Instruktion för virkesmätning med skördare

VMR virkesmätning och redovisning Instruktion för virkesmätning med skördare (Mätmetod avseende ej sortimentsfördelad volym) rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning 1

VMR virkesmätning och redovisning VMR är skogsnäringens forum för virkesmätnings- och redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMRs verksamhet finansieras via virkesmätningsföreningarna vilka även utser ledamöterna i Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Verksamheten inom VMR kommer till uttryck genom att: Representera skogsnäringen i virkesmätnings- och virkesredovisningsfrågor. Aktivt delta i nationell och internationell standardisering. Utveckla internationella kontakter för samarbete inom virkesmätnings- och redovisningsområdet. Inventera och koordinera, samt i förekommande fall även initiera och driva, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och virkesredovisning. Utarbeta och rekommendera virkesmätningsinstruktioner. Auktorisera virkesmätningsföretag. Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). Förvalta och utveckla koder och nomenklatur. Utforma normer för kontroll av virkesmätning. Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet och begärda kontroller. Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel. Arrangera konferenser och seminarier. 2

INNEHÅLL 1. Inledning 5 1.1 VMRs instruktioner för virkesmätning 5 1.2 Virkesmätning med skördare 5 Skogsstyrelsens föreskrifter 5 VMRs instruktion för kvalitetssäkring 5 Mätmetodens tillämplighet 6 Kontrollkommissionens verksamhet 6 2 Krav vid virkesmätning med skördare 7 2.1 Krav relaterade till volymberäkningen 7 2.2 Noggrannhetskrav avseende längd, diameter och volym 7 2.3 Revisorsmätning av diameter under bark 9 2.4 Förfarande vid mätning av andra trädslag än de skördarlaget driftsatts för 10 2.5 Grund för betalning 10 2.6 Särhållning 10 2.7 Mätbesked 10 2.8 Särskild fältkontroll 11 3 Aktörernas uppgifter och ansvar vid virkesmätning med skördare 12 3.1 Skördarlaget och avverkningsföretaget 12 3.2 Säljare och köpare 12 3.3 Kontrollföretaget (tredjepartskontrollanten) 12 3.4 VMR 13 APPENDIX: Instruktion för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare 14 App 1. Inledning 14 App 1.1 VMRs instruktioner för virkesmätning 14 App 1.2 Kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare 14 App 2. Driftsättning av skördarlag 16 App 2.1 Allmänt 16 App 2.2 Tekniska förutsättningar 16 App 2.3 Instruktioner och arbetsrutiner 16 3

App 2.4 Mätnoggrannhetskrav vid driftsättning - provkörning 17 App 2.5 Godkännande 17 App 3. Kontroll av kvalitetssäkrad mätning med skördare 18 App 3.1 Egenkontroll - skördarlagets manuella mätning för kalibrering och daglig kontroll 18 Principer för kalibrering samt urval av kontrollstammar 18 Förfarande vid manuell kalibrerings- och kontrollmätning 19 Förfarande vid stora måttavvikelser på enskild stam 20 Förfarande när tekniska fel på mätsystemet upptäcks 21 App 3.2 Kontrollerande företag/enhet revisorns uppgifter 21 Granskning av kalibrerings- och kontrollmätningar 21 Fältkontroll 22 Appendix Bilagor 24 Appendix Bilaga 1: Checklista Tekniska förutsättningar 24 Appendix Bilaga 2: Instruktioner och dokumentationsrutiner 25 Appendix Bilaga 3: Provkörning vid driftsättning och fältkontroll 26 Ordlista 27 4

1. Inledning 1.1 VMRs instruktioner för virkesmätning Virkesmarknadens parter har via Rådet för virkesmätning och redovisning (VMRrådet) och dess föregångare Virkesmätningsrådet sedan lång tid utarbetat instruktioner för användning i den svenska virkesmätningen. Instruktionerna utgör rekommendationer till parterna på virkesmarknaden. Instruktioner för betalningsgrundande mätning baseras på Skogsstyrelsens föreskrifter för virkesmätning (Skogsstyrelsens författningssamling, SKSFS 1999:1). Verksamhetsområdet mätning och redovisning omfattar hela informationsflödet från skog till industri. VMRs mandat avseende mätningsinstruktioner innefattar därmed även mätning som kan nyttjas för planering, uppföljning och processtyrning. 1.2 Virkesmätning med skördare Skogsstyrelsens föreskrifter Denna instruktion avses att användas vid virkesmätning med skördare. Skogsstyrelsens tvingande föreskrifter för virkesmätning gäller också för mätning med skördare, när denna mätning ligger till grund för beräkning av betalning (virkeslikvid). I denna instruktion har därför relevanta bestämmelser i föreskrifterna beaktats. Delar av Skogsstyrelsens regler återges i instruktionen, i övrigt hänvisas till föreskrifterna. Mätning med skördare jämställs i detta avseende med stockmätning. Virkesmätning med skördare är, så länge maskinföraren ej är anställd eller bemyndigad av någon partsoberoende organisation (ex.vis en virkesmätningsförening), att betrakta som en partsmätning. VMRs instruktion för kvalitetssäkring De krav på mätnoggrannhet, arbetsrutiner med mera som beskrivs i VMRs instruktionen för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare utgör baskrav även vid betalningsgrundande virkesmätning med skördare. I föreliggande dokument beskrivs krav som då tillkommer. Vid betalningsgrundande virkesmätning med skördare enligt denna instruktion ska tredjepartskontroll utföras av VMRauktoriserat företag. Nedanstående figur illustrerar dataflödet vid betalningsgrundande virkesmätning med skördare. M1 = skördarens mätning M2 = skördarförarens mätning av kalibrerings- och kontrollstammar M3 = tredjepartsmätning av revisor från VMR-auktoriserat kontrollföretag. Navet i figuren är ett företag, exempelvis SDC, med kapacitet att tillhandahålla nödvändiga IT-tjänster. 5

Figur 1. Dataflöde vid betalningsgrundande skördarmätning. Mätmetodens tillämplighet Mätmetoden avser volym upparbetat virke oavsett tilltänkt sortiment. Om den av skördaraggregatet mätta volymen andra trädslag, dvs trädslag för vilka särskild barkfunktion saknas, överstiger 10 % måste hela den avverkade kvantiteten mätas med annan av parterna överenskommen mätmetod. Man bör ej använda mätmetoden om beståndet bedöms ha en från använd barkfunktion starkt avvikande barktjocklek, om andelen övergrova träd är stor, eller om andelen stammar med deformationer som försvårar mätningen är stor. Kontrollkommissionens verksamhet Sedan 1996 har VMR ansvarat för den s k kontrollkommissionen. Formerna för kontrollkommissionens verksamhet fastställs av Rådet för virkesmätning och redovisning. Kommissionen har bland annat till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan VMR-auktoriserade företag samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i instruktioner och tolkningsanvisningar. I kontrollkommissionen ingår förutom tjänstemän från VMR, virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Vid betalningsgrundande virkesmätning med skördare ska kontrollkommissionen kontrollera de VMR-auktoriserade företag som utför tredjepartskontroll. Resultaten från kontrollkommissionens mätningar rapporteras årligen till Rådet för virkesmätning och redovisning. 6

2 Krav vid virkesmätning med skördare 2.1 Krav relaterade till volymberäkningen Barkfunktioner Alla diametermått utgår från skördarens mätning på bark. Eftersom redovisning normalt sker i volym under bark (m 3 fub) ska använda barkfunktioner dokumenteras och vara tillgängliga för kontroll. De vid Skogforsk under 2004 framtagna barkfunktionerna ska användas (Hannrup, B. 2004. Funktioner för skattning av barkens tjocklek hos tall och gran vid avverkning med skördare, Arbetsrapport 575). Volymberäkning i form av sektionskubering Skördarna beräknar fastvolymen (m 3 f-volymen) genom sektionskubering varvid maximal sektionslängd utgör 0,5 m. Rotdelsberäkning När stamsektionen närmast rotskäret ej berörs av skördaraggregatets diametermätning får formen för denna sektion approximeras. Längden får ej överstiga 1,5 m. Beskrivning av principer och formler för volymberäkning ska vara tillgängliga för revisorn och för berörda parter. Kontroll av handredskap Vid fältkontroll ska revisorn kontrollera skördarlagets redskap för manuell mätning, dvs klavar och måttband. 2.2 Noggrannhetskrav avseende längd, diameter och volym Längd och diameter Mätningen av stockarnas längd respektive diameter på bark ska uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i appendix 1. 7

Volym Bestämningen av volymen under bark för ett virkesparti ska uppfylla det noggrannhetskrav för stockmätning som anges i SKSFS 1999:1, bilaga 4:1. Där sägs: För ett virkesparti som är större än 10 m3 får den vid stockmätning bestämda totala fastvolymen eller toppcylindervolymen avvika från partiets volym med högst det procenttal som framgår av kurvan i diagrammet nedan. För virkesparti som är större än 400 m3 får avvikelsen vara högst 3 %. Figur 2. Skogsstyrelsens noggrannhetskrav vid stockmätning av virkesparti. Vid virkesmätning med skördare jämförs skördarens längd- och diametermätning med manuell mätning på minst en kontrollstam per åttatimmarsskift. Om eventuella systematiska avvikelser samverkar erhålls de volymavvikelser som redovisas i tabell 1. När handelsmåttet är fast volym under bark tillkommer en osäkerhet i diameterbestämningen beroende på att barktjockleken kan variera. Dessutom störs mätningen av att den ibland sker på bar ved, särskilt under savningsperioden. Erfarenheter från framtagandet av de barkfunktioner som används i skördarna visar att variationen i barktjocklek är större mellan träd inom bestånd än mellan olika bestånd inom en region. I de fall ett bestånd har klart avvikande barktjocklek bör en beståndsanpassad barkfunktion användas, alternativt bör betalningsgrundande skördarmätning ej tillämpas. Kravnivåerna avseende längd- och diametermätning är, under beaktande av ovan förda resonemang, satta med avsikten att Skogsstyrelsens krav för stockmätning ska uppfyllas. 8

Tabell 1. Procentuell volymavvikelse om längd- och diameteravvikelserna samverkar. stocks diameter mitt ub i mm Systematiska 140 140 140 200 200 200 300 300 300 avvikelser stocklängd i cm Diam. längd 370 460 550 370 460 550 370 460 550 Mm cm 1 1 1,7 1,7 1,6 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,8 1 2 2,0 1,9 1,8 1,5 1,4 1,4 1,2 1,1 1,0 1 3 2,2 2,1 2,0 1,8 1,7 1,5 1,5 1,3 1,2 1 5 2,8 2,5 2,3 2,4 2,1 1,9 2,0 1,8 1,6 2 1 3,1 3,1 3,1 2,3 2,2 2,2 1,6 1,6 1,5 2 1,2 3,2 3,1 3,1 2,3 2,3 2,2 1,7 1,6 1,6 Krav vid driftsättn. (M3-M2) 2 2 3,4 3,3 3,2 2,6 2,4 2,4 1,9 1,8 1,7 2 3 3,7 3,5 3,4 2,8 2,7 2,6 2,1 2,0 1,9 2 5 4,2 4,0 3,8 3,4 3,1 2,9 2,7 2,4 2,2 3 1 4,6 4,5 4,5 3,3 3,2 3,2 2,3 2,2 2,2 3 2 4,9 4,8 4,7 3,6 3,5 3,4 2,6 2,4 2,4 Larmnivå daglig tillsyn (M2-M1) 3 3 5,1 5,0 4,9 3,8 3,7 3,6 2,8 2,7 2,6 3 5 5,7 5,4 5,2 4,4 4,1 3,9 3,4 3,1 2,9 4 2,5 6,5 6,3 6,3 4,7 4,6 4,5 3,4 3,2 3,1 Krav vid särskild fältkontroll (M3-M1) 6 1 9,0 9,0 8,9 6,4 6,3 6,3 4,3 4,3 4,2 6 2 9,3 9,2 9,1 6,6 6,5 6,5 4,6 4,5 4,4 6 3 9,6 9,4 9,3 6,9 6,7 6,6 4,9 4,7 4,6 6 5 10,1 9,8 9,7 7,4 7,2 7,0 5,4 5,1 4,9 2.3 Revisorsmätning av diameter under bark För att kunna utvärdera mätmetoden skördarmätning ska revisorn i M3-mätningen förutom att kontrollera diametermätningen på bark även göra en noggrann diametermätning under bark. Denna kan göras vid samma måttställen som mätningen på bark eller som topp-rotmätning (mätning i stockändarna får göras för att slippa barka vid måttställena). Denna mätning ska göras i cm för stocklängd respektive mm för diameter. Revisorn sammanställer uppgifterna och sänder dem till VMR. VMR analyserar och redovisar resultat avseende mätmetodens noggrannhet för Skogsstyrelsen, virkesmarknadens parter, Skogforsk och andra berörda. Detta krav föranleds av att mätmetoden är ny och att instruktionen därför kan komma att vidareutvecklas när mer erfarenheter erhållits. 9

2.4 Förfarande vid mätning av andra trädslag än de skördarlaget driftsatts för Mätning med skördaraggregatet av andra trädslag än det eller de trädslag som skördarlaget driftsatts för, får utgöra maximalt 10 % av den totala volymen på en enskild avverkningstrakt. När sådana trädslag mäts ska berörda parter kunna se vilken barkfunktion som använts för respektive trädslag. Dessa träd ska ingå i urvalet av kontrollstammar. Om det efter avslutad avverkning visar sig att andelen andra trädslag överstiger 10 % ska skördarmätningen, för hela den avverkade kvantiteten, ersättas med annan av parterna överenskommen mätmetod. 2.5 Grund för betalning Volym upparbetat leveransgillt virke oavsett tilltänkt sortiment utgör grund för betalning. Om parterna så avtalat kan information om prispåverkande faktorer på stam- eller beståndsnivå insamlas. Exempel på sådan information är mängden stamfelsved och trädålder. 2.6 Särhållning Hela den avverkade volymen måste särhållas antingen på avverkningstrakten eller vid mottagande industri intill dess allt virke är avverkat. Industrimätning kan ersätta särhållning. Detta för att säkerställa att mätningen fullföljts enligt denna instruktion. Se vidare under punkt 3.2. 2.7 Mätbesked Mätbeskedet för ett virkesparti som skördarmätts ska innehålla uppgifter om: Att mätmetoden är skördarmätning. Det eller de skördarlag som utfört virkesmätningen samt avverkningsföretaget. Namn på kontrollföretaget. Virkessäljare och virkesköpare. Första och sista datum för avverkningen (skördarmätningen). Plats för virkesmätningen i form av koordinater (för beståndet eller avlägget) eller beståndsbeteckning. Kvantitet i form av uppgifter om partiets fastvolym under bark fördelad på trädslag, stamfelsved etc samt antal avverkade och upparbetade stammar. Volym ska anges i kubikmeter med minst två decimaler. De på mätbeskedet registrerade uppgifterna samt därtill hörande grunddata ska förvaras på ett betryggande sätt och hållas tillgängliga för virkessäljaren, virkesköparen och Skogsstyrelsen i minst två år efter det att virkespartiets mätbesked lämnats ut till virkessäljaren och virkesköparen (SKSFS 1999:1, 1 kap 20). 10

2.8 Särskild fältkontroll Vid betalningsgrundande mätning med skördare kan berörd part begära särskild fältkontroll. Begäran om särskild fältkontroll ställs till revisorn vilken genomför kontrollen. Skördarlaget får inte informeras i förväg. Särskild fältkontroll avser upparbetad volym oavsett sortiment. Den kan endast göras på kontrollstammar som lottats ut i skördardatorn och ska omfatta minimum sex stammar för att äga giltighet. Om inte tillräckligt antal kontrollstammar finns tillgängliga ställs frekvensen upp så att erforderligt antal stammar erhålls för att göra en jämförelse. I samband med särskild fältkontroll görs jämförelser mellan mätningarna M1, M2 och M3. Noggrannhetskravet avseende M2-M3 är samma som vid driftsättning av skördarlag. Noggrannhetskravet avseende M1-M3 är satt i enlighet med VMRs Normer för kontroll och uppföljning av mätning kontroll begärd av part. (se www.virkesmatning.se) Den part som begärt kontrollen inbjuds att närvara vid mätningen. Rapport tillsänds VMR samt berörda parter. Resultat av ordinarie mätning ändras ej såvida inte parterna gemensamt överenskommer om detta. Om inte samtliga måttnoggrannhetskrav för särskild fältkontroll uppfylls betalar avverkningsföretaget, eller dess uppdragsgivare, hela eller delar av omkostnaderna. Vid mindre differens betalar den som begärt kontrollen. Maxbelopp för särskild fältkontroll fastställs av VMR. Tabell 2. VMRs noggrannhetskrav vid särskild fältkontroll. Variabel Förarerevisor (M2-M3) Skördarerevisor (M1-M3) Minsta antal mått Diameter på bark Systematisk avvikelse ± 2,0 mm ± 4,0 mm 100 Andel mätningar inom ± 4 mm min 80 % min 50 % Standardavvikelse max 3,0 mm max 6,0 mm Stocklängd Systematisk avvikelse ± 1,2 cm ± 2,5 cm 30 Andel mätningar inom ± 2,0 cm min 90 % min 60 % Standardavvikelse max 2,0 cm max 3,0 cm 11

3 Aktörernas uppgifter och ansvar vid virkesmätning med skördare 3.1 Skördarlaget och avverkningsföretaget Skördarlaget, dvs de förare som turas om att köra skördaren och därmed utföra mätningen, är ansvariga för att skördaren hålls väl kalibrerad och att mätningen följer fastlagda rutiner. De är även ansvariga för att mätningen utförs med omsorg och att den avbryts om förhållandena inte medger omsorgsfull mätning (SKSFS 1999:1, 1 kap 5). Avverkningsföretaget är ansvarigt för de mätresultat som erhålls. Avverkningsföretaget ska ha en med uppdragsgivaren (säljaren eller köparen) överenskommen plan för nödlägesberedskap vilken beskriver vad som görs i händelse av att mätningen måste avbrytas eller att mätningen ej kan påbörjas på grund av att det aktuella objektet ej lämpar sig för betalningsgrundande virkesmätning. Om produktionen fortsätter trots att tekniska fel upptäckts måste hela den avverkade kvantiteten, eller den återstående delen av objektet, mätas med annan av de berörda affärsparterna överenskommen metod. 3.2 Säljare och köpare Säljare och köpare ska vid kontraktstecknandet ha förvissat sig om att det aktuella objektet lämpar sig för betalningsgrundande virkesmätning med skördare (se kap 1.2) Uppdragsgivaren (säljaren eller köparen) är tillsammans med avverkningsföretaget ansvarig för att under punkt 3.1 nämnd plan för nödlägesberedskap finns. Det ankommer på uppdragsgivaren att överenskomma med berörda affärspartners om hur mätningen ska ske om den av tekniska skäl på hela eller delar av det aktuella objektet inte kan genomföras som planerats (eller avtalats). 3.3 Kontrollföretaget (tredjepartskontrollanten) Kontrollföretaget ansvarar för att: Driftsätta skördarlag samt verifiera att skördarlagets egenkontroll följer gällande instruktioner och att kravnivåer avseende mätnoggrannhet (längd och diameter på bark) uppfylls (se appendix 1). Kontrollresultat från kontrollstammar och från kontroll av handredskap sparas minst två år (SKSFS 1999:1, 1 kap 4). Årligen sammanställa och tillställa VMR resultat från de mätningar av diameter under bark samt stocklängd som ska göras i samband med fältkontroll och de på basis av dessa mätningar beräknade volymerna under bark. Kontrollföretaget måste vara VMR-auktoriserat för att mätningen ska få status av att vara mätt enligt VMRs instruktion. 12

3.4 VMR VMR auktoriserar kontrollföretag, utövar tillsyn över dessa samt rekommenderar mätningsinstruktioner. VMR ansvarar även för information till Skogsstyrelsen avseende mätmetoden virkesmätning med skördare. 13

APPENDIX: Instruktion för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare App 1. Inledning App 1.1 VMRs instruktioner för virkesmätning Virkesmarknadens parter har via Rådet för virkesmätning och redovisning (VMRrådet) och dess föregångare Virkesmätningsrådet sedan lång tid utarbetat instruktioner för användning i den svenska virkesmätningen. Verksamhetsområdet mätning och redovisning omfattar hela informationsflödet från skog till industri. VMRs mandat avseende mätningsinstruktioner innefattar därmed även mätning som kan nyttjas för planering, uppföljning och processtyrning. App 1.2 Kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare God mätnoggrannhet i skördarna är nödvändig för att industrin ska få virke i de längder och diametrar den önskar och för att virkesleverantörerna/skogsägarna ska få korrekt betalning för virket. Det finns därför ett intresse inom skogsbruket att kvalitetssäkra den mätning som görs i skördarna. För detta ändamål krävs kontrolloch uppföljningssystem. Det handlar till exempel om att kunna följa enskilda skördarlag samt att kunna redovisa både hela stammar och enskilda stockar. Eftersom skördarmätningen ofta kommer att följas av ytterligare mätningar (skotare, lagerplatser, mätstation etc.) skapas möjligheter till jämförelser mellan dessa. På så sätt kan man följa virkesflödet och kvantifiera t.ex sortimentsvandring (olika sortimentsfördelning mellan skördare och industrimätning). Nedan uppställda krav för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare är framtagna av VMR i samarbete med Skogforsk, landets virkesmätningsföreningar samt ett stort antal representanter för den svenska virkesmarknaden. De krav som specificeras avser enskilt skördarlag vilket utgörs av en skördare och de förare som turas om att arbeta med skördaren. Skördarlaget är ansvarigt för daglig kontroll och tillsyn. Huvudman för skördarens mätning, dvs. ansvarig för de mätresultat som produceras, är avverkningsföretaget. Centralt för kvalitetssäkringen är att skördarlaget löpande övervakas och kontrolleras. Kontrollen kan utföras av en enhet inom uppdragsgivarens organisation eller av ett från parterna fristående företag. I det senare fallet benämns dess verksamhet tredjepartskontroll. Kontrollen syftar till att verifiera att skördarlagets egenkontroll sker på korrekt sätt och enligt gällande instruktioner samt att mätnoggrannheten uppfyller de kravnivåer som anges i denna instruktion. Kontrollerande enhet/företag utfärdar godkännanden samt ansvarar för att ett a-jourhållet register över godkända skördarlag finns tillgängligt för dem som efterfrågar denna information. Kontrollerande enhets/företags representant benämns i denna instruktion revisorn. 14

När tredjepartskontroll utförs av VMR-auktoriserat företag rapporteras verksamheten till VMR. Skördarlaget och dess arbetsgivare får i detta fall åberopa att det är kvalitetssäkrat enligt VMRs instruktion för kvalitetssäkring av längd- och diametermätning med skördare. Det tredjepartskontrollerande företaget ska då redovisas. Denna instruktion avser kvalitetssäkrad mätning av längd och diameter på tall och gran. Dataflöde vid kvalitetssäkrad mätning med skördare Mätdata från skördare och dataklave lagras i olika filtyper. Filtyper och deras variabler dokumenteras i StanForD (standard för datakommunikation med och mellan avverkningsmaskiner). Några exempel: prd/pri-fil innehåller produktionsdata stm-fil innehåller stamprofilsdata ktr-fil innehåller manuella mätningar för kontroll och kalibrering Nedanstående figur illustrerar dataflödet vid kvalitetssäkrad mätning med skördare. M1 = skördarens mätning M2 = skördarförarens mätning av kalibrerings- och kontrollstammar M3 = kontrollmätning av revisor Navet i figuren är ett företag, exempelvis SDC, med kapacitet att tillhandahålla nödvändiga IT-tjänster. 15

App 2. Driftsättning av skördarlag App 2.1 Allmänt Driftsättning innebär att revisorn utbildar och kontrollerar skördarlaget så att de behärskar alla moment av instruktionen samt kontrollerar att skördaren mäter med tillräcklig noggrannhet. Lämpliga checklistor och protokoll återfinns i bilagorna 1-3. Vid driftsättning betraktas varje skördarlag, dvs skördare och dess förare som en enhet. Kombinationen av väl fungerande teknisk utrustning, korrekta anvisningar och kunnig personal utgör grunden för ett gott mätresultat. Driftsättning avser i normalfallet tall och gran. Om skördaren under överskådlig framtid kommer att verka i trädslagsren skog, tall eller gran, får driftsättningen avgränsas till det aktuella trädslaget, App 2.2 Tekniska förutsättningar Granskningen av de tekniska förutsättningarna för mätning med den aktuella skördaren innefattar aggregatet, mätutrustningen, apteringsdatorn med tillhörande program, med mera. För godkännande krävs att: Lagring av data följer StanForD (standard för datafilers uppbyggnad, (www.skogforsk.se). Manuell mätning av kontroll- och kalibreringsstammar kan göras med hjälp av dataklave. Dataklaven ska ha en programversion som möjliggör insändning till SDC eller skogskontor. Kontroll- och kalibreringsfiler dagligen kan sändas till SDC eller skogskontor och därmed göras tillgängliga för revisorn. Revisorn vid fältkontroll kan få kontroll- och kalibreringsfiler direkt från skördarens dator. Aggregatet är i sådant skick att det klarar under punkt 2.4 uppställda krav på mätnoggrannhet. App 2.3 Instruktioner och arbetsrutiner Samtliga förare som ingår i skördarlaget ska ha tillgång till samt god kännedom om instruktioner avseende: Kalibrerings- och kontrollrutiner. Förfarande vid manuell mätning på kalibrerings- och kontrollstammar. Hantering av data; identiteter, säkerhetskopiering och insändande till skogskontor eller SDC samt start och avslutande av avverkningsobjekt. Förfarande vid kontroll av handredskap (inklusive noggrannhetskrav och tidsintervall för kontroll). Förfarande vid tekniska fel på mätsystemet. 16

App 2.4 Mätnoggrannhetskrav vid driftsättning - provkörning I samband med driftsättning ska en provkörning genomföras där man kan verifiera att skördaren mäter med tillräcklig noggrannhet. Provet aviseras i förväg. Alla förare som ingår i skördarlaget måste närvara och delta i provkörningen. Skördarlaget ser till att skördaren är väl kalibrerad. När revisorn anländer upparbetas av revisorn utvalda stammar av tall respektive gran så att minst 15 längd- och 50 diametermått per trädslag (tall och gran) erhålls (M1 = mätning 1). Stamstorlek ska harmoniera med maskin- och aggregatstorlek. Manuell mätning av provstockarna görs dels av förarna (M2 = mätning 2), dels av revisorn (M3 = mätning 3). Resultaten visar dels om skördaren mäter tillräckligt bra, dels om personalen sköter den manuella mätningen i enlighet med instruktionerna. Noggrannhetskraven måste uppfyllas för trädslagen var för sig (se tabell 1). Om noggrannhetskraven uppfylls för endast ett av trädslagen ska en ny driftsättning göras inom två veckor. Vid denna driftsättning kontrolleras det underkända trädslaget varvid hela provet, minst 30 längdmått och minst 100 diametermått, tas på detta trädslag. Om driftsättningen avgränsats till ett trädslag, se punkt 2.1, ska hela provet, minst 30 längdmått och minst 100 diametermått, tas på detta trädslag. Revisorn ska även kontrollera de handredskap, klave och måttband, som skördarlaget använder vid den manuella mätningen. App 2.5 Godkännande Om skördarlaget (skördaren och förarna) uppfyller uppställda krav på teknisk utrustning, kännedom om instruktioner och arbetsrutiner samt resultat vid provkörning utfärdar revisorn ett preliminärt godkännande. Efter en provperiod om en månad då revisorn kontinuerligt granskar insända data kan tillsvidaregodkännande utfärdas. Appendix Tabell 1. VMRs noggrannhetskrav vid driftsättning av skördarlag. Variabel Förare-revisor (M2-M3) Skördare- revisor (M1-M3) Minsta antal mått Diameter på bark Systematisk avvikelse ± 2,0 mm ± 3,0 mm 50 per trädslag Andel mätningar inom ± 4 mm min 80 % min 55 % - Standardavvikelse max 3,0 mm max 6,0 mm - Stocklängd Systematisk avvikelse ± 1,2 cm ± 2,0 cm 15 per trädslag Andel mätningar inom ± 2 cm min 90 % min 70 % - Standardavvikelse max 2,0 cm max 3,0 cm - Vid diametermätning avrundas till närmaste mm. Stocklängd mäts i cm klassbotten. 17

App 3. Kontroll av kvalitetssäkrad mätning med skördare App 3.1 Egenkontroll - skördarlagets manuella mätning för kalibrering och daglig kontroll Skördarlagets egenkontroll består av att skördarföraren manuellt mäter stocklängd och diametrar på vissa av de stammar som skördaren upparbetat. Dels på av skördarföraren valda kalibreringsstammar, dels på i skördardatorn slumpvis utlottade kontrollstammar. Data från kontrollstammar kan ofta användas för kalibrering och den manuella mätningen av dessa stammar får då dubbla syften. Skördarlaget är ansvarigt för att skördaren hålls väl kalibrerad. Skördarlaget ska regelbundet kontrollera de handredskap som används. Revisorn ska tillhandahålla anvisningar för detta. Principer för kalibrering samt urval av kontrollstammar Kalibreringsstammar väljs subjektivt så att inverkan av tillfälliga störningskällor som ovalitet, stamskador, grova kvistar etc. minimeras. Detta för att erhålla bästa möjliga kalibrering. Det subjektiva urvalet innebär dock att mätresultat från kalibreringsstammar ej kan nyttjas för att beskriva mätnoggrannheten för exempelvis ett avverkningsobjekt eller en tidsperiod. Underlag för kalibrering kan samlas in enligt två principer: Grundkalibrering: Sådan kalibrering ska alltid genomföras vid misstänkta måttavvikelser, byte/reparation av mätutrustning eller starkt förändrade avverkningsförhållanden. Vid detta tillfälle insamlas data från så många stammar att de utgör tillräckligt underlag för kalibrering (kan variera mellan tillverkare). Kontinuerlig kalibrering: Under kontinuerlig drift dvs under relativt oförändrade mätförhållanden samlas kalibreringsdata från slumpmässigt utlottade kontrollstammar (se nedan). Kontrollstammarna kan kompletteras med enstaka subjektivt valda kalibreringsstammar. Data från dessa stammar ackumuleras i skördardatorn och jämförs med de gränsvärden för kalibrering som skördaren ställts in på. Efter varje ny kontroll- eller kalibreringsstam ska föraren meddelas om behov av kalibrering föreligger. När kalibrering görs ska tidpunkt loggas. Om programvaran medger ska även omfattningen av kalibreringen loggas. Mätning på slumpvis valda kontrollstammar visar M1-mätningens (skördarens) noggrannhet i relation till förarens manuella mätning. Uttagsfrekvensen ska vara så inställd att det vid normal drift faller ut i genomsnitt minst en kontrollstam per skift (med skift avses åtta timmar). 18

För urval och registrering av kontrollstam gäller följande: 1. Ett obundet slumpmässigt uttag av kontrollstam ska ske med inställbar frekvens från 1 på 1 (alla stammar) till 1 på 1000. Frekvensen ska anges i ktr-filen. Frekvensen ska kunna varieras mellan trädslag. 2. Vid start av ett nytt objekt ska det alltid slumpas en kontrollstam inom intervallet 50-150 stammar. 3. En nedre diametergräns (dbh) för uttag av kontrollstam får tillämpas. Revisorn ska tillhandahålla anvisningar för detta. 4. Föraren får informeras att en stam är kontrollstam tidigast efter att kapstället för stock 2 fastställts, dvs omedelbart innan den andra stocken ska kapas. Detta förfarande innebär att en stor del av stammens volym är mätt innan föraren vet att det är en kontrollstam, samtidigt som föraren får möjlighet att lägga stockarna så att den manuella mätningen underlättas. 5. Om den utlottade stammen har större klyka, kraftig stamskada eller annan deformation som kan allvarligt påverka mätresultatet ska den avvisas som kontrollstam. När en stam avvisas ska en extra stam slumpas ut inom närmast följande 50 stammar. Den avvisade stammen ska sparas i kontrollstamskatalogen (cc-stm). Orsak till avvisning ska anges med StanForD-kod (detta krav gäller när sådan funktion finns tillgänglig, dock senast 1 aug 2008). Avvisningsfrekvensen, beräknad för en period på två månader, får ej överstiga 5 %. 6. Skördarens koordinater vid avverkning av en kontrollstam ska registreras i stmfilen om GPS-data finns tillgängliga. Förfarande vid manuell kalibrerings- och kontrollmätning När kalibreringsstam valts, eller slumpad kontrollstam fallit ut, lagras skördarens uppgifter i en stm-fil. Denna innehåller nummer på stammar och stockar, stockarnas längder, samt diametrar på bark vid bestämda måttställen. Stm-filen förs över till en dataklave och när stammen (stockarna) mäts av skördarföraren lagras manuellt mätta data. Den kombinerade datafilen kallas ktr-fil. Ktr-filen skickas tillbaka till skördardatorn som underlag för kalibrering och kontroll samt för vidarebefordran till SDC eller skogskontor. För den manuella mätningen av kalibrerings- och kontrollstammar gäller följande: 1. Den manuella mätningen av kontrollstam ska utföras i direkt anslutning till att den aktuella stammen mätts med skördaren. Metodik för längd- och diametermätning framgår av handledningen Virkesbehandling (Skogforsk, www.skogforsk.se). 2. Dataklave med en programversion som möjliggör insändning till SDC eller skogskontor ska användas. 3. Numrering av stammarna ska ske i kronologisk ordning. Stockarna ska numreras från rot till topp i stammen. 19

4. Mått enligt följande ska kunna registreras i klaven: 1. Längd på aktuell stock. 2. Korsklavad toppdiameter (10 cm från toppändan) på aktuell stock. 3. Korsklavade diametrar längs stocken mot eller från roten enligt ställbara längdintervall, dock högst 1 m mellan måttställena. 4. Diameter i brösthöjd (120 cm över första stockens rotända). All diametermätning ska göras på bark. Är barken bortskavd ska kompensation för barktjockleken göras. 5. Stocklängd ska mätas i cm klassbotten (exempel: 345 cm = 345,0 345,9 cm) medan diameter ska mätas med avrundning till närmaste mm. 6. Måttställen ska kunna hoppas över vid kalibreringsmätning. 7. Vid klavning av kontrollstam ska man i klaven efter varje stam få en fråga om den kan användas för kalibrering eller inte. Ja ska vara grundalternativ, men det ska gå att avvisa stammen. 8. Vid klavning av kontrollstam får inte skördarens längd- och diametervärden visas i klavens teckenfönster. 9. Vid den manuella mätningen ska en varning (ej flera) kunna ges om diameteravvikelsen överstiger 20 mm respektive om längdavvikelsen överstiger 10 cm. Detta för att minska antalet fel som beror på exempelvis att fel måttställe tagits eller att registreringsknappen tryckts in för tidigt. 10. Kontrollstammar ska märkas så att de kan återfinnas vid fältkontroll. 11. Kontrollstamsdata ska sparas i minst två år. Förfarande vid stora måttavvikelser på enskild stam Varje manuellt mätt stam innebär en möjlighet att kontrollera att större mätfel ej uppstått sedan föregående manuella mätning. Omgående efter att en kontrollstam eller extra kalibreringsstam mätts av föraren ska därför en första analys av mätnoggrannhet göras. Överstigs nedan angivna gränsvärden ska föraren få meddelande (larm) om detta samt kunna välja mellan att: Samla mer data genom att välja extra kalibreringsstammar Ange orsaken till den stora måttavvikelsen Kalibrera enligt förslag från skördardatorn Larm och vidtagen åtgärd ska loggas så att revisorn kan tillgå informationen. VMR rekommenderar att föraren får information om mätresultaten och/eller kalibreringsförslag från skördardatorn även när larmnivån ej överstigs. 20

Appendix Tabell 2. Av VMR rekommenderade larmnivåer för systematiska måttavvikelser på enskild stam. Variabel Diameter på bark Systematisk avvikelse Stocklängd Systematisk avvikelse Larmnivå ± 6,0 mm ± 4,0 cm Förfarande när tekniska fel på mätsystemet upptäcks Det är skördarförarens ansvar att agera när tekniska fel på mätsystemet upptäcks. Vid fel som inverkar på mätresultaten och som föraren ej själv kan åtgärda ska produktionen omedelbart stoppas och kontakt ska tas med ansvarig avverkningsledare eller någon i motsvarande position samt i förekommande fall även med revisorn. Grundregeln är att skördaren ska stå tills mätutrustningen är reparerad. Arbetsledning och/eller i förekommande fall revisorn kan bevilja ett tidsbegränsat tillstånd att fortsätta produktionen. Skördarlaget ska rapportera när det tekniska felet är åtgärdat, skördaren är kalibrerad och ktr-filer avseende detta är inskickade. App 3.2 Kontrollerande företag/enhet revisorns uppgifter Kontrollen består av två delar: Granskning av insända data; inklusive kalibreringshistorik, kontrollstamsfrekvens samt resultat från mätningar på kontrollstammar, vilket görs på kontoret. Fältkontroll vilket görs med relativt glesa intervall, dock minst två gånger per år. Granskning av kalibrerings- och kontrollmätningar Alla data från kalibrerings- och kontrollmätningar sänds till SDC eller skogskontor. Där ska de omgående bearbetas så att berörda parter kontinuerligt kan ta del av resultaten. Resultat ska kunna redovisas för enskild stam eller per tidsperiod. Det ska gå att särredovisa kalibrerings- respektive kontrollstammar. Det ska även gå att se vilken förare som gjort respektive mätning. När resultat från kontrollmätningar redovisas per tidsperiod ska det i programmet vara möjligt att ställa in gränsvärden, nedan kallat larmgränser, för olika nyckeltal (se tabell 3). I normalfallet är tidsperioden två veckor. Om skördarens produktion är så låg att det antal diameter- respektive längdmått som krävs för att utlösa larm enligt tabell 3 ej uppnås får en längre tidsperiod tillämpas. Då larmgränser passeras ska programmet tydligt markera dessa. 21

Revisorn ska minst två gånger per månad granska insända data. Vid exempelvis följande resultat eller observationer ska revisorn kontakta skördarlaget och uppdragsgivaren för att diskutera orsaker och åtgärder: Samma larm har upprepats två tidsperioder i följd Något enskilt nyckeltal uppvisar stor avvikelse Avvikande kalibreringsbeteende Ansvaret för att varje uppdagad brist omedelbart rättas till åligger i första hand avverkningsföretaget. Vid stora eller upprepade brister återkallas godkännandet. Appendix Tabell 3. Av VMR rekommenderade larmnivåer för kontrollmätningar (avser M1-M2). Nyckeltal Larmnivå Stor avvikelse Diameter på bark Systematisk avvikelse ± 3,0 mm ± 4,5 mm Andel mätningar inom ± 4 mm min 50 % min 35 % Andel mätningar med > 20 mm avvikelse max 5 % max 7,5 % Standardavvikelse max 6,0 mm max 9,0 mm Stocklängd Systematisk avvikelse ± 2,0 cm ± 3,0 cm Andel längdmätningar inom ± 2 cm min 60 % min 40 % Andel mätningar med > 10 cm avvikelse max 5 % max 7,5 % Standardavvikelse max 3,0 cm max 4,5 cm Frekvenser Frekvens kontrollstammar min 0,1 % min 0,07 % Andel avvisade kontrollstammar max 5 % max 7,5 % Nyckeltalen beräknas per tvåveckorsperiod med undantag för frekvens avvisade kontrollstammar som beräknas per tvåmånadersperiod. Dock måste minst 100 diametermått respektive 25 längdmått ha tagits under perioden för att larm ska markeras. Fältkontroll Fältkontroll genomförs vid minst två tillfällen per år. Fältkontroller ska ske med tätare mellanrum den första tiden efter driftsättning, vid upprepade larm eller om mindre goda mätresultat noterats vid tidigare fältkontroll. Vid fältkontroll kontrolleras att skördarlaget sköter kalibrerings- och kontrollmätning enligt vedertagna rutiner och att rutinerna finns dokumenterade. Revisorn ska även kontrollera om någon personell förändring skett. Om så är fallet ska det finnas dokumenterat att den eller de nya förarna fått tillräcklig utbildning. 22

Fältkontroll sker utan förvarning. Var skördaren finns framgår av rapporterna till SDC/skogskontor, eller efter samtal med avverkningsansvarig. I samband med fältkontroll mäts kontrollstammar på trakten av revisorn enligt samma rutin som skördarföraren gjort. Revisorn säkerställer att rätt stammar/stockar mäts och matchas mot varandra i måttjämförelsen. Revisorn ska även kontrollera de handredskap som skördarlaget använder. Skördarlaget ska tillse att kontrollstammar lämnas tillgängliga längst möjliga tid. Det lägsta antal mått som anges i tabell 4 innebär att fältkontrollen ska omfatta minst 2-4 kontrollstammar. Om tillräckligt antal upparbetade kontrollstammar, på den aktuella avverkningstrakten och/eller på tidigare avverkade trakter, ej finns tillgängliga när revisorn anländer ställs kontrollstamsfrekvensen upp så att fältkontrollen kan fullföljas. Om resultaten av fältkontrollen ej uppfyller de noggrannhetskrav som anges i tabell 4 ska revisorn tillsammans med skördarlaget försöka identifiera de brister som föranlett avvikelsen. Om orsaken kan förklaras och om revisorn bedömer att avvikelsen ej kommer att kvarstå kan arbetet fortsätta. Skördarlaget kan därefter bli föremål för tätare fältkontroller. Om orsakerna ej kan identifieras ska godkännandet återkallas. Revisorn ska då skriftligen rapportera detta till avverkningsföretaget samt aktuell uppdragsgivare. I rapporten ska orsakerna till återkallandet anges. Ny driftsättning krävs för att skördarlaget ska återfå godkännande. Appendix Tabell 4. VMRs noggrannhetskrav vid fältkontroll. Variabel Förare- revisor (M2-M3) Minsta antal mått Diameter på bark Systematisk avvikelse ± 2,0 mm 50 mått Andel mätningar inom ± 4 mm min 80 % - Standardavvikelse max 3,0 mm - Stocklängd Systematisk avvikelse ± 1,2 cm 15 mått Andel mätningar inom ± 2 cm min 90 % - Standardavvikelse max 2,0 cm - 23

Appendix Bilagor Appendix Bilaga 1: Checklista Tekniska förutsättningar Namn Företags id SDC id Förare 1: 2: 3: 4: 5: Aggregat Apteringsdator Programversion Insändningsprogram Annan kommunikation Längdmätning Diametermätning Klave Måttband Typ Ev underhållsåtgärder Kontrollmätt Kommentar: Ort och datum: Revisor: Signatur: Namnförtydligande: 24

Appendix Bilaga 2: Instruktioner och dokumentationsrutiner Rutin/instruktion Godkänd Daglig kontroll Åtgärd när fel uppstår Kalibrering Instruktion för daglig kontroll av aggregat, mäthjul m.m. Dokumentation Larmrutin Allmän dokumentation för kalibreringsmätning Tillverkarens instruktioner. Produktionsrapportering Regelbunden rapportering av data. (instruktion ska finnas för varje maskin) Förare ska visa hur det går till. Utskrift av kvitto vid traktavslut för dokumentation. Förare ska visa hur det går till. Datahantering Överföring av data från skördare till klave samt från klave till skördare. Förare ska visa hur det går till. Kommentar: Ort och datum: Revisor: Signatur: Namnförtydligande: 25

Appendix Bilaga 3: Provkörning vid driftsättning och fältkontroll TALL Diameter på bark Antal mätningar Systematisk avvikelse Andel mätningar inom ± 4 mm Standardavvikelse Stocklängd Antal mätningar Systematisk avvikelse Andel mätningar inom ± 2 cm Standardavvikelse Förarerevisor (M2-M3) Skördarerevisor (M1-M3) GRAN Diameter på bark Antal mätningar Systematisk avvikelse Andel mätningar inom ± 4 mm Standardavvikelse Stocklängd Antal mätningar Systematisk avvikelse Andel mätningar inom ± 2 cm Standardavvikelse I samband med driftsättning tas minst 50 diametervärden och minst 15 längdmått per trädslag. Barkfunktioner: Ktr-filens identitet: Kommentar: Ort och datum: Revisor: Signatur: Namnförtydligande: 26

Ordlista Avverkningsföretag: Företag som nyttjar en eller flera maskiner vilka används vid mekaniserad avverkning. Barkfunktion: Matematisk funktion som beräknar barkens tjocklek på stammen. Funktionen kan baseras på stamspecifika variabler som trädslag, diameter och höjd i stammen samt platsspecifika variabler som breddgrad. Driftsättning: Driftsättning utgör det första momentet när en revisor ska godkänna och sedan övervaka ett skördarlag. Driftsättning innebär att revisorn i fält utbildar och kontrollerar skördarlaget så att de behärskar alla moment av instruktionen samt kontrollerar att skördaren mäter med tillräcklig noggrannhet. Vid driftsättning betraktas varje skördarlag, dvs skördare och dess förare som en enhet. Grundkalibrering: Vid ett specifikt tillfälle insamlas längd- och diameterdata från så många stammar att de utgör tillräckligt underlag för kalibrering Sådan kalibrering ska alltid genomföras vid misstänkta måttavvikelser, byte/reparation av mätutrustning eller starkt förändrade avverkningsförhållanden. Kalibreringsstam: Subjektivt vald stam som föraren mäter manuellt. Mätdata nyttjas för kalibrering av maskinens mätutrustning. Kalibreringsstammar uttas dels vid grundkalibrering, dels när föraren bedömer att utfallna kontrollstammar behöver kompletteras med extra kalibreringsunderlag. Kontrollstam: Kontrollstam väljs via ett obundet slumpmässigt uttag som görs i skördardatorn. Kontrollstammar mäts manuellt av skördarföraren och data används dels för att kalibrera maskinen, dels för att övervaka att skördarlaget klarar de i denna instruktion uppställda kraven på mätnoggrannhet. Obundet slumpmässigt uttag: En vanligt förekommande urvalsmetod inom virkesmätningen bygger på s k obundet slumpmässigt urval, förkortat OSU. Denna metod innebär att varje tänkbar kombination av ett visst antal (n) enheter ur ett kollektiv skall ha samma chans som varje annan kombination av n enheter att utgöra stickprovet. Endast om denna förutsättning är uppfylld kan man garantera att ett stickprovs medelvärde är en korrekt skattning av kollektivets medelvärde. Sektionskubering: Stock delas i ett antal sektioner. Volymen beräknas för varje sektion med ledning av dess längd och medel- eller mittdiameter. Vid mätning med skördare används ofta sektionskubering med sektionslängd 1 dm. Skördarlag: En skördare och de förare som turas om att köra maskinen. Stamfelsved: Stamdelar av sågtimmerdimension som inte uppfyller kraven på sågtimmer enligt VMRs instruktioner eller liknande bestämmelser eller överenskommelser. 27

Topp-rotmätning: Stocks volym beräknas med ledning av dess längd samt diametrar i topp- respektive rotända. Uppdragsgivare: Den part i virkesaffären som anlitar avverkningsföretaget. VMR-auktorisation: Företag som bedriver virkesmätning kan ansöka om VMRauktorisation. Ansökan ställs till Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Bland de krav som uppställts ingår att mätningen av virke skall utföras dels i enlighet med de föreskrifter som skogsstyrelsen utfärdar med stöd av virkesmätningslagen, dels i enlighet med de instruktioner som VMR-rådet rekommenderar. Landets tre virkesmätningsföreningar är auktoriserade av VMR-rådet. Begrepp relaterade till kontrollverksamhet Egenkontroll: Utförare kontrollerar sitt eget arbete. Internkontroll (-revision): Kontroll utförs inom egen organisation av från kontrollerad verksamhet fristående personal. Andrapartskontroll: En av parterna i en affärsöverenskommelse kontrollerar den andra partens åtaganden. Tredjepartskontroll (externrevision): Ett från parterna fristående företag kontrollerar parts eller parters åtaganden. 28

VMR VMR är skogsnäringens forum för virkesmätnings- och redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMR ingår som en del i SDCs organisation. Hemsida: www.virkesmatning.se SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMFSyd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Skolgatan 2 Postadress: 851 83 Sundsvall Tel: 060-16 86 00 Fax: 060-16 86 39 E-post: info@sdc.se Hemsida: www.sdc.se Postadress: Box 4037 904 02 UMEÅ Tel: 090-77 82 15 Fax: 090-77 82 12 E-post: vmf@vmfnord.se Hemsida: www.vmfnord.se Postadress: Box 1935 791 19 FALUN Tel: 023-456 00 Fax: 023-456 09 E-post: info@vmfqbera.se Hemsida: www.vmfqbera.se Postadress: Box 644 551 18 JÖNKÖPING Tel: 036-34 17 00 Fax: 036-16 52 20 E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.vmfsyd.se 29