Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet



Relevanta dokument
Farligt avfall skärande/stickande

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall

GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall

Farligt avfall inom vården

Rutin för borttransport av smittförande avfall och GMM-avfall som farligt gods, Campus US

Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna.

Förändringar på grupp Transportemballage

Farligt avfall - vad gäller?

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall

4")-(3&/4," ","%&.*/ */45*565*0/&/ '½3 0%0/50-0(* ,PQJFSBU EFMWJT GSÌO 4BIMHSFOTLBT VOJWFSTJUFUTTKVLIVT BWGBMMTHVJEF +PIBOOB,OBQF.

avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar.

Innehållsansvarig: Planeringsenheten, Hållbar utveckling NU-sjukvården Godkänd av: Anders Kullbratt Giltig från Version 2.

Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall

Vett och etikett på IBG En labinstruktion

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Riskbedömning avdelningen för Evolutionsbiologi Uppsala Universitet, EBC Norbyvägen 18 D, Uppsala

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan

Renhållarens anvisningar till föreskrifter om avfallshantering

SÄKERHETSDATABLAD. Kontaktperson för vidare information i händelse av nödläge

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Avfallshantering Farligt Avfall

Tillsyn av båtklubbar 2014

B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 Suma Dip K1 08/09/ /04/2006 MSDS NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutin för kassation av läkemedel

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/ ISO

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad Sid 1(5)

SÄKERHETSDATABLAD Version 5 Ersätter - 1. NAMN PÅ PREPARATET OCH FÖRETAGET

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Lokal anvisning

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

VARUINFORMATIONSBLAD

Rätt klädd och rena händer

Spinosad Myr Effekt NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Spinosad Myr Effekt

Namnet på produkten och företaget. Sammansättning/ämnenas klassificering. Farliga egenskaper. Första hjälpen CASCO STRONG EPOXY RAPID (BAS)

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt Maj stockholm.se

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/ ISO

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Effekter till film och teater samt civil och militär övningsverksamhet

Miljörum vån 2: Återvinning av rena förpackningar. Avfallsslag Exempelvis Hit räknas inte Sorteras var? Hantering Mjölkpaket

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Säkerhetsdatablad ANKARMASSA GTM-E DEL A

Telefonnummer vid nödsituationer

4. Första hjälpen. 5. Åtgärder för brandbekämpning. 6. Åtgärder vid oavsiktligt utsläpp. 7. Hantering och lagring

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/ ISO

VARUINFORMATION I 16 PUNKTER

ICKE KONVENTIONELLT AVFALL

Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet. Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004


Djurhållning inom lantbruket

Föreskrifter om avfallshantering för Nordanstigs kommun

SÄKERHETSDATABLAD Tarkett Matt Bättringslack

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Telefonnummer vid nödsituationer

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/ ISO

SÄKERHETSDATABLAD KLORRENT. Innehåller: CAS-nummer: EU-nr: %: Kemiska benämning: Klassificering: %

SÄKERHETSDATABLAD. Hagmans Häftprimer EP, komp B

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. DPD 3 Pill_501321

SÄKERHETSDATABLAD Biocut 3000

SÄKERHETSDATABLAD LUGTFJERNER

SÄKERHETSDATABLAD. Mico Desinfektionsmedel DR25a

Så här tar du hand om ditt farliga avfall. ÅVC Cyan 100 % Magenta 30 % Yellow 20 % Black 0 % MS Cyan 0 % Magenta 80 % Yellow 90 % Black 0 %

Bilaga 1. Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall

Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall

Vad är Smittförande avfall?

No Change Service! Version Revisionsdatum Tryckdatum : +49 (0)40 / R21/22 Farligt vid hudkontakt och förtäring.

GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt

SÄKERHETSDATABLAD Ammoniak 5M

SÄKERHETSDATABLAD. Duralco 4700 Part A. Duralco 4700 Part A Termiskt ledande lim - harts A El mekanisk sammansättning. Harts. T.

Säkerhetsdatablad Produktnamn: KMU AP-Vätska Utfärdat: Reviderat: Sida: 1 (7) Material för säkerhetsdatablad enligt 91/155/EEC

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO

Säkerhetsdatablad utfärdat

AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Datum / omarbetad den: sida 1/5 Version: 13 Handelsnamn: Wolmanit CX-8. 1 Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget *

Rätt klädd och rena händer

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. DPD1 Pill_

Tillsyn av tatuering- och piercingverksamheter i Österåkers kommun

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/ ISO

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

RVF Utveckling 2004:06

Produktnamn: Mataki byggtejp Omarbetad: Ersätter: NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET MATAKI BYGGTEJP

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet Dessa interna föreskrifter gäller institutioner som ingår i universitetets avfallshantering. Institutioner som bedriver verksamhet i landstingets lokaler ska följa Umeå sjukvårds hanteringsföreskrifter. Verksamhetsanpassade hanteringsrutiner på varje arbetsplats kompletterar föreskrifterna. Riskavfall innefattar smittförande avfall, skärande/stickande avfall, biologiskt avfall och läkemedelsrester inklusive cytostatika. Smittförande avfall är både riskavfall och farligt avfall. Rekommendationer för hantering och kvittblivning av antibiotika behandlas i ett separat dokument. Begreppet riskavfall Riskavfall är ett begrepp som inte är helt entydigt, och lokalt förekommer olika definitioner på vad som inryms i begreppet. Delar av riskavfallet klassas som farligt avfall, andra inte, och olika regler finns för olika typer av riskavfall. Begreppet existerar inte i vare sig Miljöbalken eller Avfallsförordningen och Socialstyrelsen använder i de två nya föreskrifter som har ersatt den gamla inte alls begreppet. Märkning skall ske med någon eller några av begreppen smittförande avfall, smittförande/skärande/stickande eller biologiskt avfall. Med smittförande avfall jämställs även avfall som misstänks vara smittförande. Arbetsmiljöverkets föreskrift om riskavfall (AFS 1989:2) har upphävts och i föreskriften om Cytostatika (AFS2005:5) förekommer begreppet riskavfall enbart som riskavfallsbehållare. Begreppet farligt avfall Farligt avfall definieras enligt avfallskoder och enligt bil. 3 till förordningen AFS 2011:927 om farligt avfall. Farligt avfall är även sådant avfall som består av ämnen med följande egenskaper: explosivt, oxiderande, brandfarligt, irriterande, hälsoskadliga, giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, mutagent, avgivande av giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra, ämnen som kan få nämnda egenskaper efter omhändertagande samt ekotoxiska ämnen. Avfallsslag I tabellen på nästa sida anges de avfallsslag som betraktas som riskavfall respektive farligt avfall. Vissa av dessa kategorier ingår numera även i lagstiftningen om farligt avfall. Observera att särskilda hanteringsrutiner gäller för dessa. 1(6)

Typ av avfall Skärande/ stickande Biologiskt Smittförande Radioaktivt Beskrivning Ex kanyler, knivblad, skalpeller mm som kan innebära risk för ohälsa eller olycksfall. Icke smittförande behandlas som riskavfall. Om dessa föremål varit i kontakt med kroppsvätska skall de anses vara smittförande och skall då behandlas som farligt avfall. Till exempel delar av vävnad från djur eller människor samt döda försöksdjur. Blodigt förbandsmaterial kan också hänföras hit om det ej är smittförande. Förvaras i kylt utrymme +2 till + 8 C (högst 4 timmar), vid längre tid skall förvaring ske i frysutrymme. Behandlas som riskavfall. Organiskt material från människa som är kontaminerat med mikroorganismer som tillhör riskklass 3-4 samt annat avfall innehållande mikroorganismer som tillhör riskklass 2-4 räknas dock som smittförande avfall. Ej dekontaminerat avfall innehållande genmodifierade mikroorganismer (GMM) av riskklass 1 behandlas som riskavfall..genmodifierade organismer (GMO) behandlas som riskavfall efter särskild bedömning om risk för spridning av frön och pollen. Finns risk för spridning skall de dekontamineras. Till exempel kanyler som använts på människor eller på djur och som misstänks innehålla blodsmitta. Behandlas som farligt avfall. Följande kan behandlas som konventionellt avfall: Smittförande avfall som konverterats till icke smittförande via autoklavering eller desinfekterat avfall från t.ex. mikrobiologiskt laboratoriearbete. Farligt avfall. Hanteras enligt särskilda föreskrifter i fråga om avklingning och kvittblivning, upprättade av Radiofysik. Till lågradioaktiva material som faller utanför stålskyddsinstitutets regel hör t.ex. scintillationsvätskor (dock farligt avfall om de är baserade på lösningsmedel) och kanyler m.m. med rester av radioaktivt material (skärande/stickande). Läkemedelsrester Kasserade läkemedel och läkemedelsrester. Lämnas åter till försäljningsställe alternativt som läkemedelsavfall till Säkerhetshuset. Antibiotika Cytostatika Kemikalier Rekommendationer för hantering och kvittblivning av antibiotika som kemiska ämnen beskrivs i ett separat dokument Rekommendationer för hantering och kvittblivning av antibiotika Material som använts vid beredning, t.ex. plastpåsar och handskar, samt sprutor och kanyler med cytostatikarester. Behandlas som riskavfall. Kemiskt eller fysikaliskt inaktiverade cytostatikarester kan hanteras som konventionellt avfall. Farligt avfall. Definieras enligt avfallskoder. Säkerhetshuset mellanlagrar sådant avfall. De koder som har en * i anslutning till koden klassificeras som farligt avfall och i vissa fall även som farligt gods. 2(6)

Emballage och transporter Emballage införskaffas normalt på Kemiförrådet; kartong för riskavfall, farligt avfall eller glas samt tillhörande innersäck, etiketter, tejp, punktsäkra behållare, gastäta förpackningar etc. Fyll kartongen till ca 2/3, för att garantera säker förslutning. Skärande/stickande riskavfall ska paketeras i punktionssäkra behållare samt i godkända ytteremballage. Smittförande avfall samt annat farligt avfall ska förvaras i typgodkända emballage för transport på väg, vilket i detalj preciseras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrift AFS 2012:6 (ADR-S). För transport av farligt avfall krävs godsdeklaration med detaljerade uppgifter om avlämnare, mottagare, innehåll etc. Transportlagstiftningen gäller även biologiskt avfall om det är smittförande. Det är således viktigt att märka upp avfallet så noggrant som möjligt (se nedan) för att underlätta fortsatt säker och lagriktig hantering. Farligt gods är endast sådant smittförande avfall som kan medföra att någon blir smittad. Skärande/stickande som anses smittförande enligt socialstyrelsen definieras inte som smittförande enligt MBS och är således inte farligt gods. Märkning Märk kartongen med därför avsedda etiketter (normalt gula etiketter med svart text). Emballaget ska vara märkt med: kategori, dvs. riskavfallstyp (t.ex. Riskavfall skärande/stickande ) datum avlämnare, dvs. institution och kontaktperson. Omhändertagande Lämna riskavfallet på därför särskilt avskild och uppmärkt plats i miljörum. Var noga med märkningen av riskavfallskartongen (se ovan). Debitering sker institutionsvis eller på det sätt som överenskommits i respektive hus. För även förteckning på institutionen om mängder och typ av avfall som produceras. Följande avfallsslag ska lämnas till bemannad mottagning enligt följande: Kemikalieavfall klassat som farligt avfall - lämnas till Säkerhetshuset. Mottagning fredagar kl. 8-10. Smittförande avfall (farligt avfall) hantering sker inom resp. institution utifrån gällande regler för farligt avfall efter samråd med miljösamordnare samt kommunens miljökontor. Radioaktivt avfall - lämnas till Radiofysik, by 4 (rum nr 4-042 i kulvert). Mottagning torsdagar kl. 9:00 9:15. Landstinget hämtar och hanterar enligt gällande regler. Glas Glas är inte riskavfall såvida det inte är, eller kan misstänkas vara, förorenat med blodsmitta och kroppsvätska eller farliga kemikalier. Förpackningsglas såsom flaskor och burkar är av annan kvalitet än laboratorieglas, t ex bägare, kolvar och provrör, och de passar inte att blandas för återvinning. I tabellen nedan sammanfattas hantering av glasavfall. 3(6)

Avfallstyp Åtgärd Behandling Icke förorenat förpackningsglas, t ex. flaskor och burkar; d v s inte laboratorieglas som odlingsflaskor, provrör, bägare, kolvar e dy. Glasinsamlingen (grön tunna) sorteras färgat/ofärgat. Återvinns Förorenat eller icke återvinningsbart glas. Hit räknas glas förorenat med t.ex. blod, urin eller dylikt samt laboratorieglas såsom odlingsflaskor, provrör, bägare, kolvar mm. Glas innehållande kemikalierester. Packas väl i särskild kartong, märkt: Glas - icke återvinningsbart. Lämnas som farligt avfall till Säkerhetshuset. Deponeras Destruktion/ slutförvaring Hantering på institutionen På laboratoriet är det möjligt att ha flera kartonger för de olika kategorierna. Riskavfallskartonger behöver endast användas till riskavfall, ej för glasavfall. Se dock till att paketera även glas i rejäla kartonger med kraftig innerpåse. Varje institution bör gå igenom sina rutiner och kartlägga vilken typ av riskavfall som finns. En institution som t.ex. inte arbetar med biologiskt material har inga kanyler som betraktas som farligt avfall. En institution som däremot arbetar med både biologiskt och ickebiologiskt material kan tillämpa försiktighetsprincipen och lämna alla kanyler som farligt avfall. Föreskrifter och regler Författningar med regler som är tillämpbara på hantering av riskavfall: Riskavfall, AFS 2005:1 Förordning AFS 2005:1 om farligt avfall Biologiska ämnen AFS 2012:7 Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:26, Dessutom gäller fortfarande SOSFS 2000:1 för hantering av annat riskavfall. Ändring har gjorts enligt SOSFS 2000:4 vad gäller definitionen av allt skärande/stickande. Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet avfall, SSMFS 2008:50 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Kemiska arbetsmiljörisker ASF 2011:19 Användning av personlig skyddsutrustning ASF 2010:11 Arbetsplatsens utformning ASF 2009:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete ASF 2001:1 Skydd mot blodsmitta ASF 1986:23 4(6)

Kontaktpersoner Frågor av allmän karaktär: Åsa Bäckström, miljösamordnare, ankn 9054, asa.backstrom@adm.umu.se Farligt kemikalieavfall: Olle Nygren, UmU Interna kemikalierexpert, Kemi, ankn 5483, olle.nygren@chem.umu.se Radioaktivt avfall: Heikki Tölli, Radiofysik, tel 785 0685, heikki.tolli@radfys.umu.se 5(6)

Glas Flödesschema för hantering av riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid UmU Att sortera på lab Märk emballaget Lämna på avsedd plats OBS! Märk alltid med institutionens namn och datum Återvinningsbart förpackningsglas - ingen märkning Grönt kärl, färgat/ofärgat glas placerat i/vid miljörum "Glas - ej återvinningsbart" - Skärande/stickande "Skärande/stickande" Avskild plats i miljörum Biologiskt "Biologiskt" Kylt utrymme Smittförande "Smittförande farligt avfall" "Smittförande och skärande/stickande farligt avfall" Avskilt utrymme på institutionen. Institutioner i NUS enligt NUS interna föreskrift Radioaktivt "Radioaktivt farligt avfall" Radiofysik, NUS Läkemedelsavfall "Läkemedel" Försäljningsställe (apotek) alternativt Säkerhetshuset Cytostatika "Cytostatika" Avskild plats i miljörum alternativt Säkerhetshuset Kemikalierester "Avfallskod, farligt avfall" Säkerhetshuset