MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 149/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 175

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 149/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 175 Givet efter anslag 17.11.2006 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i anläggningen vid Skagsund samt vinterförvaring av fisk vid Prästhamn i Sorpo by i Pargas stad TILLSTÅNDSSÖKANDE Skagsund Ab VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ansökan avser odling av fiskyngel i nätkassar i havet väster om Skagholm samt vinterförvaring av fisk vid Prästhamn på det i Sorpo by i Pargas stad belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Skagsund Ab har 31.5.2005 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 15.12.2005 och 27.2.2006 kompletterat ansökan. TILLSTÅND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄ GET I OMRÅDET Tillstånd Fiskodlingsverksamheten i Skagsund inleddes år 1988 och vid den närliggande år Harun 1994. Verksamheten vid Harun upphörde år 2004. Gällande tillstånd har beviljats av Västra Finlands miljötillståndsverk 29.12.2000 (beslut nr 82/2000/3). I beslutet beviljades

2 Skagsund Ab tillstånd för att i anläggningen Harun odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 730 kg fosfor och högst 5 600 kg kväve och i anläggningen Skagsund odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 310 kg fosfor och högst 2 400 kg kväve samt vinterförvara fisk vid Käringholmen. Nätbassängernas volym har fått vara högst 7 000 m 3 vid Harun och 3 000 m 3 vid Skagsund samt 4 500 m 3 vid Käringholmen. Tillståndet gällde även stickning, rensning och förädling av fisk på fastigheten Södergård RNr 2:43. Tillståndet är i kraft till utgången av år 2006. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 31.5.2005 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2006. Arrendeavtal Planläggning Det vattenområde som behövs för fiskodlingsverksamheten hör till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Sorpo by i Pargas stad. Skagsund Ab har med ett avtal som ingåtts 10.5.1998 och förlängts 10.5.2005 att gälla till utgången av år 2020 med delägarna AA, BB och CC arrenderat vattenområdet för fiskodlingsverksamheten. BB och AA har som delägare till fastigheten Skogsholmen RN:o 2:39 gett sitt medgivande till att Skagsund Ab:s fiskodlings anläggning förankras vid fastighetens strand vid Skogsholmen. Samma personer har som delägare till fastigheten Södergård RN:o 2:43 gett sitt medgivande till att Skagsund Ab:s anläggningar förankras vid fastighetens strand vid Prästhamn. I strandgeneralplanen för södra skärgården i Pargas, som fastställts 27.4.1983 har stränderna i närheten av fiskodlingen reserverats som område för fritidsbebyggelse (RA) och jord och skogsbruksområde (M och MU). Stranden intill vinterförvaringsplatsen vid Prästhamn är i samma strandgeneralplan reserverad för stugby med gemensam strand (RM). För de ifrågavarande områdena har inte fastställts någon detaljplan. VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningen Skagsund är belägen mellan Skagholm och Skjutskär. Söderut ligger den öppna Gullkrona fjärden. Vindar och variationerna i havsvattenståndet svarar för ett effektivt vattenutbyte. Vattendjupet vid anläggningen är omkring 10 m. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats av Lounais Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy som en del av samkontrollen av fiskodlingarna i norra delen av Gullkrona fjärd. Vid vattenkvalitetsundersökningen sommaren 2005 varierade halterna totalfosfor i vattnets produktionsskikt i närheten av anläggningen mellan 24 och 28 µg/l och a klorofyllhalterna mellan 1,7 och 14 µg/l. Vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingen avvek inte väsentligt från referenspunkter vid Lökholmen och Stora

3 Klobbskär. Undersökningar från tidigare år har likaså visat att området på basen av fosforhalterna är eutroft men att vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingarna inte avviker väsentligt. Perifyton Bottenfauna Påväxtalger har undersökts senast år 2004 i samband med samkontrollen. Påväxtalgernas klorofyllvärde varierade mellan 1,1 och 7,8 mg/m 2 i fiskodlingens närhet. På några av punkterna i fiskodlingens närhet var klorofyllhalterna högre än vid referenspunkter längre bort. Bottenorganismerna i området har undersökts senast år 2003 i samband med samkontrollen av fiskodlingarna i norra delen av Gullkrona fjärd. Fiskodlingen förefaller att i någon mån ha försämrat bottnens tillstånd norr om Skagsund anläggningen. Fiskbestånd och fiske I Skärgårdshavet förekommer de för brackvatten typiska fiskarterna såsom strömming, gädda, abborre, gös och mört. Yrkesfiske idkas inte inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde. Övrig användning av havs och markområdena Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga sådana vattentäkter, brunnar eller allmänna badstränder eller allmänna farleder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. Andra fiskodlingar finns inte i närheten. Närmaste fritidsbebyggelse finns på Skjutskär på ca 200 m avstånd. I närheten av vinterförvaringsplatsen löper farleden genom Pargasport med 4,3 m seglationsdjup. Skyddsområden Fiskodlingsanläggningen är belägen ca 1 km norr om gränsen till Skärgårdshavets nationalpark och Natura 2000 området Skärgårdshavet (FI10200164). Enligt sökandens uppfattning har fiskodlingsanläggningen inte någon inverkan på Natura 2000 området. FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Skagsund Ab:s anläggningar Skagsund och Harun och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren 2001 2005 var enligt uppgifter redovisade i miljöskyddsdatasystemet:

4 SKAGSUND (714) 2001 2002 2003 2004 2005 Medeltal Fiskens tillväxt (kg/a) 29 000 29 000 19 000 33 000 41 000 30 000 Fodrets fosforinnehåll (kg/a) 300 260 170 290 330 270 Fodrets kväveinnehåll (kg/a) 2 400 2 000 1 400 2 300 2 600 2 100 Fosforutsläpp kg/a 180 140 95 150 170 150 Kväveutsläpp (kg/a) 1 600 1 200 860 1 400 1 400 1 300 Fodermängd (kg/a) 33 000 32 000 19 200 32 000 37 000 31 000 Foderkoefficient 1,15 1,10 0,99 0,96 0,89 1,02* ) Specifikt utsläpp för fosfor(g/kg/a) Specifikt utsläpp för kväve (g/kg/a) 6,3 4,8 4,9 4,7 4,0 5,0* ) 56 43 45 42 35 43* ) HARUN (712) 2001 2002 2003 2004 2005 Medeltal Fiskens tillväxt (kg/a) 64 000 56 000 69 000 83 000 68 000 Fodrets fosforinnehåll (kg/a) 610 480 600 730 610 Fodrets kväveinnehåll (kg/a) 4 900 3 800 4 700 5 500 4 700 Fosforutsläpp kg/a 360 260 320 400 330 Kväveutsläpp (kg/a) 3 100 2 300 2 800 3 300 2 900 Fodermängd (kg/a) 74 000 60 000 69 000 91 000 74 000 Foderkoefficient 1,16 1,06 1,00 1,10 1,08* ) Specifikt utsläpp för fosfor (g/kg/a) Specifikt utsläpp för kväve (g/kg/a) * ) Vägt medelvärde 5,7 4,5 4,7 4,8 4,9* ) 49 41 41 39 43* ) Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Anläggningen skall bestå av fem nätbassänger, vilkas sammanlagda areal är ca 1 000 m 2 och volym drygt 4 500 m 3. Bassängernas flytanordningar är tillverkade av metall. Bassängerna förankras med trossar till betongankaren och till land. Sökanden har för avsikt att odla ca 47 000 kg yngel av regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt. Ynglen föds upp från 12 g till 300 g. På hösten transporteras fisken till Prästhamn för att senare transporteras till Åland med lastbil. Verksamheten vid Harun odlingen, vinterförvaring vid Käringholmen och rensning av fisk upphör. Tillstånd har ansökts att vara i kraft tillsvidare med en justering vart femte år. Foderförbrukningen har uppskattats till ca 42 300 kg torrfoder per år. Det foder som används för fiskens utfodring skulle innehålla högst 400 kg fosfor och högst 3 000 kg kväve per år. Fiskarna utfodras

Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen 5 med en datorstyrd anordning för optimal utfodring i förhållande till fiskmängd, fiskens medelvikt, vattentemperatur och syrehalt. På vinterförvaringsplatsen sker ingen utfodring. Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen i havet kan beräknas bli 210 kg och kväveutsläppen 1 700 kg. Jämfört med tidigare belastning från odlingarna Skagsund och Harun minskar utsläppen. Avfall VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenmiljön Inverkan på havsområdets användning Död fisk uppsamlas och komposteras med torv och bark. Komposten sprids som gödsel på odlingsmark. På grund av odlingens placering i yttre skärgården där vattenväxlingen är stor kan man inte konstatera förändringar på ständerna invid odlingen. Förekomsten av blåstång har med åren ökat och är normal. Enligt ansökan påverkar odlingen inte vattenområdets användning och inverkan på strandfastigheter kommer inte att konstateras. Inom området förekommer inget yrkesfiske. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs bok, av vilken framgår bl.a. det använda fodrets mängd och kvalitet. Anläggningens verksamhet kontrolleras inom ramen för den av Lounais Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy utförda samkontrollen av vattenområdet i norra delen av Gullkrona fjärd. Sökanden deltar också i en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll som utförs av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Pargas stad och Nagu kommun och berett tillfälle att under tiden 7.4 8.5.2006 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.

Påminnelser och yrkanden 6 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att verkningarna av Skagsunds och Haruns fiskodlingsanläggningar har varit svåra att särskilja. Fiskodlingen är den största lokala belastningskällan men diffus belastning från Pemar å utsträcker sig till området. Havsområdet är klart eutrofierat och i den nyaste kvalitetsklassificeringen av vatten har området klassificerats som nöjaktigt. På basen av de fysikalisk kemiska observationer som gjorts har man under 2000 talet konstaterat att fosforhalten varit 10 15 % högre på den mätpunkt som ligger norr om Skagsunds anläggningen jämfört med mätpunkter längre bort. Också på den mätpunkt som ligger mellan de båda anläggningarna har förhöjda halter konstaterats. Förhöjda mängder påväxtalger har konstaterats på några mätpunkter i anläggningarnas närhet. Fiskodlingens inverkan på bottnarnas tillstånd har varit svår att uppskatta men det är sannolikt att belastningen särskilt från Skagsunds anläggningen försämrat syreförhållandena och bottnens tillstånd vid en provtagningspunkt norr om anläggningen. Miljöcentralen har förordat Skagsund Ab:s miljötillståndsansökan. Då verkningarna från Haruns odling samt den tidigare vinterförvaringsplatsen helt upphör minskar anläggningens sammanlagda fosfor och kväveutsläpp betydligt. En ökning av belastningsmängderna på enheten Skagsund kommer dock sannolikt att ha en eutrofierande inverkan på närområdet kring denna enhet. Miljöcentralen har föreslagit att på odlingsverksamheten borde ställas följande villkor: Nätkassarna yta får vara högst 1 000 m 2. Fodret får innehålla fosfor högst 400 kg/a och kväve högst 3 000 kg/a. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för den specifika belastningen bör vara högst 7 kg fosfor och 44 kg kväve per producerat fiskkilo. Vinterförvaring av fisk vid Prästhamn får ske under tiden 1.11 1.5 i nätkassar vilkas sammanlagda yta är högst 700 m 2. Fisken får inte utfodras under vinterförvaringen. Skötseldagbok över fiskodlingens verksamhet bör föras. Årligen, före utgången av februari månad, bör miljöcentralen tillställas ett årssammandrag angående verksamheten. Uppgifter om fisksjukdomar och behandlingen av dessa bör bokföras. Allvarliga sjukdomsfall och fiskdöd bör anmälas även till miljöcentralen. Driftsövervakning samt vattendragskontroll bör göras på ett av miljöcentralen godkänt sätt. Tillståndet borde beviljas så att det är i kraft 7 år från det datum tillståndet vunnit laga kraft. Sydvästra Finlands miljöcentral har kompletterat sitt utlåtande 26.5.2006 vari konstateras att det i Skagsund Ab:s ansökan inte finns någon utredning om principerna för transporten av fisken. Det har efter att miljöcentralen gett sitt tidigare utlåtande framkommit att i fråga varande anläggning tillfälligt uppbevarar nätbassänger med fisk på

7 andra platser än de som nämns i gällande tillstånd och i tillståndsansökan. Miljöcentralen har ansett att ansökan till denna del är bristfällig och borde kompletteras så att hela verksamhetsprocessen framgår till dess fisken överlåtits till följande ägare. Från beskrivningen av verksamheten bör framgå möjlig mellanlagring av fisken under produktionsprocessen och möjlig miljöbelastning under transporten. Den bristfälliga ansökan försvårar tillsynen av anläggningen eftersom tillsynsmyndigheten kan bli tvungen att ta ställning till frågor som inte finns nämnda i tillståndsbeslutet och för vilka inte förelagts tillståndsvillkor. 2) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har per telefon ansett att det inte föreligger hinder att bevilja tillstånd för anläggningen. Anläggningen bör utmärkas enligt anvisningar från Sjöfartsverket. 3) Miljönämnden i Pargas stad har förordat beviljade av tillstånd. Miljönämnden har konstaterat att verksamheten vid Harun enheten och renseriverksamheten upphör helt. Även vinterförvaring av fisk minskar. Ökningen av odlingsmängden vid Skagsund enheten kommer dock sannolikt att även i fortsättningen ha en viss eutrofierande inverkan på närområdet. Odlingen torde dock kunna bedrivas utan att medföra betydande förorening av miljön eller risk för sådan. Det är inte heller sannolikt, att användningsmöjligheterna av det område som påverkas av fiskodlingen ur en allmän synpunkt äventyras. För verksamheten bör ställas följande villkor: Nätkassarnas volym vid Skagsund får ej överstiga 5 000 m 3. Den genomsnittliga belastningen från anläggningen får vara högst 400 kg fosfor/år och högst 3 000 kg kväve per år. Anläggningen skall skötas sakenligt. Skötseldagbok bör föras. Belastningskontroll och kontroll av odlingsverksamhetens inverkan på vattendraget bör utföras på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. 4) DD och EE (Skjutskär RNr 2:38, Sorpo, Pargas) är rågrannar till Skagsund Ab:s fiskodling och motsätter dig en utvidgning av fiskodlingen vid Skagsund. Påminnarna har hänvisat till placeringen av nätbassängerna och befarar att utvidgning av verksamheten medför att anläggningen delvis placeras på påminnarnas vattenområde. Fiskodlingen påverkar Skjutskärs flora och fauna genom en ökning av trutbeståndet och igenslamning av vikar, påverkar strandvegetationen och vattenkvaliteten. Holmens rekreationsvärde försämras på grund av luktproblem och gråtrutskolonier och medför därigenom ekonomisk skada. På grund av att verksamheten vid Harun har upphört har odlingen ökat vid Skagsund. Ökningen jämfört med nuvarande tillstånd är 66 % större volym på bassängerna och 56 % större fisktillväxt. Ökningen av fiskodlingen vid Skagsund är inte ur påminnarens synpunkt sett relevant att jämföra med den sammanslagna belastningen från Harun och Skagsund.

Sökandens förklaring 8 Sökanden har 9.6.2006 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av 1) Sydvästra Finlands miljöcentrals utlåtande konstaterat att verksamheten vid Harun har avslutats på grund av sälskador och att anläggningen där på grund av vattendjupet inte kan skyddas med sälnät. Yngeluppfödningen sker så att yngel midsommartid transporteras med lastbil till bryggan vid Pargasport där ynglen en kort tid får acklimatisera sig till saltvatten. Ingen utfodring sker under denna tid. För att inte uppta bryggplats förs ynglen till vinterförvaringsplatsen där ynglen får vila en tid innan de transporteras ut till odlingsplatsen. Transporten tar ca 8 timmar och är kritisk för ynglen. Under vilotiden utfodras inte ynglen. På hösten när vattentemperaturen sjunkit och nämnvärd tillväxt inte längre sker flyttas fisken till vinterförvaringsplatsen i väntan på transport till Åland. Ingen utfodring sker vid förvaringsplatsen. Transport med sumpbåt till Åland är inte tillåten pga. risk för spridning av VHSsjukdomen. I stället sker tranport med lastbil under maj månad. Ynglen flyttas då tillfälligt till stadens brygga där de lastas på transportbilarna. Ingen annan lämplig brygga för tunga fordon finns i området. Om användningen av bryggan har överenskommits med Pargas stad. Lastningsverksamheten föranleder ingen miljöbelastning och är tillfällig men en förutsättning för näringens utövande. Sökanden har ansett att reparation av pontoner och nätkassar, transporter och annan liknande verksamhet, som inte belastar miljön inte behöver utredas närmare. Sökanden har med anledning av 2) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikts utlåtande konstaterat att vid Prästhamn är anläggningen förankrad vid brygga och förankringsrepen går iland. Ankarlanterna finns. Sökanden har med anledning av 4) DD:s och EE:s påminnelse framfört att nätbassängerna placeras så nära Skagholmen som möjligt för att vara skyddade för sydliga vindar och anläggningen ligger helt och hållet på det vattenområde företaget har avtal om. Den skiss som fogats till påminnelsen är oriktig. Anläggningens inverkan på naturen på Skjutskär stämmer inte med verkligheten. Förekomsten av blåstång är normal och har ökat. Bassängerna är täckta med fågelnät som förhindrar måsfåglar att få någon föda från odlingen. Mängden måsfåglar har minskat och påståendet om förekomst av trutkolonier är överdrivet. Odlingen förorsakar inga luktolägenheter. Påståendet att områdets belastning skulle öka med ca 50 % är irrelevant.

MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 9 Miljötillståndsverket beviljar Skagsund Ab tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Skagsunds anläggning väster om Skagholm på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Sorpo by i Pargas stad samt för vinterförvaring av fisk i nätbassänger på samma samfällda vattenområde vid Prästhamn (bilaga 2). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 1 000 m 2 på såväl fiskodlings som vinterförvaringsplatsen. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Sjöfartverket godkänt sätt. Till Sjöfartsverket skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Odling av fisk 4) Det foder som årligen används vid odlingsplatsen får innehålla fosfor högst 400 kg och kväve högst 3 000 kg. Ingen utfodring får ske på vinterförvaringsplatsen. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,0 g fosfor och 40 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden i det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter.

10 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. Avfallshantering 7) Döda fiskar och annat organiskt avfall som uppstår skall tas till vara och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall, eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att uppkomsten av avfall minimeras. Avfallet skall sorteras enligt avfallstyper och förvaras sakenligt. Återvinningsbart avfall skall transporteras till återvinning. Avfallet som inte kan återvinnas får transporteras till en avstjälpningsplats. Problemavfall skall transporteras till hanteringsplatser för problemavfall. Störningar och andra exceptionella situationer 9) Tillståndshavaren skall underrätta Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pargas stad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de i bruk varande bassängernas yta och volym, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier, förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i

11 havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pargas stad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Pargas stad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2016.

12 Om Skagsund Ab avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2016, skall bolaget senast 31.10.2015 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. MOTIVERING Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett öppet havsområde invid en fjärd och vattenväxlingen är till följd av detta god. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid anläggningen omkring 10 m. Anläggningens storlek Fiskens tillväxt vid anläggningen har åren 2001 2005 varit i medeltal 30 000 kg per år vid Skagsund anläggningen och 68 000 kg per år vid Harun (2005 odlades ingen fisk vid Harun). De genomsnittliga årliga utsläppen i havet var 150 kg fosfor och 1 300 kg kväve från Skagsund och 330 kg fosfor och 2 900 kg kväve från Harun eller totalt 480 kg fosfor och 4 200 kg kväve. Vattenkvaliteten i närheten av Skagholm kan klassificeras som eutrof. Totalfosforhalterna i närheten av anläggningen har varit mellan 24 och 28 µg/l och a klorofyllhalterna mellan 1,7 och 14 µg/l. Det foder som årligen används vid Skagsund anläggningen får innehålla högst 400 kg fosfor och högst 3 000 kg kväve. Vid anläggningen odlas fiskyngel. För uppfödningen av dessa har sökanden uppskattat foderkoefficienten till 0,9. Den producerade fiskens tillväxt har uppskattats till 47 000 kg per år. På basen av dessa utgångsvärden och från den mängd näringsämnen som binds i fisken blir de årliga utsläppen från anläggningen 210 kg fosfor och 1 700 kg kväve. Enligt detta tillstånd skulle näringsutsläppen vid Skagsund anläggningen visserligen öka. Jämfört med bägge tidigare närliggande anläggningarnas sammanlagda utsläpp skulle utsläppen ungefär halveras enligt det nya tillståndet. Om anläggningens maximistorlek har förordnats i enlighet med ansökan som areal för nätbassängerna. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervak

13 ningen av anläggningen. Eftersom verksamheten består av uppfödning av yngel, som levereras vidare först på våren behövs samma areal för nätbassängerna också på vinterförvaringsplatsen. Tillståndets giltighet Enligt 53 i miljöskyddslagen beviljas miljötillstånd beroende av sakens natur antingen tillsvidare eller för viss tid. Hållande av konstruktioner i havet förutsätter tillstånd enligt vattenlagen. Eftersom placeringen av anläggningens konstruktioner och verksamhet baseras på ett tidsbundet arrendekontrakt kan tillståndet inte beviljas att gälla tillsvidare. Tillståndet är i kraft i tio år, vilket är en tillräckligt lång tid för att anläggningen skall kunna utvecklas utan att dess ekonomiska lönsamhet äventyras. Ett tidsbundet tillstånd är också behövligt för att verksamhetens förutsättningar, utsläppens inverkan och näringens utveckling skall kunna övervägas på nytt. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen över södra skärgården i Pargas stad. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Skagsund Ab besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. Inverkan på Natura 2000 områden Anläggningen försämrar inte de naturvärden för vars skydd Skärgårdshavets Natura 2000 område har införlivats i nätverket Natura 2000. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 65 naturvårdslagen

14 UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena Värdet för de specifika utsläppen i havet har fastställts lägre än det som yrkats, emedan det är frågan om en anläggning i vilken odlas enbart fiskyngel. De i tillståndsbestämmelserna avsedda värdena för de specifika utsläppen kan nås då anläggningen sköts noggrant och då man använder foder med minsta möjliga näringshalter. Tillfällig förvaring och transporter Verksamheten och dess olika skeden är tillräckligt utredda för att ärendet skall kunna avgöras. Transporter och tillfällig förvaring av nätbassängerna i samband med förflyttning av fisk till landsvägstransport är inte sådan verksamhet som kräver tillstånd enligt vattenlagen eller skulle förorsaka sådan belastning på miljön att de skulle kräva särskilda bestämmelser i detta beslut. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. 2 090 euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt om 20 000 100 000 kg per år.

SÖKANDE AV ÄNDRING 15 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Curt Nyman I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Curt Nyman. CN/ha

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 18.12.2006. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: (växel) 020 490 121 telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Bilaga 2 fiskodling Vinterförvaring