SYEBIGES HISTORIA FMN ÅLDSTA TID TILL TARA DAGAK MED 2312 AFBILBNINGAR. III. 1521 1611.
TREDJE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES NYDANINGSTID. 1521 1611. (Gustaf I till och med Karl IX). INLEBNING. GUSTAF I (1521 1560). Gustafs bord ocli ungdom. Hans fångenskap i Danmark och flykt derifl'ån. Gustafs forfader. Vasaattens sliigttafla. Ekaåtten. Gustafs ungdomstid. Vid Sten Stures hof. Gustaf forriidiskt fonl till Danmark 1518. Fångenskap på Kalo. Flykt till Liibeck, september 1519. Ålerkomst till fiiderneslandet, maj 1520. Stockholms blodbad, november 1520 s. 3. Gustaf i Dalariia 1520. Farden från RiifsnSs. Anders Persson på Kankhyttan. Ornås. Barbro Stigsdotter. Flykten till Sviirdsjo. Sven Elfssou i Isala. Gustaf i Biittvik ooh Mora. Vandringen mot Norge. Gustaf återkallad och korad till Sveriges rikes hofvidsman i januari 1521 s. 27. Befrielsekrigets borjan. Riksforestandarvalet i Yadstena 1521. Kristierns åtgiirder for att trygga sitt viilde i Sverige. Gustafs tåg till Kopparberget, fastlagstiden 1521. TJnderhandlingar med helsingar och gestrikar. Danskarne slagna vid Brunbueks fårja. Klippingiir. Gustaf tågar mot Vesterås med 15000 man. Striderna i Vesterås och Upsala, Gustaf och erkebiskopeu. Liiby vad. Fiistningariias beliigring. Didrik Slagheck och Gustaf Trolle. Stockholms beliigring borjas, midsommarstiden 1521. Biskop Hans Brask. Gotalaml valjer Gustaf till riksforeståndare, i Vadstena augusti 1521. s. 35. BefrielSekrigetS fortgållg 1522, 1523. Den ena fasta platsen efter den andru tillfaller Gustaf. BeKigringshuren kring hufvudstaden. Gustaf begår hjelp från Liibeck, borjan af 1522. Liibeck och Danzig understodja Sverige. Beliigriugsarbetena vid Stockholm. Konung Kristiern II och hansestaderna. Kristierns herskarplaner. Upproret i Danmark. Kristiern flyr från Danmark, april 1523. Svenskarne iutaga Viken och Bleking _ s. 48. Konungavalet den 6 juni 1523. Befrielsekrigets slut. Eiksdag i strengnås 1523. Gustaf Eriksson valjes till Sveriges konung. den G juni. Liibecks och Danzigs privilegier. - Stockbolm oppnar sina portar for Gustaf, den 20 juni. Gustafs intåg i Sveriges hufvudstad, midsommarsaftonen 1523. Finland. Kyrkor och kloster skattas for betalande af skulden till Liibeck. Stållningen i Danmark. Detta rikes forhållande till Sverige.. s. 54. Gotlandståget. MalniO 1'eceSS 1524. Soren Norby. Berent von Mehlen. Mote i Jonkoping mellan svenska och danska rådsherrar, juli 1524. Mote i Malmo mellan Sveriges och Danmarks konungar, i augusti. Malmo recess, den 1 september 1524..., s. 62. Den inre styrelsen under de forstå åren af Gustafs regering. loio 15*4. Gustafs personliga ingripande i styrelsen. Hans redogb'relse for rikets utgifter. ltådsmote i Soderkoping, den 11 oktober 152o. Det underhaltiga myntet. Riksdag i Vadstena, december 1523 januari 1524. Bådsmo'te i Jb'ukoping, i juli och augusti, och mote i Vadstena, i oktober sainma år. Kronans finansiela stallning. Forliiningsriitten. Utliindingar i rådet s. 60. Reformationens Ibegynnelser. 1519 1525. Tiiiståndet inom kyrkan vid unionens upplosning. Hans Brask. Biskop Peder Jakobsson (Sunnanviider) i Vesterås. Ærkebiskop Johannes Magni. Striden med påfvemakten om de nyvalda biskoparnes bekråftelse. Martin Luther. Olaus Petri. Laurentius Andreæ. Vederdoparne i Stockholm. Gustaf och den nya låran. Peder Galle. Det katolska presterskapets strid mot det >lutherska kiitteriet«. Olaus Petri's giftermål. Kyrkans beskattning. Gustaf och Hans Brask s. 74. Forstå dalupproret. Kristiern II:s restaurationsplaner 1525. Dalupprorets orsaker. Soren Norby och Kristina Gyllenstjerna. Peder kanslers och master Knuts ståmplingar. Dalkarlarnes bref till Gustaf, den 1 maj 1525. Krigshiindelserna i Skåne och Bleking. Kalmar slott forloras genom Berent von Mehlens forråderi. Atertages af Gustaf med stormaude band i juli 1525. Gustaf i Dalarna: forstå dalupprorets slut. oktober 1525. Nils Sture _. ; s. 91.
6 TREDJE DELENS INNEHÅLL. Reformationens fortgållg 1525 1527. Det katolska presterskapet och frågau om Bibelns ofversiittande. Nya testamentet ofversatt 1526. Konung Gustafs bref till helsingarne, den 26 maj 1526. Gustafs >burspråk> med allmogen på Upsala hogar, maj 1526. Indragningen af Gripsholms kloster. Verldsliga friilsets privilegier. Prelaterne Johannes Magni och Hans Brask.»Ransakning> om den nya liiran. Kyrkan maste ytterligare bidraga till betalningen af rikets skuld. Domen ofver master Knut och Peder kansler s. 99. Yttre forhållanden 1526. Skulden till Liibeck. Motet i Liibeck, juni 1525, kommer ej till stand. Gotland och Bornholm i Liibecks våld. Konung Gustafs missnoje med Danmark. Atgårder for betalning af Liibecks fordran. Traktat med Holland. Soren Norbys nya forsok att forhjelpa Kristiern till nordens riken. Bleking erofradt af danskarne. Norbys flotta slagen, augusti 1526. Freden med llyssland bekriiftad, september samma år. Norbys sista oden och dod (1530) - s. 108. Andra dallipproret. 1527, 1528. Anledningar till missnoje. Daljunkaren. Daljunkaren vinner anhångare i de nordliga dalsocknarna. Dalkarlarnes klagopunkter. Gustafs»burspråk«med uplandsallmogen vid Gamla Upsala. Dalkarlarnes sandebud hos "konungen i Vesterås, juni 1527. Daljunkaren i Norge. Gustaf krones i Upsala, januari 1528. Hans riifst med dalallmogen vid Tuna, den 26 februari. Daljunkarens flykt och dod i Rostock samma år s. 113. Yesterås riksdag 1527. Orebro kyrkomote 1529. Forhåiiandena i Europa gynsamma tor reformationen. Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. Riksdagens sammansåttning. Biskoparnes hemliga protest. Konungens?framsattningar» till stånderna. Ture Jonssons och biskop Brasks svar. Gustaf afsiiger sig krouan. Standeruas 6'fverlågguingar. Peder Galle och Olaus Petri. Koimngen återtager regeringen. Vesterås recess. Vesterås ordinantia. Borjan till riksdagsbeslutets verkstallande. Biskop Brasks flykt och vidare oden. Konungens kroning i Upsala, jan. 1528. Orebro kyrkomote, febr. 1529 s. 119. Oroliglieterna i Småland och Yestergotland 1529. Riksdagen i g 15*9. Hofmustaren Ture Jonsson. Biskop Magnus Haraldsson. Upprorets 6'friga ledare. Dess anledning och syfte. Ostgotalagman Holger Karlsson (Gera). Motet på Larfs hed, den 20 april 1529. Konung Gustafs bref till landsorterna. Underhandliugar med de upproriske. Riksdag i Strengniis, i juni 1529. De anklagade upprorsledarnes dom. Vesterås recess stadfiist. Domprost Goran Turessous upprorsforsbk s. 133. Skllldeil till Mbeck. KlOCklipprOret 1531. Mote i Varberg mellan ombud for de tre nordiska rikeaa, juli aug. 1530. Uppgorelsen med Liibeck 1529. Klockskatten. Klockupprorets borjan. Dalallmogeu utfårdar kallelse till riksdag i Arboga. Konungens burspråk på en af Upsala hogar med allmogen. eriksmjissan 1531. Klockupprorets slut. Svensk kyrkohandbok (1529) och massordning (1531). Ny kyrkoorduing (1529). Nya biskopar. Gustafs fbrmiilning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1531 s. 140. Kristiern II:s sista restaurationsforsok. 1531, 1532. Kristierns forhåilande till kejsar Karl V. Kristiern afseglai från Holland med 25 30 skepp och 6 000 7 000 man. Stållningen i Norge. Kristiern hyllas af norska rådet som konung. Hans infall i Viken, januari 1532. Akershus undsåtttiing af en dansk-lubsk eskader. Fordraget mellan Kristiern och de danska befalhafvarne, den 1 juli 1532. Kristierns fångenskap på Sonderborg (och dod på Kallundborg 1559). Konung Gustafs riifst med dalkarlarne, februari 1533 s. 146- Grefvefejdfln. 1533 1536. Återblick på Sveriges stiillning till. Liibeck. Liibeck vid nyare tidens borjan. Omhviilfningar inom staden. Konung Frederiks dod, den 10 april 1533. Herredag i Kjobenhavn, i juni. Prius Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein. Brytningen mellan Liibeck och Sverige. Liibecks oinhvålfuingsplaner inom norden. Kristofer af Oldenburg ini'aller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. Kristian III hyllas till konung af jutska adeln, aug. 1534. Bondupproret i Jylland. Kriget i Danmarks ostra delar. Albrecht af Mecklenburg. Slaget vid Oxnebjerg och i Lilla Bålt, sommarn 1535. Freden i Hamburg, den 14 febr. 1536. Pfalzgrefve Friedrich, dansk kronpretendent. Riksdagen i Kjobenhavn, okt. samma år. Fordrag mellan Sverige och Liibeck (1537 och 1546). Fornyad sextioårig fred mellan Sverige och Ryssland (1537) s. 154. AbSOlutiStiska StyrelSegrillldsatSer. Konung Gustafs bref till allmogen, 1539. - Utlåndingar i Gustafs tjenst. Konrad von Pyhy och Georg Norman. Reduktionens fortgång. Gustaf och det lutherska presterskapet. Brytning med de forstå reformatorerne. Konungens maktfullkomlighet ofver kyrkan. Hans»regeringsform«for Vestergotland, den 8 december 1539. Andra åtgiirder, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. Arffbreningen i Orebro 1540 s. 171. Yttre forhållanden 1537 1542. Dackefejden. Forttarande fa från Tyskland. Tvister med Danmark. Bromsebrotraktaten af den 15 sept. 1541. Traktat mellan
TREDJE DELENS INNEHALL. 7 Sverige och Frankrike, i juli 1542. Dackefejdens orsaker. Dess ntbrott, maj 1542. Gustaf Olssons (Stenbock) tåg mot Vesio. Stillestånd med Dacke, juli 1542. Svante Sture erbjuden att blifva smålåndingarnes hofvidsman. Dackefejdens fortsåttning. Nytt stillestånd på ett år, i okt. Konung Gustafs bref till allmogen i riket, den 30 dec. 1542. Gustafs ilender i Tyskland lofva Dacke hjelp. Upproret utbryter å nyo, jan. 1543. M6te i Orebro, den o 19 jan. Tre harar inrycka på en gang i Småland. De upproriske slagna och skingrade vid Asunden, i mårs. Dacke skjuten på Rb'deby skog i Bleking, juli eller aug. 1543. Dackefejdens slut s. 181. Yesterås riksdag 1544. Reformationsverket under de sista åren. Omslag i konungens styrelsesatt. Riksdag i Vesterås, jah. 1544. Vesterås arffotening, dat. den 13 jan. samma år. Den nya kyrkan. Biskopsnamnets afskaffande. Stiftens dehnng. Fortsatt indragning af biskops- och kapitelgodsen. Reduktion af landtpresternes och sockenkyrkornas hemman. Fortsatt råfst med kyrkornas 16'sa egendom s. 195. Yttre forhållanden 1544 1560. Fred mellan Danmark och kejsar Karl V, maj 1544. Kristiern II afstår alla anspråk på nordens riken, juli 1546. Kiksdag i Strengniis, jan. 1547. Fred mellan konung Gustaf och kejsaren, i Bruxelles 1550. Sverige och Liibeck. Forhållandet till Danmark. Borjan till tvisten om»tre kronor«. Ryssarnes hiirjande infall i Finland 1554 och 1555. Gustafs tåg till Finland, aug. 1555. Svenskarnes misslyckade anfall på Noteborg. Ryssarne belågra Viborg, jan. 1556. Stillestånd med Ryssland, den 21 mårs. Slutlig fred i Moskva, mårs 1557. Forvecklingarna i Livland. Sveriges forhållande till England och Frankrike s. 201. Konung GuStaf SåSOm regent. Konung Gustaf målsman for statens idé. Gustafs personliga ingripande ofver allt. Kronans inkomster bkade och den finansiela forvaltningen ordnad. Formerna for den allmånna forvaltningen. Gustafs stallning till de kommuuala myndigheterna. Hertigdomenas iuråttande. Gustaf skapare af krigshår och fiotta. Hans åtgiirder for fråmjande af handeln och b'friga naringar. Hans stallning till den andliga odlingen s. 212. Konung Gustafs samtida, familjforhållanden och personligiiet. Konuug Gustafs motståndare bland den gamla tidens man. Hans fornamsta medhjelpare vid reformationsverket och inom den inre styrelsen i allmiinhet. Gustafs gemaler. Hans forhållande till Erik. Anledningarna till brytningen emellan dem. Riksdagen i Stockholm, juni 1560. Konungens afskedstal till stiinderna. Hans dod den 29 sept. 1560. Gustafs personlighet s. 237. ERIK XIV (1560 1568). Ilire forhållanden 1560 1563. Riksdagen i Arboga, april 1561. Arboga artiklar. Inråttningen af»konungeus nåmdi. Tavernpenningarnas beviljande. Eriks kroning, juni 1561. Grefve- och friherrevårdigheternas inråttande. Friilseståndets stallning i allmåuhet vid borjan af Eriks regering. Rusttjenstordningeu 1562. Siiterifriheten. Åtgiirder rorande de under konung Gustafs tid indragna kyrkogodsen _ s. 250. Grundlaggningen af Sveriges ostersjovalde. Brytningen mellan Erik OCh liertig Johan (1563). Forhållandena i Livland. Forvecklingar med Polen. Hertig Johans giftermål med Katarina (Jagellonika), den 4 okt. 1562. Johan anklagad for landsforræderi, deu 23 april 1563. Domen ofver Johan. Hertig Johan tagen till fange i Abo och jemte gemal ford till Gripsholm, aug. 1563._ s. 259. Noi'diska SJuårskriget, Skedet 1563 1567. De livldndska forhållandena nytt tvistefro med Danmark. Eriks frieri till Elizabeth, Mary Stuart och Christine af Hessen. Svenska siindebuden till Hessen qvarhållas i Kjbbenhavn. Jakob Bagge och sjostriden vid Bornholm, den 30 maj 1563. Danmark och Liibeck forklara Sverige krig. Elfsborg tages af danskarne, den 4 sept. Fålttåget i Norge 1564. Sjokriget under Bagge och Klas Kristersson (Horn) 1564. Kriget i Livland 1564. Kriget 1565: Horns segrar till sjb's. Varberg erofras af svenskarne, den 15 sept. Slaget vid Axtorna, den 20 okt. Horns segrar 1566. Horns dod. Vinterfålttåget mot Norge 1567. Nederlaget vid Runafer, den 3 febr. 1567. Eriks underhandlinger med Ryssland 1566 och 1567 s. 263. StureniOrden 1567. Kommg Erik^som regent. Hans onda lidelser. Goran Persson. Orsaker till brytningen mellan Erik och hogadeln. - Svante' Sture och hans sbner. Nils Stures skymfliga intåg i Stockholm, juni 1566. Eriks plan på giftermål med Karin Månsdotter. Riittegången på Svartsjo. Riksdagen i Upsala, maj 1567. Mordgerningarna den 24 maj. Eriks fb'rsoningsforsok. Domen ofver Goran Persson. Eriks forlikning med hertig Johan. Hertig Johan och rådet lofva att crkiinna Karin Månsdotter som drottning _ s. 278. KonUHg Eriks ^afsftttning 1568. Kriget med Danmark hosten 1567 och vintern 1568. Goran Persson åter vid makten. Konungens brollop med Karin Månsdotter, den 4 juli
O TREDJE DELENS INNEHALL 1568. Pfans bppna bref till rikets inbyggare, den 8- juli. Hertigarne Johans och Karls uppror. Goran Perssons slut. Konung Eriks afsiittning s. 294. ErilvS fångenskap OCh dod. Erik på Stockholms slott 1568 1570. Per Larssons sammansvarjning. Erik i Finland 1570 71, på Gripsholm 1571 73, på Vesterås 1573 74. Charles de Mornays sammansvarjning. Erik på Orbyhus 1574 77. Maurils Rasmussons sammansvarjning. Biskoparnes betiinkande 1569 rorande Eriks aflifvande. Johans fullmakter roraude denna sak. Db'dsdomen ofver Erik 1575. Eriks dod, den 26 febr. 1577. Hans makas och barns oden.. _ s. 303. 15t>9. JOHAN III (1568-1592). Johans tilltriide till regeringen. De adliga privilegierna af år Hertig Karls uudantrångande. Riksdag i Stockholm, jan. 1569. Hertig Karls, rådets och stiindernas trohetsforsakringar. De adliga privilegierna af den 8 juli 1569: bestiimmelscrna om rusttjensten: om ratten till de kungliga sakorena: om fralsebonderne och extra ordinarie garder; om frihetsmilen. Grefskapens friheter. Friherreskapen och deras friheter. Johans konungaed s. 314. Nordiska sjuårskrigets sista tid (1568 1570). Kriget med Ryssland till 15oo. Fordraget i Roskilde, den 18 nov. 1568. Varberg, erofradt af danskarne, en 13 nov. [icke 4 dec] 1569. Fred med Danmark i Stettin den 13 dec. 1570. Svensk beskickning till Ryssland, sommaru 1569. Hertig Magnus konung af Livland 1570. Krigshåndelserna i Estland och Livland 1570 1577. Forbund mellan Sverige och Polen 1578. Poutus de la Gardies erbfriiigar 1580, 1581. Stillestånd mellan Ryssland och Polen, jan. 1582, och mellan Sverige och Ryssland, den 5 aug. 1583 s. 321. Liturgien. Katolska reaktionens begynnelser. Obeståindheten inom svenska kyrkan vid borjan af Johan 1H:S regering. Kyrkoordningen 1572. Johan III:s planer till foråndringar inom den svenska kyrkan. Kyrkomote i Stockholm, juni 1574. Ny ordinantia 1575.»Roda boken» 1576. Riksdag i Stockholm, den 11 febr. 1577. De katolska reaktionsforsoken i Sverige 1572 1580 - s. 333. Koilling Joliail OCh hertig Karl. Den fangne Erik en anleduing till misshallighet mellan brbderne. Andra orsaker till missumjan. Den liturgiska striden. Karl medelpunkten for motståndet mot liturgien. 1582 års stadga. Johans giftermål med Gunilla Bjelke, febr. 1585. Fbrlikningen i Vadstena 1587. Betiinkande af Strengniis stifts presterskap om liturgien 1587. Konung Johans patent, den 12 febr. 1588. Frågan om allmånt kyrkomote till stridens biliiggande s. 341. Forvaltningen OCh husllallnillgen. Sekreterarregementet. Oordniugen i forvaltningen. Fb'rsbk att skapa fasta former for centralstyrelsen. Konungen och rådet. Johans slosaktighet. Extra beskattning. Myntforsiiniringarna. Adelns sjelfsvåld. Pest och hungersnod - _ s. 349. Polska konungavalet 1587. Motet i Reval 1589. oiika kandidater tiii polska tronen 1587. Sigismuuds val, den 9 (19) augusti. Vadstena artiklar och Kalmar stadgar. Aristokratiens stallning till dessas bestiimmelser. Sigismuuds kroning, den 17 (27) dec. 1587. Johans plan till mote med soneu och afresa till Reval. Hiindelserna i Reval. Johan nodgas uppgifva sin plau att återfora Sigismund till Sverige._. s. 355. Forsoningen med hertig Karl. Forfoljelsen mot rådet. Återbiick på Johans forhållande till stormånnen. 'JRådsherrarnes forskrifning, nov. 1589. Forlikningen mellan Johan och Karl, dec. 1589. Johans svar på rådets forestiillniugar i Reval. Hans och Karls beskyllningar mot rådsherrarne. Riksdagen 1590. Arfforeningen, den 7 mårs. Adliga privilegierna, den 2 maj 1590. Fortsatt forfoljelse" mot de anklagade. Ryska kriget 1590 1592. Johans dod, den 17 nov. 1592..: '. s. 362. SIGISMUND (1592 1599). UpSala mote 15Jo. De katolska planerna rorande Sverige vid Johans dod. Hertig Karl och rådet bfvertaga regeringen. Kyrkomote sammankallas till Upsala. Motets b'fverliiggningar och beslut. Beslutets undertecknande s. 375. SigiSinillldS kroning 1594. Sigismunds stallning till den nya svenska regeringen fore ankomsten till Sverige. Underhandlingarna rorande bekriiftelsen af Upsala motes beslut, i Polen, i Stockholm hosten 1593, i Upsala i febr. 1594. Sigismunds kroning, den 19 febr. 1594. Upptriidena i Stockholm, våren 1594. Underhandlingarna rorande privilegierna och regeringsformen. Sisrismuuds afresa s. 382.
TREDJE DELENS INNEHÅLL, 9 p g riksdag 1595. Foreningen mellan hertig Karl och rådet, den 2 sept. 1594. Privilegierna for Upsala hogskola, den 15 mårs 1595. Freéen i Teusin, den 18 maj 1595. Kallelsen till riksdagen i Sbderkbping, den 5 aug. Riksdagsbeslutet, den 22 okt. 1595 s. 393. Brytningen mellan Karl och rådet. Arboga riksdag 1597. Verkstiilligheten af Soderkopings riksdags beslut. Klas Flemings upptriidande deremot nårmaste anledningen till brytningen mellan Karl och rådet. Mote i Stockholm, okt. 1596. Arboga riksdag saminankallas. Dess beslut. Beslutets verkstållighet inom det egentliga Sverige s. 399. InbSrdeS kriget 1596 1598. Klubbekriget, nov. 1596 febr. 1597. Motet i Stockholm, juli aug. 1597. Karls tåg till Finland, aug. okt. 1597. Riksdagen i Upsala, febr. 1598. De katolska reaktionsplanerna. Motet i Vadstena, juni 1598. >Korftåget», juli 1598. Sigismunds ankomst. Ståugebro slag, den 25 sept. 1598. Fordraget i Linkbping, den 28 sept. 1598 s. 406. SigiSniUlldS afsattlling 1599. Sigismunds flykt, okt. 1598. Herredagen i Jonkoping, febr. 1599. Hertig Karl utses till»rikets regerande arffurste». Kalmars intagaude, maj 1599. Riksdagen i Stockholm, juli 1599: Sigismuud afsiittes. Karls tåg till Finland, aug. nov. 1599. Blodsdomarna derstudes s. 418. KARL IX (1599 1611). LinkopillgS riksdag 1600. Riksdagskallelsen, den 14 dec. 1599. Karls uppfattuing af rådsherrarnes planer. Rattegångeu, domen och afråttningen. Sigismunds att forldaras afsatt, och stiinderna erbjuda kronan åt Karl. Yttre forhållanden s. 422. Kl'iget i Livland 1600, 1601. Narva erkåuner Karls myndighet, okt. 1599. ^Estland lika så, april 1600. Mote i Stockholm, juli 1600. Karl bfvergår till Estland, aug. 1600. Hans erbfringar i Livland, sept. 1600 mårs 1601. Fåltlåget sommarn och hosten 1601. Karl i Finland, nov. 1601 febr. 1602 s. 428. Inre forhållanden. Riksdagarna 1602 och 1604. Riksdagen i Stockholm, maj juni 1602. Nytt riksråd. Beslut om lagrevisiou och om formerna for den kungliga domsriitten. Riksdageu i Norrkoping, febr. mårs 1604. Karl borjar antaga konunganamn. Arfforeningen af den 22 mårs 1604.»N'orrkopings beslutsgods> s. 431. Kriget i Livland 1602 1605. Riksdagen 1605. Utskottsmotet JLoUO. Polackarnes framgångar 1602 och 1603. Stålarm slagen vid AVeissenstein 1604. Riksdag i Stockholm, april juni 1605. Karl andra gångeu i Livland. Slaget vid Kirkholm, den 17 sept. 1605. Ryska forhållanden. Karls rustningar. Mb'tc i Orebro, mårs april 1606 s. 440. Karls kroning 1607. Karl och svenska kyrkan. Lagarbetena. Krbningsriksdagen sammantriider i Upsala, febr. 1607. Karl och kalvinismen. Kroningen, den 15 mårs. Mote i Orebro, jan. mårs 1608. De båda forslagen till ny allmån lag. Riksdag i Stockholm, juli aug. 1609. Kristofers landslag tryekt 1608 s. 446. Kriget i Livland 1606 1611. Kriget med Ryssland 1609-1611. Weissensteins erbfring 1607, Pernaus fbrlust 1609. Svensk-ryska fordraget i Viborg, febr. 1609. Jakob de la Gardie i Moskva 1610. Slaget vid Klutsjino, juni 1610. De la Gardie erbfrar Keksholm och stora Novgorod 1611. Karls planer till ett allmiint antihabsburgskt forbund s. 451. Kriget med Danmark 1611. Tvistepunkterna med Danmark: tre kronor griinsen i Finniarken handeln på Livland. Riksdag i Orebro, nov. dec. 1610. Danmarks krigsforklaring, april 1611. Kalmar stad intages, maj 1611. Krister Some uppgifver Kalmar slott, den 3 aug. Gustaf Adolf återtager Borgholm, okt. Karls dod, den 30 okt. 1611 s. 455. Ofversigt af den inre utyecklingen under nydaiimgstiden. Styrelse OCh forvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Formerna for forvaltningen och lagskipningen. Krigsvåsen s. 460. Materiel OUling. Nåringar. Myutvasen. Kommunikationer s. 465. Alldlig Odling. Kyrkan. Undervisningen. Upsala hogskola. Literatur. Konst s. 469. LefnadSSiltt OCh Seder. Det moraliska tillståndet. Hvardagslif och giistabud. Per Brahes åsigter om adelsmannens uppfostran s. 482.