KALLELSE 1 (1) Utbildnings- och forskningssektionen Gemensamt möte med nämnderna 21 april 2010 Lokal: Paros (Hus R, våning 2 gamla biblioteket Västerås) Agenda: 12.30-14.00 Presentation av akademiernas kvalitetsplaner 14.00-14.30 Återkoppling från strategidagen och akademidialoger Lägesrapporter från stora pågående processer, bl.a. ansökningar om lärarexamina och examensrätter för forskarutbildning 14.30-15.45 Uppstart av arbetsgruppernas arbete med beredning av uppdrag och budget för 2011 - arbetsgruppernas roll - arbetsprocessen - diskussion av styrkor och utvecklingsbehov för högskolans sex prioriterade inriktningar Fika i samband med gruppdiskussioner 15.45-16.15 Ny nämndorganisation
KALLELSE Nr 3:2010 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-04-14 Dnr. MDH 2010/109 Anna-Karin Fornberg Handläggare Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Datum och tid: Onsdagen den 21 april, kl 09.15-11.30. Därefter nämndgemensamt möte fram till kl 16.15. Plats: R1-205, Mälardalens högskola, Västerås, (nämndgemensamma delen i Paros). (http://www.mdh.se/student/service/kartor) Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Jan Gustafsson Maria Lindén Simon Dunne Inger Orre Eva Skytt Eva Thorin Robin Averstedt Hanna Johansson Andreas Hjertström Tor Andersson Christer Ramebäck Hans Berggren Anna-Karin Fornberg Magnus Hoppe Ove Larsson Magnus Linderström Kerstin Gauffin Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentantant Extern ledamot Extern ledamot Chef utbildnings- och forskningssektionen Utbildnings- och forskningshandläggare SACO OFR-S Adjungerad, akademi HST Ordförande utskottet för design och konst Förhinder anmäls till Anna-Karin Fornberg, telefon 021-10 70 12, e-post anna-karin.fornberg@mdh.se. 1 (2)
Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 3:2010 MDH 2010/109 Sammanträdesdatum: 2010-04-21 Ärende Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson, förslag Andreas Hjertström 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar - Föregående mötesprotokoll utsänt tidigare - Dekanusbeslut 4.1 - Inkomna handlingar: Akademiernas kvalitetsplaner 4.2 - För nämnden relevanta rektors- och styrelsebeslut 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper - Dekanus - Biblioteksrådet - Utskottet för forskning - Utskottet för utbildning på forskarnivå - Grundutbildningsutskottet - Utskottet för design och konst - Lärarförslagsnämnden 5 - Utbildningsråden 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studeranderepresentanter) 7. Avvecklingsplaner för programmen Civilingenjör Samhällsteknik, Energi- och miljöingenjör Samhällsteknik och Magisterprogrammet i kvalitet inom läkemedel och bioteknik (MDH 2.1.2-381/10, MDH 2.1.2 382/10, MDH 2.1.2 383/10) (föredras av Anna-Karin Fornberg) 8. Ansökan om finansiering för forskningsprofil från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (MDH 4-338/10) (föredras av Jan Gustafsson) 9. Utbildningsplaner för läsåret 2010/11 och framåt (MDH 2.1.2-1074/09) (föredras av Anna-Karin Fornberg) 10. Verksamhetsplan och ärendelista (föredras av Jan Gustafsson) 7 8 9 10 11. Övriga frågor 12. Mötets avslutande 2 (2)
MDH 2010/109 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande NT 2010-01-26 Byte av handledare Farhang Nemati har ny handledarkonstellation. Ny huvudhandledare är Thomas Nolte, biträdande handledare Christer Norström och Anders Wall. Gustafsson NT 2010-01-26 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Mobyen Uddin Ahmed, Annika Kaisdotter Andersson, Shahina Begum, Marcus Bergblomma, Martin Ekström, Jimmie Hagblad och Nikola Petrovic, alla IDT. NT 2010-01-26 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Micael Ehn, Fredrik Jansson, Waldemar Kocjan, Maria Larsson och Oskar Schyberg, alla UKK. Gustafsson Gustafsson NT 2010-01-27 Disputation Sanjay Verma försvarar 2010-03-03 kl 13:00 i Lambda, Västerås, sin Gustafsson avhandling ''New Product Newness and Benefits - A Study of Software Products froma Firm's Perspective''. Opponent är dr Johan Frishammar, LTU. Betygsnämnd är professor Birger Rapp, Uppsala universitet, professor Vivian Vimarlund, Linköpings universitet, samt professor Ulf Johansson, MDH. NT 2010-01-27 Licseminarium Stefan Bygde, IDT, försvarar 2010-03-16 kl 1.00 sin licentiatuppsats "Static Lindén WCET Analysis based on Abstract Interpretation and Coudting of Elements". Granskare är docent Kostis Sagonas, Uppsala universitet, och examinator är är dr Ulf Nilsson, Linköpings universitet. Seminariet äger rum i sal Gamma, Västerås. NT 2010-01-28 Antagning av Elena Tomas Aparicio i Energi- och miljöteknik med huvudhandledare Erik Gustafsson forskarstuderande Dahlquist. Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-02-01 Disputation Fredrik Wallin försvarar 2010-02-24 kl 10:00 i Kappa, Västerås, sin Lindén avhandling ''New opportunities provided by the Swedish electricity meter reform''. Opponent är professor emeritus David Natusch, Nya Zeeland. Betygsnämnd är professor Perttin Järventausta, Tampere Technical University, professor Jurek Pyrko, Lunds tekniska högskola, samt dr Jenny Nyström, Eskilstuna Energi och Miljö. NT 2010-02-11 Antagning av Karin Romvall i Innovation och design med huvudhandledare Mats Jackson. Gustafsson forskarstuderande Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-02-11 Antagning av Jessica Bruch i Innovation och design med huvudhandledare Christer Gustafsson forskarstuderande Johansson. Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-02-11 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Lena Apelthun, Robin Gustafsson Lundgren och Ying Ni, alla UKK. NT 2010-02-11 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Henrik Abrahamsson, Moris Gustafsson Behnam, Adnan Causevic, Aida Causevic, Juraj Feljan, Christer Gerdtman, Andreas Hjertström, Johan Kraft, Luka Lednicki, Yue Lu, Ana Petricic, Severine Sentilles, Jagadish Suryadevara, Anders Wikström, Aneta Vulgarakis, Johan Åkerberg, alla IDT. NT 2010-02-11 Byte av handledare Waldemar Kocjan har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare är Björn Gustafsson Lisper och ny biträdande handledare Kateryna Mishchenko. NT 2010-02-17 Områdesbehörigheter för Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att med start Gustafsson nybörjarprogram (MDH 2.1.2-522/09) höstterminen 2010 medge undantag från kravet på Kemi A i områdesbehörighet 8 för Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik. GEM 2010-02-22 Fastställande av utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 NT 2010-02-22 Antagning av forskarstuderande NT 2010-02-22 Antagning av forskarstuderande Beslut att fastställa utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 enligt bilaga1. Gustafsson Jonsson Säfström Per Eriksson i Innovation och Design med huvudhandledare Yvonne Gustafsson Eriksson Planerad examen: Teknologie dr. NT 2010-02-22 Antagning av Thorbjörn Swenberg i Innovation och Design med huvudhandledare Yvonne Gustafsson Eriksson Planerad examen: Filosofie dr. * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
MDH 2010/109 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande NT 2010-03-02 Licseminarium Ying Ni, UKK, försvarar 2010-05-07 kl 13.15 sin licentiatuppsats "Perturbed Gustafsson Renewal Equations with Non-Polynominal Perturbations". Granskare är professor emeritus Yuri Belyaev, Umeå Universitet och examinator är är professor Kimmo Eriksson, MDH. Seminariet äger rum i sal Kappa, Västerås. NT 2010-03-02 Licseminarium Bozena Guziana, HST, försvarar 2010-04-27 kl 10.00 sin licentiatuppsats "Is the Swedish Environmental Goods and Services Industry Green? Product and production perspectives". Granskare är docent Cecilia Mark- Herbert, SLU,och examinator är är docent Lena Johansson Westholm MDH. Seminariet äger rum i sal Lambda, Västerås. Gustafsson NT 2010-03-05 Licseminarium Ahmed Mobyen Uddin, IDT, försvarar 2010-04-29 kl 13.00 sin Gustafsson licentiatuppsats "A Case-based Multi-modal Clinical System for Stress Management". Granskare är docent Nosrat Shahsavar, Linköping Universitet, och examinator är är universitetslektor Maria Lindén MDH. Seminariet äger rum i sal Pi, Västerås. GEM 2010-03-08 Inställande av Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfället Master i process- och Gustafsson programtillfällen som ges resursoptimering, anmälningskod 23956, HST. på engelska ht-10 Jonsson Säfström (MDH 2.1.2-545/09) NT 2010-03-11 Antagning av Gero Meyer i Energi- och miljöteknik med huvudhandledare Lena Gustafsson forskarstuderande Johansson Westholm. Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-03-12 Antagning av Andreas Gustavsson i Datavetenskap med huvudhandledare Björn Lisper. Lindén forskarstuderande Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-03-15 Antagning av Saad Mubeen i Datavetenskap med huvudhandledare Mikael Sjödin. Gustafsson forskarstuderande Planerad examen: teknologie doktor. NT 2010-03-24 Antagning av Sara Derstén i Datavetenskap med huvudhandledare Jakob Axelsson Gustafsson forskarstuderande Planerad examen: teknologie licentiat NT 2010-03-25 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Jennie Andersson, Anette Gustafsson Brannemo, Håkan Gustavsson, Antti Salonen och Peter Wallin, alla IDT. NT 2010-03-25 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Stefan Bygde, IDT. Lindén NT 2010-03-16 Fastställande av utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 (MDH 2.1.2-205/10) Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att fastställa utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 enligt bilaga 1. Gustafsson NT 2010-03-26 Uppdrag om utvecklingsarbete kring utbildningsprogram inom området automationsteknik (MDH 2.1.2-248/10) Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att uppdra till akademin för innovation, design och teknik (IDT) att utreda förutsättningarna för utvecklandet av en högskoleingenjörsutbildning inom automation, att utredningen ska utgå från den av Yrkeshögskolemyndigheten beviljade ettåriga automationsteknikerutbildning och hänsyn ska tas till denna så att övergången mellan yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning underlättas i möjligaste mån, att det i utredningen särskilt ska framgå möjligheterna till att rekrytera studenter till utbildningen och en övergripande planering av utbildningen, att den övergripande planeringen av utbildningen ska ske i samverkan med akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, att redovisningen av uppdraget ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 6 maj, samt att för genomförande av uppdraget tilldela IDT 30 000 kr. Gustafsson * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
MDH 2010/109 Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM 2010-04-12 Inställande av kurstillfälle sommaren 2010 (MDH 2.1.1-517/09) Nämnderna beslutar att sommarterminen 2010 ställa in kursen Samtida språk och litteraturer i Norden, anmälningskod 31000, samt att uppdra till berörd akademi att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställd kurs och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Gustafsson Jonsson Säfström NT 2010-04-12 Platsgaranti för Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar Gustafsson studerande på bastermin att för studerande på Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 1 och (MDH 2.1.2-713/09, MDH Naturvetenskaplig/teknisk bastermin 2 ge platsgaranti till alla 2.1.2-714/09) utbildningsprogram vid Mälardalens högskola som leder till en högskoleoch/eller civilingenjörsexamen, att platsgarantin gäller för programtillfällen med start under det läsår som följer efter genomgången bastermin (med början läsåret 2010/11). NT 2010-04-13 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Henrik Jacobson, HST. Gustafsson NT 2010-04-13 Förslag om innehavare Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att ge akademin Gustafsson av Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap (MDH 4-354/10) för hållbar samhälls- och teknikutveckling i uppdrag att senast 2010-06-04 lämna ett underlag till nämnden för ett förslag om innehavare av Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap läsåret 2011/2012. * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd Kvalitetsplan Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV 2010-2012 www.mdh.se/hvv
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Innehåll Syftet med en kvalitetsplan... 1 Fyra vägar till högre kvalitet... 1 I En organisation för god kvalitet... 2 I:1 En tydlig lednings- och ansvarsstruktur... 2 I:2 Organisationen... 2 I:3 Medarbetarna... 5 I:4 Utbildningen... 6 I:5 Forskning och forskarutbildning... 8 II Tydliga mål och systematisk måluppföljelse... 10 II:1 Översikt av måldokument på HVV... 10 II:2 Verksamhetsplan...12 II:3 Handlingsplaner...12 III Att ta tillvara på intressenternas erfarenheter... 13 III:1 Kvalitetsarbete utifrån intressentperspektivet... 13 III:2 Studenterna...14 III:3 Medarbetarna...16 III:4 Avnämarna... 18 III:5 Vetenskapssamhället... 20 IV Nyckeltal och uppföljning av kvalitetsindikatorer... 21
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Syftet med en kvalitetsplan Även om verksamheten vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ofta anses vara av hög kvalitet är det viktigt att vi ständigt utvecklar och förbättrar den. Utbildning och forskning vid HVV ska ha ett gott rykte. Vi ska vara kända för att ge utbildningar som är attraktiva och vi ska bedriva forskning av hög kvalitet. Såväl studenter som personal på akademin ska uppleva att de arbetar i en kreativ och utvecklande miljö. Avsikten med denna kvalitetsplan är att beskriva hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på HVV. Planen ska vara ett stöd för att utveckla kvalitetsmedvetande och främja en kvalitetskultur på akademin. Mycket av det som redovisas finns redan som en självklar del av akademins kvalitetsarbete, andra delar av planen ska implementeras under perioden fram till 2012. Medarbetarna på HVV är i hög grad engagerade i sitt arbete och vill göra ett bra jobb. Detta är en bra utgångspunkt för kvalitetsarbetet. Det är viktigt att engagemanget tas tillvara och blir en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet på akademin. Mälardalens högskola har de senaste åren utvecklat ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Högskoleverkets granskning av lärosätenas kvalitetsarbete gav MDH ett mycket gott betyg. Granskningen som genomfördes hösten 2008 - visade att MDH har en god struktur genom tydliga styrdokument och att vi inom olika delar av högskolan arbetar systematiskt med kvalitetsförbättringar utifrån dessa styrdokument. Det är viktigt att den kvalitetskultur som finns vid högskolan kan vidareutvecklas och fördjupas på akademinivån. Högskolans kvalitetsarbete beskrivs i det övergripande dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola (2008-03-27). Den kvalitetsplan för HVV som presentas här ansluter till högskolans centrala kvalitetsdokument och ska ses som en komplettering och en konkretisering av detta dokument. Den roll som högskolans centrala organ har i kvalitetsarbetet (till exempel högskolestyrelse, rektor, fakultetsnämnder, förvaltningsorgan m.m.) redovisas inte här, inte heller de centrala styrdokument som beskriver hur högskolan exempelvis kvalitetssäkrar nya och befintliga ämnen och examina, nya och befintliga kurser och utbildningsprogram och högskolans forskning. Fokus i denna plan ligger helt på hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på akademinivå. Fyra vägar till högre kvalitet Kvalitetsarbetet vid HVV ska kännetecknas av att alla på akademin, såväl personal som studenter, aktivt deltar i detta arbete. Kvalitetsarbetet ska vara en självklar del i akademins reguljära verksamhet och vara inriktat mot att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Resultatet av kvalitetsarbetet och åtföljande åtgärdsplaner ska vara väl dokumenterat och redovisas i öppna processer. I kvalitetsplanen anges fyra huvudsakliga vägar för att arbeta med kvalitet på HVV: I Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa förutsättningar för att höja kvaliteten. II Genom att ställa upp tydliga mål för olika verksamhetsområden och följa upp dessa mål kan vi på ett systematiskt sätt ständigt utveckla och förbättra dessa. III Genom att tillvarata studenternas, medarbetarnas och andra intressenters erfarenheter och upplevelser av verksamheten på akademin kan vi kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten. IV Genom att formulera kvalitetsindikatorer och kontinuerligt mäta och följa upp dessa kan vi mäta och värdera kvaliteten inom centrala delar av HVV:s verksamheter. Nedan redovisas hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på HVV utifrån dessa fyra arbetssätt. Varje avsnitt innehåller en beskrivning av mål och metoder för kvalitetsarbetet och en redovisning av vem som ansvarar för vad i detta arbete. Kvalitetsplanen ska årligen följas upp i HVV:s ledningsråd och vid behov revideras. Planen gäller för en tidsperiod av tre år, 2010-2012. En förlängning av tidsperioden kan ske i samband med en revidering. 1
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 I En organisation för god kvalitet Genom att bygga en tydlig organisations- och ledningsstruktur på HVV och utforma goda rutiner och processer på akademin kan vi systematiskt skapa bättre förutsättningar för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs vid akademin. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet I:1 En tydlig lednings- och ansvarsstruktur Ett bra kvalitetsarbete förutsätter en tydlig ledningsorganisation och klara ansvarsförhållanden. Råder det oklarhet om vem som har vilka befogenheter eller vem som ansvarar för vad i en organisation blir också kvalitetsarbetet dåligt. På HVV ska ansvarsområden och beslutsstrukturer vara klart uttalade och väl kommunicerade. Det ska finnas en delegationsordning som anger vem som har rätt att fatta beslut i vilka frågor. Det ska finnas skriftliga ansvars- och arbetsbeskrivningar, särskilt för arbetsledare och för personer med särskilda uppdrag och nyckelfunktioner på akademin. För akademins lärare ska en arbetstidsplanering genomföras inför varje läsår och därefter följas upp regelbundet. Alla medarbetare ska vara väl införstådda med vad som förväntas av dem och vad som är framgångskriterier för deras arbete. Akademins lednings- och nyckelfunktioner Akademins lednings- och nyckelfunktioner som akademichef, avdelningschefer, utbildnings- och forskningsledare, professorer, samordnare av internationell verksamhet och samordnare av externa relationer har alla ett uppdrag och ett särskilt ansvar för att utveckla HVV:s kvalitetsarbete inom sina respektive områden i enlighet med denna kvalitetsplan och vara motorer i förbättringsarbetet. Akademichefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten vid HVV bedrivs på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt och att akademins lednings- och ansvarsfunktioner svarar mot högt ställda krav. Den administrative chefen har särskilt ansvar för ekonomisk uppföljning och för de administrativa processerna på akademin. I:2 Organisationen En förutsättning för ett bra kvalitetsarbete är att det finns en tydlig organisationsstruktur och att det finns mötesplatser som möjliggör dialog och delaktighet för all personal. All medarbetare på HVV ska ingå i någon arbetsenhet (avdelning) med en chef som arbetsledare. Regelbundna avdelningsmöten ska genomföras för att behandla såväl akademigemensamma som avdelningsspecifika frågor. Vid sidan av avdelningarna kan informella grupperingar inrättas, som ämneslag och arbetslag, med syfte att samverka kring specifika ämnes- och kursområden. Akademigemensamma möten för samtliga anställda på HVV genomförs 2-3 gånger per år. Inför läsårsstarten i augusti genomförs en kick-off med möjligheter till arbete i ämnesövergripande grupper utifrån aktuella teman. Utöver avdelningarna och olika slag av arbets- och ämneslag ska följande organ finnas på HVV: Ledningsråd Ledningsrådet (LR) är rådgivande till akademichefen och utgör ett stöd för ledning, samordning och utveckling av akademin. LR har en viktig uppgift i kvalitetsarbetet. Genom rådet ska en samsyn skapas när det gäller akademins strategiska utveckling och hur uppställda mål ska förverkligas och följas upp. LR ska främst behandla akademigemensamma frågor, identifiera förändringsbehov, följa upp verksamheten och initiera utvecklingsarbete. I ledningsrådet ingår akademichef, administrativ chef, avdelningschefer, utbildningsledare, forskningsledare, doktorandrepresentant och studentrepresentanter. 2
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Forskarkollegium I HVV:s forskarkollegium möts akademins professorer och ämnesföreträdare tillsammans med akademichef, forskningsledare och doktorandrepresentant för att behandla frågor som rör akademins forskningsmiljö och medverkan i forskarutbildning. Forskarkollegiet har bland annat till uppgift att skapa rutiner och strukturer som säkrar en god kvalitet på forskningen, upprätta en årlig handlingsplan för forskning och forskarutbildning och kontinuerligt följa upp och utvärdera akademins forskning. Samverkansgrupp Ledningsråd Forskarkollegium Kursplanegrupp Akademichef Forskningsledare Utbildningsledare Samordnare för - Internationalisering - Externa relationer Administrativ chef Administrativa avdelningen Branschråd Vid akademin ska finnas branschråd för varje utbildningsprogram. Branschrådens uppgift är att fungera som ett ömsesidigt informations- och kontaktorgan mellan högskolan och externa intressenter och bidra till att samverkan med regionen utvecklas. Akademin kan genom branschråden få synpunkter på utbildningarna och rådet har därmed en viktig roll i kvalitetsarbetet. Nya idéer och förändringsförslag kan ventileras och samverkansprojekt initieras. Programråd För akademins utbildningsprogram ska finnas programråd med lärar- och studentrepresentanter. Programråden har som uppgift att behandla frågor som rör arbetet inom respektive område och driva utvecklingsarbetet framåt. Programråden är rådgivande organ till avdelningscheferna och skapar en möjlighet för i första hand avdelningscheferna att förankra frågor i ett representativt organ. Studentråd För HVV:s utbildningar ska finnas studentråd. Studentrådet kan beskrivas som ett rådslag, en mötesplats för akademins anställda och studenterna. Studentrådet genomförs i samarbete med linjeföreningarna och har som huvuduppgift att utvärdera och diskutera utbildningen i ett helhetsperspektiv. Vid studentrådet har studenterna majoritet och kan ta upp i princip alla frågor som rör studiemiljön och studentservice, programmets uppläggning, undervisningens utformning, den verksamhetsförlagda utbildningen med mera. Genomförandet av studentråd är en del i akademins kvalitetsarbete och ett komplement till kursutvärderingar och olika former av programuppföljningar. Avd. chef Avd. chef Avd. chef Socialt arbete och social omsorg Avd. chef Avd. chef Medicinsk vetenskap och sjukgymnastik Vårdpedagogik och specialistutbildningar för sjuksköterskor Vårdvetenskap I Avd. chef Folkhälsovetenskap Vårdvetenskap II Avd. chef Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor Branschråd Programråd 3
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Samverkansgrupp Syftet med samverkansgruppen är att vara ett forum för samverkan mellan akademiledning och anställda/studenter i enlighet med högskolans samverkansavtal. Gruppen består av akademichef, administrativ chef, representanter för arbetstagarorganisationerna, en av miljösamordnarna, en av jämställdhetskontaktpersonerna, arbetsmiljöombudet samt studeranderepresentanter. Kursplanegrupp Kursplanegruppen är central i akademins kvalitetsarbete. Kursplanegruppen behandlar alla nya kursplaner på akademin och dess ordförande beslutar (på delegation från akademichefen) om att inrätta och fastställa akademins kursplaner. Gruppen ansvarar, förutom för att kursplanerna är formellt korrekta, för att en god praxis byggs upp på akademin vad avser kursplanernas beskrivningar av syfte, lärandemål, examinationer, engelska översättningar m.m. Gruppen svarar också för att behörighetskraven till kurserna är relevanta. Gruppen består av fyra lärare (varav minst två disputerade lärare), en studievägledare och minst tre studenter. Ansvar Akademichefen har det övergripande ansvaret för att akademin har en väl fungerande och effektiv organisation med möjligheter för alla medarbetare att mötas för informationsutbyte och dialog. Akademichefen har därtill ett särskilt ansvar för att ledningsrådet fungerar optimalt. Forskningsledaren ansvarar för att forskarkollegiets uppdrag fullgörs. Avdelningschefer med programansvar har ansvaret för att programråd, branschråd och studentråd utvecklas i enlighet med organisationens mål. Den administrative chefen ansvarar för samverkansgruppens uppdrag och ordförande i kursplanegruppen för att denna grupp genomför sitt uppdrag. 4
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 I:3 Medarbetarna En förutsättning för hög kvalitet är att medarbetarna på HVV har rätt kompetens för sitt arbete och har möjlighet att utföra det på ett bra sätt. En viktig del i kvalitetsarbetet är därför att rekrytering av nya medarbetare sker på ett genomtänkt och målmedvetet sätt, att en kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetarna ges hög prioritet och att förutsättningar skapas för en god arbetsmiljö. På HVV ska de anställda också känna att deras engagemang och vilja att göra ett bra jobb tas tillvara. Arbetsmiljön ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt. Rekrytering av ny personal Rekryteringen av ny personal ska ske utifrån en klar och tydlig policy. Nyanställningar på HVV ska föregås av en analys av akademins kompetensbehov och upprättande av en kravprofil för anställningen. Kriterierna för meriter och kvalifikationer ska vara explicita och rekryteringen ska ske i öppen konkurrens. Vid behov ska externa sakkunniga användas även när detta inte formellt krävs. Även tillsättningen av tidsbegränsade uppdrag på HVV till exempel uppdrag som avdelningschef, utbildnings- och forskningsledare, samordnare av internationalisering och externa relationer ska utlysas på akademin och tillsättning ska ske i en öppen och tydlig process. Det ska finnas rutiner för hur introduktion av nyanställda ska gå till. Nyanställda ska ha tillgång till en mentor som ansvarar för introduktionen. HVV:s olika styrdokument och anvisningar ska finnas lätt tillgängliga på akademins webbsidor. Kompetensutveckling Alla anställda ska ges utrymme för kontinuerlig kompetensutveckling av relevans för ansvarsområdet och de arbetsuppgifter som utförs eller planeras för framtiden. I samband med medarbetarsamtalen ska årligen individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas. Intern kommunikation Grunden för allt kvalitetsarbete är en öppen och konstruktiv dialog mellan medarbetarna. Det är därför viktigt att det finns arenor och mötesplatser på HVV där en kritisk och framtidsinriktad diskussion kan föras om hur olika delar av verksamheten på akademin kan förbättras. Alla medarbetare har ett ansvar för att medverka i sådana dialoger för att främja kvaliteten i arbetet. Medarbetarna ska vara väl informerade om vad som händer på akademin. Ett nyhetsbrev för HVV ska publiceras varannan vecka och den interna hemsidan ska vara uppdaterad och innehålla relevant information. Det är inte praktiskt möjligt och inte heller önskvärt att utforma detaljerade skriftliga regler för alla processer på akademin. I de fall där detta inte är möjligt ska ändå eftersträvas största möjliga transparens och tydlighet. Ett exempel är medarbetares deltagande på konferenser och utbildningar. Det är inte möjligt att i förväg precisera i detalj vilka regler som gäller för att ansökningar av detta slag ska beviljas. Däremot ska på HVV denna process bedrivas med största möjliga öppenhet och tydlighet. Det ska vara tydligt vem som fattar beslut, vilka uppgifter som ska bifogas ansökan och beslutet ska dokumenteras och ges offentlighet. Detsamma gäller deltagande i internationella utbyten. Informationen om möjligheterna att delta i sådana utbyten ska vara tydlig. Det ska finnas skriftliga anvisningar vad som gäller för ansökningsprocessen, villkoren för deltagandet, vem som beslutar vad, rapportering m.m., samtidigt som det måste finnas en flexibilitet i processen som inte i alla avseenden kan preciseras i förväg. Ansvar HVV:s administrative chef ansvarar för att rekrytering av nya medarbetare sker i enlighet med akademins kvalitetskrav och att framtida personal- och kompetensbehov analyseras och utgör grunden för akademins långsiktiga personalpolitik. Den administrative chefen har det samlade ansvaret för arbetsmiljön på HVV (på delegation av akademichefen) och ansvarar även för att det finns rutiner för introduktionen av nyanställda och att akademins webbsidor är av god kvalitet. Avdelningscheferna har ett arbetsledaransvar vilket bland annat innefattar ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling inom respektive avdelning och ansvarar för nyanställdas introduktion. Avdelningscheferna ska också verka för att en öppen och konstruktiv dialog präglar arbetsklimatet inom respektive avdelning. 5
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 I:4 Utbildningen För HVV:s samtliga utbildningar ska det finnas skriftliga styrdokument i form av utbildningsplaner, kursplaner, studiehandledningar, litteraturlistor, schemaplanering m.m. som på ett lättillgängligt och tydligt sätt ger studenterna information om den utbildning som de antagits till. Studenterna ska också ha tillgång till andra slag av mål- och policydokument och regelsystem som beskriver vad som gäller för deras utbildning. Dessa dokument ska vara väl kommunicerade till alla som berörs. För studenterna är det särskilt angeläget att sådana dokument finns lättillgängliga och att de är tydliga eftersom de ofta utgör en garanti för rättssäkerhet och likabehandling och är en förutsättning för en god lärandemiljö. De klargör vad som förväntas av studenten och vilka skyldigheter och rättigheter som denne har. Tydlig information minskar risken för missuppfattningar och för konflikter mellan studenter och lärare. Det bidrar också till att frågor som rör fusk och plagiering kan minimeras. Kursplaner Kursplanerna ska till exempel ange tydliga lärandemål för kursen och vilka moment som är obligatoriska, vilka examinationer som ingår i kursen m.m. Lärandemålen på kurser som ingår i program ska täcka samtliga examensmål som finns för programmet på ett tillfredsställande sätt. Det ska på HVV finnas klara betygskriterier som gör det möjligt för studenten att skaffa sig information om vad som krävs för att få godkänt eller väl godkänt på kurserna. Anvisningar för examinationer ska finnas skriftligt och kommuniceras till studenterna så att inga oklarheter råder om de regler som gäller för olika slag av tentamina. Förutsägbarhet och transparens ska känneteckna lärandet på HVV. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, För HVV:s studenter är det särskilt angeläget att det finns tydliga regelsystem för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, det gäller såväl kursernas innehåll och uppläggning som de praktiska frågorna i samband med VFU:n, möjligheten att påverka placering, eventuell rätt till reseersättning etc. Ansvar Ansvaret för att utbildningskvaliteten är god i dessa avseenden delas av flera funktioner på HVV. Ansvaret för att utbildningsprocesserna kvalitetssäkras vilar på respektive avdelningschef. Denne ska regelbundet följa upp utbildningskvaliteten inom sitt ansvarsområde och arbeta proaktivt för att den förbättras. Examinationer och betygskriterier Examinationerna ska utformas så att de har en tydlig koppling till och täcker av de olika lärandemålen (relevans) och så att de mäter det som skall mätas enligt lärandemålen (validitet). En utförlig beskrivning av kraven på lärcentrerad undervisning i dessa avseenden finns i Högskoleverkets anvisningar; Kvalitetsutvärdering för lärande (Rapport 2009:25). Utbildningsledaren på HVV har ett ansvar för att frågor som är relaterade till utbildningens kvalitet lyfts fram på akademin, ständigt hålls aktuella och att ett långsiktigt utvecklingsarbete bedrivs. Programansvarig avdelningschef ansvarar för att utbildningens lärandemål överensstämmer med högskoleförordningens examensbeskrivningar när sådana styr utbildningen och att examensmålen återspeglas i de lärandemål som anges i de olika kurserna. 6
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Kursansvarig lärare ansvarar för att examinationerna stämmer överens med lärandemålen (har relevans och validitet) och att kursplaner och studiehandledningar ger korrekt information. Ämnesföreträdarna har ett ansvar för ämnets progression i program och kurser och ett uppdrag att säkra kvalitet i examensarbeten inom ämnesområdet. Och givetvis har i sista hand varje lärare ett ansvar för att undervisningen bedrivs med högsta möjliga kvalitet och att studenterna får bästa möjliga stöd i sitt lärande. Studievägledarna ansvarar för att den information som ges till HVV:s studenter om studiernas förutsättningar är tydlig och klar, till exempel när det gäller tillgodoräknande, upprättande av individuell studieplan, studieuppehåll m.m. Ansvaret för att utbildningsinformationen till presumtiva studenter på HVV är korrekt och av hög kvalitet ska tydliggöras. Kursplanegruppen vid HVV har som nämnts ovan en viktig roll för att säkra och vidareutveckla utbildningskvaliteten genom granskningen av kursplaner när nya kurser inrättas och kursplaner fastställs. HVV är en del av MDH och de styrdokument och de rutiner som utarbetats centralt på högskolan medverkar i hög grad till att säkra utbildningarnas kvalitet på akademin. Det gäller till exempel rutiner och processer för antagning av studenter, informations- och biblioteksstrukturer, särskilt stöd till studenter med funktionshinder etc. MDH har också centralt byggt upp ett stöd för studenters lärande (studieverkstad) och bidrar genom skriv- och matematikstöd och särskilda kurser, s.k. KLOK-kurser, till en god lärandemiljö. Fakultetsnämnderna på MDH har en central roll i kvalitetsarbetet. Det gäller till exempel vid inrättande av nya ämnen, examina och huvudområden. För detta finns styrdokument som beskriver processerna och förutsättningarna. Detsamma gäller för inrättande och fastställande av nya utbildningsprogram och för kvalitetssäkring av befintliga program. Se Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, 2008-03-27 (Dnr. CF 24-267/07) särskilt bilagorna 2-6. 7
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 I:5 Forskning och forskarutbildning Den forskning som bedrivs vid HVV kvalitetssäkras till stor del genom externa instanser. Vid anställningar och befordran anlitas till exempel externa sakkunniga för att bedöma forskningskompetensen. Forskningsråd och sakkunniga bedömer forskningsansökningar. Forskningsetiska nämnder prövar forskningsprojekt utifrån etiska aspekter. Doktorandernas prestationer bedöms av opponenter och betygskommittéer. Tidskrifter använder sig av sakkunniga som granskar kvaliteten före publicering. En ambition är att forskningen på HVV i så stor utsträckning som möjligt ska kvalitetssäkras externt genom att underkastas denna typ av externa granskningar. Fakultetsnämnder Inom högskolan har fakultetsnämnderna en betydelsefull roll för att forskningens kvalitet säkras. Det sker genom uppföljningar och utvärderingar av högskolans prioriterade forskningsinriktningar och i samband med att underlag tas fram för fördelning av fakultetsmedel. Fakultetsnämnden har också att ta ställning till inom vilka områden som examensrätt ska sökas för forskarutbildning och för vilka ämnen som forskarutbildning ska inrättas. Forskning och forskarutbildning på MDH kvalitetssäkras också genom centrala styrdokument som Studiehandbok för utbildning på forskarnivå och genom särskilda organ som Grants Office och den forskningsetiska kommittén. Se: Systematiskt kvalitetsarbete vid Mälardalens högskola, 2008-03-27 (Dnr. CF 24-267/07). Intern kvalitetssäkring Även internt inom akademin ska strukturer finnas som främjar kvalitet i forskningen. Hälsa och välfärd tillhör en av sex prioriterade forskningsmiljöerna på MDH och målet är att etablera en forskarutbildning i forskarutbildningsämnet hälsovetenskap. Det finns således starka skäl för att skapa strukturer och utveckla rutiner som bidrar till att kvalitetssäkra forskningen och en framtida forskarutbildning vid akademin. Seminarier Inom inriktningen Hälsa och välfärd ska seminarier bedrivas regelbundet. En god seminariekultur som tillåter en kritisk granskning av artikel- och rapportmanus, projektidéer och doktorandarbeten ska finnas. En flervetenskaplig miljö ska främjas. En sådan miljö kan generera nya perspektiv och på ett fruktbart sätt stimulera nytänkande, teori- och metodutveckling och kritiska förhållningssätt. Workshops För att ventilera forskningsansökningar och ge stöd åt forskare som planerar ansöka om externa forskningsmedel ska workshops regelbundet genomföras inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Dessa workshops kan också utgöra ett forum för att diskutera forskningsetiska frågeställningar och förbereda ansökningar till den regionala forskningsetiska nämnden. Forskarnätverk Deltagande i nationella och internationella forskarnätverk ska stimuleras. Disputerade forskare ska kunna erhålla ekonomiskt stöd från HVV för deltagande i internationella konferenser och för presentation av sin forskning. Doktorander ska kunna presentera sin forskning vid internationella konferenser vid minst två tillfällen under sin doktorandutbildning och uppmuntras till vistelse vid utländskt lärosäte under delar av utbildningen. Kvalificerad handledning Det finns vid HVV ett stort antal doktorander som är inskrivna vid andra lärosäten men får sin handledning från forskare vid HVV. Det lärosäte där doktoranden är inskriven har huvudansvaret för att doktoranden får en utbildning av hög kvalitet. Det är också detta lärosäte som utser handledare och som har det samlade ansvaret för doktoranden handledning. Samtidigt är det givetvis angeläget att HVV bidrar till att handledningen håller hög standard och att en god handledningskultur utvecklas inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Genom att handledare vid HVV i många fall ansvarar för handledningen av doktoranderna i nära samverkan med kollegor vid andra lärosäten skapas goda förutsättningar för att utveckla handledningens kvalitet. Inför framtidsperspektivet att organisera och ansvara för en egen forskarutbildning ska en tydlig policy för handledningen av doktorander utformas inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd. Grundläggande för denna ska vara att en 8
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 god handledningssituation säkras ur såväl ett vetenskapligt perspektiv som ur doktorandperspektivet. Samtliga handledare vid HVV ska ha genomgått handledarutbildning. Val av handledare ska ske utifrån vetenskaplig och pedagogisk kompetens och utifrån bästa möjliga överensstämmelse mellan handledarens vetenskapliga kompetens och avhandlingsarbetets inriktning. Doktoranden ska på ett tidigt stadium av sina studier tillförsäkras möjligheten till byte av handledare om relationen inte visar sig fungera på ett bra sätt. Stabiliteten i handledningssituationen ska säkras genom ett system av biträdande handledare och ett handledarkollegium. Extern samverkan Ett väl utvecklat kontaktnät med praktiker och aktörer inom området Hälsa och välfärd bidrar till att lyfta frågor om forskningens relevans och relation till olika praktikerfält. Årliga forskardagar öppna för extern medverkan ska genomföras på HVV. Forskarna inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd ska ha beredskap för att medverka vid seminarier, konferenser och lunchmöten i regionen för att diskutera sin forskning och väcka intresse för framtida samarbeten. Ansvar Forskarkollegiet vid HVV har som huvuduppgift att utveckla och stärka forskningen på HVV och ska följa upp och utvärdera de insatser som genomförs. Professorerna inom forskningsmiljön Hälsa och välfärd har huvudansvaret för att forskningen utvecklas på ett positivt sätt och att såväl forskningen som en framtida forskarutbildning inom miljön svarar mot högt ställda kvalitetskrav. Forskningsledaren har samordningsansvaret och ska aktivt delta i arbetet med att utveckla forskningsmiljön vid HVV. Stöd till disputerade forskare För att öka den vetenskapliga kompetensen inom Hälsa och välfärd är det angeläget att disputerade lärare kan ges möjlighet att uppnå docentkompetens och att docenter kan ges möjlighet att meritera sig för professorsbehörighet. Ett särskilt docentprogram för intresserade ska finnas, innefattande mentorstöd, stöd för projektutveckling och forskningsansökningar och under begränsade perioder undervisningsfri tid för att exempelvis kunna söka extern finansiering av projekt eller kunna färdigställa publikationer. 9
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 II Tydliga mål och systematisk måluppföljelse En viktig del av kvalitetsarbetet på HVV består i att formulera och systematiskt följa upp visioner och mål för verksamheten. Det ska på HVV finnas tydliga mål formulerade och dokumenterade för samtliga verksamhetsområden. Måldokumenten anger prioriteringar och ambitionsnivåer inom de olika områdena. Sådana mål bidrar till att skapa en gemensam målbild, det vill säga konsensus om vad som ska eftersträvas och uppnås inom en definierad framtid. Mål & måluppföljelse Nyckeltal & uppföljning Intressenternas erfarenheter Organisation för god kvalitet Genom att regelbundet följa upp målen, analysera och diskutera eventuella brister i måluppfyllelse och upprätta handlings- och åtgärdsplaner där nya mål formuleras integreras verksamhetsutveckling och kvalitetsarbetet på ett systematiskt sätt. De måldokument som upprättas på HVV ska ansluta till de centrala måldokument som fastställts för MDH. Styrdokument av detta slag är till exempel högskolans utbildnings- och forskningsstrategi, verksamhetsplan för MDH, internationaliseringspolicy, kvalitetsplan, plan för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet och andra måldokument av betydelse för högskolans utveckling. På HVV ska följande måldokument upprättas och regelbundet följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet: II:1 Översikt av måldokument på HVV Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Verksamhetsplan för HVV Redovisar övergripande och prioriterade mål för hela akademin för kommande treårsperiod Upprättas för treårsperioder. Målen följs upp årligen i HVV:s verksamhetsberättelse och i ledningsrådet Akademichefen tillsammans med ansvarig för respektive verksamhetsområde. Fastställs av akademichefen efter förankring på hela akademin Kvalitetsplan för HVV Redovisar prioriterade mål, åtgärder och ansvar för kvalitetsarbetet för en treårsperiod Upprättas för treårsperioder. Följs årligen upp av ledningsrådet Akademichefen ansvarar och fastställer efter diskussioner i ledningsråd. Rapporteras till fakultetsnämnden. Handlingsplan för forskning Redovisar prioriterade mål för forskning och forskarutbildning på HVV det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i forskarkollegiet, ledningsrådet och i verksamhetsberättelsen Forskningsledaren tillsammans med professorer och ämnesansvariga. Förankras i forskarkollegium och ledningsråd. Akademichefen fastställer planen. Handlingsplan för internationalisering Redovisar prioriterade mål för internationaliseringen på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är internationaliseringssamordnaren. Förankras i ledningsråd. Akademichefen fastställer. 10
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 Måldokument Omfattning Frekvens, uppföljning Ansvar/förankring Handlingsplan för extern samverkan Redovisar prioriterade mål för extern samverkan på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är samordnaren för extern samverkan. Förankras i ledningsråd. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för arbetsmiljö Redovisar prioriterade mål för arbetsmiljön på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är HVV:s administrative chef. Förankras i LR och samverkansgruppen. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet Redovisar prioriterade mål för jämlikhets- och jämställdhetsarbetet på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är jämställdhetssamordnarna på HVV. Förankras i LR. Akademichefen fastställer. Handlingsplan för kvalitetsarbetet Redovisar prioriterade mål för kvalitetsarbetet på HVV för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Utfallet redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse Ansvarig för att planen upprättas är kvalitetssamordnaren. Förankras i LR. Akademichefen fastställer. Handlingsplaner för akademins olika avdelningar Redovisar prioriterade mål för akademins olika avdelningar för det kommande året Upprättas, följs upp och revideras varje år. Redovisning sker vid avdelningsmöten. Ansvarig för att planen upprättas är respektive avdelningschef. Planen förankras på avdelningen och hos akademichefen. Avdelningschefen fastställer. 11
Kvalitetsplan HVV 2010-2012 MDH 2010/109 Bilaga 4.2 II:2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen för HVV ska ange vision och prioriterade mål för akademins utveckling på ett övergripande sätt för den kommande treårsperioden. I verksamhetsplanen redovisas mål för utvecklingen inom följande områden: Utbildning Forskning och forskarutbildning Internationalisering Extern samverkan Lärandemiljö och pedagogisk utveckling Studentinflytande Personal Arbetsmiljö Jämlikhet och jämställdhet Kvalitetsutveckling I verksamhetsplanen ska också anges hur målen ska följas upp och redovisas och vem som ansvarar för att så sker. Det ska finnas en klar koppling mellan verksamhetsplanens delar och HVV:s verksamhetsberättelse. Den senare ska redovisa utvecklingen på HVV under det gångna året med utgångspunkt från de mål som formulerats i verksamhetsplanen och de akademiövergripande handlingsplanerna. Verksamhetsplanen upprättas för en treårsperiod men kan vid behov revideras och gäller då för en ny treårsperiod. II:3 Handlingsplaner Handlingsplanerna på HVV ska vara konkreta och kortfattade en till fyra A-4 sidor - och klargöra vilka mål och vilka åtgärder som särskilt ska prioriteras under det kommande året samt vem som ansvarar för respektive del och hur uppföljning ska ske. Handlingsplanerna kan lämpligen upprättas utifrån följande standardiserade modell: Mål Åtgärder Ansvar Uppföljning 12