Tidningen:el EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG NUMMER 2-2007 ÅRGÅNG 61 Vägvisare till sjöss Släckta fyrar får nytt ljus VINDKRAFT TILL HAVS SE UPP NÄR DU KÖPER BUBBELBAD SLÄCK GLÖDLAMPAN
FOTO: HÅKAN JANSSON TROLLHÄTTAN Traditionsrika vattenfall Fallens dagar i Trollhättan, Älvkarleby och Porjus lockar varje år tusentals fascinerade besökare. I Sverige har vi en tradition med speciella Fallens dagar. I början hette evenemanget Fallens dag (i singularis) och det var just bara fallpåsläppen denna dag som var den stora och enda attraktionen. Men kring detta har det byggts upp rena folkfester med diverse attraktioner och aktiviteter som ibland pågår under tre dagar som i Trollhättan (mer info på: www.fallensdagar.se). Just Trollhättan var först med Fallens dag, i regi av kraftbolaget med det i sammanhanget särskilt passande namnet, nämligen Vattenfall. Redan 1959 genomfördes där Fallens dag för allra första gången ingen hade då hört talas om vattenfestivaler eller stadsfester någon annanstans i Sverige. För Trollhätteborna och tillströmmande turister blev evenemanget en succé från första stund. Nästa plats med Fallens dag blev Harsprånget 1963, då kallad Harsprångsdagen. Det var först 1966 som det fick namnet Fallens dag i samband med flytten till den då nybyggda festplatsen på ön. I Älvkarleby arrangeras Fallens dag i år för 36:e gången. Här rör det sig fortfarande om en dag som alltid söndagen före midsommar. Så här ser programmet ut i sommar: 17/6 Fallens dag i Älvkarleby 8/7 Fallens dag i Porjus 20 22/7 Fallens dagar i Trollhättan ÄLVKARLEBY PORJUS FOTO: ALF WALLBING FOTO: JERKER ANDERSSON KRAFTNÄTSPRIS FÖR HOTADE FJÄRILAR Svenska Kraftnäts miljöpris 2007 gick till en fjärilsexpert. Ingemar Frycklund har genom sina studier visat att flera av de utrotningshotade fjärilsarterna hittat en livsmiljö i kraftledningsgator. Sveriges gamla kulturlandskap med ängsoch hagmarker har minskat dramatiskt under de senaste decennierna till följd av det moderniserade skogs- och jordbruket. Detta har drabbat många fjärilsarter, som varit beroende av det tidigare öppna jordbrukslandskapet. Fjärilskännaren Ingemar Frycklunds studier har visat att flera av de utrotningshotade fjärilsarterna, bland annat väddnätfjärilen, kunnat finna en livsmiljö i kraftledningsgator som därmed blivit en viktig reträttplats för dem. Dessa gator kan vara en viktig resurs för att bevara biologisk mångfald. Det är därför också viktigt att de röjs från sly, så att inte marken skuggas från solvärme och ljus som fjärilarna behöver. Ingemar Frycklund delar miljöpriset på 100 000 kronor med företaget ABB, som utvecklat en brytare för ställverk som ger färre strömavbrott och bättre miljö. FRISKA FLÄKTAR PÅ 4-D-BIO Sveriges första 4D-biograf, Cino4, på Tekniska museet i Stockholm har blivit en succé. Efter premiären i januari i år har cirka 50 000 köpt biobiljetter. På Cino4 visas 3D-filmer med förstärkta effekter. Biofåtöljerna rör sig, det stänker vatten, puffar ut dofter, blåser och kittlas. REKORDMÅNGA BYTER ELHANDLARE Allt fler ser över sina elkostnader. I januari i år bytte 49 procent fler hushållskunder elhandlare jämfört med januari 2006. 45 134 hushåll bytte elhandlare under årets första månad, enligt SCB. Dessutom bytte 22 888 företag och andra kunder elhandlare. Det innebär att 68 022 kunder var aktiva på elmarknaden och valde bort sin gamla elhandlare. Det är den största ökning som SCB noterat sedan man 2004 började föra statistik över byten av ellevarantörer. SCB tror att det är elhandelsföretagens marknadsföring och det höga elpriset under 2006 som bidragit till att elkunderna blivit mer aktiva. Källa: Energimarknadsinspektionen 22
NUMMER 2:2007 OMSLAG: FARLEDSFYREN STENKOBBSGRUND UTANFÖR MÖJA I STOCK- HOLMS SKÄRGÅRD FOTO: MAGNUS RIETZ MOT LJUSARE TIDER Eldsjälarna i Svenska Fyrsällskapet har en mission: att återtända de svenska fyrarna! De senaste decennierna har flera fyrar släckts och nu aviserar Sjöfartsverket att ytterligare 200 fyrar ska släckas bland annat Holmögadd utanför Umeå. Fyrsällskapets medlemmar har tagit på sig en kulturhistorisk uppgift. För visst hör våra fyrar till det svenska kulturarvet. I detta nummer av Tidningen El kan du läsa om Pite Rönnskär, där den resliga järnfyren efter 47 års mörker åter kastar sitt vita sken ut över Bottenviken. Mer om sjön kan du läsa på sidan 15. Här handlar det om hur man gör en säker båtresa utan elhaveri. Ett enkelt sätt att dra sitt strå till stacken för att motverka klimatförändringen är att byta till lågenergilampor. Om hela Sverige byter ut sina glödlampor till lågenergilampor skulle vi spara energi som motsvarar en trekvarts Barsebäcksreaktor! Läs mer på sidan 8. I det nummer du nu har framför dig kan du också läsa om LED-belysning och annat smått och gott. Trevlig läsning och en ljus och skön sommar! CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Sid. 4 6 NYTÄND FYR Tidningen El har besökt Pite Rönnskär, där den resliga järnfyren efter 47 års mörker åter kastar sitt vita sken ut över Bottenviken Sid. 7 VÄGLEDNING I MÖRKRET Med dagens satellitnavigering går det att klara sig utan fyrljuset och en rad fyrar har släckts. Men nu finns ett sällskap som vill återtända fyrarna. Vi har besökt Pite Rönnskär en av de fyrar som återigen ser ljuset. Sid. 8 SLÄCK GLÖDLAMPAN Det är snart dags att släcka glödlampan för gott. Och i stället sätta in lågenergilampor. Även om lågenergilampan är dyrare i inköp håller den betydligt längre och gör att du i längden sparar pengar. Och vinsten för miljön är stor. Sid. 10 11 LED PÅ VÄG IN I VÅRA HEM Driftsäker, energisnål belysning som spar både pengar och miljö. Låter det lockande? Tekniken är inte ny det handlar om ljusdioder vilket har funnits i många år. Men nu börjar de hitta in i de svenska hemmen. Sid. 12 13 VINDKRAFT TILL HAVS Kanske kan det låta som en framtidsutopi, men verkligheten är närmare än vi tror. Norrmännen har kommit långt när det gäller planerna på jättelika vindkraftsparker långt ute till havs. Tidningen:el Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska Quebecor AB 2007 UPPLAGA ca 500000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. Sid. 15 16 SÄKER BÅTRESA Det vanligaste felet till sjöss är att båtar blivit utan ström. Här får du tips om hur du får en tryggad strömtillförsel och ett säkert elsystem förutsättningar för att sommarens utflykter med fritidsbåten ska bli lyckade. 3
4
Det är emot tingens ordning att fyrar är släckta om natten, tycker entusiasterna i Svenska Fyrsällskapet och närboende längs kuster och på öar. Tidningen El har besökt Pite Rönnskär, där den resliga järnfyren efter 47 års mörker åter kastar sitt vita sken ut över Bottenviken tack vare ideellt ingripande. Nytänd fyr TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: MAGNUS RIETZ Tiderna då vattnen här utanför var öbornas livsavgörande källa till försörjning är historia. Fiskarnas ättlingar dröjer sig ändå kvar i stugorna på Pite Rönnskär. Hav har en förmåga att rista in bestående spår i arvsmassan. Det går inte att vara någon annanstans än vid havet, säger Tord Stenberg. Han har sitt yrkesliv i Pite hamn, sitt permanenta boställe på en sjötomt söder om stan och fritidsvistet på den två kilometer långa och en kilometer breda ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå. Både farfar och morfar var fiskare på öarna här runtomkring. Själv började han som 15-åring köra lotsbåt med stationering på Rönnskär. Båtmännen bodde i lotsstugan och fick hålla vakt i skift dygnet runt, och när de såg fartyg närma sig väckte de lotsen. Senare fick Tord Stenberg ta över en fallfärdig stuga från 1700-talet, och 1974 byggde han nytt. Vid den tidpunkten tecknade sig öns resliga järnfyr som ett dött skelett från fornstora dar mot kvällshimlen, brädad av en yngre konkurrent. När så statsmakten bestämt att ostkustens huvudfarled skulle förses med ett heltäckande system av angöringsfyrar blev Pite Rönnskär en av de utvalda platserna. Den ena av skånska Sandhammarens två fyrar flyttades hit i början av förra seklet. Det var en heidenstammare, där en trappcylinder i mitten med lanternin och altan överst stagats upp av en öppen järnkonstruktion i sektioner. Fyrtypens upphovsman, ingenjören Nils Gustaf von Heidenstam, hade 1849 anställts av Lotsverket för att leda utbyggnaden av det svenska fyrväsendet. Fördelen med järnfyrarna var att de kunde uppföras även på sand och porösa klippor. Det gick att prefabricera dem, uppsättningen gick fort och fyren kunde vid behov monteras ned och flyttas. Nackdelen visade sig vara att de, framförallt på västkusten, angreps av rost och underhållet blev dyrt. Rönnskärsfyren byggdes på med två sektioner och blev därmed 37 meter hög och landets högsta Heidenstamsfyr. Som bränsle till fyrlampan användes först fotogen, senare ersatt av gas. De krävde kontinuerligt vakthållande. Linserna roterade med hjälp av ett urverk med lod. Med denna spegelapparat, som gjorde det möjligt att ge fyrarna olika karaktärer, blev den svenske konstruktören Jonas Norberg en av världens ledande fyringenjörer. Urverket måste dras upp, så med jämna mellanrum fick Rönnskärsväktarna klättra» De första fiskarna bosatte sig på Pite Rönnskär på 1500-talet. Den äldsta byggnaden som står kvar i dag är det lilla vita kapellet på stenåsen på södra udden. Kapellet fungerade också som sjömärke. Trafiken på sjön ökade och behövde mer vägledning. 1832 uppfördes en båk bredvid kapellet, och femtio år senare sattes en fyranordning upp på lotsstugans vägg. Både farfar och morfar var fiskare på öarna här runtomkring. Själv började fyrentusiasten Tord Stenberg som 15-åring köra lotsbåt med stationering på Rönnskär. 5
» de 160 trappstegen upp för att ombesörja den manuella uppgiften. Varje morgon skulle också gardinerna dras för så att prismorna inte förstördes av solljuset. För bränslet fanns en hissanordning så att man slapp släpa det uppför trapporna. Fyren hade placerats på öns högsta punkt och fiskestugorna som stått där fick maka på sig ner till hamnen. Geografiskt hör Pite Rönnskär till Västerbotten, men det var för trafiken på de norrbottniska hamnarna som fyren och ön hade sin stora betydelse. Fiskare med drängar, fyrvaktare, fyrmästare, lotsar och båtmän med fruar och barn bildade ett livaktigt samhälle. Mjölkbåten, som kom ut ett par gånger i veckan, kunde vara lastad med 300 liter mjölk. Andra tider stundade när en elkabel drogs ut till ön 1958. Elektrifieringen och automatiseringen av fyrskötseln och väderstationen underlättade förstås arbetet men var också början till byns avfolkning. Strax efter togs en ny bottenfast så kallad kassunfyr i bruk, uppförd en bit utanför ön. Rönnskär släcktes och lotsarna flyttade till Skelleftehamn. Rönnskär tändes igen mellan 1969 och 1971 då kassunfyren Nygrån kvaddats av isen, men därefter var det oåterkalleligen svart. Då hade också yrkesfiskarna bytt adress till fastlandet. Planerna på att riva fyren stoppades dock, och för några år sedan bestämde sig Tord Stenberg och Rönnskärsgrannen Lars Lundholm för att skingra mörkret påhejade av Svenska Fyrsällskapet. Skellefteå kommun och Riksantikvarieämbetet blästrade och målade fyren, och de frivilliga krafterna stod för resten av jobbet. Själva linsapparaten var intakt men elmotorn och växellådan var bortplockade. Den gamla tusenwattslampan byttes också ut. Lanterninens fönster var uttjänta, och Tord Stenberg har släpat 36 stycken nya centimetertjocka rutor uppför de 160 trappstegen. För Tord Stenberg handlar fyrarnas dragningskraft om fyrskenet, fågellivet och själva platsen. Den augustikväll 2005 när fyren skulle tändas för första gången hade en stor publik samlats. Hela ön har levt upp av återtändningen, berättade han utan minsta andfåddhet när vi klättrat hela vägen upp och belönats med en svindlande utsikt över Bottenviken och ön. Det var september och vardag då och bara Anderssons stuga visade livstecken. En stund senare satt vi där vid köksbordet och blev bjudna på kaffe och tunnbröd med gravad öring när fyrljuset tändes kl 18.45. Då är det dags för oss gamla och barn att gå till sängs, skämtade Evert Andersson. Han gick i pension 1991 efter 42 års tjänst som båtman på Rönnskär. Han träffade sin Ulla här ute, Piteskärgården är ett gemensamt släktarv. Hon har jobbat på sjukhuset i stan, men nu när de själva styr sin tid är de först ut när isen gått upp och väntar så långt som möjligt in i oktober med att återvända till stadslägenheten. Evert är en passionerad fiskare. Jämte att ta hand om fångsten plockar Ulla de hjortron-, åker- och tranbär som växer på ön och långa höstkvällar stickar hon åt Röda Korset. Det är en ö att bli betagen i, med de röda stugorna som hukar sig tätt mot varandra som skydd mot nordanvinden, horisonten att vila blicken i, minnena i lotsstugans museum och fyrtornet som viskar om både mänskliga stordåd och litenheten inför naturens mäktigare krafter. Även om inget av öns 132 hus längre har några permanentboende, så lever ön upp desto mer på sommaren. Nya generationer anammar traditionerna och klämmer ihop sig i stugor och sovbodar. Nestorn Evert Andersson låter barnen följa med på fiskafänge och lär dem rensningens konst. Här finns en välskött gästhamn med toaletter på bryggan och grillplatserna med ved på stranden. Det går också att ta sig hit ut med turbåt, och öborna delar generöst med sig av sitt smultronställe. Vi visar gärna fyren och hoppas på att det blir vandrarhem i det stora lotsbostadshuset där bara hemvärnet håller till i dag, säger Tord Stenberg. Evert Andersson gick i pension 1991 efter 42 års tjänst som båtman på Rönnskär. Han träffade sin Ulla här ute, Piteskärgården är ett gemensamt släktarv. När vi i hans båt lämnat Rönnskär bakom oss kommer fyrljuset till sin fulla rätt. De tre breda ljusstrålarna syns 20 sjömil bort, och fritidsbåtfolket gläds åt den nygamla vägvisaren. Man måste ut på havet för att uppleva fyrens karaktär. Pite Rönnskär är nummer ett för Tord Stenberg, men har han vägarna förbi så besöker han gärna andra fyrar. Ölands södra udde är en favorit. För honom handlar dragningskraften om fyrskenet, fågellivet och själva platserna. Fyrarna är ju alltid placerade så att både människor och fåglar dras dit. 6
Vägledning i mörkret Under flera hundra år gav Sveriges fyrar sjöfararna livsavgörande vägledning i mörkret. Med dagens satellitnavigering går det att klara sig utan fyrljuset och en rad fyrar har släckts. Det är helt galet, tycker fotografen Magnus Rietz, som leder Fyrsällskapets mission att återtända fyrarna. Den första fyren byggd i landet var trätornet som restes på Landsort 1699. Den och alla de andra som kom efter blev livsviktiga hållpunkter för den växande sjöfarten. Genom seklerna har dessa utposter på randen mellan trygga land och oberäkneligt hav fängslat, väckt känslor och satt fantasin i rörelse. Tornen har varit symboler för utsatthet och längtan, för ensamhet och frihet. Myter, skrönor och spökhistorier har svävat kring fyrtornen. På sin ensliga post kunde fyrvaktaren bli galen av ensamhet och skräck. Men här kunde han också demonstrera hjältemod och styrka. Skötseln av fyrarna var ett enahanda och ibland livsfarligt slitgöra. Lanterninens rutor skulle hållas rena, även om det innebar livsfarliga balansakter i snöstorm. Bränsle till lamporna måste regelbundet fyllas på, och nåde den fyrvaktare som somnade så att fyren slocknade och något fartyg förliste. Sedan kom elektriciteteten och en snabb teknisk utveckling. När Sjöfartsverket kunde styra landets alla fyrar från Norrköping hemförlovades större delen av fyrpersonalen på 1960 och -70-talen. De två senaste decennierna har gps-navigeringen gjort sitt segertåg över farvattnen. När man med hjälp av satelliter exakt kunde bestämma sin position vilken tid på dygnet som helst, så var inte heller fyrljuset längre nödvändigt. En rad fyrar har mörklagts, och i januari aviserade Sjöfartsverket att 200 fyrar till, bland annat Holmögadd utanför Umeå skulle släckas. Sjöfartsverket, som är ett affärsdrivande och kostnadsjagande verk, vill helst riva eller sälja fyrarna. Några är byggnadsminnesförklarade och måste därför vårdas, andra har rustats upp och skötseln har sedan överlåtits på föreningar. Vissa har fått nytt liv som vandrarhem. Fyrvännerna menar att platserna är ovärderliga kulturarv. Det vore lika oförlåtligt att låta fyrarna förfalla som det var att politikerna rev alla dessa småstadscentra, menar Magnus Rietz. Han har rest kusterna runt och med sin kamera dokumenterat fyrplatserna. I bagaget hade han egna lampor och kablar för bildeffekternas skull. Så fick både Pite Rönnskär och Pater Noster på Västkusten för en kort stund återuppleva sin ljusa tid. Det var då idén föddes om att återtända fyrar mer permanent, säger han. Så blev han härförare i den återtändningskommitté som bildades inom Svenska Fyrsällskapet, en drygt tio år gammal förening för fyrvänner som tillsammans både besöker fyrar och agerar för deras fortlevnad. Genom samarbete med Trelleborgs kommun kunde Smygehuks fyr åter tändas efter 25 svarta år. En stor publik jublade vid det högtidliga tillfället på valborgsmässoaftonen 2001. Grönskär i Stockholms skärgård, bohuslänska Nordkoster och Lungö vid inloppet till Härnösand är andra platser där ljuset återuppstått. Som vi hoppats har de första återtändningarna inspirerat andra att ta efter. Det blir bäst om människor lokalt håller i projektet med stöd av oss i Fyrsällskapet. Så som det gick till på Pite Rönnskär. På Gåsören utanför Skellefteå har Svenska kryssarklubbens lokalavdelning fyren som granne till sitt klubbhus och har sett till att den nu lyser igen. En del av de återtända fyrarna finns med på sjökortet, då med markeringen occas. Det innebär att kraven är lägre än på andra fyrar. Vi vill att alla fyrar som återtänds ska ingå i det ordinarie navigationssystemet, säger Magnus Rietz och menar att fyrarna fortfarande fyller en viktig funktion för fritidsbåtfolket. Det är skillnad på att stå på kommandobryggan på en tretusentonnare och befinna sig i en krängande segelbåt. Det kan vara riskabelt att helt förlita sig på gps:en. Om strömförsörjningen fallerar blir fyrarna oundgängliga ledstjärnor. I dagsljus fungerar de också som värdefulla sjömärken, som hjälper till att skilja öar åt och att avgöra sin position. Även skärgårdsborna månar om sina fyrar som viktiga vägvisare vid dimma och dålig sikt. ÖVERNATTA I FYRMILJÖ Här finns vandrarhem på fyrplatser: Smygehuk, Sveriges sydligaste udde Tel. 0410-245 83 Hanö utanför Blekingekusten Tel. 0456-530 00 Hållö intill Smögen Tel. 0523-303 17 Stora Karlsö utanför Gotland Tel. 0498-24 05 00 Örskär utanför Gräsö i Uppland Tel. 0173-340 21 Högbonden, en ångermanländsk fyrö Tel. 0613-230 05 Medlemskap i Svenska Fyrsällskapet ger möjlighet att övernatta på vissa andra fyrplatser. Hemsida: www.fyr.org Örskär utanför Gräsö i Uppland är en av fyrmiljöerna som man kan övernatta i. FOTO: MONIKA TROZELL 7
Släck glödlampan! TEXT: LARS ABELIN FOTO: INGRAM OCH OSRAM Det är snart dags att släcka glödlampan för gott. Och i stället sätta in lågenergilampor. Australien tänker bannlysa glödlampor om tre år. Även i Kalifornien, Kanada och Storbritannien är förbud på gång. I eu-parlamentet har diskussioner förts om ett alleuropeiskt lampbyte. Belysningen i en genomsnittlig villa drar ungefär 1240 kwh per år. Det är 20 procent av det totala behovet av hushållsel för en familj i det svenska genomsnittshuset. 1 kwh el räcker till att få en lågenergilampa att lysa i 111 timmar medan en glödlampa bara lyser i 25 timmar. En 9 w lågenergilampa ger lika mycket ljus som en 40 w glödlampa och en 11 w lågenergilampa motsvarar en 60 w glödlampa. Även om lågenergilampan är dyrare i inköp håller den betydligt längre, vilket betyder att du kommer att spara pengar i längden. Om du till exempel ersätter en 60 w glödlampa med en 11 w lågenergilampa sparar du ungefär 400 kronor under lågenergilampans livslängd. Dessutom orsakar en vanlig glödlampa under 10 000 timmars användning 19 mg kvicksilverutsläpp (om den använder kolkraftsproducerad el) medan lågenergilampan endast orsakar 3 mg utsläpp. Du sparar även in på koldioxidutsläppen med en lågenergilampa. Det man däremot tappar är glödlampans värmande effekt något som är en nackdel under vinterhalvåret men som kan vara en fördel under sommarmånaderna. Om hela Sverige skulle byta ut sina glödlampor mot lågenergilampor, så skulle den totala energianvändningen sänkas kraftigt: Med en sådan övergång skulle Sverige spara energi som motsvarar en trekvarts Barsebäcksreaktor, säger Egil Öfverholm, expert på Energimyndigheten. Besparingarna skulle bli ännu större om inte bara Sverige utan hela Europa övergår till lågenergilampor. Det finns beräkningar som visar att det i dag används 3,6 miljarder vanliga lampor med glödtrådsteknik i Europa. Om bara hälften av dessa byttes ut till lågenergilampor med samma ljusflöde, så skulle vi skona miljön från 23 miljoner ton koldioxid vilket motsvarar utsläppen från 27 kolkraftverk á 2 twh. Och vår gemensamma elräkning skulle sänkas med nära 70 miljarder kronor. OBS! Tänk på att lågenergilampor innehåller kvicksilver och därför måste lämnas in på en miljöstation för återvinning! (Även glödlampor måste samlas in separat, eftersom de innehåller tungmetaller.) Tänk också på att köpa ce-märkta lampor. Märkningen intygar att produkten uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav. SÅ MYCKET ELENERGI KAN VI SPARA! Samtliga uträkningar är beräknade på ett byte från en 60 W glödlampa till en 11 W lågenergilampa med en lystid på 1 000 timmar. 1 utbytt lampa sparar samma mängd elenergi som krävs för att använda en mikrovågsugn 1 timme om dagen i en månad. 10 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att ha datorn påslagen i 200 dygn. 15 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att ta 130 bad i badkaret. 50 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att köra 1600 maskindiskar. 100 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att stryka kläder i 3200 timmar. 375 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att titta på en 32 tums platt-tv i 19,5 år. 100 000 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som att koka upp 46 miljoner liter vatten med en vattenkokare. 600 000 utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för årsförbrukningen av el i 1500 småhus som är uppvärmda med direktverkande el. 9 miljoner utbytta lampor sparar samma mängd elenergi som krävs för att lysa upp 44 900 julgranar i tio år framöver. Källa: Vattenfall som i våras delade ut lågenergilampor till sina drygt 600 000 svenska elkunder 888
ENERGILEXIKON Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energivaror är el, olja, kol, gas, biobränslen med mera. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783 1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. 1 kwh (kilowattimme) Motsvarar den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 1 kwh = 1 000 Wh. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 normalvillor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kwh. Källa: Svensk Energi Se upp när du köper bubbelbadkar! 3 av 4 bubbelbadkar har så stora brister att de utfärdats med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket! Badrummet har, bredvid köket, blivit ett av hemmets viktigaste rum och ett nytt badrum står högt upp på svenskarnas önskelista. Det här har lett till en explosion i försäljning av bubbelbadkar och av importfirmor som tar in kar till Sverige. Efter att ha fått indikationer på att bubbelbadkaren inte uppfyller säkerhetskraven, så har Elsäkerhetsverket besökt 20 tillverkare och importörer för att undersöka om karen uppfyller gällande säkerhetskrav. Av de testade bubbelbadkaren hade 15 av 20 så allvarliga säkerhetsbrister att Elsäkerhetsverket utfärdade försäljningsförbud på dem. Felen bestod till exempel i att de inte uppfyllde kraven mot inträngande väta och att de var försedda med stickpropp på anslutningskabeln trots att kravet är att de måste inkopplas med fast anslutning. Om säkerhetskraven inte är uppfyllda, så kan i värsta fall vattnet bli strömförande och orsaka livsfarliga skador! Det allra viktigaste ur säkerhetssynpunkt är att bubbelbadkaren har en fast installation via en jordfelsbrytare och en fast installation får endast göras av en behörig elinstallatör, säger Fredrik Kagerud på Elsäkerhetsverket. Installations- och bruksanvisning ska alltid medfölja en elektrisk apparat och dessutom ska de vara på svenska. I en del fall av de bubbelbadkar vi undersökte medföljde inga instruktioner alls. Några hade anvisningar på engelska, vilket alltså inte heller uppfyller reglerna. På Elsäkerhetsverkets hemsida www.elsakerhetsverket.se finner du en aktuell lista över de bubbelbadkar som fått försäljningsförbud. Och glöm inte att anlita en elektriker för installationen. Därefter kan du bubbla på och njuta med gott samvete. 9
LED på väg in i våra hem Driftsäker, energisnål belysning som spar både pengar och miljö. Låter det lockande? Tekniken är inte ny. Det handlar om ljusdioder, som har funnits i många år. Men nu börjar de hitta in i de svenska hemmen. TEXT: KJELL EDGREN FOTO: FLUX LED har länge funnits i vår omgivning, i trafiken och i varuhus. Nu är tekniken på väg in i våra hem. 10
Ljusemitterande dioder, så kallade led, finns överallt omkring oss, i trafikljus, på instrumentpaneler och som orienteringsljus på allmänna platser. I takt med att dioderna fått högre effekt och med mer precis färgstyrning har de också blivit mer användbara för belysningsändamål. Men armaturer och reglerutrustning är fortfarande dyra så det är mest i offentliga lokaler de kommit till användning. Än så länge. led-tekniken kommer starkt i konsumentledet, säger Magnus Frantzell, vd för Ljuskultur, ett informationsorgan för belysningsbranschen För några år sedan var det svårt att hitta armaturer, men den bilden har förändrats. Nu finns färdiga applikationer både för inredningsproffs och vanliga konsumenter, armaturer som kan anslutas direkt till 230 volt. LED-tekniken är energieffektiv och ljuskällorna håller länge. Livslängden på dioderna brukar anges till omkring 50 000 timmar vilket innebär att man aldrig behöver byta dem. Normal användning av en armatur är 1 000 2 000 timmar per år, så en led-armatur skulle kunna hålla 25 50 år utan underhåll. Dioderna tål dessutom ganska omild behandling, de är inte känsliga för vibrationer och skakningar som en vanlig glödlampa. Rött led-ljus har funnits i 50 år. Men det är de senaste åren, när man fått fram variation i färgblandningar, samt allra viktigast, ett tillräckligt effektivt vitt ljus som marknaden öppnat sig på riktigt. Tidigare var det vita ljuset både kallt i tonen och med svag effekt. Vi svenskar kräver ett varmare vitt ljus i våra bostäder och det börjar komma i större utsträckning. Men fortfarande är armaturer dyra och de flesta tillämpningar kräver fast installation. Tekniken fungerar utmärkt för punktbelysning, infälld belysning, och som dekoration men än så länge inte som allmänbelysning i rummet. Ljuskällorna är små och det skulle helt enkelt krävas för många för att lysa upp ett rum för att det skulle vara ekonomiskt att investera i all armatur. Men med hjälp av reflektorer och linser ökas effekten hos dioderna. Redan idag finns färdiga armaturer med standardsockel som kan användas i stället för läslampan eller den infällda spotlighten. Thomas Fryklöf från Atsterbro, strax norr om Nybro i Småland, försöker dra nytta av de ekonomiska fördelarna med led-belysning. I sin villa har han installerat dioder som fönsterbelysning, som bänkbelysning i köket och som spotlights för läsbelysning. Bara genom att byta fönsterlamporna mot led-armaturer tjänar Thomas en bra slant. Den förbrukning vi har nu för ledarmaturer i sju fönster kostar omkring 30 kronor per år. Det är en tiondel av vad vanliga lampor skulle göra av med, säger han. De spotlights jag bytt ut innebär ännu större besparing. De nya armaturerna är på 1,2 Watt, att jämföra med halogenspots på 30 Watt. Thomas har utbildning för att utföra fasta elinstallationer. Han köper komponenter via Internet och hittar på egna konstruktioner. För den som inte har samma kompetens återstår att prata med en fackman. Utbudet av färdiga armaturer är än så länge begränsat i lampaffärerna men det går att hitta ytterligare en del på Internet. Thomas Fryklöf tillhör de elkonsumenter som har intresse för ny teknik och kunskap för att omsätta den i praktisk nytta. Nästa projekt i huset är ett bibliotek där bokhyllorna ska förses med belysning. Med led-teknik förstås. Flux AB är ett av flera företag som specialiserat sig på led-teknik. Än så länge samarbetar man mest med arkitekter och byggföretag men man ser en stor utvecklingspotential för vanliga konsumenter. Det är redan nu möjligt att bygga in färg- och ljusfunktioner i en bostad och styra dem med intelligenta strömbrytare som anpassar funktionen efter förprogrammerade scenarier. På lite sikt kommer den här tekniken att bli mer vanlig i hemmen, säger Mia Bruér, som är informationsansvarig på Flux AB. Dioderna har en livslängd på ca 25 50 år vid normal användning. Detta är optimalt på ställen där det är svårt att komma åt att byta lampor, till exempel i en pool. Den kommer att få större betydelse när det gäller möjligheten att förnya sitt hem. Folk börjar mer och mer inreda med ljus. Det är mycket lättare att skapa stämning genom ljus än genom att köpa nya möbler. Vi svenskar är vana att ha många ljuspunkter i hemmen. Tekniken utvecklas mot mer styrning genom smarta system som hanterar alla apparater i hemmet. Med ledtekniken kommer den styrningen också att omfatta belysningen. Källor: LED - ljus ur lysdioden (Belysningsbranschen), Flux LED-skola (Flux AB). SÅ FUNGERAR DIODERNA Ljuset i en diod alstras genom att elektroner rör sig genom ett halvledande material. Vid den rörelsen frigörs fotoner och ljus uppstår. Färgen på ljuset bestäms av våglängden. Vitt ljus kan alstras genom en blandning av ljus med samtliga våglängder, eller genom att man tillför ett lyspulver till en blå LED. En högeffektiv LED är monterad på ett kylelement vilket gör det möjligt att höja spänningen. En högeffektiv LED kan vid 1,2W producera 20 lumen. 11
Vindkraft till havs TEXT: LARS ABELIN FOTOMONTAGE: NORSK HYDRO 12
Nästa stora energikälla kan bli vindkraft till havs. Gigantiska vindkraftsparker med 200 kraftverk vardera långt ute till havs kan bli verklighet inom endast 10 15 år. Nu flyttar norrmännen vindkraften långt ut till havs. Det rör sig om vindraftverk som flyter på vattnet och kan producera ström under speciellt svåra förhållanden. De norska energibolagen Statkraft och Lyse har gått ihop med Shell Technology Norway och bildat det gemensamma bolaget Sway för att utveckla tekniken för stora anläggningar med havsbaserad vindkraft. Även norska Hydro utvecklar ett liknande koncept, under namnet Hywind. Hywind är ett framtidsorienterat projekt där vi kombinerar våra erfarenheter från arbetet med de norska oljeplattformarna i Nordatlanten med vår kunskap om vindkraft för att utnyttja vinden där den är som starkast ute till havs, säger Alexandra Bech Gjørv, chef för ny energi inom Hydro. Om vi lyckas kan vindkraft ute till havs bli en viktig del i vår framtida energiförsörjning. Hydro har mätt vindstyrkan i norra Atlanten i över 30 år och kommit fram till att vindstyrkan är betydligt högre till sjöss än på land. Det innebär att ett vindkraftverk på öppet hav kan alstra mer ström än ett landbaserat. Ett jättekraftverk ute till havs kan komma att ha en rotor på 120 meter i diameter och synas 80 meter över havsytan. En ihålig köl i ett betongfundament ska hålla kraftverket flytande. Det kommer att vara förankrat med ankare på bottnen, så att det inte välter eller driver i väg, och kunna förankras på ett djup på 200 300 meter. Hydro hoppas att inom 10 15 år bygga Hywind-parker med upp till 200 kraftverk som sammanlagt ska producera 4 twh (miljarder kilowattimmar) om året. Det är tillräckligt för att försörja cirka 200 000 hushåll. De högspänningskablar som ska användas ut till kraftverken måste tåla enorma mekaniska belastningar från rörelserna i havsströmmarna och de flytande kraftverken och även från sin egen vikt. Ett alternativ är att samla ihop och leda kablarna från aggregaten till en eller flera flytande transformatorstationer. Norrmännen har redan kommit långt i sina planer. Vindkraftverkens sjöduglighet har redan testats och under 2007 planerar både Hydro och Sway att uppföra testanläggningar i havet. Källa: Norsk Hydro, Illustrerad Vetenskap och ERA. En ihålig köl i ett betongfundament ska hålla kraftverket flytande. Det kommer att vara förankrat med ankare på bottnen. 13
NY ELMÄTARE GER EXAKT FÖRBRUKNING Har du fått ny elmätare från ditt elnätsföretag? Om inte, så kommer du att få det. Nu ska nämligen alla gamla, manuellt avlästa elmätare bytas ut i hela Sverige. De nya fjärrmätarna har kontinuerlig och automatisk avläsning. Det innebär att du ser direkt vad du förbrukat och betalar den faktiska förbrukningskostnaden i stället för den schablonkostnad du fick med den gamla tekniken med årlig avläsning. Till den 1 juli 2009 ska alla landets fem miljoner elkunder ha fått den nya elmätaren. Cirka 25 procent av kunderna har redan i dag fått den inmonterad. Visste du att..?...el är en färskvara som inte kan lagras? När vi tänder lyset i hemmet produceras samma mängd el i kraftverket exakt samma sekund vi behöver den....sverige är den fjärde största elanvändaren per invånare i världen efter Norge, Kanada och Island? Det beror främst på vårt kalla klimat men även på att Sverige har en energikrävande industri....den högsta elanvändningen någonsin i Sverige inträffade vid middagstid den 5 januari 2001? Toppnoteringen är 26 800 MW (lika mycket som 670 miljoner 40 W glödlampor)....pappersindustrin är den största elanvändaren i Sverige med ca 22 TWh årligen?...el har ersatt fossila bränslen som kol och olja i industriprocesser, vilket gjort oss mindre beroende av olja och bidragit till en bättre miljö?...det svenska elnätet är cirka 62 000 mil (15,5 varv runt jorden)? Drygt hälften är jordkabel och resten luftledning?...en elvärmd villa på 150 kvm och fyra personer konsumerar ca 22 000 kwh per år? Av dessa går mer än hälften, 12 500, till värme, 4 000 till varmvatten, 2 100 till matlagning inklusive kyl och frys, 1 000 till belysning, 600 till disk- och tvätthantering och 1 800 till ventilation med mera....el har funnits i samhällets tjänst i Sverige sedan 1870-talet? Den kom först som belysning vid industrier och därefter till Stockholms gator....1 kwh räcker för att driva en brödrost i 1 timme, en äggkokare i 3 timmar, en TV i 10 timmar eller en video i 40 timmar?...svensk el till 90 procent produceras av vattenkraft och kärnkraft? Resten produceras främst med fossila bränslen genom värmekraft. En liten del kommer från vindkraft....en del fyrar drivs av solceller som lagrar el i batterier? BLI ENERGISMART! PÅ SVERIGETURNÉ Just nu pågår den landsomfattande kampanjen och informationsturnén Bli energismart!. Den genomförs av olika myndigheter och ska lära dig att sänka din energianvändning. Energimyndigheten, Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket står bakom informationsturnén, som startade på Värmlands villamässa i Karlstad i slutet av april. Olika hem- och villamässor kommer att besökas under hela 2007. Bakgrunden till kampanjen och turnén Bli energismart! kommer ur ett uppdrag från regeringen, med målet att öka kunskapen om energianvändning och miljötänkande. Regionalt och lokalt deltar energikontor och energirådgivare, Kampanjen Bli energismart! handlar om allt från att välja ett lämpligt uppvärmningsalternativ till enkla vardagstips så att du inte använder energi i onödan. Det stora målet är att sänka hemmens energianvändning, som ju bidrar till en sämre miljö och klimatförändring. Vid mässbesöken kommer det energismarta huset att demonstreras ett hus fullt utrustat med smarta och energimärkta produkter och tips på bra energival. Här följer det återstående turnéprogrammet: 27/6 1/7 Expo Norr i Östersund 4 12/8 Nolia-mässan i Umeå 7 9/9 Villafamiljens mässa i Norrköping 21 23/9 Villamässan i Växjö 4 7/10 Hem och Villamässan i Stockholm 25 28/10 Hem och Villamässan i Göteborg 9 11/11 Hem och Villamässan i Örebro 14
Särskilt i segelbåtar, där krängningarna kan vara kraftiga, måste batterierna säkras så att de inte välter. Säker båtresa utan elhaveri TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: INGRAM OCH MONIKA TROZELL En tryggad strömtillförsel och ett säkert elsystem är förutsättningar för att sommarens utflykter med fritidsbåten ska bli lyckade. Att man har blivit utan ström är den vanligaste anledningen till att vi får rycka ut, säger Jack Svensson, som arbetar åt organisationen Sjöassistans och driver Mälaröarnas båtvarv på Färingsö utanför Stockholm. Antingen har man inte laddat batterierna tillräckligt eller legat still för länge. Bäst är att ha ett separat startbatteri så att man alltid får i gång motorn och därmed kan ladda de andra batterierna. Motorn driver generatorn som är båtens kraftverk. Generatorns växelström likriktas innan elektriciteten skickas vidare till batteriet. Ett startbatteri förstörs om man laddar ur det helt, säger Jack Svensson. Förbrukarbatterier tål att tömmas, men de ger inte ut lika mycket ström. Så länge man färdas med motor klarar generatorn normalt av att ge tillräcklig effekt. Det är när båten ligger still eller drivs med segel man behöver ha noggrann koll på eltillgång och förbrukning. Gör gärna en lista över dina strömförbrukare och räkna ut det sammanlagda behovet av batterikapacitet. Batterier är tunga och båtägare försöker av den anledningen begränsa batterikretsarna, vilket alltså kan leda till strömbrist. Särskilt i segelbåtar, där krängningarna kan vara kraftiga, måste batterierna säkras så att de inte välter. Placeringen är viktig. Man ser batterier under kojer och lite varstans. Båtfolk glömmer att batterier måste stå i utrymmen med ventilation. De avger knallgas som är mycket explosiv och lättantändlig. Därför ska man inte heller ha batterier i motorrummet, där en gnista från tändmotorn kan tända knallgasen. Många kommer heller inte ihåg att batterier är färskvara. För varje år försvinner tio procent av kapaciteten och helst ska man byta ut batterierna vart tredje år. Batterier måste laddas fullt med jämna mellanrum, och ofta underskattar båtägarna den tid det tar. Att fylla de sista tio procenten av batterikapaciteten tar många timmar. Om man skulle trycka i för mycket på kort tid så blir batteriet för varmt, och därför» 15
Att man har blivit utan ström är den vanligaste anledningen till att vi får rycka ut, säger Jack Svensson, som arbetar åt organisationen Sjöassistans.» reglerar regulatorn ned spänningen till en jämn nivå. Att hålla ett öga på voltmätaren är en nödvändig rutin. Om spänningen under normalförbrukning sjunker under 11 volt måste batterierna laddas. Det är klokt att ha ett reservbatteri med ombord och då se till att det även oanvänt laddas då och då. Strömtillskottet från en solcellspanel är i och för sig litet men är ett värdefullt komplement för toppladdning. Även vid hög spänning matas panelens ström kontinuerligt till batteriet, och också vid mulet väder blir det tillräckligt för att motverka självurladdningen. Dagens båtmodeller kan erbjuda samma köksstandard som hemma, och den elektroniska utrustningen breder snabbt ut sig. gps, dator, elektroniska sjökort, radar, bogpropeller, ankarspel och elvinschar kräver mycket ström. Allt fler med stora elslukare ombord gör sig beroende av landström. Om man ska hämta ström från uttag på land gäller det att ha en batteriladdare av tillräcklig kvalitet som klarar att kompensera för det spänningsfall som finns i ledningarna i en del marinor, säger Jack Svensson. Låt en behörig elektriker sköta installationen om du skaffar dig en fast 220 volts landströmsanläggning. Med den högre spänningen ombord ökar riskerna för både brand och personskador, och jordfelsbrytare är en oundgänglig livförsäkring. Anslutningen till landström kan också bädda för en i värsta fall förödande korrosion, som beror på spänningen mellan landströmmens skyddsledare och sjövattnet och olika metallers reaktioner på bland annat jordfel och läckströmmar. Korrosionen sätts i gång när de metalldelar i båten som har kontakt med vattnet på något sätt får förbindelse med anslutningskabelns skyddsledare, dess jord. Landströmsproblemen kan förebyggas genom att man skaffar en galvanisk isolator eller en isoleringstransformator, som dock är tung och dyr. Korrosion är för båten det allvarligaste elfelet, eftersom halva båten snabbt kan försvinna, säger Jack Svensson. Det tar inte mer än en och en halv månad för ett drev att korrodera helt. Han började redan som ung pojke vara med i arbetet på pappas varv, som han sedan tog över. Under en period tänkte han bryta varvstraditionen och hann under den tiden skaffa sig elteknisk utbildning. Jordning för med sig korrosionsrisker men är angelägen i alla båtar, även i dem med de vanligaste tolvvoltssystemen. Det krävs inte elbehörighet för att göra elektriska reparations- och underhållsarbeten i fritidsbåtar. Men Elsäkerhetsverket föreskriver att man ska ha nödvändig kunskap. Det märks att många inte har en aning om vad de gör, säger Jack Svensson. Man säkrar och dimensionerar fel med risk för kortslutning och brand. Han har genom åren sett en rad märkliga och vanskliga kabeldragningar. Lågvoltsspänningen i båtar kräver grova kablar. De måste ha mångtrådiga ledare, sättas fast så att de ligger stilla, och de måste skyddas mot nötning. Många båtägare får stora problem när de köper till utrustning och ska dra fram ny kabel, det kan ibland ta dagar. Det bästa vore om båttillverkarna lärde sig att redan från början lägga rör med gott om utrymme för fler kablar, säger Jack Svensson. Annars tycker han att de stora båttillverkarna i dag har blivit duktiga på propra elinstallationer. 16
Ångtvätta dina kläder! Sydkoreanska LG har tagit fram vad som ska vara världens första ångtvättmaskin för hemmabruk. Genom att använda ånga för att tvätta kläderna sparar man in på vatten och tvättmedel. LG Steam Direct Drive heter tvättmaskinen som ska ersätta kemtvätten. Priset ligger runt 15 000 kronor. Smakar det så kostar det FOTO: LG ELECTRONICS NY ENERGI Solenergi över Ullevi Sveriges största solcellsanläggning har nu satts i drift. Den ligger på idrottsoch konsertarenan Ullevi i Göteborg och består av 680 kvadratmeter solceller. Den kommer att ge en beräknad elproduktion på som högst 80 000 kwh/år vilket ungefär motsvarar fem nybyggda villors totala energiförbrukning under ett år. Solcellsmodulerna har placerats på taken till VIP- och hedersläktarna på Ullevis nordöstra läktare. Ullevi har 43 000 sittplatser och har under musikevenemang en kapacitet på 60 000 personer, varav 25 000 står på planen. Satsningen på solcellsanläggningen ingår i miljöarbetet för miljödiplomerade Ullevi och visar att även en gammal anläggning kan visa upp exempel på modern teknik och energibesparing. FOTO: MIKAEL PERSSON FOTO: RYTER KOMMUNIKATIONSBYRÅ Djärv lampa prisad Den genialt enkla och djärva lampan Glasgow har vunnit den svenska uttagningen till Elle Deco International Design Award inom kategorin belysning. Bakom lampan står formgivaren David Taylor. Glasgow är gjord i ett enda vikt anodiserat ark av aluminium som kniper åt en glödlampa. FOTO: BSWEDEN BELYSNINGSBOLAGET Solceller driver stadshusklockan På stadshuset i Bollnäs sitter en av Sveriges minsta nätanslutna solcellsanläggningar. Det är den nya stadshusklockan som drivs av solen med de stora solcellsmodulerna synliga snyggt designade som timmarkeringar. Kommunen är först i Sverige med att ha ett användningsområde för en solcellsanläggning förutom att generera el. Solcellerna på stadshusklockan ger måttliga 500 600 kwh per år, men det räcker för att hålla den belysta klockan i gång och ändå ge ett visst överskott till fastighetens elsystem. Bakom projektet står Bollnäs kommun och Gävle Dala energikontor. Belysningssystemet är framtaget av ljusdesignern Mikael Clevberg på Bollnäsföretaget Alteco. Designad lysknapp Varför kan inte även en strömbrytare vara ett vackert designelement i hemmet? Det har Einar J Hareide, en av Norges mest kända industridesigners, tagit fasta på och designat strömbrytaren ELKO Plus. En avfasning i bakkanten lyfter strömbrytaren ut från väggen. Den kvadratiska grundformen kontrasteras mot den välvda formen på centrumplattan. Huvudfärgerna fjällvitt, aluminium och svart kan kombineras med dekorramar i blått, grönt, orange eller aluminium. ILLUSTRATION: LISEBERG Höjdarswing på Liseberg Uppswinget heter årets energirika åknyhet på Liseberg i Göteborg. Det är en 30 meter hög gunga placerad på berget inne i Lisebergbanans dragning. Gungan har två pendlar och i varje pendel sitter 16 personer rygg mot rygg. Med benen dinglandes fritt gungar man upp till 40 meter över marken och accelererar från 0 80 km/h tio gånger under åkturen. FOTO: ELKO 17
Tidningen:el KRYSSET 2:2007 NYTTIGA LÄNKAR ILLUSTRATION: LASSE WIKLUND Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. www.elradgivningsbyran.se Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder, tips och information. www.elsakerhetsverket.se Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.energimyndigheten.se Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com KUPONG Lösningen sänds senast den 14/6 2007 till: Elkrysset nr 2, Tidningen EL, 101 53 Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a 3:e pris Brödrost, OBH Nordica 4:e 10:e pris Jordfelsbrytare PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 1:2007 1:a 3:e pris Minimixer Rolf Blom, Mjölby Krister Larsson, Ramsjö Inga-Britt Westdahl, Kalmar 4:e 10:e pris Eltandborstar Inga-Britt Andersson, Lindesberg Agneta Silversparf, Boden Reidar Nylander, Grängesberg Mats Larsson, Ludvika Kenneth Berggren, Sävsjö Susann Gauffin, Ervalla Gulli Carlsson, Nybro 18
Om du har frågor kring el ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån-fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan www.elradgivningsbyran.se FRÅGOR & SVAR KAN JAG BRYTA MITT TIDSBESTÄMDA AVTAL I FÖRTID? Om du som kund bryter ett tidsbestämt avtal i förtid gäller enligt allmänna avtalsvillkor som tillämpas i konsumentavtal att elhandelsföretaget har rätt till ersättning för de förlorade intäkter och administrativa kostnader som företaget kan påvisa. Ersättningen/skadeståndet brukar kallas lösenavgift. Ibland preciserar företaget i avtalsvillkoren även hur lösenavgiften ska räknas fram. För att undvika att i onödan drabbas av krav på lösenavgift är det viktigt att läsa villkoren för sitt elprisavtal, särskilt gäller det avtals- och uppsägningstiden. Man måste även vara uppmärksam på att många företag erbjuder avtal som förlängs automatiskt, ofta i ett år, om de inte sägs upp viss tid innan avtalstiden slut. HUR FUNGERAR ÅNGERRÄTTEN NÄR MAN INGÅR ETT AVTAL? Allmänna Reklamationsnämnden har nyligen avgjort två ärenden som handlar om huruvida kunden har rätt att ångra ett ingånget avtal om elhandel. Enligt nämndens bedömning definieras leverans av elström som en tjänst. Om avtalet ingåtts inom ramen för ett av företaget organiserat system för att träffa avtal på distans, gäller bestämmelserna i distans- och hemförsäljningslagen. I lagen finns bestämmelser om ångerrätt vilket innebär att kunden har rätt att frånträda avtalet inom viss tid, den så kallade ångerfristen. Ångerfristen är 14 dagar från det att kunden har fått en bekräftelse på avtalet. Ett organiserat säljsystem kan exempelvis vara en kundtjänst där företaget och kunden genom telefonkontakt tecknar ett avtal. Det spelar ingen roll om kontakten initieras av kunden eller av företaget för att lagen ska vara tillämplig. Det kan också röra sig om att kunden tecknat avtalet via företagets webbplats.? VAD MENAS MED TILLSVIDAREPRIS? Om man inte träffat avtal om ett bundet eller rörligt elpris betalar man vad som brukar kallas tillsvidarepris. Det priset brukar alltid vara dyrare än de andra alternativen. Du bör jämföra vilka priser din nuvarande elhandlare erbjuder med andra elhandlares priser. Det finns över 100 elhandelsföretag i Sverige som du kan träffa avtal med. En del organisationer, bland annat fackförbund, har avtal om billig el för sina medlemmar. Du kan hitta elprisjämförelser på Internet. På vår webbplats, www.elradgivningsbyran.se, har vi en länk till Konsumentverkets elprisjämförelser. I dessa jämförelser finns priser i form av topplistor (jämförpris) för olika förbrukningar samt en personlig kalkyl. JAG OCH MINA NÄRMASTE GRANNAR HAR LIKA STORA LÄGENHETER MEN JAG HAR EN MYCKET HÖGRE ELRÄKNING VAD BEROR DET PÅ? Om man vill jämföra bör man i första hand jämföra årsförbrukningen. Förbrukningen kan variera beroende på hur många personer man är. Vilka maskiner man använder i hushållet har också betydelse liksom om man till exempel har infravärme, extra element eller särskild ventilation. För att få kontroll på sin förbrukning bör man läsa av elmätaren regelbundet och även notera vilka apparater/maskiner man använder. Det kan också vara så att du betalar ett högre elpris än din granne. 19
El gör skillnad. Gruppförsändelse till hushåll