Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser, kommuner eller andra organisationer. Fokus är att försöka hitta alternativ till nedtagning och argument mot nedtagning. VERSION 2. REVIDERAD 18 DEC 2015.
Checklista för personer som får frågor om träd Frågor att ställa 1.Har trädet någon sorts skydd? Olika skydd kan göra att man faktiskt inte får ta ner trädet. Vad som gäller beror på vad som är sagt för just det området. Utpekade områden som skyddas (naturreservat, byggnadsminne, naturminne, biotopskydd, nationalpark, kulturreservat, Natura 2000). Vilka regler som gäller i varje område är unikt formade efter just det områdets värden. Därför behöver man gå till föreskrifterna för varje enskilt område för att se vad som är tillåtet och inte. Generella biotopskyddet, allé (minst fem lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad, längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd = 30 år eller 20 cm i diameter). Förbud mot åtgärd som kan skada naturmiljön. Ex. gräva, ta ner träd, kraftig beskärning. Strandskydd (varierande, upp till 300 meter från strandlinje) Markanvändningen får ej ändras, Man får inte heller göra åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur eller växtarter. Hyser en fridlyst art (t.ex. mistel, doftticka, ekoxe). Det är förbjudet att skada arterna eller ta ner trädet där de lever. För vissa arter som finns med i 4 (t.ex. läderbagge, alla fladdermöss, buskmus) är det även förbjudet att förstöra fortplantningsområden eller viloplats (dvs. träd) som används regelbundet men ej nödvändigtvis årligen. Jaktlagstiftningen ger skydd åt alla fåglar och däggdjur som inte har jakttid, dessa får inte fångas, skadas eller dödas. Vissa kommuner eller kommundelar har trädfällningsförbud, i andra kommuner finns det byggplaner och detaljplaner som har förbud mot trädfällning som kan gälla alla träd över en viss diameter eller områden med träd (utpekade på kartan med PARK, NATUR, eller q). Vid större åtgärder som väsentligt kan komma att förändra naturmiljön (detta kan inbegripa träd) behövs samråd med Länsstyrelsen (s.k. 12:6-samråd). 2 Kyrkotomter och begravningsplatser skapade före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen. Där får man inte göra åtgärder på träden som minskar eller förvanskar de kulturhistoriska värdena. Om man måste ta ner trädet i ett skyddat område gäller följande: Man måste lämna in en dispens/tillståndsansökan. Ansökan ska in till länsstyrelsen om trädet står i ett statligt skyddat område, i en allé, om det hyser en fridlyst art eller krävs ett 12:6-samråd (se förklaringar till vänster). Ansökan ska in till kommunen om det står i ett kommunalt skyddat område strandskyddsområde, eller ett kommunalt beslutat trädfällningsförbud, eller förbud mot att ta ner träd i byggplaner och detaljplaner (se förklaringar till vänster). Ansökan ska innehålla svar på följande frågor: - var står trädet. - varför tänker man ta ner trädet. - när tänker man ta ner trädet. - hur tänker man ta ner trädet. - hur det påverkar kulturmiljövärdet (Kyrkotomter och begravningsplatser). - hur trädet ska ersättas (eller varför det inte ska det). - eventuell kompensationsåtgärd t.ex. faunadepå (biodepå). Ansökan ska även innehålla en karta över trädets placering och ett foto av trädet. Ansökan ska komma in i god tid, helst minst tre månader innan planerad nedtagning. Att komma in med en an sökan när maskinerna är på plats är ingen bra idé. I akuta fall, kontakta alltid tillståndsmyndighet innan åtgärd via telefon eftersom man inte kan lämna dispens i efterhand.
Frågor att ställa 2.Finns det någon sorts avtal för marken där trädet står? Även avtal kan göra att man inte får ta ner trädet, läs mer i avtalet för att veta exakt vad som gäller. Miljöstödsersättning. Naturvårdsavtal. Skötselavtal. 3.Är trädet ett naturvärdesträd värt att kämpa för? Vilket trädslag och omkrets och hålighet har trädet? Titta gärna efter om trädet är inrapporterat i trädportalen (www.tradportalen.se) för att se parametrar på trädet. Man kan även använda street view i Google maps för att få en uppfattning om hur trädet ser ut. Trädets värden som livsmiljö för andra organismer (dess biologiska värde) kan man uppskatta med en den enkla AHA-metoden, ju högre poäng, desto mer värdefullt att bevara (se längst bak för referens). 4.Varför ska trädet tas ner (underförstått, måste det verkligen tas ner?) SÄKERHETSRISK I vilka miljöer måste träden vara säkra? Publika områden ex. kyrkogårdar och parker, i de delar där folk rör sig. Vägar. Om trädet står i vägen kan man alltid fråga om inte den andra verksamheten kan flytta på sig vid t ex nyanläggning av stigar eller parkeringsplatser. OLIKA SÄKERHETSRISKER Döda grenar- Om träd står inväxta får de naturligt många döda grenar, bästa åtgärden är att friställa trädet. Större grenar kan sågas bort av arborist, mindre grenar kan man dra ner själv med kastsnöre. Får man inte ner det med kastsnöre (vanligt hos ekar) trillar de inte ner i första taget. Död ved är en naturlig del av åldringsprocessen hos gamla träd. Stor andel döda grenar kan däremot indikera att något är fel, bäst att tillkalla arborist. Hålighet- Träd med så lite som 30% frisk ved av trädstammens radie kan ha bra hållfasthet, bedömning bör naturligtvis göras från fall till fall. Hålighet indikerar även stort naturvärde! Savflöden- Beror ofta på bakteriella flöden som generellt är ofarliga för träden. Svamp- Ta reda på vilken svamp det är och hur aggressiv den är? De flesta svampar är inte aggressiva (t.ex. skinn) dessa träd kan man lugnt ha kvar. Om ett träd är angripet av en aggressiv svamp bör man tillkalla en arborist. Spricka i stam eller grenar- kan eventuellt vara farligt, bör undersökas av en arborist. SJUKA TRÄD Askskottssjuka sprids med vinden, smittspridning går inte att förhindra. Eftersom inte alla askar dör av sjukdomen behöver man inte göra något annat än rensa potentiellt farlig döda grenar. Asken kan komma igen efter flera år av sjukdom och dålig vitalitet. Almsjukan bekämpas bara på Gotland. Där ska man ta ned det omgående. I övriga landet kan en död alm kan stå säkert i många år. Avverkning i förbyggande syfte bör undvikas. Almsjukan kan däremot spridas med smittade redskap vilket är onödigt (rengör med desinfektionsmedel, exempelvis rödsprit eller upphetta med gaslåga, för att förhindra att smitta förs vidare till friska almar). Kastanjeblödarsjukan skapar blödande sår på hästkastanjens stam. Till slut försvagas hela kronan. Ta bort sjuka träd för att undvika smittspridning. Plantera inga nya hästkastanjer eftersom många träd smittas redan på plantkolan. Övriga sjukdomar ska man dock se upp med eftersom en del är mycket smittsamma. Viktigt att kontrollera svampangrepp på döda eller döende träd som bryter ner rötter så som honungsskivling (Armillaria) eller stubbdyna (Kretzschmaria deusta). Om honungsskrivning finns bör man inte spara högstubbar eller hela träd. Gällande stubbdyna bör endast lägre stubbar sparas. ANDRA ARGUMENT FÖR ATT TA NER TRÄDEN Kanske mer estetiska eller bekvämlighetsskäl? Står i vägen, skuggar, för många löv att kratta mm. - Tänk på positiva effekter av trädet, t.ex. insynsskydd, ljuddämpare, skugga ger svalka, öka värdet av huset, minskar elräkningar, reducera risken av översvämmning. - Istället för krattning kör över löven med gräsklipparen ett par gånger så har du gödslat gräsmattan. Löv är jättebra att ha i komposten/som gödsel. - Trädet har stått där kanske 300 år. - Ändra plan. - Bygg/dra vägen på annan plats. - Gör kronreducering/högstubbe. 3
Frågor att ställa 5. Trädets ekonomiska värde Med Alnarpsmodellen räknar man ut trädens värde. Kan kanske vara ett bra argument om man kan ifrågasätta folk varför de vill ta ned ett träd som är värt 45000kr (eller vad det nu kan vara) (se referens längst bak). Det är inte alls säkert att nedtagning och nyplantering är en billigare åtgärd än trädvård. Man måste räkna med kostnader för nedtagning, stubbfräsning, grävning av ny planteringsgrop och ny trädplanta samt extra skötsel de första åren. Många så kallade riskträd kan göras säkra genom god trädvård och även bättre skötsel av omgivningen. Andra värden som finns är kulturhistoriska värden, estetiska värden, ger skugga och insynsskydd. 6. Finns alternativa lösningar? Även om trädet bedöms som farligt enligt nuvarande skick behöver man inte alltid ta ner det, många alternativ finns. De vanligaste är: beskärning. kronstabilisering d.v.s. att man stadgar kronan eller enskilda grenar så att delar av trädet inte fläks sönder eller tappar en gren. friställning (mycket bra åtgärd för att förlänga livet hos ekar och motverka att de får döda grenar). 7.Om trädet tas ner, kan man då göra naturvårdsnytta Död ved är alltid bra och gynnar mångfalden. Man måste inte lägga den döda veden precis där trädet stod, det går att flytta till ett område där den är mindre i vägen, men det är bra att ha ursprungsplatsen som förstahandsval. Skada trädet kraftigt så att det dör långsamt men utan att den utgör en säkerhetsrisk, t.ex. genom ringbarkning. Högstubbe; kronan sågas bort och stammen lämnad (död) kvar stående. Låga; stammen lämnas kvar liggande på marken. Läggas på faunadepå (biodepå); en samling stammar, grenar och kvistar på ett utpekat ställe. 8.Om man tar ner trädet, hur ska man då ersätta det? Det är alltid bra att ersätta trädet med ett nytt, om man funderar på att lämna platsen tom, fråga efter en motivering. Plantera helst ett träd så likt som möjligt det som tagits ner eller andra träd som växer i området. Plantering av trädslag och sorter som är av annan proveniens än det ursprungliga trädbeståndet ska undvikas. Dessa träd kan vara känsliga för vårt svenska klimat och kommer att bli betydligt mer kortlivade än förväntat. I områden med höga naturvärden knutna till en eller några trädarter ska dessa i första hand planteras eftersom det är dåligt känt hur de arter som lever på träden kan anpassa sig till nya trädarter. I områden med höga kulturmiljövärden ska det nya trädet inte minska områdets kulturhistoriska värden och därmed förmedla en felaktig uppfattning av anläggningens utseende och innehållet i det historiska landskapet. Det kan gälla både val av art, men även sort eftersom olika sorter kan se helt olika ut. Se upp med arter som kan föra med sig smittsamma sjukdomar till området (t.ex. hästkastanj). Dessa sjukdomar sprids via plantskolor oavsett om de är svenska eller utländska. Handeln med träd är idag internationell och även en svensk plantskola får träd från hela världen (eller träd som varit i kontakt med träd från hela världen). Ett sätt att ha lite bättre kontroll på vilka träd man köper är att plantera träd som har certifikat eller inköpsgaranti, t.ex. e-planta. Man kan få problem i framtiden om man i huvudsak planterar kortlivade träd, som körsbär, björk, vide och poppel mm. Man behöver också satsa på lönnar, bokar mm som lever i flera hundra år! OBS!! Om man bestämmer sig för att ta bort fällda träd och kapade grenar är det bäst att göra detta så snart som möjligt. Många skalbaggar hinner annars lägga ägg i den döda veden. När veden sedan forslas bort eller bränns dör larverna och man har istället för en depå skapat en faunafälla. 4 Tips och råd
Tips och råd Trädskötsel i stort Toppkapa aldrig, förutom tunna träd (max 10 cm i diameter) som ska bli hamlingsträd. Beskär inte för tjocka grenar: istället för, - Max 5 cm: bok, björk, lönn, rönn - Max 10 cm: ek, lind, alm, tall, ask - Helst ska grenarna vara max 10% av trädets diameter Kapa gren med minst tre snitt: 1. under 2. över 3. (ta bort grenen) utanför grenkragen. Om du är osäker på var grenkragen slutar skär hellre lite för långt ut än för långt in på grenen. Beskär rötter om de är skadade, använd såg eller sekatör. Anlita en arborist för sådana åtgärder det är extremt svårt. Beskär vid rätt årstid, juli, augusti, september eventuellt även oktober, vårvintern och ibland även vintern -10 grader är lägsta lämpliga temperatur. Stryp inte trädet, gäller rep, ståltråd, band mm. Vid nyplantering tänk på följande saker för att få ett friskt träd Gräv en tillräckigt stor grop (minst 3 ggr rotklumpens volym), fråga gärna plantskolan om råd. Fyll på med ny fräsch jord. Sätt inte trädet för djupt utan 20 % högre än tänkta slutliga djupet (trädet sjunker första året och riskerar att få svampangrepp på rötter och stambasen). Se till att jorden inte torkar ut runt det nyplanterade trädet, använd gärna en bevattningspåse speciellt anpassad för detta ändamål. I park- och gatumiljö, uppbyggnadsbeskär de första åren (redan på ett tidigt stadium ta bort grenar som med tiden kan ge problem så att bara friska bra grenar blir kvar). Skydda trädet mot djur som kan gnaga på stammen. Ännu fler saker finns att tänka på, fråga gärna en arborist eller plantskola om råd. Gamla hamlade träd Freda rötterna under kronan, gärna mycket längre ut (en bra tumregel är 15 x stammens diameter). Detta gäller grävningar, men även att elda, köra med tung trafik bygga mm. Undvik påkörningsskador av tex gräsklippare, anlägg gärna rabatt eller lägg grus närmast stammen, eller lämna ytan oklippt. Träd som inte varit hamlade på länge och som fått hamlingsgrenar grövre än 10 cm bör inte hamlas enligt tradtionell mening utan restaureringsbeskäras stegvis (om det behövs). Det är viktigt att inte ha som mål att komma ner tillbaka till den gamla hamlingspunkten. Då är risken stor att man förkortar livet på trädet och dessutom att stora naturvärden går förlorade. Se även information innan gällande storlek på snittytan mm. 5
Tips och råd Friställning av träd Målet med frihuggningen är att skapa en ljusbrunn kring det utpekade trädet, dels för att kronan ska bli fri från konkurrerande träds kronor, dels för att solinstrålningen till trädets stam ska öka. Härmed gynnas trädet och därmed även det växt- och djurliv som är knutet till de ursprungligen mer öppet stående träden. Det är dock viktigt att man inte öppnar upp för mycket och för snabbt kring mycket gamla träd som stått invuxna under lång tid! Spara alltid andra gamla träd, hålträd eller stående döda träd. I lägen med två eller flera gamla träd i grupp så frihuggs dessa som en grupp. Spara någon efterträdare ett träd som kan bli skyddsvärt i framtiden. I löv- och blandbestånd tas sly, barrplantor och konkurrerande träd bort inom ytan från det frihuggna trädets stam till och med en trädrad utanför det frihuggna trädets kronprojektion (vilket blir ca 3-5 meter). I huvudsak utförs detta i ett steg. Genom denna åtgärd skapas i de flesta fall en oregelbunden ljusbrunn runt det frihuggna trädet. (se schematisk skiss nedan). Före Ytterliggare frihuggning bör ske ungefär 3-5 år efter första åtgärdstillfälle. Här är det viktigt att träd tas bort lite längre ifrån trädet, ca 10m utanför det frihuggna trädets kronprojektion. För att frihuggning kan ske sakta kan man även välja att ringbarka en del av träden istället för att avverka alla. Då friställs trädet långsamt och man slipper komma tillbaka ytterligare en gång. Vid frihuggningen lämnas i möjligaste mån alla buskar och bärande träd samt gamla hasselstrutar orörda, om de inte påverkar det frihuggna trädet/livsmiljön för arter knutna till trädet mycket negativt (kraftigt skuggar stammen eller går upp i kronan). Skilj alltså mellan sly och buskar! I vissa fall toppkapas exempelvis rangliga vildaplar, hagtorn etc. som tränger upp i t.ex. en ekkrona så att dessa kan bilda en ny frisk krona under eken, till fördel för vilt och insektsliv. Vid frihuggningen tas också hänsyn till huruvida det lokalt i landskapet finns gott eller ont om vissa buskar eller bärande träd etc.! Läs mer SÖRENSSON, M. AHA en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden 2008. ISSN 0013-886x. Veteran Trees A Guide to Good Management, Read, 2000. "Trädvård - Termer och definitioner Svensk standard SS 990000:2014" laddar man ner gratis här: http://www.sis.se/sociologi-service-företagsorganisation- och-ledning-och-administration/tjänster/allmänt/ss- 9900002014 Efter "Fria eller fälla- En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer" laddar man ner gratis här: http://www.raa.se/fria-eller-falla