FRAMTIDENS MATERIAL VAR MED OCH GÖR SVERIGE ATTRAKTIVT. Nr.1/September 2010

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.1/September 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS FRAMTIDENS MATERIAL VAR MED OCH GÖR SVERIGE ATTRAKTIVT FOTO: ANETTE ANDERSSON Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova: Det är inte en insats utan en mängd åtgärder som krävs. Vi måste bemöda oss att göra Sverige attraktivt om vi ska ligga högt upp i välståndsligan. Material & kvalitet Kundernas krav tvingar industrin till engagemang TOMMASO AULETTA, CHEF VID ABB CORPORATE RESEARCH Nya utmaningar Vår utveckling sker i nära kontakt med våra kunder PETER GOSSAS, VD SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY LKAB Green Pellets, världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt

2 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Material är ett mycket viktigt område för fortsatt välstånd. Nya forskningsanläggningar hjälper svenska forskare att bibehålla en långt framskjuten plats internationellt. Nya supermaterial i sikte Material. Teknikmöjliggörandets bäste vän. Redan en snabb eftertanke ger vid handen att så gott som all teknik på ett eller annat sätt är beroende av att kunna husera i ett material för att kunna fungera. Inte underligt att vissa typer av material till och med fått ge namn åt olika tidsepoker i människans förhållande till naturen. Därför är utforskandet av materialegenskaper och framtagandet av nya material med förbättrad prestanda kanske den forskning som allra mest bidrar till människans fortsatta välstånd. Energiforskning behövs Klimatfrågan ges i dag en global uppmärksamhet av sällan skådad omfattning. Enligt min mening är den dock underordnad energiproblematiken. Om vi kan nå ett tillstånd där vi kan erbjuda en rimlig energitillgång för hela jordens befolkning är en stor del av problemet löst. Därför är det mängder av energiforskning som behövs, vilket i sin tur är starkt förknippat med materialforskning. I detta läge lyckades förra regeringen med konststycket att halvera de svenska medlen till energiforskning och därigenom skada den kompetens som byggts upp vid landets lärosäten. Numera har nivåerna rättats till, men fortfarande saknas en rejäl uppräkning för den grundläggande forskningen. Det är där de nya materialen kan utvecklas och generera ny teknik, och där ett genombrott kan tänkas öppna upp för helt nya perspektiv. Oändliga möjligheter Vad kan då göras? Vilka möjligheter kan vi se framför oss? Den mest lovande framkomstvägen att nå revolutionerande lösningar torde vara med hjälp av nanoteknik. Här arbetar man ofta helt nere på atomernas nivå. Att kunna stuva om atomernas lägen och blanda en mängd olika atomslag med varandra ger en oändlig variation av möjligheter. Vi har inte mer än börjat utnyttja nanotekniken inom materialområdet. Vilken smakbit för hungriga unga forskare att ta sig an. En annan inriktning i dag är att försöka baka in flera funktioner i ett och samma material. Ett lysande exempel på detta är vad forskare på KTH helt nyligen kunde publicera i den ytterst fina tidskriften Nature Nanotechnology och dessutom bli speciellt uppmärksammade på ledarplats. Det man gjort är att ta fram ett Börje Johansson Professor i materialteori, Kungliga Tekniska Högskolan & Uppsala Universitet. magnetiskt papper, med unika egenskaper. Detta kunde göras genom att forskare från trävetenskap, kemi och materialvetenskap slog sig samman och var och en med sina specialiteter kunde bidra till utformandet av det nya materialet. Ingen av dem hade på egen hand klarat detta. Detta är minst sagt inspirerande och vore jag riskkapitalist skulle jag hänga på låset för att få vara med om att introducera nya spännande produkter. Detta är bara en början till framtidens butler -material där en bukett av funktioner kommer att integreras i ett och samma material. Ett helt nytt material För bara några få år sedan lyckades forskare i England med att framställa ett helt nytt material och samtidigt påvisa att det har mycket intressanta fysikaliska egenskaper. Materialet är tvådimensionellt och består av ett enda lager av kolatomer och kallas för grafen. Materialforskare världen över är nu ivrigt sysselsatta med att undersöka hur grafen kan användas i praktiska tillämpningar, och då inte bara elektroniska egenskaper utan även mekaniska. En helt ny klass av liknande material baserade på tvådimensionella kristaller, tidigare totalt okända, kan nu börja exploateras i materiallaboratorierna. Ljus framtid Framtiden för svensk materialforskning ter sig för närvarande mycket ljus. Detta inte minst tack vare de två riktigt stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV som man just nu har börjat bygga i Lund. Den första producerar neutroner och den andra så kallat synkrotronljus och båda är ytterst lämpliga för materialforskning. Vilka förstklassiga resurser svenska materialforskare nu kommer att kunna ta i bruk och nita fast Sverige på forskningskartan!! Vore fantastiskt att vara 25 år gammal i dag. Att forska kring nya material skulle då ligga rejält högt på min agenda. Nya stål, hårda material, batterier, vätgaslagring, självrenande material, solceller, nya supraledare och så vidare, det vore nåt det! VI REKOMMENDERAR SIDA 14 Martin Jonsson Utvecklings- och forskningschef, Gestamp Hard Tech. FOTO: MICHAEL TÖRNKVIST Vår teknik med det presshärdade stålet innebär att vi bidrar med att göra bilar krocksäkra. Plast 10 Plaster har en given roll i samhället och kommer in på allt fl er områden, bland annat inom biomedicin. Betong 12 Betongens fördelar är många. Det är billigt, råmaterialet kommer alltid att fi nnas och det är miljövänligt. Vi får våra läsare att lyckas! FRAMTIDENS MATERIAL, NR 1 SEPTEMBER 2010 Redaktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Marcus Jansson Redigerare: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Alexander Ullman Tel: 08-510 053 00 E-post: alexander.ullman@mediaplanet.com Distribution: Dagens Industri, september 2010 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg Mitt MediaPrint, Örnsköldsvik Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Marcus Jansson Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Centrum för högpresterande stål Ett kompetenscentrum vid Luleå tekniska universitet Forskning Samverkan inom strategiska forskningsprogram Samverkan & tillväxt Partner inom innovationssystemet för högpresterande stål Extrema egenskaper för unika produkter http://www.ltu.se/tfm/chs

Forskning i världsklass SWEREA UTFÖR FORSKNING OCH UTVECKLING I VÄRLDSKLASS INOM LÄTTVIKT, RENT STÅL OCH FUNKTIONELLA FIBRER. LÄTTVIKT Vi hjälper svenska företag med specialistkompetens inom lätta material, processteknik, konstruktion, simulering, optimering, miljö, ekonomi och produktion. Ett lätt fordon förbrukar mindre bränsle och belastar miljön mindre. Lätta konstruktioner har stor betydelse för en robot, där precision och lastförmåga är avgörande, för flyg-, bygg-, verkstads- och vindkraftsindustrin. En lättviktskonstruktion kan optimeras utifrån vikt, kostnad, volym, produktionstid, miljöpåverkan med mera. Miljöaspekten och möjligheten till effektiv återvinning av materialet är av stor betydelse. RENT STÅL Ett renare stål ger robustare framställningsprocess, längre livslängd och ökade prestanda hos slutprodukten samt ekonomiska fördelar i form av mindre kassationer och bättre formbarhet. Vi arbetar med raffinering av metallråvaror för gjuteriindustrin, spårbarhet av slagginneslutningar, bearbetningens inverkan på slagginneslutningar samt minimerad syrehalt i pulvermetallurgiska produkter. Vi erbjuder metodik för utveckling och tillverkning av kundanpassat rent stål från råvara till formning av färdig produkt. Swerea har bred experimentell kompetens och simuleringskapacitet inom smältmetallurgi, gjutteknik, plastisk formning och design av materialegenskaper. FUNKTIONELLA FIBRER Fibrer är byggstenar i förädlade textila material, inom beklädnad, teknisk textil och medicinteknik, där de höjer det tekniska mervärdet. Swerea är ledande aktör i utvecklingen av funktionella fibrer. Fiberframställning sker med smältspinning, lösningsmedelsspinning samt elektrospinning. Swerea fokuserar på grundläggande fiberegenskaper som elektrisk ledningsförmåga, piezoelektricitet, temperaturreglering samt nanofibrer för filtrering och medicinteknik. Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Vi skapar affärsmässig nytta för medlemmar och kunder och stärker konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen ägs av industrin och staten och erbjuder behovsmotiverad forskning, utveckling och utbildning. Koncernen har omkring 450 anställda och omsätter 550 milj kr per år. www.swerea.se ENRICHING STEEL STRUCTURE Ledande i Sverige inom design och 3D-modellering av stål Sveriges nya Nationalarena i Solna. Swedbank Arena. Designstolpe i Åre. Ett nytt pelletsverk i Kiruna. Alla är de exempel på hur stålkonstruktioner används i olika typer av projekt. Det kan handla om alltifrån stora industriprojekt, med 1000-tals ton stål, till husprojekt med spekta kulära stålstrukturer där arkitektens design ställer höga krav. Sweco har hög teknisk kompetens i materialet stål och stor förmåga att optimera användningen. Allt arbete utförs i 3D, från beräkningsanalyser till produktionsmodell för tillverkningsunderlag till verkstad. Vad kan vi göra för dig? Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se.

4 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Hur viktigt är det att svensk industri håller sig i framkant när det gäller till exempel materialutveckling? Svar: Det betyder väldigt mycket, vårt stora materialkunnande är en viktig orsak till många av våra exportframgångar. Framtidens material en chans för Sverige LEDARE TILL LEDARE GLOBAL KONKURRENS Sverige har i dag en framskjuten position inom teknologiutvecklingen, men om vi inte fortsätter att satsa riskerar vi att bli omsprungna. Det absolut bästa sättet för Sverige att hävda sig i den globala konkurrensen framöver är att vara bra på produkter och tjänster som inbegriper hög teknisk nivå. Sverige är ett litet land med stort exportberoende, och här kan man antingen välja att konkurrera med kunskap eller låga priser och det senare kan inte vara rätt strategi för Sverige. Det säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, det statliga verket för innovationssystem. Måste konkretiseras Vi måste alltid leverera ett mervärde. För att det ska vara möjligt måste vi investera mycket i högre utbildning och forskning, men också i insatser så att vi tar hand om all kunskap som genererats. Den forskning vi investerat i måste förr eller senare kunna resultera i något konkret, något som skapar export och ger jobb, säger Charlotte Brogren. När det gäller framtida material har Sverige mycket att komma med. Det kan handla om nya lättviktsmaterial eller förnyelsebara material med bra prestanda och miljöegenskaper. Många spelare på planen Det är många spelare på den här planen, som måste göra sitt om matchen ska klaras av. Charlotte Brogren anser att det är allt från universitet som måste ha rätt inställning, en äkta vilja att ta in omvärlden och att interagera med den, till riskkapital som kan ge innovationerna chans att utvecklas. Det är inte en insats utan en mängd åtgärder som krävs. Vi måste bemöda oss att göra Sverige attraktivt om vi ska ligga högt upp i välståndsligan. Det krävs behovsmotiverad basforskning, bättre rörlighet mellan privat och offentligt, mellan företag och universitet och fler möjligheter att kunna verifiera ny teknologi i verkliga applikationer, så kallade demonstratorer. Charlotte Brogren anser inte att det svenska systemet är dåligt. Det krävs Material möjliggör nya och förbättrade funktioner hos många av Sveriges exportprodukter. Anders Marén, Vinnovas enhet för produktion och material dock att man är medveten om vad som händer i vår omvärld. Vi är faktiskt väldigt duktiga i Sverige, men många andra håller på att bli riktigt vassa också. De som tidigare låg långt efter ligger inte längre lika långt bakom. Om vi inte ser upp riskerar vi att andra länder springer om oss. Hon talar om länder som Kina, som gått från att ha varit väldens lågkostnadsfabrik till att ha en oerhörd kompetens och om Indien, som gått från att ses som ett fattigt land till att ha 200 miljoner människor med universitetsexamen. Även om man vunnit ett VM kan man inte sluta träna om man vill vara med i fortsättningen, säger Charlotte Brogren med ännu mer idrottssymbolik. Och hon hävdar, att även om Sverige är långt framme i klungan, så har vi många som kommer efter oss i betydligt högre fart. Möjliggörande material Att materialutveckling är viktigt för Sverige har två skäl, enligt Anders Marén vid Vinnovas enhet för produktion och material: Dels finns det en materiallevererande industri, där materialet är en produkt i sig, säger han, bland annat skogs- och stålindustrin. Dels möjliggör material nya och förbättrade funktioner hos många av Sveriges exportprodukter. Ger exportintäkter Materialtekniken är viktig för en hållbar tillväxt. Material och halvfabrikat baserade på inhemska råvaror som förädlas ger exportintäkter. Den materialanvändande industrin upprätthåller global konkurrenskraft genom produkter som ligger i framkant. Användning av avancerade material kräver ofta en kombination av forskning och know how, vilket inte så lätt låter sig kopieras. Stöder innovationer Vinnovas speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling. Man ska finansiera behovsmotiverad forskning och stärka nätverken kring det arbetet. GÖSTA LÖFSTRÖM

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2010 5 RISKERAR ATT BLI OMSPRUNGNA Vi är faktiskt väldigt duktiga i Sverige, men många andra håller på att bli riktigt vassa också. Om vi inte ser upp riskerar vi att andra länder springer om oss, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. FOTO: ANETTE ANDERSSON 7 TIPS Charlotte Brogren, Vinnovas generaldirektör: Hög teknisk nivå 1 Sverige hävdar sig bäst i den globala konkurrensen genom att vara bra på produkter och tjänster på hög teknisk nivå. Konkurrens 2 Att konkurrera med låga priser är inte rätt strategi för Sverige. Leverera mervärde 3 Vi måste alltid leverera ett mervärde, vilket kräver investeringar i högre utbildning och forskning. Förnyelsebara material 4 Nya material är en bra nisch för Sverige, inte minst nya lättviktsmaterial och förnyelsebara material. Rätt inställning 5 Universiteten måste ha rätt inställning och ha en äkta vilja att ta in omvärlden, att interagera med den. Forskning 6 Vi måste ägna oss åt behovsmotiverad forskning. Ökad rörlighet 7 Det behövs ökad rörlighet mellan offentlig verksamhet och privat verksamhet, mellan universitet, forskningsinstitut och företag.

6 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 1TIPS MINSKA UTSLÄPPEN Lars Samuelson Professor i fysik vid Lunds Universitet FOTO: MIKAEL RISEDAL FORSKNING Nanotekniken blir allt viktigare Nano-teknologin kommer snabbt att få en allt större betydelse på en rad områden, till exempel inom informationsteknologi, energi och biomedicin. KAN NÅ MÅLET Internationella försök visar att det går att halvera koldioxidutsläppen vid ståltillverkning. FOTO: SHUTTERSTOCK Så ska koldioxidutsläppen minskas med svensk hjälp Fråga: Går det att minska koldioxidutsläppen vid ståltillverkning? Svar: Ja, det går att minska med hela 50 procent, visar internationella försök. HUR VI LYCKADES STÅLTILLVERKNING Dessa sker i det så kallade ULCOSprojektet, ett femårigt europeiskt samarbete mellan 48 företag/forskningsorganisationer från 13 länder, där LKAB och Luleå Tekniska Universitet, LTU, medverkar. Ultra Low CO2 Steelmaking är ett forskningsprojekt för att finna processer som minskar koldioxidutsläppen med 50 procent. Den totala budgeten är 43 miljoner euro. LKAB ansvarar för en budget på 7,1 miljoner. Vi har redan visat att vi kan nå målet, säger Mats Hallin, ansvarig för Metallurgi inom LKAB:s enhet för Research and Development. Forskningsprogrammet i tre faser ägnar sig åt ett 80-tal processer i sex delprojekt. LKAB är med i hög grad i två av delprojekten: Det ena gäller ny masugnsteknik med återcirkulation av processgaser. Nya koncept utvecklas med hjälp av LKAB:s Experimentmasugn i samverkan med MEFOS, LTU och SSAB. Kompetensen byggs upp Det andra projektet handlar om direktreduktion i naturgasbaserad järnframställning och leds av Mats Hallin Ansvarig för Metallurgi inom LKAB:s enhet för Research and Development. LKAB med samma partners. Svensk medverkan i ULCOS medför att kompetensen byggs upp till internationell toppnivå i svenska företag och organisationer. Byggandet av ett europeiskt Centre of excellence i Luleå för metallurgisk forskning stärks kraftigt, säger Mats Hallin. Det är en stor fördel att vara FAKTA Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) förkortas LKAB och är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa och till växande Pär Weihed Professor och ledare för Centre of advanced mining and metallurgy på LTU. med och ta fram morgondagens stålmaterial tillsammans med våra kunder utifrån marknadens krav. Har ett bra samarbete Projektet drivs bland annat i mycket nära samarbete mellan industrin och Luleå Tekniska Universitet. marknader i Asien och USA. Koncernen har cirka 3 700 medarbetare, varav cirka 600 utanför Sverige. Den består av cirka 30 bolag i ett 15-tal länder. Affärsidén är att, med utgångspunkt från Malmfälten, för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunderna. Visionen är att vara ledande leverantör i utvalda marknadssegment. LKAB är helägt av svenska staten och ett publikt aktiebolag. Vi stöttar vårt universitet i Luleå. Vi har ett bra samarbete, säger Mats Hallin och professor Pär Weihed, ledare för Centre of advanced mining and metallurgy (CAMM) på LTU fyller på: Vi är en liten partner i just det här sammanhanget. Vi bidrar på experimentell och teoretisk nivå i ULCOS, ett extremt strategiskt projekt, där basindustrin verkligen tar ledningen i miljöarbetet. Vi deltar inom vår metallurgiska forskning, som leds av professor Bo Björkman. Vi får en fantastisk bas som gruvindustrins forskningspartner och jobbar brett från prospektering till rena gruvprocesser med stabilitetsproblem, miljösäkring, avfallet, effektivare processer och förståelse av råvaran. Tar tillvara mer I framtiden när man bryter saker från jorden kommer det att krävas att man tar tillvara mer. I avfallet finns potentiella resurser, vid järnmalmsbrytning till exempel apatiten, som innehåller mycket fosfor och sällsynta jordartsmetaller, som är heta på världsmarknaden och där Europa i dag har brist. Pär Weihed hoppas bland annat på mer seniorforskning, gästforskare från andra länder, och möjligheter för LTU:s forskare att då och då resa ut. Och hämta kunskap. GÖSTA LÖFSTRÖM Det säger Lars Samuelson, professor i fysik vid Lunds Universitet och forskare framför allt inom nanofysik och nanoenergi. När det gäller biomedicin är det bland annat i interfacet mellan elektroniken och biologi och medicin som tekniken är intressant. Inom energiförsörjningen används nanoteknologin till exempel för effektivare belysning baserad på lysdioder. Informationsteknologin är redan i dag extremt nano-baserad. Dagens datorchip till exempel tillverkas med linjebredder på 32 nm. Extrem miniatyrisering Nanoteknik används när det gäller extrem miniatyrisering, där strukturer är mätbara i nanometer (nm). Nano- är ett prefix som betyder miljarddel. En nanometer är en miljondels millimeter, en tusendels mikrometer; att jämföra med en typisk atom som är drygt 0,1 nm i diameter, alltså måttet en ångström. Nanotekniken är aktuell i samband med katalysatorer, i kretskort i små chip, i hårddiskar, i optisk kommunikation, i solceller och lysdioder. Olika materials egenskaper bestäms till stor del i nano-skalan och ändras drastiskt med storleken. Nanovetenskap handlar om att studera och manipulera materien på atomär nivå, speciellt för att kunna designa speciella egenskaper och funktionalitet. Finns i slitstarka däck Samtliga industrigrenar påverkas redan av nanotekniken. Utöver bioteknik och informationsteknik gäller det till exempel fordons-, livsmedels- och byggnadsteknik. Nanopartiklar finns i slitstarka däck, i tillverkning av målarfärg och cement, UV-filter i solkräm och så det äldsta exemplet av alla, färgat glas. GÖSTA LÖFSTRÖM

Svenskt stål från generation till generation. Ständiga framsteg Svensk stålindustri utvecklar högförädlade stål med exakt de egenskaper som efterfrågas. Stål är ofta en del av nya tekniska lösningar som förbättrar vår miljö och förenklar livet från generation till generation. Hållbar utveckling Svensk ståltillverkning är energi- och resurseffektiv, och processerna blir ständigt bättre. Våra produkter medverkar till lägre miljöpåverkan under den tid de används. Stål bidrar till ett hållbart samhälle från generation till generation. Evigt kretslopp Stål är världens mest återvunna material och det går att åter vinna i all oändlighet. Detta medför både miljö- och klimatnytta. Stålskrot är en viktig råvara i kretsloppet som går vidare från generation till generation. DEN SVENSKA STÅLINDUSTRINS BRANSCH ORGANISATION Jernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardi sering, energi och miljö samt skatter och avgifte r. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forsk ning. www.wintjens.se Foto: Peter Westrup/Folio, Stig-Göran Nilsson, Jan Rietz/Pixgallery

8 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER ÖKADE KRAV TVINGAR FRAM ENGAGEMANG 2TIPS INVOLVERA LEVERANTÖRER Fråga: Hur påverkas produkttillverkare av ökande krav på nya material? Svar: Man involverar sina leverantörer redan i forskning och utveckling. Vårt engagemang på materialsidan utvecklas mer och mer. Utveckling och uppgradering av elnät och elkomponenter kräver att vi engagerar oss väldigt mycket i materialutveckling. Vi måste veta minst lika mycket som våra leverantörer för att kunna ställa rätt krav och beskriva vad vi behöver. Det säger Tommaso Auletta, chef vid ABB Corporate Research i Västerås, en central forskningsenhet som arbetar med ABB:s olika affärsenheter. Han ansvarar för materialutvecklingen, ett nyckelområde i framtidens elkraftprodukter och system. Ökade påfrestningar Vi utvecklar, testar och simulerar material och materialegenskaper och arbetar i alla projekt väldigt nära våra affärsenheter efter deras signaler från marknaden. Tommaso Auletta exemplifierar med att marknaden när det gäller till exempel elektriska produkter kräver allt högre spänningar, samtidigt som de efterlyser mindre miljöpåverkan, smartare funktioner och längre livslängd. Det här betyder att själva materialet blir utsatt för allt högre påfrestningar. Det måste ha till exempel större värmeledningsförmåga och bättre mekaniska egenskaper. Allt detta är drivkrafter för oss. Det krävs att våra leverantörer blir allt mer av samarbetspartners. Tommaso Auletta Chef vid ABB Corporate Research, Västerås Kvalitet extremt viktigt Det gäller leverantörer av väldigt olika material; polymera material, metall, papper, keramiska material och vätskor. Konstant kvalitet är extremt viktigt. Ofta är det valet av material som gör skillnad. Samarbetet med leverantörerna varierar från att man bara köper och betalar till att man har ett nära kollegialt samarbete, där man gemensamt utvecklar material för bästa möjliga resultat. Tommaso Auletta betonar också det mycket nära samarbete som ABB har med olika och noga utvalda universitet i långsiktiga projekt kring materialfrågor. Också på stats- och EU-nivå tas initiativ för att skapa nätverk och samarbeten mellan näringslivet, universitet och forskningsinstitut. ABB har en webbplats för en öppen kommunikation med sina leverantörer i syfte att kunna betjäna sina kunder bättre. Förbättra för våra kunder är ett av ABB:s viktigaste affärsbudskap. Ett annat är Hållbar utveckling, som innebär en strävan efter balans mellan ekonomisk utveckling, miljöförbättringar och socialt ansvar. ABB ser leverantörerna som en integrerad del av den globala koncernen. Dessa kan också utvärdera sina prestationer gentemot ABB genom ett ABB s Supplier Qualification Process i två steg. Världskoncern Svenska ABB med 8 700 anställda på 30 orter är leverantör av produkter och system för kraftöverföring samt process- och industriautomation. Stora verksamhetsorter är Västerås (4.200 anställda) och Ludvika (2.600). ABB har för övrigt verksamhet i mer än 100 länder. GÖSTA LÖFSTRÖM

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER 2010 9 Ständigt nya utmaningar för Sandvik KORT OM SANDVIK EXEMPEL VAL AV METERIAL GÄR SKILLNAD Konstant kvalitet är extremt viktigt. Ofta är det valet av material som gör skillnad, säger Tommaso Auletta, chef vid ABB Corporate Research i Västerås. FOTO: SHUTTERSTOCK Peter Gossas Vd, Sandvik Materials Technology. I Sandvik-koncernen ska minst fyra procent av omsättningen användas till forskning och utveckling, säger Peter Gossas, vd i affärsområdet Sandvik Materials Technology AB. Här arbetar 500 medarbetare runt om i världen med FoU. I Sandviken finns ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar och i Indien ett forsknings- och modelleringscenter. Vi har mer än 900 avancerade material med egenskaper skräddarsydda för olika användningsområden, fortsätter Peter Gossas. Vår utveckling sker i mycket nära kontakt med våra kunder och vi har egen fördjupad forskning för att ligga i framkant. Olle Wijk Forskningsdirektör, Sandvik Materials Technology. FOTO: STEFAN ESTASSY Många nischprodukter Olle Wijk är forskningsdirektör vid Sandvik Materials Technology: Vi arbetar brett med olika applikationer, krav och branscher och med nischprodukter med extrema kvalitetskrav, till exempel ånggeneratorer till kärnkraftsreaktorer, rör i titan för flygindustrin eller medicinska implantat som höftoch knäleder samt ryggradsimplantat. Expansivt område Ett väldigt expansivt område är pulverteknologi, där man kan tillverka produkter som inte går att producera konventionellt. Pulvret pressas samman under extremt högt tryck i specialdesignade formar och möjliggör bland annat superlegeringar. När en produkt har mognat till den grad att våra kunder tror de kan köpa den billigare på annat håll, då ska vi ha något nytt och bättre material att erbjuda, säger Peter Gossas. Nära 20 procent av Sandvik Materials Technologys försäljning utgörs av produkter som är nyare än fem år. Det som är en nischprodukt i dag kan vara en bulkvara i morgon. GÖSTA LÖFSTRÖM Koppling tillverkad genom pulverteknologi som används inom olja/ gas-industrin. FOTO: SANDVIK Verkstadskoncern Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och har en världsledande position på flera områden. 44 000 anställda Koncernen hade 2009 cirka 44 000 anställda, försäljning i mer än 130 länder och omsättning på cirka 72 miljarder kronor. Unik kompetens Verksamheten baseras på unik kompetens inom materialteknik och omfattande kunnande om kundernas processer. Sandvik har en framskjuten position inom tre huvudområden: Verktyg i hårdmetall och snabbstål för metallbearbetning samt komponenter i hårdmetall och andra hårda material. Maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin. Produkter i avancerade rostfria material, titan, speciallegeringar, metalliska och keramiska motståndsmaterial samt processanläggningar.

10 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Ljus framtid för skräddarsydda plaster Fråga: Vilket material har en framtid inom biomedicin, avancerad teknik och intelligenta förpackningsmaterial? Svar: Plaster kommer in på allt fl er områden och är en förutsättning för dagens livsstil. Plastmaterialet har sin givna plats i samhället. Det är lättare att forma än trä och metaller, eftersom det kan smältas till lägre temperaturer, formgjutas och väger lite, säger Olof Krugloff, civilingenjör. Det går dessutom åt lite energi och arbetsinsats för att bearbeta plaster. Plastprodukter går att tillverka i stora skalor på löpande band, vilket gör dem prismässigt intressanta. Elkraftindustrin bygger på att man med plast kan isolera metaller elektriskt, hela vägen från generatorer och transformatorer till elkablar och strömbrytare i hemmet. Ett annat område där plast är otroligt viktigt när befolkningen växer är förpackningsindustrin. Vi skulle inte kunna få in hygieniskt godtagbara matvaror till dagens megastäder utan plastförpackningar, säger Olof Krugloff. Inte heller hade vi haft de hjälpmedel vi har till exempel hemma i köket om inte plastprodukter hade kunnat massproduceras kostnadseffektivt. Användandet av plast är helt enkelt en förutsättning för att vi ska kunna behålla vår moderna livsstil, säger Ann-Christine Albertsson, professor och chef för Polymer Teknologi på KTH. Olof Krugloff Civilingenjör Just nu händer det mycket inom forskningen kring polymera material och bland annat läkemedelsindustrin och skogsindustrin gör stora satsningar. PLASTENS HISTORIA Naturliga polymera material har utnyttjats i alla tider. På 1700-talet tillverkade man till exempel knappar av mjölkproteiner. På 1870-talet utvecklades material som bakelit, som blev kommersiellt på 1900-talet, och det smältbara materialet celluloid kunde formas till produkter. Ann-Christine Albertsson Professor, chef för Polymer Teknologi, KTH Skräddarsydda egenskaper Från att ha varit en ersättning för naturliga material blir plasten allt mer ett material som ger mervärden, genom nya funktioner och skräddarsydda egenskaper. Det utvecklas plaster som är till exempel självlysande, magnetiska, temperaturkänsliga, elektriskt ledande, värmetåliga eller kan ändra form. Mycket är så kallad nanoforskning, där man bygger polymera strukturer hela vägen på atomär, molekylär, nano, mikro- och makronivå. Det pågår också forskning kring att använda andra material än olja som bas för utveckling av plaster, till exempel biomassa från skogsindustrin. Och det händer mycket inom utvecklingen av biomedicinska material, bland annat för användning som implantat i kroppen. De här behoven ökar enormt med den åldrande befolkningen. Vi driver många projekt inom biomedicin i samarbete med läkare, säger Ann-Christine som bland annat håller i ett projekt kring På 1900-talet tog plastutvecklingen fart på allvar. Under första hälften av århundradet kom plastmaterial som PVC, akrylplaster och polystyren. Under andra världskriget var polyamid eller nylon en strategisk råvara, liksom polyeten som hade dielektriska egenskaper. 3TIPS PLASTENS PLATS framtagning av ersättning för tandben. En del material är lämpliga att använda inom biomedicin tack vare sina nedbrytbara och elastiska egenskaper. De bryts ned i kroppen och kan vara poröst uppbyggda så att blodet kan strömma igenom. Andra heta forskningsområden är avancerad teknik till elektroniska produkter, förpackningsmaterial och material till byggbranschen. Miljöforskning Dessutom utgör plastforskningen en viktig del av forskningen kring sustainability/hållbar utveckling, säger Ann-Christine. Hon nämner bland annat solcellsforskning och framtagning av billiga lösningar på miljöproblem, såsom nedbrytbara plastpåsar som användes som toaletter på Haiti för att stoppa smittspridning. Både Ann-Christine Albertsson och Olof Krugloff tycker att plasten har fått ett oförtjänt dåligt rykte som miljöbov. Plastmaterial är inte giftiga i sig och de flesta polymerer är till exempel brännbara. Det är förstås viktigt att det finns föreskrifter och regelverk att följa. Förutsättningen för en bra miljö är att man kan sin kemi. Annars är risken stor att man tar känslomässiga beslut, baserade på rädsla och okunskap, säger Ann-Christine. EVA GUSTIN BYGG & MILJÖTEKNIK Nya material för armering av betong Ett av samhällets absolut vanligaste material är betong, ett naturligt material som består av cement blandat med sand, sten och vatten. Det händer mycket på betongområdet just nu, bland annat en utveckling av konstruktionstekniken, säger Mario Plos, som är forskare inom betongbyggnad på Bygg och Miljöteknik, Chalmers Tekniska Högskola. Traditionellt används stålstänger för att armera betongen så att den ska bli stark. Nu börjar man använda nya material för armering, till exempel fiberkompositer. Det utvecklas även fiberbetong, där små fibrer inne i betongen gör materialet hållbarare och minskar behovet av armeringsstänger avsevärt, berättar Mario. Det forskas också på materialsidan. Betongen utvecklas för att bli hållfastare, torka snabbare och få andra önskvärda egenskaper. Konstruktionssidan utvecklas med hjälp av allt mer simuleringsarbete i datorer. Betong används i stora volymer, framför allt på byggsidan. Internationellt utnyttjas det också mycket på vägar, då det är mer slitstarkt än asfalt. Det finns även betongvägar i Sverige, men inte i lika stor omfattning. Mario Plos tror att betong kommer att fortsätta utvecklas för att bli mer beständigt och anpassas till nya tillämpningar. EVA GUSTIN Din totalleverantör inom Avancerade Kol berprodukter Utveckling Konstruktion Serieproduktion Tel 040-295660 www.carbonia.se

Vi bidrar till en hållbar utvinning av framtidens material! Världens behov av metaller och mineral är stort och växande, men tillgångarna är begränsade. Europa är helt importberoende när det gäller ett antal viktiga ämnen, som platina, vanadin, mangan och kobolt. Sverige är ett av få länder i Europa som har gruvbrytning och som har goda förutsättningar att bygga ut den. Då krävs såväl avancerad teknik och miljömässigt hållbara lösningar som god geologisk kunskap. SGU har kunskapen om den svenska geologin. Vi stöder utvecklingen av den gruv-, berg- och mineralindustri som ger oss framtidens material, med kunskap, information, forskning och rådgivning. www.sgu.se Order Ordernr 1851471219 Status Levererat Kundnamn CCI Valve Technology Beskrivning Specialstål till ventiler Projekt Kraftverk Ämnesvikter Upp till 5000 kg/st Diametrar Upp till Ø600 mm För att helheten ska bli bra behöver varje liten del hålla måttet och fungera ihop med de andra. Detta är alltid vår utgångspunkt, oavsett vilken stålkomponent du behöver. Vi formar den, bearbetar den och kvalitetssäkrar den. Allt för att den ska passa perfekt in i din produktion eller verksamhet. Om du vill kan vi med vår erfarenhet och kompetens vara med i ditt utvecklingsarbete och hjälpa dig att bestämma bästa möjliga stålsort, tillverkningslösning och bearbetningsmetod. Kontakta oss idag, så hjälper vi dig att lägga pusslet. Vi finns på www.stenastal.se Stena Stål erbjuder ett heltäckande sortiment av stålprodukter. Dessutom är vi ledande inom figurskärning och CNC-bearbetning. Vi tillgodoser dina krav på lagerhållning, förbehandling, vidareförädling, specialistkompetenser och helhetslösningar. Vi finns på över tjugo platser över hela Sverige och även i Norge, vilket gör att du får dina beställningar snabbt, tryggt och enkelt.

12 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 4TIPS BYGG MED BETONG NYHETER I KORTHET Rositza Yakimova Leder forskningsgruppen på Linköpings universitet. FOTO: MIKAEL SYVÄJÄRVI SLITSTARKT MATERIAL I vintras stängdes Hornsgatan i Stockholm av för trafik med vinterdäck. Däcken sliter upp partiklar ur asfalten som inte är bra. Betong är slitstarkare och innehåller inga gifter. I en tunnel skulle därför betong göra nytta eftersom det är svårare att leda bort luften. FOTO: SHUTTERSTOCK Därför kommer betong alltid att användas Fråga: Vilka fördelar har betong jämfört med andra material? Svar: Det är billigt, råmaterialet kommer alltid att fi nnas, det är ljudisolerande, det kan inte brinna, det är beständigt och miljövänligt, säger Johan Silfwerbrand. Med den utveckling betongen har genomgått till i dag, så har den en livslängd på 120 år. Utan reparationer, berättar Johan Silfwerbrand, vd på CBI Betonginstitutet och professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Betong är världens mest använda byggmaterial, bortsett från möjligtvis vatten och jord. Med tanke på kvaliteterna materialet har, är det inte konstigt. Underhållsfritt, säkert och stabilt. Betong är som en kyrka. Sommartid är det svalare i kyrkan än i många andra byggnader. Betong har också den egenskapen att den kan fördela temperaturen mellan dag och natt och i viss mån mellan perioder av värme och svalare väderlek. Dominerande material Betong är det dominerande materialet inom byggsektorn. Alltifrån broar till hus. I övriga världen använder man betong i vägarna, men knappast i Sverige, där traditionen är att bygga med asfalt. Om det blir en förbifart Stockholm, hoppas vi att den byggs av betong. I vintras stängdes Hornsgatan i Stockholm av för trafik med vinterdäck. Däcken sliter upp partiklar ur asfalten som inte är bra. Betong är slitstarkare och innehåller inga gifter. I en tunnel skulle därför betong göra nytta eftersom det är svårare att leda bort luften. FAKTA Konstnärer och arkitekter har dragit sitt strå till stacken. Det är ett spännande material. Johan Silfwerbrand Vd på CBI Betonginstitutet och professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. FOTO: CBI BETONGINSTITUTET Det har forskats på betong i hundra år. På sextiotalet trodde man att betong var så bra det kunde bli. Men de hade fel. Utvecklingen går framåt Ölandsbron stod färdig 73. Den höll bara i tio år innan man var Betong har använts sedan 500 år f. kr. och användes av etruskerna i Italien. Pantheon i Rom med sin betongkupol och en diameter på 45 meter står kvar ännu i dag. Betong har en inbyggd värmetröghet. Materialet fungerar som värmeförråd. Genom att utnyttja betongens termiska massa kan man minska ett hus behov av uppvärmning och nedkylning. Hus gjorda i betong passar alltså bra som passivhus, där effektbehovet per kvadratmeter inte får vara högre än 10 12 w när det är som kallast ute. Eftersom betong inte brinner så avger den inte heller rök, gaser eller giftiga ångor. Det är billigt att brandförsäkra betongbyggnader. Brandpremien för ett trähus är ungefär fem gånger högre än för ett hus i betong. Betong är ett oorganiskt material, vilket innebär att inomhusmiljön är bättre, med färre fukt- och mögelskador. Användningsområdena för betong blir alltfler. Det finns till och med båtar och kanoter som tillverkats i betong. De är dock inga storsäljare. tvungen att påbörja reparationer. Numera vet vi hur vi ska bygga beständigt. Utvecklingen går framåt. I dag har vi många olika slags betong. Självrengörande, självkompakterande, självtorkande. Variationen är stor. Går att återanvända Betong går att återanvända. Man krossar det och använder bland annat till grund vid vägbyggen. Och eftersom det är naturmaterial behöver man inte vara orolig att det rinner ut gifter i grundvattnet. Men betongen går att göra mer eller mindre miljövänlig. Det är vid processen, då man bränner kalksten till cement, som ger utsläpp av koldioxid. Här forskar man för att ersätta en del av cementet med restmaterial och att utveckla optimala betongkonstruktioner som varken är tjockare eller starkare än vad som behövs i det aktuella fallet, menar Johan Silfwerbrand. Betongen har fått ett uppsving och framtiden ser ljus ut, tycker han: Kravet på estetik har gynnat betongen. Konstnärer och arkitekter har dragit sitt strå till stacken genom byggnader som flygledartornet på Arlanda flygplats och Turning Torso i Malmö. Det är ett spännande material, säger Johan Silfwerbrand. ANNELI ABRAHAMSSON UTVECKLING Forskning för snabbare datorer Grafen är ett material som är hundra gånger snabbare än kisel, ett ämne som används i dagens datorprocessorer. Nu försöker forskare världen över framställa grafen i en kvalitet som gör det möjligt att testa i större skala. Forskare vid Linköpings universitet har kommit längst i arbetet med att hitta en framställningsprocess för att få fram grafen, som forskare menar är framtidens material. Grafen är ett enda lager av kolatomer, som breder ut sig på en yta. Det är lika tjockt som en miljondel av en millimeter. Det är svårt att framställa materialet, men vi har lyckats hitta en framställningsprocess som fungerar, berättar Rositza Yakimova, som leder forskningsgruppen på Linköpings universitet. Processen ger hög kvalitet Kiselkarbid, som består av kisel och kol, finns kommersiellt tillgängligt i stora skivor. Tillsammans med Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har forskarna i Linköping påvisat en process där de fått kisel att lämna kvar ett lager av kol, som bildar grafen av hög kvalitet. Vi värmer kiselkarbiden till tvåtusen grader. Det är högre temperatur än vad andra forskarlag i världen använder. Svårigheten är att få hela ytan lika varm. Vid små avvikelser blir det lätt att två kolatomer staplas på varandra och då förlorar grafen sina attraktiva egenskaper, säger hon. Arbetet tar lång tid men hon är övertygad om att grafen är framtidens material. Nya teknologier behöver bra materialkvalité för att utvecklas, säger Rositza Yakimova. ANNELI ABRAHAMSSON

CAMM Centre for advanced mining and metallurgy Cemex importerar och marknadsför cement i bulk till betongbranschen I Skandinavien är vi verksamma i Norge, Sverige och Finland. Vi ingår i Cemex S.A.B. Mexico. CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser gruv och mineral. Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden: Geometallurgi Deep mining Lean mining Partikelteknologi Green mining Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS) För mer information kontakta verksamhetsledare Professor Pär Weihed (par.weihed@ltu.se) Luleå tekniska universitet är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och stålindustri. Vid LTU arbetar internationellt ledande forskare inom de flesta av de tekniska områden som är centrala för dessa branscher. LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2 (Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals and Metals Recycling, återvinning). Cemex AB 205 03 Malmö Telefon: 040-31 75 50 Telefax: 040-94 77 25 www.kau.se/materialvetenskap Karlstads universitet forskar om framtidens material I forskningsområdet Materialvetenskap vid Karlstads universitet samverkar ämnena materialteknik, maskinteknik, materialfysik, fysikalisk kemi och kemiteknik. Hos oss finns ett brett spektrum av forskningsprojekt från grundforskning till industrinära forskning. Vi forskar kring stål, kolnanorör, halvledare, polymerbaserade solceller, polymerbaserade partikelblandningar, enstaka pappersfibrer samt nanostrukturerade ytskikt. Forskningen har särskild god anknytning till stål-, tillverknings- och pappersindustrin. Vi har mycket goda experimentella resurser i en ny, kreativ och modern miljö med utrustning för materialanalys och mekanisk provning. Foto Åke Eson Lindman Med det materialvetenskapliga området som bas bygger vi upp ett material- och konstruktionscentrum. Tillsammans med industriklustret Stål & Verkstad driver vi utvecklingsprojekt för att stimulera regionens näringslivsutveckling. Vi driver nära samverkan med stålindustrin. I ett projekt använder vi stålprover för att ta fram ny kunskap om hållfasthet vid mycket långa livslängder. Forskningsresultaten återkopplas direkt till den metallurgiska utvecklingen.

14 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Processen vi startade här uppe i Luleå för 35 år sedan är nu en global industri som fortsätter att växa. Från att tillverka komponenter till gräsklippare, bidrar vi nu till ökad fordonssäkerhet och bättre miljö med minskade koldioxidutsläpp. Det är en otrolig känsla och bygger på idogt arbete och samarbete. Lyckosamt samarbete gav global framgång Den presshärdningsteknik vi på Gestamp Hardtech, tidigare SSAB HardTech, utvecklat tillsammans med Luleå tekniska universitet, LTU, är världsunik. All teknik som tidigare använts för att härda stål innebar att man bearbetade stålet, värmde och snabbkylde. Vi gjorde allt i ett steg. I dag bygger vår verksamhet på tekniken att härda borstål i samband med formpressning. De resultat som vi tidigt nådde, visade att presshärdningen gjorde stålet långt mer hållfast än vad forskarna trott från början. Presshärdningstekniken möjliggör snävare toleranser, högre formbarhet och minskad vikt. De komponenterna gjorde att bilindustrin fick upp ögonen för vad tekniken skulle kunna betyda för dem. Från spadar till krockskydd När Luleå tekniska universitet startade sin verksamhet i Luleå 1971 inledde vi genast ett samarbete med dem, framför allt avdelningen för produktionsteknik. Samarbetet har varit helt avgörande för vår framgång. I början av sjuttiotalet var verksamheten inriktad på att göra komponenter till jordbruksmaskiner som behövde ha hög hållfasthet. När SAAB utvecklade sin 9000-serie i mitten av åttiotalet kunde vi vara med och utveckla sidokrockskydd i bildörrarna, och succén var ett faktum. Mot fordonsindustrin Det stora genombrottet för vår verksamhet kom i början av nittiotalet när vi fick uppdraget att leverera sidokrockskydd till Ford Mondeo. Det gav oss en fot in på den amerikanska marknaden och i dag har vi en fabrik i Mason, Michigan, som tillgodoser den nordamerikanska marknaden med sidokrockskydd av presshärdat stål. Anläggningen i Luleå är produktionsanläggning för stötfångare, sidokrockskydd och karosskomponenter, för leveranser till Europamarknaden. Luleå är även utvecklingscentrat för presshärdningstekniken. Förutom våra egna fabriker har vi dessutom utvecklat härdlinjer i redan befintliga fabriker i Kina, Spanien och Mexico. Ansvaret för dessa finns i Luleå, där även vår forsknings- och utvecklingsavdelning ligger. Samarbetet med LTU har fortsatt och det har varit helt avgörande för vår framgång. Universitetets avdelning för Hållfasthetslära och Centrum för högresterande FRAMGÅNG Det stora genombrottet för vår verksamhet kom i början av nittiotalet när vi fi ck uppdraget att leverera sidokrockskydd till Ford Mondeo. Martin Jonsson Utvecklings- och forskningschef, Gestamp HardTech. FOTO: MICHAEL TÖRNKVIST stål, bidrar med teoretiska forskningsresultat, som vi använder för att utveckla process och produkter. Betydelsefullt samarbete Det är till nytta och glädje, inte bara för oss, utan för hela regionen. I Luleå har vi 420 anställda. Av dem arbetar 150 med forskning och utveckling, process och verktygsutveckling. Flera kommer direkt från universitetet. Vi har dessutom flera projekt där vi samarbetar med doktorander och i en del fall har vi sökt gemensamma projektpengar till olika utvecklingsprojekt. Växelverkan mellan universitet och industri, har i vårt fall varit oerhört lyckosam och betydelsefull. Världsledande Volvo, Ford, BMW och VW är våra största kunder, men vi levererar även till GM, Daimler och Chrysler. I dag är vi världsledande inom fordonsindustrin. Vår teknik med det presshärdade stålet innebär att vi bidrar med att göra bilar krocksäkra, samtidigt som vi gör dem lätta, vilket innebär att koldioxidutsläppen minskar. Det i sin tur gör att miljön förbättras. Och vårt arbete med att förfina och förbättra fortsätter in i framtiden. EN LJUS IDÉ Två ultravioletta lysdioder lyser på kiselkarbid som dopats med ljusbildande ämnen. FOTO: MIKAEL SYVÄJÄRVI FORSKNING Mest spännande lysdioden i världen Den vita lysdiod vi arbetar med är en av de mest spännande i världen, om jag får vara blygsam, säger forskningsledaren Mikael Syväjärvi, docent vid Linköpings universitet. Deras teknik för lysdioderna är helt unik. Forskarna i Linköping använder kiselkarbid i stället för fosfor, som ljusbildande material. Skillnaden ligger i att ljuset blir helt vitt och har möjligheter att skifta ton: Vi samarbetar med socialforskare i Norden, som studerar folks uppfattning av ljuset. Vi kommer att kunna skapa lysdioder med varmgult sken eller andra färger, berättar han. Lysdioden kommer på sikt att ersätta lågenergilampan och glödlampan, förutspår Mikael Syväjärvi. Främst är det en fråga om energibesparing. Glödlampan ger bara fem procent ljus av all den energi den drar, lågenergilampan ger mellan 15 och 20 procent ljus. Lysdioden ligger på mellan 30 och 50 procent. De övriga procenten kommer ut i form av värme. Besparingen mellan vanliga glödlampor och lysdioder ligger på flera miljarder kronor varje år, berättar Mikael Syväjärvi. SCANA CREATES PROGRESS Rädda liv i Pakistan Läkarmissionens partner på plats har redan delat ut mat, kokkärl, hygienartiklar och presenningar till tusentals drabbade familjer. Men behoven är ofattbart stora. Din insats behövs. FLOD Sätt in din gåva på 90 00 21 7. Skriv Pakistan på talongen. Du kan också köpa hygienpaket eller kökspaket till de drabbade på Webaidshop.se. Miljontals människor har förlorat allt. Du kan hjälpa några av dem. Tack. www.lakarmissionen.se Eller SMS:a FLOD till 72930, så skänker du 50 kronor till vår katastrofinsats i Pakistan.

Obegripligt eller självklart? Vilket ämne har reducerats i följande reaktion? Fe 2 O 3 + 3CO 2Fe + 3CO 2 Figuren visar en elektron som rör sig i ett magnetiskt fält. Vilken är kraftens riktning på elektronen? B v Skriv talet z i polär form. z Im i 3 1-1 Re Stipendier till framtidsjobben Det finns frågor som bara vissa förstår. Som kanske är självklara för somliga men obegripliga för andra. Klarar dina ungdomar frågorna så finns alla möjligheter för dem att plugga inom morgondagens absolut viktigaste teknikområden materialvetenskap och processteknik. De femåriga civilingenjörsprogrammen Materialdesign vid KTH i Stockholm eller Högskolan Dalarna och Industriell miljö- och processdesign vid Luleå tekniska universitet ger dem de möjligheterna. Därefter är det upp till de blivande stjärnorna hur och var de vill jobba. För en sak är säker, de kommer att vara eftertraktade. Så eftertraktade att Jernkontoret infört högskolestipendier till dem som läser rätt utbildning, upp till 50 000 kronor! Så, tillhör dina ungdomar dem som förstår? Läs mer på www.jernkontoret.se/utbildning

DAMMLUCKA. Värmeverk, kraftstationer, höglager, konstruktioner för stålverk, idrottshall, dammluckor Projekten är många och varierande för BSM, Bergkvists Svets & Mekaniska i Borlänge. Därför levererar vi kontinuerligt stål, rostfritt och aluminium till dem. Med sortimentsbredd, produktkunskap, logistik och leveranskontroll som det lilla extra. Behöver du balk, rör, stång, profiler och plåt i stål, rostfritt eller aluminium? Välkommen att se allt som vi kan erbjuda på www.begroup.se