EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2015 COM(2015) 553 final Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Finland - EGF/2015/005 FI/Computer programming) SV SV
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET MOTIVERING 1. De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014 2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 1 (nedan kallad förordningen om fonden). 2. Den 12 juni 2015 lämnade Finland in ansökan EGF/2015/005 FI/Computer programming om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar 2 inom den ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 62 (dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.) i Nuts 3 2-regionerna Västra Finland (FI 19), Helsingfors-Nyland (FI 1b), Södra Finland (FI 1c) och Norra och Östra Finland (FI 1d) i Finland. Dessa regioner utgör tillsammans hela Finland, med undantag för Åland. 3. Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda. SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN Ansökan om stöd från fonden Medlemsstat EGF/2015/005 FI/Computer programming Finland Region eller regioner som berörs (Nuts 2) Västra Finland (FI 19) Helsingfors-Nyland (FI 1b) Södra Finland (FI 1c) Norra och Östra Finland (FI 1d) Datum för inlämnande av ansökan 12 juni 2015 Datum för bekräftande av att ansökan mottagits 12 juni 2015 Datum för begäran om ytterligare information 26 juni 2015 Tidsfrist för tillhandahållande av ytterligare information 21 augusti 2015 Tidsfrist för slutförande av bedömningen 13 november 2015 Insatskriterium Antal berörda företag 69 Artikel 4.1 b i förordningen om fonden 1 2 3 EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden. Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34). SV 2 SV
Näringsgren (huvudgrupp enligt Nace rev. 2) 4 Huvudgrupp 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.) Referensperiod (nio månader): 30 juli 2014 30 april 2015 Antal uppsägningar under referensperioden 1 603 Totalt antal berättigade stödmottagare 1 603 Totalt antal personer som omfattas av åtgärderna 1 200 Antal unga som varken arbetar eller studerar 0 som omfattas av åtgärderna Budget för de individanpassade tjänsterna (euro) 4 167 000 Budget för genomförande av åtgärderna 5 (euro) 205 000 Total budget (euro) 4 372 000 Stöd från fonden (60 %) (euro) 2 623 200 BEDÖMNING AV ANSÖKAN Förfarande 4. Den 12 juni 2015 lämnade Finland in ansökan EGF/2015/005 FI/Computer programming, vilket skedde inom tolv veckor räknat från den dag då insatskriterierna i artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan den 12 juni 2015, dvs. inom två veckor från den dag då den lämnades in, och begärde kompletterande upplysningar av Finland den 26 juni 2015. De kompletterande upplysningarna lämnades in inom åtta veckor räknat från dagen för ansökan, detta efter att tidsfristen förlängts med två veckor på en vederbörligen motiverad begäran från Finland. Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan mottogs, inom vilken kommissionen bör ha slutfört sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 13 november 2015. Formella krav på ansökan Berörda företag och stödmottagare 5. Ansökan gäller 1 603 arbetstagare som blivit uppsagda inom den ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 62 (dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.). Uppsägningarna ligger inom Nuts 2-regionerna Västra Finland (FI 19), Helsingfors-Nyland (FI 1b), Södra Finland (FI 1c) och Norra och Östra Finland (FI 1d). Uppsägningarna ägde rum i 69 företag 6, varav nästan hälften av dem (778) i Microsoft Mobile Oy. Insatskriterier 6. De finländska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är 4 5 6 EUT L 393, 30.12.2006, s. 1. I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1309/2013. Förteckning över företag i bilagan. SV 3 SV
belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat. Enbart i Helsingfors-Nyland (FI 1b) handlar det om 737 uppsägningar. 7. Referensperioden för ansökan är nio månader och löper från den 30 juli 2014 till den 30 april 2015. Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör 8. Uppsägningarna under referensperioden har beräknats på följande sätt: 1 218 arbetstagare från den dag då arbetsgivaren gav den enskilda arbetstagaren besked om uppsägning eller om att anställningsavtalet avslutas. 385 personer från den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör. Berättigade stödmottagare 9. Det totala antalet berättigade stödmottagare är 1 603. Sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen 10. För att fastställa sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen hävdar Finland att under de senaste åren har fördelningen över sysselsättning inom IKT-sektorn mellan EU och andra ekonomier utvecklats på bekostnad av EU Trots att denna domän har ökat globalt sett har den minskat i Europa, eftersom företag och tjänster flyttas till Kina, Indien, Taiwan och andra länder utanför Europa. Enbart under 2014 minskade personalen vid finländska IKT-företag med 3 % eller 1 500 personer. Fördelning över sysselsättning inom IKT-sektorn mellan EU och andra ekonomier (2009 & 2011) Källa: Europeiska kommissionen. ICT Industry Analysis Predict 2013 & 2014 Reports: An Analysis of ICT R&D in the EU and Beyond 11. Effekterna var särskilt kännbara i Finland, där hela den finländska elektronikindustrin drabbades hårt, vilket kulminerade 2011 när Nokia varslade om omfattande uppsägningar. Under 2012 sade Nokia först upp 1 000 personer vid sin anläggning i Salo (EGF/2012/006 FI/Nokia Salo) och därpå följde ytterligare 3 700 uppsägningar i slutet av 2012 och under våren 2013 (EGF/2013/001 FI/Nokia). Detta följdes av ytterligare 600 uppsägningar i chipsetutvecklingssektorn 2014 (EGF/2015/001 FI/Broadcom). SV 4 SV
12. Trots att den största kunden för tjänsterna, dvs. Nokia, har upphört med sin verksamhet har sektorn för dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. fortsatt att försöka konkurrera globalt. 13. Den finländska programvaruindustrin investerar alltmer i industriellt internet och molntjänster, och satsar på bättre företag till företag-tjänster, samtidigt som de har problem med tjänster som riktar sig direkt till privatkunder. Det senare beror på prispressen på den globala marknaden. Marknadsaktörerna konkurrerar om order med företag från låglöneländer. Det har även skett en utveckling mot att globala företag som är verksamma i Finland för över en del av sin verksamhet till låglöneländer. CGI meddelade t.ex. i november 2014 att de behövde minska sin finländska personal med 270 personer och att de ämnade flytta sin verksamhet till utanför EU 7. 14. Programvaruindustrin är en global verksamhet och programvaruprodukter köps in från de som är mest kostnadseffektiva. Programvaruprodukter kan dock fortfarande anpassas utifrån lands-, region- eller språkspecifika krav. 15. Ett viktigt inslag i den globala programvaruindustrin är att det ständigt finns behov av ny och välutbildad arbetskraft, eftersom livscykeln för produkter och dess tillhörande programvarulösning är mycket kortare än personalens. Konkurrensen mellan arbetstagare från EU och från länder utanför EU är hård. Äldre och lågutbildade arbetstagare från EU har svårt att konkurrera med unga och välutbildade arbetstagarna från utanför EU. 16. Under 2008 sysselsatte teknikindustrin sammanlagt 326 000 personer i Finland, antalet anställda i sådana företag 2014 var 276 000. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning med 3 % per år (10 000 arbetstagare). 17. Hittills har sektorn för dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. varit föremål för två ansökningarna till fonden, den ena på grund av globaliseringen och den andra på grund av den globala finanskrisen 8. Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet 18. De händelser som föranlett uppsägningarna är den utveckling som påverkat Nokia under de senaste åren, vilket har haft en betydande inverkan på IKT-sektorn i Finland. Att utveckla och utforma operativsystem för Nokias mobiltelefoner sysselsatte tusentals finländare, särskilt i Uleåborg, men nu har denna verksamhet flyttats till länder utanför Europa. 19. Nokias och Microsofts beslut (dvs. utlokalisering samt nedläggningen av produktionen och utvecklingsarbetet i Finland) har drabbat många programvaruföretag vars verksamhet varit kopplad till Nokia eller Microsoft. Resultatet är att Nokias problem har påverkat situationen för hela den finländska programvaruindustrin. T.ex. motiverade IKT-tjänsteföretaget Tieto uppsägningarna de varslade om under hösten 2014 med det minskade antalet order från en av sina största kunder, dvs. Nokia. Företag såsom Atos IT Solutions and Services samt spelutvecklarna Rovio Entertainment och Samlink följde av liknande skäl efter. 20. Sammanlagt sade 69 programvaruföretag upp anställda under hösten 2014 och våren 2015. Orsakerna till uppsägningarna varierar, men den största gemensamma 7 8 http://yle.fi/uutiset/it_firm_cgi_decides_to_send_home_270_in_finland/7632870 http://www.itviikko.fi/ihmiset-ja-ura/2014/11/14/cgi-paatyi-irtisanomaan-270/201415871/7 EGF/2011/016/Agile; COM(2013) 120 final och den nuvarande. SV 5 SV
nämnaren är att företagen har fått ökad internationell konkurrens. Nokias och Microsofts nedläggningar har varit avgörande, men de flesta av uppsägningarna är en del av ett större fenomen i hela programmeringssektorn. De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen Över 75 % av uppsägningarna har skett i Nuts 2-regionerna Helsingfors-Nyland (FI 1b) och Norra och Östra Finland (FI 1d) Därför behandlas dessa två områden närmare nedan. 21. Norra Österbotten (den del av Norra och Östra Finland (FI 1d) där Uleåborg är beläget) är en region med hög arbetslöshet (högre än i resten av landet). I februari 2015 uppgick arbetslösheten i Finland till 13,5 %, medan den i Norra Österbotten var 15,7 % och i Uleåborg 17,1 %. Nästan två av tre arbetslösa arbetssökande i regionen bor i Uleåborg med närområde, liksom majoriteten av regionens arbetslösa fackarbetare. 22. För närvarande finns det omkring 1 250 verksamhetsenheter inom IKT-sektorn i Norra Österbotten, och de flesta av dem är belägna i Uleåborg. Statistik över ekonomin visar att omsättningen för företag i IKT-sektorn har minskat sedan 2012 9. Informationssektorn står för cirka 12 % av arbetstillfällena i området. Motgångarna har lett till många uppsägningar inom både den privata och den offentliga sektorn. Även om IKT-sektorn sysselsatte nästan 13 000 personer i området 2008, så har denna siffra nyligen sjunkit till 10 000. 23. Uleåborgsområdet har drabbats hårdare av nedskärningarna inom IKT-sektorn, eftersom området sedan 1980-talet har varit en knutpunkt för företag, forskning, utveckling och innovation Under våren 2015 fanns det i regionen omkring 1 500 arbetssökande i IKT-sektorn. Ungefär 80 % av dem bor i Uleåborgsområdet. Dessutom har en tredjedel av de arbetslösa med en högre utbildningsexamen inom IKT-sektorn varit utan arbete i över ett år. Microsofts uppsägningar bidrog till en redan mycket allvarlig situation. 24. Nya tillväxtsektorer som kan skapa sysselsättning, såsom digitalisering av industriella processer och ökad förutsägbarhet, utvecklas aktivt i Uleåborgsområdet och i denna utveckling måste integrationen av arbetslösa IKT-experter säkerställas 10. 25. I slutet av februari 2015 var 11 % av arbetskraften i Nyland arbetslös. Även om denna siffra är lägre än det nationella genomsnittet, har arbetslösheten ökat avsevärt mer i Nyland (15,0 %) än i Finland som helhet (9,7 %). I februari gick det 5,1 arbetslösa arbetssökande per ledig tjänst. Arbetslösheten ökar också på grund av ett inflyttningsöverskott till området. Antalet arbetslösa arbetssökande i Nyland överskred 104 000 i augusti 2015, vilket är den högsta siffran sedan början av 1990-talet. 26. Nylands BNP står för 36 % av Finlands BNP. Av den finländska privata programvaruindustrin står de för 71 % av omsättningen, 62 % av alla anställda och 52 % av alla företag. Detta innebär att Nylands påverkan är större på programvaruindustrin än på någon annan sektor. 27. Under 2013 stod programvaruindustrin för 3 % av omsättningen, 5 % av alla anställda och 3 % av företagen i den privata sektorn i Nyland. 9 10 http://www.pohjois-pohjanmaa.fi/file.php?3634 ff. 3 http://www.temtoimialapalvelu.fi/files/2285/ohjelmistoala_joulukuu_2014.pdf ff. 42 SV 6 SV
28. Under referensperioden tillgrep totalt 49 företag samarbetsförhandlingar i Nyland. De uppskattade behoven för personalnedskärningar i början av samarbetsförhandlingarna uppgick till 1 681 personer. 29. Efter en preliminär bedömning förefaller det som att det främst rör sig om arbetstagare över 50 år (särskilt i CGIs fall), en grupp som brukar ha svårt att hitta ny sysselsättning och det är därför motiverat att anta att från juni 2016 kommer mer än 50 % av dessa personer vara långtidsarbetslösa. Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder Berörda stödmottagare 30. Det beräknade antalet uppsagda arbetstagare som förväntas delta i åtgärderna är 1 200. Fördelningen av dessa arbetstagare efter kön, medborgarskap och ålder är följande: Kategori Antal berörda stödmottagare Kön: Män: 660 (55,0 %) Kvinnor: 540 (45,0 %) Medborgarskap: EU-medborgare: 1 160 (96,7 %) Icke EUmedborgare: 40 (3,3 %) Åldersgrupp: 15-24 år: 24 (2,0 %) De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär 25-29 år: 72 (6,0 %) 30-54 år: 936 (78,0 %) 55-64 år: 156 (13,0 %) Över 64 år: 12 (1,0 %) 31. De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande åtgärder: A. Handledning och andra förberedande åtgärder Jobbsökningskurser Syftet med jobbsökningskurserna är att ge deltagarna information om arbetsmarknaden, hjälpa dem att kartlägga vilka möjligheter de har och att förbättra och uppdatera sättet de söker jobb på. Baserat på de speciella villkor som gäller för arbetssökande inom IKT-sektorn kommer yrkesutbildningar som anpassats efter målgruppens yrkesmässiga kompetens och behov att köpas in. Sysselsättningen kan främjas genom utbildning, genom att stödja arbetskraftens rörlighet i samarbete med Eures-tjänster och, till exempel, genom att erbjuda särskilda utbildningsgrupper som fokuserar på arbetstillfällen inom IKT-sektorn utomlands. Jobbcoach (individuell handledning) SV 7 SV
Syftet med handledningen är att hjälpa en privatperson att söka jobb eller att utbilda honom eller henne på arbetsplatsen. Jobbcoachen kan antingen främja återanställning genom att vägleda den arbetssökande i vilka alternativ för jobbsökning som står till buds, eller hjälpa den arbetsökande att hitta ett nytt jobb genom att ge råd under processens gång. Yrkesvägledning Yrkesvägledning har tagits fram för personer som, enligt en bedömning från arbets- och näringsbyrån, behöver ett mer specialiserat, fokuserat och långsiktigt stöd i sin karriärplanering. Expertbedömningar Personer i programmeringssektorn har mycket varierande kompetenser. I syfte att bedöma den arbetssökandes behov av tjänster, kan ett av arbets- och näringsbyrånskontor ta fram olika expertutlåtanden rörande t.ex. arbetsförmåga; kartläggning av kompetens och yrkeskunskaper; bedömning av entreprenörskompetens och möjligheter till att starta eget företag. Innehållet och omfattningen av ett expertutlåtande grundas på den arbetssökandes personliga situation. B. Sysselsättnings- och företagstjänster Sysselsättnings- och företagstjänster som finansieras av fonden och som tillhandahålls av arbets- och näringsbyrån inkluderar bland annat att stödja självständigt jobbsökande genom nätbaserade tjänster, anställningserbjudanden och andra arbetsförmedlingstjänster så som internationell arbetsförmedling, ersättning för resor och flyttkostnader, kartläggning av kompetens och yrkesskicklighet, utvärdering av arbetsförmågan, utbildningar, prova-på-tillfällen (arbeten och kurser) samt lönesubventioner. Arbets- och näringsbyrån ansvarar för de tjänster som erbjuds och specialister på fondens tjänster kommer att ta ansvar för detta arbete. C. Utbildning Utbildningar tillhandahålls för yrkesomskolning med målet att förvärva en yrkesutbildning eller en yrkeskompetens i en bransch med hög sysselsättning eller att förstärka befintlig kompetens genom vidareutbildning. Utbildningen anpassas efter målgruppen. Målet med en sådan utbildning är att ge deltagarna en praktisk förståelse för hur företag fungerar och att ge dem den kompetens de behöver för att kunna arbeta effektivt i ett företag samt kunskaper för att utveckla företag. Syftet med utbildningen är att antingen få ett jobb i ett av de deltagande företagen eller att starta ett nytt företag genom ett utvecklingsprojekt. Särskild utbildning kan tillhandahållas för de med en högre utbildningsnivå. D. Lönesubventioner Lönesubventioner tillhandahålls för uppsagda arbetstagare för att uppmuntra nyanställning genom att minska arbetsgivares lönekostnader. Lönesubventioner används framför allt som ett sätt att stimulera anställning i den privata sektorn. Från och med 2015 kommer lönesubventionen att vara 30 50 % av de relevanta lönekostnaderna, beroende på hur länge personen som anställs genom subventionen varit arbetslös. SV 8 SV
E. Starta eget-bidrag Syftet med starta eget-bidrag är att främja bildandet av näringsverksamhet och sysselsättning för enskilda personer. Starta eget-bidraget garanterar en inkomst för den som vill bli företagare under den tid som det beräknas ta att starta och etablera företaget, upp till högst 18 månader. Starta eget-bidraget består av två delar, ett grundbidrag och ett tillägg. Under 2015 uppgick grundbidraget till 32,80 euro per dag. Tilläggets storlek varierar från fall till fall, utifrån en bedömning av arbets- och näringsbyrån. Tillägget ligger på mellan 10 och 60 % av grundbidraget. F. Främjande av entreprenörskap och tjänster för nya företagare Åtgärder för att främja företagande genomförs i form av företagsinkubatorer och som entreprenörsutbildningar. Dessutom erbjuds nya företagare rådgivning, konsulthjälp och starta eget-bidrag. Etableringen av nya företag kommer att stödjas genom ett servicenätverk för företagen i området och via planering för företagskunder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. G. Bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader Arbetssökande kan beviljas bidrag för kostnader för resor och uppehälle som uppkommit i samband med arbetssökandet eller till följd av deltagandet i en utbildning som syftar till att förbättra deras sysselsättningsmöjligheter. De kan även få ersättning för flyttkostnader om de tar ett jobb som inte ligger på pendlingsavstånd. 32. De föreslagna åtgärderna utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder. 33. Finland har lämnat de uppgifter som krävs om åtgärder som är obligatoriska för de berörda företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal. De har bekräftat att det ekonomiska stödet från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder. Beräknad budget 34. Totalkostnaden beräknas uppgå till 4 372 000 euro och innefattar 4 167 000 euro i utgifter för individanpassade tjänster samt 205 000 euro i utgifter för förberedande åtgärder samt förvaltning, information, marknadsföring, kontroll och rapportering. 35. Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 2 623 200 euro (60 % av totalkostnaden). SV 9 SV
Åtgärder Beräknat antal deltagare Beräknad kostnad per deltagare (euro) Beräknad totalkostnad (euro) Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden) Handledning och andra förberedande åtgärder 710 400,00 284 000,00 Sysselsättnings- och företagstjänster 1 200 375,00 450 000,00 Utbildning 468 5 000,00 2 340 000,00 Starta eget-bidrag 45 6 000,00 270 000,00 Främjande av entreprenörskap och tjänster för nya företagare 12 5 000,00 60 000,00 Delsumma a): Andel av paketet med individanpassade tjänster 3 404 000 (81,69 %) Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden) Lönesubventioner 92 8 000,00 736 000,00 Bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader 180 150,00 27 000,00 Delsumma b): Andel av paketet med individanpassade tjänster Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden 763 000 (18,31 %) 1. Förberedande åtgärder 10 000,00 2. Förvaltning 165 000,00 3. Information och marknadsföring 25 000,00 4. Kontroll och rapportering 5 000,00 Delsumma c): Procentandel av totalkostnaden: 205 000,00 4,69 % Totala kostnader (a + b + c): 4 372 000 Stöd från fonden (60 % av totalkostnaden) 2 623 200 36. Kostnaderna för de åtgärder i tabellen som omtalas av artikel 7.1 b i förordningen om fonden överstiger inte 35 % av totalkostnaden för det samordnade paketet av SV 10 SV
individanpassade tjänster. Finland har bekräftat att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. 37. Finland har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagare, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 euro per stödmottagare. Period under vilken utgifter är stödberättigande 38. Finland började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 1 augusti 2014. Utgifterna för dessa åtgärder ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden under perioden 1 augusti 2014 12 juni 2017. 39. Finland började få administrativa kostnader för genomförandet av fonden den 1 augusti 2014. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 augusti 2014 till och med den 12 december 2017. Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel 40. Den nationella förfinansiering eller samfinansiering som krävs kommer huvudsakligen från budgeten för den offentliga arbetsförmedling som ingår i arbetsoch näringsministeriets förvaltningsområde. Vissa tjänster kommer också att finansieras genom driftbudgeten för närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbetsoch näringsbyrån. Tjänster som gäller tekniskt stöd kommer att finansieras genom driftbudgeten för arbets- och näringsministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna. 41. Finland har bekräftat att de åtgärder som beskrivs ovan och som beviljas ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att få ekonomiskt stöd från något annat av unionens övriga finansieringsinstrument. Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter 42. Finland har angett att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyrån i Norra Österbotten anordnade ett evenemang (den 1 oktober 2014) för att planera de åtgärder som ingår i fondens projekt. Deltagare från de organisationer som genomför projektet (Business Oulu, Uleåborgsstad, Uleåborgs universitet, Yritystakomo (företagsinkubator), handelskammaren och företagare i Norra Österbotten) och företrädare för målgruppen uppmanades att delta i detta evenemang. 43. Arbets- och näringsministeriet har bildat en grupp som behandlar uppsägningarna i dataprogrammeringssektorn och har deltagit i förberedelserna av ansökan om stöd från fonden. Denna grupp består av företrädare från närings-, trafik- och miljöcentralen och arbets- och näringsbyrån för de berörda regionerna, Business Oulu samt arbetsmarknadens parter. Förvaltnings- och kontrollsystem 44. Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av de berörda organens skyldigheter. Finland har meddelat kommissionen att stödet kommer att förvaltas av arbets- och näringsministeriet, som även förvaltar medel från ESF-fonden. Samma ministerium fungerar som attesterande myndighet. De SV 11 SV
avdelningar som ansvarar för dessa två funktioner har strikt åtskilda uppgifter och rapporteringsrutiner. Förvaltningsfunktionerna för fonden kommer att skötas av avdelningen för sysselsättning och företagande, medan samma funktioner för ESFfonden utförs av regionavdelningen. De attesterande funktionerna för båda fonderna handhas av personal- och förvaltningsenheten. Ministeriet har utarbetat en handledning med en närmare beskrivning av det förfarande som ska följas. 45. För revisionen ansvarar den oberoende enheten för intern revision, som lyder direkt under kanslichefen vid samma ministerium. Vissa funktioner i anslutning till övervakning och revision ingår också i förvaltningsmyndighetens och den attesterande myndighetens uppgifter. Den berörda medlemsstatens åtaganden 46. Finland har gett alla nödvändiga garantier om att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem, kraven som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda, att de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda, de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra unionsfonder eller unionsfinansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras, de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, och att det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd. BUDGETKONSEKVENSER Budgetförslag 47. Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 inte överstiga 150 miljoner euro (i 2011 års priser) 11. 48. Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare samt de föreslagna åtgärderna och beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att ett ekonomiskt stöd ska betalas ut genom att anslå 2 623 200 euro ur fonden, vilket utgör 60 % av totalkostnaden för de föreslagna åtgärderna. 49. Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet 11 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. SV 12 SV
av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 12. Anknytande rättsakter 50. Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 2 623 200 euro till den berörda budgetposten. 51. Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden. 12 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. SV 13 SV
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Finland - EGF/2015/005 FI/Computer programming) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014 2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 13, särskilt artikel 15.4, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 14, särskilt punkt 13, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. (2) Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser) 15. (3) Den 12 juni 2015 lämnade Finland in ansökan EGF/2015/005 FI/Computer programming för ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 62 (dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.) i Nuts 16 2-regionerna Västra Finland (FI 19), Helsingfors-Nyland (FI 1b), Södra Finland (FI 1c) och Norra och Östra Finland (FI 1d) i Finland. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013. 13 14 15 16 EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34). SV 14 SV
(4) Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 2 623 200 euro som Finland ansökt om. (5) För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 623 200 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet] 17. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande 17 Datum ska införas av parlamentet före offentliggörandet i EUT. SV 15 SV