HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun

HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun Mariana Femling Jan 2007

Sammanfattning Inom kommunen pågår en utredning om satsning på en ny stor ridsportanläggning. I spåret av denna utredning och för att få en tydligare bild av den expanderande hästnäringen har Kultur och Fritid och Gävle kommuns Näringslivsavdelning gjort en kartläggning av hästnäringens betydelse och utvecklingsmöjligheter för kommunen. Gävle har, under projekttiden, som en av fem kommuner även ingått i ett pilotprojekt som ägs av NS, Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande. Projektet Hästens lokala betydelse och potential har haft i uppdrag att i samarbete med kommunerna kartlägga och påvisa hästnäringens problemområden och utvecklingspotential. Under de senaste 30 åren har antalet hästar i Sverige femdubblats och för Gävle kommun kan det röra sig om en åttafaldig ökning. I början av förra seklet var antalet hästar som störst. Hästen användes främst för transporter, arbete och strid. Hästens roll har förändrats från att vara nödvändig för att samhället ska fungera till att tillfredställa människors behov av relationer, sport, motion och fritidsaktiviteter. Det är idag en hobby som har utvecklats till en bransch, en industri, en näring som omsätter miljardbelopp. För Gävle kommun uppskattas omsättningen vara 255 miljoner per år och cirka 85 heltidstjänster. Räknas även spridningseffekterna med ökar omsättningen och antalet tjänster till det dubbla. Den kraftiga ökningen av antalet hästar har skapat och fortsätter att skapa nya verksamheter, företag och arbetstillfällen. Listan på företag och affärsidéer inom hästnäringen kan göras lång. I spåret av den snabbt växande hästnäringen ställs det allt högre krav på tjänster och anläggningar. Behovet av utbildning och konkurrensen om landskapet ökar. Hästen påverkar många områden inom samhället och omfattar alla kommunens förvaltningar. Trots att hästen och hästnäringen inte hör till statlig verksamhet, bidrar näringen till att uppfylla målen inom 12 politikområden. Politikerområden Jämställdhet Integration Miljö Folkrörelse Ungdom Forskning Handikapp Utbildning Näring Regional utveckling och landsbygd Djur Folkhälsa Resultatet av den här studien ska ses som en början till ett samarbete mellan kommunen och hästnäringen. Samverkan kring hästrelaterade frågor inom kommunen är nödvändig och det behövs en tydlig väg in i kommunen, t.ex. via Gävle Näringslivsavdelning. Ge kommunens beslutsfattare och tjänstemän kunskap om hästens roll och betydelse för kommunen och ta med hästen och hästnäringen i samhällsplaneringen. Rätt skött och med en medveten planering och tydliga och offentligjorda regler minskar problemen. Hästen och hästnäringen blir då en tillgång och en resurs för landskapet och en faktor som höjer kommunens attraktionskraft. Hästnäringen å sin sida behöver samordnas i t.ex. en lokal branschorganisation och bli en tydlig samtalspartner mot kommunen och övriga samhället. En utveckling av hästföretagandet, främst inom affärsutveckling och marknadsföring är önskvärd. För både hästnäringen och kommunen finns ett stort behov av nätverk och mötesplatser. En gemensam marknads- och mötesplats på Internet och ett forum där man kan samlas för att diskutera gemensamma frågeställningar och problem, lunchmöten kan vara en bra början. Det är viktigt att kommunen i samverkan med en samordnad hästnäring bygger upp modeller och aktiviteter som är hållbara och kan leva vidare på sikt. 2

Innehåll Sammanfattning...2 Inledning...4 Bakgrund...4 Syfte och effektmål...4 Uppdraget utredningens omfattning...4 Tidsplan...5 Arbetssätt...5 Resultat...6 Gävle kommun - lite fakta...6 Antal hästar...7 Anläggningar...9 Klubbar med hästverksamhet...12 Rid och körleder ytor för ridning och körning...13 Åker, beten och hagmarker...15 Hästgödsel...15 Företagande inom hästnäringen...18 Vilka är företagen?...18 Vilka är företagarna?...21 Möte med näringen...24 Hästnäringens ekonomiska betydelse...25 Kurser och utbildningar...26 Möjliga samarbeten med andra...26 Möjliga EU-stöd att söka...27 Slutsatser...28 Handlingsplan Förslag till åtgärder...31 Projektets betydelse för:...32 Den lokala näringen...32 Gävle kommun...32 Sverige...32 Tack...32 Använd(bar) litteratur...33 Bilagor 1. Enkät - frågeformulär 2. Sammanställning av enkresultaten - Gävle 3

Inledning Bakgrund Det sker en kraftig tillväxt inom hästnäringen. Under de senaste 30 åren har antalet hästar i Sverige femdubblats. Idag omsätter Gävleborgs läns ca 9000 hästar ca 850 mkr per år. År 2003 presenterade Länsstyrelsen en rapport: Hästen i Gävleborg, en förstudie som kartlägger och inventerar hästsektorn och dess situation i länet. Utöver denna utredning har LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, under tre år drivit projektet Hästlyftet Gävleborg. Av resultaten från dessa utredningar kan man dra slutsatsen att Gävle kommun har stora möjligheter att utveckla hästnäringen. Utvecklingen med hästen i centrum kan ske inom olika sektorer av samhället. Exempel på sådana områden är utbildning, omvårdnad och friskvård, turism, sport och näringsliv. Utöver dessa sker också en utveckling inom miljöområdet. Det öppna landskapet och kretsloppstänkandet får en reell betydelse. En satsning på hästen är en satsning framförallt på kvinnor och jämställdhetspolitik samt på regional utvecklings- och landsbygds politik. Rätt skött kommer hästnäringen i Gävle att bidra till en ökad tillväxt. Inom kommunen pågår en utredning om satsning på en ny stor ridsportanläggning. I spåret av denna utredning har Kultur och Fritid och Gävle kommuns Näringslivsavdelning uppmärksammat behovet av en kartläggning av hästnäringens betydelse och utvecklings möjligheter i Gävle kommun. Därför har kommunen valt att utreda hästens ekonomiska och sociala betydelse, hästens betydelse för landsbygden och det öppna landskapet samt hästens positiva inverkan på rekreation och friskvård. Syfte och effektmål Syftet med utredningen är att: lyfta fram hästnäringens lokala betydelse och utvecklings potential ge Gävle kommuns tjänstemän och politiker ökad kännedom om och en tydligare bild av den lokala hästnäringen. Målet med utredningen är att kommunen i samarbete med hästnäringen ska utarbeta en lokal handlingsplan för en långsiktigt hållbar utveckling av hästnäringen i Gävle kommun. Uppdraget utredningens omfattning Utredningen ska innehålla en beskrivning av förutsättningarna t.ex.: Antal hästar Klubbar med hästverksamhet Betes- och hagmarker Anläggningar Rid- och körbanor/leder Företag inom hästnäringen Offentliga aktörer Möjliga samarbeten med andra t.ex. hundnäringen Hästar i Mackmyra Foto Eva Westerlund 4

Belysa möjligheter för hästnäringen inom: Sporten Turismen Större arrangemang Utveckling av företagsamheten Utbildningsområdet Belysningen av ovanstående bör ske utifrån några olika perspektiv såsom tillväxt, miljö, ekonomi och ur genusperspektiv. (Eventuella möjligheter till EU-bidrag undersöks) Beskriva behovet av satsningar i framtiden: Ridhus Ridbanor Rid- och körvägar Leder för ridning, körning och vandring Utbildningsområdet Ge förslag på hur hästnäringen kan organiseras och arbeta i framtiden t.ex: Samverkan mellan klubbar Samverkan med lantbruket och andra näringar Samverkan med utbildningsorganisationer t.ex. Högskolan i Gävle och gymnasieskolan Affärsutveckling Marknadsföring Utredningen bör också beskriva en framtida organisation för genomförande enligt ovan. Tidsplan Projektet beräknas pågå från 06 09 01-06 12 31. Några aktiviteter skall även ske i februari -07. Arbetssätt Gävle kommun har under den här tiden även ingått i ett nationellt pilotprojekt Hästens lokala betydelse och potential samarbetsprojekt mellan hästnäringen och kommuner för att främja hästföretagande. Projektägare har varit Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande, NS. Här har fem kommuner i Sverige deltagit i en undersökning om hästnäringens lokala betydelse. Genom samarbete mellan den lokala hästnäringen och kommunerna ska en lokal handlingsplan utarbetas för utvecklingen av hästnäringen i resp. kommun. Nätverk har bildats med Haninge, Kalix, Sjöbo och Söderhamns kommuner. Ett adressregister över företag med anknytning till hästnäringen har tagits fram. För att få så mycket kunskap som möjligt om hästnäringen och dess behov i Gävle kommun har vi använt oss av en enkät, bjudit in till möten, gjort intervjuer, studiebesök och litteraturstudier. En enkät, se bil 1, med frågor kring företagsfakta och företagarnas syn på framtiden, kommunens service, övrig hästrelaterad service m.m. har skickats ut till 160 företagare inom hästnäringen. 5

Onsdagen den 25 oktober hölls ett möte på Gävle Travet där hästnäringen bjöds in. Ett 40 tal representanter kom från många olika områden; hästsportsbutiker, hovslagare, foderförsäljare, foderproducenter, utbildare, avelsföretag, ridklubbar, Travsällskapet, Gävle Travet, Kultur & Fritid, Tekniska kontoret, Bygg & Miljö samt Näringslivsavdelningen. Kommunens djurskyddsinspektörer, STC och försäkringsbolagen har kontaktats angående en uppskattning av antalet hästar i kommunen. Kontakter har också tagits med ATG, nyckelpersoner inom kommunen, hästnäringen och jordbruket. Studiebesök har gjorts i Haninge och Söderhamns kommuner. Projektledaren har deltagit på ett antal möten angående planeringen av kommunens nya ridanläggning. Resultat Gävle kommun lite fakta Gävle kommun står inför en stor satsning på ridsporten. Kommunens ambitioner beskrivs i Kultur och Fritidsnämndens Ridsportsutredning, 2004. En utredning som syftar till att skapa en ny stor ridsportsanläggning och höja standarden på befintliga anläggningar. 80 milj. kronor har avsats till ridsporten och man letar nu efter mark att bygga anläggningen på. Arbetet sker i nära samarbete med ridskolorna i kommunen. Kommunen planerar även för ett hästnära boende i Hille med fyra hus och stall för fyra hästar med hagar. Kommunens totala yta: 3 219 kvkm (1 615 land, 193 inlandsvatten, 1 411 havsvatten) Landareal: 1 615 kvkm, 0,4 % av Sveriges yta Antal invånare: 92 205 Befolkning åldersfördelning: 0 15 16 506 16 44 35 600 45 64 24 035 65 äldre 16 064 Könsfördelning: 50,7 % kvinnor och 49,3 % män Total omsättning i kommunen: 4,5 miljarder Skatteintäkter: 3,3 miljarder Antal företag: Cirka 9 000 varav ungefär 4 000 är aktiva Gävle ligger vid kusten cirka 17 mil norr om Stockholm. Det tar cirka två timmar med bil till Stockholm och med X2000 tar det 80 minuter där samtliga avgångar går via Arlanda. Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan möts i Gävle, liksom E4, R80 och R67/R68. Gävle Hamn ligger strategiskt och isfritt till mellan Stockholm och Sundsvall i direkt anslutning till järnväg och vägar. Gävle är en betydande utbildningsstad med en växande Högskola och har idag 13 500 studenter. Stora företag har sin verksamhet i Gävle som Korsnäs AB, Stora Enso AB, Ericsson AB. Gävle är också känt för livsmedel med varumärkena Gevalia, Läkerol och Ahlgrens bilar. 6

Antal hästar I början av förra seklet fanns drygt 728 000 hästar i Sverige. Före andra världskriget sjönk antalet hästar dramatiskt för att 1970 vara nere i cirka 70 000 djur, därefter skedde en kraftig ökning och nu är antalet cirka 300 000. I Gävleborg har motsvarande utveckling varit från 21 476 hästar (1918) ner till cirka 1 200 (1970) för att nu vara uppe i cirka 9 000 hästar. Nuläge Det är svårt att komma fram till hur många hästar det finns. Förutom Travhästregistret finns inte någon fullständig statistik eller något sammanställt register. Det finns få fakta och mörkertalen är stora och de beräkningar som görs blir snart inaktuella på grund av snabba förändringar av antalet hästar. Hästpasstvånget, vilket hade kunnat fungera som ett översiktsregister, är framflyttat till 2009. Det som återstår är att göra en uppskattning. Här följer några olika sätt att uppskatta hästantalet: Sverige är näst efter Danmark det hästtätaste landet i Europa med 28,1 hästar per 1 000 invånare. Med den beräkningen kan det finnas 2 600 hästar i kommunen. För Gävleborgs län uppskattas hästantalet till 32,5 hästar per 1000 invånare. (SCB, 2004). Med den beräkningen kan det finnas drygt 3 000 hästar i kommunen. År 2000 påbörjade Gävle kommun en inventering av fastigheter med hästhållning, karta 1 sid. 8. Inventeringen görs i mån av tid och är inte fullständig. Stora förändringar har skett sen år 2000 i hästtäta områden som Valbo, Hamrånge och Hedesunda. Områden som Tollfors, N:a Åbyggeby, S:a Åbyggeby, Hemlingby, och Mårtsbo är ännu inte inventerade. Kommunens djurskyddsinspektörer uppskattar hästantalet till cirka 2 000. Enligt STC: s register, 06 09 19, fanns i kommunen 699 registrerade travhästar i tävlingsbar ålder. Andelen travhästar i Sverige beräknas uppgå till cirka 30 % av det samlade hästbeståndet. Om fördelningen mellan rid- och travhästar i Gävle kommun ser ut som i landet i övrigt skulle antalet hästar kunna vara cirka 2 313. Omkring 1 100 hästar i Gävle kommun är försäkrade genom Agria, Folksam, IF och Sveland. Bolagen uppger att cirka 65 % av hästarna beräknas vara försäkrade. Utifrån dessa beräkningar finns det omkring 1 700 hästar i kommunen. Det känns otillfredsställande att inte kunna redovisa en exakt uppgift men med dessa siffror som bakgrund kan 2 400 hästar vara en rimlig uppskattning av antalet hästar i Gävle kommun. För fortsatta beräkningar kommer denna siffra att användas. Det ger 26 hästar per 1 000 invånare (att jämföras med Sjöbo kommun som har 120 hästar per 1 000 invånare). Förslag till åtgärder För att få en bättre uppfattning om antalet hästar och var de finns så är det önskvärt med en fullständig inventering och att upprätta ett hästägar/hästhållar register. Ett sådant register skulle ge ett bra underlag för kommunen vid planering av anläggningar och rid- och körvägar. Det skulle också vara till hjälp vid planering av nya bostadsområden så att hästgårdarna integreras på rätt sätt. Via ett ordentligt register får man dessutom en bra informationskanal till hästägare/hästhållare. 7

Axmar Hamrånge Iggön Eskön Oslättfors Björke Bönan Eggegrund Valbo Sätra Centrum Andersberg Gävle Bomhus Furuvik Forsbacka Hästbo Främlingshem Här finns hästarna Gävle Travet Hedesunda Inventerade häststall Ridskoleverksamhet OBS - Varje prick markerar var det finns hästar men säger inget om antalet. OBS - Cirka 1/3 av häststallarna är ej inventerade och saknas därmed i kartan. Copyright: Gävle kommun Bygg & Miljö KARTA 1 8

Anläggningar Nuläge Gävle Travet Kommunens största hästsports anläggning, Gävle Travet, omfattar: Gävle Travet En hästsportsbutik En veterinär klinik ATG Gävle Travrestaurang Stallrestaurangen Ponnytravskolan Sören Eriksson, Gävle Travet Stall för sex travtränare Gävle Travet är en arbetsplats för drygt 40 personer till vardags och mellan 120-200 personer på speldagarna, lite beroende av vilken storlek det är på spelet. Anläggningen har omkring 40 speldagar per år och omsätter cirka 360 milj. kr per år på regionspel, varav 40,1 milj. på banspel. Gävle Travets vision är att skapa ett hästcentrum där alla hästsporter kan samarbeta och hitta synergier med varandra. Vidare skall travet även försöka ingå i fler externa samarbeten för att hitta nya vägar till inkomster och på så sätt kunna finansiera ombyggnader, förbättringar etc. Man arbetar också för att få fler tränare att etablera sig på Gävletravet. Ridanläggningar Anläggningar för ridning i kommunen är främst de som drivs av de större ridskolorna Gävle Fältrittklubb GFRK, Gävle Ryttarsällskap GRS och Gävle Ponnyklubb GPK. Det finns ett ridhus och en ridbana på varje anläggning. Ingen av ridklubbarna har idag den standarden att det går att bedriva en väl fungerande verksamhet på anläggningen. Bristerna är störst framförallt vad det gäller dagens krav på ridhus, ridbanor, betes- och rasthagar men även personalutrymmen är ett eftersatt område. Alla tre anläggningar är slitna och är i behov av upprustning. Samtliga tre klubbar lever också under olika hot. GRS ligger inom hamnens expansionsområde, GFRK ligger mycket nära Valbo köpcentrum och GPK kan inte vara kvar på Valboåsens grundvattenmagasin. Situationen finns väl beskriven i Kultur och Fritidsnämndens Ridsportsutredning. I Trödje finns kommunens enda privata ridhus, karta 2, sid.10. Två av de mindre ridklubbarna har ridbanor i Hemlingby och Hedesunda. I övrigt finns endast ett fåtal privata ridbanor. Det finns överhuvudtaget mycket små möjligheter för privatryttare, oavsett om de är tävlingsryttare eller motionärer, att kunna träna på någon inom- eller utomhusanläggning. Ridskolornas anläggningar är endast tillgängliga för privatryttare sena kvällar och nätter eller på några få strötimmar tidiga förmiddagar. I kommunen finns ett antal ryttare, kuskar, tränare och banbyggare som tagit sig till internationell nivå. Ridklubbarna har även flera lag i de olika disciplinerna med i elitserien. En absolut nödvändig förutsättning för elitsatsningar, att de aktiva ska kunna fortsätta att utvecklas och med dem hela ridsporten är tillgång till bra anläggningar och inte minst viktigt tillgång till tider. Bra anläggningar är en förutsättning för bra verksamhet, anläggningar med en standard för framtiden är också en förutsättning för att eliten ska stanna kvar, flytta tillbaks och även flytta hit. Det är en faktor som i allra högsta grad ökar en kommuns attraktionskraft. 9

Axmar Hamrånge Iggön Eskön Oslättfors Björke Bönan Eggegrund Valbo Sätra Centrum Andersberg Gävle Bomhus Furuvik Forsbacka Hästbo Främlingshem Hedesunda Anläggningar och ridvägar Gävle Travet Ridskoleverksamhet Privat ridhus Travslinga Ridslinga Planerad ridled "Helgonleden" Copyright: Gävle kommun Bygg & Miljö KARTA 2 10

Ytterligare en viktig förutsättning för att sporten ska kunna utvecklas är att det arrangeras större tävlingar i regionen. Idag arrangerar ridklubbarna ett 30-tal tävlingsdagar per år varav cirka åtta i nationell klass. Det finns en stor efterfrågan på större tävlingar på elitnivå eller internationell nivå men i kommunen finns idag ingen permanent inom- eller utomhusbana som håller den standarden. Elitserierna bygger på att deltagande klubbar även arrangerar tävlingarna. Som exempel kan nämnas att Gävle Ponnyklubb endast med andra klubbars goda vilja kan delta i elitserien trots att de inte kan arrangera elittävlingar. Här ska även lyftas fram att GRS varje år med mycket hårt och professionellt arbete lyckas arrangera Gävle Horse Festival, en av Sveriges största hopptävlingar. Jämför hela situationen för ridsporten med att Brynäs och GIF inte skulle ha några ändamålsenliga träningplaner och bara kunde spela bortamatcher. Förslag till åtgärder Det som saknas och behövs i Gävle kommun för att ridsporten ska kunna utvecklas är anläggningar: En betydligt högre och mer ändamålsenlig standard på ridskolornas anläggningar. En tävlingsarena gärna ett hästcentrum där man samlar kunskap, utbildning, service och aktiviteter. Ridhus och ridbanor för privatryttare Enkla ridbanor med acceptabelt underlag och belysning i kommunens ytterområden Det är oerhört viktigt att elit och bredd hänger ihop. På en anläggning ska de vara nära varandra. De rutinerade ryttarna är viktiga förebilder för de yngre/mindre rutinerade och utan en bredd finns inga funktionärer och utan funktionärer kan inte tävlingar arrangeras. Vid planeringen av var hästanläggningen ska ligga är det lämpligt att hitta en plats som även främjar en lokal utveckling av hästnäringen. Att även avsätta utrymme där företagare kan köpa in sig eller hyra lokal i anslutning till anläggningen för att bedriva affärsverksamhet eller erbjuda tjänster för hästägare och de aktiva. Ännu så länge finns det idag ingen anläggning eller kommun i Sverige som har kopplat samman hästen som attraktion för det lokala näringslivet. Utomlands byggs det allt fler ridanläggningar där man har kontors- och affärslokaler under samma tak. Även företag som inte har en direkt anknytning till hästen attraheras av lokalerna eftersom hästägare räknas som en kapitalstark målgrupp. Det ger också möjlighet för anställd personal att bedriva friskvård i anslutning till jobbet. Därför anser jag att ett hästcentrum bör förläggas till områden där det lokala näringslivet finns eftersom det då gynnar de redan befintliga företagen. Detta skulle ge Gävle ett försprång då det gäller utvecklingen av hästnäringen lokalt och även gynna de redan befintliga företagen. Ett av skälen till att lämna en storstadsregion är möjligheten att kunna hålla häst. För att den ort man då flyttar till ska vara intressant måste det finnas möjligheter att utöva hästsport både inomhus och ute i naturen. För detta krävs anläggningar och anvisade rid- och körvägar. En kommuns attraktionskraft höjs betydligt om det finns bra möjligheter att bedriva hästsport. Här är det viktigt att inte glömma bort kommunens ytterområden t.ex. Hamrånge, Hedesunda och Forsbacka. I dessa områden är ridvägar oftast inte något problem däremot är enkla ridbanor med acceptabelt underlag och belysning ett tydligt behov. Här är viktigt att nämna att kommunens beslut att avsätta 80 miljoner är ett stort steg i rätt riktning. I övrigt vill jag hänvisa till Kultur och Fritidsnämndens Ridsportsutredning och det pågående arbetet kring denna. 11

Klubbar med hästverksamhet Nuläge Hästsporten är idag den näst största ungdomssporten i Sverige och det är den absolut största sporten för funktionshindrade med drygt 4 000 medlemmar. I Gävle kommun finns idag åtta klubbar med hästverksamhet. Samtliga klubbar anordnar kurser och utbildningar och fyra av dem bedriver ridskoleverksamhet med anställd personal. Se nedan. Gävle Ponnytrav Klubb Totalt har klubbarna 1 871 aktiva medlemmar i åldrarna 6 - >80 år, varav 5,3 % är män. Observera att stödjande medlemmar och alla ryttare/kuskar som håller på med hästar utanför ridklubbarnas verksamhet är inte med i denna statistik. Klubb Medlemmar -06 Anställda i Gävle kommun Heltid deltid/timanst. Gävle Fältrittklubb, GFRK 414 3 1 Gävle Ponnyklubb, GPK 524 3 6 Gävle Ponnytrav Klubb 122 1 Gävle Ryttarsällskap, GRS 547 5 8 Gyda Islandshästförening 88 Hedesunda Ryttarförening 59 H B J Ridklubb 40 (Hemlingby-Bomhus-Järvsta) Westernryttarna Gästrikland 77 Totalt 1871 Ridskolorna har cirka 350 ungdomar som köar med en väntetid på 1 år och mer för att få plats på en rid- eller hästskötarkurs. Flera av ridskolorna har under de senaste fem åren inte ens tagit emot anmälningar till vuxenkurser. Det är främst bristen på ändamålsenliga anläggningar som hindrar klubbarna från att öka ut. Dessutom finns många ryttare som önskar att få rida mer än en gång i veckan vilket det inte finns utrymme för i dagsläget. Inom några år kommer situationen att bli ännu svårare då det är dags för de större barnkullarna från början av 2000 talet att börja rida. Ridskolorna bedriver en mycket omfattande och bred verksamhet. Utöver ridlektioner gör de framförallt en mycket stor och viktig insats som fritidsgård som i princip är öppet 365 dagar om året mellan 06 00 21 00. Många ungdomar tillbringar en avsevärd del av sin fritid i stallet. En plats där de får möjlighet att ta ansvar, lära sig att samarbeta och utvecklas socialt. I dagens samhälle där flickor ofta betraktas som objekt är ridskolan den fristad där de får utrymme att bara vara och där de kan utveckla sina starka sidor och ledaregenskaper. Här finns även utrymme att i umgänget med hästarna utveckla ansvarstagande och empati. Till ridskolans roll som fritidsgård utgår inga resurser och ridskolepersonalen upplever att det finns ett stort behov av resurser och framförallt personal med fritidsledarkompetens. 12

Gävle kommuns stöd till rid- och körklubbarna 2005 i form av anläggningsstöd, driftsbidrag och aktivitetsbidrag var 1 614 689 kr vilket ger 58,8 kr per redovisat aktivitetstillfälle eller 17,50 kr per invånare. Det skulle vara intressant att få motsvarande siffror för andra sporter. Förslag till åtgärder Det Gävle kommuns ridskolor behöver för att kunna utvecklas och bedriva en fungerande ridundervisning och tävlingsverksamhet är: En utökning och upprustning av ridskolornas anläggningar. Se även under anläggningar sid. 9 och i Gävle kommuns ridsportsutredning. En anläggning som håller den standard som krävs för tävlingsverksamhet på elitnivå och nationell nivå. Att kommunen avsätter resurser till ridskolornas fritidsverksamhet t.ex. fritidsledare. Att kommunen utvecklar en enkel modell för att kunna jämföra det stöd som ridsporten får i relation till andra sporter. Här bör också understrykas att ändamålsenliga anläggningar och bra möjligheter att bedriva hästsport ökar en kommuns attraktionskraft. Ska man som hästintresserad flytta till en ort är det inte acceptabelt med långa köer till ridskolan och inställda ridlektioner på grund av för dåligt väder. Rid- och körvägar ytor för ridning och körning Ridning är speciell på det viset att den kräver anläggningar men i lika stor utsträckning möjlighet att komma ut i naturen. Sedan långt tillbaks betraktas hästen i lagens mening som fordon och ska alltså föras fram på vägarna. Men i dagens samhälle där större delen av hästarna finns i tätortsnära miljöer och där järnvägar, vägar och bebyggelse skapar faror och olycksrisker och en stor del av ryttarna är ungdomar är det direkt olämpligt att visa ut dem i trafiken. När dessutom den allemansrättsliga delen av naturen minskar och många andra intressegrupper som motionärer och crossåkare också vill ta landskapet i anspråk så krymper ryttarnas och kuskarnas möjligheter att vistas ute i landskapet. För att förebygga olyckor och minska konflikter med omgivningen är anvisade ridslingor i hästtäta områden den absolut bästa lösningen. Att sätta upp förbudsskyltar skapar problem, varje skylt som uttalar ett förbud kräver också en skylt som visar var ridning är tillåtet. Annars finns det risk för att de ridande hamnar i en situation där de inte vet var de får rida. Generellt sett är det bättre att sätta upp skyltar som visar var det går bra att rida än att sätta upp förbud. Med en bra planering blir ridande ekipage i naturen en resurs istället för ett problem. Begreppet ridväg används ofta för all slags ridning men det är lämpligt att skilja mellan ridslinga och ridled. En ridslinga är en mindre ridrunda för daglig ridning. I första hand tänkt att leda lokala ryttare utmed markerade vägar och stigar. En ridled är ett längre markerat ridstråk, som bland annat är till för att locka hästintresserade turister till ett område. Runt ridleden finns ofta ett serviceutbud med mat och övernattning för både häst och ryttare. 13

Nuläge De anvisade rid- och körslingor som finns i kommunen är en 8 km lång körslinga i anslutning till travbanan som får användas under en begränsad tid fram till kl. 12 00 och en ca 2 km lång anvisad rid- och körväg i Hemlingby där vissa delar också är motionsspår vilket ofta ger upphov till konflikter. Se karta 2. Utöver dessa finns inte några anvisade stråk som är gjorda speciellt för ridning och körning. Däremot finns ett stort antal förbudsskyltar Ridning förbjuden. I kommunens ytterområden t.ex. Hamrånge, Hedesunda och Forsbacka är ridvägar oftast inte något problem, däremot är enkla ridbanor med acceptabelt underlag och belysning ett tydligt behov. Sensus studieförbund arbetar för närvarande med att återuppföra Helgonleden - en fritidsled med pilgrimsstatus. (För att få pilgrimsstatus krävs en historisk dokumentation och ett godkännande av Uppsala stift, Länsstyrelsen, Länsmuseet och slutligen av Pilgrim Sverige). Helgonleden kommer att gå genom hela Gävleborgs län, från Älvkarleby i söder till Kårböle i norr. Idag är sträckan mellan Själstuga till Växbo i Hälsingland uppmärkt och klar. Under sommaren 2007 fortsätter arbetet med att märka upp leden. Man avser då att gå vidare både norrut och söderut in i Gävle kommun. Inom ett par år kommer sträckan genom kommunen, från Furuvik i söder till Noran i norr att vara klar, karta 2, sid. 10. Vinterritt, Mackmyra Foto Eva Westerlund Förslag till åtgärder Analysera behovet av rid- och körvägar i hästtäta områden. Se de föreslagna utredningsområden som finns på karta 3, sid.15. Hästen måste in i samhällsplaneringen. Kostnaderna blir avsevärt mindre om de finns med från början istället för att i efterhand ändra något. Genom en medveten planering, i hästtäta områden, av rid- och körvägar kan man förebygga och minska olycksrisker och konflikter med markägare och andra olika intressegrupper i omgivningen. Med en bra planering kan ridande ekipage bli en resurs i naturen istället för ett problem. Det är viktigt vid planering att undersöka de lokala förhållandena, dels genom att ta hjälp av hästkunniga i området och dels genom att verkligen undersöka området. Det är en viktig uppgift för ridklubbar och rid- och körskolor att informera hästägare och ryttare om allemansrätten och hur lantbrukare och andra markägare som berörs av ridningen ser på det och vad som kan skapa problem och konflikter. Att tillsammans med t.ex. LRF`s kommun- eller lokalavdelningar anordna träffar med markägare och ryttare för att hitta bra lokala lösningar. För ridleder måste initiativet komma från turridnings- och övernattningsgårdarna själva, där företagen bör samarbeta och dra leden mellan sig. Det kommunen kan hjälpa till med är att stötta företagen med t.ex. marknadsföring och att förhandla med markägare. 14

Axmar Hamrånge Iggön Eskön Oslättfors Björke Bönan Eggegrund Valbo Sätra Centrum Andersberg Gävle Bomhus Furuvik Forsbacka Hästbo Främlingshem Hedesunda Förslag på utredningsområden Utredningsområde Copyright: Gävle kommun Bygg & Miljö 15 KARTA 3

Åker, beten och hagmarker Nuläge I takt med att antalet mjölkkor minskar så ökar hästens betydelse för att hålla landskapet öppet. I Gävle kommun finns idag endast 10 aktiva mjölkbönder, varav flera står i begrepp att upphöra med sin mjölkproduktion. Hästen får här en allt större betydelse som betesdjur och blir det djur som vi får förlita oss på om markerna ska behållas öppna. De bidrar till det öppna landskapet både genom att beta och genom den areal som behövs för produktion av foder. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur- och skönhetsvärden. Naturbetesmarker tillhör de artrikaste miljöer vi har i landet och ett stort antal hotade växt- och djurarter förekommer där. Kulturlandskapet kan öppnas upp genom att röjas och slås för hand men ska naturbetesmarker hållas i hävd och bevaras med sin artrikedom och biologiska mångfald krävs betande djur. Många hästar i kommunen saknar eller har inte tillräckligt stora arealer för betes- och rasthagar. Det visar sig i hårt betade och söndertrampade hagar, samtidigt som stora arealer i kommunen håller på att växa igen. Önskvärt vore att fler hagar och större arealer kunde användas för bete. De nya djur- och markägarna saknar också ofta kunskap om skötsel av betes- och åkermark. Det handlar oftast om överbetning, men även om lagar och regler kring ogräsbekämpning och gödselspridning, hantering av avmaskningsmedel, stängsling och betesplanering. Arealen betes- och hagmark i Gävle kommun är cirka 535 ha och den öppna åkerarealen är 5 140 ha. Totalt är det 5 675 ha öppet odlingslandskap. (En ha =10 000 m 2.) Hästars behov av areal för både bete och foderproduktion är en dryg ha per mule, viket betyder att hästarna skulle ta cirka 2 500 3 000 ha öppen mark i anspråk (det motsvarar en yta av ungefär 5000 fotbollsplaner). Hästars behov av enbart betesmark är cirka 0,3 1 ha beroende på vilket typ av bete det är. Det innebär ett behov av cirka 700 2 500 ha betesmark för hästarna i Gävle kommun (det motsvarar en yta av ungefär 4 000 fotbollsplaner). En betydande del av hästarnas foder kommer från andra län och Ston på bete i Mackmyra Foto Eva Westerlund även från utlandet, detta gäller framförallt kraftfodret men även en hel del grovfoder köps utifrån. Önskvärt vore att hästarnas foder också producerades i närområdet. Förslag till åtgärder Planera tillräckligt med mark till hästgårdar. Viktigt med klara riktlinjer då det gäller antal betande djur per ha. Speciellt viktigt i naturbetesmarker. Ett samarbete mellan markägare och hästägare är t.ex. en betesförmedling, på en webbsida, så att mark inte står och växer igen och hagar inte blir överbetade. Här kan LRFs lokalavdelningar och kommungrupper vara en resurs och till stor hjälp. www.lrf.se Hästägare behöver kunskap om hur hästen bäst kan användas som landskapsvårdare. Ett register skulle göra det möjligt att nå ut med information till häst- och markägare om regler och råd kring skötsel av vallar, beten och hagar. Kurskvällar om landskapsvård för häst- och markägare. Maskinring Gästrikland, en samverkansförening av lantbrukare och entreprenörer, kan vara en lämplig organisation för service och skötsel av vallar, hagar och beten. www.maskinring.se En affärsidé kan vara att erbjuda service och skötsel av vallar, hagmarker, betesmarker och stängsel. 16

Hästgödsel Gödselfrågan finns inte med i uppdraget men jag anser den mycket viktig och väljer att lyfta fram den här. Så länge hästar finns på gårdar som producerar sitt eget foder och återför gödseln till åkrarna är de en naturlig del av kretsloppet. Men så snart som fodret köps in utifrån och gödseln kommer på villovägar så bryts kretsloppet. När gödsel inte återförs till åkermarken försvinner stora mängder växtnäring från odlingssystemet och bidrar dessutom till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Hästgödseln innehåller näringsämnen kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) men även mullämnen (organiskt material) som hjälper till att bygga upp jordens struktur och bördighet. De nya djur- och markägarna saknar ofta kunskap om gödselhantering och hästens roll i kretsloppet. Gödselhantering innefattar allt från kapacitet, utformning och placering av gödselplatta till lagring, kompostering och spridning (tidpunkt och giva) av hästgödseln samt lagstiftningen däromkring. Högre energipriser har bidragit till ett ökat intresse för förbränning av hästgödsel. På Jägersro, i Malmö, bränns t.ex. gödsel från cirka 500 hästar i en fjärrvärmeanläggning. En elegant lösning för de som inte har tillräckligt med areal att sprida gödseln på men en olycklig lösning ur ett miljöoch kretsloppsperspektiv. Det har visat sig vara svårt att få lantbrukare att intressera sig för och ta emot hästgödsel. Mycket beroende på fördomar mot just hästgödsel men även på att det finns brister i lagstiftningen, tolkningen och tillämpningen då det gäller gödselhanteringen. Det regelverk som finns omfattar hästhållning som bedrivs i ett jordbruksföretag vilket gör att det råder stor osäkerhet om vad som gäller för hästhållning utanför jordbruksföretag, där 2/3 av hästarna finns idag. Nuläge Hur mycket gödsel blir det efter hästarna? Hästar producerar 15-30 kg färsk träck per dag beroende på hur stora de är, det blir 5-10 ton per år och häst. För Gävle kommun innebär det en gödselproduktion per dag på 50-60 ton eller 18 000-22 000 ton per år. Vart tar gödseln vägen? Under kartläggningen har det framkommit att endast ungefär hälften, 10 000 ton, av all hästgödsel återförs till åkermarken. I Gävle kommun finns två företag som tar emot hästgödsel, Sita och Devatec. Gödseln blandas där upp med rötslam, park- och trädgårdsavfall och vidareförädlas till anläggningsjord. Det rör sig om ungefär 6 300 ton gödsel per år. I mycket grova drag rör det sig då om 4 000 5 000 ton som inte återförs till kretsloppet. Det blir liggande i gödselhögar som aldrig töms och det deponeras/dumpas på olämpliga platser. Förslag till åtgärder Underlätta för hästhållare att återföra gödseln till åkermarken genom att ge tydliga och genomförbara regler. Ta fram en enkel skrift/anvisning om hästgödsel som tar upp kapacitet, utformning och placering av gödselplatta men även lagring, kompostering och spridning (tidpunkt och giva) av hästgödseln samt lagstiftningen däromkring. Ett register skulle göra det möjligt att nå ut med information till häst- och markägare om regler och råd kring gödselhantering. 17

Ett samarbete mellan markägare och hästägare i en gödselförmedling, på t.ex. en webbsida, så att gödseln så långt det är möjligt återförs till åkermarken. Här kan LRFs lokal-avdelningar och kommungrupper vara en resurs och till stor hjälp. Maskinring Gästrikland kan vara en lämplig organisation för service kring gödselhantering. En affärsidé kan vara att hyra ut gödselcontainrar till hästägare utan egen mark och erbjuda hämtning av gödsel. Företagande inom hästnäringen Listan på näringsverksamhet relaterad till hästar kan göras lång. Inackordering av hästar, turistföretag, ridskolor, travträning, uppfödning, utbildning och förmedling av hästar, foderföretag, tillverkning och försäljning av hästtillbehör m.fl.. Karaktäristiskt för hästnäringen är att de flesta företagen är små och drivs av en eller två personer. Företagaren har ofta utvecklat sitt företag ur sin hobby och driver det på del- eller heltid. En stor del av företagen har fler än en verksamhet. Ett exempel kan vara att någon driver en ridsportsbutik, hyr ut några boxar och ger ridlektioner. En del verksamheter som är knutna till hästen drivs i ideella föreningar, främst ridklubbar, samt trav och galoppsällskap. Nuläge Vilka är företagen? Hur är företagen strukturerade och vilken ekonomisk betydelse har de för kommunen? Kartläggningen av hästnäringen har gjorts med en enkätstudie som har gått ut till kommunens hästföretagare. Kommunen har även bjudit in näringen till ett möte för att få mer kunskap om företagens behov och framtidsutsikter. Ryttarstugan Foto Christina Elsson I Gävle kommun har vi identifierat och lagt upp ett adressregister på 156 företag med hästrelaterad verksamhet. Se även karta 4, sid. 19. A- och B-tränare Uthyrning av stallplats Foderproduktion och foderförsäljning Ströproduktion och ströförsäljning Rid- kör- och hästutbildning Hästturism/lägerverksamhet Försäljning och tillverkning av hästutrustning Veterinärverksamhet och friskvård Hovslageriverksamhet Evenemangs/tävlingsarenor Gödselentreprenad, avel, brukskörning, hästtransport uthyrning, försäkringsverksamhet, juridik och ekonomi, tävlingsridning/körning, m.m. 74 8 13 7 5 5 10 11 9 1 13 Kommunens fyra stora rid- och körklubbar har alla anställd personal och har en relativt stor omsättning men är inte med här då de är ideella föreningar. Däremot är de med i enkäten och i resultatet därifrån. 18

Axmar Hamrånge Iggön Eskön Oslättfors Björke Bönan Eggegrund Sätra Gävle Forsbacka Valbo Centrum Andersberg Bomhus Furuvik Hästföretagare i Gävle kommun Gävle Travet Veterinärverksamhet Friskvård,massage,homeopati,tandläkare,mm Avelsverksamhet Hästbo Transportering av häst / uthyrning av hästtranspor Uthyrning_av_stallplats_lösdrift_bete Hästutbildning Främlingshem Hästturism / ridlägerverksamhet Rid och körutbildning Tillverkning av hästutrustning Försäljning av hästutrustning A - Tränare B-tränare med företag Hedesunda Ströförsäljning Ströproduktion Foderförsäljning Foderproduktion Gödselentreprenad Hovslageriverksamhet Försäkringsverksamhet Juridik och ekonomi Övrigt Copyright: Gävle kommun Bygg & Miljö 19 KARTA 4

I den här listan har varje företag endast registrerats en gång och då under sin huvudsyssla. De företag som var svårast att identifiera och som det helt säkert finns fler av är de inom avel, friskvård, hovslageri, gödselentreprenad, foderproduktion och foderförsäljning. Det kan dels bero på att de ej drivs i företagsform och dels på att registren jag har haft tillgång till är ofullständiga. De företag och verksamheter som saknas i kommunen är främst inom slakteriverksamhet och djurambulans samt inom utbildningssektorn. Vidare saknas mäklare med hästgårdar som specialitet och galopptränare. Vidgar man området och går utanför kommunen så ser man tydligt att huvuddelen av de hästrelaterade företagen finns i Gävle kommun och endast i begränsad omfattning i grannkommunerna. En enkät, bil.1 skickades ut till alla 156 företag samt till rid- och körskolorna i Gävle kommun. 61 företag svarade vilket ger en svarsfrekvens på 38 %. Enkätundersökningen gjordes även i Haninge, Kalix och Sjöbo kommuner. I sin helhet finns resultatet i Sammanställning av enkättresultaten, bilaga 2. Här följer en sammanfattning av resultatet från Gävleföretagarnas enkät. Företagens form och storlek Inom hästnäringen drivs majoriteten av företagen som enskild firma, vilket också enkäterna visar i de olika kommunerna. I Gävle kommun står 68 % av företagen registrerade som enskilda firmor, 15 % som aktiebolag och 8 % som Handelsbolag/Kommanditbolag. Utöver det så finns det 8 % som bedrivs i annan form som ekonomisk förening, i offentlig regi eller där uppgift saknas. Ett sätt att mäta företagens storlek är att se på omsättning och antal sysselsatta. Tabellen om företagens omsättning visar att 26 % av företagen har en omsättning på en miljon kronor eller mer medan 58 % har en omsättning som underskrider 500 000 kronor. I Gävle är det 57 % av företagen där hästverksamheten står för 81 % eller mer av omsättningen. Hur stor är företagets totala omsättning? Gävle Samtliga Antal % % 11 st 18% 13% -50000 16 st 27% 26% 50 001-250 000 8 st 3% 15% 250 001-500 000 9 st 15% 11% 500 001-1 000 000 8 st 13% 23% 1 000 001-5 000 000 8 st 13% 12% 5 000 001- Som nämns tidigare drivs majoriteten av hästföretagen som enskild firma. I Gävle är det 66 % av företagen som drivs i egen regi. Det är 6 % av företagen som har 1-2 heltidsanställda, 8 % har 3-5 heltidsanställda och 6 % har mer än 5 anställda. 10 % av företagen har säsong-/deltidsanställda. Tillsammans betalar företagen en bruttolön per år på 15 394 500,00 SEK. Många av företagen är beroende av familj och vänner för att få verksamheten att gå runt. Företagarna i Gävle får drygt 13 timmars gratis hjälp i veckan vilket är lägre än genomsnittet av samtliga kommuner där man får hjälp 17,7 timmar i veckan. Kunder De flesta av företagen har mer än 53 % av sina kunder inom kommunen. De företag som erbjuder stallplats, hovslageri, foder, lektionsridning är typiska företag som har kunder från den lokala marknaden. Resten av företagens kunder är fördelade på 40 % nationella kunder, det vill säga kunder som kommer från någon annan kommun och 6 % som är internationella, det vill säga utländska kunder. Företag som erbjuder turismupplevelser är vanligtvis de företag som har utländska gäster, men det börjar också bli allt mer vanligt att företag som arbetar med uppfödning och avel även säljer avkommor utanför landet. 20