Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning
2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga Annonsbyrå hemlöshet Foto: Fotolia och utestängning Tryck: Edita Västra från Aros, bostadsmarknaden Västerås, 2012 Artikelnummer: S2012.010
I denna broschyr informerar regeringens hemlöshetssamordnare om den komplexa problematiken kring hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Dessutom innehåller broschyren en vägledande del med frågeställningar för varje kommun i Sverige att reflektera över. Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 3
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden ett komplext samhällsproblem Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som sover i trappuppgångar eller vistas på härbärge. Men de som är hemlösa och utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden är ingen homogen grupp, utan lever under olika mer eller mindre otrygga omständigheter, med mer eller mindre varaktighet. Många hemlösa personer har någon typ av individuell problematik, såsom missbruksproblem, psykisk eller fysisk ohälsa, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter eller relationsproblem. Många står utan bostad på grund av vräkning, vilket kan röra såväl ensamstående som familjer med barn. Andra har svårt att komma in på bostadsmarknaden enbart på grund av att de inte har några tidigare boendereferenser eller en låg inkomst många hyresvärdar godtar exempelvis inte försörjningsstöd som inkomstkälla. Därmed är ett stort antal människor hänvisade till kommunernas speciella utbud av boendelösningar: bostäder som hyrs ut i andra hand, och som ofta är förknippade med särskilda villkor eller regler. Unga vuxna och utrikes födda personer är grupper som ökar bland dem som räknas som hemlösa. Det råder dessutom stor brist på bostäder i många kommuner. Komplexiteten gör att det behövs åtgärder av flera olika slag, både individuella stödinsatser och strukturella förbättringar. För att komma tillrätta med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden krävs ett delat samhälleligt ansvarstagande. Socialtjänsten har en viktig uppgift i att ge enskilda individer olika former av stöd. Men på ett strukturellt plan är situationen på arbetsmarknaden, inriktningen på integrations-, hälso- och sjukvårdspolitiken och framför allt bostadspolitiken andra viktiga faktorer för att kunna förstå, hantera och arbeta mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. För att arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden ska fungera effektivt bör ansvaret för dessa frågor främst finnas på den kommunnivå där man har mest möjlighet att påverka bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunens högsta beslutsfattande organ har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen. Bred definition Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan definieras som olika situationer som personer kan befinna sig i med olika grader av brist på förankring på bostadsmarknaden. Situationerna skiljer sig åt sinsemellan utifrån fysiska, juridiska och sociala villkor. Socialstyrelsen definierar fyra sådana situationer: 4 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Akut hemlöshet situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojour) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Även hotell, camping, vandrarhem och husvagn ingår i denna situation. Institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem eller SiSinstitution, och ska skrivas ut inom tre månader, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivning eller utflyttning. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt/ kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Personen ska ha varit i kontakt med socialtjänst eller annan stödgivande verksamhet av detta skäl. Under en mätvecka i maj 2011 inrapporterades cirka 34 000 personer som hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden i Sverige. Ca 4 500 personer var akut hemlösa, knappt 300 av dessa sov utomhus eller i offentliga utrymmen (situation 1). Ca 5 600 personer vistades på institutioner, anstalter och i kategoriboenden (situation 2). 13 900 personer bodde i träningslägenheter, försökslägenheter, bostäder med socialt kontrakt och liknande (situation 3). 6 800 personer hade ett kortvarigt boende hos vänner, familj, bekanta (situation 4). Andelen män var 64 procent, kvinnor 36 procent. En dryg tredjedel var födda utrikes. Ca 36 procent var föräldrar till barn under 18 år. Ca 40 procent hade missbruksproblem, medan en dryg tredjedel hade problem med psykisk ohälsa. Den vanligaste inkomstkällan var ekonomiskt bistånd, följt av sjukersättning. Källa: Socialstyrelsen, 2012 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 5
Hemlöshetssamordnare för att ge stöd i kommunernas arbete Regeringens strategi 2007 2009, Många ansikten, mångas ansvar, bidrog till att öka kunskapen om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Nu fokuseras insatserna på att förankra denna kunskap på lokal och regional nivå. Därför har regeringen för perioden 2012 2013 tillsatt en samordnare med uppgiften att ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I uppdraget ingår att särskilt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet. Hemlöshetssamordnaren för en dialog med kommunerna kring hur lokala strategier och handlingsplaner kan tas fram, och hur arbetet med att motverka hemlöshet kan samordnas för att på ett bättre sätt förebygga att personer blir hemlösa och att vräkningar sker. Syftet är att främja att respektive kommun utvecklar en uthållig struktur i arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden tillsammans med berörda parter och att hemlösheten på sikt ska minska. Hemlöshetssamordnaren samverkar och samråder med Länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Boverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndig heten, Barnombudsmannen, frivilligorganisationer och andra relevanta myndigheter och organisationer. Bostaden som mål eller medel? Hur ska jag kunna leva ett normalt liv om jag inte får bo normalt? För att lösa boendesituationen för personer som är hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden är det vanligt att kommunerna har organiserat boendelösningarna enligt ett trappstegssystem. Den hemlöse personen kvalificerar sig gradvis ( tränas i att bo ) (f.d. hemlös man, Helsingborg) till ett eget boende, från härbärge och olika försöks- och träningslägenheter till en bostad med eget förstahandskontrakt en process som ofta tar flera år. Krav ställs ofta på att den boende ska uppfylla ett antal villkor utöver de regler som hyreslagen anger. Det kan exempelvis handla om krav på drogfrihet, att delta i behandling, eller att ta emot tillsyn. En annan utgångspunkt är att se bostaden som en grundförutsättning för att människor ska kunna ta itu med sina problem. Metoden att erbjuda hemlösa personer en egen permanent bostad, med tillgång till frivilliga och individuellt anpassade stödinsatser, har visat goda resultat där den har testats. En bostad är ett grundläggande behov, oavsett vilka eventuella andra problem en person kan tänkas ha. Bostad Först är en modell som hittills har prövats på ett fåtal platser i landet. Allt fler kommuner visar intresse för att införa den om inte annat som ett komplement till mer traditionella metoder. Att fler kommuner ges möjlighet att pröva Bostad Först-modellen är något som Sveriges kommuner och landsting genom ett kongressbeslut kommer att verka för. 6 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Frågor att ställa i varje kommun De följande frågeställningarna kan vara användbara för alla kommuner att reflektera kring. Samtidigt ger de handfasta tips på hur man kan arbeta med dessa frågor, och kan dessutom väcka insikt om vad man bör förändra och förbättra i sitt arbetssätt. Frågorna är samlade under olika teman: överblick, planer, samverkan, insatser, rutiner och metoder, samt analys av styrkor och svagheter. Skaffa överblick Hur definieras hemlöshet i kommunen? Används Socialstyrelsens definition eller någon annan? Vilken kunskap finns om de personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden i kommunen? Görs egna och kontinuerliga kartläggningar? - Hur många är hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden, eller riskerar att bli det? - Vilka är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden? Vilka nya riskgrupper finns? - Hur många är långvarigt hemlösa? - Hur många förväntas bli utskrivna från vård, behandling och kriminalvård och saknar då bostad? Vilken beredskap finns för att ge dessa personer stöd till bostad? - Hur många kvinnor förväntas flytta från kvinnojour eller skyddat boende och saknar då bostad? Vilken beredskap finns för att ge dem stöd till bostad? - Hur många barn berörs eller riskerar att beröras av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Hur många personer i kommunen är aktuella för ekonomiskt bistånd? Accepterar hyresvärdarna i kommunen försörjningsstöd som inkomst? Hur ser bostadsmarknaden ut i kommunen brist, balans eller överskott? Hur är fördelningen mellan villor, bostadsrätter och hyresrätter? Hur är fördelningen mellan kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare? Finns bostadsförmedling eller officiell bostadskö i kommunen? Hur använder kommunen ägardirektivet gentemot kommunala bostadsbolag? Använda planer Finns det i kommunen någon skriftlig, på ledningsnivå (politisk ledning eller förvaltningschefsnivå) beslutad strategi eller handlingsplan för arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? - En strategi beskriver de långsiktiga målen. Det kan till exempel handla om att inga barnfamiljer ska vräkas, att minska antalet personer som bor på härbärge, eller att öka antalet sociala kontrakt som övergår i förstahandskontrakt. - En handlingsplan beskriver de konkreta insatserna. Det kan bland annat handla om att stärka det förebyggande arbetet genom budget- och skuldrådgivning, eller att utveckla boendestödet. I planen bör framgå vilken roll och vilket ansvar de olika involverade aktörerna i kommunen har. Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 7
Har kommunen tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under den senaste mandatperioden? Tas hänsyn till hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning? Hur använder kommunen planmonopolets olika verktyg för att förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (översiktsplaner, detaljplaner osv)? Samverkan externt och internt Hur bedrivs samverkan mellan kommunen och bostadsföretag/hyresvärdar? Finns det skriftliga överenskommelser för hur samverkan ska se ut? Hur fungerar den interna samverkan i kommunen, till exempel mellan socialnämnd och samhällsbyggnads-/fastighetsnämnd? Hur fungerar samverkan mellan kommunen och externa aktörer såsom frivilligorganisationer eller andra myndigheter? Styrning, struktur och samsyn viktiga beståndsdelar i samverkan! - Styrning krävs på alla ledningsnivåer. - Det räcker inte att besluta om samverkan, det måste också skapas praktiska förutsättningar för att samverkan ska fungera. För detta krävs generella verktyg såsom formella avtal, riktlinjer som tydliggör yrkesroller och arbetsområden, rutiner och modeller för det gemensamma arbetet, gemensamt dokumenterade handlingsplaner m.m. - Med samsyn menas att parterna har en gemensam uppfattning om vad det är man vill åstadkomma med samverkan, med hjälp av gemensamt uppsatta mål, tydliga ansvarsgränser och förväntningar på varandra, och regelbundna uppföljningar. Insatser, rutiner, metoder Vilka typer av boendeinsatser erbjuds i kommunen och hur utformas dessa trappstegsboende, Bostad först, kategoribostäder, integrerade bostäder? Vilka andra insatser kan erbjudas i kommunen boendestöd, personligt ombud, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, ekonomiskt bistånd, missbruksbehandling, god man/förvaltare m.m.? Använder sig kommunen av hyresgarantier? Finns insatser att ge för hemlösa personer som saknar permanent uppehållstillstånd? I vilken utsträckning kan insatser utformas efter individens behov? Bedrivs uppsökande verksamhet inriktad på hemlösa personer? Hur dokumenteras insatser riktade till personer som är hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? Hur följs insatserna upp? Hur utvärderas de? Har kommunen skriftliga och beslutade rutiner för ett vräkningsförebyggande arbete? Finns rutiner för att förhindra att särskilda målgrupper, t.ex. barnfamiljer, blir vräkta? 8 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Analys av styrkor och svagheter Vad fungerar bra i kommunens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Vad fungerar sämre? Vilka utvecklingsområden finns i kommunen? Vilka framtida utmaningar finns för kommunen? Hur ska kommunen arbeta vidare för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden under de närmaste åren? Vräkningsförebyggande arbete Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som har blivit vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka in på den ordinarie bostadsmarknaden. Att aktivt förebygga att människor blir vräkta är därför en viktig uppgift för kommunerna. Ett bra vräkningsförebyggande arbete underlättas av ett gott samarbete mellan socialtjänst och hyresvärdar. Både hyresvärdar och socialtjänst har ett ansvar att agera snabbt när ett bostadsproblem har uppstått som skulle kunna leda till avhysning. Att ta personlig kontakt med hyresgästen är ofta mer framgångsrikt än att enbart ta kontakt per brev. Socialtjänst, hyresvärd och hyresgästen kan tillsammans gå igenom vilka handlingsalternativ som finns. Exempelvis kan en avbetalningsplan upprättas om hyresgästen har en hyresskuld. Ett annat exempel är att socialtjänsten kan ta över hyreskontraktet under en begränsad period. Behöver hyresgästen insatser i form av ekonomiskt bistånd, boendestöd, stödinsatser vid missbruk eller psykisk ohälsa, budget- och skuldrådgivning? Det är mycket viktigt att ta reda på om det finns barn i hushållet som riskerar vräkning. Barnets bästa har företräde. Det är mycket viktigt att dokumentera och följa upp ärendena. Läs mer om vräkningsförebyggande metoder på Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se/hemloshet/vagledning Tidiga insatser viktigt att agera innan det blir en juridisk fråga! Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 9
Bloggen Hemlöshet i fokus Den nationella hemlöshetssamordnarens blogg är till för dig som arbetar med att motverka hemlöshet eller berörs av frågan. På bloggen kan du följa hemlöshetssamordnaren i hans uppdrag och läsa om vad som görs inom regeringens satsning för att motverka hemlöshet och arbeta förebyggande mot vräkning. www.hemloshetifokus.se Webbplats På regeringens webbplats kan du läsa mer om regeringens arbete för att motverka hemlöshet och förhindra vräkning samt om hemlöshetssamordnarens uppdrag. www.regeringen.se/hemloshet Läs mer Hos Socialstyrelsen finns mer information om konkreta metoder för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. www.socialstyrelsen.se/hemlöshet Hos Boverket finns mer information om bostadsmarknadsfrågor. www.boverket.se Hos Kronofogdemyndigheten finns information om bland annat överskuldsättning och statistik över vräkningar i kommunerna. www.kronofogden.se Kontakt Michael Anefur, nationell hemlöshetssamordnare, Socialdepartementet E-post: michael.anefur@social.ministry.se Maria Boustedt Hedvall, ämnessakkunnig, Socialdepartementet E-post: maria.boustedt-hedvall@social.ministry.se De senaste åren har hemlösa personer utan permanent uppehållstillstånd börjat bli allt mer synliga i framför allt storstädernas offentliga rum. Det handlar exempelvis om EU-medborgare som uppehåller sig i Sverige men som saknar förankring, försörjning och bostad. Då de många gånger behöver stöd och hjälp då de vistas här är detta ett problem som kräver ett etiskt förhållningssätt. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av hemlösa personer utan permanent uppehållstillstånd. Resultatet ska redovisas senast den 31 maj 2013. 10 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Socialdepartementet