Kontor [dubbelklicka för att ändra] Strategi för energieffektivisering Södertälje kommun 2010-2014 inom ramen för Energieffektiviseringsstödet
Datum: 2011-03-31 Handläggare: Liselotte Löthagen Diarienummer: KS 11/149 2
Innehållsförteckning 1. Inledning...4 1.1 Rapportering, uppföljning och ekonomisk redovisning...4 1.2 Ekonomisk plan...5 2. Nulägesbeskrivning...5 2.1 Byggnader...5 2.2 Transporter...7 3. Nulägesanalys...8 4. Handlingsplan med åtgärder...9 4.1 Mål...9 4.2 Åtgärder...9 4.2.1 Byggnader...11 4.2.2 Transporter...12 3
1. Inledning Kommuner och landsting är viktiga aktörer för att uppnå nationella energi- och klimatmål. Sedan 1 januari 2010 finns en förordning om energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting. Förordningen syftar till att kommuner och landsting ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi. Stöd för strategiskt arbete lämnas under åren 2010-2014, som en del av regeringens femåriga nationella program för energieffektivisering. Strategin ska omfatta kommunens egen förvaltning respektive kommunens hel- och majoritetsägda bolag. Arbetet med att ta fram strategin har gjorts i samarbete med Telges energistrategiska grupp, Samhällsbyggnadskontoret Upplåtelser och tillstånd och Driftenheten samt Kultur- och fritidskontoret. Målen för den energieffektivisering kommunen avser att uppnå ska omfatta byggnader och transporter i den egna verksamheten. Målen ska anges i MWh per år till 2014 och till år 2020 samt som procentuell minskning av energianvändningen mellan basåret och år 2014 respektive år 2020. De satta målen har sin grund i övergripande mål från remissutgåvan Klimatstrategi och energiplan för Södertälje kommun 2011-2014. Rapportering av åtgärdsarbetet och ekonomisk redovisning ska ske till Energimyndigheten sista mars varje år under perioden 2011-2014. 1.1 Rapportering, uppföljning och ekonomisk redovisning Ansökan om att få ta del av energieffektiviseringsstödet lämnades in innan den sista juni 2010. Basår för de insamlade uppgifterna till nulägesanalysen ska då vara 2009. En strategi för energieffektivisering, som utgörs av en nulägesanalys och handlingsplan med åtgärder ska lämnas in senast den 31 mars 2011 till Energimyndigheten. Strategin ska omfatta kommunens egen förvaltning respektive kommunens hel- och majoritetsägda bolag. Hur strategin ska utformas och vad som ska följas upp och rapporteras regleras i de föreskrifter och allmänna råd som Energimyndigheten beslutat om, STEMFS 2010:1. Stödet får användas till lönekostnader, internutbildning och i viss mån tryckkostnader. All uppföljning och rapportering sker genom att varje kommun eller landsting som beviljats stöd årligen rapporterar vissa uppgifter till Energimyndigheten via ett elektroniskt system. Rapporterade uppgifter kommer att användas för att beräkna effekter av energieffektiviseringsarbetet. Uppgifterna justeras centralt, t.ex. vad gäller normalårskorrigering för köpt energi och eventuellt omräkning av areor till Atemp. Vid myndighetens uppföljning och utvärdering kommer de omständigheter som har betydelse för beräkningen av effekter att beaktas, exempelvis att en förändring av energiläget kan bero på en kommuns eller landstings tillväxtförhållanden. Kommuner och landsting som har beviljats stöd ska året efter ansökan och beslut om stöd rapportera: - sin fastställda strategi för energieffektivisering - hur stödet har använts under det första året och - de åtgärder enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter som kommunen eller landstinget avser att genomföra till och med 2014. Rapportering av åtgärdsarbetet och ekonomisk redovisning ska ske till Energimyndigheten sista mars varje år under perioden 2011-2014. 4
1.2 Ekonomisk plan Energieffektiviseringsstödet är 345 000 kr per år vilket blir 1 725 000 kr under perioden 2010-2014. 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Byggnader De fastighetsägande bolagen Telge Bostäder, Telge Fastigheter och Telge Hovsjö samarbetar inom den Energistrategiska gruppen som fram till den 23/3 2011 leddes av Telges miljöstab. Deras miljöarbete regleras ibland annat i styrdokumentet Miljöprogram för byggande och förvaltning. Bolagen strävar efter att minska andelen fossil el och värme till förmån för förnybar energi och i varje nyproduktions- och ombyggnadsprojekt skall möjligheten till utnyttjande av förnyelsebar energi utredas och där möjlighet ges skall övergång till förnyelsebar energi ske. Fastighetsbolagen ska använda energi så effektivt som möjligt och minimera användningen. Åtgärder kan vara tilläggsisolering av vind eller fasad, värmeåtervinning, tätningsåtgärder, översyn av styrinstallationer etc. Vilka kostnadseffektiva åtgärder som skall vidtas i respektive projekt bestäms i samråd med bolagens energisamordnare och projektledare. Driftentreprenören träffar förvaltningen en gång per månad och redovisar mätningar, avläsningar, driftstatistik och åtgärder för att minska mediaanvändningen. När bolagen bygger nytt ska byggnadens specifika energianvändning vara 30 % lägre än kraven i Boverkets byggregler, BBR 2008 inklusive supplement 2009 BBR16. Detta innefattar köpt energi för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer: pumpar, fläktar och övrig fastighetsel. Verksamhetsel ingår inte i begreppet. Mätare för nettomätning installeras i nya byggnader Samtliga av de kommunala bolagens fastigheter, både bostäder och lokaler, är energideklarerade. Inom Telge koncernen finns en värmepumpspolicy som syftar till att värmepumpar som huvudsaklig uppvärmningsmetod av fastigheter inte ska förekomma i Söderenergis 1 system med vissa undantag i Järna. Nästan samtliga kommunala fastigheter som ligger inom fjärrvärmeområdet är idag anslutna till fjärrvärmenätet förutom ett antal förskolor. Andelen förnybart bränsle för uppvärmning av fastigheterna är högt i och med den höga andelen biobränslen i fjärrvärmens bränslemix. I områden som inte är fjärrvärmeförsörjda finns verksamhetslokaler samt några bostadshus som värms upp med pellets, solvärme, bergvärme samt el. Alla byggnader försörjs med grön el som är producerad av minst 10 % vindkraft och resterande del från vattenkraft. Fjärrkyla finns i kommunen men inga kommunala byggnader kyls med detta. Södertälje kommun har i bolagen Telge Bostäder och Telge Hovsjö ett bestånd på knappt 12 000 allmännyttiga lägenheter och övervägande delen är byggda under miljonprogramstiden. Den sammanlagda ytan för bostäderna är drygt 1 154 300 Atemp m2. I denna yta ingår inte de bostäder som är fristående radhus med eluppvärmning. Den totala energiförbrukningen ligger på 172 087,5 1 Delägt kommunalt energibolag med kraftvärmeverk. 5
MWh/år, uppdelat på fjärrvärme 148 526 MWh/år, el 23208 MWh/år, biobränsle 256 MWh/år och olja 97,5 MWh/år. Telge Bostäder deltar i energiutmaningen Skåneinitiativet, SABO, där målet är att minska energiförbrukningen med 20 % till år 2016. Basåret är 2007. Vid renovering av fastigheter i Telge Bostäder genomförs ett så kallat fempunktsprogram. Fempunktsprogrammet syftar till att minska energianvändningen i fastigheterna och innebär: 1. Vattensparåtgärder för att minska vattenförbrukningen 2. Täta hus: felaktigt drag; täta fönster, dörrar och fasader 3. Klimat/isolering: tilläggsisolera vindar och bjälklag 4. Energifönster: byta till välisolerade fönster 5. Värmeåtervinning: återvinna värmen i ventilationen Telge Bostäder bedrev 2009 ett pilotprojekt med bland annat installation av varmvattenmätning i ett bostadsområde. Samtliga undercentraler är datoriserade. IMD, Individuell Mätning Debitering, av värmeförbrukningen är under införande. Telge Hovsjö har inlett ett arbete med mätning av varmvatten och värmeförbrukning husvis i ett bostadsområde under 2010. Telge Nät har installerat nya elmätare så att alla kunder nu har månadsvis avläsning vilket gör att kundernas incitament att minska sin elförbrukning har ökat markant. Lokalytan inom den kommunala organisationen är ungefär hälften av bostadsytan, 469 009 Atemp m2. Telge Fastigheter äger majoriteten av lokalerna som i huvudsak är verksamhetslokaler men även affärslokaler. En mycket liten andel lokaler ägs av den kommunala förvaltningen med ett brett fält av användningsområden. Det är allt ifrån idrottsanläggningar, kursgårdar, industrilokaler, campingverksamhet men även i viss mån bostadshus, arrendegårdar, eller fritidshus. För ett fåtal av dessa betalar den kommunala förvaltningen el- och/eller värmekostnaderna. Bruksarean för dessa byggnader är 7429 m2. Den totala energianvändningen i den kommunala organisationens lokaler är 74 875 MWh/år, uppdelat på 54 064 MWh/år fjärrvärme, 18 966 MWh/år el, 1787 MWh/år biobränsle och 58 MWh/år solvärme. Elkostnaden i Telge Fastigheters bestånd betalas på schablonbasis, verksamheten står för 80 % och de övriga 20 % betalas av bolaget och räknas som fastighetsel. Ett samarbete pågår mellan Telge Fastigheter och den kommunala förvaltningen i syfte att skapa större incitament att spara el hos hyresgästen. Det skulle handla om att Telge Fastigheter betalar hela elkostnaden. Telge Fastigheter har arbetat med nyckeltal/riktvärden för typfastigheter från REPAB som grundar sig på flera års energistatistik. Efter energideklarationsarbetet finns det ett referensvärde, statistiskt intervall, som kommer att ses över för att fånga upp nyckeltal för likvärdiga fastigheter. Den totala energikostnaden för bostäder och lokaler är 215,2 miljoner kr/år. Telge Fastigheter har fått flera nybyggda förskolor Greenbuilding-certifierade men även befintliga skollokaler. Dessutom är ett äldreboende under byggnation som byggs efter Greenbuildingstandard. Telge Fastigheter har övergått från att kyla soprum till bioteknik med bakterier vilket har medfört en energibesparing på 16 000 kwh per soprum och år. Denna teknik används även för fettavskiljare och köksventilation. Telge Fastigheter har tillsammans med Telge Återvinning tagit 6
fram miljövänliga sopsorteringsbodar Biobodar, för kommunala verksamheter. Dessa är fristående moduler som är självförsörjande på både el och vatten. Under 2011 kommer sex bodar att placeras ut. 2.2 Transporter Sedan 2002 när Bilpolicyn antogs har målet varit att 75 procent av fordonsflottan skulle drivas med fossilfria bränslen 2007. Detta mål uppnåddes inte på grund av att det inte fanns fossilfria dieselbränslen att köpa in. Sedan 2009 har kommunfullmäktige haft som inriktningsmål att den kommunala organisationen ska bli fossilbränslefri. Den totala bränsleförbrukningen i den kommunala organisationen är drygt 871 m3/år, uppdelat på 615,8 m3 bensin, 115,6 m3 diesel och 139,6 m3 etanol. I förslaget till Klimatstrategi och energiplan för Södertälje kommun 2011-2014, som är ute på remiss till mitten av juni 2011, föreslås att detta ska mål ska uppnås 2020. Den kommunala förvaltningen ska sedan 2010 följa Riktlinjer för tjänsteresor. Syftet med riktlinjerna är att styra och följa upp kommunens tjänsteresor för att minska klimat- och miljöpåverkan samt att styra mot kostnadseffektiva och trafiksäkra resor. Riktlinjerna gäller för alla resor som görs i tjänsten av anställda eller förtroendevalda och bekostas av kommunen. Det har tidigare inom den kommunala förvaltningen bedrivits projekt med ecodriving vilket dessvärre inte medförde att bränsleförbrukningen minskade. Det saknas incitament och regelverk för kommunens fordonsanvändare att successivt byta ut till fossilbränslefria bilar. Idag är regelverket för avskrivning av fordon fem år. Då löses leasingavtalet och bilen övergår i kommunens ägo. Om fordonet fortfarande är funktionsdugligt blir den kvar i kommunens ägo och hyrs ut till reducerat pris. Personbilsflottan i den kommunala organisationen består av 344 stycken fordon varav 155 av dessa är miljöbilar. 140 stycken av den totala kommunala organisationens fordon är leasade och 9 är förmånsbilar. Den kommunala förvaltningen äger 120 stycken fordon och de kommunala bolagen 75 stycken. Av det totala antalet fordon är omkring 135 lätta lastbilar. Körda fordonskm för de leasade fordonen är 1 400 000 fordonskm/år, för förmånsbilarna 90 000 fordonskm/år och 1 950 000 fordonskm/år för de fordon den kommunala organistionen äger. Körda fordonskm för anställdas privata bilar i tjänst uppgår till 686 888 fordonskm/år. Samhällsbyggnadskontoret, Sbk, Bilförvaltning leasar och driftar den kommunala organisationens samtliga fordon. De har också en egen bränsledepå där den kommunala organisationens bilar kan tankas med bensin, etanol eller Ecopar. Endast diesel ska dock finnas kvar i depån. Vissa verksamheter och huvuddelen av de kommunala bolagen tankar på publika bensinstationer med tankkort. Detta kommer så småningom att gälla för alla bilanvändare inom den kommunala organisationen vars fordon inte går på diesel. 2009 startade ett pilotprojekt med en bilpool i Stadshuset som administrerades av Sbk Bilförvaltning. Målet med bilpool är att minska kommunens kostnader för bilar och samtidigt öka tillgängligheten på miljövänliga transporter. Andra vinster är möjlighet till samåkning samt att minska förekomsten av dubbelarbete kring drift och skötsel av bilar och transporter. 7
Bilpoolen har under senare delen av 2010 upphandlats för att kunna drivas av en extern aktör. Då öppnas även möjligheten att erbjuda allmänheten möjlighet att hyra bilar från bilpoolen. För personalen i Stadshuset finns också möjlighet att använda cykelpool samt låna SL-företagskort. 3. Nulägesanalys Vid energieffektivisering av befintlig bebyggelse sparar man mest växthusgasutsläpp genom att minska elförbrukningen. Genom att konvertera från elvärme och olja till fjärrvärme där det är möjligt eller annan förnybar uppvärmningsform minskar växthusgasbelastningen 5-6 gånger mer än vid åtgärder som syftar till att energieffektivisera fjärrvärmen. Att energieffektivisera för att minska värmeförbrukningen ska man naturligtvis också göra. Bränslena som används för att framställa värme har även andra användningsområden, till exempel kan träråvara förgasas och bli till biogas som kan användas som drivmedel i fordon. Dessutom kräver biobränsleframställningen både större markytor vid framställning och större volymer än fossila bränslen vid omvandling av energi. Prognoser för el- och oljepriser är att de pekar stadigt uppåt vilket kräver att den kommunala organisationen ser över sitt fossilbränsleberoende och därmed minskar sin sårbarhet. Vid nybyggnation ska de fastighetsägande bolagen bygga fastigheter vars energianvändning ska vara 30 % lägre än BBR:s krav. Den nya bebyggelsens andel av den befintliga är fortfarande mycket liten men en lägre energiförbrukning kommer ändå få genomslag redan på kort sikt eftersom energikostnaderna blir lägre för de verksamheter som inryms i dessa byggnader. Energipriserna tenderar att stiga, främst på elmarknaden. Lokalt producerad energi kommer troligen att öka i anslutning till såväl kommunala byggnader som privata. En annan viktig del i energieffektiviseringsarbetet är att skapa incitament för besparing av el och värme av de verksamhetsutövare som finns i de kommunala verksamheterna. När mätare så småningom kommer att installeras ökar incitamenten hos verksamhetsutövare. Det är viktigt att kombinera detta med internutbildning om vad olika beteendeförändringar kan leda till för besparingar och vilken nytta det gör ur klimatsynpunkt. Likaså behöver viss del av de besparingar som görs via beteendeförändringar går tillbaka direkt till verksamheten. Energimyndigheten har gett förslag på energikrav för nära nollenergihus. Utifrån detta förslag har Boverket i sin tur utarbetat ett förslag som kommer att ingå i en ny BBR. De båda myndigheternas förslag ska först presenteras i en proposition där bland annat nära nollenergihus ska definieras och hur stor energibesparing dessa skulle generera. Propositionen ska överlämnas senast våren 2012. De fastighetsägande kommunala bolagen kommer enligt sitt Miljöprogram för byggande och förvaltning Dagens regelverk för avskrivning av fordon medför att efterfrågan på äldre fordon ökar eftersom dessa hyrs ut till reducerat pris. Detta i sin tur leder till att färre nya fordon köps in och att kommunen blir fast i ett fossilbränsleberoende. Brytpunkten för att välja en bilpoolsbil eller långtidshyra en bil går vid ca 700 mil/år och person. Det vill säga att upp till en körsträcka på 700 mil per person och år så är det mest kostnadseffektivt att använda bilpoolen för sina resor. Om bilpoolen används optimalt kommer kommunens kostnader för bilar att minska och samtidigt ökar 8
andelen miljövänliga transporter. Avgörande för att få den kommunala förvaltningens fossilbränsleanvändning att minska är att Riktlinjer för tjänsteresor efterlevs vilket hänger mycket på de olika kontorens chefer som ska godkänna egen bil i tjänst. Kurser i eco-driving kan förhoppningsvis få bättre effekt om de kombineras med klimatutbildning och i första hand vänder sig till dem som visar intresse för att delta och som dessutom kör mer än 700 mil/år, då det lönar sig att långtidshyra ett fordon. I de fordon vars förare har gått kurs i eco-driving kan man i första hand sätt in telematiclösningar för att mäta drivmedelsförbrukningen. Den kommunala organisationen har inriktat sig på etanolfordon vilket i dagsläget inte är ett energieffektivt bränsle. Vad bränslet har utvunnits ifrån är också av betydelse för en hållbar utveckling. Biogasbilar ses inte heller som ett alternativ på grund av brist på gas i regionen. Elhybrider är fortfarande för dyra att köpa in. Om Bilpolicyn ändras så att Transportstyrelsens definition på miljöbil ska gälla vid val av fordon som ska leasas kan manistället övergå till att leasa bränslesnåla dieselbilar. Snart kommer en ny diesel på marknaden som innehåller 15 % tallolja. Senare kommer även en diesel med 30 procentig inblandning av tallolja finnas på marknaden. Forskning pågår för att hitta andra bioprodukter att blanda in i dieseln än tallolja. Inom en nära framtid kan även en 100 procentig miljödiesel vara möjlig att köpa vilket då kommer att innebära att den kommunala organisationen kan bli fossilbränslefri. När den kommunala organisationen övergår till stationstankning blir det lättare att överblicka den totala drivmedelsförbrukningen och dess kostnader. Det är också viktigt att i bokföringssystemet inom den kommunala förvaltningen dela upp samtliga drivmedel i olika poster för att lätt kunna följa upp KF:s mål om kommunal fossibränslefri organisation. 4. Handlingsplan med åtgärder Nedan följer målen för byggnader och transporter för målåren 2014 och 2020. Därefter följer åtgärder som rör byggnader, transporter samt övrigt. Inom parentes efter respektive åtgärd står ansvarigt kontor eller kommunalt bolag samt vilket eller vilka år som åtgärdsarbete kommer att pågå. 4.1 Mål En årlig energieffektivisering på två procent per år gäller för byggnader och transporter. Till år 2014 är målet att en 8 procentig energieffektivisering har uppnåtts i jämförelse med 2009 och till år 2020 en 20 procentig energieffektivisering. I MWh blir det till år 2014 en minskning med 14573 MWh för byggnader och till år 2020 41196 MWh och för transporter 8,97 MWh till år 2014 och 25,35 MWh till år 2020. 4.2 Åtgärder Av de sex åtgärderna ska ju minst två väljas. Åtgärderna 4, 5 och 6 har valts. 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 9
3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. 10
4.2.1 Byggnader TF= Telge Fastigheter, TB= Telge Bostäder, TH= Telge Hovsjö, Sbk= Samhällsbyggnadskontoret, Kof= Kultur- och fritidskontoret. Konvertera minst tre stycken eluppvärmda verksamhetslokaler till andra energislag per år (TF). Vid all nybyggnation eller större ombyggnationer skall alla fastigheter certifieras för partnerskap i GreenBuilding vilket innebär 25 % mindre än BBR:s krav vid nybyggnation eller 25 % mindre energianvändning vid ombyggnation (TF 2011-). Curlinghallens kylkompressorsystem ska bytas ut till ett energieffektivare system (Kof 2011-2012). Energideklarera Samhällsbyggnadskontorets lokaler som ingår i rapporteringen till Energimyndigheten (Sbk 2011). Vid nyproduktion bygger bostadsbolagen lågenergihus som ligger 30 % under BBR:s krav. Vid renovering av fastigheter i Telge Bostäders bestånd används fempunktsprogrammet (TB, TH 2011-). Inom Telge Bostäders bestånd kommer under 2011 en fastighet per förvaltningsområde, totalt fem fastigheter, att väljas ut där en handlingsplan kommer tas fram för varje fastighet. Handlingsplanen syftar till att minska driftnettot per m 2 och kommer att användas som arbetsunderlag. Under 2012 och 2013 kommer 3 handlingsplaner per fastighet att tas fram (TB 2011-2013). Ta fram en handlingsplan för konvertering av bostadshus med direktverkande el (TB, TH 2013). Ta fram ett gemensamt och behovsstyrt energiuppföljningsprogram för de fastighetsägande bolagen (TF, TB, TH 2011). Arbeta med LCC-kalkyler (TF, TB, TH 2011-2020): inomhusbelysning (TB 2011) Energiutmaning mellan den kommunala förvaltningens kontorshus, Stadshuset och de kommunala bolagens, Telge koncernens kontorsbyggnad (Hållbarhetsutskottet, TF 2012-2013). Telge Fastigheter ska i samarbete med Telge Nät Energitjänster kartlägga och noggrant följa upp upp ett antal fastigheter som har mycket hög energianvändning (TF 2011-). Starta ett pilotprojekt för att installera elmätare i en verksamhetslokal respektive en affärslokal och mäta den del av den totala fastighetselen som har minst antal uttagspunkter (TF 2013). 11
Internutbilda personal inom de kommunala verksamheterna för att öka förståelsen om kopplingen mellan beteendeförändringar och energibesparingar samt energiförsörjningens koppling till klimatpåverkan. (Hållbarhetsutskottet 2013). 4.2.2 Transporter KS= Kommunstyrelsen TN= Tekniska nämnden Sbk= Samhällsbyggnadskontoret Leasingbilar ska skrivas av på fem år och därefter säljas. Fordonet ersätts vid behov av ett nytt fordon som drivs med förnybart bränsle med högre verkningsgrad än tidigare. Personbilar ska leasas i olika storlekar för att uppnå ett maximalt utnyttjande. Bränsleförbrukningen minskar därmed i motsvarade grad. (KS 2011). Ändra i Bilpolicyn så att Transportstyrelsens definition på miljöbil ska gälla för val av fordon som kan leasas (KS 2011). Ecopar som drivmedel ska bytas ut mot Evolution diesel med 15 % inblandning av tallolja (TN 2011). Skapa ett system eller någon form av telematiklösning i alla fordon som lätt kan ge en samlad bild av den totala drivmedelsförbrukningen. Som ett första steg kan de fordon som långtidshyrs och vars förare har gått kurs i eco-driving få telematic-lösningar installerade. (Sbk 2011-2013). Kombinera kurser i eco-driving med klimatutbildning till dem som visar intresse för att delta och som dessutom kör mer är 700 mil/år i tjänsten. Se över möjligheten att införa bonussystem (Hållbarhetsutskottet 2011-2014). Ta fram en förstudie om ruttoptimering inom den kommunala organisationens verksamheter samt undersöka möjligheten att ersätta vissa personbilsresor med elcyklar. (Hållbarhetsutskottet 2012). Undersöka möjligheten att ställa krav på förnybara bränslen i upphandling av entreprenörer, skolskjuts, färdtjänst samt leverantörer till kommunens verksamheter (Hållbarhetsutskottet 2011). Utöka Stadshusets cykelpool till att även omfatta Telge koncernens huvudkontor (TN, Telge AB 2012). 12