Avgiven till Riksdagen vid 2006 års riksmöte

BERÄTTELSE OM REGERINGENS ÅTGÄRDER UNDER ÅR 2005 Avgiven till Riksdagen vid 2006 års riksmöte

Till Riksdagen I enlighet med 46 i grundlagen överlämnas till Riksdagen berättelsen om regeringens åtgärder under år 2005. I. Statsrådets och ministeriernas verksamhet II. Utrikes- och säkerhetspolitisk översikt III. Åtgärder med anledning av riksdagsbeslut Helsingfors den 31 mars 2006 Republikens President TARJA HALONEN Statsminister Matti Vanhanen

Regeringen I. Statsrådets och ministeriernas verksamhet Regeringsåliggandena handhades av en regering som tillsattes 24.6.2003 och vars sammansättning, som delvis har ändrats 2.9.2005 och 23.9.2005, var följande: statsminister i enlighet med riksdagens val partiordföranden, politices magistern, riksdagsledamoten Matti Taneli Vanhanen och på hans framställning statsministerns ställföreträdare och finansminister gymnastikläraren, riksdagsledamoten Antti Tapani Kalliomäki till och med 23.9.2005 och därefter partiordföranden, riksdagsledamoten Eero Olavi Heinäluoma, utrikesminister politices doktorn, ekonomen, riksdagsledamoten Erkki Sakari Tuomioja, utrikeshandels- och utvecklingsminister i utrikesministeriet samt minister för handläggning av ärenden som hör till statsrådets kanslis verksamhetsområde ekonomie magistern, politices kandidaten, riksdagsledamoten Paula Ilona Lehtomäki till och med 2.9.2005 och därefter politices magistern, riksdagsledamoten Mari Johanna Kiviniemi, justitieminister vicehäradshövdingen, riksdagsledamoten Hannu Erkki Johannes Koskinen till och med 23.9.2005 och därefter undervisningsrådet, politices magistern, riksdagsledamoten Leena Marjatta Luhtanen, inrikesminister magistern i administrativa vetenskaper, riksdagsledamoten Kari Juhani Rajamäki, region- och kommunminister i inrikesministeriet och minister för handläggning av ärenden som hör till miljöministeriets verksamhetsområde stadsdirektören, licentiaten i administrativa vetenskaper, riksdagsledamoten Hannes Manninen, försvarsminister politices doktorn, riksdagsledamoten Seppo Arimo Kääriäinen, andra finansminister kommundirektören, riksdagsledamoten Cecilia Ulla-Maj Wideroos, undervisningsminister sjuksköterskan, politices magistern, riksdagsledamoten Tuula Irmeli Haatainen till och med 23.9.2005 och därefter gymnastikläraren, riksdagsledamoten Antti Tapani Kalliomäki, kulturminister för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde socionomen YHS, riksdagsledamoten Tanja Tellervo Karpela, jord- och skogsbruksminister agronomen, riksdagsledamoten Juha Sakari Korkeaoja, kommunikationsminister undervisningsrådet, politices magistern, riksdagsledamoten Leena Marjatta Luhtanen till och med 23.9.2005 och därefter magistern i samhällsvetenskaper, riksdagsledamoten Krista Anri Susanna Huovinen,

4 handels- och industriminister magistern i samhällsvetenskaper, riksdagsledamoten Reijo Mauri Matias Pekkarinen, social- och hälsovårdsminister biträdande överläkaren, medicine och kirurgie doktorn, riksdagsledamoten Taru Sinikka Mönkäre till och med 23.9.2005 och därefter sjuksköterskan, politices magistern, riksdagsledamoten Tuula Irmeli Haatainen, omsorgsminister för handläggning av ärenden som hör till social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde odontologie doktorn, politices magistern, riksdagsledamoten Liisa Marja Hyssälä, arbetsminister informatören, riksdagsledamoten Tarja Katarina Filatov samt miljöminister och minister för handläggning av ärenden som hör till utrikesministeriets verksamhetsområde partiordföranden, politices magistern, riksdagsledamoten Jan-Erik Enestam.

Verkställigheten av regeringsprogrammet 2005 5 Programmet för statsminister Matti Vanhanens regering överlämnades till riksdagen 24.6.2003 i form av ett meddelande (SRM 2/2003 rd). Utgående från regeringsprogrammet beredde statsrådets kansli regeringens strategidokument, om vilket regeringen fattade ett principbeslut i september 2003. Regeringens strategidokument ingår i den programledningsmodell som syftar till att effektivisera regeringens metoder för att främja, styra och övervaka genomförandet av regeringsprogrammet samt att stödja statsrådets övergripande ledning. Syftet med regeringens strategidokument är att samla och rikta in hela statsförvaltningen på att genomföra regeringens strategiska huvudmål. Ett nytt principbeslut om regeringens strategidokument meddelades 7.4.2005. Genom det nya beslutet såg man över åtgärdsriktlinjerna och måluppställningen i det förra beslutet från 2004. Principbeslutet bereddes i form av samarbete mellan statsrådets kansli och ministerierna. I fråga om politikprogrammen leddes utarbetandet av de samordnande ministrarna och ministergrupperna. Strategidokumentet har samordnats med rambeslutet för statsfinanserna. Beslutet om strategidokumentet föregicks av två regeringsöverläggningar, s.k. politikdiskussioner, i vilka ram- och strategilinjerna och utvärderingen av strategidokumentets effekter diskuterades preliminärt. Avsikten var att bedöma regeringens verksamhet fram till mitten av regeringsperioden samt ge akt på vad som ännu krävs för att målen i regeringsprogrammet skall uppnås och samhällets utmaningar bemötas. Innehållet i regeringens strategidokument 2005 utgjordes av allmänna finans- och sysselsättningspolitiska riktlinjer, politikprogram samt andra s.k. tväradministrativa politikområden. Politikprogrammen är: - sysselsättningsprogrammet - politikprogrammet för företagsamhet - informationssamhällsprogrammet och - politikprogrammet för medborgarinflytande. Utöver dem innehåller strategidokumentet de övriga tväradministrativa politikområden som är föremål för särskild uppföljning från regeringens sida. Dessa är: - utrikes- och säkerhetspolitik samt Europeiska unionen - välfärd, hälsa och jämställdhet - utbildning och kultur - forskning, teknologi och innovativ verksamhet - kommunerna, regionerna och statsförvaltningen - miljö och energi - trafiktjänster och trafiksäkerhet samt - medborgarnas säkerhet och rättstillämpningen. De viktigaste nya riktlinjerna i regeringens strategidokument var bl.a. startandet av ett kommun- och servicestrukturprojekt samt preciserandet av målen i regeringens produktivitetsprogram. Åtgärderna i regeringens strategidokument samt uppnåendet av de mål som sattes upp i regeringsprogrammet har även följts upp i ministeriernas översikter nedan. Under år 2005 har man inlett beredningen av det principbeslut om regeringens strategidokument som fattas inkommande vår samt den effektutvärdering som hänger samman med principbeslutet. Uvärderingen av effekterna av strategidokumentet utgör ett underlag för den regeringsdiskussion som förs inom ramen för de s.k. politikdiskussionerna samt de riktlinjer

6 Verkställigheten av regeringsprogrammet 2005 för den återstående regeringsperioden som fattas med tanke på anslagsfördelningen i rambeslutet för statsfinanserna för 2007-2011 och regeringens strategidokument 2006.

Regeringens EU-politik år 2005 7 Regeringskonferensen och Europeiska unionens framtid Regeringskonferensen godkände vid Europeiska rådet i juni 2004 fördraget om en konstitution för Europa. Fördraget undertecknades i Rom 29.10.2004. Utkastet till regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av det konstitutionella fördraget i Finland var så gott som färdigt när fördraget i maj-juni 2005 led ett nederlag i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. Europeiska rådet fattade i juni 2005 beslut om en period av eftertanke beträffande fördraget. I detta skede beslutade statsrådet att till riksdagen ges en redogörelse om fördraget. Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag överlämnades till riksdagen 25.11.2005. Regeringen har fortsatt att satsa på medborgardebatten om EU:s framtid och det konstitutionella fördraget bl.a. som information över nätet. Utvidgningen Bulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag undertecknades i april 2005, varefter länderna fick observatörsstatus i unionens institutioner. Regeringens proposition gällande godkännande och sättande i kraft av anslutningsfördraget överlämnades till riksdagen i december 2005 och avsikten är att den skall ratificeras under 2006. Under 2005 fortsatte EU också den allmänna uppföljningen av Bulgariens och Rumäniens medlemskapsförberedelser. Kroatiens och Turkiets medlemskapsförhandlingar inleddes i oktober 2005. Efter detta bö r- jade man jämföra dessa länders lagstiftning med EU-lagstiftningen. Medlemskapsförhandlingarna förs utifrån 35 förhandlingskapitel och hur dessa framskrider beror på varje ansökarlands egen beredskap. Den forna jugoslaviska republiken Makedonien beviljades status som kandidatland vid Europeiska rådet i december. Den ekonomiska politiken Tillämpningen av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt reviderades genom beslut som fattades våren 2005. Revideringarna förbättrar förutsättningarna för att pakten skall kunna fungera som ett ekonomisk-politiskt instrument som upprätthåller förtroende och stabilitet och vars iakttagande stöder ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Europeiska rådet i juni godkände de samordnade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning för åren 2005-2008. Riktlinjerna motsvarar Finlands ståndpunkt, enligt vilken en sund offentlig ekonomi och dess stabilitet på lång sikt är en förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt och uppkomsten av arbetsplatser. Arbetsmarknadsreformerna kommer att ha en central roll på omstruktureringsagendan för 2005-2008. Vid sidan om en ökning av arbetskraftsinsatserna förutsätter uppnåendet av en hållbar tillväxt även en förbättring av produktiviteten i EU-länderna. EU:s nya finansieringsramar för 2007-2013 Europeiska rådet i december nådde politisk enighet om unionens framtida finansieringsramar för åren 2007-2013. Enligt Finlands uppfattning är beslutet som helhet taget i balans och har en särskilt stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i de nya medlemsländer-

8 Regeringens EU-politik år 2005 na under de närmaste åren. Ur Finlands synvinkel utgjordes de viktigaste frågorna i förhandlingarna av finansieringen av landsbygdens utveckling, helhetslösningen i fråga om regi o- nalpolitiken samt revideringen av systemet för EU:s egna medel. Beloppet av de EU-stöd som Finland får minskar inte i någon betydande grad i och med beslutet. Finlands bidrag till unionen ökar måttfullt under den kommande finansieringsperioden och Finlands ställning som nettobetalare håller sig inom rimlig gränser jämfört med andra lika rika medlemsländer. Finansieringsramarnas slutliga utformning och konsekvenser för Finland klarnar först efter de förhandlingar som förs med Europaparlamentet våren 2006. Lissabonstrategin Europeiska rådet på våren genomförde en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin och beslut a- de revidera strategin genom att inrikta den på tillväxt och sysselsättning. Samtidigt förenklades uppföljningsmekanismen för strategin genom att de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken samordnades med riktlinjerna för sysselsättningspolitiken i ett integrerat riktlinjepaket. Utifrån detta utarbetar alla medlemsländer hösten 2005 sina första nationella reformprogram inom ramen för Lissabonstrategin. Beslutet om upprättandet av nationella program fattades eftersom man önskade klarlägga arbetsfördelningen mellan medlemsländerna och EU och förstärka medlemsländernas delaktighet och ansvar på bred bas. Jordbruket Beredningen av systemet med gårdsstöd och dess verkställighet i anslutning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik fortsatte. Systemet, som införs i Finland år 2006, genomförs på basis av en kombinationsmodell, vilket innebär att av EU:s direkta stöd (de s.k. CAP -stöden) bildas stödrättigheter, vilka består av ett regionalt enhetligt stöd och en eventuell gårdsspecifik tilläggsdel. I slutet av 2005 fattade EU-rådet (jordbruk) beslut om en reform av sockerpolitiken. Beslutet omfattade bl.a. rätt att till sockerbetsproducenterna betala nationellt stöd av permanent karaktär. Finland beviljades dessutom rätt att överföra produktion från en förädlingsanläggning till en annan. Beslutshelheten skapar förutsättningar för att den ena av två förädlingsanläggningar kan fortsätta sin verksamhet. Beslut om de närmare stödarrangemangen i anslutning till sockerreformen fattas i början av 2006. EU utfärdade hösten 2005 en förordning om utveckling av landsbygden för programperioden 2007-2013 och fattade i slutet av året beslut om finansieringsramarna för den nya perioden. Varje medlemsstat skall upprätta en nationell strategiplan och för verkställandet av den ett landsbygdsprogram, vars åtgärder har delats in i fyra insatsområden: 1) förbättring av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, 2) förbättring av miljöns och landsbygdens tillstånd, 3) livskvaliteten inom landsbygdsområden och en diversifiering av näringslivet på landsbygden och 4) Leader-arbetssättet. Totalreformen av EU:s lagstiftning om foder och livsmedel har fortsatt utifrån den vitbok om livsmedelssäkerhet som godkändes år 2000. Huvudvikten låg på upprättandet av sådana rättsakter av kommissionen, bl.a. gällande mikrobiologiska kriterier för livsmedel, som hänförde sig till tillämpningen av den nya gemenskapslagstiftningen. En utredning om effekterna av eventuella vaccinationer mot Newcastle-sjukan hos fjäderfä blev färdig. Man förberedde sig på hotet om fågelinfluensa genom att kartlägga riskområdena för fjäderfäproduktion samt genom att delta i det internationella samarbetet.

Regeringens EU-politik år 2005 9 Rådet godkände FLEGT-förordningen som strävar efter att bekämpa olaglig avverkning. Beredningen av handlingsplanen, som baserar sig på EU:s skogsstrategi, inleddes i en arbetsgrupp inom rådet. Dessutom behandlades framtidsutsikterna för uppföljningen av skogarnas tillstånd och den till uppföljningen hörande Forest Focus-förordningen som en del av det nya finansieringsinstrumentet LIFE+. Rådet (fiske) hade i december 2004 fattat beslut om de största tillåtna fångsterna av kvotbelagda fiskresurser för 2005. Östersjökvoterna baserade sig på rekommendationer som utfärdats av Internationella fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC). Strömmingskvoten i Bottniska viken höjdes hösten 2005. Allt som allt ökade Finlands kvot för skarpsill och strömmingskvoten i Bottniska viken, medan laxkvoten i Östersjöns huvudbassäng bibehölls oförändrad. Däremot minskade kvoten för torsk, kvoten för strömming i Östersjöns huvudbassäng och kvoten för lax i Finska viken. Kemikaliemyndigheten Beredningen av EU:s kemikaliemyndighet som placeras i Helsingfors fortsatte under ledning av statsrådets kansli i samarbete med den övriga förvaltningen och andra instanser. Ansvaret för beredningsarbetet bars av en tjänsteman vid EU-sekretariatet och en halvtidsanställd projektchef. Kansliet lät göra en utredning om de olika alternativa fastigheter som lämpar sig som lokal för myndigheten. Lokalerna bedömdes i samarbete med sakkunniga från kommissionen. Finland åtog sig att bära ansvaret för undertecknandet av fastighetens hyreskontrakt och hyreskostnaderna under övergångsskedet till dess att själva myndigheten har inrättats och budgeten fastställts. Statens och stadens undervisningsmyndigheter började kartlägga resurserna för det internationella skolutbudet jämte eventuella brister inom huvudstadsregionen. De konkreta åtgärdsförslagen blir färdiga våren 2006. Under ledning av Helsingfors stad och i samarbete med statsförvaltningen bereddes andra åtgärder i anslutning till den service som gäller placering av personalen. I samarbete med utrikesministeriet bereddes beslut som hänförde sig till myndighetens och dess anställdas rättsliga ställning och det s.k. avtalet om stationeringsort. Europaparlamentet gav i november 2005 sitt utlåtande om kemikalieförordningen REACH och konkurrenskraftsrådet nådde i december politisk enighet om förordningen. I och med dessa positiva beslut torde förordningens ikraftträdande och samtidigt myndighetens inrättande infalla våren 2007. Miljön Under berättelseåret deltog Finland aktivt i behandlingen av miljöfrågor i EU. Inom rådet (miljö) stod i synnerhet initiativ som hänför sig till bekämpning av klimatförändringar i en central ställning. Under våren beredde miljöministrarna med tanke på Europeiska rådets möte sina slutsatser om en strategi på medellång och lång sikt för utsläppsminskning i syfte att stävja klimatförändringen. Finland betonade särskilt att förhandlingarna gällande tiden efter åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet, som trädde i kraft i februari under berättelseåret, bör inledas så snart som möjligt och att samtliga centrala länder bör delta i förhandlingarna. I oktober förberedde sig EU:s miljöministrar på partsmötena i anslutning till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet (Montreal 28.11-9.12.2005) och i december beslutade rådet uppmana Europeiska kommissionen att ytterligare utreda om flygtrafiken kan anslutas till EU:s system med utsläppshandel samt utarbeta ett förslag till lagstiftning om detta under 2006. I fråga om vattenvården nådde rådet politisk enighet i fråga om direktivet gällande skydd av grundvatten. Den kompromiss som uppnåddes var inte så ambitiös som Finland hade önskat,

10 Regeringens EU-politik år 2005 men direktivet möjliggör att Finland även framöver kan tillämpa sin strängare nationella lagstiftning. Dessutom nådde man en lösning om bl.a. gemenskapens finansieringsinstrument Life+, som kompletterar den finansiering av miljöprojekt som sker inom ramen för andra finansieringsinstrument åren 2007-2013. En överenskommelse om budgeten kunde likväl inte nås eftersom avgörandet om EU:s finansieringsramar fördröjdes. Finland försökte särskilt driva på frågan att förordningarna bättre skall beakta den börda som nätverket Natura 2000 medför för medlemsstaterna. Rådet (miljö) nådde också enighet om det s.k. Inspire-direktivet som gäller gemenskapens infrastruktur för geografisk information. Behandlingen av de ämnesspecifika strategierna för den sjätte handlingsplanen för miljön inleddes med en diskussion om en strategi för luftkvaliteten. Behandlingen av inalles sju strategier fortsätter under 2006. Trafik och datakommunikation Under berättelseåret deltog Finland aktivt i beredningen av frågor som gäller trafik och elektronisk kommunikation i EU. I fråga om trafiken låg tyngdpunkten särskilt på den vitbok om trafikpolitiken i EU som håller på att beredas av kommissionen och i vilken linjerna för EU:s trafikpolitik fram till år 2010 stakas ut. I beredningen betonade Finland dels vikten av att beakta de geografiska särdragen, dels logistiken och förbindelserna till länder utanför EU. Under berättelseåret godkändes också ett direktiv gällande principerna för uttag av vä g- tullar för tung godstrafik. Trots ansträngningarna motsvarade rådets beslut inte Finlands målsättningar, varför Finland lade ned sin röst i rådet. I den elektroniska kommunikationen poängterades bl.a. informationssäkerhetsfrågor samt programmet eeuropa och beredningen av i2010-strategin, som avser ersätta programmet. Under berättelseåret nådde man även en lösning på direktivet gällande lagring av identifieringsuppgifter vid elektronisk kommunikation. Dessutom medverkade Finland i EU intensivt i beredningen av FN:s toppmöte om informationssamhället (WSIS), som hölls i Tunis. Energin Under berättelseåret började man bereda fördelningsplanen för utsläppsrätter för åren 2008-2012, som skall lämnas till kommissionen i juni 2006. Parlamentet och rådet nådde i slutet av året en inofficiell överenskommelse om ett direktiv om energitjänster, i vilket man som ett riktgivande energibesparingsmål för medlemsländerna har uppställt 9 % under en tid av nio år. Havspolitiken Kommissionen inledde beredningen av ett omfattande EU-projekt om havspolitiken. Eftersom initiativet ansluter sig till många olika ministeriers kompetensområde och formuleringen av Finlands ståndpunkt krävde en tvärvetenskaplig koordinering beslutade man i Finland att med tanke på beredningen av Finlands ståndpunkt tillsätta en nationell arbetsgrupp som har i uppgift att delta i beredningen av EU:s havspolitik och den grönbok som ansluter sig till politiken. Dessutom har Finland aktivt medverkat i den sakkunniggrupp som kommissionen tillsatt med uppgift att bistå vid beredningen av grönboken. Rättsliga och inrikes frågor Handlingsplanen gällande det fleråriga programmet för rättsliga och inrikes frågor (det s.k. Haagprogrammet) godkändes och delgavs Europeiska rådet i juni 2005. Handlingsplanen redogör för hur man skall gå till väga vid verkställigheten av Haagprogrammet och skapar

Regeringens EU-politik år 2005 11 sålunda ramarna för hela verksamheten inom politiksektorn för rättsliga och inrikes frågor under de närmaste åren. Europeiska unionens byrå för övervakning av den yttre gränsen inledde sin verksamhet i Polen under ledning av en finsk generaldirektör. Bombdåden i London påskyndade i sin tur effektiviseringen av den terrorismbekämpande verksamheten. EU:s strategi för bekämpning av terrorism, handlingsplanen för bekämpning av radikalisering och rekrytering till terrorism samt handlingsplanen för bekämpning av terrorism godkändes i december 2005. Alldeles i slutet av året nåddes enighet om lagringen av trafikdata från telefoni. Invandrarfrågorna har rönt stor uppmärksamhet under hela året. Europeiska rådet stakade ut prioritetsområdena för i synnerhet det samarbete som bedrivs med länder i Afrika. Rådet godkände också en handlingsplan mot människohandel. I rådet inleddes behandlingen av ett initiativ gällande en byrå för grundläggande rättigheter. Avsikten är att byrån skall inleda sin verksamhet i Wien fr.o.m. 1.1.2007. Unionens yttre förbindelser I november 2005 hölls ett ministermöte om den nordliga dimensionen vid vilket avtalades om de framtida riktlinjerna för den nordliga dimensionen. I överensstämmelse med Finlands målsättningar säkerställde detta samtidigt en fortsättning för den nordliga dimensionen även efter 2006, då den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen löper ut. Den nordliga dimensionen blir ett forum för EU:s, Rysslands, Norges och Islands gemensamma politik. Avsikten är att utifrån riktlinjerna under 2006 utarbeta och godkänna ett ramdokument för fastställandet av dels målsättningarna, dels de behövliga strukturerna för den nordliga dimensionens verksamhet inom olika sektorer. I samband med toppmötet i maj 2005 enades EU och Ryssland om färdplanerna för de fyra s.k. gemensamma områdena (I ekonomi, II frihet, säkerhet och rättvisa, III yttre säkerhet, IV forskning och utbildning, inklusive kultur). Verkställandet av dessa har inletts och det är ytterst viktigt att verkställandet fortsätter år 2006. Under toppmötet i oktober 2005 nåddes enighet om avtal gällande visumlättnader och återtagande. Samarbetet mellan EU och Förenta staterna fortsatte intensivt på olika nivåer. I februari träffade EU:s statsöverhuvuden Förenta staternas president Bush i Bryssel. I juni ordnades ett regelmässigt toppmöte där man godkände flera resolutioner gällande utvecklandet av samarbetet inom olika sektorer, t.ex. främjande av fred och stabilitet i Afrika, Mellanöstern, främjande av det ekonomiska samarbetet samt förstärkande av samarbetet inom sektorerna för vapenkontroll och kampen mot terrorism. Som ett nytt initiativ mellan unionen och Förenta staterna arrangerades det första inofficiella mötet mellan parternas handels- och industriministrar, vilket i sin tur hade som mål att arbeta vidare på de beslut som tagits vid toppmötet. I fråga om EU:s säkerhets- och försvarspolitik (ESDP) fortsatte arbetet för utveckling av resurserna för den militära och den civila krishanteringen. Den operativa verksamheten inom ESDP-sektorn utvidgades under 2005, särskilt inom sektorn för civil krishantering. Förberedelserna inför EU-ordförandeskapet Planerna för ordförandeskapet preciserades under 2005. Bedömningen av ordförandeskapets dagordning uppdaterades i april och november. Dessutom fastställde regeringen under hö s- ten utgångspunkterna för ordförandeskapet och de preliminära prioriteringarna inom politiksektorerna. De slutliga prioriteringarna för ordförandeskapet kan fastställas först under senvåren 2006 när resultaten av Österrikes ordförandeskap finns tillgängliga.

12 Regeringens EU-politik år 2005 Finland utarbetade under 2005 även rådets arbetsprogram för 2006 tillsammans med Österrike. Programmet bereddes i ett nära samarbete med rådets sekretariat och Europeiska kommissionen. Programmet offentliggjordes den 22 december. I november offentliggjorde Finland den officiella agendan för ordförandeskapet. Under året fullbordades även listan över arbetsgruppernas ordförande och vidare fortsatte beredningen av de inofficiella möten som hålls i Finland och konstruerandet av ordförandeskapets webbsidor. År 2005 strävade man dessutom efter att intensifiera kontakterna med övriga medlemsländer och institutioner. I fråga om medlemsländerna har samarbetet varit speciellt intensivt med Storbritannien och Österrike, vilka bägge är ordförandeland före Finland. Samarbetet med Tyskland, som är följande ordförandeland efter Finland, inleddes också. När det gäller institutionerna har man särskilt satsat på kontakten med Europaparlamentet. Under sitt ordförandeskap svarar Finland för rådets relationer till Europaparlamentet. Ministerierna gör upp planer för sina relationer till Europaparlamentet som en del av sina förberedelser inför ordförandeskapet. Under året ordnades även en för ministerierna gemensam träningsutbildning med tanke på ordförandeskapet. Särskilt satsade man på träning för de blivande ordförandena för rådets arbetsgrupper.

Statsrådets kansli 13 Statsrådets kansli skötte med hjälp av ministeriernas beredskapschefsmöte den allmänna ledningen av de räddningsinsatser och andra uppgifter som naturkatastrofen i Asien den 27 december 2004 förutsatte. Man började genomföra de åtgärds- och utvecklingsförslag som framställts i den undersökningsrapport (A/2/2004 Y) som den av statsrådet tillsatta undersökningskommissionen för storolyckor överlämnat. Beredningen och verkställandet av förslagen koordinerades mellan ministerierna under kansliets ledning vid beredskapschefsmötena. Beredskapscheferna tillställde justitieministeriet en sammanställning av hur åtgärdsrekommendationerna genomförts. Vissa rekommendationer som har omfattande beröringspunkter med utvecklandet av den allmänna krisberedskapen beaktas i samband med översynen av det år 2003 utfärdade statsrådets principbeslut om tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner. Kansliet beställde av Forskningsinstitutet för kommunikation CRC vid Helsingfors universitets institution för kommunikationslära en undersökning om informationen och kommunikationen i anslutning till flodvågskatastrofen i Asien ( Tiedonkulku ja viestintä Aasian hyökyaaltokatastrofissa). Enligt undersökningen var myndigheternas informationsutbyte långsamt och statsförvaltningens kommunikation huvudsakligen reaktiv. Det var bara kommunikationen mellan medborgarna som fungerade väl. Kommunikationen mellan strategiska beslutsfattare fungerade relativt väl. Undersökningen visar att kommunikationen via nätet och per telefon spelade en nyckelroll i hanteringen av krisen. I undersö kningen ges också rekommendationer för hur statsförvaltningens kriskommunikation bör utvecklas och den utgör en del av projektet för utveckling av statsförvaltningens kommunikation år 2007 ( Valtionhallinnon viestintä 2007-hanke ). Kansliet lät också göra en arbetsgruppsutredning om på vilket sätt Internet kan utnyttjas i spridandet av krisinformation. Arbetsgruppen föreslog att det upprättas en s.k. lägesbildpo r- tal för medborgarna. Avsikten är att webbplatsen vid krissituationer även skall innehålla interaktiva delar. Statsrådets kansli föreslås svara för underhållet av webbplatsen. Regeringskonferensen godkände Europeiska unionens fördrag om upprättande av en konstitution för Europa, som undertecknades i Rom i slutet av oktober 2004. I Finland var utkastet till regeringens proposition om godkännande av det konstitutionella fördraget redan så gott som färdigt när fördraget led ett nederlag i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna. Europeiska rådet fattade beslut om en period av eftertanke beträffande fördraget. Statsrådet beslutade att till riksdagen ges en redogörelse om det konstitutionella fördraget. Statsrådets redogörelse om det konstitutionella fördraget överlämnades den 25 november 2005. Regeringen fastställde under hösten utgångspunkterna för EU-ordförandeskapet och de preliminära prioriteringarna inom politiksektorerna. Arbetsprogrammet för 2006 utarbetades tillsammans med Österrike. Detta skedde i ett nära samarbete med rådets sekretariat och Europeiska kommissionen. Den officiella agendan för ordförandeskapet offentliggjordes och vid kansliet inrättades ett sekretariat för EU-ordförandeskapet med uppgift att svara för förberedelserna inför och genomförandet av möten och andra evenemang under ordförandeskapet. I början av året inrättades nio nya statssekreterartjänster. Tjänsterna fördelades så att inrikesministeriets båda ministrar, finansministern, jord- och skogsbruksministern, kommunikationsministern, handels- och industriministern, social- och hälsovårdsministeriets båda mi-

14 Statsrådets kansli - del I nistrar samt miljöministern fick en statssekreterare. Statssekreterarna tillträdde i tjänst från början av året. Kansliet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda en enhetlig ministeriearbetsordning för ministrarnas statssekreterare. Arbetsgruppens anvisningar sändes till ministerierna för åtgärder. En av statsrådets kansli tillsatt grupp för utvecklandet av planeringen och ledningen av stat s- rådets lagberedning (kanslichefsgruppen för lagberedningen) överlämnade sin utredning den 22 september 2005. Gruppen lade fram rekommendationer om arbetssätt och arbetsmetoder i lagberedningen i syfte att utveckla författningsberedningen och koordinera nämnda utveckling. Viktiga utvecklingsobjekt är förbättrande av ledningen och planeringen av lagbere d- ningen, utvecklande av lagberedningspraxis samt forskningens och informationsförvaltningens stöd för författningsberedningen. Som en fortsättning på det färdiga projektet tillsatte kansliet på initiativ av näringslivsorganisationerna ett projekt för utarbetande av ett åtgärdsprogram för effektivare reglering (PARSA). Projektets uppgift är att utifrån utredningar och bedömningar utarbeta ett åtgärdsprogram om författningspolitiska principer och riktlinjer för utveckling av rättsordningen, principerna för lagberedningsprocessen och metoderna för tillsyn av författningarnas kvalitet och funktion. Ett lagstiftningsprogram för 2005 och 2006 års riksdag utarbetades i experimentsyfte. Den del av programmet som ingår i regeringsprogrammet behandlades i regeringens aftonskola. Under experimentets gång framgick det dock att man ännu inte hade någon gemensam uppfattning om syftet med lagstiftningsplanen, sättet att behandla den liksom inte heller om hur den hänger samman med statsrådets övriga lednings- och uppföljningssystem. Man kommer att se över lagstiftningsplanen och dess förhållande till regeringens övriga planeringssystem i samband med att programledningen utvecklas vidare. Ekonomiska rådets verksamhet följde vedertagna former. Vid sidan om teman som gällde finans- och penningpolitiken fäste man särskild uppmärksamhet vid produktivitet, servicesektorn och gränserna för offentligt ansvar. Sekretariatet framställde tre rapporter till rådet. I rapporten om gränserna för det offentliga ansvaret ( Julkisen vastuun rajat ) dryftades hurudant ansvar det allmänna har förbundit sig till i förhållande till medborgarna inom socialoch hälsovårdssektorn, hurudana problem ansvaret är förknippat med och hurudana utvecklingstryck det finns. Den mest omfattande rapporten gällde utvecklingen av samt produktiviteten och konkurrensen inom servicesektorn i Finland. Utredningen innehöll utöver en beskrivning av servicesektorns utveckling även en analys av i synnerhet nivån på produktiviteten och dess tillväxt samt rekommendationer om åtgärder för att förstärka sysselsättningsförutsättningarna för och produktivitetsökningen inom servicesektorn. I den tredje utredningen analyserades skillnaderna i levnadsstandard och de centrala orsakerna till dessa, sysselsättningen och produktiviteten i de nordiska länderna. Regeringens riktlinjer som svar på såväl globaliseringsutmaningen som utmaningen gällande åldersutvecklingen sammanfattades i det nationella åtgärdsprogram som bereddes som en del av Europeiska unionens s.k. Lissabonprocess. Beredningen av programmet handhades primärt av finansministeriet i samarbete med andra ministerier. Statsrådets kansli skötte den synnerligen omfattande konsultationsprocess med intresseorganisationerna och medborgarsamhället som hänförde sig till uppgörandet av programmet. Kansliet ordnade i september två tämligen stora seminarier om frågan och programutkastet behandlades även i ekonomiska rådet. Kansliet inledde under hösten uppföljningen av verkställigheten av den framtidsredogörelse som statsrådet lämnat år 2004 och det betänkande som riksdagens framtidsutskott avgett om saken. Kansliet ordnade tillsammans med riksdagens framtidsutskott och landskapsförbunden sju regionala framtidsforum. Till dem kallades olika instanser för att dryfta framtida utmaningar och möjligheter samt utforma olika framtidsalternativ för olika områden och deras möjligheter att påverka framtiden. Utgångspunkten för sammankomsterna utgjordes av

Statsrådets kansli - del I 15 framtidsredogörelsen samt det betänkande som framtidsutskottet avgett om redogörelsen. Huvudteman var familjens framtid och familjen som en framtidsfaktor (Kervo), invandring (Villmanstrand), främjandet av hälsan (Uleåborg), den tredje åldern (S:t Michel), det sociala kapitalet och ett gott liv (Jakobstad), den perifera landsbygdens möjligheter (Lieksa) och tjänster och boendeförhållanden i tillväxtområdena (Tavastehus). I sammankomsterna deltog sammanlagt drygt 800 personer och allt som allt hölls 110 inledningsanföranden. Verkställandet av regeringsprogrammet främjades genom bl.a. regeringens politikprogram och regeringens strategidokumentförfarande. Med hjälp av politikprogrammen genomfördes de handlingsprogram om vilka överenskommits i strategidokumentet för 2005. Arbetet koordinerades av statsrådets kansli. Statsrådets kansli beredde en heltäckande effektutvärdering som baserade sig på de mål och åtgärder som fastställts i 2004 års strategidokument. Genom att tillämpa effektutvärderingen och bedömningen av separat utarbetade specialteman förde regeringen i början av februari två överläggningar, s.k. politikdiskussioner, som inbegrep en preliminär linjediskussion till grund för ramförhandlingarna våren 2005 och behandlingen av regeringens strategidokument. Regeringens strategidokument 2005 fastställdes i form av ett principbeslut av statsrådet i april. Kring erfarenheterna av det första skedet av programledningen har färdigställts en utredningsrapport Nätverksledningens möjligheter inom statsrådet. Enligt utredningen upplevs programledningen som nyttig såväl ur beslutsfattarnas synvinkel som med tanke på förvaltningen när det gäller att främja politiker som berör flera förvaltningsområden. De möjligheter som programledningen bereder utnyttjas dock ännu inte fullt ut. Inom programledningen kunde man på basis av utredningen också peka på tydliga utvecklingsbehov. Statsrådets kansli beredde tillsättandet av ett projekt för fortsatt utveckling av programledningen. Under berättelseåret fattades regionaliseringsbeslut som gällde inemot 1 000 årsverken. Det viktigaste regionaliseringsbeslutet under året fattades inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde i och med att ministeriet beslutade inrätta ett landsbygdsverk i Seinäjoki som kommer att sysselsätta ca 200 personer samt förlägga stödtjänsterna för förvaltningsområdets ekonomi- och personalförvaltning, ca 70 årsverken, till Björneborg. Ett betydande utvecklingsobjekt var stödtjänsterna och regionaliseringen av dessa. Genom servicecentraler kan stödtjänsternas produktivitet höjas. T.ex. den servicecentral för inrikesförvaltningen (Joensuu 100 årsverken och Kajana 30 årsverken) som inrättades från ingången av 2006 effektiviserar produktionen av stödtjänsterna inom förvaltningsområdet så, att uppgifterna kan skötas centraliserat och elektroniskt med en 30-40 % mindre arbetsinsats. Servicecentralen effektiviserar produktiviteten från den nuvarande situationen med en årlig minskning motsvarande ca 145 årsverken. I samband med regionaliseringen kan funktionerna utvecklas även i övrigt. T.ex. beslutet att regionalisera den under inrikesministeriet lydande Polisens teknikcentral (till området för Kouvola regioncentrum, ca 60 årsverken) ändrades så att man fattade beslut om att utvidga utbudet på centralens tjänster till hela inrikesministeriets förvaltningsområde samt andra säkerhetsmyndigheter och ändra centralen, som var föremål för regionaliseringsåtgärderna, till en teknikcentral för säkerhetsbranschen. Vid utgången av året uppgick det sammanlagda antalet åtgärder som vidtagits inom ramen för regionaliseringsprogrammet till ca 700 årsverken, utöver detta motsvarade antalet åtgärder om vilka överenskommits 1 840 årsverken och dessutom hade planer utarbetats för ca 1 060 årsverken, dvs. inalles ca 3 600 årsverken. Under ledning av statsrådets kansli genomfördes en riksomfattande beredskapsövning, som ordnas med 4-5 års mellanrum. Ledningsgruppen för övningen utsågs av ministeriernas beredskapschefsmöte, och varje ministerium bar ansvaret för hur övningen genomfördes inom det egna förvaltningsområdet. Syftet med övningen var att kontrollera lednings- och samarbetsarrangemangen, utbilda personalen för krissituationer samt att få övningserfarenheter till grund för en översyn av beredskapsplanerna. Till helheten hörde övningar i anslutning till statsrådets verksamhet. På hösten under berättelseåret blev en rapport om resultaten av öv-

16 Statsrådets kansli - del I ningen klar. Avsikten är att man tillgodogör sig slutsatserna i det strategiarbete som utförs med tanke på tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner och i den beredskapsplanering som utförs av olika myndigheter. Regeringens informationssamhällsprogram uppdaterades i samband med regeringens strategidokument 2005. Informationssamhällsprogrammet innehåller 110 åtgärder som ministerierna huvudsakligen ansvarar för. En del av åtgärderna indelas ytterligare i underordnade projekt och åtgärder. Syftet med programmet är att öka konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välstånd och livskvalitet genom utnyttjande av data- och kommunikationstekniken i hela samhället. Genom programmet strävar man också efter att bibehålla Finlands ställning som en av de ledande producenterna och användarna av data- och kommunikationstekniken. Ett betydande prioriterat område med tanke på genomförandet av hela programmet har varit samarbetet på bred front mellan olika aktörer i samhället på såväl nationell som internationell nivå. Utifrån de prioriteringar som ministergruppen fastställt initierades under året ett flertal åtgärder för att effektivisera statens och kommunernas informationsförvaltning och förbättra samarbetet inom informationsförvaltningen (bl.a. arbetsgruppen KuntaTIME, beredningen av grundandet av ett nationellt klientregister och inrättandet av en nationell aktör för socialoch hälsovården samt arbetsgruppen för beredning av KuntaIT-enheten). Den elektroniska kommunikationen utvecklades bl.a. genom inrättande av en för kommunsektorn och statsförvaltningen gemensam tjänst för nätidentifikation och nätbetalning (VETUMA). Dessutom ordnades en till medborgarna riktad kampanj Finland i nätverken i biblioteken och samservicekontoren. Det råd för informationssamhället som tillsatts till stöd för programmet fungerar som ett förhandlings- och koordineringsorgan mellan förvaltningen, organisationerna och näringslivet i syfte att styra utvecklingen av informationssamhället. Sektionerna vid rådet beredde bl.a. rådets första rapport, Det framtida Finland i nätverk, som publicerades i februari och rådets andra rapport Tulevaisuuden elinvoimainen Suomi (Det framtida vitala Finland), som publiceras i februari 2006. Sektionerna lämnade till ministergruppen för informationssamhällsprogrammet och rådet för informationssamhället in sektionsinitiativ som gällde inrättandet av ett redaktionellt forum för den elektroniska förvaltningen, utarbetande av ett serviceschema för den elektroniska kommunikationen samt utveckling av ledarskapet. En reviderad version av stödsystemet för beslutsfattandet inom statsrådet (PTJ) togs i bruk den 15 augusti 2005. Kansliet har inom ramen för projektet för revidering av PTJ i främsta hand skött frågor som hänför sig till säkerställandet av den operativa sidan av programmet, svarat för funktionella definitioner och testning, den allmänna informationen under projektets gång samt för kontakten till de olika intressegrupperna. EUTORI-systemet för upprättande, behandling och arkivering av EU-handlingar omarbetades under berättelseåret. EUTORI är ett för ministerierna gemensamt system för behandling av EU-ärenden. Syftet med systemet är att effektivisera behandlingen av EU-ärenden inom statsförvaltningen. EUTORI tas bruk i början av 2006. Revisionen av statsrådets kanslis nättjänster inleddes vid ingången av året. Statsrådets webbplats fungerar som regeringens och statsministerns informationskanal för alla informationsbehövande. Målet för statsrådets medietjänst är att förbättra tjänsterna till massmedierna genom att på ett och samma ställe samla informationsmaterial från ministerierna, republikens presidents kansli och justitiekanslersämbetet. De tekniskt, visuellt och innehållsmässigt förnyade webbplatserna öppnas i början av 2006. Den till statsrådets kommunikationsenhet hörande enheten för EU-ordförandeskapets webbtjänster inledde under våren förberedelserna för ordförandeskapets webbplats och webbplat-

Statsrådets kansli - del I 17 sen för Asem-toppmötet. Ordförandeskapets webbplats öppnas den 1 juni 2006 och är den primära informationskanalen för ordförandeskapet. Webbplatsen asem6.fi öppnas i slutet av april 2006. Statsrådets kansli publicerade tillsammans med undervisningsministeriet Högskoleordlistan, i vilken det finländska högskolesystemet behandlas på sju språk. Tillsammans med finansministeriet publicerades Arbetsmarknadsordlistan som innehåller centrala begrepp i anslutning till statens arbetsgivar- och personalpolitik på fem språk. På Internet öppnades statsrådets termbank Valter, som innehåller statsförvaltningstermer och är öppen för alla. Syftet med ordlistorna och termbanken är att samordna de termer som används inom statsförvaltningen och på så sätt underlätta kommunikationen såväl på de inhemska språken som på främmande språk. År 2006 har det förflutit 200 år sedan förkämpen för den finska kulturen och utvecklaren av det moderna medborgarsamhällets strukturer J.V. Snellmans födelse. Statsrådets kansli har tillsatt en delegation och en kommission som tillsammans har samordnat 31 olika instansers förberedelser inför jubileumsåret. Syftet med jubileumsårets projekt är att göra Snellmans och hans samtidas arbete som nationsbyggare känt samt att med hjälp av detta uppmuntra finländarna till medvetenhet om sin egen identitet och till att gestalta sin roll i den europeiska civilisationens utveckling. Som tema för jubileumsåret har man valt bildning. Under jubileumsåret ordnas utställningar, seminarier, konserter, tal och olika slags evenemang, sammanlagt flera hundra till antalet. Jubileumsårets kalender och en presentation av Snellmans livsverk öppnades i december på de offentliga webbsidorna.

18 Utrikesministeriet Enligt regeringsprogrammet är syftet med regeringens utrikes- och säkerhetspolitik att främja hållbar utveckling, stabilitet och säkerhet inom det internationella samfundet samt att stärka Finlands internationella ställning. Finland är en aktiv medlem av Europeiska unionen och främjar stärkandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt det transatlantiska samarbetet. Under redogörelseåret har förberedelserna inför EU-ordförandeskapet 2006 fortsatt. EU:s utvidgningsprocess fortsatte under 2005. I april undertecknades anslutningsfördragen med Bulgarien och Rumänien. Länderna är nu aktiva observatörer i EU. Anslutningen till unionen antas ske i januari 2007. I december avlät regeringen en proposition till riksdagen om Bulgariens och Rumäniens anslutning. Medlemskapsförhandlingar inleddes med Kroatien och Turkiet i oktober. Europeiska rådet beslutade i december om status som kandidatland för Makedonien (FYROM). Arbetet med att utveckla Europeiska unionens krishanteringsförmåga har fortsatt. Finland har särskilt arbetat för att den civila och militära samordningen inom EU:s krishantering skall stärkas. Finland har också varit aktivt i fråga om EU:s stridsgrupper. I detta arbete uppmärksammades bl.a. strävandena att försnabba planerings- och beslutsprocessen i samband med utsändandet av stridsgrupper. Resursarbetet har fortsatt att vara intensivt. Det allmänna målet om en kravlista på militära resurser fram till 2010 antogs och meningen är att resursarbetet skall fortsätta i etapper i enlighet med färdplanen. Arbetet har fokuserat på koncept- och resursarbetet inom civil krishantering. Finland har anmält nya preciserade resursåtaganden, som försöker beakta EU:s centrala resursbehov. Finlands åtaganden gäller sammanlagt 266 experter. Nordiska ministerrådets strukturreform angav under redogörelseåret ramarna för ett starkare och distinktare nordiskt samarbete. År 2005 antog ministerrådet bl.a. ett nytt Rysslandprogram som betonar den nordliga dimensionen och samarbetet mellan frivilligorganisationer samt fokuserar den euro-arktiska Barentsregionen. Samarbetet mellan de nordiska länderna och de baltiska länderna fortsatte att fördjupas. De bilaterala förbindelserna mellan Finland och Ryssland utvecklas stabilt och positivt. Besöksutbytet på hög nivå mellan länderna fortsatte intensivt. Vår statsminister och den ryska premiärministern möttes i Moskva i juni. President Vladimir Putin besökte vårt land i augusti. Presidenterna träffades också i S:t Petersburg i september. Handelsutbytet mellan Finland och Ryssland fortsatte att växa kraftigt. Den finsk-ryska handelskommissionen möttes i Moskva i mars. Finland deltog i utarbetandet av vägkartor för gemensamma områden för EU och Ryssland enligt vad som avtalades våren 2005. Sedan Finland tagit upp saken med kommissionen inleddes hösten 2005 en debatt inom unionen om revidering av PCAavtalet mellan EU och Ryssland. I oktober 2005 kunde samförstånd nås om avtalen mellan EU och Ryssland om viseringslättnader och återtagande, något som Finland arbetat aktivt för. Närområdessamarbetet fokuserade miljöprojekt och projekt inom social- och hälsovårdssektorn i enlighet med den strategi som hade fastställts i april 2004. Handlingsprogrammet för det finsk-ryska närområdessamarbetet fram till 2006 antogs 2.2.2005. Finland deltog aktivt i arbetet med Europeiska unionens nya enhetliga instrument för finansiering av yttre förbindelser.

Utrikesministeriet - del I 19 Riktlinjerna för det nya politiska dokumentet om den nordliga dimensionen (ND) antogs av EU, Ryssland, Norge och Island vid ett ND-ministermöte i november. Finland deltog aktivt i arbetet med riktlinjerna. Den nordliga dimensionens spetsprojekt inom miljöpartnerskapet, dvs. S:t Petersburgs sydvästra avloppsreningsverk, togs i bruk i september. I det euro-arktiska Barentsrådet inleddes Finlands tvååriga ordförandeperiod i november. Finland fortsatte att utveckla sina förbindelser med Östeuropa och Centralasien såväl bilateralt som genom att aktivt påverka EU-politiken i området. I EU-samarbetet lades fokus på arbetet med unionens handlingsplaner för grannskapspolitiken (ENP) med Moldova och Ukraina och på att utsträcka ENP till Sydkaukasien. Finland fortsatte att stödja ambassadör Talvities arbete som EU:s särskilda representant i Sydkaukasien. EU utnämnde också särskilda representanter för Moldova och Centralasien. Situationen på Västra Balkan har utvecklats positivt och området har på det stora hela varit stablit. Att länderna närmat sig EU har påskyndat reformer även om det fortfarande finns brister i genomförandet. Förhandlingsprocessen om Kosovos framtida status inleddes i slutet av året under ledning av Martti Ahtisaari, som FN:s generalsekreterare utsett till sitt särskilda sändebud. Den politiska processen under övergångsperioden i Irak framskred enligt tidsplanen i resolution 1546 från FN:s säkerhetsråd. Under året ordnades tre val i Irak. EU, inbegripet Finland, stödde valprocesserna. Att grundlagsprocessen och valprocessen gick framåt medförde dock inte någon förbättring av säkerhetsläget. År 2005 var problemen och misstankarna i samband med Irans nukleära program fortsättningsvis i fokus i EU:s förbindelser med Iran. I fråga om fredsprocessen i Mellanöstern kom man inte närmare ett avgörande under året även om flera omständigheter hade lovat en förändring till det bättre. Utrikesminister Tuomioja besökte området i april. Finland fortsatte att bevilja ekonomiskt stöd till palestinierna. Dessutom deltar Finland i utbildningen av palestinska poliser samt i övervakningen av gränsstationen Rafah som öppnats med EU-stöd. I Afrikas horn deltog Finland i stödjandet av fredsprocessen i området, som en del av EU och i samarbete med det övriga internationella samfundet och regionala organisationer. Finland deltog i FN:s fredsbevarande operationer vid den etiopisk-eritreanska gränsen (UN- MEE) och i Sudan (UNMIS). I september utnämndes Pekka Haavisto till EU:s särskilda representant i Sudan. I det transatlantiska samarbetet spelade fördjupningen av de kommersiella och ekonomiska förbindelserna en viktig roll såväl i förbindelserna med Förenta staterna som med Kanada. Finland deltog också aktivt i dialogen mellan EU och dess transatlantiska partner. I dialogen strävade man efter att hitta konkreta samarbetsmöjligheter inför mötet med nya globala hot. Samarbetet med Latinamerika och länderna i Västindien stärktes. För att fördjupa det strategiska partnerskapet mellan EU och regionen fortsatte genomförandet av besluten i deklar ationen från Guadalajara-toppmötet och förberedelserna inför nästa toppmöte 2006. Till följd av tsunamikatastrofen i Asien gav Finland 20 miljoner euro i humanitärt bistånd och 30 miljoner euro i återuppbyggnadsbistånd för åren 2005 2008. Under redogörelseåret riktade Finland 6,5 miljoner euro i återuppbyggnadsbiståndet uttryckligen till Indonesien och Sri Lanka och koncentrerade stödet till internationella fonder, multilaterala organisationer och internationella frivilligorganisationer. Finsk expertis användes också för inrättandet av ett system för tidig tsunamivarning i Thailand och Indiska oceanen. Efter den förödande

20 Utrikesministeriet - del I jordbävningen i Pakistan gavs 8 miljoner euro i humanitärt bistånd och 10 miljoner euro i återuppbyggnadsbistånd för åren 2005 2008. Under redogörelseåret var behovet av humanitärt bistånd exceptionellt stort och i en tilläggsbudget beviljades i humanitärt bistånd 8 miljoner euro till följd av tsunamikatastrofen och 4 miljoner euro till följd av jordbävningen i Pakistan. Man bedömer att behovet av humanitär hjälp kommer att fortsätta. Finland stödde Aceh-förhandlingarna mellan den indonesiska regeringen och GAMrörelsen, vilka fördes i Finland under ledning av president Martti Ahtisaari. Förhandlingarna ledde till ett fredsavtal som undertecknades i Helsingfors i augusti. För övervakningen av fredsavtalet tillsattes en övervakningsstyrka (AMM, Aceh Monitoring Mission) som bildades av EU och fem ASEAN-länder. I övervakningsstyrkan deltar ca 30 personer från Finland. Finland deltog i den internationella militära krishanteringen i Europa, Afrika, Mellanö s- tern och Asien. Vid årets slut deltog Finland i sammanlagt nio militära krishanteringsoperationer med ca 760 fredsbevarare. Finland överlämnade uppdraget som ledande stat för KFOR:s Natoledda mellersta brigad i Kosovo till Tjeckien 1.7.2005 och uppdraget som ramstat för den nordliga gruppen inom EU:s operation Althea i Bosnien-Hercegovina till Österrike 1.12.2005. I Afghanistan deltog Finland i den Natoledda ISAF-operationen i Kabul och i regionala återuppbyggnadsgrupper. Finland deltog i FN-operationer i Mellanö s- tern, Kashmir, Liberia, Etiopien-Eritrea och Sudan. Finland har fortsatt det förvaltningsövergripande projektet med fredsbevarande utbildning i tre afrikanska länder och utvecklat en modul för fredsbevarande utbildning som skall genomföras i Sarajevo och Belgrad 2006. Finland deltog i sammanlagt tio civila EU-krishanteringsoperationer på västra Balkan, i Afrika, Östeuropa, södra Asien och Mellanöstern. Finland sände experter till OSSE:s fältmissioner i Bosnien-Hercegovina, Moldova, Georgien, Turkmenistan och Serbien- Montenegro. OSSE:s ordförandeland har en personlig representant för konflikten i Nagorno- Karabach och Finland deltog i hans kontor samt i FN-operationer i Kosovo och Sudan. Deltagandet i övervakningsmissionen angående avtalet om eldupphör i Sri Lanka fortsatte liksom också deltagandet i utbildningen av irakiska poliser i Jordanien och i återuppbyggnadsgruppen i Afghanistan. Finland deltog också i ISAF-kommendörens kontor i Afghanistan och i den internationella kommission som övervakar överlämnandet av vapen i Nordirland. Finland utsåg också experter till de internationella sekretariaten vid EU, Europarådet, OSSE och Nato. Inom vapenkontrollsektorn koncentrerades de finska insatserna till att främja genomförandet av EU-strategin angående massförstörelsevapen. Konferensen för granskning av ickespridningsavtalet var viktig. Fram till september fortsatte Finland som samordnare av åtgärder som främjar ikr aftträdandet av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Stöd gavs också till G8-ländernas Global Partnership-samarbete genom de projekt för kär n- säkerhet och nedmontering av kemiska vapen som genomfördes i Ryssland samt genom den utbildning av kemister i utvecklingsländerna som sker inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen. Finland agerade också aktivt för att främja processen för en internationell överenskommelse om vapenhandel. Finland var ordförande för mötet som ko n- trollerar hur FN:s handlingsprogram om handeldvapen genomförs och samordnare för de samtal om fordonsminor som förs inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen. Den viktigaste betydelsen hos verksamheten inom fredspartnerskapet med Nato ligger i deltagandet i de Natoledda operationerna i Kosovo och Afghanistan. Inom ramen för fredspartnerskapet har Finland dessutom stött demokrati- och stabiliseringsutvecklingen i länderna i Centralasien och Kaukasus, bl.a. genom utbildning och fonder. Finland vill för sin del säkerställa att samarbetet inom fredspartnerskapet förblir meningsfullt också i fortsättningen med hänsyn till behoven hos samtliga partnerskapsländer.