Lågenergihus -projektvägledning vid byggande av småhus



Relevanta dokument
Lågenergihus -projektvägledning vid byggande av småhus

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum:

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum:

Vindkraft ur markägarens synpunkt

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB

Stoppa onödan! om julgranar och andra ljuskällor

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

TA HAND OM DITT HUS Energianvändning. Örebro

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Pre-Test 1: M0030M - Linear Algebra.

State Examinations Commission

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Energieffektivisering

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Till dig som bor på Esplanaden 13

Bättre hemmamiljö med klimatsmarta trick

En bild säger mer än tusen ord?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Ung och utlandsadopterad

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Härene 9:1. Södra Härene Lärarbostaden

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Isolda Purchase - EDI

Massage i skolan - positiva och negativa effekter

Den successiva vinstavräkningen

Energirapport. med smarta tips. Kremlavägen 3 / Västerås. Datum för besiktning: Adress/ort: Besiktigad av (certnr): Mats Jönsson (3299)

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Medicon Village Village driver projekt för framtidens hållbara och innovativa boende

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 10 februari Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Lervik 1:256. Lerviksvägen 108 / Åkersberga

Äganderätt. Vad är ett hem? PLATSER ATT MÖTAS OCH UMGÅS PÅ

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport med smarta tips

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Hyggligt och hållbart

Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fole Ausarve 1:15

PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden Dnr


Olika uppfattningar om torv och

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Summering av LÅGANs seminarium

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 5 augusti Adress/ort: Västra Torps byav Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Passivhus ur en brukares perspektiv

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

Energirapport. med smarta tips. Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366. Snösundsvägen 38 / Värmdö. Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425)

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär

Barn lär med interaktiva och lekfulla metoder.

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Rampen 14. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Backagärde 4:1. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Trygga lösningar förenklar din fastighetsvardag!

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

C-UPPSATS. Tills döden skiljer oss åt

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Värdefullt Värdeskapande

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Nödinge 1:2. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Skärkhult 1:53. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

EXAMENSARBETE. Passivhus. Framtidens byggnadssätt. Sami Junttila. Högskoleexamen Bygg och anläggning

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Heberg 3:11. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Riddaretorp 1:5

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

Vad händer med vårt klimat?

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

Maglev Trains The superior type of trains Namn: Felix Goding

Forma komprimerat trä

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Stålfiberarmerad betongplatta

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen

ANSÖKAN OM BIDRAG. Initiativtagare: Peder Wallenberg, Stiftelsen Carpe Vitam

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Vintergatan 2

Hur fungerar en bostadsrättsförening Kort beskrivning med råd och tips

Transkript:

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ Lågenergihus -projektvägledning vid byggande av småhus Kristina Rosander Nyberg Juni 2009 Examensarbete i miljö, 15 poäng (B-nivå) Handledare: Sven-Olov Eriksson Examinator: Mauritz Glaumann

Sammanfattning Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder. 1 Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus. Bland annat används mer isolering och bättre fönster och dörrar. Dessutom är täthet ett viktigt begrepp för att minska värmeförlusterna. Rapporten syftar till att redogöra för vad som karaktäriserar lågenergihus och ge vägledning vid byggande av dessa. Vidare ska rapporten ge svar på frågorna, vilka är problemen och vilka är fördelarna med lågenergihus? Hur ser byggprocessen ut och vad är viktigt att tänka på i de olika skedena i processen? samt, är det ekonomiskt rimligt att bygga lågenergihus? För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av litteratur, intervjuer samt informationssökning på nätet, dessutom har jag använt mig av de kunskaper som införskaffats under studietiden. I rapporten har jag valt att endast behandla energianvändning då miljöfrågan är alltför omfattande. Vidare ger rapporten en introduktion till vad som är utmärkande för lågenergihus rent byggnadstekniskt och lotsar läsaren genom byggprocessens olika skeden samt vilka aktörer som är inblandade och vilka deras respektive ansvarsområden är. Dessutom pekar rapporten ut vad som är viktigt för dig som byggherre att tänka på under de olika skedena i byggprocessen i form av planering, utformning, konstruktion, installationer, utgifter, försäkringar, kontroller och avtal, vare sig du väljer att uppföra byggnaden i egen regi eller anlita en entreprenör. Rapporten ger exempel på lösningar gällande konstruktion, installationer och värmesystem som är lämpliga i ett lågenergihus. Dessutom görs en energiberäkning på ett lågenergihus ritat av författaren till rapporten. Beräkningen ger huset en energianvändning på 56 kwh/m 2, år, vilket är ca hälften av vad lagar och föreskrifter anger som maximalt värde ett hus får ha. Idéer och tankar som legat till grund för huset beskrivs. Då detta hus ritats har även andra idéer implementerats som inte är specifika för lågenergihus, utan syftar till att huset ska ha en beredskap vid tillexempel elavbrott. I slutet av rapporten ges även tips på hur du som husägare ytterligare kan spara energi och bidra till en hållbar utveckling. Nyckelord Energianvändning Lågenergihus Byggprocess 1 Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund I

Abstract The environment and the use of energy is becoming a more present subject. Today the real estate industry accounts for more than 40% of Sweden s total energy consumption. 2 As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important to homeowners. As result of this, house manufacturers have created a new type of energy-saving house called low-energy house. This house has a different construction in comparison to an ordinary house. The theses aims to give guidance when building a low-energy house and answer the following questions, what are the problems and what are the benefits, which are the different phases of the building process, what issues are important to consider in these phases and is it economically realistic to build a low-energy house. To be able to answer these questions I have collected material from litterateur, interviews, and web searching. In addition I also have used the knowledge I have obtained during my period of studies. The thesis only concern the energy consumption as the environmental part of it is too substantial. In addition the thesis gives a presentation of the building process, who are involved and what are their field of responsibility. Furthermore it points out what you as a future owner of a house/building proprietor should be attentive to during the building process so that no mistakes are made that causes the end results not turning out as expected. Different laws, rules, contracts, norms and authorities that occurs in the building process, are accounted for and explained in the thesis in such a way that is easy to grasp for those not familiar to the subject. The report gives advice and example of solutions in terms of construction and installations e.g. heating distribution system that are appropriate in a low-energy house. The thesis includes a calculation of the energy use of a low-energy house, which shows that the house uses about 56 kwh/m 2, year. In comparison, this is about half the maximum limit decided by the Swedish constitution BBR. A suggestion for a low-energy house is displayed in the paper, it is the same housed used for the calculation of energy use. Ideas and thoughts regarding the house are described. This suggestion also implements a few ideas that perhaps contributes additionally to energysavings and a sustainable environment. Key words Energy consumption Low-energy house Building process 2 Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund II

Förord Det här är ett arbete inom institutionen teknik och byggd miljö. Rapporten omfattar 15 poäng. Jag har valt att inrikta mig på energiaspekten vid byggande av småhus, då jag tycker att det är ett intressant och väldigt viktigt ämne i dagens läge. Det har utmynnat i ett arbete om lågenergihus. Då arbetet hade potential att bli alltför omfattande valde jag att inte se till miljöaspekten gällande byggnadsmaterial, det nämns dock i rapporten för att ge en helhetsbild. Mitt yttersta syfte med arbetet är att inspirera och ge insikt i vad lågenergihus innebär. Rapporten är i första hand tänkt för den som har ett intresse och en nyfikenhet inför byggandet av lågenergihus, därför har jag valt att skriva rapporten på en sådan nivå att den ska vara enkel att förstå för den som inte är insatt i termer som förekommer i byggbranschen. Jag vill passa på att tacka min handledare som hjälpte mig att komma fram till upplägget av mitt arbete och bidragit med sin kunskap under de veckor rapporten arbetats fram. Tack även till Christer Harrysson för att han varit behjälplig. Dessutom vill jag tacka mina studiekamrater som har fungerat som uppmuntran och bollplank. Kristina Rosander Nyberg III

Innehållsförteckning Sammanfattning... I Nyckelord... I Abstract... II Key words... II Förord... III 1 Inledning... 1 1.1Bakgrund... 1 1.2 Problem... 2 1.3 Syfte & Mål... 2 1.4 Omfattning och avgränsningar... 2 1.5 Målgrupp... 3 2 Metod... 4 3 Genomförande... 5 4 Teori... 6 4.1 Husets energibalans... 7 4.2 Utformning... 9 Planlösning... 9 Värmelagring och inomhusklimat... 9 Fönster och dörrar... 10 4.3Konstruktion- och installationslösningar... 12 Isolering och täthet... 13 Yttervägg... 13 Grund... 15 Tak 15 Installationer och uppvärmning... 16 Rördragning/kanaler... 17 4.4 Byggprocessen... 18 Kostnader... 19 Bygglov... 19 Bygganmälan... 20 Entreprenad och upphandling... 20 De olika rollernas ansvarsområden... 22 IV

Avtal... 22 Byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd... 23 Slutbesiktning och slutbevis... 23 4.5 Energideklaration... 24 4.6 BBR... 25 4.7 Energianvändningskrav... 26 4.8 Fördelar och nackdelar... 27 5 Sammanfattning-husförslag... 28 6 Slutsats och diskussion... 32 7 Referenser... 33 Bilagor... 35 Bilaga 1 Exempel på bygglovsritningar... 35 Bilaga 2 Energisparande åtgärder... 36 Bilaga 3 Användbara länkar... 37 V

1 Inledning 1.1Bakgrund Bakgrunden till att denna rapport skrivs, beror till stor del på mitt intresse för miljö och energieffektivisering. Men även för att miljö- och energifrågan ligger i fokus idag. Idag går 40 % av landets totala energianvändning till bostäder. 3 Den siffran kan vi minska om vi bygger bättre och mer energieffektiva hus i framtiden. Det är inte bara en miljöfråga utan även en ekonomisk fråga. Om det sker en ökning av elpriset är det viktigt att hitta lösningar för att minska energianvändningen. Miljö och klimatfrågan har belysts mycket under 2000-talet. Frågan fick en ordentlig skjuts när Al Gore gav ut boken och filmen En obekväm sanning som på ett tämligen brutalt sätt visar vart vår planet är på väg om vi inte ser till att göra något åt vår miljö och anammar begreppet hållbar utveckling. Begreppet myntades av Lester Brown (amerikansk forskare) i samband med den så kallade Brundtlandrapporten. 4 Där definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att vi bland annat måste minska energianvändningen för att bidra till en bättre och mer miljövänlig framtid. I Sverige finns en byggnorm som bland annat reglerar hur hus får byggas och hur stor energiförbrukning ett hus maximalt får ha per m 2 och år. Den siffran varierar beroende på i vilken klimatzon huset ligger, från 110 kwh per m 2 till 150 kwh per m 2. Ett lågenergihus kan komma ned i cirka 50 kwh per m 2. Vad är då lågenergihus? Det som karaktäriserar ett lågenergihus är att det förbrukar mindre energi än ett hus som är byggt efter vanliga byggnormen. Detta är möjligt genom att lågenergihus byggs med tjockare isolering i golv, väggar och tak, samt att särskilda fönster och dörrar används som släpper igenom mindre värme än traditionella fönster och dörrar. Att så pass tjock isolering används beror på att i hus som är välisolerade sker betydligt mindre värmeförluster vilket leder till att det behövs väldigt lite energi för att värma huset till en behaglig inomhustemperatur. Det i sin tur sparar både pengar och miljö. Dessutom byggs dessa hus enligt en viss metod vilket ger täta hus, dvs. värmen i huset får inte möjlighet att ta sig ut genom springor och otätheter i huset. Det leder naturligtvis till en ökad byggkostnad på grund av att mer och bättre material krävs. Kostnaden kan ofta räknas hem efter ett antal år. Tyskland ligger långt före Sverige i utveckling och byggande av lågenergihus. Många av Tysklands delstater ger ekonomiskt stöd till byggnation av lågenergihus. Kanske en idé för Sverige att ta efter? 3 Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund 4 Tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland ledde ett arbete som handlade om ekonomisk utveckling och miljöförstöring. Detta resulterade i Brundtlandrapporten. 1

You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text

Figur 19 Vy från södersidan 31

6 Slutsats och diskussion Med tanke på dagens situation anser jag det inte motiverat att bygga något annat än ett hus som använder väsentligt mindre energi än vanliga nya hus. Det innebär dock inte att avkall ska göras på funktioner såsom ett bra inneklimat. Även om många av de villor som byggts senaste åren har lägre energinvändning än vad både tidigare och nuvarande BBR kräver krävs ändå ytterligare arbete för att få fler att välja lågenergihus. Vad är det då som gör att människor inte väljer lågenergihus? Jag tror att det beror på att husföretagen tar mer betalt för lågenergihus än för vanliga hus, dessutom tror jag att okunskapen är en faktor. Många har inte insett fördelarna med lågenergihus. Det är ett hus som är billigt i drift, har ett behagligt inneklimat, mindre buller utifrån och ett hus som bidrar till en hållbar utveckling. Den ekonomiska aspekten spelar nog en stor roll. Initialt innebär ett lågenergihus en högre kostnad, men när ett hus byggs är det viktigt att tänka långsiktigt och inte ta de lösningar som är billigast kortsiktigt sett, utan se till hela bilden, och välja de lösningar som fungerar både ekonomiskt, miljömässigt och energimässigt i det långa loppet. Det krävs enligt min mening någon form av ekonomiskt stöd för att få fart på byggandet av dessa hus. Tyskland ligger långt före Sverige i utveckling och byggande av lågenergihus till följd av att Tysklands delstater faktiskt ger ekonomiskt stöd till byggnation av lågenergihus. Det är något som vi i Sverige bör ta fasta på och utreda vilka möjligheter som finns. Som svar på frågan: Är det ekonomiskt realistiskt att bygga lågenergihus? Ja det är alltid motiverat att bygga hus som har lägre energiförbrukning än vad som krävs av BBR. De merkostnader detta medför i form av dyrare fönster mer isolering och eventuellt mer arbetskostnad kan tjänas in på några år i form av minskade driftskostnader 39. Något som inte får glömmas bort i processen bland alla nya idéer är att det finns många gamla beprövade metoder och installationer som fungerar utmärkt att tillämpa på lågenergihus. Ett lågenergihus behöver inte bli krångligt att bygga så länge fokus ligger på täthet och noggrannhet. I dagens byggbransch sker dock allt i ett väldigt tempo för att hålla tidsplaner och marginaler, detta leder oundvikligen till slarv, som kan innebära att funktionen hos lågenergihuset uteblir eller att effekten av bra valda installationslösningar och konstruktionslösningar kan förstöras av att arbetet utförs dålig. Därför är det av yttersta vikt att det finns kunskap kring byggande av lågenergihus och att den kunskapen utvecklas och sprids. 39 http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=132&itemid=150 32

7 Referenser Litteratur Abel, Enno & Elmroth, Arne (2006). Byggnaden som system. Stockholm: Formas Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund Hagentoft, C-E (2002) Sunt byggande med sten och betong ger gott inomhusklimat. Danderyd: Cementa Warfvinge, Catarina (2000). Installationsteknik AK för V. [Rev. ed.] Lund: [Univ.] Bron-information från Isover 2-2009 Isover Boverkets byggregler, BBR-Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 Regelsamling för byggande, BBR 2008. 1. uppl. (2008). Karlskrona: Boverket Per Levin Projektengagemang AB Internet http://www.lagenergihus.nu 2009-05-11 http://www.boverket.se/ 2009-05-01 http://energimyndigheten.se/ 2009-04-02 http://www.energiradgivningen.se 2009-05-30 http://www.isover.se/ 2009-04-07 http://www.energifonster.nu/ 2009-05-20 http://www.omboende.se/sv/bygga1/bygga-nytt-/ 2009-05-21 http://www.byggahus.se/artiklar/projektera-husbygget 2009-05-12 33

http://www.dcue.dk/default.asp?id=91), 2007-12-10 Artikel av Varis Bokalders http://www.ffu.se/ffu/uppsatser_2008/lagenergihus_i_sverige.pdf 2009-04-29 http://www.huskunskap.se 2009-05-06 Muntliga källor Christer Harrysson, professor i byggteknik vid Örebro universitet Småhus med rätt teknik sparar 30% energi. 2009-05-05 Telnr: 019-303322 Mikael Pettersson Byggnadsnämnden Gävle Kommun 2009-05-11 Telnr: 026-179706 34

Bilagor Bilaga 1 Exempel på bygglovsritningar 40 40 http://www.ockelbo.se/kommun/blanketter/t%c3%a4nker%20du%20bygga%202009.pdf 090519 35

Bilaga 2 Energisparande åtgärder Tänk på att om inomhustemperaturen minskas med 1 grad, minskarvärmekostnaden med cirka 5 procent. Snålspolande kranar och munstycken kan minska varmvattenförbrukningen med upp till 15 procent. Byt till lågenergilampor. Belysningen i en genomsnittsvilla drar ca 1240 kwh/år. Det är ca 20 % av det totala behovet av hushållsel. Du kan spara ca 500 kwh/år genom att byta ut tio av de glödlampor som lyser längst tid mot lågenergilampor eller kompaktlysrör. Dessutom håller de 5-10 ggr längre tid. Täta droppande kranar. En droppande kran kan förbruka energi motsvarande 1000 kronor per år Snålspolande kranar kan halvera varmvattenförbrukningen. Stäng av elektronik med huvudströmbrytaren. Alla apparater i hemmet som inte är avstängda med strömbrytare stjäl energi när de står i standby-läge. De kan stå för10 % av din elförbrukning, använd grendosor med avstängning. Om det finns möjlighet att ha en jordkällare lättillgänglig kan den användas för att på så sätt ha möjligheten att använda ett mindre kylskåp istället för ett stort. Använd A-klassade vitvaror. Täta fönster Vädra hellre korsdrag i 10 minuter än att ha ett fönster lite öppet hela dagen. Koka vatten i vattenkokaren istället för att koka upp på plattan. Använd solpaneler och solfångare till el och varmvatten. Ställ inte möbler för elementen.. Sänk värmen i rum som sällan används. Sänk värmen då du reser bort. 41 41 http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=13# 2009-05-26 36

Bilaga 3 Användbara länkar http://www.boverket.se/ http://energimyndigheten.se/ http://www.isover.se/ http://www.energifonster.nu/ http://www.omboende.se/sv/bygga1/bygga-nytt-/ http://www.byggahus.se/artiklar/projektera-husbygget http://www.lagenergihus.nu 37