SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT.

Transkript

1 SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF OSKAR MONTELIUS, OSKAR ALIN, HANS HILDEBRAND, MARTIN WEIBULL, RUDOLF TENGBERG, OCH JOHN HELLSTENIUS. MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT. ANDEA DELEN. Sveriges medeltid, senare skedet, MED 411 TRÄSNITT. STOCKHOLM, HJALMAE LINNSTBÖMS FÖBLAO

2 ANDRÅ DELENS INNEHÅLL: SVERIGES MEDELTID. Skedet (från digerdöden till Kalmar unions upplösning). INLEDNING. FOLKUNGATIDENS SLUT ). Nya lagar för land och stad s. 4. Lagnämd sammankallad Magnus Erikssons landslag och stadslag. Straff enligt de aya lagarna. Landslagens konungsbalk. Straff för förbrytelser mot konungen och riket. Kriget ined ryssarne, vintern s. 8. Finlands betryckta tillstånd. Förmodadt stilleständ med ryssarne. Herr Israel Birgersson. Erkebiskop Hemming s. 11. Herr Israels börd. Medlem af 1344 års interitnsregering. Hans deltagande i härfärden inot Ryssland 1350 samt död Erkebiskop Hemmings tidigare lefnadsödeu. Hans nitälskan för kyrkan och mission3väsendet i norden. Hans testamente. Penningställningen och förhållandet till utlandet s. 17. Lånefördrag med påfvens legat Jean de Guilbert, Påfvens hotande kraf. Konungen och hans medlöftesmiin bannlysta (1358). Nytt mynt, Hansestäderna. Förhällandet Jill Danmark och Mecklenburg. Hertig Bengt Algotsson och reduktionen s. 23. Herr Bengt hertig öfver Halland och Finland. Slägttafla: hertig Bengts förfäder och fränder. Drottning Blanches morgougåfveoruråde. Erkebiskopens i Lund gods tagna i beslag Kyrkliga förhållanden s. 26. Peterspenning. Provisionsväsendet. Märkligare biskopar. Stormännen och Erik Magnusson resa sig mot konung Magnus s. 30. Stormansväldets fel och förtjenster. Alexandersagan. Stormausätternas gruppering. Junker Erik. Erik antar konungatitel och utdelar förläningar, Förlikning mellan Magnus och Erik, i april och nov Konung Hakan af Norge trolofvad med Valdemar Atterdags dotter Margareta, Erik och hans gemål dö i pesten, juni samma år. Konung Yaldemars eröfringar s. 39. Den första kända riksdagskallelse, Mötet i Söderköping, i nov Förbund

3 ANDRA DELENS INSEHALL. mellan konung Magnus och hertig Albrekt af Mecklenburg, samma år. Helsingborgs kärna. Hertig Albrekts ränker. Valdemar bemäktigar sig Skåne, Bleking och södra Halland 1360 samt Öland och Gotland Visby fall. Förbund mellan Magnus och hansestäderna. Stillestand mellan städerna och Danmark. Håkans bröllop med Margareta, april Stormännens stämplingar s. 49. Stormännens försök att åstadkomma söndring mellan Håkan och Magnus. Håkan hyllasvid Mora till konung jemte Magnus, febr Tisby och Gotland s. 54. Gotlands tidigare odling. Visby makt och rikedom. Läge. Kyrkor och kloster. Sägner om Visby fall Stormännen göra hertig Albrekt till konung s. 61. Hertig Albrekt af Mecklenburg konung i Sverige, 15 febr Strider mellan Albrekt samt Magnus och Håkan. Magnus fången i slaget vid Gata Om Magnus Eriksson. Striderna mellan Albrekt och Håkan. Konung Albrekt blir fullkomligt beroende af stormännen s. 70. Krigsåren Fruktlösa underhandlingar mellan Albrekt och Håkan. Albrekts försäkran till rådet, den 7 ang Freden med Håkan och Magnus' frigifvande, den 14 aug. samma år. Konung Magnus' personlighet och död (1374). Den heliga Birgitta (f 1373) s. 74. Birgittas börd. Hennes fromhet. Pilgrimsfärder. Birgitta i Alvastra kloster. Resan till Roma. Birgitta i Roma, Napoli och det heliga landet. Birgittas återfärd och död i Roma Den heliga Birgittas personlighet. Prof ur hennes uppenbarelser. Birgittinerorden. Konung Albrekts regering åren s. 92. Osäkerhet och våldsbragder inom landet. Visan om konung Albrekt. Stolts Elisif. Missnöje med Albrekt. Bo Jonsson (grip). Förvaltning och penningyäsen s Frälset. Länsväsendet. Försvarsväsendet. Skatter. Mynt. Konung Albrekts fall. Drottning Margareta s Arfsföljden i Danmark och Norge. Krig mellan Sverige och Danmark. Albrekt efter Bo Jonssons död Bo Jonssons testamentarier erbjuda drottning Margareta Sveriges krona, Slägttafla: Folkungar (hertig Erik Magnussons afkomlingar). Albrekt slagen och tillfångatagen af Margareta vid Falköping, den 24 febr UNIONEN UNDER MARGARETA OCH ERIK Geografisk öfversigt s Lagsagor. Stift. Städer, fästen, kloster och märkligare orter. Margaretas strider med tyskarne s Albrekts fångenskap. Hättebröderne. Käpplingemorden. Vitaliebröderne. Fredsfördraget i Lindholm Albrekt frigifves. Sjöröfveriet i Östersjön. Gotland i preussiska ordens våld. Albrekts sista öden och död (1412). Drottning Margareta och konung Erik af Pommern. De inre förhållandena ( ) s Den sexårige Erik hyllas till tronföljare och medregent i Norge. Lapparnes omvändelse. Margaretas förhållande till de andlige och stormännen. Bo Jonssons testamentarier. Erik

4 ANDRA DELENS INNEHÅLL. medregent i Danmark och Sverige. Herredagen i Nyköping Unionsförslaget i Kalmar Eriks förmälning. Drottning Filippa. Reduktion af skattegods. Skatter. Missnöje mot Margareta. Förhållandet till utländska makter s Preussiska orden och Gotland. Den falske Olaf. Fejden på Gotland. Gotland öfverlemnas 1408 åt konung Erik. Kriget med holsteinska grefvarne. Abraham Broderssons afrättning. Underhandlingar med holsteinarne. Drottning Margaretas död Yadstena kloster.. s De äldsta, vadstenabröderne. Fru Birgitta förklaras för helgon af påfven i Roma Heliga Birgittas skrinläggning. Högtidsåret Abbedissan Ingegerd. Vallfärder från utlandet till Vadstena. Birgittinerkloster utom Sverige. Literär verksamhet. Bröder och systrar. Kyrka och klosterbygnader. Venezianen Pietro Quirinis resa. Kriget mot holsteinarne och hansan s Mötet i Nyborg Holsteinska grefvarnes fortsatta anspråk på Slesvig föranleder krig. Erik intager Slesvig Tåget till Femern. Hansestäderna gripa till vapen. Kejsar Sigismund dömer, att Slesvig var ett danskt land, Eriks pilgrimsfärd till Jerusalem. Kriget börjar på nytt. Drottning Filippa försvarar Kjöbenhavn Hennes död i Vadstena Fortsatta strider och underhandlingar. Freden i Vordingborg De inre förhållandena i Sverige g Mynt. Skatter. Konung Eriks besök i Sverige. Rättskipning. Eriks försök att göra Bogislav af Pommern till tronföljare. Konungens ingrepp i de andliges makt. Erkebiskopsstolens besättande med ovärdiga män. Jöns Jerekinsson erkebiskop. Missnöje i landet. Farsoter och hård tid. Förläningar åt utländingar. Utländska fogdars förtryck. Jösse Eriksson. Engelbrekt Engelbrektsson. Dalabönderne resa sig Rörelser inom kyrkans, konstens och literaturens områden s Blick på kyrkan och påfvedömet. Reformatoriska rörelser. Svenska ombud vid de utländska kyrkomötena. Möte i Arboga Förbättrad undervisning. Första förslag till högskola i Sverige. Kyrkligt lif. Fromma stiftelser. Bygnadskonst. Domkyrkorna i Upsala och Linköping. Bildhnggar- och målarkonst. Kyrklig literatur. Erkebiskop Birger Gregersson. Biskop Nils Hermansson i Linköping. Kyrkliga minnen i Finland. Biskop Magnus Olsson Tavast. Tre nya svenska helgon. Den verldsliga literaturen. MOTSTÅND MOT UNIONEN Engelbrekt Engelbrektsson. Det första befrielsekriget s Dalarnas folk i spetsen för utvecklingen af Sveriges öden. Engelbrekt Engelbrektsson. Borganäs fäste uppbrändt af dalkarlarne midsommarsdagen Stormning af Köpings hus. Vestmanlands, Uplands och Rekarnes allmoge förenar sig efter hand med dalkarlarne. Gripsholm brännes. Erik Puke. Resningen i Finland. Mötet i Vadstena, i augusti. Herrarne tvingas att uppsäga konung Erik tro och lydnad. Östgötar och sedan vermländingar deltaga i befrielsekriget. Mötet i Stockholm, september Anklagelsepunkterna mot konung Erik. Underhandlingar med konung Erik s Erik inskeppar sig till Sverige med en här. Riksmöte i Arboga, januari Engelbrekt rikshöfvidsmnn. Möte i Halmstad, maj Fredsfördrag i Stockholm med konung Erik, oktober samma år. Konungen utnämner drotsete och marsk.

5 ANDRA DELENS INNEHÅLL. Det andra befrielsekriget s Riksdag i Arboga, januari Engelbrekt och marsk Karl Knutsson tåga mot Stockholm. Slottet belägras. Karl Knutsson rikshöfvidsman. Engelbrekt erhåller makt, jemngod med marskens. Engelbrekts nya segertåg genom landet. Engelbrekt kallas af rådet till Stockholm. Han mördas af Måns Bengtsson (natt och dag), april Engelbrekts personlighet. Visan om Engelbrekt. De stora ätterna s Uplandslagmannen Birger Perssons afkomlingar och slägtskap till andra ätter. Ätten med iejon i vapnet. Ätten med griphufvud i vapnet. Sparreätten. Båtätten. Blå- och vinstorpaätterna. Ätten med en tillbakaseende ulf i vapnet. Ekaslägten. Bjelkeätten. Ätten med natt och dag i vapnet. Yngre Stirrar. Ätten Natt och dag på längden (hammarstadsätten). Bondeätten. Ätten Sture med tre sjöblad. Oxenstjernaätten. Vasaätten. Slägttaflor: Ättlingar af Birger Persson; ätten Bjelke; ätten Natt och dag och de yngre Sturarne; ätten Natt och dag på längden; ätten Bonde; ätten Sture med tre sjöblad; ätten Oxenstjerna. Ställningen i landet efter Engelbrekts död s En tysk krönikeskrifvares omdöme om Engelbrekt. Drotsete Kristiern Nilsson (vase). Marsken Karl Knutsson (Bonde). Marsken och Erik Puke. Möte i Kalmar, juli Fördrag mellan konung Erik och svenskarne den 1 september samma år. Nytt unionsförslag Karl Knutsson rikshöfvidsman ( ) s Mötet i Söderköping Nytt förslag till unionsakt. Erik Puke afrättas i början af Biskop Tomas' bref till Karl Knutsson. Jösse Eriksson halshugges af bönderne Underhandlingar och ränker. Jäsning inom landet. Karl Knutsson nedlägger rikshöfvidsmannaskapet, på herredagen i Arboga, mars Erik beger sig till Gotland. Möte i Kalmar, juni Karl Knutsson riksföreståndare ( ). Kristofer konung 1441 s Herredag i Telge, augusti Karl Knutsson riksföreståndare, oktober samma år. Danska rådet inkallar samtidigt Kristofer af Baiern. Svenskarne uppsäga konung Erik tro och lydnad, september Karl Knutsson nedlägger riksföreståndarskapet, september Kristofer väljes till konung, september 1440, och kröues i Upsala, september Erik på Visborg. Kristofers regering ( ). Förhållandet till främmande makter s Kristofers personlighet. Hansestäderna. Kristofers eriksgata samt kröning i Danmark Erkebiskopen i Upsala far titeln primas Suecire. Kristofers förmälning med Dorotea af Brandenburg. Den afsatte konung Erik och sjöröfveriet i Östersjön. Tyska orden och Gotland. Kristofers anfallsplaner mot Ryssland och Liibeck. Konung Kristofer, död i januari Inre förhållanden under konung Kristofers regering ( ). Den nya landslagen s Karl Knutsson. Förlikning mellan marsken och drotseten, Marsken och konungen. Konungens och marskens besök på Gotland, Viborgs hus års interimsregering. Konung Kristofers snikenhet. Missväxt och hungersnöd. Lagstiftningsåtgärder. Kristofers landslag, Karl Knutsson blir Sveriges och Norges konung. 1448,1449 s Bröderne Bengt Jönsson och Nils Jönsson (oxenstjerna) riksföreståndare Karl Knutseon vald till Sveriges konung, juni samma år. Kristiern (I) af Oldenburg konung i Danmark. Karl Knutsson korad till Norges konung, juni Striderna om Gotland. Eriks af Pom-

6 ANDBA DELENS INNEHÅLL. mern flykt från Gotland Hans död Konung Kristiorna anfall mot Visby Magnus Grens förräderi. Karl Knutssons kröning i Trondhjem, november Halmstadsmötet Konung Karl och stormännen 1450 s Traktaten i Halmstad, maj 1450 Kristiern krönes till Norges konung, juli samma år. Drottning Katarina. Stormännens förräderi. Möte i Arboga, juni Stormännen vilja beröfva konung Karl all makt. Konung Karl och påfven. Mötet i Avaskär 1451 och kriget s Drottning Doroteas morgongåfva. Danskarnes fiendtligheter i Sverige, hösten Konung Karls härjningar i Skåne och Halland Lödöse brändt. Svenska flottan. Danskarnes anfall på Stockholm oeh Öland. Krigshändelserna i Vestergötland. Tord Bonde. Ture Turesson (bjelke). Stille3tånd med Danmark Inre förhållanden under konung Karls regering s Fru Birgitta på Hammersta. Erkebiskop Jöns Bengtsson och Magnus Gren. Karl och de andlige. Inskränkniug i stormännens rätt att besitta län. Konungen och folket. Sveriges äldsta myntordning. Rikets ekonomiska ställning. Gotlandsvisan. Krönikor. Fjortonhundratalets försök att teckna Sveriges historia. Sagan om Didrik af Bern, ni. fl. Bildande konst. Krigsåren 1455 och Erkebiskop Jöns Bengtssons uppror 1457 g Hansan. Danskarnes infall i Sverige, våren Fästet Danaborg. Karlsborgs fäste. Tord Bonde mördad, maj Borgholm. Erkebiskop Jöns Bengtsson gör uppror. Stockholm belägras. Konung Karl flyr till Danzig, februari Karl under motgångens tid. Kristiern af Oldenburg blir Sveriges konung 1457 s* 317. Jöns Bengtsson och Erik Axelsson (Tott) riksföreståndare. Kristiern väljes till Sveriges konung den 23 juni Konungens kröning den 3 juli samma år. Ställningen i Finland. Stormännen. Konung Kristiern I:s förhållande till utlandet s Tyska orden. Slägttafla: Ätten Oldenbnrg. Planer på Estland. Danzig. Hansestäderna. Förbund med Frankrike mot England, Skotland. Novgorod och ryssarne. Kristiern hyllas till herre öfver Slesvig-Holsteiu. Inre förhållanden under konung Kristierns regering s Kyrkan och presterskapet. Unionsmöte i Skara, januari Tronföljden i Sverige och Norge tillförsäkrad Kristierns hus. Drottning Doroteas morgongåfva. Mötet i Stockholm Anklagelsepunkterna mot konung Karl. Domen öfver honom. Konungen och påfven. Kristiern och stormännen. Skatter. Kristierns sätt att skaffa sig penningar. Missnöje med konung Kristierns regering. Erkebiskoj) Jöns fängslas, Uplandsböndernes uppror. Kristiern I:s blodbad på Helgeandsholmen i Stockholm Biskop Kettils resning 1464 s Biskop Kettil Karlsson (vase) rikets höfvidsman, februari En dansk här infaller i Sverige. Striden vid Harakers kyrka, april Stockholm belägras. Slägttafla: Vasaätten (före tronbestigningen). Konungen bannlyst lemnar Sverige. Konung Karl andra gången konung. 1464, 1465 s Karl återkallas, juli Hyllas till konung, augusti samma år. Missämja mellan konungen och biskop Kettil. Jöns Bengtsson frigifven. Stormännens stämplingar. Konung Karl afsäger sig Sveriges krona den 30 januari Biskop Kettil och erkebiskop Jöns riksföreståndare 1465,1466 s Biskop Kettil dör i pesten, augusti Möte mellan de tre rikenas råd i Jönköping, februari Missnöje med erkebiskopen.

7 ANDRA DELENS INNEHALL. Herr Erik Axelsson riksföreståndare 1466, 1467 s Tottarue. Slägttafln: Ätten Tott. Erik Axelsson (Tott) riksföreståndare, september Flygskrifter om konung Kristiern. Två stormanspartier. Våldsbragder. Karl Knutsson återkallad, den 21 september Erkebiskop Jöns Bengtsson dör i december samma år. Konung Karl Knutssons tredje regering s Konungen låter hylla sig i flere landskap. Ivar Axelsson (Tott). Mötet i Halmstad, juli Krig med Danmark. Axevall, nppbrändt af danskarne den 30 juni Hansan söker medla fred. Stormännens affall. Konung Karl dör den 15 maj Inre förhållanden. Konst och vetenskap s Osäkerheten i landet. Myntväsen. Kyrkor och kloster. Bygnadskonst. Målarkonst. Historieskrifning: Ericus Olai. RIKSFÖRESTÅNDARNES TID Sten Sture den äldre blir riksföreståndare. Slaget vid Brunkeberg 1471 s Sten Sture den äldre. Herr Sten koras af rådet till rikets föreståndare, midsommarstiden Riksföreståndarskapét faststäldt på riksdag i Arboga, den 1 maj Konung Kristiern.1:8 försök att återvinna Sveriges krona. Slaget vid Brunkeberg, den 10 oktober Sankt Göran och draken. Stockholms stad s Den egentliga staden, staden inom broarna. Bygnadssätt. Samfärdsel. Handel. Borgerskap. Embeten eller handtverkarlag. Gillen. Förhållandet till Danmark s Fred med Danmark, juli Nya tvister och möten. Kristiern I:s underhandlingar med påfven och främmande furstar för att kufva Sverige. Påfven bannlyser svenskarne. Förlikning mellan Danmark och Sverige, januari Unionsmöte i Kalmar och Ronneby, augusti samma år. Konung Kristierns förhållande till Slesvig-Holstein och hansan. Kristierns personlighet. Kristiern I dör den 21 maj Sveriges förhållande till de östra grannarne s Finland. Tottarne. Livländska orden. Novgorod. Ryssland. Förhållandena till danske konungen Hans och herr Ivar Axelsson s Junker Hans' hyllning till Sveriges och Norges konung. Möte i Kalmar mellan danska och svenska rådsherrar, augusti Norska rådet väljer särskild riksföreståndare. Halmstads recess, januari Hans krönes till Danmarks och Norges konung samma år. Ivar Axelsson (Tott). Kalmar recess, september Möte i Kalmar, augusti och september Upplopp i Stockholm, november samma år. Uppror i Vestergötland. Livländska orden och Riga. Ivar Axelsson (Tott). Sten Sture och hansan. Hansestäderna och konung Hans. Sjöröfveriet i Östersjön och Vesterhafvet. Drottning Doroteas död (i november 1495). Kyrkans, literaturens och konstens tillstånd s Erkebiskop Jakob Ulfsson. Biskop Henrik Tidemansson i Linköping. Brynjulf Gerlaksson i Skava. Konrad Rogge i Strengnäs. Strengnäs domkyrka. Biskop Lydeka Abelsson i Vesterås. Vesteiås domkyrka. Biskopar i Vexiö. Kort Bitz och Magnus Nilsson i Äbo. Biskopssynodeu i Arboga 1474, den sista som under medeltiden hållits i Sverige. Gudstjensten.

8 ANDRA DELENS INNEHALL. Kyrkliga stiftelser. Klostren. Katarina Ulfsdotters skrinlaggning Boktryckarkonsten i Sverige. Undervisningen. Upprättandet af Upsala högskola Kyrkomålningar. Inre förhållanden s De stora ätterna: Sture, Tott, Bjelke, Oxenstjerna, Bonde, Sparre, Trolle, Gyllenstjerna, Posse, Fleming m. fl. Nils Klansson till Vik. Lagskipning. Lagstiftning. Skogshushållning. Bergsbruk. Handel. Myntväsen. Rikets ekonomiska tillstånd. Oenighet mellan herr Sten Sture och rådet. Kriget med ryssarne s Rådsmöte i Telge, midsommarstiden Förbund mellan ryssarne och konung Hans, november samma år. Möten och underhandlingar mellan svenskar och danskar. Unionsmöte i Ny Lödöse, maj Konung Hans antagen till Sveriges konung vid ett rådsmöte i Stockholm, augusti Brytning mellan Sten Sture och Jakob Ulfsson. Unionsmöte i Kalmar, raidsommarstiden Knut Posse försvarar Viborg. Ryssarnes härjningar i Finland Ivangorod tages af svenskarne. Missämja mellan Sten Sture och Svante Nilsson. Stillestånd med Ryssland, mars Herr Sten Sture afsättes och Hans antages till konung 1497 s Herr Sten och stormännen. Konung Hans' rustningar. Möte i Ny Lödöse, juli Rådsherrarne afsätta Sten Sture, den 7 mars Krig ined Danmark. Stormännen gifva konung Hans trohetsförsäkringar, i maj Sten Sture belägrar Staket. Flere slott gifva sig åt Hans. Hans krönes till Sveriges konung, den 26 november * Konung Hans' regering i Sverige s Sten Stures förläningar. Prins Kristiern väljes till tronföljare, den 5 december Ny myntordning samma år. Drottning Kristina krönes i Upsala, den 3 februari ' Prins Kristiern hyllas i Stockholm, den 29 maj. Tåg mot Ditmarsken. Sten Sture och Svante Nilsson försonas, år Missnöje med konung Hans. Uppror i Upland. Möte i Vadstena, den 1 augusti Stormännen uppsäga konungen tro och lydnad. Konung Hans lemnar Stockholm, den 11 augusti. Konungens personlighet. Herr Sten Stures senare riksföreståndarskap s Resningen mot konung Hans. Drottning Kristina försvarar Stockholms slott. Herr Sten andra gången riksföreståndare, den 12 november Drottning Kristina uppger Stockholms slott, den 9 maj Konung Hans utanför Stockholm med en flotta, den 12 i samma månad. En svensk här inrycker i Norge. Kriget i Vestergötland och Finland. Drottning Kristina frigifves ur sin fångenskap. Herr Sten dör i Jönköping, den 14 december Herr Svante Nilsson och striderna med Danmark s Svante Nilsson riksföreståndare, januari Stillestånd med ryssarne. Unionsmöte i Kalmar, juni Riksföreståndaren med flere svenska herrar dömda som majestätsförbrytare. Strider med Danmark: Kalmar intaget af svenskarne 1506, Ake Hansson (Tott) härjar i Halland, Kastelholm eröfradt af danskarne Fru Märta befälhafvare på Stockholms slott. Riksmöte i Stockholm, oktober Strider och underhandlingar med Danmark. Riksmöte i Stockholm Stillestånd med Danmark, fred och fredsbrott. Förbund med Ryssland, 1510, och med vendiska städerna samma år. Åke Hanssons död. Prins Kristierns infall i Vestergötland, januari Inre förhållanden intill herr Svante Nilssons död (1512)... s Svante Nilssons personlighet. Stormännen. Prelaternes strid om makten. Finlands betryckta ställning. Sten Kristerssons (oxenstjerna) uppror Rådet sätter sig emot herr Svante. Svante Nilssons död, den 2 januari Herr Sten Sture den yngre riksföreståndare, första tiden s Vesterås, Stockholms, Stegeborgs och Kalmar slott öfverlemnas åt herr Sten. Möte i Ar-

9 ANDRA DELENS INNEHÅLL. boga, januari Erik Trolle hyllas af rådet till höfvidsman. Underhandlingar med Danmark. Möte i Malmö, april Herr Sten hyllas i Stockholm till riksföreståndare, den 23 juli. Konung Hans' död den 20 februari Fred med Danmark, juli samma år. Jakob Ulfsson afsäger sig erkebiskopsembetet, augusti Gustaf Trolle vigd till hans efterträdare, maj Mötet mellan herr Sten och Gustaf Trolle i Upsala domkyrka, februari Konung Hans' död. Kristiern II s Danska riksrådets klagoskrift öfver konung Hans. Kristiern II:s uppfostran. Kristiern som vice konung i Norge. Dyveke. Kristierns kröning till Danmarks och Norges konung, Konungens handfästning. Dyvekes död och domen öfver Torben Oxe, Hustru Sigbrit. Herr Sten Stures sista tid s Herr Stens samtida: Jakob Ulfsson, Hemming Gad, Hans Brask, Gustaf Trolle. Herr Sten belägrar Staket. Riksdag i Arboga, jan. ] 617. Unionsmöte i Halmstad, i febr. En dansk flotta ankommer till Stockholms skärgård, den 4 aug. Striden vid Vädla. Riksdag i Stockholm, nov Erkebiskop Trolle afsatt och fången. Herr Steu återupptager fiendtligheterna mot Danmark, jan Staket nedbrytes. Aflatskrämaren Arcimboldo. Konung Kristiern belägrar Stockholm, midsommarstiden Strid vid Brännkyrka, i slutet af juli. Arcimboldos färd i Sverige och Danmark 1518 och Sten Sture och hans anhängare bannlysta. Kriget Slaget vid Bogesund, den 19 jan Svenskarne å nyo slagna vid Tiveden, den 1 febr. Sten Sture dör på Mälarens is, den 3 febr Sten Stures myntordning (1513). Konung Kristierns regering s Sveriges ställning vid Sten Sture den yngres död. Kristiern II erkännes af rådet som Sveriges konung, den 2 mars Kristina Nilsdotter (gyllenstjerna) försvarar Stockholm. - Långfredagsslaget i Upsala den 6 april. Riksdag i Kristierns läger vid Stockholm, den 3 juni. Befrielsekriget i mellersta Sverige. Stockholms belägring. Fru Kristina uppger slottet. Kristierns intåg i hufvudstaden, den 7 september. Konungens kröning, den 4 november. Stockholms blodbad. Kristierns blodbesudlade återväg till Danmark. Hans lagstiftningsåtgärder. Gustaf Eriksson i Dalarna. Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens senare skede. Styrelse och förvaltning s Konungamakten. Frälset. Rådet. Allmogen delaktig i rikets styrelse. Riksdagar. Rådsmöten eller herredagar. De gamla landskapen förlora sin politiska betydelse. Riksföreståndarskap. Lagskipning. Administrativ indelning. Krigsväsen. Den materiela odlingen s Näringar. Handel. Sjöfart. Myntväsen. Stadslifvet. Bygnadssättet i städerna. Tyskar i deras styrelse. Den andliga odlingen s Kyrkan. Helgondyrkan. Fromma stiftelser. Kloster. Upsala högskola. Literär verksamhet. Språket. Bildande konst. Lefnadssätt och seder s Samhällsklassernas inbördes förhållande. Klädedrägten. Stormannens hem. Vapen. Allmän återblick.