Reglerna om revisorsrotation

Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Maria Ekeblad Frida Larsson Humaniora och samhällsvetenskap Företagseknomi Kandidatuppsats 15hp Bengt Bengtsson Karin Brunsson 2013-06-20

Frida Larsson & Maria Ekeblad Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Företagseknomi C-uppsats Termin: VT 13 Handledare: Bengt Bengtsson

Sammanfattning Reglerna om revisorsrotation trädde i kraft år 2009 och syftade till att säkra oberoendet i revisorernas arbete. De fastställde att huvudansvarig revisor endast får tjänstgöra för ett börsnoterat företag i sju år. Därefter måste revisorn rotera av samt vara ifrån sitt uppdrag i minst två år. Forskare världen över hävdar dock att revisionskvaliteten blir lidande till förmån för oberoendet. Syftet med studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna bedöma om det finns några samband måste vi även definiera vad revisionskvalitet är. Studien är avgränsad till hur revisorer upplever att revisionskvaliteten har påverkats av den obligatoriska revisorsrotationen. Kvaliteten definieras även ur revisorernas perspektiv. Metoden som har använts för att uppnå studiens syfte är av kvalitativ art. Fallstudien består av öppna intervjuer med revisorer. Metoden valdes för att få en djupare förståelse inom ämnet. Urvalet bestod av revisorer som har arbetet tiden före och efter reglerna trädde i kraft. Avgränsningen för urvalet medförde att validiteten kunde öka. Reliabiliteten för studien anses också vara rimlig eftersom studien baseras på åsikter och uppfattningar från auktoriserade och godkända revisorer. Resultatet av studien visade att revisionskvaliteten påverkas både positivt och negativt av reglerna. Det positiva med reglerna var att det ger nya ögon på verksamheten vilket gör att nya fel kan upptäckas. De medför även att revisionsbyråerna arbetar på nya sätt vilket gör att branschen utvecklas och effektiviseras. Nackdelen visade sig vara att priserna pressas på grund av fler upphandlingar som effekt av rotationen. Kvaliteten definierades som att revisorn ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och förvaltning utan någon partställning. Kvaliteten uppnås om revisorn följer de internationella standarderna, ISA. Nyckelord: kvalitet, rotation 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1. Historia... 7 1.3 Revisorns oberoende... 8 1.4 Kvalitet... 9 1.5 Revisorsrotation... 9 1.6 Problemdiskussion... 10 1.7 Syfte... 11 1.8 Avgränsning... 12 2. Metod... 12 2.1. Metodval... 12 2.2 Intervju... 13 2.3 Litteratur... 14 3. Teori... 15 3.1. Revision... 15 3.1.1. Syftet med revision... 16 3.1.2. Målet med revision... 16 3.1.3. Revisionsprocessen... 16 3.1.4. Misslyckad revision leder till mer revision... 17 3.1.5. Kontroll... 17 3.1.6. Intressenterna... 18 3.1.7. Intressentmodellen... 19 3.2. Revisorns roll... 19 3.2.1 Förväntningsgapet... 19 3.2.2 Arbetsprocessen... 20 3.2.3 Revisorns ansvar... 20 3.3. Kvalitet... 20 3.3.1 Kvalitetssäkring... 21 3.3.2 Revisorsrotationens påverkan av kvalitet... 21 3.3.3 Revisorns rykte... 21 3.4. Oberoende... 22 3.4.1. Analysmodellen... 23 3.4.2. Hot mot oberoendet?... 24 3.5. Revisorsrotation... 25 3.5.1. Undantag... 25 3.5.2. Fördelar... 26 3.5.3. Nackdelar... 26 4. Empiri... 27 4.1 Reglerna om revisorsrotation... 27 4.2 Ämbetstid... 28 4.3 Då och nu... 28 4.4 Kvalitet... 28 4.5 Ökad kvalitet... 29 4.6 Rotationens påverkan på kvaliteten... 29 5. Analys... 30 5.2 Ämbetstid... 31 5.3 Då och nu... 31 5.4 Kvalitet... 32 4

5.5 Ökad kvalitet... 32 5.6 Rotationens påverkan på kvaliteten... 33 6. Slutsats... 33 6.1. Reflektioner... 34 6.1.2 Syntes... 35 7. Källförteckning... 36 7.1. Referenslitteratur... 36 7.2. Artiklar... 37 7.3. Internetkällor... 38 8. Bilaga... 39 5

Förkortningar RNL RL FAR ABL ISA RN IFAC EG EU ISA Revisionslagen Revisorslagen Föreningen Auktoriserade Revisorer Aktiebolagslagen IFAC:s Internationella Standarder i revisionsfrågor Revisorsnämnden the International Federation of Accountants Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Internationell standard för revisorer 6

1. Inledning Revisionens ryggrad kan sägas vara revisorns oberoende. År 2009 trädde reglerna om revisorsrotation i kraft i Sverige. De tillkom för att stärka revisorns oberoende partställning. Frågan är dock om rotationen har lett till att revisionskvaliteten har hamnat i skymundan. Problemet utvecklas senare i inledningen. Inledningsvis kommer vi att beskriva revisionens historia, revisorns roll och oberoende samt revisionskvaliteten för att öka förståelsen för ämnet. Därefter presenteras reglerna om revisorsrotation som sedan mynnar ut i en problemdiskussion. Uppsatsen ser ut på följande sätt. I första kapitlet introduceras ämnet för läsaren. I andra kapitlet presenteras tillvägagångssättet för studien. Tidigare forskning samt centrala begrepp och teorier framställs i det tredje kapitlet. Det fjärde kapitlet omfattar centrala citat från studien. Resultatet presenteras i det femte kapitlet och kopplas samman till tidigare nämnda avsnitt. Avslutningsvis sammanförs tidigare diskussion, följt av reflektioner. Uppsatsskribenterna har fördelat arbetet jämnt mellan sig. De har båda bidragit lika mycket till både textframställningen som till empirin. Därmed kan det anses att uppsatsen har skrivits gemensamt.. 1.1. Historia Revision har funnits sedan urminnes tider i någon form. Människor har alltid haft behov av att kontrollera handeln (FAR 1988). I 1800-talets Storbritannien gavs företagen möjlighet att söka kapital genom att sälja andelar av sin verksamhet. Nackdelen med regeln gjorde att en tredjedel av företagen gick i konkurs. Därmed skapades det ett behov av att se över företagens finansiella rapporter. Det medförde att revision blev nödvändigt och senare ett tvång. Revisionens betydelse spred sig vidare till andra länder, inklusive Sverige. Det startades en ny marknad med revisionsbyråer men det dröjde nästintill ett århundrade tills lagstiftning om auktoriserade revisorer trädde i kraft (Carrington 2010). Idag är revision inte ett tvång för alla företagstyper i Sverige. Mindre företag har valmöjligheten att använda sig av en revisionsbyrås tjänster. Skälet är att det blir för dyrt för de mindre företagen samt att Sverige har valt att anpassa sig till 7

internationella reglementen (ibid). 1.2 Revisorns roll För att förstå revision är begreppet revisionsverksamhet basalt. Begreppet definieras i RNL som en verksamhet som bedriver granskning av förvaltning och ekonomisk information. Granskningen utgör ett bedömningsunderlag för en tredje part, dvs. varken revisorn eller det reviderade bolaget. Begreppet definieras även som rådgivning (Moberg 2006). Revisionen har fått en väldigt viktig roll i samhället och därmed även revisorerna. Bilden av en revisor har under många år varit en grå och tråkig person som har verkat i det dolda. Carrington beskriver att en orsak till bilden av revisorn har varit att revisionsbyråer inte gjorde reklam för sin verksamhet förr i tiden. Det har dock alltid varit väldigt prestigefullt att arbeta som revisor och har jämförts med en prästs roll. Carrington menar på att revisorns signatur kan liknas med välsignelsen, vilket bekräftar att en revisor inhyser en stor respekt. På senare tid har dock revisorns roll ändrats. Allt fler revisorer vill inte längre verka i det dolda utan vill synas på markanden. Många blivande revisorer ser det idag som en karriärväg snarare än ett livslångt åtagande (Carrington 2010). 1.3 Revisorns oberoende I början av 2000-talet kollapsade ett flertal företag vilket ledde till stora skandaler. En av de mest kända är Enron-Anderson skandalen i USA. Skandalerna ledde till att allmänheten började ifrågasätta de lagar som fanns inom revision. Som en reaktion och för att återställa förtroendet hos allmänheten röstades ett nytt lagförslag igenom. Det nya lagförslaget fastslog att företagsledningen ska uttala sig om effektiviteten i de interna kontrollerna samt att redovisningen ska revideras av en oberoende part (Carrington 2010). En kort tid efter att lagförslaget fastslagits i USA gav EU-kommissionen ut sina rekommendationer angående revisorns oberoende. De menade på att oberoendet är en viktig komponent för att visa allmänheten och tillsynsmyndigheterna att revisionen följer de etiska principerna, där objektivitet och integritet är viktigast. Oberoendet är även viktigt för att revisionsberättelsen ska bli trovärdig och för att professionen ska få allmänhetens förtroende (EU-kommissionen 2002). 8

Oberoendet delas upp i två parametrar enligt IFAC, synbart och upplevt oberoende. Det upplevda oberoendet står för revisorns sinnelag som gör att revisorn kan göra ett uttalande utan att påverkas av faktorer som leder till ett felaktigt agerande. Det synbara oberoendet förstås som att revisorn kan upplevas som oberoende av en tredje part (Carrington 2010). I den svenska lagstiftningen finns det lagrum för oberoendet med jävsregler som beskriver vilka situationer som riskerar revisorns oberoende. Det är revisorn som har bevisbördan och ska själv se till att lagen följs (ibid). 1.4 Kvalitet Kvalitet är ett diffust begrepp och har olika betydelser beroende på situation och vem som tillfrågas. Carrington (2010) beskriver dock att kvalitet är att revisorerna följer vissa definierade kriterier. Kvaliteten inom revision säkras genom kvalitetskontroller. Kontrollerna utförs på lagstadgad revision av tillsynsmyndigheten RN. Kvalitetssäkringen genomförs för att ge allmänheten en garanti på att revisorerna arbetar enligt EG:s rekommendationer och krav (Moberg 2006). Kvaliteten säkerställs i första hand genom att revisorn har auktoriserats eller godkänts, dvs. har rätt utbildning samt praktisk erfarenhet (FAR 1992). RN genomför kvalitetskontrollerna i riktlinje med FAR:s stadgar (Moberg 2006). RN ansvarar även för tillsynen av revision, vilket säkrar upp att revisorer fullgör sina skyldigheter inom revisionen (ibid). Även Kommerskollegiet utövar en tillsyn över kvaliteten i revisionsbranschen, för att se till att god revisionssed följs (FAR 1992). Kvalitetskontroller utförs även av en kvalitetskontrollant från FAR. Denne kontrollant granskar revisionsbyråns kvalitetsprogram alternativt enskilda uppdrag. För att undvika dubbelarbete har RN och FAR ett avtal som säger att de måste underrätta varandra då brister i kvaliteten yttrar sig (FAR 2005). 1.5 Revisorsrotation Enligt ABL (SFS 2009:565) får en revisor tjänstgöra för ett bolag som är noterat på en reglerad marknad i högst sju år. Därefter måste revisorn vara ifrån sitt uppdrag i 9

minst två år från det att han eller hon lämnat uppdraget. Kravet gäller för de revisorer som är huvudansvariga för revisionen, de som kvalitetsgranskar samt de revisorer som fattar beslut eller gör bedömningar av väsentliga förhållanden (FAR 2011). Revisorsrotationen är omdiskuterad i många länder. En del forskare menar på att ämbetstiden och kvaliteten har ett starkt samband medan andra vittnar om motsatsen. Catanach Jr och Walker (1999) redogör i sin artikel för de olika argumenten i diskussionen om revisorsrotation. De menar på att ämnet har debatterats världen över men att det finns lite forskning om dess fördelar och effektivitet. Junaidi et al. (2012) beskriver att längden på förhållandet mellan revisor och klient påverkar revisorns uttalanden. De menar dock på att det behövs vidare forskning för att undersöka hur kvaliteten påverkas i revisionen. Geiger och Raghunandan (2002) argumenterar för motsatsen. Deras forskning säger att revisorn har större benägenhet att bli influerad de initiala åren av uppdraget. De beskriver även att en lång ämbetstid inte nödvändigtvis betyder att misslyckanden ökar och att den inte behöver kortas. 1.6 Problemdiskussion Vår frågeställning är: Påverkar lagen om revisorsrotation kvaliteten på revisionen ur ett revisorsperspektiv? Revisionen har funnits sedan lång tid tillbaka Det beror på att människan alltid har haft behov av att kontrollera handeln. Givetvis var det i enklare former till en början men allteftersom tiden har passerat har handeln utvecklats till att bli mer komplicerad. I takt med komplexiteten uppstod behovet av en oberoende parts granskning av företag. Det är den granskningen som utgör revisionen vi har idag. När revisionen bredde ut sig och blev lagstadgad blev det alltmer viktigt att revisorn ansågs som pålitlig. Allmänhetens förtroende är den viktigaste beståndsdelen för branschen. Utan förtroendet finns det ingen marknad för revision. Därmed är det viktigt att branschen hela tiden arbetar för att upprätthålla det. 10

Revisorns roll har en stark koppling till förtroendet genom oberoendet. Det är viktigt för revisionen att revisorns roll är förtroendeingivande för utomstående part. Revisorsrollen är av största vikt för intressenterna då de baserar alla sina beslut på de finansiella rapporterna. Tilliten i rapporternas regelrätthet ligger i att de blir granskade av en oberoende part. För att revisorn ska kunna kalla sig oberoende måste utomstående part uppfatta det, samtidigt som revisorn själv ska känna sig som oberoende. Regleringar angående oberoendet finns både i RNL samt RL. RNL beskriver situationer där revisorn kan anses som jävig och bör avstå från uppdrag. RL fastslår däremot att innan revisorn påbörjar ett uppdrag ska han eller hon testa sitt oberoende genom den s.k. analysmodellen. För att säkra att professionen håller jämn kvalitet i sitt arbete har det utsetts tillsynsmyndigheter. Kvalitet är dock ett mycket diffust begrepp som är svårdefinierat vilket gör det svårt att kvalitetssäkra. Därmed är det beslutat att kvalitetssäkringen utförs på lagstadgad revision. Tillsynsmyndigheten RN kontrollerar att revisorerna följer de lagar som finns, medan Kommerskollegiet säkrar att revisorerna reviderar enligt god revisionssed. Företagsskandaler såsom Enron-Anderson skandalen skakade om revisionsväsendet vilket ledde till att allmänheten tappade förtroendet för professionen. För att återvinna förtroendet har lagarna för revision och revisorer stramats åt. Lagarna innefattar tydliga riktlinjer för att oberoendet inte ska kunna äventyras, där revisorsrotation är en viktig punkt. Reglerna om revisorsrotation fastställer att en revisor får vara huvudansvarig för det reviderade företaget i högst sju år. Därefter måste revisorn lämna sina uppdrag i minst två år. Rotationen säkerställer att vänskapsrelationer sällan hinner uppstå och att revisorn till synes är oberoende. Efter införandet av rotationsregleringen har det dock ifrågasatts huruvida den kan påverka kvaliteten i revisionen. Forskare världen över diskuterar både fördelar och nackdelar med reglerna. 1.7 Syfte Syftet med vår uppsats är att tillföra ytterligare en studie till diskussionen om revisorsrotation. Vi vill utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna se några samband måste vi även definiera vad kvalitet är i revisionen. 11

1.8 Avgränsning Vår studie är avgränsad till hur revisorer upplever att kvaliteten på revisionen har påverkats av reglerna om revisorsrotation. Kvaliteten vi definierar är kvaliteten ur revisorernas perspektiv. Avgränsningen gäller även urvalet och dess storlek. Eftersom revisorerna har en krävande arbetsperiod under våren var vi öppna för de sex intervjuer vi kunde åstadkomma. Vi var medvetna att konsekvensen av den öppenheten innebar respondenter både med börsnoterade samt onoterade företagskunder vilket kunde påverka generaliseringen av resultatet. 2. Metod Syftet är att utifrån revisorers perspektiv undersöka om det finns något samband mellan kvalitet och ämbetstid. För att kunna se några samband måste vi även definiera vad kvalitet är i revisionen. 2.1. Metodval Vi har valt att genomföra en fallstudie där vi har intervjuat revisorer. Studien är av kvalitativ art eftersom vid val av kvalitativ metod bör problemställningen vara explorativ, dvs. försöka ta fram ett orsakssamband. Kvalitativa metodens syfte är att återge ett bredare perspektiv med hjälp av ett selektivt urval (Jacobsen 2002). Eftersom syftet med vår studie är att ta fram ett orsakssamband mellan lagen om revisorsrotation och revisonskvalitet föll valet på att genomföra personliga intervjuer. Vi ville även med hjälp av intervjuerna se om det finns gemensamma reflektioner och förhållningssätt till lagen samt kvaliteten. Vi valde att i vår studie begränsa våra respondenter till auktoriserade eller godkända revisorer. Vår urvalsgrupp består av revisorer som har erfarenhet i minst 6 år. Valet av revisorer som respondenter baserades på att vi förmodar att de upplever förändringar av lagstiftningen i sitt dagliga arbete. Studien behandlar förändringen i revisorskvaliteten vilket ledde till att vi även var behövde att definiera kvalitet. För att revisorns åsikter och upplevelse skulle vara relevanta för vår studie ansåg vi att de skulle ha arbetat tiden före och efter lagstiftningen. Därmed valde vi att urvalsgruppen skulle bestå av revisorer som varit verksamma innan år 2009. Året baseras på att det var då reglerna om revisorsrotation trädde i kraft. 12

Urvalsgruppen består av sex revisorer. Urvalsstorleken var ett tillgänglighetsurval/bekvämlighetsurval eftersom studien löper under en mycket begränsad tid samt inte tillåter ett större urval pga. tidsaspekten. Respondenterna till studien kontaktades via e-post och telefonsamtal där de tillfrågades om de ville medverka. Ämnet förklarades för respondenterna för att de skulle vara införstådda vad studien handlar om samt så att de kunde förbereda sig på bästa sätt. För att göra intervjun mer tilltalande gav vi respondenterna valmöjlighet om tid och plats för mötet. Revisorerna som deltagit i studien är verksamma i tre städer, i olika storlekar. Respondenterna arbetar på både små och stora institutioner samt har varit aktiva som revisorer under olika tidsperioder. Eftersom revisorerna har en krävande arbetsperiod under våren fick vi endast kontakt med sex olika revisorer för de intervjuer vi ville göra. Vi är medvetna att konsekvensen av spridningen kan försvåra generaliseringen. De respondenterna som har deltagit i studien är: Revisor A, verksam som revisor i 27 år med onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna 1. Revisor B, verksam som revisor i 7 år med små onoterade företag, arbetar inte på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor C, verksam som revisor i 16 med både noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor D, verksam som revisor i 26 år med både noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor E, verksam som revisor i 16 år med noterade och onoterade företag, arbetar på en av de fyra största revisionsbyråerna. Revisor F, verksam som revisor i 14 år med onoterade företag, arbetar inte på en av de fyra största revisionsbyråerna. 2.2 Intervju Vi valde att genomföra personliga intervjuer eftersom vi menar att det skulle gynna 1 KPMG, Ernst&Young, PWC och Deloitte 13

studien positivt. Vi ville ge revisorerna en chans att utveckla sina svar samt kunna ställa följdfrågor för att nå ett djup i intervjuerna. Valet av intervjuteknik grundades även i storleken på urvalet. Eftersom vårt urval bestod av få respondenter bedömde vi att det var viktigt att varje intervju skulle bidra till studien. Eftersom vi inte är utbildade revisorer själva har vi ingen förkunskap om deras profession som kan äventyra intervjuerna genom förutfattade meningar. Dock finns en liten risk kvar då vi är väldigt pålästa inom ämnet. Det kan återspeglas i frågorna och det personliga mötet. Vi valde att använda oss av intervjuer med anonyma svar eftersom vi antog att det skulle ge oss ett större urval av respondenter. Denna intervjuteknik gav oss förhoppningar om ärliga och djupare svar. Risken med att ta emot anonyma svar är att revisorerna ger öppna svar som kan gå emot sin organisation som de i annat fall inte skulle ge. Sammansättningen av frågorna gjordes när vi ansåg att vi var tillräckligt pålästa inom ämnet. Vi tyckte det var av extra vikt att vara mycket pålästa vid personliga intervjuer för att kunna ställa kompletterande frågor samt för att visa vårt intresse av ämnet för respondenten. Frågorna vi tagit fram godkändes av handledaren innan intervjuerna ägde rum. Vi valde att ha ett litet antal frågor, sju stycken för att det skulle finnas utrymme till kompletterande frågor. Vi använde oss av öppna frågor där vi hade en grundstomme av frågor. Frågorna kunde kompletteras vid de olika tillfällena med frågor som kunde hjälpa respondenten vidare i sitt resonemang. Vid intervjutillfället förklarade vi syftet med studien åter igen. Intervjuerna spelades in via Iphone efter godkännande från respondenten. För att kunna återge exakt vad som sagts ansåg vi att det var den bästa metoden att använda. Eftersom vi spelade in samtliga intervjuer kunde vi ge respondenten utrymme att prata fritt utan att vi avbröt för att hinna med att anteckna. Vi antog också att det skulle underlätta flödet under intervjun. Vi har sammanställt det inspelade materialet som vi sedan använt oss av i studien. 2.3 Litteratur Litteraturmässigt finns det relativt lite skrivet om ämnet revisorsrotation och 14

kvalitet vilket gjorde vi blev hänvisade till vetenskapliga artiklar samt EUkommissionens rekommendationer. 2.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Vår studie genomfördes på ett fåtal objekt och är därmed av kvalitativ art. För att studien ska vara användbar måste den vara av hög reliabilitet och validitet. Den måste även kunna generaliseras. Syftet med reliabilitet är att undvika slumpmässiga fel och visa graden av tillförlitlighet i empirin. För att vi ska uppnå hög grad av reliabilitet måste vår studie genomföras vid olika tillfällen och få likartade resultat (Thurén 1999). För att uppnå en högre reliabilitet hade vårt urval behövt vara större men av tids- och kostnadsskäl, som är beskrivet i avfräsningar, har vi i urvalet varit begränsat till sex. Validitet syftar till att studien avser att mäta det som är väsentligt (Stukát 2005). Intervjufrågornas utformning hade en viktig roll för att försöka uppnå hög validitet. Vi försökte utforma dem på sådant sätt att det inte låg någon värdering i dem. Komponenterna reliabilitet och validitet är beroende av varandra. Det är en förutsättning att nå en hög grad av reliabilitet för att kunna uppnå en hög grad av validitet. Studier med låg reliabilitet innefattar stora slumpvariationer i mätningen, vilket leder till att resultatet av mätningen inte är det som ursprungligen har avsett att mätas (ibid). Generaliserbarhet handlar om i vilken utsträckning resultaten av studien kan generaliseras till andra grupper och situationer än dem som varit aktuella i studien (Kvale & Brinkmann 2009). I vår studie använder vi oss enbart av revisorer som urvalsgrupp. Generalisering betyder att vi kan tillämpa resultatet från vår studie för att sedan kunna uttala oss om hela professionen. Det ska dock tilläggas att revisorernas uppfattningar måste vara snarlika för att en generalisering ska kunna genomföras. 3. Teori 3.1. Revision Revision härstammar från det latinska ordet revidere som betyder att se tillbaka. Idag finns det flera definitioner av revision där en av de vanligaste har myntats av 15

FAR. FAR beskriver att revision är att en oberoende revisor ska uttala sig om ett företags redovisning och förvaltning. För att kunna göra ett uttalande är det viktigt att revisorn kritiskt granskar och bedömer de finansiella rapporterna samt företagets förvaltning (Moberg 2003). 3.1.1. Syftet med revision Syftet kan i det närmaste beskrivas som definitionen av revision. Syftet är nämligen att kvalitetssäkra de finansiella rapporterna och förvaltningen i företaget genom att en revisor kontrollerar och granskar. I aktiebolag är det extra viktigt att intressenterna, såsom kreditgivare och leverantörer, får korrekt information om företaget. Om informationen på något vis inte stämmer kan det få ödesdigra konsekvenser för kreditgivarna och leverantörerna. För att intressenterna ska kunna lita på att informationen är korrekt görs en revision. Revisionen i sig skapar nämligen trovärdighet till rapporterna. Revisionen syftar även till att ägarna ska kunna förlita sig på att företaget sköts i deras intresse (Moberg 2003). Revision är en central del i samhället för att vi ska få välfungerande marknader (FAR 2006). 3.1.2. Målet med revision Målet med revision skiljer sig mellan olika länder. Den största skillnaden är Sveriges krav på förvaltningsrevision. Revisorn ska granska företagsledningen ska för att se om de har gjort sig skyldiga till försumlighet av företaget och om någon kan bli ersättningsskyldig. Utöver förvaltningsrevision krävs även en granskning av de finansiella rapporterna (Carrington 2010). Huvudmålet med revision är att ge ut en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen uttalar sig revisorn om företagets finansiella rapporter samt om ledningens förvaltning (FAR 2006). Det är viktigt att revisorn alltid har målet i sikte för att kunna göra en korrekt avvägning i sitt arbete. Att planera arbetet är en förutsättning för att en revisor ska kunna nå målet (Johansson et al. 1987). I planeringen delas målet upp i mindre delmål där kraven på årsredovisningen kan anses som sådant. De grundläggande delmålen kan delas upp ytterligare för att förenkla revisorns arbete (FAR 1994). 3.1.3. Revisionsprocessen FAR (2006) beskriver att revisionsprocessen handlar om tre centrala begrepp, förstå, granska samt rapportera. För att en revisor ska kunna granska en verksamhet är det viktigt att han eller hon har förståelse för företaget. Granskningen ska leda till att revisorn kan uttala sig och ge ut rapporter om 16

bokföring och förvaltning. Revisorns arbete ska präglas av principerna god revisionssed och god revisorssed. Carrington (2010) talar om en modell där revisionsprocessen består av företagsledningens påståenden, bestyrkandeåtgärder, dokumentation samt rapportering. Modellen utgår från att ledningen i ett företag lämnar påståenden genom de finansiella rapporterna som revisorn sedan ska bestyrka. För att kunna bestyrka företagsledningens påståenden utför revisorn bestyrkandeåtgärder. Åtgärderna ska dokumenteras. Revisorns slutsatser förmedlas därefter genom rapporter till tredje part. Slutprodukten i processen är revisionsberättelsen. Revisorn lämnar även förslag på förbättringar i rapportform (FAR 1994). Förslagen till förbättringar är sådan rådgivning som revisorn har skyldighet att ge klienten, s.k. revisionsrådgivning. I praktiken är det svårt för revisorn att veta vad som måste och vad som får rapporteras då det inte finns några klara riktlinjer (Carrington 2010). 3.1.4. Misslyckad revision leder till mer revision I dagens samhälle kan revisionen liknas vid ett löfte. Det är en trygghet för intressenterna som gör att underlaget för deras beslut har en säkrare grund. Tryggheten vilar dock på att vissa kriterier följs. Kriterierna finns för att revisionen inte enbart ska baseras på tyckande. Om revisorerna följer en viss standard och behandlar olika kriterier kan osäkerheter elimineras. Genom tiderna har olika skandaler skakat om branschen vilket har fått intressenterna att tappa förtroendet för professionen. För att eliminera de nya osäkerheterna infördes mer kriterier och standarden fick en större omfattning. Intressenterna krävde mer revision för att få tillbaka tryggheten. Revisionen i sig har aldrig kritiserats utan lösningen har alltid varit att införa tydligare direktiv. Skandalernas uppkomst grundas i ofullständig revision alternativt att revisionen inte har utförts enligt lag och praxis (Carrington 2010). 3.1.5. Kontroll För att säkerhetsställa att allmänhetens förtroende bibehålls för professionen har det i Sverige skapats en statlig tillsynsmyndighet. Revisorsnämnden är tillsynsmyndighet för de auktoriserade och godkända revisorerna i Sverige. Dess uppgift är att säkerhetsställa att professionens arbete håller hög kvalitet och att revisorerna uppfyller de etiska kraven (FAR 2006). 17

Myndighetens huvuduppgifter är att se till att det finns kvalificerade revisorer för näringslivets behov samt att kontrollera dessa revisorer (Revisorsnämnden 2013). Ytterliggare tillsynsmyndighet är Kommerskollegiet. De ansvarar för kvalitetssäkringen på marknaden samt auktoriserar respektive godkänner revisorer (FAR 1992). 3.1.6. Intressenterna Ett företag har ett flertal intressenter som baserar sina beslut på företagets rapporter. Det är därför av största vikt att rapporterna är trovärdiga. Det medför att företagets intressenter även blir intressenter för revisionen. Revisorns uppgift är att värna om alla intressenternas intressen samt försöka lösa de konflikter som kan uppstå (FAR 1994). Om revisionen inte skulle finnas skulle intressenterna själva behöva kontrollera rapporternas trovärdighet (FAR 2006). FAR (2006) tar upp sju stycken intressenter: Företagets ägare som vill försäkra sig om att företaget styrs i deras intresse. Genom revision får de bevis på om företaget styrs enligt deras önskemål. Kreditgivare som exempelvis banker baserar sina beslut angående lån på företagets återbetalningsförmåga. Återbetalningsförmågan baseras i sin tur på de finansiella rapporterna. Därmed är det av största vikt att rapporterna har granskats av en oberoende revisor. Leverantörer vill såsom kreditgivare veta om de kan bevilja krediter till företaget. De baserar även besluten angående leveranser på företagets rapporter. Kunder vill veta om företaget klarar av att leverera varor vilket gör att rapporterna måste anses som trovärdiga. Anställda i företaget har störst intresse i att veta om företagets fortlevnad. Genom rapporterna kan de se om de möjligtvis har något arbete i den närmsta framtiden. Revision kan ge en trygghet och försäkran. Ledningen har nytta av revisorn som en samtalspartner och kan få hjälp i ekonomiska frågor. Revisorn kan vägleda ledningen genom att introducera andra perspektiv. Stat och kommun måste kunna förlita sig på att underlaget för beräkning av skatt och avgifter är rätt. I vissa fall ges även bidrag till företag vilket baseras på rapporterna. Revisorn intygar både att företaget betalar rätt skatt och avgifter samt att företaget har rätt till bidrag. 18