ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS ANVISNING OM ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS UPPGIFTER I GENOMFÖRANDET AV SYSTEMET MED UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA

Anvisning Arbets- och näringsbyråerna Närings-, trafik- och miljöcentralerna 31.12.2015 TEM/2435/03.01.04/2015 Arbets-och näringsförvaltningens kundservicecenter ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS ANVISNING OM ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS UPPGIFTER I GENOMFÖRANDET AV SYSTEMET MED UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA Denna anvisning gäller fr.o.m. 1.1.2016 tills vidare. TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET MINISTRY OF EMPLOYMENT AND THE ECONOMY PL 32 (Aleksanterinkatu 4) PB 32 (Alexandersgatan 4) P.O. Box 32 (Aleksanterinkatu 4) 00023 Valtioneuvosto Puh. 029 506 0000 00023 Statsrådet Tfn 029 506 0000 FI-00023 Government Tel + 358 29 506 0000 Faksi (09) 1606 2166 www.tem.fi Fax (09) 1606 2166 www.tem.fi Fax + 358 9 1606 2166 www.tem.fi

2 (203) Genom denna anvisning upphävs - arbets- och näringsministeriets anvisning av den 30.12.2014 om arbets- och näringsbyråns uppgifter i genomförandet av systemet med utkomstskydd för arbetslösa (TEM/2192/03.01.04/2014)

3 (203) INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL I ALLMÄNNA ARBETSKRAFTSPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRMÅN. 10 I/ 1 Pendlingsregioner och arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag... 10 1.1 Pendlingsregioner... 10 1.2 Arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag... 11 1.2.1 Allmänt... 11 1.2.2 Resebidragets syfte... 11 1.2.3 Förutsättningar för att få resebidrag... 11 1.2.4 Begränsningar som gäller resebidrag... 12 1.2.5 Resebidragets varaktighet... 13 I/ 2 2 kap. 1 och 2 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa; sökande av heltidsarbete, permittering, rätt till arbetslöshetsförmån för dem som inte är finska medborgare, frihet på prov och rätt till arbetslöshetsförmån... 16 2.1 Sökande av heltidsarbete och rätt till arbetslöshetsförmån... 16 2.2 Permittering och orsak som jämställs med permittering... 16 2.2.1 Permittering... 16 2.2.2 Orsak som jämställs med permittering... 17 2.3 Rätt till arbetslöshetsförmån för dem som inte är finska medborgare... 18 I/ 3 Utlandsresas och arbetssökandes semesters inverkan på rätten att få arbetslöshetsförmån... 21 3.1 Utlandsresa... 21 3.2 Arbetssökandes rätt att ha semester... 22 3.2.1 Försörjning under semestern... 22 3.2.2 Arbets- och näringsbyråns tjänster samt arbete som arbetsgivare erbjuder... 22 3.2.3 Annat att beakta... 23 I/ 4 Rätt till arbetslöshetsförmån under tiden för frivillig- och talkoarbete... 25 I/ 5 Arbetskraftspolitiska förutsättningar för företagares arbetslöshetsförmån... 28 1. Allmänt... 28 2. Att betraktas som företagare med stöd av lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare... 28 4. Delägare i företag... 31 5. Sysselsättning i företagsverksamhet på heltid och som bisyssla... 33 6. Inledande av företagsverksamhet... 35 7. Upphörande med arbete i företag... 35 7.1 Varaktig och väsentlig nedsättning av personens arbetsförmåga... 35 7.2 Företagare som kan jämställas med löntagare... 36

4 (203) 7.3 Säsongbetonad företagsverksamhet... 37 8. Företagares familjemedlemmars upphörande med arbete... 38 8.1 Sporadisk sysselsättning... 38 8.2 Arbete i ett familjeföretag som en del av sysselsättningsfrämjande service... 38 8.3 Permittering och orsak som kan jämställas med permittering... 38 8.4. Arbetet har upphört på grund av att produktionsinriktningen ändrats eller av någon motsvarande orsak... 39 8.5 Varaktig försämring av förutsättningarna för företagsverksamhet... 39 9. Upphörande med företagsverksamhet... 40 9.1 Konkurs... 41 9.2 Likvidation (endast aktiebolag och andelslag)... 41 9.2.1 Agerande som likvidator för ett företag som försatts i konkurs eller likvidation... 41 9.3 Bolagsmäns avtal om upplösning av bolag (annat bolag än aktiebolag)... 42 9.4 Upphörande med produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten... 42 9.5 När enskilda näringsidkare upphör med företagsverksamhet... 43 10. Andelslag och andra företag och sammanslutningar som har hand om marknadsföring, fakturering och andra motsvarande uppgifter... 46 11. Om närståendevårdare... 47 I/ 6 Studiers inverkan på rätten att få arbetslöshetsförmån... 49 1. Allmänt... 49 1.1 Studier i mindre omfattning som påminner om fritidsverksamhet eller annan fritidsverksamhet, inträdesprov... 49 1.2 Inledning av studier... 50 2. Gymnasiestudier... 50 3. Studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen vid universitet... 51 3.1 Studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen vid universitet... 51 3.2 Studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen... 52 4. Studier som betraktas som heltidsstudier utifrån sin omfattning... 53 5. Studier som betraktas som deltidsstudier på basis av arbetshistoria eller företagsverksamhet... 55 6. Utbildning indelad i perioder... 56 7. Studiers upphörande... 56 7.1 Utexaminering... 56 7.2 Att avgå från läroinrättning eller att avstå från studierätt vid universitet... 58 7.3 Förlust eller indragning av studierätten... 58 7.4 Avläggande av yrkesinriktad delexamen... 59 7.5 Upphörande av arbetskraftsutbildning... 59 7.6 Avslutande av förberedande utbildning för fristående examen... 60 7.7 Bevisligt avbrott i studierna... 60

5 (203) 7.8 Upphörande med gymnasiestudier... 60 7.8.1 Avslutande av gymnasiestudier med avgångsbetyg men utan studentexamensbetyg... 60 7.8.2 Avslutande av gymnasiestudier då en person har fått avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg... 63 I/ 7 Läroavtal... 65 1.Allmänt... 65 2. Permittering av en person i läroavtalsutbildning, orsak som jämställs med permittering samt utkomstskydd för arbetslösa... 65 3. Tillfälligt avbrott i läroavtal samt utkomstskydd för arbetslösa... 66 4. Hävande av läroavtal samt utkomstskydd för arbetslösa... 66 I/ 8 Utkomstskydd för konstnärer och forskare... 68 1. Allmänt... 68 2. Konstnärligt eller vetenskapligt arbete som utförs i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande... 68 3. Konstnärligt och vetenskapligt arbete som utförs professionellt eller som hobbyverksamhet... 69 4. Allmänt om bedömning av studier, företagsverksamhet och sysselsättning i eget arbete... 69 5. Konstnärer och forskare som sysselsätts som företagare eller i eget arbete... 69 5.1 Bedömning av sysselsättning som företagae och i eget arbete... 69 5.2 Upphörande av företagsverksamhet och sysselsättning i eget arbete... 71 5.3 Upprätthållande av yrkesskickligheten... 72 6. Påbyggnadsstudier... 73 7. Den tid stipendiet gäller... 73 I/ 9 Renskötarnas utkomstskydd... 75 1. Tillämpningsområde... 75 2. Renskötselns inverkan på rätten att erhålla arbetslöshetsförmån... 75 2.1 Sysselsättning på deltid i företagsverksamhet... 78 2.2 Säsongbetonad sysselsättning som företagare... 78 2.3 Sysselsättning på heltid som företagare året runt... 79 2.4. Närings- o.dyl. stöds inverkan på sysselsättningen... 80 2.5 Hur annan företagsverksamhet eller sysselsättning i eget arbete i kombination med renskötsel påverkar rätten att erhålla arbetslöshetsförmån... 80 3. Upphörande med renskötsel... 80 I/ 10 Unga personer under 25 år som saknar utbildning... 82

6 (203) 1. Allmänt... 82 2. Skyldighet att söka sig till en utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter... 82 3. Underlåtande att söka till, vägran att delta i eller avbrytande av utbildning... 83 3.1 Underlåtande att ansöka om studieplats... 83 3.2 Vägran att delta i utbildning... 84 3.3 Avbrytande av utbildningen... 85 4. Åtgärder i stället för skyldigheten att söka till en utbildning... 85 5. Giltig orsak att underlåta att söka studieplats, vägra att delta i utbildning eller avbryta utbildning 86 5.1 Giltig orsak att underlåta att söka studieplats eller vägra att delta i utbildning... 86 5.2 Giltig orsak att avbryta utbildning... 89 6. Eventuellt senare klandervärt förfarande och återfående av rätten till arbetslöshetsförmån... 90 7. Unga personer under 18 år... 91 7.1 Personer under 17 år... 91 7.2 En 17-årig sökande av arbetsmarknadsstöd... 91 DEL II PÅFÖLJDSSYSTEMET FÖR UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA... 95 1. Allmänt om påföljdssystemet för utkomstskydd för arbetslösa... 95 1.1 Utredande av eventuellt arbetskraftspolitiskt klandervärt förfarande av arbetssökanden och givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande... 95 2. Att lämna arbetet och att bli uppsagd... 97 2.1 Giltig orsak att lämna arbetet... 97 2.2 Bestridande av uppsägning eller hävning av arbetsavtal... 104 2.3 Avstängning från tjänsteutövning... 105 3. Vägran att ta emot arbete... 106 3.1 Giltig orsak för vägran att ta emot arbete... 107 4. Skydd för yrkesskicklighet... 109 4.1 Villkoren för skydd för yrkesskicklighet och bestämmande av skyddet... 109 4.2 Giltig orsak att vägra ta emot och att lämna arbete som inte motsvarar skyddet för yrkesskickligheten... 110 4.3 Varaktigheten av skyddet för yrkesskickligheten och när skyddet börjar löpa från början... 111 5. Uteblivande från ett möte där en sysselsättningsplan utarbetas... 112 5.1 Längden på tidsperioden utan ersättning... 112 5.2. Anmälan om förhinder på förhand... 113 5.3 Giltig orsak att utebli från möte för utarbetande eller revidering av sysselsättningsplan... 114 6. Vägran att utarbeta sysselsättningsplan... 114 7. Försummelse att fullfölja sysselsättningsplan... 115 7.1 Skyldighet att fullfölja sysselsättningsplan... 115 7.2 Giltig orsak att låta bli att fullfölja sysselsättningsplan... 116

7 (203) 7.3 Vägran att delta i undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan... 117 8. Vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service och avbrytande av servicen... 118 8.1 Vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service... 118 8.2 Avbrytande av sysselsättningsfrämjande service... 119 8.3 Giltig orsak att vägra delta i sysselsättningsfrämjande service och att avbryta servicen... 120 8.4 Sökande av ändring i beslut som gäller avbrytande av sysselsättningsfrämjande service... 120 9. Upprepade förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda... 122 9.1 Arbetssökandens förfarande och upprepade förfaranden... 122 9.2 Fullgörande av skyldighet att vara i arbete... 123 9.3 Upphörande av skyldighet att vara i arbete på grund av tidens gång... 125 9.4 Arbetssökandens arbetskraftspolitiskt klandervärda förfarande efter ett förfarande som lett till åläggande av skyldighet att vara i arbete... 125 10. Skyldigheter att vara i arbete i enlighet med upphävd lagstiftning... 126 DEL III FÖRMÅNER SOM BETALAS UNDER TIDEN FÖR SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE SERVICE... 134 1. Allmänt... 134 2. Begreppet sysselsättningsplan och plan som ersätter sysselsättningsplanen samt uppgörande av planen och avtal om deltagande i sysselsättningsfrämjande service... 134 2.1 Att i planen avtala om deltagande i servicen... 134 2.2 Att avtala om deltagande i sysselsättningsfrämjande service efter att den har påbörjats... 135 3. Att påbörja sysselsättningsfrämjande service... 136 4. Tillämpning av 2 och 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt händelser under tiden för sysselsättningsfrämjande service... 137 5. Avslutande av sysselsättningsfrämjande service... 137 6. Frånvaro från sysselsättningsfrämjande service... 137 DEL IV JOBBSÖKNING I ETT ANNAT EU- ELLER EES-LAND... 145 1. När arbetslösa reser från Finland till ett annat EU-land för att söka arbete... 147 2. När arbetslösa kommer till Finland från ett annat EU-land för att söka arbete... 154 3. Andra situationer som gäller rörligheten mellan EU-länderna (gränsarbetare)... 157 DEL V FRÅGOR SOM GÄLLER FÖRFARINGSSÄTT FÖR UTRÄTTANDE AV UTKOMSSKYDDSÄRENDEN160 V/1 Förfaringssätt för handläggning av utkomstskyddsärenden... 160 1. Rådgivning och krav på gott språkbruk... 160 2. Kontaktspråk... 161

8 (203) 3. Ombud och biträde... 161 4. Jäv 162 5. Utkomstskyddsärendets handläggningsprocess... 163 5.1 Att höra den arbetssökande, att göra upp en begäran om utredning... 163 5.1.1 Utredningar som i samband med begäran om utredning eller annars begärs av den arbetssökande... 164 5.2 Utredningens ankomst... 166 5.2.1 Bristfällig utredning... 166 5.2.2 Tom utredning... 167 5.3. Givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande... 167 5.3.1. Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande... 168 5.3.2 Utlåtandenas ordningsföljd... 169 5.3.3 Motivering till utlåtandena... 170 5.3.4 Givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande i vissa situationer... 171 5.4 Ändring av arbetskraftspolitiskt utlåtande... 175 5.4.1 Rättelse av sakfel... 175 5.4.2 Rättelse av ett skriv- eller räknefel... 176 5.4.3 Ny prövning av arbetskraftspolitiskt utlåtande... 176 5.4.4 Åtgärder för undanröjande av beslut... 177 6. Sökande av ändring... 177 6.1 Arbets- och näringsbyråns eller arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenters utlåtande med anledning av besvär (bemötande av besvär)... 178 6.2 Arbetskraftspolitiskt utlåtande och uppgift om anhängiga besvär... 181 6.3. Givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande efter besvär... 181 7. Rättegångskostnaderna... 181 V/ 2 Arbets- och näringsförvaltningens webbtjänster och automatiska arbetskraftspolitiska utlåtanden och automatisk begäran om redogörelse... 183 1. Anmälan som arbetssökande... 183 2. Förändringar i jobbsökningen och avslutande av jobbsökningens giltighet... 183 3. Godkännande av sysselsättningsplan och meddelande om att planen fullföljts... 184 4. Meddelande om resultatet av arbetserbjudande... 185 V/ 3 Missbruk av utkomstskyddet för arbetslösa och förebyggande av detta... 187 1. Allmänt... 187 1.1 Definition av missbruk och de mest typiska situationerna där systemet missbrukas... 187 1.2 Samarbete mellan myndigheterna... 187 2. Förebyggande av missbruk... 188

9 (203) 2.1 Utredning av frågor som inverkar på rätten till utkomstskydd för arbetslösa och information om arbetssökandens egen anmälningsskyldighet... 188 2.2 Den arbetssökandes serviceprocess... 189 2.3 Samarbete med övriga myndigheter... 189 2.3.1 Arbets- och näringsbyråns rätt att få information från övriga myndigheter och rätt att lämna ut information... 189 2.3.2. Utbyte av information mellan arbets- och näringsbyrån och förmånsbetalarna... 190 3. Förfaringssätt då misstanke om missbruk har uppkommit... 190 3.1 Sätt på vilka misstanke om missbruk kan uppkomma... 190 3.2 Arbets- och näringsbyråns uppgifter vid utredning av misstanke om missbruk... 191 3.3 De vanligaste fallen av missbruk och utredning av dem... 193 3.3.1 Hemlighållande av arbete... 193 3.3.2 Hemlighållande av företagsverksamhet... 194 3.3.3 Hemlighållande av studier... 195 3.4 Påföljder vid missbruk av utkomstskydd för arbetslösa... 195 3.4.1 Återkrav av förmånen och påföljder enligt lagen om arbetslöshetskassor... 195 3.4.2 Straffrättsliga påföljder... 196 3.5 Att lämna begäran om utredning... 197 3.6 Handläggning av missbruk av utkomstskyddet för arbetslösa i straffprocessen... 197 4. Skydd av identiteten för en person som framför misstanke om missbruk... 198 4.1 Handlingars offentlighet... 198 4.2 Skyddande av identiteten... 198

10 (203) DEL I ALLMÄNNA ARBETSKRAFTSPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETSLÖSHETSFÖRMÅN I/ 1 Pendlingsregioner och arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag 1.1 Pendlingsregioner Pendlingsregionerna är av betydelse när arbetskraftens regionala rörlighet stöds samt när man bedömer arbetssökandens skyldighet att ta emot ett erbjudet arbete och delta i sysselsättningsfrämjande service som ett villkor för att kunna få arbetslöshetsförmån. Definitionen av pendlingsregion påverkar såväl utbetalningen av kostnadsersättning som utbetalningen av arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag och utbetalningen av ersättning för flyttningskostnader. I 1 kap. 9 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) föreskrivs att en persons pendlingsregion sträcker sig 80 kilometer från personens faktiska bostad. Om det inte är befogat att göra någon annan bedömning, betraktas som personens faktiska bostad den adress som antecknats för personen i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. I definitionen av pendlingsregion avses avståndet från dörr till dörr, dvs. till exempel avståndet från den hemadress som arbetssökanden uppgett för arbets- och näringsbyrån till den plats där sysselsättningsfrämjande service ordnas. Om arbets- och näringsbyrån vet att den adress som arbetssökanden uppgett inte är hans eller hennes faktiska bostad, bestäms pendlingsregionen utgående från den adress som byrån känner till. Om arbetssökanden för införande i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem uppger någon annan adress än den som antecknats för honom eller henne i befolkningsregistret, kan arbetssökanden vid behov ombes att lämna en redogörelse i ärendet. Redogörelsen kan till exempel vara ett hyreskontrakt. När det gäller arbetssökande som uppgett en Poste restante-adress, anses att pendlingsregionen bestäms enligt adressen för det verksamhetsställe vid arbets- och näringsbyrån där personen i fråga är kund. FÖRFARANDE Motiveringen till varför man avviker från den adress som arbetssökanden uppgett antecknas i motiveringen till det arbetskraftspolitiska utlåtande genom vilket arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten underrättas om sådana omständigheter som kan ha betydelse när pendlingsregionen fastställs. Således kan till exempel ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om att sysselsättningsfrämjande service påbörjas komma i fråga. Exempel: Arbetssökanden börjar sysselsättningsfrämjande service under tiden för vilken det betalas kostnadsersättning. Arbetssökanden har till arbets- och näringsbyrån uppgett en sådan adress att avståndet därifrån till den plats där servicen ordnas är över 80 kilometer och på denna grund bör det till sökanden betalas förhöjd kostnadsersättning.

11 (203) 1.2 Arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag 1.2.1 Allmänt Enligt uppgifter som arbets- och näringsbyrån fått bor arbetssökanden inte på den angivna adressen, utan på en adress från vilken avståndet till den plats där servicen ordnas är under 80 kilometer. Utgående från dessa uppgifter ska kostnadsersättningen inte betalas förhöjd. Det arbetskraftspolitiska utlåtandet ges på basis av de uppgifter som arbets- och näringsbyrån innehar. Om arbetssökanden är missnöjd med byråns avgörande kan han eller hon hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden överklaga det beslut som arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten gett om beloppet av kostnadsersättning. Nämndens beslut kan överklagas vidare hos Försäkringsdomstolen. Arbetsmarknadsstöd kan betalas som resebidrag till en person som tar emot heltidsarbete utanför sin egen pendlingsregion. Arbets- och näringsbyrån kan bestämma att betydande kostnader som orsakas av att en person tagit emot arbete ska ersättas med arbetsmarknadsstöd under anställningen, i högst fyra månader från och med anställningsförhållandets början. Resebidrag betalas som fullt arbetsmarknadsstöd med tillhörande barnförhöjningar. För att stöd ska kunna fås förutsätts att den som är berättigad till arbetsmarknadsstöd tar emot heltidsarbete som varar i minst två månader utanför sin pendlingsregion. Bestämmelser som resebidrag finns i 7 kap. 3, 7 kap. 4 4 mom. (belopp), 7 kap. 12 2 mom. (varaktighet), 11 kap. 1 (ansökan), 11 kap. 2 (skyldighet att lämna uppgifter) och 11 kap. 12 (återkrav) i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. På ändringssökande tillämpas 12 kap. 1. 1.2.2 Resebidragets syfte Syftet med resebidrag är både att stödja sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden och att trygga tillgången på arbetskraft. Resebidraget är avsett att beviljas sådana arbetslösa för vilka det är osannolikt att få sysselsättning på bostadsorten och för vilka det finns möjligheter till sysselsättning utanför den egna pendlingsregionen, men vilkas ekonomiska situation är sådan att rörlighetsunderstödet eller skattelättnaderna inte i tillräcklig mån täcker de kostnader som mottagandet av arbetet medför. Resebidraget är avsett att stödja speciellt regional rörlighet i närområdet, dvs. att personen inte byter hemort, men pendlar mellan hemorten och ett arbete utanför sin pendlingsregion. Resebidraget kan vid behov också användas för att stödja flyttning till arbetsorten. 1.2.3 Förutsättningar för att få resebidrag Med stöd av 7 kap. 3 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan arbets- och näringsbyrån bestämma att resebidrag betalas till en person som är berättigad till arbetsmarknadsstöd och som tar emot heltidsarbete som varar i minst två månader utanför sin pendlingsregion och för vilken mottagandet av arbetet medför betydande kostnader. Den som är berättigad till arbetsmarknadsstöd har inte subjektiv, absolut rätt till resebidrag. Arbets- och näringsbyrån avgör utgående från ändamålsenlighetsprövning i varje enskilt fall om

12 (203) personen genom att ta emot arbetet orsakas sådana betydande kostnader som med tanke på personens ekonomiska förhållanden kan vara ett hinder för att ta emot arbetet. När det bedöms om kostnaderna är betydande med tanke på personen i fråga, fästs uppmärksamhet åtminstone på hur länge den som ansöker om bidraget har varit arbetslös och om personen har varit arbetslös upprepade gånger. Som kostnader orsakade av att personen tagit emot arbete kan beaktas dagliga resekostnader eller flyttningskostnader samt exempelvis en eventuell garantihyra eller extra kostnader för dagvård för barnen då dessa beror på att arbetsplatsen ligger utanför pendlingsregionen och därför orsakar att barnen behöver vård dagligen under en längre tid än om arbetsplatsen skulle ligga inom pendlingsregionen. På basis av samma anställningsförhållande kan beviljas både resebidrag och ersättning för reseoch logikostnader enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), om detta anses vara ändamålsenligt. Ersättning för flyttningskostnader enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kan dock inte beviljas om personen får resebidrag. Som berättigade till arbetsmarknadsstöd betraktas utöver de som får arbetsmarknadsstöd dessutom arbetslösa arbetssökande till vilka stöd inte betalas för arbetslöshetstiden i situationer som nämns i 10 kap. 2 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (tid utan ersättning, skyldighet att vara i arbete, självrisktid, behovsprövning, en begränsning i anslutning till yrkesutbildning för personer under 25 år, väntetid). Tjänsteförhållanden och läroavtalsförhållanden jämställs med arbetsavtalsförhållanden. Arbetsavtalet behöver inte gälla tills vidare, men det måste vara i minst två månader. Som heltidsarbete betraktas arbete där arbetstiden överstiger 80 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete. Det har ingen betydelse hur personen har fått arbetet i fråga. Utöver arbete som arbets- och näringsbyrån erbjudit kan bidraget också beviljas för ett anställningsförhållande som personen skaffat sig på egen hand. Det krävs inte heller att jobbet har anmälts till arbets- och näringsbyrån som ett ledigt jobb. Resebidrag kan också betalas på basis av ett sådant anställningsförhållande där arbetet utförs utomlands. Det krävs dock att personen även under anställningsförhållandet anses vara bosatt i Finland. I det arbetskraftspolitiska utlåtandet om resebidrag tar arbets- och näringsbyrån inte ställning till om personen bor i Finland, utan Folkpensionsanstalten avgör självständigt i varje enskilt fall om personen anses vara bosatt i Finland. I utlåtandet ska det nämnas att det är fråga om arbete som utförs utomlands. 1.2.4 Begränsningar som gäller resebidrag Resebidrag kan inte beviljas för ett sådant anställningsförhållande för vars lönekostnader arbetsgivaren har beviljats lönesubvention. Resebidrag kan inte beviljas, om det arbete som ligger till grund för bidraget har påbörjats innan bidrag sökts. Det saknar betydelse om anställningsförhållandet inletts innan ett arbetskraftspolitiskt utlåtande har getts om resebidraget.

13 (203) Om resebidraget beviljats för visstidsarbete och arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett nytt arbetsavtal genom vilket anställningsförhållandet för viss tid fortsätts, är det fråga om ett nytt anställningsförhållande. Ansökan om resebidrag för det nya anställningsförhållandet kan inte avslås på grund av att arbetstagaren redan utför arbetet i fråga på basis av ett tidigare arbetsavtal. Det att den som ansöker om resebidrag har varit i arbete omedelbart innan det nya anställningsförhållandet börjar påverkar dock bedömningen av om sökanden orsakas sådana betydande kostnader som bör täckas med resebidrag. Enligt arbets- och näringsministeriets uppfattning finns det i fråga om flera på varandra följande arbetsavtal i regel inte längre något behov av sådant ekonomiskt stöd som resebidraget är avsett för, när fyra månader gått från inledandet av det första anställningsförhållandet. 1.2.5 Resebidragets varaktighet Det kan bestämmas att arbetsmarknadsstöd betalas som resebidrag i högst fyra månader efter att anställningsförhållandet har inletts, dock högst så länge som anställningsförhållandet varar. Arbets- och näringsministeriet anser det vara ändamålsenligt att understödet beviljas för hela månader (en fyra månader). Bidraget betalas för fem dagar i veckan oberoende av antalet arbetsdagar, självriskdagar eller arbetsmarknadsstödsdagar. Om anställningsförhållandet upphör eller utförandet av arbete avbryts exempelvis på grund av permittering under resebidragsperioden, eller om personen inte alls påbörjar det avtalade arbetet, avslutar Folkpensionsanstalten utbetalningen av resebidraget. Ett tillfälligt avbrott i arbetet till exempel på grund av sjukdom inverkar inte på utbetalningen av resebidraget. FÖRFARANDE Ansökan om resebidrag Ansökan om resebidrag lämnas till den arbets- och näringsbyrå där personen är arbetslös arbetssökande. Ansökan kan också lämnas till Folkpensionsanstaltens kontor varifrån den omedelbart vidarebefordras till arbets- och näringsbyrån för beslut. Till ansökan ska bifogas en kopia av arbets- eller läroavtalet eller ett skriftligt förordnande, eller någon annan redogörelse från arbetsgivaren av vilken framgår det som avtalats om när arbetet börjar, om anställningsförhållandets längd, arbetstiden och platsen där arbetet utförs. På ansökningsblanketten för resebidrag ombes sökanden lämna sina kontouppgifter skriftligen till Folkpensionsanstaltens kontor, om sökanden vill att resebidraget betalas in på ett annat konto än det som uppgetts i ansökan om grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd, eller om sökanden inte tidigare har lämnat sina kontouppgifter till Folkpensionsanstalten. Lämnande av arbetskraftspolitiskt utlåtande Arbets- och näringsbyrån ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om sökandens rätt till resebidrag. Utlåtandet är bindande för Folkpensionsanstalten.

14 (203) Om sökandens rätt till resebidrag ges till Folkpensionsanstalten det positiva arbetskraftspolitiska utlåtandet 0J1. I punkterna AlkamisPvm och LiittyvaPvm antecknas alltid samma datum (anställningsförhållandets första dag). Folkpensionsanstalten får genom detta utlåtande också veta slutdatumet för sökandens arbetslöshet, så det ges inte något separat utlåtande om att utbetalningen av arbetsmarknadsstöd på basis av arbetslöshet upphör. Ett negativt utlåtande om rätten till resebidrag ges med koderna 0J2, 0J3 eller 0J4. Inget utlåtande ges om resebidrag då det avtalade arbete inte påbörjas eller då det avbryts eller avslutas. Om personen inte påbörjar det arbete för vilket resebidraget beviljats, behandlas ärendet som vägran att ta emot arbete. Om en person som fått ett positivt utlåtande om resebidrag anmäler sig som arbetslös arbetssökande under resebidragsperioden eller efter periodens slut, men inom två månader från startdatumet för resebidraget, och orsaken till att anställningsförhållandet upphörde är någon annan än ekonomiska och produktionsrelaterade grunder eller att anställningsförhållandet hade ingåtts för viss tid, ska arbets- och näringsbyrån reda ut om det att anställningsförhållandet upphörde påverkar rätten till arbetslöshetsförmån. I motiveringarna till det arbetskraftspolitiska utlåtande som ges antecknas då utöver övriga motiveringar också att resebidrag har beviljats för anställningsförhållandet och att anställningsförhållandet upphörde inom två månader från att det inleddes. Om sökandens arbetsvillkor har uppfyllts under anställningsförhållandet och utlåtandet ges till arbetslöshetskassan, skickas till Folkpensionsanstalten en kopia av det utlåtande som gavs till arbetslöshetskassan. Beslut om resebidrag, övervakning, återkrav och sökande av ändring Folkpensionsanstalten ger sökanden ett skriftligt beslut om resebidraget. Om det är fråga om en sökande som inte tidigare beviljats arbetsmarknadsstöd exempelvis på grund av behovsprövning, ber Folkpensionsanstalten innan beslutet fattas om att få en kopia av resebidragsansökan från arbets- och näringsbyrån. För att resebidrag ska kunna betalas behöver personens jobbsökning inte vara i kraft vid arbets- och näringsbyrån under tiden för anställningsförhållandet. Om arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem har gett Folkpensionsanstalten det arbetskraftspolitiska utlåtandet 0A4 om att jobbsökningen upphört, behöver det inte ges något nytt resebidragsutlåtande som tillåter utbetalning. Folkpensionsanstalten fortsätter att betala ut resebidrag trots utlåtande 0A4. Arbets- och näringsbyrån följer inte upp personens arbete och frånvaro under resebidragsperioden, utan denna uppgift handhas av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten får information om resebidragstagarens arbete genom den uppföljningsblankett på vilken personen meddelar att arbetet har påbörjats och eventuellt avbrutits eller upphört. Om anställningsförhållandet upphör under resebidragsperioden, drar Folkpensionsanstalten in betalningen av bidraget. Folkpensionsanstalten återkräver resebidraget om bidragstagaren har lämnat arbetet eller genom sitt eget förfarande orsakat att det anställningsförhållande som ligger

15 (203) till grund för resebidraget avbryts innan anställningen har varat i två månader, och återkrav inte kan anses obefogat. För återkrav ber Folkpensionsanstalten vid behov om en kopia av resebidragsansökan från arbets- och näringsbyrån. En sökande som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut kan söka ändring genom att anföra besvär till besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Nämndens beslut kan överklagas vidare hos försäkringsdomstolen.

16 (203) I/ 2 2 kap. 1 och 2 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa; sökande av heltidsarbete, permittering, rätt till arbetslöshetsförmån för dem som inte är finska medborgare, frihet på prov och rätt till arbetslöshetsförmån 2.1 Sökande av heltidsarbete och rätt till arbetslöshetsförmån Berättigade till arbetslöshetsförmåner är arbetslösa arbetssökande som söker heltidsarbete. En arbetssökande anses söka heltidsarbete, om syftet med jobbsökningen och en eventuell sysselsättningsplan är sysselsättning i heltidsarbete. Arbetssökande som får invalidpension i form av delpension behöver inte söka heltidsarbete, utan det räcker att de söker deltidsarbete som motsvarar arbetsförmågan. Om en arbetssökande meddelar arbets- och näringsbyrån att han eller hon inte söker heltidsarbete, har arbetssökanden inte rätt till arbetslöshetsförmåner. Rätten till förmånen återställs från och med det datum då arbetssökanden meddelar att han eller hon söker heltidsarbete. Rätten till förmånen återställs inte retroaktivt. 2.2 Permittering och orsak som jämställs med permittering 2.2.1 Permittering Med permittering avses att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består. Arbetsgivaren kan permittera arbetstagare antingen för viss tid eller tills vidare, så att utförandet av arbete avbryts helt eller genom att arbetstagarens arbetstid förkortas. Enligt 2 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är permitterade arbetslösa. Med permittering avses enligt 1 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa en av arbetsgivaren verkställd permittering av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker. På grund av detta har de som är permitterade till exempel av disciplinära orsaker inte rätt till arbetslöshetsförmåner. Permitteringsgrunden (produktionsorsakerna och de ekonomiska orsakerna) och permitteringstiden konstateras utifrån personens meddelande. Arbets- och näringsbyrån begär inte att arbetssökanden ska visa upp meddelandet om permittering eller intyget över permittering eller arbetsavtalet för att utreda om anställningsförhållandet gäller tills vidare eller för viss tid. Av särskilda skäl kan permitteringsgrunden och permitteringstiden vid behov kontrolleras till exempel i meddelandet om permittering. Permitteringsgrunden och permitteringstiden utreds vid behov också på begäran av den som betalar ut arbetslöshetsförmånen. Arbets- och näringsbyrån utreder inte om permitteringen är laglig eller kollektivavtalsenlig, eftersom dessa omständigheter inte ska utredas inom ramen för systemet med utkomstskydd för arbetslösa. Med andra ord utreder arbets- och näringsbyrån till exempel inte om tiden för meddelandet om permittering på 14 dagar iakttagits eller om permitteringsförfarandet annars är korrekt eller om begränsningarna i fråga om förtroendemän eller visstidsanställa har iakttagits. Arbetsoch näringsbyrån utreder inte heller de här nämnda omständigheterna på begäran av den som betalar ut förmånen.

17 (203) Förutom anställda i arbetsavtalsförhållande kan också personer i tjänsteförhållande permitteras. I fråga om personer i tjänsteförhållande som permitterats av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker förfars på samma sätt som berättas ovan. En verkställande direktör för ett aktiebolag står inte i anställningsförhållande och kan inte permitteras på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eftersom det inte finns någon arbetsgivare som utför permitteringen. När en verkställande direktör ansöker om arbetslöshetsförmån på basis av permittering, är det ur arbets- och näringsbyråns perspektiv inte fråga om att utreda om permitteringen är laglig, utan huruvida personen under tiden för permitteringen är arbetslös på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbets- och näringsbyrån ska utreda frågan och ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande med stöd av 2 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. FörsD 31.3.2011 Dnr 3135/2010/1334. Personen hade permitterats till förkortad arbetsvecka från sin uppgift som verkställande direktör fr.o.m. 16.2.2009. Eftersom en verkställande direktör för ett aktiebolag inte står i anställningsförhållande till företaget, är den verkställande direktörens permittering inte en sådan permittering som avses i arbetsavtalslagen. Således var personen inte arbetslös enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Enligt personen hade personens ställning i företaget varit osjälvständig och yrkesbenämningen verkställande direktör hade bara baserat sig på företagets karaktär som litet företag och marknadsvärdet för benämningen verkställande direktör. Fast benämningen hade ändrats till projektchef i september 2009, skulle personen med beaktande av ställningen enligt direktörsavtalet och den fastställda uppgiftsbeskrivningen betraktas ha så mycket bestämmanderätt i aktiebolaget, att personen inte arbetade i ett anställningsförhållande under arbetsgivarens ledning och övervakning, på det sätt som förutsätts i 1 i arbetsavtalslagen. Således kunde personen inte betraktas som arbetslös på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och ansökan om arbetslöshetsdagpenning skulle avslås fr.o.m. 20.2.2009. (2 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, 5 kap. 1 i arbetsavtalslagen) En verkställande direktör för ett aktiebolag kan vara en företagare på det sätt som avses i 1 kap. 6 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Då avgörs den verkställande direktörens rätt till arbetslöshetsförmåner enligt bestämmelserna om företagsverksamhet. 2.2.2 Orsak som jämställs med permittering Med orsak som jämställs med permittering avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa att utförandet av arbetet och löneutbetalningen avbryts helt och hållet av en orsak som avses i 2 kap. 12 2 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001), en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande orsak, eller på grund av ett villkor i arbetsavtalet. I arbetsavtalet kan det avtalas att utförandet av arbetet och löneutbetalningen avbryts till exempel under skollov. Rätten till arbetslöshetsförmån av en orsak som jämställs med permittering förutsätter att det redan från början i arbetsavtalet har avtalats om avbrytandet och att avbrytandet beror på arbetsgivarens etablerade verksamhetstider. Om det ursprungliga arbetsavtalet ändras så att ett villkor om avbrytande införs, finns inte rätt till arbetslöshetsförmån under tiden för avbrottet. Ett villkor om avbrytande kan finnas både i arbetsavtal som gäller tills vidare och i arbetsavtal för viss tid. Om det i arbetsavtalet finns ett villkor om avbrytande, betalas arbetslöshetsförmån på basis av orsak som jämställs med permittering också i det fall att arbetstagaren permitteras för

18 (203) tiden i fråga. När orsaken som jämställs med permittering baserar sig på ett villkor i arbetsavtalet, har arbetssökanden inte skydd för yrkesskicklighet under tiden för avbrottet. Familjedagvårdare kan stå i anställningsförhållande till kommunen. När kommunen reserverar vårdplatser av familjedagvårdaren, fattas ett reserveringsbeslut i frågan. Reserverade vårdplatser kan sägas upp utan att detta inverkar på att anställningsförhållandet är i kraft. Om det inte har reserverats vårdplatser av familjedagvårdaren, betalas inte heller lön till familjedagvårdaren. Familjedagvårdare kan, när övriga villkor uppfylls, ha rätt till arbetslöshetsförmån på basis av en orsak som jämställs med permittering, fast familjedagvårdaren har ett heltidsanställningsförhållande som är i kraft. Förutsättningen är att det till familjedagvårdaren inte anvisats några barn alls för vård och att det därför inte betalas lön till familjedagvårdaren. Dessutom ska orsaken till att utförandet av arbetet och löneutbetalningen avbrutits inte bero på familjedagvårdaren. Typiska sådana situationer är till exempel skollov, då föräldrarna själva tar hand om sina barn. Familjedagvårdare har inte rätt till arbetslöshetsförmån på basis av en orsak som jämställs med permittering till exempel, när antalet barn som anvisats för vård har minskat medan arbetstiden fortfarande är på heltid och inte heller när familjedagvårdaren flyttar till en annan ort och därför inte kan anvisas barn för vård. I det sist nämnda fallet beror avbrytandet av utförandet av arbetet och löneutbetalningen på familjedagvårdaren själv. Om familjedagvårdaren inte står i anställningsförhållande, tillämpas på familjedagvårdarens rätt till arbetslöshetsförmåner bestämmelserna om antingen företagsverksamhet eller sysselsättning i eget arbete. Orsak som jämställs med permittering inbegriper också vissa situationer då en person avstängs från tjänsteutövning. Det berättas mer om dessa situationer i kapitel 2 i del II i anvisningen, Att lämna arbetet och att bli uppsagd. 2.3 Rätt till arbetslöshetsförmån för dem som inte är finska medborgare I 2 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns det bestämmelser om de förutsättningar som ska uppfyllas för att utlänningar ska kunna registreras som arbetssökande. Dessa förutsättningar och jobbsökningens giltighet för utländska medborgare behandlas i anvisningen om tillämpning av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Om utlänningen inte kan registreras som arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, har han eller hon inte rätt till arbetslöshetsförmån. I 1 kap. 8 och 2 kap. 2 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa finns bestämmelser om utländska medborgares rätt till arbetslöshetsförmån. Enligt huvudregeln har arbetslösa arbetssökande som bor i Finland rätt till arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten undersöker om personen bor i Finland. I 2 kap. 2 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om den begränsning som gäller arbetsmarknadsstöd. Enligt bestämmelsen har en person som inte är finsk medborgare inte rätt till arbetsmarknadsstöd, om han eller hon har rätt att förvärvsarbeta på basis av ett tillfälligt uppehållstillstånd. En sådan person har rätt till arbetslöshetsdagpenning, om personen uppfyller villkoren för dagpenning.

19 (203) I vissa fall har s.k. tredjelandsmedborgare inte alls rätt att arbeta i Finland på grund av att de inte har uppehållstillstånd (till exempel familjemedlemmar till en medborgare i ett EU- eller EESland som ännu inte beviljats uppehållstillstånd) eller så gäller deras rätt att arbeta endast deltidsarbete (till exempel personer som fått uppehållstillstånd på basis av sådana studier som inte avslutats, men nytt uppehållstillstånd ännu inte beviljats). En sådan person kan inte förvägras rätt till arbetslöshetsförmån med stöd av 2 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om orsaken endast är att rätt att arbeta saknas eller att rätten har begränsats. FÖRFARANDE Sökande av heltidsarbete Om en arbetssökande, till exempel i ett svar på begäran om redogörelse, meddelar arbets- och näringsbyrån att han eller hon inte söker och inte är beredd att ta emot heltidsarbete, ges för arbetssökanden det arbetskraftspolitiska utlåtandet 0A2. Utlåtandet ges fr.o.m. det datum då arbets- och näringsbyrån fick veta att arbetssökanden meddelat detta. Arbetssökande kan också underrätta om detta per telefon och även då ges utlåtandet fr.o.m. det datum då meddelandet inkom (den dag arbetssökanden ringde). Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden 2718/13/T: X har förvägrats arbetsmarknadsstöd fr.o.m. 17.10.2012, eftersom X inte söker heltidsarbete. X har i sin redogörelse av den 17.10.2012 underrättat arbets- och näringsbyrån att X inte söker heltidsarbete. Enligt URA-uppgifter och stämplingen i blanketten inkom den nämnda blanketten till arbets- och näringsbyrån 30.10.2012. Berättigade till arbetslöshetsförmåner är arbetslösa arbetssökande som söker heltidsarbete. Enligt X:s redogörelser som inkom till arbets- och näringsbyrån 30.10.2012 söker X inte heltidsarbete, varför X inte har rätt till arbetslöshetsförmåner fr.o.m. 30.10.2012. Däremot ska det anses att X fortfarande 17 29.10.2012 har sökt heltidsarbete, eftersom det är avgörande i ärendet när meddelandet i ärendet inkommit till arbets- och näringsbyrån. Arbetssökande kan också via webbtjänsten meddela att de inte söker heltidsarbete. Då producerar informationssystemet automatiskt utlåtandet 0A2 fr.o.m. det datum som arbetssökanden meddelade. Utlåtandet 0A2 är i kraft tills arbetssökanden meddelar att han eller hon söker och är beredd att ta emot heltidsarbete. För arbetssökanden ges ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om att hinder inte föreligger, om övriga arbetskraftspolitiska förutsättningar uppfylls. Utlåtandet om att hinder inte föreligger ges fr.o.m. det datum då arbets- och näringsbyrån fick arbetssökandens meddelande, inte retroaktivt fr.o.m. en tidigare tidpunkt. Rätt till arbetslöshetsförmån för dem som inte är finska medborgare Om den utländska medborgaren inte kan registreras som arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, ges vid behov det arbetskraftspoli-

20 (203) tiska utlåtandet 0A4 (jobbsökning ej i kraft). I motiveringen till utlåtandet anges vad det är fråga om. En utländsk person har inte rätt till arbetsmarknadsstöd, om han eller hon har rätt att förvärvsarbeta på basis av ett tillfälligt uppehållstillstånd. I ett sådant fall ges om arbetsmarknadsstöd det hindrande arbetskraftspolitiska utlåtandet 0A9.

21 (203) I/ 3 Utlandsresas och arbetssökandes semesters inverkan på rätten att få arbetslöshetsförmån 3.1 Utlandsresa Arbetssökande har rätt till arbetslöshetsförmån även under en utlandsresa, om arbetssökanden uppfyller de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få förmånen. Arbetssökanden ska stå till arbetsmarknadens förfogande och vara beredd att trots resan ta emot heltidsarbete och service som arbets- och näringsbyrån erbjuder. En utlandsresa är inte någon giltig orsak att vägra ta emot erbjudet arbete eller vägra delta i erbjuden service eller avbryta servicen. Arbetssökande har inte skyldighet att på förhand underrätta arbets- och näringsbyrån om en utlandsresa. Enligt 2 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas som arbetssökande de som meddelar sin postadress och eventuella andra kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyrån för att ta emot arbetserbjudanden och för eventuell annan kontakt så att de kan nås utan dröjsmål. Om arbetssökanden har meddelat en adress utomlands under tiden för resan, ska arbetserbjudanden och annan kontakt skickas till den adress den sökande meddelat. Arbetserbjudandet skickas i detta fall inte som e-brev, utan som ett vanligt brev. Arbete kan även erbjudas per telefon. Arbetssökanden ansvarar för att han eller hon kan nås på den adress som han eller hon meddelat. Arbetssökanden ska även under utlandsresan stå till arbetsmarknadens förfogande i Finland. Därför saknar det inom vilken tid posten är framme på den utländska adressen som arbetssökanden meddelat eller andra omständigheter som gäller postens gång till utlandet betydelse, när man överväger en eventuell påföljd i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa. Arbetssökanden kan inte vädja till att han eller hon på grund av resan inte i tillräckligt god tid fått veta att ett erbjudande gjorts. För arbetssökanden föreläggs inte påföljd för vägran att ta emot erbjudet arbete, om arbetssökanden med arbetsgivaren kommit överens om att arbetet påbörjas senare, när han eller hon kommit tillbaka från utlandsresan. Tidpunkten för sysselsättningsfrämjande service som arbetssökanden erbjuds bör överenskommas i sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen. På detta sätt kan arbetssökanden beakta den beräknade tidpunkten för påbörjande av service när han eller hon planerar resan. Tidpunkten för ordnandet av service avgörs alltid utgående från när det är mest ändamålsenligt att ordna service med tanke på att arbetssökanden ska få sysselsättning så snabbt som möjligt. En utlandsresa är ingen grund att till exempel ordna sysselsättningsfrämjande service i flera perioder. Om arbetssökanden med arbets- och näringsbyrån och den som ordnar servicen kommer överens om att servicen inleds senare, är det inte fråga om vägran att delta i service. Enligt 1 kap. 8 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har arbetslösa som bor i Finland rätt till arbetslöshetsförmån, om inte något annat följer av internationella avtal som är bindande för Finland. Vem som bor i Finland avgörs av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten. Om arbetssökandes rätt till arbetslöshetsdagpenning under tiden för jobbsökning inom EU- eller EES-området berättas i del IV i denna anvisning. Under tiden för en jobbsökningsresa i enlighet med EU-lagstiftningen är personen under tillsyn av arbetskraftsmyndigheten i det andra EU- eller EES-landet.

22 (203) 3.2 Arbetssökandes rätt att ha semester En arbetslös arbetssökande som under ett kortvarigt arbetsavtals- eller tjänsteförhållande inte har kunnat ta ut semester, kan meddela att han eller hon vill ha semester efter att anställningsförhållandet avslutats. Arbetslösa arbetssökande bestämmer själva om de tar ut semester och hur lång semestern är. När arbetslösa arbetssökande har semester innebär det att de under en tid som de meddelat inte söker heltidsarbete eller deltar i service som arbets- och näringsbyrån ordnar. Under semestertiden kan arbete och service erbjudas åt arbetssökanden, men erbjudandena är inte förpliktande för den sökande. 3.2.1 Försörjning under semestern För arbetssökande som inte söker heltidsarbete under en sådan tidsperiod då arbetslöshetsförmån inte kan betalas till dem på grund av periodisering av en ekonomisk förmån som arbetsgivaren betalar (främst s.k. fallskärmsavtal) uppstår inte någon ytterligare förlust av förmån, om de har semester. Det som framförs i denna anvisning påverkar inte tidpunkten för periodiseringen. De arbetssökande avgör alltid själva under vilken tid de inte söker heltidsarbete. De arbetssökande bär själva risken för att till exempel den semestertid som de meddelar till arbets- och näringsbyrån inte motsvarar den periodisering som utbetalaren av arbetslöshetsförmånen gör. Arbetssökande kan inte retroaktivt ändra den tid de meddelat. Semestertid som arbetssökanden meddelar räknas inte in i självrisktiden för erhållande av arbetslöshetsförmån. Arbets- och näringsbyråns plikt att informera arbetssökanden begränsas enligt 2 kap. 3 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice i fråga om arbetslöshetsförmåner till att informera om de viktigaste arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Till arbets- och näringsbyråns uppgifter hör till exempel inte att beräkna tidpunkten för periodiseringen av ett s.k. fallskärmsavtal eller att bedöma några andra sådana villkor för erhållande av förmån som utbetalaren av arbetslöshetsförmånen har behörighet att avgöra. 3.2.2 Arbets- och näringsbyråns tjänster samt arbete som arbetsgivare erbjuder När en arbetssökande meddelar arbets- och näringsbyrån att han eller hon inte söker heltidsarbete under en viss semestertid, ska byrån berätta för den sökande att arbetserbjudanden kan göras och arbets- och näringsbyråns service erbjudas. För den sökande ska också berättas att det inte förutsätts att han eller hon under den meddelade semestertiden vidtar åtgärder med anledning av att arbets- och näringsbyrån eller arbetsgivare tar kontakt. Arbetssökanden har en giltig orsak att vägra ta emot arbete som arbets- och näringsbyrån eller en arbetsgivare erbjuder eller att vägra delta i arbets- och näringsbyråns service både när arbetet eller servicen infaller under semestertiden och när det arbete eller den service som erbjuds förutsätter att arbetssökanden vidtar åtgärder under semestern. I praktiken innebär detta att det inte förutsätts att arbetssökanden vidtar åtgärder, om den sökande till exempel under semestertiden får ett arbetserbjudande som gjorts före den angivna semestertiden. Utgångspunkten är att den sökande anses ha mottagit arbetserbjudandet den femte vardagen efter det datum som anges i erbjudandet. Däremot förpliktar till exempel ett arbetserbjudande som gjorts under semestertiden