2008:65 Bjersjöholms gamla slott Antikvarisk kontroll, 2006 samt 2008 Anna Rabow och Mia Jungskär Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2008:65 Bjersjöholms gamla slott - underhållsarbeten Antikvarisk kontroll, 2006 samt 2008 Bjäresjö socken, 1188 Ystads kommun Skåne län Anna Rabow och Mia Jungskär
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:65 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Bjersjöholms gamla slott efter ommålning av svarta nischer år 2008, foto Mia Jungskär Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Bjersjöholms gamla slott Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 7 Administrativa uppgifter 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 8 Utförda åtgärder 9 Etapp 1 9 Etapp 2 ingår ej i rapporten 10 Etapp 3 10 Avvikelser för arbetshandlingar 11 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 11 Iakttagelser under restaureringen 11
Bild 1: Bjersjöholm ligger i Ystads kommun som är markerad på kartan. Bild 2: Bjersjöholms gamla slott ligger norr om de gamla ekonomilängorna och det nya slottet. 6
Sammanfattning av utförda åtgärder Etapp 1 år 2006: Kalkavfärgning utfördes på samtliga fasader och målning av fönster och dörrar. Etapp 2 år 2007: Etapp 2 lyftes ur den antikvariska kontrollen och redovisades till länsstyrelsen av konsulten Björn Bjelke-Holtermann från Restaurator AB Etapp 3 år 2008: Understrykning av tegeltak genomfördes på både östra och västra längan dessutom ommålades de svarta nischerna på samtliga fasader med svart, traditionell kalkfärg. Administrativa uppgifter Objekt Bjersjöholms gamla slott, Bergsjöholm 1:1 Socken Bjäresjö, 1188 Kommun Ystad Arbetshandlingar 2002-10-28, reviderad 2005-10-26, Vårdplan Bjersjöholms slott, C & G Persson AB och Restaurator AB Länsstyrelsens beslut 2006-04-18, dnr 432-18487-06 och 2006-04-18, dnr 432-42503-05 Regionmuseets dnr L12.20-568-05, 1188 Beställare Lars Ahlström, Stiftelsen Bjersjöholms Renässansslott Byggledare/arkitekt Björn Bjelke-Holtermann, Restaurator AB Konsult Restaurator Entreprenör Etapp 1: Claes-Ebbe Alwén Etapp 3: Rögla bygg, kontaktperson Bengt Persson Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Rabow och Mia Jungskär Byggnadstid Etapp 1: 2006-08-21 till 2006-09-29 (Etapp 2: 2007-06-21 till 2007-07-13) Etapp 3: 2008-06-24 till 2008-09-29 Bidrag till antikvarisk överkostnad 514 784 kr fördelat lika över 2006, 2007 och 2008. Slutbesiktning Etapp 1: 2006-09-27 Etapp 2: - Etapp 3: 2008-09-29 7
Bild 3: Bjersjöholms gamla slott, sett från söder. Bilden är tagen i augusti 2006, före avfärgningen av fasaden. 8 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Bjersjöholms gamla slott ska ha föregåtts av en huvudgård som låg i Bjäresjö by. Slottet grundlades på sin nuvarande plats under mitten av 1300-talet. Enligt en inskription och dendrodateringar ska byggnaderna ha uppförts på 1570-talet medan senare forskning gör gällande att de uppförts redan i början av 1500-talet. En omfattande ombyggnad under senare delen av 1500-talet ska ha resulterat i den renässansdräkt som byggnaderna har idag. Nästa stora förändring skedde på 1700-talet då slottet renoverades. 1790 revs den norra längan varmed den fyrlängade slottsanläggningen öppnades upp. I mitten av 1800-talet då slottet fick nya ägare byggdes ett nytt slott och det gamla degraderades till ekonomibyggnad och bostäder för tjänstefolket. Till följd av att sjön dikats ut fick den södra längan stora sättningsskador varför även större delar av den revs 1890. Slottets nuvarande utseende kan härledas till 1700-talet då det röda teglet och kritstensdekorationerna putsades och avfärgades i gult. Under det därpå följande århundradet ändrades fasaderna till vita. På 1920-talet uppfördes transformatorstationen och matsalen som förbinder den västra och östra längan. Slottet genomgick nya renoveringsarbeten och kvadermurarna frilades från puts. Byggnaderna beboddes fram till 1965. Under mitten av 1990-talet genomgick slottet ånyo en omfattande exteriör renovering. Fasaderna putsades och återfick sin gula kulör. Nischerna målades svarta, fönster och dörrar byttes/lagades och avfärgades i en grå kulör. Taken
Bild 4: Den östra längans gårdsfasad, närmast den del som har bevarats av den gamla södra längan. De flesta putslagningar utfördes vid fönster. Nischernas svarta färg har chanserats och den grå fönsterfärgen uppfattas som blå. Foto från år 2006. lades om och den igenmurade portgången i den östra längan togs upp. Sedan 2003 har det varje år utförts underhållsåtgärder som baseras på en vårdplan. Utförda åtgärder Etapp 1 Under sensommaren/tidig höst 2006 utfördes målningsarbeten på hela byggnaden. Samtliga fasader avfärgades med Målarkalks kalkfärg i en ljus obränd umbra. Pigmentet var inte riktigt densamma som man använt sig av under mitten av 1990-talet då hela slottet restaurerades varför man fått göra vissa justeringar. Alla fasader avfärgades minst 2 gånger. De mörka blinderingarna mellan fönstren på den västra längans gårdsfasad, som en gång har varit svarta avfärgades fyra gånger för att få dem i samma ljusa kulör som resten av fasaden. Även de nedre partierna på de båda längornas gavlar mot norr avfärgades fler gånger. Här och var framträder mörkare partier men det beror på att färgen, och även putsen, suger olika beroende på underlaget och hur utsatta partierna är för väder och vind. Samtliga fönster kittlagades med linoljekitt och avfärgades med två strykningar linoljefärg i en ljusgrå kulör från Gunnar Ottosson. Enligt den 2005 år reviderade vårdplanen ska färgen ha riktvärdet NCS S 3502-Y. Samtliga dörrar, även de två som sitter i östra längans portgång avfärgades med samma färg, fast med tre strykningar. 9
Bild 5: Den östra längans gårdsfasad efter kalkavfärgning och målning av fönster och dörrar år 2006, innan nischerna målats. Det västra av de två fönstren längst upp på den östra längans norra gavelröste hade ramlat ur och kunde inte hittas. Fönstret sitter fast med haspar. I väntan på att låta tillverka ett nytt eller hitta ett gammalt som kan renoveras sattes fönstret igen så att det inte regnar in. Bjälkhuvudenas ändar som framträder mellan bottenplan och övre plan på den västra längans västra fasad behandlades med linolja. 10 Etapp 2 ingår ej i rapporten Etapp 2 genomfördes år 2007 men lyftes ur den antikvariska kontrollen och redovisades till länsstyrelsen av konsulten Björn Bjelke-Holtermann från Restaurator AB. Etapp 3 År 2008 har framförallt punktvisa lagningar gjorts av det understrukna tegeltaket både på östra och västra längan. Arbetet har enbart gjorts med ställning invändigt och ej utvändigt med lift som först var på tal i diskussioner med Björn Bjelke- Holtermann. Understrykningen har gjorts med rent hydrauliskt kalkbruk istället för enligt vårdplanens recept. Det diskuterades att ev. göra några enstaka, mindre putslagningar på fasaden i fall tid och pengar fanns, detta genomfördes inte inom årets arbeten. Däremot målades de svarta nischerna om. Främst var nischerna på västra flygelns västra fasad och östra flygelns östra fasad i behov av ommålning, men i slutligen
valde man att göra vid samtliga svarta nischer på byggnaden. Enligt vårdplanen skulle nischerna strykas med Rödvig Kulekalk (våtsläkt kalkpasta) som blandas med vatten och pigment. 25 kg kalkpasta, 125 liter vatten och ca. 5 kg kimrök. Färgen beställdes färdigblandad Traditionell kalkfärg från Målarkalk pigmenterad med kimrök intern kod Pk 630. Kulören ska ha använts vid den senaste ommålningen, enligt en handskriven notering från tidigare platsbesök. Kulören stämde dock inte utan var för ljus då den provmålades. Ny färg beställdes i intern kod Pk 673, en traditionell kalkfärg kraftigare pigmenterad med järnoxid, vilket bättre stämde överens med tidigare färgsättning. Avvikelser för arbetshandlingar Etapp 1: Kalkavfärgning utfördes även på fogarna på stenpartiet på den östra längans södra gavel. De var egentligen tänkta att lämnas ofärgade. Vidare frångick man också vårdplanen som säger att nischerna ska målas i en kalkfärg pigmenterad med kimrök. Den avfärgning som gjordes i samband med restaureringen under mitten av 1990-talet chanserades snabbt och man kan dessutom inte med säkerhet belägga att den gula avfärgningen varit samtida med de svarta färgspår man funnit i nischerna. Dock valde man tillslut att återgå till vårdplanens direktiv och återställa den svarta färgen inom etapp 3. Etapp 3: Lagningarna skulle göras med bruk enligt recept i vårdplanen: 2 delar luftkalk (Kulekalk), 1 del hydrauliskt kalkbruk och 6 delar grus 0-3 m.m. Bruket armeras med 4-5 liter nöthår per 100 liter bruk. Entreprenören har istället använt ett färdigblandat hydrauliskt kalkbruk 1:5 med tagelinblandning från Bösarps Grus och Torrbruk AB. Björn Bjelke-Holtermann från Restaurator som har varit med och tagit fram vårdplanen bedömmer bruket som likvärdigt. Bruket är hårdare och har inte lika tydlig inblandning av tagel som det bruk som tidigare användes för understrykning av tegeltaket i sin helhet. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetena har i det stora hela utförts i enlighet med vårdplanen och har tagit hänsyn till slottets stora kulturhistoriska värden. Det fanns vid slutbesiktningen fortfarande skador på det understrukna tegeltaket i form av sprickor samt mindre putssläpp. Enligt entreprenören var det av ekonomisk hänsyn de fick begränsa sig till de större skadorna. Byggnaden ligger mycket utsatt för väder och vind och de stora takytorna bidrar till stora påfrestningar på understrykningen. För att undvika läckage i byggnaden bör understrykningen ses över med täta intervall. Iakttagelser under restaureringen Under 2008 års arbeten lyfte Björn Bjelke-Holtermann fram en skada i takkonstruktionen på den östra längan där en stolpe har spruckit. Lund 2006-10-03 samt 2008-09-30 Anna Rabow / Mia Jungskär 11
Bild 6 t.v. Skadad understrykning i västra längan före arbeten. Bild 7 nedan: Skador i understrykningen på östra längan före arbeten. 12
Bild 8: Foto på den västra längan efter lagning av understrykning. Bild 9: Fotografi på östra längan utan blixt avslöjar att det fortfarande finns flera hål kvar efter åtgärder, främst i nock. 13
Bild 10: Östra längans östra fasad före målning av nischer. Bild 11: Östra längans östra fasad efter målning av nischer med den något mörkare kulören. 14
Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, 2007 2. Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum 2007 2008 3. Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, 2007 4. Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, 2008 5. Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, 2005 6. Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, 2007 7. Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson 2006 8. Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, 2008 9. Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, 2006 10. Folkestorps bränneri, Vårdplan, 2007-2008, Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, 2008 12. Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, 2008 13. Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 2008 14. Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 2008 15. Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, 2008 16. Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, 2000-2002 17. Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, 2008. 18. Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 19. Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, 2007 20. Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, 2007 21. Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, 2007 22. S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, 2007 23. Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg 2007-2008 24. Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, 2008 25. Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, 2008 26. Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, 2008 27. Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, 2008 28. Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 29. Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, 2008 30. Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, 2007-2008 31. Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, 2008. 32. Bälteberga 1:3, Vårdplan 2007-2008, Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, 2007-2008 33. Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg,2008 34. Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, 2007-2008 35. Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, 2008 36. Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, 2008 37. Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, 2008 38. Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, 2007 39. Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, 2001 40. Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2007 41. Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3, FU, Helén Lilja, 2008 42. Pegelhuset restaurering av exteriören, Ystad sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, 2005 43. Yngsjö 4:248, Åhus sn, FU, Helene Wilhelmsson, 2008 44. Burlövs gamla kyrka, utvändig renovering, Burlövs sn, AK, Petter Jansson 2005-2006 45. Munkarps kyrka, ut- och invändig renovering, Munkarps sn, AK, Petter Jansson 2005-2006 46. Trekungahuset, Malmö sn, AF, Paul Hansson 2007 47. Maglö, AK, Cecilia Pantzar 2003 48. Hagestad 117:1- förhistoriska boplatslämningar, Löderup sn, FU, Helene Wilhelmson, 2006 49. Harlösa kyrka, Harlösa sn, AK, Anna Rabow, 2004 50. Stehags kyrka-nykyrkan, Stehags sn, FU, Helene Wilhelmson, 2006. 50B Önnestads kyrkogårdsmur, AK,Önnestad sn, Helen Carlsson,2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
51. Boplatsen vid Valjeviken, Edenryd 16:4 m fl, Ivetofta sn, SU, Tony Björk, 2008 52. Fyra förundersökningar i Kv Carl XI, Åhus, FU, Jan Kockum, 1997, 1999 & 2000 53. Gamlegården Vittskövle, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, 2005 54. Förstudie till kulturmiljöprogram för Hässleholm, Hässleholms kn, PJ, Henrik Borg och Paul Hansson, 2005 55. Bondrumsgården, Fågeltofta sn,ak, Jimmy Juhlin Alftberg, 2008 56. Mariakyrkan i Båstad - tillgänglighetsanpassning, Båstad sn, AK, Lotta Eriksson, 2007-2008 57. Nämndemansgården på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Anna Rabow, 2007 58. Ekestad folketspark, Österslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2008 59. Båstad kyrkogård, Båstad sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, 2008 60. Araslöv 1:61, Färlöv sn, FU, Helén Lilja, 2008 61. Projekt Barkåkra, Ängelholms kn, KA, Författare Bertil Helgesson, Mia Jungskär & Cissela Olsson, 2008 62. Per Ols gård/västragård, Ballingstorp 1:9, Kviinge sn, AK, Helen Carlsson, 2008 63. Trapphuskonservering i Tranchellska huset, Landskrona stad, AK, Mia Jungskär, 2008 64. Arkeologi och fjärrvärme - Nymölla till Valjeviken, FU, Anders Edring, 2007. 65. Bjersjöholms gamla slott, Bjäresjö sn, AK, Anna Rabow och Mia Jungskär, 2006 samt 2008