Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter.



Relevanta dokument
Bilaga 2. Källor till kap 1 3

3 Markanvändning för speciella ändamål

Markanvändningen i Sverige 2000

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Markanvändningen i Sverige

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetskraftflöden 2013

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Vad händer med marken? - Bättre markanvändningsstatistik med geodatasamverkan

Detaljplan för Gällö samhälle

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Förord. Statistiska centralbyrån i december Marie Haldorson Kaisa Ben Daher

Välkommen till Kungsbacka

Helsingborg. Områdesbeskrivning

2 Miljöpåverkande faktorer Innehåll

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning

Vattnets betydelse i samhället

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Fakta Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

Bebyggd mark i strandskyddsområden 2006, 2009 MI0807

Areella näringar 191

Kommunalt ställningstagande

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

2 Markanvändningen sektorsvis

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Statistik Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Policy Brief Nummer 2014:3

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

STHLM ARBETSMARKNAD:

Grönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Utlandsföddas företagande i Sverige

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Företagens betydelse i Härjedalen. Medlemsföretaget Järna Rosor

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning

Landareal: 19 kvkm Invånare per kvkm: 911. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Kronobergs län

Allt om näringslivet på landsbygden

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Nuteks Årsbok Jan Persson Utredare Tillväxtverket. Bildserie: aug -11

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,88. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 52. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Rör inte vår åkerjord

Marint naturreservat dominerar nytillkommet skydd. Typ av skyddat område Antal Total areal, hektar Landareal, hektar

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 95. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 384 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 427 kvkm Invånare per kvkm: 272. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 394. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 195. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Landareal: 235 kvkm Invånare per kvkm: 107. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 491. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2011 Förvärvsarbetande efter sektor 2011

Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 557. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 146 kvkm Invånare per kvkm: 431. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande efter sektor 2009

Eksjö Grönebäck 1:1. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare E-post: E-post:

Landareal: 143 kvkm Invånare per kvkm: 239. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

TEMATISK MARKANVÄNDNING

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 656. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 53 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 28. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 57 kvkm Invånare per kvkm: 643. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 56 kvkm Invånare per kvkm: 413. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Landareal: 448 kvkm Invånare per kvkm: 90. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 28. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 891 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 194. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 679 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 38. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Transkript:

Källor 113 Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter. 1 Markanvändningspåverkande förhållanden 7 Areal Lantmäteriverket; Statistisk Årsbok 1997. SOS, SCB. 7 Befolkning 1995 Befolkningsstatistik 1995, del 1. SOS, SCB. 8 Två Sverigebilder Samhällsplanering i Sverige. Ett bakgrundsmaterial från arbetsmarknads-, bostads- och kommunikationsdepartementen. Stockholm 1974. Omarbetad figur. 8 Internationella befolknings- och arealuppgifter Statistisk årsbok 1998. SOS, SCB. 9 Befolkningsfördelningen Register över rikets totalbefolkning. SCB. 9 Befolkningsförändringar och tätortsutveckling Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB, 1969; FoB 1960 1990. SCB; Folkmängd 31 dec 1995. SOS, SCB samt Tätorter 1995. Statistiska meddelanden Be 16 9601. SCB. 10 Antal sysselsatta 1995 Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 11 Sysselsättningsförändringarna Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB 1969; FoB 1970 1990; Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 12 Jordarter, berggrund, landskapstyper, neder- Sveriges Nationalatlas. SNA. börd, temperatur och vegetationsperiod 15 Ägarförhållanden Allmän fastighetstaxering SOS, SCB. 2.2 Jordbruksmark 20 Antal jordbruksföretag Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995. SM J 30 9601. SCB. 20 Antal sysselsatta Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995. SM J 64 9601. SCB; Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 20 Antal företag med trädgårdsodling Trädgårdsinventeringen. SM J 10 9702. SCB. 20 Förändring i sysselsättning FoB 1990. SCB; Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB; Jordbrukets arbetskraft 1990. SM J 9201. SCB; Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995. SM J 64 9601. SCB. 21 Produktionsområden Jordbruksstatistisk årsbok 1991. SOS, SCB. 21 Areal åker och betesmark Rapporter från lantbruksräkningen 1992. SM J 13 9302. SCB. 22 Åkermarkens användning Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995. SM J 10 9601. SCB. 22 Ägarförhållanden Rikets fastigheter 1992, del 2. SM Bo 38 9301. SCB. 22 Odling av energiskog Rapporter från lantbrukets företagsregister 1995. SM J 10 9601. SCB.

114 23 Ängar och naturbeten Ängs- och hagmarker i Sverige. Rapport 4819. Naturvårdsverket, 1997. 23 Odling av trädgårdsväxter Trädgårdsinventeringen. SM J 10 9702. SCB. 23 Förändringen i jordbruksmark Rapporter från lantbrukets företagsregister resp år. SCB. 24 Användning av nedlagd åkermark Svensk landsbygd, kulturgeografiska studier av markavändning, bebyggelse och miljö. AWE/GEBERS; Det igenväxande odlings landskapet. Publikationer 1975:2. Naturvårdsverket. 24 Tätortsexpansion på jordbruksmark Tätortsexpansion på jordbruksmark 1980 1985. SM Na 10 8701; Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar 1980 1990. SM Na 14 9201. SCB; Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701. SCB. 25 Förändring i åkerareal 1950 1995 SCB-Atlas Jordbruk. SCB. 2.3 Skogsmark och annan trädbeväxt mark 26 Sysselsatta Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 26 Tillväxten och uttag Skogsstatistisk årsbok 1998. SOS, Skogsstyrelsen samt Sveriges Nationalatlas. Skogen. SNA 1990. 26 Virkesförrådet Skogsstatistisk årsbok 1998. SOS. Skogsstyrelsen. 27 Naturliga skogsregioner. Ekologisk botanik. Hugo Sjörs. Almqvist & Wiksell. 27 Arealer, definitioner Skogsstatistisk årsbok 1998. SOS, Skogsstyrelsen; Skyddad skog i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet 1990; Skyddad natur 30 juni 1995 SM Na 41 9501. SCB. 27 Areal fjällbarrskog och fjällbjörkskog Bearbetning av uppgifter från riksskogstaxeringen. 27 Skogsmarkens andel av landarealen. Skogsdata 92. Lantbruksuniversitetet, inst för skogstaxering. 28 Fördelningen barrskog lövskog Skogsstatistisk årsbok 1998. SOS, Skogsstyrelsen. 28 Ägarförhållanden och antal företag Rikets fastigheter 1992, del 2. SM Bo 38 9301. SCB. 28 Skyddad skog Skyddad natur 30 juni 1995 SM Na 41 9501. SCB. 28 Allmänt tillgänglig mark Skogsstatistisk årsbok 1992. SOS. Skogsstyrelsen; Beräkningar utförda på SCB. 29 Plantering av contortatall Skogsstatistisk årsbok 1998. SOS. Skogsstyrelsen. 29 Förändring i skogsareal Riksskogstaxeringarna. 2.4 Bebyggd mark och tillhörande mark 32 Antal lägenheter 1995 FoB 1990. SCB samt Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 1997. SOS, SCB 32 Byggda lägenheter 1990 1995, rivning Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 1997. SOS, SCB och modernisering

115 32 Areal bostadsmark Rikets fastigheter 1994, del 2 SM Bo 38 9501; Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo 38 9701. SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 34 Ägarförhållanden Rikets fastigheter 1994, del 2 SM Bo 38 9501; Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo 38 9701. SCB. 34 De boendes fördelning Bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 35 Bostadsmark i tätorter Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701. SCB. 35 Lägenheter per ha i tätorter FoB 1990. SCB och SM 14 9701. SCB. 35 Bostadsarealens förändring 1990 1995 SM Na 14 9701. 36 Antal fritidshus Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo 38 9701. SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter; Fritidsbebyggelsen i Sverige 1975/76, Lantmäteriverket, Meddelande 1977:7. 36 Andel fritidshus som används till perma- Fastighetstaxeringen och uppgifter från register över rikets totalbostäder befolkning. SCB. 36 Fritidshusens läge i förhållande till strand Strandnära bebyggelse runt Mälaren och i Värmdö kommun. SM Na 50 9601. SCB samt bearbetningar av fastighetstaxerinsuppgifter. 37 Areal med fritidshus Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo 9701. SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 38 Fritidshusens byggnadsår FASTPAK 96. SCB. 38 39 Fritidshusägare FASTPAK 96. SCB. 40 Antal sysselsatta inom tillverkningsind Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 40 Förändring i sysselsatta FoB 1990. SCB och Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 40 Antal företag inom tillverkningsind Basfakta 95. Tabeller ur företagsregistret. SCB. 41 Areal mark med industri Rikets fastigheter 1994, del 2. SCB samt FASTPAK 96. SCB. 41 Förändring i areal Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701. SCB samt fastighetstaxeringarna. 42 Antal sysselsatta inom handel m m Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 42 Förändring i antal sysselsatta FoB 90. SCB samt Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 43 Arealer mark med handel m m SM Na 14 9201 samt SM Na 14 9701. SCB. 43 Förändring i arealen Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701. SCB. 44 Antal sysselsatta inom offentlig förvaltn m m Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 45 Arealer mark med off förvaltn m m Rikets fastigheter 1994, del 2. SCB; FASTPAK 96. SCB; beräkningar utifrån Fritidsanläggningar i Sverige 1983 1987 1990. Faktablad 920301. Svenska Kommunförbundet samt Svensk Golfguide. Svenska Golfförbundet.

116 46 Person- och godstransportarbetet Statens Institut för KommunikationsAnalys (SIKA). 47 Vägnätet Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. SNA 1992. 47 Järnvägsnätet Järnvägar 1995. SJ och SIKA. 48 Flygplatser Luftfartsverket. 48 Hamnar och lastageplatser SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. 49 Väglängd, förändring i väglängd och arealer Vägverket; Vägar i fysisk planering. Vägverket, Publ 1987:37; Vägdatabanken, Vägverket; Kommunernas väghållning 1996. Svenska kommunförbundet 1997; Ökat kommunalt väghållningsansvar och nya finansieringsmöjligheter. SOU 1987:25; Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701, SCB. 49 Järnvägens längd Järnvägen 1996. Rapport P 1996:1. Banverket. 49 Järnvägens areal Uppgifter från SJ. 49 Flygplatsarealer Uppgifter i samband med fysisk riksplanering. 49 Hamnarealer SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen; SCBs register över landningsplatser för fiske; Fritidsanläggningar i Sverige 1983 1987 1990. Faktablad 920301. Svenska Kommunförbundet; Mätningar på kartor. 51 Antal kraftstationer Elförsörjningen och fjärrvärmeförsörjningen 1995. SM E 11 9701. SCB. 51 Antal vattenreningsverk och avlopps- VA-verk 1995. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. reningsverk Statistik VAV S95, febr 97. 51 Antal deponeringsanläggningar Avfall och återvinning i kommunal regi 1994. SM Na 9502. SCB. 51 Arealer Rikets fastigheter 1994, del 2 samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 2.5 Täkter 53 Sysselsatta Regional arbetsmarknadsstatistik 1995. SCB. 53 Antal täkter och uttag Grus och sand år 1995. SGU. 53 Områden med tillgång på naturgrus Grus och sand på land och i hav. SIND 1980:1. 53 Produktion av grusmaterial Grus och sand år 1995. SGU. 53 Täktarealer Beräkningar presenterade i tidigare publikation av Markanvändningen i Sverige samt Rikets fastigheter 1996, del 1. SM Bo 37 9601. SCB. 54 Torvbrytning Torv 1995. SM Na 9601. SCB och NUTEK. 54 Torvmarksförekomster Sveriges Nationalatlas. Infrastrukturen. SNA 1992.

117 2.6 Våtmark myr 55 Definitioner och areal våtmarker totalt Våtmarkerna och deras betydelse. Rapport 3824. Naturvårdsverket. 55 Arealer myrmark Riksskogstaxeringen 1983 87. Skogstillstånd, tillväxt och avverkning. Inst för skogstaxering. Rapport 51. 1992; Skyddad natur. Naturvårdsverket 1992. 56 Sankmarker Torv. Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar. NE 1981:5. Nämnden för energiproduktionsforskning. 2.7 Berg, fjäll och övrig mark 57 Areal Skogsdata 92. Inst för skogstaxering. Umeå. 2.8 Vatten 59 Olika typer av vatten Sveriges nationalatlas. Hav och kust. SNA 1992. 59 Antal sjöar och arealer Svenskt sjöregister SMHI samt Svenskt vattenarkiv, Sjökartor och sjöuppgifter. SMHI. 60 Sjöarealer länsvis Lantmäteriverket, Statistisk Årsbok 1997. SOS, SCB. 61 Sjöfördelning Svenskt sjöregister. SMHI. 61 Vattenkraftsreglering Sveriges nationalatlas. Miljön. SNA 1991. 62 Vattenuttaget Vattenanvändningen i Sverige. Statistiska meddelanden Na 27 9001. SCB, Industrins vattenanvändning 1995. SM Na 16 9601. SCB samt Bevattningen 2000. Jordbruksverket, 1992. 3.1 Tätorter 63 Areal och befolkning Tätorter 1995. Statistiska meddelanden Be 16 9601. SCB samt tätortsuppgifter från tidigare år. 65 Markanvändningen i tätorter Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar 1990 1995. SM Na 14 9701. SCB. 68 Allmänt tillgänglig mark SM om markanvändningen i tätorter samt Grönytor och deras tillgänglighet kring de 10 största tätorterna. SM Na 12 9401. SCB. 69 Areal och befolkning runt tätorterna Register över rikets totalbefolkning och GIS-bearbetningar utförda på SCB. 3.2 Småorter 71 Areal och befolkning Småorter 1995. SM Be 16 9602. SCB.

118 3.3 Nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, djurskyddsområden och nationalstadsparker 72 Antal och arealer Skyddad natur 30 juni 1995. SM Na 41 9501. SCB. 3.4 Renskötselområde 75 Antal renar Jordbruksstatistisk årsbok 1997. SOS. SCB samt Sveriges nationalatlas. Jordbruket. SNA 1992. 75 Antal sysselsatta Årlig regional sysselsättningsstatistik 1995. SCB. 75 Områdets storlek Svensk nationalatlas. Jordbruket. SNA 1992 samt kartmätning. 3.5 Kust och insjöstränder 76 Kustlängd GIS-beräkningar utförda på SCB. 76 Antal boende vid kusten GIS-beräkningar utifrån Register över rikets totalbefolkning. SCB. 76 Byggnadsbeståndet inom 5 km Kustnära bebyggelse. En undersökning av bebyggelsen och dess utveckling i Sveriges kustkommuner. SOS. Szegö J, Boverket och Ansén H, SCB. 1996. 78 Tillgång till strandlängd GIS-beräkningar utförda utifrån Digital Chart of the World (DCW) samt register över Rikets totalbefolkning. 79 Bebyggelse inom strandskyddsområdet Strandnära bebyggelse runt Mälaren och i Värmdö kommun. SM Na 50 9601. SCB samt vidarebearbetning av dessa uppgifter. 3.6 Kustnära områden enligt 3 kap. naturresurslagen (NRL) 81 Uppgifter om NRL-områdena Kustnära bebyggelse. En undersökning av bebyggelsen och dess utveckling i Sveriges kustkommuner. SOS. Szegö J, Boverket och Ansén H, SCB.1996. Ajourföring av vissa uppgifter i rapporten har skett i samband med utarbetandet av denna publikation.

Tabell- och figurförteckning 119 Förteckning över tabeller och figurer i bilagan återfinns i bilagans början på sidan 83. Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 7 Tabell 1 Areal och invånare 31 dec 1995 enl länsindelningen 1 jan 1998 8 Figur 1 Två Sverigebilder den ytproportionella och den befolkningsproportionella enl länsindelningen 1 jan 1998 8 Figur 2 Folkmängd per km 2 land länsvis 1995 9 Figur 3 Befolkningen på 5x5 kmrutor 1995. Antal personer per km 2 9 Figur 4 Befolkningskoncentration. Antal personer inom 30 km 9 Figur 5 Befolkningen i tätorter och på glesbygd 1890 1995 9 Figur 6 Befolkningsutvecklingen områdesvis 1950 1995. Index 1950=100 10 Tabell 2 Förvärvsarbetande 16 år efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning) 1995 11 Figur 7 Andel förvärsarbetande av befolkningen 20 64 år 1995 11 Figur 8 Sysselsatta efter näringsgren 1945 1995 11 Tabell 3 Förvärvsarbetande 16 år efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning) 1995. Procent 12 Figur 9 Jordarter 12 Figur 10 Berggrund 13 Figur 11 Landskapstyper 13 Figur 12 Årsnederbörd. Medelvärde 1961 1990. mm 14 Figur 13 Årsmedeltemperatur 1961 1990. Grader C 14 Figur 14 Vegetationsperiodens längd. Antal dagar 15 Tabell 4 Ägarförhållandena 1992/96. Procent av landarealen 15 Figur 15 Ägarförhållandena. Hektar 17 Tabell 5 Markanvändningen omkring 1995. Ha 18 Tabell 6 Markanvändningen omkring 1995. Procent av total areal 19 Figur 16 Markanvändningen omkr 1995. Procent av total areal 20 Figur 17 Andel jordbruksföretag i olika storleksgrupper 1944 1995 20 Figur 18 Andel sysselsatta inom jordbruk av det totala antalet förvärvsarbetande 1995 21 Figur 19 Produktionsområden 21 Tabell 7 Jordbruksmark (åkermark och betesmark) 1992 22 Figur 20 Åkermark och betesmark länsvis 1992. Tusen ha 22 Figur 21 Åkermark och betesmark 1992. Procent av landarealen 22 Tabell 8 Åkermarkens användning 1995. Procent 22 Tabell 9 Ägarförhållanden, jordbruksmark. Procent 22 Tabell 10 Odling av energiskog 1995 23 Tabell 11 Ängar och naturbetesmarker 23 Tabell 12 Växthusyta (m 2 ) och frilandsareal (ha) 1996 24 Tabell 13 Förändring av jordbruksmark 1990 1995 24 Figur 22 Förändring i jordbruksmark perioden 1800 1995 24 Figur 23 Ökning av tätortsarealen 1960 1995 samt därav på åkermark 25 Figur 24 Åkerareal 1995 och förändring (minskning) i åkerareal 1951 1995 26 Figur 25 Bruttotillväxt och bruttoavverkning 1950 1995 26 Figur 26 Andel förvärvsarbetande inom skogsbruk av det totala antalet förvärvsarbetande 1995 27 Figur 27 Naturliga skogsregioner 27 Tabell 14 Skogsmark ca 1995 27 Figur 28 Andel skogsmark av landarealen 28 Figur 29 Skogsmark länsvis 1995. Tusen ha 28 Figur 30 Skogsmark länsvis 1995. Procent av landarealen

120 Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 28 Tabell 15 Ägarförhållanden, skogsmark. Procent 28 Tabell 16 Skogsmarkens fördelning på företagsstorlekar 1992. 1 000 ha 28 Tabell 17 Totalskyddad skogsmark 1995 30 Tabell 18 Bebyggd mark och tillhörande mark 1995. Sammanfattning. Ha 31 Tabell 19 Bebyggd mark och tillhörande mark 1995. Sammanfattning. Procent av totalt bebyggt 31 Figur 31 Den bebyggda markens procentuella fördelning 32 Tabell 20 Antal lägenheter 1945 1995. 1 000-tal 32 Figur 32 Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus 1955 1995 33 Tabell 21 Bostadsarealens fördelning på olika hustyper 1995. Ha 34 Figur 33 Bostadsareal länsvis 1995. Tusen ha 34 Figur 34 Bostadareal 1995. Procent av totalt bebyggd mark 34 Figur 35 Bostadsmarkens, lägenheternas och de boendes fördelning på hustyp 34 Figur 36 Bostadsmarkens, lägenheternas och de boendes fördelning på glesbygd och tätort 34 Tabell 22 Ägarförhållanden, bostadsmark 1994/96. Procent 35 Tabell 23 Genomsnittligt antal boende, lägenheter och rumsenheter per ha bostadsmark i tätorter 35 Tabell 24 Genomsnittlig areal bostadsmark per lägenhet i tätorter, m 2 36 Figur 37 Antal fritidshus 1963 1995 36 Figur 38 Antal fritidshus per km 2 land 1995 37 Figur 39 Antal fritidshus per 5x5 km-rutor 1995 37 Tabell 25 Mark med fritidshus 1995. Antal och areal 38 Figur 40 Mark med fritidshus länsvis 1995. Tusen ha 38 Figur 41 Mark med fritidshus 1995. Procent av totalt bebyggd mark 38 Figur 42 Fritidshusbeståndet 1995 efter byggnadsår 39 Figur 43 Bostadsort för ägare med fritidshus på Gotland resp på Öland. Redovisat på postnr-omr på 2-siffernivå 39 Figur 44 Fritidshus på 5x5 km-rutor ägda av personer boende i Stor-Stockholm 39 Figur 45 Fritidshus på 5x5 km-rutor ägda av personer boende i Stor-Göteborg 40 Tabell 26 Antal anställda och arbetsställen inom tillverkningsindustrin 1995. 1 000-tal 40 Figur 46 Andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin av det totala antalet förvärvsarbetande 1995 41 Tabell 27 Mark med industrier 1995 41 Figur 47 Mark med industrier länsvis 1995. Tusen ha 41 Figur 48 Mark med industrier 1995. Procent av totalt bebyggd mark 42 Figur 49 Andel förvärvsarbetande inom handel och affärsverksamhet m.m. av det totala antalet förvärvsarbetande 1995 43 Tabell 28 Mark med handel och affärsverksamhet m.m. 1995 43 Figur 50 Mark med handel och affärsverksamhet m.m. länsvis 1995. Tusen ha 44 Figur 51 Andel förvärvsarbetande inom offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsverksamhet av det totala antalet förvärvsarbetande 1995 45 Tabell 29 Mark med offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsanläggningar 1995 45 Figur 52 Mark med offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsanläggningar (exkl. golfbanor, slalombackar och motionsspår) länsvis 1995. Tusen ha 46 Tabell 30 Persontransportarbete (exkl. gångtrafik) 1900 1995 46 Tabell 31 Godstransporter 1900 1995 47 Figur 53 Vägnätet. Europavägar, riksvägar och primära länsvägar 47 Figur 54 Järnvägsnätet 1995. SJ och enskilda 48 Figur 55 Flygplatser godkända för linjetrafik och chartertrafik 48 Figur 56 Hamnar och lastageplatser 49 Tabell 32 Mark för transporter 1995. Längd i mil, areal i ha 49 Figur 57 Mark för transporter länsvis 1995. Tusen ha 49 Figur 58 Mark för transporter 1995. Procent av totalt bebyggd areal

Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 51 Tabell 33 Mark med tekniska anläggningar 1995 52 Tabell 34 Övrig bebyggd mark 53 Figur 59 Områden med olika tillgång på naturgrus 53 Figur 60 Produktion av grusmaterial 1930 1995 53 Tabell 35 Mark med grus-, sand-, berg- och industrimineraltäkter 1995 54 Figur 61 Torvmarksförekomster. Områden>50 ha 55 Tabell 36 Myrmark 56 Figur 62 Sankmarksfördelningen 56 Figur 63 Myrarealer länsvis. Tusen ha 56 Figur 64 Myrarealer länsvis. Procent av landarealen 57 Tabell 37 Berg, fjäll och övrig mark 58 Figur 65 Arealer berg, fjäll och övrig mark länsvis. Tusen ha 58 Figur 66 Arealer berg, fjäll och övrig mark. Procent av landarealen 59 Figur 67 Total sjöyta och antal sjöar fördelat på storleksklasser 60 Tabell 38 Antal sjöar per län och total vattenareal 60 Figur 68 Vattenarealer länsvis. Tusen ha 60 Figur 69 Vattenarealer länsvis. Procent av totalarealen 61 Figur 70 Sjöfördelning 61 Figur 71 Vattenkraftsreglering 62 Tabell 39 Vattenanvändningen 63 Tabell 40 Tätorternas antal, folkmängd och landareal 1995 enl 1998 års län 64 Tabell 41 Tätorter efter antal invånare 1995 64 Figur 72 Andel boende i tätorter länsvis 1995. Procent 64 Figur 73 Andel tätortsmark av total landareal länsvis 1995. Procent 64 Figur 74 Tätortsareal per tätortsinvånare länsvis 1995. m 2 65 Figur 75 Tätorter med minst 10 000 inv graderade efter befolkningsförändring 1990 1995 65 Tabell 42 Tätortsförändring 1960 1995. Procent 66 Tabell 43 Markanvändningen inom tätorter storleksklassvis 1995. Hektar och procent 66 Figur 76 Areal av olika markanvändningskategorier i m 2 per tätortsinvånare 1995 67 Tabell 44 Förändringar i markanvändningen 1990 1995 vid tätortsförtätning och tätortsexpansion. Ha 68 Tabell 45 Den obebyggda markens andel av tätortsytan 1970 1995 storleksgruppsvis. Procent 68 Figur 77 Andel allmänt tillgänglig grönyta av total areal inom 5 km kring de 10 största tätorterna 68 Figur 78 Grönyta per invånare i tätort och närområde runt några större tätorter 68 Figur 79 Grönytans läge i förhållande till bilvägnätet inom 5 km kring de 10 största tätorterna 69 Figur 80 Andel glesbygdsbefolkning och -areal inom 5 km från tätortsgräns. Procent 69 Tabell 46 Andel glesbygdsbefolkningen i zoner runt tätorterna och -areal inom 5 kms-zonen. Procent 70 Figur 81 Tätorterna med 5 km-zoner ut från tätortsgränsen 70 Tabell 47 Areal (land och vatten) i genomsnitt per tätort i och omkring tätorter av olika storlekar ut till 5 km. Km 2 71 Tabell 48 Småorternas antal, folkmängd och landareal 1995 enl 1998 års län 72 Figur 82 Nationalparker i Sverige 1995 72 Tabell 49 Nationalparker 1995 06 30. Ha 73 Tabell 50 Naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden 1995 06 30. Ha 73 Figur 83 Naturtyper inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden 1995. Procent 74 Tabell 51 Nationalstadsparken,Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Areal i ha och befolkning 75 Figur 84 Antal renar 1920 1995 75 Tabell 52 Renskötselområdet. 1 000-tal ha. Cirkauppgifter 75 Figur 85 Renskötselområdet 76 Figur 86 Antal permanentboende inom 5 till 50 km från kusten resp kusten och de fyra största insjöarna 76 Figur 87 Antal permanentboende per km 2 kommunvis i en 5 km bred zon utmed kusten 121

122 Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 77 Figur 88 Antal permanentboende inom 100 km från punkter vid kusten 77 Figur 89 Antal byggnader per km 2 kommunvis i en 5 km bred zon utmed kusten 78 Figur 90 Antal permanentboende inom en cirkel med 50 kms radie från punkter längs kusten 78 Figur 91 Befolkningstal per kust- och insjöstrandlängd inom en cirkel med 50 kms radie från punkter längs kusten 78 Figur 92 Tillgång till strandlängd inom 50 km. Mil 79 Figur 93 Personer per mil strandlängd 79 Tabell 53 Antal byggnader inom en 5 km bred zon längs kusten 79 Figur 94 Antal byggnader efter byggnadsår inom 300 m från kust-/strandlinjen i del av Stockholms skärgård och kring Mälaren 80 Figur 95 Antal byggnader per hektar inom 100 m från strandlinjen kring Mälaren 81 Figur 96 Kustnära områden enl 3 kap NRL 81 Figur 97 Bebyggelsetäthet på kustkommunernas glesbygd inom och utom NRL-områden. Byggnader per km 2 82 Figur 98 Fritidshusbyggandet 1970 1995 i kustnära 3 kap NRL-områden och i övriga delar av landet. Index 1970=100 82 Figur 99 Glesbygdsbyggande 1988 1995 inom och utom NRL-områden. Byggnader per km 2