Spännande och naturnära gårdar för barn

Spännande och naturnära gårdar för barn 3

4

Innehållsförteckning Inledning 6 - Nyfikenhet och skaparglädje 7 Vatten 7 - Damm 8 Sol 9 Vind 9 Sten 9 Klättra/balansera 10 Kojor 10 Skulpturer 12 Lekfulla tips 13 Djur 14 Biologisk mångfald 15 Växter 18 - Odlingslandet 18 - Bärbuskar 21 - Fruktträd 21 - Växter till prydnad 22 - Klätterväxter 23 - Giftiga växter 24 Markbeläggning 26 Uteplats 26 Undervisning utomhus 26 - Arrangera gårdsdagar 26 Litteraturtips 27 Hemsidor 27 Studiebesök 27 Exempel på försäljare av pil 27 5

Inledning Med enkla medel kan innerstadens skolgårdar och dagisgårdar bjuda in naturen och på så sätt bli mer lärorika och spännande för barnen. Visst varierar förutsättningarna men även på en liten asfalterad gård kan man ha en växter, naturliga material som trä och sten och kanske en vattenränna. Har man lite mer plats blir möjligheterna fler levande kojor i pil och vide, dammar och odlingslotter, fjärilsrestauranger och gröntak. En miljö fylld av naturligt liv och rörelse ger stimulans och sinnesintryck som ger näring åt fantasin. Växtlighet och djurliv förändras ständigt och ger alltid något nytt att ta del av, till skillnad från färdiga lekredskap som barnen tröttnar på emellanåt. Miljöer och lekplatser som är så lockande att de stimulerar till rörelse, kommunikation och spännande upplevelser är viktiga för barns utveckling. Barn söker utmaningar vare sig de är riskfyllda eller ej. Därför är det viktigt att gården utformas så att barn kan skapa sig utmaningar. Städade och tillrättalagda ytor är tråkiga för barn och hämmar deras lust att skapa. man lätt kan hitta sådana i de produktkataloger som lekredskapsföretagen ger ut. Men vi vill påminna er om att fråga efter företagets miljöarbete innan ni beställer en klätterställning eller dylikt. För säkerhetsfrågor hänvisar vi till skriften Säkra lekplatsen, som är utgiven av Svenska Kommunförbundet 2000. Idéskriften börjar med vatten, sol och vind och går sedan över till saker att klättra och balansera på, kojor, skulpturer och lekfulla tips. Sedan riktar vi uppmärksamheten mot något som ofta försummas i barns miljöer: djur, biologisk mångfald och växter. Efter detta kommer det kanske något tråkiga, men väsentliga, området markbeläggning. Vi skriver också något om uteplats, undervisning utomhus och att arrangera en gårdsdag. I slutet av skriften ger vi några tips på litteratur, hemsidor och lämpliga platser för studiebesök. På baksidan av skriften finns en presentation av Agenda 21 innerstaden stadsförvaltningarnas lokala arbete med grönskande levande gårdar och hållbar livsstil i innerstaden, som har sammanställt denna idéskrift. Den här idéskriften handlar om hur man kan använda gården i det dagliga naturpedagogiska arbetet. Vi ger exempel på aktiviteter och naturliga material som växter, vatten och sten. Däremot tar vi inte med lekställningar och liknande, eftersom 6

Nyfikenhet och skaparglädje Gården är en utmärkt miljö för att väcka nyfikenhet, lust och skaparglädje. De flesta som jobbar på skolor och förskolor är medvetna om vikten av att använda naturen och den egna närmiljön i det pedagogiska arbetet. Frågan är hur man kan utforma gården så att den fungerar i detta arbete. En elev på Vasa Real försöker göra den asfalterade skolgården något grönare. Det är i barndomen vårt starka förhållande till platser, som präglas av naturen, grundläggs. Dagens barn har inte samma möjligheter som tidigare generationer att på egen hand utforska sin närmiljö och finna sina egna platser. Dagens barn vistas heller inte särskilt mycket i kvarteret hemmavid. Deras vardagsnatur finns snarare i förskolan, skolan, på fritidshemmet eller på lekplatsen. Det är där barnen ska kunna möta sådana miljöer, som ger utrymme för olika stämningar, som står för utmaningar och som stimulerar till lek; det som gör att barn utvecklas. Källa: Människans natur, Titti Olsson et al. Hur gör man gården spännande? Ett sätt är att se gården som en naturmark i miniatyr där man har tillgång till träd, buskage, djur, vatten, vind med mera. Den biologiska mångfalden är begränsad i Stockholm idag och därför kan en bra ambition vara att försöka öka mångfalden av liv på gården. Tänk också på att inte bara utforma gården så att den blir vacker att se på. Det är minst lika viktigt att gården går att använda i det pedagogiska arbetet. Här följer några exempel på hur både barnen och den biologiska mångfalden kan gynnas på gården. Vatten Vatten tillför en extra dimension i miljön och ger upplevelsevärden för människan. Solreflexer i en vattensamling kan skapa livfull stämning för dem som passerar eller sitter i närheten. En vattenränna, vattentrappa eller ett fågelbad är välkomna inslag på öppna platser och gårdar, glänsande pärlor att glädjas åt. Samtidigt som vatten skänker lugn och harmoni, kan det betyda liv och aktivitet för barnen. Låt barnen utforma en vattenränna eller vattentrappa med fantasi och kreativitet. Fåglar har också stor glädje av vattensamlingar. Det kan vara ett fågelbad med vackra stenar som är lättplacerat och tar lite plats. Det finns kärl av keramik och zink eller trätråg som specialbehandlats för att hålla vatten. Man kan också välja ett kärl i betong eller plast. 7

Ett litet arrangemang är praktiskt eftersom man bör byta eller fylla på vatten och göra rent så att det inte bildas alger. Man kan också skapa en nedsänkt stenyta på gården där det samlas vatten när det har regnat. Ytan kan bli intressant även när det inte regnar om man gör keramiska fiskar och grodor på botten. Fågelbad från Sinnenas trädgård i Sabbatsbergsområdet Damm Att anlägga en damm kan roa och intressera både barn och vuxna. En damm i anslutning till skolgården kan vara ett fantastiskt hjälpmedel i den dagliga undervisningen. Det dröjer inte många dagar förrän såväl insekter som fåglar börjar söka sig till dammen för ett dopp eller för att jaga insekter. Den kan också fungera för groddjur om omgivande biotoper är de rätta. Ni har då lyckats skapa en levande gård och gynna den biologiska mångfalden. Vanligast är att man gör en damm med en butylgummiduk som tätning. Duken täcks sedan med sand och grus. Man kan också låta en gammal glasfiberbåt som har gjort sitt bli en liten damm på gården. Gräv ner den, fyll den med vatten och låt den ge ett litet vattenblänk på gården och bli ett paradis för smådjur. För att ge det biologiska livet en rivstart kan man ta några hinkar vatten från en sjö i närheten. Tänk på: Grävarbetet kan ta längre tid än vad man tror från början. Gropens djup ska anpassas efter markens lutning. Båten ska ligga vågrätt. Använd vattenpass och en lång rak bräda. Luckra upp jorden i botten på gropen och ta bort stenar. Placera båten och täck kanten med mossa. Fyll den med vatten och plantera. Dagvattentunna i Köpenhamn En grund damm är ofta ganska liten till ytan. Var sparsam med alltför många och alltför stora växter i vattnet och i strandkanten, eftersom de lätt blir dominerande. 8

Växtidéer för dammar kan ni hitta i Naturskyddsföreningens Dammhandbok. Skydda dammen under vintern. Lägg brädor eller träskivor över och täck det sedan med en presenning. Minska risken för bottenfrysning av dammen. Borra ett hål när vattnet täcks av vinterns första is. Pumpa ur vatten så att det blir en luftspalt på cirka 10 centimeter mellan vattenytan och isen. Mer om dammar och säkerhetsåtgärder återfinns i Naturskyddsföreningens Dammhandbok. Sol Gör ett solur eller en kompass på gården. Soluret kan till exempel användas under historielektionerna när man pratar om gamla tiders uppfinningar. Man kan också använda sig av solens energi i en solfångare som driver en vattenanläggning eller en solgrill. Vind Låt barnen uppleva vindens kraft. Det finns olika möjligheter, allt från ett enkelt vindspel som man hänger upp i ett träd eller en vindflöjel till en mer avancerad anordning som ett kombinerat vindspel/klockspel. Vindspel/klockspel Tomteboda skola Sten Även stenar kan skapa en intressant lekmiljö där man kan klättra och balansera. Om man har olika bergarter på gården, kan man använda sig av dem om man undervisar i geologi. Gör en runsten till gården. Denna kan användas under historielektionerna. Låt barnen rista in något med runskrift. 9

Klättra/ balansera Låt barnen träna balansen på naturliga ting som stubbar och stockar. Det är viktigt att fästa dem ordentligt i marken. Tänk på att ha sand eller gräs under så att man faller mjukt om man ramlar ned. För att få tag på stubbar får man vara lite aktiv och hålla sig framme när träd i ens närhet fälls. Bra kontaktpersoner kan till exempel vara fastighetsägare, fastighetsskötare och gatu- och parkingenjörer i stadsdelsförvaltningarna. En trästock kan bli en intressant lekplats där man kan öva balans, klänga och klättra. Man kan även undersöka småkrypens värld i stocken eftersom den ofta är en boplats för insekter. Det är viktigt att stocken ligger stadigt och på ett mjukt underlag. Stocken kan hålla sig fräsch i många år, men ta gärna en titt då och då för att bedöma dess skick. Trästock på skolgård i Lund Kojor Stubbar på en gård i Köpenhamn Visst är det härligt med levande kojor och krypin och annat tänkbart och otänkbart som man kan göra av pil. Vilket barn tycker inte att det är kul att gömma sig i en koja? Det är ofta ont om platser där barnen kan dra sig undan på gården och därför kan en koja bli ett viktigt inslag. Ett sätt att snabbt skapa en koja till barnen är att plantera Salix (pil/vide) och forma sticklingar till en koja. 10

Här följer en kortfattad beskrivning av hur man planterar en koja/ tunnel/staket, växtstöd eller dylikt av Salix. Beskrivningen är delvis hämtad från Skapande Uterums hemsida: www-uterum.slu.se/skolgarden/ tips/videflatning.htm, där du kan hitta en utförligare beskrivning. 1.Skaffa sticklingar i önskad längd Kontakta en plantskola, en energiskogsbonde eller en återförsäljare av energiskogssticklingar. Några exempel på leverantörer finns i slutet av skriften. När videsticklingarna har levererats ska de ner i jorden så fort som möjligt, de är känsliga för uttorkning. De bör planteras på en solig plats. 2.Gräv Vid hårt underlag gräv ett smalt dike där ni vill plantera. Diket ska helst vara 30 centimeter djupt, fyll på med gödslad, gärna sandig eller sandblandad jord. Vid mjukt underlag kan man sticka ner pilen direkt i jorden utan att gräva. Till detta kan behövas ett spett. 3. Plantera stommen För att få en färsk snittyta bör man innan plantering klippa sticklingarna 1 cm nedtill. Plantera först en stomme av stadiga sticklingar. Det är stommen som slår rot, så var noga med vad som är upp och ned på sticklingarna. Kontrollera att knopparna är uppåtriktade, annars rotar sticklingarna sig aldrig. Stick ned pinnarna så att de täcks ordentligt med jord. En tumregel är att minst 20 cm ska vara under mark. Trampa till så att jorden sluter tätt och så att pinnarna står stadigt. 4. Fläta Själva flätningen kan varieras i oändlighet låt fantasin och uppfinningsrikedomen flöda. 5. Vattna, vattna, vattna Det är viktigt att vattna rikligt under hela våren och sommaren. Material Spade, jord, videsticklingar Sekatör och sisalsnöre eller dyl Förskolan Lilla Bonden 11

Skulpturer Att ha någon form av konst på gården ger oss skönhetsupplevelser, men kan också locka till lek, tankar och reflektioner. Konst på skolgården/ förskolegården betyder också mycket för dem som bor i området eller som går förbi. En lekskulptur med sina varierande former, färger och material kan bli plats för spännande lek och starka sinnesintryck. Den kan också öka nyfikenheten på konst. En energiskulptur kan visa på samspelet mellan människa, vatten, vind och sol (ett bra exempel finns på Tom Tits Experiment i Södertälje). En klätterskulptur som stimulerar barnens balanssinne och väcker lusten att röra sig, använda händer, springa och tänka. Besök några uppskattade klätterskulpturer som är ständigt utnyttjade samlingspunkter för barn: Tuffsen - Skånegläntans parklek, Rosenlundsparken Tuffsen I - parklekens sandlåda, Folkungagatan 77 Ägget, Tessinparken Frukt- och doftparken, Liljeholmen Två djur och leksak, Bredängs centrum Solur, Vällingby Komposition Vällingby, Vällingby Centrum Tuffsen II- Reimersholmsparken, Vindragarvägen 3-6 Frukt- och doftparken i Liljeholmen 12

Att ordna en grässkulptur är ganska enkelt. Den fascinerar och är vacker. Grässkulpturer kan göras i alla möjliga och omöjliga former. En grässkulptur är en stigande spiral, vars stomme formas av ogödslad torv. Man kan kombinera en grässkulptur med en örtspiral, där man exempelvis kan plantera in olika kryddväxter. Växter för torra lägen passar på toppen och växter för normalfuktiga lägen längst ner. Stommen i en örtspiral kan även göras av värmehållande material som sten, tegel eller trä. Örtspiralen är ett utrymmessnålt och vackert sätt att odla kryddor. Samtidigt visar den på mycket liten yta olika växtbiotoper - från torrt till fuktigt. Se skolans uterums hemsida. www-uterum.slu.se/skolgarden/ tips/grasskulptur.htm. Man kan också skapa en tunnel genom att bygga en kulle med ett stort rör igenom. Lekfulla tips Här följer några lekfulla tips för dem som vill göra sina gårdar roligare för barn. Det finns många gamla prylar som man kan återvinna och göra intressanta saker av på gården. Det som vi vuxna ser som skräp kan vara fantastiska skatter i barnens ögon. Återvinn gamla kabelvindor och gör kojor av dem. Återanvänd en gammal träbåt som lekplats, men se till så att den står säkert i marken och att det inte finns hål i båten där barnens fingrar kan fastna. Gör en totempåle av gammalt virke, låt barnen vara med och måla. Gör en grill eller en upphöjd odlingsbädd av ett gammalt betongrör. Gamla kartonger kan tejpas ihop till en koja. Skapa en skräphörna - gamla hinkar, kastruller, borstar och annat skräp kan läggas i en trälåda eller i ett hörn av gården. Lämna kvar överblivet byggmaterial under en tid (utan spikar och annat olämpligt, förstås). Det är till exempel spännande med en kasserad dörr som kan användas som en rutschkana i en slänt. Tunnel från Tomteboda skola 13

Djur Djur på gården är populära hos barnen, men det kan vara svårt att ha djur på innerstadsgårdar. Om man inte har möjlighet att ha tama djur som höns eller kaniner, kan man alltid försöka locka till sig vilda djur. Träbåt från skola i Lund Låt en lövhög ligga några dagar innan den tas bort, så att barnen kan hoppa i den ett tag. Den måste krattas ihop igen efteråt, men det är säkert värt besväret. Sol och bad är sommarens stora glädjeämnen. Ett vattentätt skynke över sandlådan kan bli en bassäng. Vattenslang med spridare kan bli en dusch under heta dagar. Skapa en labyrint med några halvstora stenar. Om det finns möjlighet kan man skapa en stökig plats på gården där barnen/eleverna kan snickra, måla och bygga. Det kan man exempelvis göra genom att: Göra humlebon. Ett enkelt humlebo består av en upp- och nedvänd blomkruka i lera som till hälften grävts ned i marken. Hålet i krukans uppåtvända botten är ingång till boet och ska skyddas från regn med ett par skärvor eller små stenar, som delvis täcker hålet. Göra fågelholkar eller fladdermusholkar och sätta upp dem på gården eller i dess närhet. Tänk på att olika modeller passar olika fågelarter. Plantera växter med nektarrika blommor som lockar till sig fjärilar och andra pollinerande insekter. Det blir då en så kallad fjärilsrestaurang. Fjärilar föredrar vilda växtarter som blommar med rik doft. Korgblommiga växter och ärtväxter är populära. 14

Har man bara en liten yta att odla på är kryddväxter tacksamma. Det är bättre att plantera många plantor av få arter än att satsa på flera arter om utrymmet är litet. Om det finns plats är det bra att plantera värdväxter för fjärilarnas larver ta reda på hur de varierar efter fjärilsart och tänk på att det krävs rikligt med växter. Plantera träd och bärbuskar och häng upp fågelbad som lockar till sig fåglar. I böckerna Vilda Grannar, Bygga bo handbok och fjärilshandbok från Naturskyddsföreningen finns många bra tips och idéer om fjärilsrestauranger, fågelbon, humlebon, fladdermusbon med mera. Bra tips finns också att hämta på www.vildagrannar.snf.se Biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett begrepp som omfattar mångfalden av arter av växter och djur, att det finns genetisk variation inom arterna och tillgång till de olika livsmiljöer som arterna behöver. Den biologiska mångfalden minskar starkt i vårt land, särskilt i tätorterna, på grund av mänsklig påverkan av olika slag. ArtArken är ett artdata-arkiv, där man sedan 1996 kartlagt skyddsvärda arter i Stockholm. Arkivet är en förstärkning av Stockholms övervakning av biologisk mångfald. Syftet med ArtArken är att ge en överblick över de skyddsvärda arter som finns i Stockholm, var de finns och hur hotade de är. Den som är intresserad kan kontakta ekologerna på Miljöförvaltningen tel. 508 28 800, för att höra om det finns skyddsvärda arter i närheten av skolan/förskolan. Barn behöver kontakt med växter och djur och det gäller att ge också stadsbarn möjlighet till detta. Då kan de få en känsla för livets och mångfaldens värde. Här nedan följer några tips för att stärka den biologiska mångfalden. Låt gården ha åtminstone en hörna med naturligt inslag kvar, om utrymmet finns. Var inte för nitisk med att städa gården och odlingsytorna från löv på hösten. Man kan räfsa in en del löv under buskar och i undanskymda vrår, där kryp av olika slag kan leva. Löven ger dessutom buskarna ett näringstillskott. Igelkottar övervintrar ibland i lövhögar. Man behöver inte heller rensa bort allt ogräs från rabatterna. Det vi kallar ogräs är många gånger vilda växter som växer på fel plats, enligt människans synsätt. Ha en liten genbank av något slag på gården, till exempel ett äppelträd med inympade äldre svenska sorter (se under Fruktträd hur du kan köpa ett genom Julita gård). Plantera en liten plätt med åkerogräs som åkerklätt (skyddsvärd art, dock ej lämplig för förskola eftersom fröna är giftiga), blåklint eller vallmo. Kanske kan ni så in ett sädesslag så att det liknar en gammaldags åker. Blomsteråkerfrö av svenskt ursprung kan man köpa av Veg Tech, tel 0472-30316. 15

Lantmännen rekommenderar kontakt med lantbrukare om man vill ha lite utsäde till skolträdgård. Exempelvis kan Hakon Karlström på Ekerö prästgård, tel 08-560 20422, ordna med lite sädeskorn av havre eller korn, som sås på våren, eller höstvete som sås i september. Bild: Eva Bysjö 16

Plantera i soligt läge växter som är lämpliga för små planteringar/ odlingar, exempelvis gräslök, kryddväxter, lavendel och vissa ängsväxter. De attraherar fjärilar och andra pollinerande insekter. Det gör också fjärilsbusken, Buddleia davidii, som blommar i augusti september. Plantera en buske i soligt och skyddat läge gärna invid en husfasad så att den får spillvärme från huset under vintern. I Naturskyddsföreningens Fjärilshandbok kan du läsa om vilka arter som är lämpliga och hur du planerar en fjärilsrestaurang. Vissa buskar och träd är speciellt värdefulla för faunan. Några exempel på arter som får bär eller frukter som fåglar gillar är rönnbär, nyponros, oxel, körsbär och prydnadsbusken aronia. Sälg är en viktig art för pollinerande insekter, eftersom den blommar mycket tidigt på våren, då inget annat blommar. Även lindens blomning drar till sig fjärilar, bin och humlor i mängd. Gröntak är takvegetation som består av torktåliga fetbladsväxter. De ger en vacker blomning som uppskattas av insekter, och färgnyanser i grönt och rött under vinterhalvåret. Växterna suger upp en del regnvatten och avlastar därmed avloppssystemet, och skyddar dessutom underliggande tätskikt från solens UV-strålning. Gröntak behöver ett soligt läge, och bör inte anläggas där det finns träd som skuggar och tappar löv på hösten. Se till att barn inte kan klättra upp på gröntaket, det tål inte slitage. Veg Tech säljer gröntak, tel 0472-303 14. Befrämja också fågellivet genom att ha täta buskar för skydd och ordna bon. Se under rubriken Djur om fågelholkar och bon för andra djur. Man kan borra hål för steklar (stor insektsgrupp med bl a solitära bin) i död ved. En uppoch nedvänd kruka för ett humlebo kan placeras på ett ställe där barnen inte kommer åt att lyfta på krukan, exempelvis i en balkonglåda. Djur behöver vatten. Ett fågelbad kan hängas upp i ett träd så att fåglarna får vara ifred. Se vidare under rubriken Vatten, och läs mer om anordningar med vatten och dammar i Naturskyddsföreningens böcker Vilda Grannar och Dammhandbok. 17

Död ved som nedfallna grenar, stockar och stubbar kan användas i barnens lekar men spelar också en viktig roll för den biologiska mångfalden. Skalbaggar och andra kryp och vedlevande svampar har sitt livsrum där. En trästock kan ge prov på olika stadier av nedbrytning och barn kan stifta bekantskap med de varelser som lever i den. Det är kul med gråsuggor och tusenfotingar under en träbit på marken! Också grövre trädgrenar som blåst ner kan få vara kvar på marken i någon del av gården. Trädgårdskomposten är en del av den ekologiska odlingens kretslopp och ger livsrum för en oerhörd mångfald av nedbrytare. Låt barnen få inblick i djurlivet och kretsloppet! Olika typer av material i komposten befrämjar aktivitet i den. Kompostjord är ett värdefullt jordförbättringsmedel. Om du undviker handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel gör du en insats för biologisk mångfald och hållbar livsstil. Du ger också barnen förståelse för de naturliga sammanhangen. Växter Odlingslandet För de yngre barnen är det viktigt med växter som man äter. Barn lär sig mycket genom att studera livscykeln: från frö till planta, över blomning och frukt, till skörderester som kan läggas på komposten och bli mylla. Låt barnen vara med om att odla ekologiskt utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Nyttoväxterna har också intressanta skillnader och karaktärer i sitt utseende som kan användas pedagogiskt. Exempel på det är lökväxter, rotfrukter, blommor och bär, som alla har sina egna sätt att föröka sig. Nyttoväxter kan man ha på friland, i rabatter och krukor. Börja med några få arter, lär känna dem och deras användningsområde och utöka sedan. Välj de mest lättodlade sorterna i början bara 5-10 sorter. Följande är lämpliga för nybörjare: potatis, lök, persilja, rädisa, sallat, mangold, rödbeta, palsternacka, blåklint och ringblomma. Man kan låta barnen välja tre växter på sin lott: en bladgrönsak, en rotfrukt och en blomma. Året därpå kan man komplettera med att förkultivera en växt i klassrummet. Odlingslotten bör ha söderläge med 6-8 soltimmar per dag. Om det står kvar vatten på platsen efter regn, måste man ordna dränering. Lättodlad jord är A och O. Den ideala jorden är lerig sandjord eller sandig lättlera. Det är bra att göra jordanalys för att kontrollera eventuell näringsbrist. En vattenpost (som kan kopplas till en vattenspridare), plats för kompost och möjlighet att förvara redskap är praktiskt att ha i närheten. Om det är mycket trångt kan en drivbänk eller ett växthus vara ett alternativ till skolträdgård. Med tanke på att förskolan mer eller mindre ligger nere under semesterveckorna och att skolan har sitt sommarlov, kan man välja arter som skördas sent på sommaren eller hösten och inte kräver så mycket skötsel. En sen sådd av vissa växter (ettåriga) förskjuter blomningen till höstterminens start. Man kan också så på hösten och skörda på hösten, till exempel sallat, rädisor, spenat, mangold. 18

Det är också möjligt att så rädisor, rättika, sallad och spenat mycket tidigt och skörda före midsommar. Så då i april på friland. Ett tips: en pensionerad fritidsodlare kan knytas till verksamheten i skolträdgården och bidra med bra råd och erfarenhet. Kryddväxter blir ofta bra i soligt, varmt läge med väldränerad, halvmager jord. Så länge kryddväxterna är små, är det bra att noga rensa bort ogräs. Gräslök är flerårig. Det går fortare att köpa ett par gräslöksstånd på våren än att så. Isop är flerårig, mycket härdig och kan användas till örtte. Skolträdgård på skola i Lund Nedan finns tips på lättodlade nyttoväxter. Rabarber är en härdig, flerårig, ståtlig solitär. Den har stora blad som håller ogräset borta och bevarar fukten i jorden. Den klarar halvskugga. Rabarber kan också drivas i kruka vintertid. Månadssmultron kan man ha som kantväxt. De ger bär in i augusti. Timjan (måste ha en varm och solig plats), salvia, oregano och citronmeliss är också fleråriga. Mynta, pepparmynta är flerårig och lämplig att ha i kruka, balkonglåda eller på avgränsad plats på friland. Nämnda kryddväxter har även fördelen att de attraherar pollinerande insekter, exempelvis fjärilar, bidrar till deras föda och på så sätt underhåller den biologiska 19

andra året är persiljan inte god att äta. Man måste så ny varje år - om på friland, ej på samma plats från år till år. Fröna är giftiga. Basilika är ettårig och odlas lätt inomhus eller utomhus i mycket varma lägen. (ur Kryddväxter av Christine Recht) De ettåriga kryddtagetes och gurkört har dekorativa blommor som kan ätas. Båda är lättodlade. Kryddväxter kan kombineras med ettåriga växter som ringblommor, blåklint och indiankrasse. Andra nyttoväxter som kan passa på en skola/förskola: Grönkål är frodig och kan skördas långt in på hösten. Grönkål är den mest näringsrika kålväxten. Den drabbas minst av skadeinsekter av kålsorterna och kan trivas i halvskugga. Grönkål har inga speciella krav på jorden. Den är lämplig att förkultivera och planteras ut där man skördat färdigt av något annat. Kålrot, kan skördas efter 12-14 veckor. Majrova, smakar som mild kålrot. Är mycket lättodlad och kan skördas cirka 8 veckor efter sådd. Mangold är tvåårig. Ger skörd under lång period och kan övervintra och ge tidig skörd. Skördas efter 8-10 veckor. Kan sås i september och ger tidig skörd nästa år. Möjligen kan man så vid skolstarten i augusti och skörda samma höst. Gallra gärna, så blir bladen stora. Röd mangold är vacker med röda stjälkar och gröna blad. Regnbågsmangold har stjälkar med flera vackra färger. Morot är ganska krävande och behöver gallras i flera omgångar. Tar 15 veckor från sådd till skörd. Palsternacka är härdig, lättodlad och ger stor skörd. Det lönar sig dock att rensa ogräs i början. Palsternackan växer som mest i september-oktober. Skörda vid första höstfrosten. Plocksallat är lättast att odla av salladssorterna. Det finns röd och grön. Trivs bra på de flesta jordar. Blir bäst under fiberduk som håller jorden fuktig och skadeinsekter borta. Är snabbväxande. Vintersallad passar att så i augusti/september och skördas då på hösten. Potatis. Börja med bra sorter som Maria, Grata, Bellona, Ukama. Välj en mjölig eller en fast sort alltefter önskemål. Börja skörda efter blomning. Välj en tidig potatissort för en förskola; den blir då klar före midsommar. Har man ont om plats kan man sätta potatis i en hink. Pumpa kan förkultiveras 2-3 veckor och kan planteras på trädgårdskompost då frostrisken är över. Det går också att direktså på friland och ha fiberduk över. Det finns fiberdukstunnlar att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Pumpa kräver dock mycket vattning. Squash har samma krav som pumpa, mycket vatten. Förkultiveras 3-4 veckor, därefter tar det 6-8 veckor till skörd. Frostkänslig. Vill ha en varm och skyddad plats, gärna på en komposthög. 20

Schalottenlök är härdigare än vanlig gul lök. Sätts som sticklök. Lök är allmänt lättodlad. Kan skördas i olika växtfaser. Sockerärt välj sort beroende på klimat, gärna en lågvuxen sort. Tar 10-12 veckor till skörd i augusti - september. De flesta sorter behöver bindas upp. Liksom andra ärtväxter ökar sockerärten kväveinnehållet i jorden eftersom bakterier på rötterna fixerar luftens kväve. Ett alternativ kan vara bondböna. Den kan sås redan i maj, alltså tidigare än andra ärtor/bönor, och har vacker blom. Sparris kan man ha i en rabatt för dess sirliga blad. Den är flerårig. Vitlök sätts på hösten. En klyfta som sätts i september-oktober kan skördas som en knippa klyftor före midsommar nästa år. Bärbuskar Det är ett dilemma att många bär mognar under sommaren medan barnen är borta, men följande bärbuskar kan övervägas: Krusbär får mogna bär i augusti. Det finns gröna, gula och röda sorter. Vissa är resistenta mot mjöldagg. Krusbär bör ha den soligaste och luftigaste platsen i bärodlingen. Efter några år bör gamla och nedliggande grenar gallras bort. Fruktträd Fruktträd lämpar sig inte som klätterträd. Grenar brister lätt. Ordna en skyddsbarriär mot klättring. Äppelträd Många gamla svenska sorter behöver hållas igång så att de inte försvinner. Adoptera gärna en äppelplanta ympad med en eller flera ovanliga sorter. Man kan få information om gamla äpplesorter i Anton Nilssons bok: Våra äpplesorter. Deras historia, egenskaper och kännetecken, som kan lånas på biblioteket, och välja vilka sorter man vill ha. Beställ en äppelplanta ympad med t ex tre sorter hos Julita gårds trädgårdsavdelning, tel 0150-912 90. Skolor och förskolor bör hellre välja vinteräpplesorter än sommaräpplen. Gråpäron den ger skörd vartannat år. Skörd cirka 10 år efter plantering. Plommon Ett tips är sorten Jubileum, som är en förbättring av Victoria. Surkörsbär, skuggmorell. Bären mognar i augusti. Nordia, körsbärsbuske. Båda självfertila. Svarta vinbär är oftast härdiga och tål skugga. Välj sorter som är resistenta mot mjöldagg, till exempel Storklas och Polar. Sköts i princip som krusbär. Bären mognar litet tidigare än krusbär. 21

Växter till prydnad på förskola och skola Växter på förskola och skola är hårt trängda och riskerar att bli nedtrampade eftersom det är så ont om mark. Man kan då satsa på upphöjda odlingsbäddar och kläng- och klätterväxter. Man kan också fråga parkingenjören på stadsdelsförvaltningen om man kan få använda en liten yta på närliggande parkmark. Ettåriga växter kan vara enklare och mer intresseväckande för en förskola/skola än perenner. Det är fängslande att se ett frö utvecklas till planta och se hela livscykeln från frö till frö. Ettåriga växter har i allmänhet lång blomningstid. Rabatten kan gärna få vara litet vildvuxen under sommaren. Man kan sedan rensa bort det värsta ogräset och ordna upp odlingen inför skolstarten. Ta reda på växtförhållandena för arterna och blomningstid, färg på blommor och höjden när du planerar odlingsstället. Några härdiga arter: Ettåriga (annueller) Man kan så fröna senare än normalt för att få en sen blomning. Det är bra med svenskodlat frö, växterna är då anpassade efter vårt klimat. Blåklint. Skyddsvärt åkerogräs. Sås på odlingsplatsen och blommar från juli till början av med enkla blommor eller dubbla. Sås på odlingsplatsen. Självsår sig lätt. Solros. Förkultiveras eller sås på friland. Kan bli 3 meter hög. Binds upp vid käpp. Blommar i augusti september. Fröna uppskattas mycket av fåglar på vintern. Trädgårdskrasse. Andra bra krassesorter finns också. Sås på friland och blommar hela sommaren fram till dess att frosten kommer. Vallmo. Det finns ettåriga förutom fleråriga. Sås vid skolavslutningen för att blomma sent på sommaren. Fleråriga (perenner) Här gäller det verkligen att planera odlingsbädden noga eftersom växterna ska finnas kvar år från år. De flesta perenner klarar ett jorddjup på 40 centimeter. Sätt hellre flera plantor av samma art än många olika. För förskola och skola är blomning vår och sensommar - höst att föredra om barnen och personalen ska hinna njuta av blommorna. Vårblommande lökar är också ett alternativ till perenner. För sol minst halva dagen och ordinär trädgårdsjord: Vinteriberis. Vintergrön marktäckare med blomning maj juni. Trivs i sol skugga. Löjtnantshjärta. Blommar i maj juni. Kantnepeta. Blomning juni september. Klipps ner på våren. Praktrudbeckia. Blommar i juli september. Höstöga. Blomning i augusti september. 22

För skuggig och fuktig miljö: Astilbe. Blommar i juli augusti. Funkia. Många olika arter. Blommar i juli september. Mycket dekorativa blad. För skuggig och torr miljö: Hjärtbergenia. Blommar i april maj. Vintergrön. Stora, hjärtformade blad. Jättedaggkåpa. Blomning i juni september. Frodigt bladverk som klipps ner på våren. Klätterväxter Slingrande växter som kaprifol behöver bindas upp vid stöd av något slag. Klätterväxter med häftrötter eller häftskivor, till exempel klätterhortensia och rådhusvin, fäster på underlag och klarar att ta sig upp själva. Klematis är exempel på en klängväxt som fäster sig genom att bladskaft snor runt ett stöd och den behöver därför tunna spaljéer eller nät. Rosor är exempel på hak- och spärrklättrare som hakar tag i ett underlag med taggar och sidoskott och tar sig upp i en grov spaljé. Ibland behöver de bindas upp. Här är det vajrar som växterna klättrar 23

Klätterhortensia. Självklättrare. Växer först långsamt, tar sedan fart och växer kraftigt efter ett par år. Blir 3-6 meter hög. Klättrar gärna i glesa träd. Trivs i lätt skugga. Blommar i juni-juli. Pipranka. Slingerväxt som också växer långsamt i början för att senare skjuta fart. Måste ledas med störar eller spaljéer. Trivs i skugga. 5-10 meter hög. Frodig med stora hjärtformade blad. Blommar i juni-juli. Vildkaprifol. Slingerväxt, sorterna Serotina och Liden anses bra. 3-5 meter hög. Blommar i juli-augusti. Doftande blommor. Bokarabinda. Snabbväxande slingerväxt, 8-15 meter hög. Trivs bäst i sol men klarar halvskugga. Behöver trådar eller spaljé att klättra i. Blommar i juliseptember. Alpklematis. Klättrar med bladklängen.1,5-2 meter hög. Klarar skugga. Blommar i majjuni. Fina fröställningar. Clematis-hybrider. Många namnsorter. 2-4 meter hög. Blomningstid och färg på blommor varierar. Vill ha sol men rotområdet i skugga. Speciellt gullklematis har roliga fröställningar. Rådhusvin. Klättrar med häftskivor. 5-15 meter hög. Lämpligt läge är sol halvskugga. Mycket vackra höstfärger. Giftiga växter Växter som bör undvikas på förskolegården: Texten är hämtad ur Grönare liv för allergiker av Eva Janson och Ann-Britt Sörensen med författarens tillstånd att ge till förskola/ skola. Idegran, allt utom det geléaktiga bärhöljet är giftigt, fröet är giftigt. Idegranen är tvåbyggare, det finns han- och honplantor och man måste ha en av var för att få bär. Det finns hankloner att köpa som alltså inte ger bär. Sävenbom, Junipers sabina, är mindre giftig men har en växtsaft som kan vara irriterande. Kalmia bör undvikas om man har små barn, hela busken är giftig, speciellt den bredbladiga sorten. Järnek har giftiga bär. Murgröna Hedera helix, och varianter kan ge hudirritationer vid upprepad kontakt. Bären är något giftiga, kan ge kräkningar och diarré. Skuggröna, Pachysandra terminalis, är giftig. Små barn bör inte leka bland plantorna. Liguster har små, något giftiga bär. Fläder, alla typer har giftiga bär. Vid upphettning förstörs dock giftet. Glanshägg, P. serotina, innehåller blåsyra. Bär och bark kan orsaka hudbesvär och irritation på 24

slemhinnor. Färgginst har små giftiga ärtbaljor. Brakved, bären är giftiga och söta i smaken, bör undvikas där små barn vistas, samma sak gäller för getapel. Brakved är värdväxt för citronfjärilens larver. Alla buskar av sorterna try, olvon, snöbär, paradisbuske och trädgårdsprakttry har något giftiga bär. Blå snokört, Echium lycopsis och Ricin, båda ettåriga växter, har giftiga frön. Tidlösa, giftig, innehåller giftet colchinin. Opiumvallmo, Papaver ska undvikas. Lupin, giftiga frön. Liljekonvalj, de röda bären är giftiga. Giftiga trädgårdsörter Belladonna, har giftiga bär liksom stormhatt och kermesbär, Phytolacca. Nunneörten har giftiga knölar. Följande växter kan orsaka hudbesvär: Björnloka, solvända Helianthemum, solbrud Heleninum, tagetes, Mose brinnande buske, romersk riddarsporre, gulltörel Euphorbia polycroma, vinruta Ruta graveolens, röd hundrova, Bryonia. Krysanthemum, rölleka, kamomill, och slåttergubbe hör till ett antal växter som kan ge kontaktallergi. Bör undvikas där barn vistas. Bruna bönor och rosenbönor, råa bönor är giftiga. Aucuba japonica är en ettårig utplanteringsväxt som är giftig och kan ge hudbesvär. Nicandra physalodes, ballongblomma, är giftig och kan ge hudbesvär. Gullregn, hela växten är giftig. Baljorna innehåller giftet cytinin. Bör undvikas i barnmiljöer. Tibast, en av de giftigaste växterna. Giftiga vilda örter Sprängört, skelört, odört, vildpersilja, trolldruva, nattskatta, bolmört, spikklubba. 25

Markbeläggning Det kan vara svårt att välja markbeläggning till en förskoleeller skolgård. Det finns experter på området, exempelvis landskapsarkitekter som man kan konsultera. Det kan också vara bra att gå och titta på olika gårdar för att få tips. Här följer några tankar. Ofta vill man ha gräs, men detta kan vara problematiskt på en liten innerstadsgård. Gräsytan slits fort på en gård med många barn och den slutar ofta som en lerpöl. Om man har en stor gård kan man kanske välja en liten del där man kan ha en gräsplätt. För att slippa asfalt på hela gården kan man låta lägga grus på en yta.fördelarna med grus är att ytan är mjukare än asfalt och att den släpper igenom vatten så att det inte blir pölar på gården. Det är också lättare att gräva en odlingsyta om man har grus istället för asfalt. Det finns många olika grusfraktioner och den som brukar användas på ytor för barn är stenmjöl. Om man vill ha en hård markyta som ska vara lätt att använda för cykling, bollsporter med mera så är asfalt bra. För att göra asfaltsytan lite mindre tråkig kan man måla mönster, hagar eller bollrutor. Man kan också välja en färgad asfalt. Andra hårda markbeläggningar är stenhällar, betongplattor med mera. Marken kan göras intressantare om man använder olika material på olika ytor. Skapa en miljö som stimulerar barns fantasi. I leken kan den grå grusytan bli vatten medan stenplattorna blir land. Gör gångar som barnen kan springa och cykla på. Uteplats Många barn behöver undanskymda platser dit man kan dra sig undan när det blir för stojigt på gården. Många barn vill också att det ska finnas en undanskymd yta där de kan vara ifred, berätta hemlisar och annat. Gör trevliga sittplatser som lockar ut barn/ elever/personal. Rama in sittplatsen med grönska så blir den extra attraktiv. Undervisning utomhus Gör en plats utomhus där man kan äta, ha lektioner och samlingar under sommarhalvåret. Man kan till exempel göra ett lusthus eller en pergola. Arrangera gårdsdagar För att engagera så många elever/ barn/personal/föräldrar som möjligt så kan det vara bra att arrangera återkommande gårdsdagar då man gemensamt arbetar på gården och avslutar med något trevligt som grillning eller fika. På dessa dagar brukar man kunna få väldigt mycket gjort. Inför en utemiljötimme på fredagar då barnen/eleverna gör något på gården tillsammans med exempelvis vaktmästare, lärare, slöjdlärare, förskollärare. 26

Litteraturtips Åkerblom Petter, Skolträdgårdens ABC, Movium 1990. Andersson Maud, von Bothmer Stefan och Åkerblom Petter, Tio år med skolträdgården, Movium serien Stad och Land, 1999. Med gröna fingrar. Trädgårdsrådgivarnas praktiska handbok.hushållningssällskapens MultiMedia 1997. Drougge Susanne, Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen, en beskrivning av I Ur och Skurs metoder, Friluftsfrämjandet Utebolaget 1999. Olsson Titti et al, Människans natur, det grönas betydelse för vårt välbefinnande, Byggforsknings-rådet1998. Lindholm Gunilla, Skolträdgården, vuxnas bilder, barnets miljö, Movium serien Stad och Land 1995. Norén-Björn, Mårtensson, Andersson, Uteboken, Barnmiljörådet, Movium och Liber utbildning 1993. Bengtson, Per och Lewander, Maria, Vilda grannar. Handbok för en naturvänlig omgivning. Naturskyddsföreningen 1997. Bengtson, Per, Isakson, Per och Lewander, Maria, Naturskyddsföreningens fjärilshandbok 1996, Dammhandbok, om konsten att skapa småvatten 1997 samt Bygga bo handbok 1998. Hemsidor Skapande Uterums hemsida: http://www-uterum.slu.se Gröna skolgårdar i Lund: www.skolor.lund.se/naturskola/ gronasko/gronadefault.htm Grönskande levande gårdars hemsida: www.gronskande.gardar.stockholm.se Naturskyddsföreningens hemsida: www.snf.se och föreningens sida om vilda grannar: www.vildagrannar.snf.se Studiebesök Tomteboda skola, Tomtebodav.11 i Solna Tom Tits Experiment, Storgatan 33 i Södertälje Junotäppan, Prästgatan 33 i Gamla Stan Skansen, naturstigen, dammen och fjärilsrestaurangen Exempel på försäljare av pil Agrobränsle AB, Box 1743, 701 17 Örebro, tel 019 / 21 78 81 www.agrobransle.se Salix kan beställas direkt via Internet. Här kan man beställa ett färdigt paket för en lövkoja eller ett staket. Svartsjö Anstalten på Ekerö, Jordbruket, tel 51 92 256 Man får åka ut och hämta sticklingarna själv. Lillöhus AB Lillöhus AB, Lillö Kungsgård, 291 61 Kristianstad Tel. 044-21 21 44, 0708-17 23 73 27

28

Agenda 21 innerstaden lokal samverkan för en hållbar stad Spännande och naturnära gårdar för barn är en del av helt paket med stöd till er som vill arbeta med mer grönska, fler mötesplatser och social samvaro, bättre trafiksituation eller göra andra konkreta miljöinsatser i er närmiljö. Faktabladet Agenda 21 innerstaden ger er en introduktion till detta samlade material och till hur ni kommer igång. Guider och faktablad finns för följande teman: Energihushållning Agenda 21 innerstaden Kompostera i innerstaden Fastighetsnära källsortering Spännande och naturnära gårdar för barn Cykelpool och cykelförvaring Vatten som resurs på gården Livsmedel Bilpool En mängd kunskap, erfarenheter och idéer kring gårdsutveckling finns samlade i handledningen Gårdspraktika och i inspirationsskriften Goda Exempel. Guider och faktablad beställs genom Agenda 21-samordnaren i din stadsdel eller via webplatsen www.gronskande.gardar.stockholm.se. Agenda 21 innerstaden är en del av miljöarbetet i Katarina Sofia, Maria Gamla Stans, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms stadsdelsförvaltningar. Telefon: 08-508 10 790 E-post: agenda21innerstaden@stockholm.se 29