Negativ stress och ohälsa

Negativ stress och ohälsa Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2

Utgivna publikationer fr o m 1995 i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM) 1995:1 Yrke efter utbildning. Grundskoleutbildade och gymnasieutbildade på arbetsmarknaden 1995:2 Inför en ny flyttvåg. Utbildning och geografisk rörlighet 1995:3 Tre provval till gymnasieskolan 1995:4 Osäker framtid 1995:5 Hotad, mobbad eller sexuellt trakasserad på jobbet 1995:6 Inkomst för högskoleutbildade. Jämförelse mellan 1970 och 1990 1995:7 Ensidigt upprepat arbete. I rapporten beskrivs arbetsmiljön i ett antal yrken - olika för kvinnor och män - där upprepade arbetsmoment är vanliga 1995:8 Arbetskraftsbarometern 95 1996:1 Yrkesprognos 96. Behovet av arbetskraft i olika yrken 2000 och 2010 1996:2 Efter 20 år på arbetsmarknaden. Lågutbildade och andra utbildningsgruppers rörlighet 1970-1990 1996:3 Drabbade utbildningsgrupper. Från överhettning till massarbetslöshet 1996:4 Inkomst för gymnasieutbildade. Jämförelse mellan 1970 och 1990 1996:5 Ungdomar med utländsk bakgrund sju år efter grundskolan 1996:6 Arbetskraftsbarometern 96 1996:7 Nu och då. Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med situationen före krisen 1997:1 Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena 1997:2 Utesluten från arbetsmarknaden. Arbetslös på 80-talet ofta arbetslös även på 90-talet 1997:3 De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. En pilotundersökning 1997:4 Arbetskraftsbarometern 97 1997:5 Övergång utbildning-arbete för utbildade inom teknik, ekonomi och vård 1997:6 Utanför arbetslivet. En beskrivning av personer som saknar eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden 1998:1 Socioekonomiska konsekvenser av sjukdom och dödsfall inom hushåll 1998:2 Arbetsmarknadsutveckling och inkomströrlighet - en studie i det tidiga 1990-talets Sverige 1998:3 Arbetskraftsbarometern 98 1999:1 Funktionshindrades arbetssituation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 1998 1999:2 Arbetskraftsprognos 1999 - Utvecklingen till år 2015 enligt två alternativa scenarier 1999:3 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2005 2000:1 Arbetskraftsbarometern 99 2000:2 Utbytbarhet på arbetsmarknaden - Yrken och löner för olika utbildningsgrupper 2000:3 Arbetsförhållanden för kvinnor och män i arbetsledande ställning 2000:4 Arbetskraftsbarometern 00 2001:1 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2008 2001:2 Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet

Information about Education and Labour market 2001:2 Negative Stress and Illness The effects of high demands, low control and lack of social support Swedish Work Environment Authority Statistics Sweden Från trycket April 2001 Producent Statistiska centralbyrån Producer Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Programmet för Arbetsmiljöstatistk Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Förfrågningar SCB: Alf Andersson, tfn 08-5069 48 46 Inquiries SCB: Madeleine Bastin, tfn 08-5069 46 54 SCB: Marie-Louise Jädert Rafstedt, tfn 08-5069 42 39 AV: Kurt Baneryd, tfn 08-730 90 00 AV: Jan Weiner, tfn 08-730 90 00 2001, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är förbjudet enligt lagen (1960;729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, utan medgivande av Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån. ISSN 1400-3996 ISBN 91-618-1096-7 Printed in Sweden

3 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för 2000-2002 är organisatoriska förändringar - psykologiska och sociala arbetsmiljörisker ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att ohälsa till följd av negativ stress skall förebyggas genom att arbetsgivare ser till att arbetstagarna får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, stöd och handledning, samt utrymme för återhämtning. Arbetstagare som löper risk att utsättas för våld och hot skall därvid uppmärksammas. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot negativ stress och ohälsa i arbetet, särskilt vad avser samband mellan krav och inflytande i jobbet samt stöd från chefer och arbetskamrater. Den är också en uppföljning av en tidigare rapport Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär 1995-2000. Båda dessa stora urvalsundersökningar görs i anslutning till SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU). Rapporten har utarbetats inom SCBs program för arbetsmiljöstatistik av Madeleine Bastin (uppdragsansvarig), Alf Andersson och Marie-Louise Jädert Rafstedt i samarbete med Elisabet Broberg, Kurt Baneryd samt Jan Weiner vid Arbetsmiljöverket. Stockholm i april 2001 Kerstin Fredriksson Statistiska centralbyrån Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket

4 Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 10 Samband mellan krav och inflytande i arbetet 12 Rapportens uppläggning 15 2 Yrken med stor andel negativ stress 17 2.1 Höga krav i arbetet 18 2.2 Liten egenkontroll i arbetet 25 2.3 Bristande socialt stöd i arbetet 32 2.4 Psykiskt påfrestande arbete 37 2.5 Ensidigt arbete 40 2.6 Otrygghet i arbetet 45 2.7 Liten möjlighet till pauser i arbetet 52 3 Yrken med stor andel av arbetsrelaterade besvär 54 3.1 Sömnsvårigheter 55 3.2 Olust inför att gå till arbetet 57 3.3 Ont i övre delen av ryggen eller nacken 60 3.4 Kroppsligt uttröttad efter arbetet 63 3.5 Kroppsliga besvär till följd av arbetet 65 3.6 Andra typer av besvär än fysiska till följd av arbetet 68 3.7 Besvär till följd av arbetet orsakade av stress och andra 71 psykiska påfrestningar 4 Utveckling över tid för risken att utsättas för negativ stress 73 4.1 Utveckling över tid för höga krav 74 4.2 Utveckling över tid för liten egenkontroll 79 4.3 Utveckling över tid för bristande socialt stöd 83 4.4 Utveckling över tid för möjligheten till pauser i arbetet 87

5 5 Utveckling över tid för utsatthet av arbetsrelaterade besvär 91 5.1 Utveckling över tid för sömnsvårigheter 92 5.2 Utveckling över tid av olust inför att gå till arbetet 96 5.3 Utveckling över tid för ont i övre delen av ryggen 100 eller nacken 5.4 Utveckling över tid av kroppslig uttröttning 104 5.5 Utveckling över tid för kroppsliga besvär 108 5.6 Utveckling över tid för andra besvär än fysiska 112 5.7 Utveckling över tid för besvär orsakade av stress och 116 andra psykiska påfrestningar 6 Sjukfrånvaro till följd av arbetet. 120 Att ändra arbetssituationen av hälsoskäl 6.1 Sjukskrivning till följd av arbetet 121 6.2 Att ändra arbetssituationen av hälsoskäl 127 7 Kombinationer av krav, kontroll och stöd 130 7.1 Kombinationen krav och kontroll 131 7.2 Kombinationen krav, kontroll och stöd 134 7.3 Utveckling över tid för krav, kontroll och stöd 143 8 Samband mellan negativ stress, besvär och sjukskrivning 151 8.1 Samband mellan krav/kontroll/stöd och vissa besvär 151 8.2 Samband mellan krav/kontroll/stöd och besvär/ 156 sjukskrivning 8.3 Samband mellan krav/kontroll/stöd och eventuell 160 förändring av arbetssituation 8.4 Besvärens samband med ev. ändring av arbetssitua- 163 tion på grund av hälsoskäl 8.5 Samband mellan sömnsvårigheter, olust inför att gå 165 till arbetet och sjukskrivning 8.6 Slutord 167 Bilaga 1 Standard för Svensk Yrkesklassifiering; SSYK 168

6 Sammanfattning Denna rapport belyser förhållanden som kan medverka till negativ stress i arbetet och hur dessa arbetsförhållanden varit under 1990-talet. Särskilt beskrivs arbetets krav, den enskildes kontroll av sin arbetssituation samt möjligheterna till stöd från chefer och arbetskamrater. Vidare visas utvecklingen för olika former av besvär som förknippas med stress, liksom sjukskrivning till följd av arbetsrelaterade besvär och benägenheten att ändra sina arbetsförhållanden av hälsoskäl. I rapporten beskrivs för kvinnor och män yrken rangordnade efter högsta andelar av exponeringar och besvär. Utvecklingen över tid redovisas för kvinnor och män inom offentlig sektor (stat, kommun, landsting) respektive inom enskild sektor (industri, handel/service/övrigt) och för olika åldersgrupper. Slutligen redovisas sambandet mellan å ena sidan krav/kontroll/stöd och å den andra olika besvär samt sjukskrivning. De data som redovisas kommer från Arbetsmiljöundersökningen 1991-1999 och undersökningen av Arbetsorsakade besvär 1995-2000. Utvecklingen av krav, kontroll och stöd 1991-1999 Andelen utsatta för höga krav i arbetet har ökat för kvinnor inom samtliga sektorer och för män inom alla utom kommunerna. Andelen med liten egenkontroll över sin arbetssituation har ökat för kvinnor och män inom flertalet sektorer utom inom kommuner och landsting. Bland män noteras en ökning inom kommuner, industri samt handel och service. Andelen som saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater har ökat för kvinnor inom stat och kommun. För män noteras inga signifikanta förändringar av stöd. Att inte ha socialt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. Att vara utsatt för höga arbetskrav och samtidigt ha liten egenkontroll över arbetssituationen innebär en betydande risk för negativ stress. Detta arbetsförhållande kallas i rapporten jobb under hög anspänning.

7 Andelen som arbetar under hög anspänning ökar för kvinnor inom flertalet sektorer och särskilt markant bland landstingsanställda. (Inom den statliga sektorn är skillnaden mellan åren inte signifikant.) Bland män ökar andelen som arbetar under hög anspänning inom alla sektorer och mest inom landstingen. Tio yrken där det är vanligt att man arbetar under hög anspänning och saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater Kvinnor - gymnasielärare - grundskollärare - kassapersonal (butik, post, bank m.fl.) - läkare, tandläkare och andra hälso- och sjukvårdsspecialister - barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens - övriga sjuksköterskor (här ingår b.la. företagssköterskor, kommunsjuksköterskor, onkologisjuksköterskor och ögonsjuksköterskor) - sjuksköterskor (medicin/kirurgi) - köks- och restaurangbiträden - kundinformatörer (receptionister, telefonister m.fl.) - banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Män - gymnasielärare - läkare, tandläkare och andra hälso- och sjukvårdsspecialister - truckförare - fordonsförare - kontors- och kundservicearbete - säkerhetspersonal - elmontörer, tele- och elektronikoperatörer - maskinoperatörer (metall/mineralbehandling) - arbete utan krav på särskild yrkesutbildning - motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer m.fl. Ang. yrkesindelning se bilaga 1

8 Besvären ökar under 90-talet! Andelen kvinnor och män som varje vecka har svårt att sova p.g.a. tankar på arbetet har ökat inom samtliga sektorer. Andelen kvinnor som varje vecka känner olust när de skall gå till arbetet har ökat inom alla sektorer (avser 1993-1999). Andelen män som uppger olust har ökat inom den statliga sektorn, inom industri samt handel och service, medan det inom kommuner och landsting inte är någon signifikant förändring. Där är andelen med olust relativt hög sedan tidigare. Andelen kvinnor som varje vecka har ont i övre delen av ryggen eller nacken har ökat inom samtliga sektorer. Bland män noteras en sådan ökning endast inom industri, handel och service. Andelen kvinnor som varje vecka är kroppsligt uttröttade efter arbetet har ökat inom alla sektorer utom inom den statliga. För män noteras ökningar inom flertalet sektorer. Inom landstingen ligger dock andelen för män på en oförändrad nivå. Andelen kvinnor som uppger kroppsliga besvär till följd av arbetet har ökat signifikant mellan 1995 och 2000 inom alla sektorer utom den statliga. Andra besvär än fysiska till följd av arbetet har ökat inom samtliga sektorer. Bland män noteras inte förändringar av andelen med kroppsliga besvär inom någon sektor, medan däremot andelen med andra besvär än fysiska ökat inom alla sektorer utom landstingen, där andelen sedan tidigare är hög. I följande yrken är det vanligt att kvinnor känner olust när de skall gå till arbetet: hälso- och sjukvårdsspecialister (läkare, tandläkare m.fl.), kassapersonal (butik, bank, post m.m.), maskinoperatörs- och monteringsarbete, hotell- och kontorsstädare, grundskollärare. Bland män är det vanligast för kontors- och kundservicearbete, truckförare och montörer. Andelen kvinnor som haft andra besvär än fysiska är stor bland grundskollärare, psykologer, kuratorer, gymnasielärare, samt inom arbeten med teoretisk specialistkompetens inom hälso- och sjukvård. Bland män är detta vanligt bland gymnasielärare och hälso- och sjukvårdsspecialister (läkare, tandläkare m.fl.).

9 Jämförelser mellan grupper med höga/låga arbetskrav, hög/låg egenkontroll och med eller utan socialt stöd De kvinnor och män som arbetar under hög anspänning och dessutom saknar möjlighet till stöd från chefer och arbetskamrater har störst andel med besvär av olika slag och högst andel med sjukskrivningar. Att denna grupp är mest utsatt märks särskilt tydligt beträffande olust när man skall gå till arbetet. Analysen visar att krav, kontroll och stöd har betydelse men att det som mest bidrar till olust är om man saknar stöd från sina chefer och arbetskamrater. Beträffande sömnsvårigheter är mönstret annorlunda. Med störst andel och på samma nivå ligger de som arbetar under hög anspänning utan stöd och de som har jobb som innebär höga krav, hög egenkontroll och som saknar stöd. Sömnsvårigheter påverkas av i första hand höga krav och i andra hand bristande stöd. Kontroll över den egna arbetssituationen har i det här fallet mindre betydelse bland dem som har höga arbetskrav på sig. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Kraven kan ha blivit så höga att den goda egenkontrollen blivit otillräcklig. Stort engagemang och vilja att ta ansvar kan innebära att den enskilde ofta inte sätter stopp ens när arbetskraven blir mycket höga!

10 1 Inledning I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för 2000-2002 är organisatoriska förändringar - psykologiska och sociala arbetsmiljörisker ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att ohälsa till följd av negativ stress skall förebyggas genom att arbetsgivare ser till att arbetstagarna får hjälp med prioritering av arbetsuppgifter, stöd och handledning, samt utrymme för återhämtning. Arbetstagare som löper risk att utsättas för våld och hot skall därvid uppmärksammas. Denna rapport syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot negativ stress i arbetet, särskilt vad avser samband mellan krav och inflytande i jobbet, samt stöd från chefer och arbetskamrater. Den är också en uppföljning av en tidigare rapport Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena. Ordet stress är idag ett begrepp som används för bl.a. hög arbetsbelastning, tidsbrist och jäkt. Negativ stress definieras som den fysiologiska påfrestning som individen utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon förmår och kan. I det moderna samhället kan det dock vara svårt att bedöma om stress i en viss situation är bra eller dålig. Vi talar om positiv respektive negativ stress. Den stress, som är måttlig, stimulerande och hjälper oss att nå ett mål, d.v.s. att situationen är under kontroll, kan ses som positiv. Den stress, som däremot uppstår i situationer som vi inte kan hantera eller påverka, d.v.s. när vi inte har kontroll eller inflytande över situationen, ses som negativ. I det långa loppet är den skadlig. Det finns ett antal faktorer, som kan orsaka stress i arbetslivet. Det kan vara brist på inflytande över de egna arbetsuppgifterna i kombination med höga förväntningar och krav. Det kan vidare vara förväntningar eller löften som inte kan uppfyllas, att man har för lite eller för mycket att göra, är utsatt för rollkonflikter eller kränkande särbehandling i någon form, samtidigt som man saknar stöd från arbetskamrater och chefer. Det är inte enbart förekomsten i sig, utan också i vilken grad och hur frekvent det förekommer som är avgörande för hur allvarlig stressen är. Stressande faktorer blir betydligt mer påfrestande om de verkar ihållande och om perioder av anspän-

11 ning inte åtföljs av tillräcklig tid för återhämtning. Olika människor reagerar olika beroende på tidigare erfarenheter och på vilket socialt stöd de har i och utanför arbetet. Bland det som kan orsaka stress i en arbetssituation kan vara alldeles för stor arbetsbörda och för mycket övertidsarbete otillräckligt med tid för att slutföra ett jobb att ha stort ansvar men liten befogenhet oklara arbetsinstruktioner oklarhet om sin arbetsroll - vad målet är med just denna arbetsuppgift, varför man gör en viss sak och var i helheten man befinner sig avsaknad av stöd från chefer eller arbetskamrater avsaknad av belöningar för ett väl utfört jobb avsaknad av möjlighet att framföra sina synpunkter på arbetsuppgiften eller på annat som hör ihop med arbetet eller är förutsättningar för det, d.v.s. avsaknad av inflytande/egen kontroll över arbetsprocessen att vara utsatt för våld eller hot om våld att vara utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande särbehandling att ha en dålig fysisk arbetsmiljö som kan medföra risk för hälsan att inte kunna få utnyttja sin kapacitet och sina kunskaper eller utbildning risken att felhandlingar kan medföra samhällskostnader eller riskera andra människors liv eller hälsa. risken att mista jobbet genom permittering, uppsägning eller förflyttning Den som är utsatt för olika belastningar i jobbet riskerar att drabbas av ohälsa. Personer, som är utsatta för dålig psykosocial arbetsmiljö med inslag av kraftig stress rapporterar ofta sjukdomar som besvär och värk i musklerna, magen, huvudet, hjärtat m.m. De uppger också att de har sömnsvårigheter, minnesproblem, känner olust, är lättirriterade m.m. Det är belagt att det finns ett samband mellan utsatthet för olika stressfaktorer i arbetet och sjukdomsbesvär. Det är kombinationen av höga psykiska krav och graden av besluts-/inflytande- och stödmöjligheter, som är avgörande.

12 Samband mellan krav och inflytande i arbetet Sambandet mellan kraven i arbetet och graden av frihet att själv besluta över och/eller styra sitt arbete beskrivs här enligt en vedertagen modell. I modellen definieras fyra typer av jobb beroende på grad av krav och egen kontroll. Jobb med hög anspänning - höga krav ställs på jobbet samtidigt som det saknas förutsättningar/möjlighet att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Aktiva jobb - höga krav ställs på jobbet samtidigt som det finns tillräckliga förutsättningar/möjligheter att kontrollera kraven Passiva jobb - låga krav ställs på jobbet samtidigt som det saknas förutsättningar/möjlighet att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Jobb med låg anspänning - låga krav ställs på jobbet, samtidigt som man har förutsättningar/möjligheter för att kontrollera och påverka jobbet och det som händer Jobbkrav-jobbkontroll-modell (fritt från The job demands-job control model. Karasek/Theorell, 1990) Låga Krav Höga Kontroll Hög Jobb med låg Aktiva jobb anspänning Låg Passiva jobb Jobb med hög anspänning Att vara utsatt för stora krav och samtidigt ha litet inflytande över arbetet är en riskfylld kombination. Är man utsatt för stora krav i arbetet ökar risken för psykosociala påfrestningar och besvär. Risken kan antas vara större ju större diskrepansen är mellan höga krav och möjligheterna att hantera dem. Om man har en relativt god egenkontroll, d.v.s. inflytande över sin arbetssi-

tuation, kan man dock delvis hantera även stora arbetskrav. Dessa kan då göra arbetet stimulerande och utvecklande. Detta är - mycket förenklat - grundtanken i den s.k. krav/kontrollmodellen som utvecklades av Karasek och Theorell och som först främst tillämpades på risken för hjärt/kärlsjukdomar. Krav/kontrollmodellen har blivit vedertagen för analys av stressrelaterade besvär. Utöver kombinationerna av höga/låga krav och liten/stor kontroll har även den enskildes möjligheter till socialt stöd i och utanför arbetet stor betydelse för risken att psykosociala symptom och besvär uppstår. Underlaget för denna rapport är data från Arbetsmiljöundersökningen 1991-1999 (vartannat år) och den årliga undersökningen av Arbetsorsakade besvär 1995-2000. Båda undersökningarna ger underlag för den officiella statistiken om arbetsmiljö. De görs i anslutning till Arbetskraftsundersökningarna, AKU, varifrån grundläggande uppgifter om bl.a. yrke, näringsgren och sektor hämtas. Arbetsmiljöundersökningen innehåller mer än 100 frågor om många slags arbetsmiljöfaktorer, varav åtskilliga rör förhållanden som har med stress att göra genom att bidra till beskrivningen av den eller genom att belysa några av dess konsekvenser för hälsan. Besvärsundersökningen inleds med två frågor om man under den senaste 12-månadersperioden till följd av arbetet haft besvär som gjort det svårt att arbeta på jobbet eller utföra det dagliga hemarbetet. För dem som svarat Ja följer ett 30-tal frågor bl.a. om besvärens art, orsak och om de föranlett sjukskrivning. Sammantaget ger materialet unika möjligheter till beskrivningar och analyser - inklusive utvecklingstrender under det dramatiska nittiotalet. Samtidigt har urvalsundersökningar med intervjuer och skriftliga enkäter begränsningar. En given sådan är att inte ens dessa stora urval som ger ca 10 000 svarande per tillfälle gör det möjligt att specificera olika grupper så noga som man skulle önska. Det gäller inte minst beträffande arbetsmiljön inom olika yrken, då könsuppdelningen av arbetsmarknaden ofta innebär att det blir få svar från det underrepresenterade könet. En annan begränsning hos undersökningsmetoden är att alla uppgifter om ohälsa eller arbetsorsakade besvär bygger på den enskilde individens svar. Frågorna har anpassats till detta. Materialet ger således inte underlag för slutsatser om hur brister i arbetsmiljön kan sammanhänga med sjukdomar, eftersom inga läkardiagnoser finns. 13

14 I rapporten används mått på krav och kontroll. Det visas hur vanliga olika kombinationer av krav och kontroll är och hur de hänger samman med större eller mindre risker för vissa besvär. Eftersom de mått (index) som används i rapporten bygger på frågor i Arbetsmiljöundersökningarna, kan man följa utvecklingen av krav/kontrollmodellens fyra jobbtyper över hela perioden 1991-1999. Underlaget är så stort att ganska noggranna beskrivningar av arbetsmarknaden kan göras i de aktuella avseendena. Sambanden mellan stressfaktorer som hög anspänning och besvär studeras. Frågorna och indexen, som inte är identiska med dem som Theorell m.fl. använder, presenteras i kapitel 2 och 7. För analysen i den tidigare utgivna rapporten om Negativ stress i arbetet (IAM 1997:1) valdes fyra frågor som är indikatorer på arbetskrav och fyra frågor som är indikatorer på egenkontroll. Av dessa två grupper av frågor har SCB senare i en rapport inom Rådet för arbetslivsforsknings projekt Magra organisationer konstruerat bl.a. ett kravindex och ett kontrollindex. (Arbetsförhållanden. Arbetsvillkor och arbetsmiljö i magra organisationer, Inger Eklund, SCB). Dessa presenteras i kapitel 2. De aktuella frågorna och deras inbördes samband har prövats när frågorna utvecklades (Att utveckla sociala indikatorer, Anders Wikman, SCB 1991) och dessutom när indexen konstruerades. I skriften Psykosocial yrkesexponeringsmatris Peeter Fredlund, Johan Hallqvist och Finn Diderichsen, (Arbete och hälsa Nr 2000:11, IPM, KI, ALI) görs en faktoranalys som visar dessa och andra frågors samband. Valen av frågor till de aktuella indexen stämmer i huvudsak väl med faktoranalysen. I föreliggande rapport beskrivs negativ stress utifrån ett antal relevanta variabler ur Arbetsmiljöundersökningen och Besvärsundersökningen. Som visats inledningsvis finns det betydligt fler orsaker till negativ stress än så. Arbetsmiljöundersökningen beskriver arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv och belyser en del av allt det som kan orsaka stress i arbetslivet.

Rapportens uppläggning Kapitel 2 behandlar vilka som är mest utsatta för faktorer som kan medverka till stressande arbetförhållanden. Redovisningen görs för kvinnor och män i olika yrken. Underlaget är Arbetsmiljöundersökningarna 1997/ 99. Data från dessa läggs samman för att få ett större och säkrare underlag att specificera förhållandena i olika yrken. De variabler som redovisas avser krav, kontroll, socialt stöd, psykiskt påfrestande arbete, ensidigt arbete, otrygghet i jobbet, tid för återhämtning i arbetet genom möjligheten att ta korta pauser för att prata. För krav, kontroll och stöd används även sammanfattande index. 15 Kapitel 3 behandlar vilka som uppger höga andelar av besvär (utfall). Utfallsvariablerna redovisas för kvinnor och män i olika yrken. Underlaget är liksom i kapitel 2 Arbetsmiljöundersökningarna 1997/99. De variabler som redovisas avser svårighet att sova p.g.a. tankar på arbetet, olust när man skall gå till arbetet, ont i övre delen av ryggen eller nacken, kroppslig uttröttning. Från undersökningen av Arbetsorsakade Besvär 2000 redovisas kroppsliga besvär, besvär p.g.a. andra förhållanden än rent fysiska, besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar i arbetet. Det är viktigt att även några typer av besvär som angetts som kroppsliga tas med, eftersom dessa till en betydande del även har med den psykosociala arbetsmiljön att göra. I kapitlen 4 och 5 beskrivs utvecklingen över tid, och här används sektor i stället för yrke. Yrke kan inte följas över tiden, eftersom yrkeskodningen ändrades i mitten av nittiotalet. Underlaget är Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 och Arbetsorsakade besvär 1995-2000. Redovisningen görs efter kön, ålder och sektor. Sektor indelas efter offentlig (statlig, kommunal, landsting), och enskild (privat industri, privat handel/service/övrigt). I kapitel 4 visas översiktligt utvecklingen för de viktigaste exponeringarna, som behandlats i kapitel 2: krav enligt index, kontroll/inflytande enligt index, socialt stöd enligt index, möjligheter till avspänning genom korta pauser i arbetet.

16 I kapitel 5 visas översiktligt utvecklingen för arbetsrelaterade besvär. Det anknyter till kapitel 3. Kapitel 6 behandlar dels sjukfrånvaro dels om man övervägt att ändra sin arbetssituation av hälsoskäl. De senare variablerna är endast tillgängliga för 1999, varför redovisningen görs efter kön, sektor och ålder. (Få yrken kan redovisas med endast en årgång som underlag.) I kapitel 7 kombineras krav, kontroll och socialt stöd, som behandlats var för sig i kapitel 2. Resultat tas fram för kvinnor och män inom olika yrken. Bl.a. redovisas yrken där det är vanligt med höga krav, låg kontroll och bristande stöd. Kombinationerna av olika typer av jobb mer eller mindre utsatta används i analysen i kapitel 8. Vidare redovisas utveckling över tid efter ålder, sektor och kön. I kapitel 8 kopplas beskrivningarna av stressande arbetsförhållanden samman med besvär och sjukskrivningar. Exponeringar - som krav, kontroll och stöd (kapitel 2) - används för att förklara dels utfall/besvär (kapitel 3) dels sjukfrånvaro eller att ändra arbetssituationen av hälsoskäl (kapitel 6). Besvär - olust och sömnsvårigheter (kapitel 3) - används för att förklara sjukskrivningar och benägenheten att ändra arbetssituationen av hälsoskäl (kapitel 6). Sambanden studeras i detta kapitel i första hand på individnivå för kvinnor och män. Kapitel 8 avses därmed knyta samman rapporten genom att visa sambandet mellan negativ stress, besvär och sjukskrivning. I denna rapport kommenteras i allmänhet endast statistiskt signifikanta skillnader, d.v.s. sådana som är säkra med minst 95% sannolikhet.

17 2 Yrken med stor andel negativ stress I detta kapitel redovisas för kvinnor och män yrken där det är vanligt med höga krav och liten egenkontroll. Redovisningen utgörs av två index som är uppbyggda av fyra frågor vardera. Både indexen och frågor som ligger till grund för dem redovisas. Dessutom redovisas frågor om socialt stöd i arbetet, om arbetet upplevs som psykiskt påfrestande, om arbetet är ensidigt och om möjligheten till att ta pauser. Likaså redovisas risken för nedskärningar och hot om permittering samt möjligheten att få ett nytt likvärdigt arbete. Resultaten redovisas efter yrke (Standard för Svensk Yrkesklassifiering; SSYK) och kön för åren 1997 och 1999 sammanslagna. Åren slås samman för att antalet svarande ska bli så stort som möjligt. Endast yrken där antalet svarande för respektive kön är minst 100 redovisas. Detta medverkar till att respektive kön ibland endast går att redovisa på en högre yrkesnivå än man kan göra för kvinnor och män sammantaget. (Beträffande gruppering av yrken se bilaga 1).

18 2.1 Höga krav i arbetet Olika former av höga krav i arbetet kan utgöra stora påfrestningar och bidra till negativ stress. Det kan gälla bl.a. arbetsintensitet, bundenhet och arbetsmängd. Som beskrivits i inledningen kan dock även höga krav under vissa omständigheter vara positiva och stimulerande, nämligen när man har stort inflytande över sin arbetssituation och klarar att motsvara kraven. I detta avsnitt visas resultat för frågor som avser höga krav utan hänsyn till möjligheterna till inflytande eller socialt stöd. Kravindex Fyra frågor mäter krav i arbetet. Bedömningen av vad som är höga krav för respektive fråga är densamma som i det statistiska meddelandet Arbetsmiljön 1999 (serie AM68 SM001). De fyra valda frågorna Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem Så stressigt att man minst halva tiden inte hinner prata om eller ens tänka på något annat än arbetet Arbetet kräver nästan hela tiden uppmärksamhet och koncentration Alldeles för mycket att göra, instämmer helt/delvis Ovanstående fyra frågor används för att mäta olika slags krav i arbetet. För varje individ noteras hur många av ovanstående frågor som man besvarat med höga krav, d.v.s. de svarsalternativ som kursiverats ovan. De som besvarat minst två av fyra frågor med dessa svarsalternativ betecknas här som totalt sett utsatta för höga arbetskrav. Inledningsvis belyses andelen kvinnor respektive män med höga krav i arbetet, samt de fyra frågor som är relaterade till detta index för åren 1997/99. Därefter redovisas motsvarande fördelningar för samtliga sysselsatta.

19 Diagram 2.1.1 Andel kvinnor 1997/99 utsatta för höga krav i arbetet. Yrken med högsta andelar Grundskollärare Hälso- och sjukvårdsspecialister Gymnasielärare m.fl. Ledningsarb. i stora/medelst. företag, mynd. Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Övriga sjuksköterskor Barnmorskor; sjuksköt. m särskild komp. Socialsekreterare och kuratorer Förskollärare och fritidspedagoger Kassapersonal m.fl. Journalister, konstnärer, skådesp. m.fl. 93,1 88,8 81,8 81,3 80,6 76,7 74,3 73,5 70,2 69,2 68,3 65,4 Företagsek., marknadsförare o pers.tjm. Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Arb. som kräver teo. spec.komp; teknik/ datavetenskap m.m. Samtliga sysselsatta kvinnor Yrket är ej signifikant skilt gentemot samtliga sysselsatta kvinnor 65,1 63,4 60,7 57,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Kvinnliga grundskolärare liksom hälso- och sjukvårdsspecialister (här ingår bl.a. läkare, tandläkare och veterinärer) är de som har de högsta andelarna av utsatta för höga krav i arbetet. Även inom flera andra lärarkategorier och inom olika vårdyrken, liksom för kvinnor i ledande ställning är andelarna med höga krav i arbetet mycket stora. Mer än åtta av tio kvinnor i dessa yrken har en sådan arbetsituation.