa fall etablera nya nätverk 16 Forskning För hälsa 2/2011
Agneta Sandberg tränar regelbundet och klarar de flesta övningar utan problem. Hon berättar att rytmterapin gör henne på samma gång trött och glad. Meningsfulla aktiviteter och gemenskap i en rik miljö har stor betydelse för hjärnans förmåga att återhämta sig efter stroke. Här pågår rytmterapi som aktiverar och stimulerar många delar av hjärnan samtidigt. lse mellan dessa nyväckta nervceller som sedan delvis kan överta de förstörda funktionerna. Meningsfulla aktiviteter och gemenskap i en rik miljö har stor betydelse för hjärnans förmåga att återhämta sig efter till exempel stroke. Forskning visar att det största hotet mot återvunnen hälsa är understimulans, säger neurologen och överläkaren vid Stroke Forum, Elisabeth Nordquist-Brandt. Jag blir både trött och glad när jag varit på rytmterapin. Det är roligt att vara bra på något när det är så mycket annat som fungerar mindre väl efter stroken. Men första gången jag var med trodde jag att jag blev lurad. Det var svårt att hänga med, berättar Anita Sandberg när gruppen fikar efter en knapp timmes tuff träning. Elisabeth Nordquist-Brandt Skillnaden var märkbar efter att jag varit med här i ett halvår, jag tänker mycket lättare och det känns väldigt bra, berättar Sten Aronsson som drabbades av stroke för fem år sedan och tillägger att hans fru, som följer med på rytmterapin, upplever detsamma. När man drabbas av en skada i hjärnan är det viktigt att så snabbt som möjligt komma igång med träning av olika slag. RGRM-metoden tycks emellertid fungera även om träningen startar en tid efter det att skadan inträffat. Vi hade en körsångare som hade råkat ut för en bilolycka med svåra hjärnskador som följd. Hon började med rytmterapi tjugo år senare och kunde efter några månader läsa noter igen, berättar Ole Moe, som är musiker och som sett många deltagare bli både gladare och friskare under de tolv år han jobbat med RGRM-metoden. I dag finns det cirka 250 ledare utbildade enligt RGRM runt om i landet och metoden är välkänd. Det kan dock vara svårt på vissa håll att få tillgång till terapin då landstingen i vissa fall säger nej till behandlingsformer som inte är vetenskapligt utvärderade, vilket RGRM-metoden blir först 2012. I den pågående studien, som utgår från Sahlgrenska sjukhuset och påbörjades 2009, jämförs en grupp strokedrabbade personer som får terapi enligt RGRM-metoden med en grupp som får ridterapi och en grupp som inte får någon terapi alls. Det mest spännande med rytmterapin är att livet återvänder för många och de upplever glädje igen. Alltför många kommer inte vidare efter den rehabilitering de får direkt efter att de insjuknat. De förblir understimulerade och upplever tillvaron som trist och tråkig, konstaterar sjukgymnasten Magnus Liljeroos som är engagerad i studien och utbildningsansvarig för RGRM-metoden sedan 1999. Fakta RGRM-metoden En dag i början av 1980- talet insåg jazzmusikern och trummisen Ronnie Gardiner hur tacksam han var över att han kunde använda både sina ben och armar och spela trummor. Att spela trummor kräver ett stort samspel mellan hjärnans olika centra då man måste kunna läsa noter, följa en dirigent samt använda armar och ben oberoende av varandra. Han började fundera på hur han skulle kunna använda sina kunskaper för att hjälpa människor med tal- och rörelsesvårigheter. Han utvecklade RGRM-metoden som är en lek med rytm, musik och rörelse i syfte att främja en harmoni av naturliga rörelsemönster i kropp och sinne. Forskning För hälsa 2/2011 17»
tema Stroke Ny medicin i lovande studie Forskare vid Sahlgrenska akademin kan vara på väg att ta fram ett läkemedel mot mental trötthet, något som ofta drabbar dem som insjuknat i stroke. En av forskarna är den i dag 88-årige Nobelpristagaren Arvid Carlsson. TexT Tove M GjessiNG FoTo PoNTus johansson efter två dagars medicinering försvann hjärntröttheten. Dagen efter det att patienten slutade ta tabletterna kom tröttheten tillbaka. En ny medicin, baserad på en tidigare känd molekyl, kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa många strokedrabbade som lider av mental trötthet. Den första delstudien där ett nytt läkemedel mot mental trötthet prövas är nu klar och resultaten ser mycket lovande ut, säger neurologen och överläkaren Elisabeth Nordquist-Brandt, ansvarig för Stroke Forum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Elisabeth Nordquist-Brandt leder studien som utförs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet. Hon har en av världens mest erfarna och erkända forskare som samarbetspartner, Arvid Carlsson. Han utsågs till professor i farmakologi 1959, belönades med Nobelpriset år 2000 och forskar i dag, 88 år gammal, med lika stor nyfikenhet och i samma takt som alltid. Resultaten kan komma att revolutionera behandlingen av många strokepatienter och skallskadade. Jag har aldrig tidigare varit med om en studie som visat så tydliga resultat omedelbart, konstaterar Arvid Carlsson och hoppas att nästa delstudie som omfattar 30 personer mellan 30 65 år och påbörjas senare i år, kommer att få samma positiva utfall. Det var efter en föreläsning om mental trötthet som Elisabeth Nordquist-Brandt höll 2006 som en av åhörarna kom fram och sade: Jag tror jag har en molekyl till dig, Elisabeth. Åhöraren var Arvid Carlsson och molekylen han Nobelpristagaren Arvid Carlsson arbetar tillsammans med bland andra Elisabeth Nordquist-Brandt och hoppas kunna ta fram ett läkemedel mot hjärntrötthet. erbjöd var OSU6162 en molekyl som han och hans forskarlag tagit fram på 1980-talet i ett samarbetade med det dåvarande läkemedelsbolaget Upjohn. Molekylen visade sig kunna påverka sjukdomar som Parkinson, Huntingtons syndrom och schizofreni. Arbetet ledde dock aldrig till något läkemedel och patentet på molekylen tillföll läkemedelsbolaget. Efter 20 år och många turer återgick patentet till uppfinnarna, bland dem alltså Arvid Carlsson. Molekylen ser ut att kunna stabilisera dopamin och serotonin, två av hjärnans signalsubstanser som sköter kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan. Många neurologiska och psykiatriska sjukdomar kan ha sin förklaring i att det råder obalans mellan dessa två signalsubstanser. Det behöver inte vara något större fel på någon signalsubstans i den meningen att den ligger för högt eller lågt. Det kan uppkomma många slags rubbningar i balansen mellan substanserna. Samverkan mellan dopaminet och serotoninet är mycket subtilare än vi tror, säger Arvid Carlsson som liknar substanserna vid smörjmedel i en servostyrd bil. Rätt mängd och balansering är viktigt. Med den dopaminstabilisator som nu ges till patienterna i studien hoppas vi kunna påverka hjärntrötthet, säger Arvid Carlsson. När ett eventuellt nytt läkemedel mot hjärntrötthet kan nå marknaden beror till stor del på projektets finansiering. Det räcker inte att forska, parallellt måste vi hela tiden jobba med att få pengar till projektet, betonar Arvid Carlsson. Fakta Mental trötthet Mental trötthet kännetecknas av att man blir mycket trött redan efter en måttlig mental aktivitet. Tröttheten kan komma mycket fort och det blir nästan omöjligt att fortsätta den aktivitet man påbörjat. Det tar lång tid att återhämta sig och det är bara möjligt att vara koncentrerad under korta perioder. Även irritation, gråtmildhet, ljud- och ljuskänslighet och huvudvärk är vanliga symptom. Mental trötthet är ofta en konsekvens av stroke, traumatiska skallskador och andra sjukdomar i nervsystemet. Fakta Arvid Carlsson Arvid Carlsson fick år 2000 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av signalsubstansen dopamin. Dopamin har stor betydelse för kontrollen över våra rörelser och dopaminbrist kan leda till Parkinsons sjukdom. 18 Forskning För hälsa 2/2011
Fira med blommor Om bara någon månad är det dags för studentfirande. Välj en bukett från Euroflorist så stödjer du forskningen. Buketterna finns i tre olika prisklasser. www.euroflorist.se Pris: Beror på val av bukett. Finns från 325 kr. 10 procent av blomstervärdet går till Hjärt- Lungfonden. Glasklart En dalahäst är en trevlig present från Sverige. Den här hästen är tillverkad i plexi och har ett graverat kurbitsmönster. Höjd 10 centimeter. www.heartstore.se Pris: 459 kr av vilket 10 procent går till Hjärt- Lungfonden. Vårkänslor Här får du tips på fina blommor och presenter, ett smart kort och trevliga hotellnätter. Samtidigt som du köper eller bokar stödjer du forskningen. Hjärtliga gratulationer Gratulera någon vid dop, bröllop, födelsedag, disputation eller namnsdag genom att ge en gåva till förmån för hjärt- och lungforskningen. Ett vackert kort skickas hem till den som ska gratuleras. Gå in på www.hjart-lungfonden.se, välj gåva privat och hyllningsgåva. Eller ring 0200-88 24 00. Smart senior Smart senior är ett rabattkort för dig som är pensionär eller fyllt 65 år. Kortet är laddat med måner och rabatter på exempelförvis hotellnätter, mobilabonnemang och utlandsresor. När du köper kortet och uppger koden SMARTHJARTA skänker företaget en gåva till Hjärt-Lungfonden. www.smartsenior.se Pris: 199 kr av vilket 50 procent går till Hjärt-Lungfonden. Rött pris på hotell Planerar du några nätter på hotell i Sverige? Välj Best Western och uppge koden Go Red vid bokning så stödjer du hjärtforskningen. För varje bokning som görs på Best Western Hotels i Sverige till och med 31 maj 2011 går 50 kr till Hjärt-Lungfonden. Boka via 020-792 752 eller www.bestwestern.se och uppge bokningskod: GO RED FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011 19
Tusentals svenskar i nya studier Nu drar inte mindre än fyra stora befolkningsstudier i gång i Sverige. En av dem har initierats av Hjärt-Lungfonden. TEXT KARIN STRAND FOTO SAM LINDH/FOLIO F ramtidens forskare kan glädjas över att kan glädjas över att inte mindre än fyra stora svenska befolkningsstudier är på väg att se dagens ljus. Studierna kommer att tillföra forskarvärlden stora mängder nytt biobanksmaterial, vilket är nödvändigt eftersom det gamla materialet är på väg att ta slut. Hjärt-Lungfonden har initierat en studie som fått namnet scapis. Målet är att finna nya och bättre verktyg att hitta personer som riskerar hjärtinfarkt. De 30 000 friska män och kvinnor i åldrarna 50 65 år som ska ingå i studien kommer att gå igenom omfattande undersökningar på Sveriges universitetssjukhus. Det handlar om skiktröntgen, ekokardiografi, magnetkameraundersökning och ekg. Dessutom tas blodprover och blodtryck och lungfunktionen testas.inledningsvis görs en pilotstudie som omfattar 1 000 personer. Syftet är att utvärdera metoder och logistik för att säkerställa att studieupplägget blir malt. Den stora scapis-studien beräknas vara igång opti- 2013. EpiHealth kallas ett forskningsprojekt som går ut på att kartlägga orsaker till våra vanligaste folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, cancer, demens, lungsjukdomar och diabetes. Eftersom dessa sjukdomar till stor del är ärftliga kommer man att studera både miljöpåverkan, livsstilsfaktorer och gener. 300 000 personer mellan 45 och 75 år ska ingå i studien som drivs av Akademiska sjukhuset i Uppsala och Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den tredje studien kallas Life- Gene och är ett storskaligt forsk- ningsprojekt som syftar till bättre kunskap om hur våra gener, vår miljö och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Rekryteringen till studien drog igång under senhösten 2010 och under de kommande sex åren är det tänkt att en halv miljon deltagare ska rekryteras. Deltagarna får svara på en omfattande enkät om livsstil och välbefinnande samt göra en hälsokontroll som följs upp vart femte år. Bakom LifeGene står de medicinska fakulteterna vid sex svenska universitet och projektet koordineras av Karolinska institutet. I Skåne, slutligen,har Region Skåne och AstraZeneca tagit initiativ till en forskningssatsning som går under namnet Big 3 och omfattar kol, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. Syftet är att hitta gemensamma mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och kunna ta fram nya läkemedel och behandlingar. Fakta fyra nya befolkningsstudier SCAPIS ska finna nya och bättre sätt att hitta personer som riskerar hjärtinfarkt. EpiHealth och LifeGene ska ge kunskap om hur gener, livsstil och miljö påverkar hälsan. Big 3 ska studera mekanismerna bakom KOL, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. 20 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011