ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Sveriges Ingenjörer



Relevanta dokument
ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Unionen

ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET. Mellan. Trä- och Möbelföretagen och GS. Stockholm den

Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

Löner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

MEDLEMSINFORMATION. Nya tjänstemannaavtal. Sammandrag 14/10. Maj Stoppmöbelindustriavtalet

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Regler för lönesättning

Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj april Akademikerförbunden

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

LÖNEAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

LÖNER 1 april mars 2013

Almega Tjänsteförbunden, bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna. Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 juni maj 2007

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

LönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer. Giltighetstid:

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Sveriges Ingenjörer. Giltighetstid:

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

Datum Vår referens Cirkulär nr Gunilla Bäcklund, Avtalsenheten Avtal 2013 inom Almega Vårdföretagarna bransch

Arkitekt-, Teknikkonsultoch Industrikonsultföretag Svenska Teknik& Designföretagen. Giltighetstid:

Avtal 2016 inom SLA Djursjukvård och Djurparker

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari Avtal med Ledarna klart

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

Lokal lönebildning i energibranschen EFA Sif - Sveriges Ingenjörer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Bemanningsavtal - journalister

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

Lönepolitiska riktlinjer

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

Innehållsförteckning. Tnr 20

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Vi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m.

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Avtalsextra 21 april 2016

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

2. Lönehöjning , och Allmän pott för lokala förhandlingar

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH LÖNER M M FÖR TJÄNSTEFÖRETAG

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Överenskommelse. mellan. Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016

Förhandlingsprotokoll

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Vår syn på lönebildning

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

AVTAL Avtalskommentarer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS ) Parter

Kommunstyrelsen. Ärende 10

Bilaga 2 Sveriges Ingenjörer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Omställningsförsäkringar

Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 10 med OFRs

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Nyheter i Trafikavtalet med Unionen

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll

SUPPLEMENT/LÖNEAVTAL SLA Naturvetarna Tjänstemannaavtal Hushållningssällskap och Husdjursföreningar

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Nyheter i Besöksnäring med Ledarna och Sacoförbunden

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF)

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Lönepolicy. Landskrona stad

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )

Lönerevision för Unionen

Lön. Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

FÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS

Nationella jämställdhetsmål

HÖK 12. Sveriges läkarförbund

Avtal om lönebildning

Transkript:

1(12) ÖVERENSKOMMELSE mellan Trä- och Möbelföretagen och Sveriges Ingenjörer Gällande SÉopprnöhelindustriavtal prolongeras för tiden 1 mars 2012-3! mars 2013 med angivna ändringar och tillägg enligt punkterna A D i bilagda dokument. Övriga mellan parterna gällande avtal prolongeras oförändrade. Stockholm den 21 december 2011 Möhel företagen S eriges Ingenjörer A. Lönchildningen i Företaget B. Övrigt C. Tekniska anvisningar till löneavialet D. Arbetsgrupp om företagshälsovfird och rehabilitering

2(12) A. LÖNEBILDNINGEN 1 FÖRETAGET De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets lönepolitiska intentioner och dess tillämpning på Företagets lönepolitik i syfte att enas om formerna för genom förandet av den lokala lönerevisionen. Saknas lokal part sker inoisvarande genomgång i överläggning mellan företaget och enskild medlem. 1. Lönebildningens betydelse Lönehildningen bygger på det egna företagets affärs- och verksamhetsidé. Den ingär som en dcli arbetet med företagets ekonomi, produktivitetsutveckling och utveck lingskraft, och utgår från uppsatta övergripande mål, nedbrutna på delmål och mdi vidmål. Lönebildningen och lönesättningen kan rätt använd bli en positiv kraft i företagets verksamhet, och skapar därigenom också förutsättningar för alla individer att utveck las. Den skall således stimulera till goda arhetsinsatser, som medför ökad produktivitet och förbättrad lönsamhet i företaget. Den skall aktivt stimulera kompetensutveckling och ständigt förhättringsarhete i olika former och därmed bidra till en generellt höjd kompetensnivå i företaget. En sådan intäktsskapande lönehildning möjliggör en positiv löncutveekling och trygghel i anställningen. 2. Lönestrukturen på röretaget Lönehildningen skall bidra till en önskad lönestruktur För ingenjö;wgruppen, med en lönedifferentiering mellan enskilda individer som bygger pä de grundläggande principerna för lönesättningen (se pkt 3 nedan). Aven rnarknadskrafterna har sin betydelse för lönebildningen i det enskilda företaget. Det förutsätts också att ingenjörsgruppen, utifrån sina egna förutsättningar, behandlas likvärdigt med övriga arbetstagarkollektiv i företaget. 3. Grundläggande principer för lönesättningen Lönesättningen skall vara individuell och diflrentierad med löneskillnaderna som upplevs som motiverade och rättvisa. Samma löneprinciper skall gälla för såväl kvinnor som män, yngre som äldre, och oavsett etniskt ursprung. Samma löneprinciper skall också gälla vid nyanställning och oavsett karriärväg för såväl experter / specialister som för linjechefer. Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svärighetsgraden i respektive be Fattning, samt utifrån tjänstemannens sätt att uppfylla satta mål. Lönen skall öka med stigande ansvar eller svårighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarhetsförmåga, idérikedom och innovationskraft ska också beaktas vid lönesättningen, liksom sådan

3(12) utveckling av egen eller andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Vid befordran eller utökat ansvarsområde är det naturligt att i så se över lönen. samband med detta ock Riktlinjerna avseende kompetensutveckling skall tillämpas som en del av löneavtalet. Det är viktigt att lönesättningen med stöd av dessa principer grundas på en systematisk och motiverad bedömning. 4. Riktlinjer för de lokala förhandlingarna Nedanståencie riktlinjer tillämpas utifi ån det enskilda fliretagets egnajbrutsättningar med beaktande tn bla organisation, storlek och swnniansättningen ai ingeijörsgruppen. En löneprocess son i parterna genomför med ömsesidigt hänsynstaganden till varandras intressen, leder till samarbets och förhandlingsformer som stödjer ett aktivt lokalt lö nearhele, där parterna kan bidra med sina kunskaper från verksamheten. Härigenom uppnås en lönesättning som kan accepteras både av arhetsgivaren och av den enskilda individen och som bidrar till såväl företagets som den enskilda individens utveckling. Det är i det enskilda företaget som kunskaper finns om företagets förutsättningar be träffande lönehildningen. De lokala parterna skall därför komma överens om upplägg ningen och formerna för genomförandet av löneprocessen, efter att gemensamt ha gått igenom avtalets intentioner och eventuella lokala kriterier för lönesättningen. Ett viktigt inslag i löneprocessen är också att parterna för en dialog om företagets utveckling (lönsamhet, produktivitetsutveckling, invcstcringsplaner mm). Inför förhandlingen gör parterna en samlad analys av lönestrukturen på företaget. Dis kriminerande eller andra osakligt motiverade skillnader i löner eller andra anställ ningsvillkor mellan anställda skall inte förekomma. Detta kan bl a innebära en översyn av de faktorer som skall tillmätas betydelse vid lönesänningen. Eventuella omotivera de/felaktigalosakliga löneskillnader gällande män och kvinnor i lika eller likvärdiga befattningar skall elimineras i samband med den löneöversyn som genomföres enligt punkt 5.2. Löneöversynsarhetet skall bedrivas utifrån gällande lagstiftning varvid konstaterade felaktigheter så snart som möjligt, dock senast inom en treårsperiod, skall korrigeras. På arhetsgivarcns initiativ bör varje medlem i ingen jörsgruppen inför lönerevisionen erbjudas en lönesamtal med lönesättande chef. Om medlem i Sveriges Ingenjörer öns kar lönesamtal med lönesättande chef har han/hon rätt till detta, Varje iriedlem i ingen jörsgruppen ska kunna se sambandet mellan dennes uppfyllande av salta mål och ny lön uti frän grtindläggande principer för lönesättningen. Efter genomlörd förhandling informerar chefen medarbetaren om dennas nya lön och motiven till lönesättningen och personens löncläge. Allt för att underlätta årlig löne kartläggning samt undanröjandet av eventuellt osakliga löneskillnader.

För avtalsåret avsätts följande lönepott per den 1 mars 2012 2,3 procent, neavtale t. och med beaktande av Riktlinjer avseende kompetensutveckling. som är en del av lö Individuell fördelning av denna lönepott sker med utgångspunkt ftån Grundläggande av de fasta kontanta lönerna för tjänslemannagruppen per den 29 flhruari 2012. 5.] Lokal i principer för lönesänningen (pkt 3 ovan) och frän Tiänstemannaavlalets löneprinciper 5. Löncökningar inte är överens om annat är löneöversynen beräknade till 0,5 procent för avtalsärec. kan variera under avtalsperioden beroende pä lönesnukturen vid företaget. Om parterna Uppgörelsen innebär att de vardeii utöver fördelning av lönepotten som löneöversynen beräknas ge är 0,5 procent för avtalsäret. Löneöversynernas storlek An mii rkn in Också löneöversynen skall genomföras i enlighet med lönesättningsprinciperna i punkt Vid överväganden betra1tande lönestrukturen skall beaktas de i ingenjörsgruppen in vikt för verksamheten. gående medlemmarnas ökade erfarenheter i sina befattningar. mer kvalificerade ar bättre arhetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av betsuppgifter, höjda krav i arbetet, stölte befogenheter och ansvar, befordran samt fad för att den skall kunna stödja de lönepolitiska målen enligt ovan. Tanken är att des sa mål skall uppfyllas genom löneförhandlingar. därmed utformas så att (len främjar en utveckling av varje medlem i ingenjörsgruppens Det är viktigt att de lokala parterna har klart för sig hur lönestrukturen hör vara beskaf kompetens, måluppfyl lelse och prestationsförmåga. jar vaije medlem i ingen jörsgruppen arhetsinsatser. Lönestrukturen på företaget ska lönekomprimering och istället skapa lönedifferentiering och lönespännvidd som främ som utöver fördelningen av förbundspotten, medför löneökningar i syfte att motverka 5.2 Löneöversvn likartade arbetsuppgifter. sionstillfället och tillerkännas motsvarande löneulveckling som andra anställda med En anställd som är eller varit föräldraledig skall vara med vid det ordinarie lönerevi 4(12) 1 samband med varje lönerevision genomför ocksä de lokala parterna en löncöversyn. 5.1 ovan.

5.3 Låg löncökiting rörd lokal part påkalla central förhandling. 1 de fall enighet om tillämpningen av detta avtal inte näs vid lokal förhandling kan be betsuppgifterna och rådande förutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller enskilda individen i framtiden. veckling skall särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för ar andra ändamålsenliga åtgärder, i syfte att möjliggöra förbättrad löneutveckling för den Om en medlem i Sveriges Ingenjörer under en längre period haft ogynnsam löneut 6. Förhandlingsordning Aven riktlinjer för lokala förhandlingar skall beaktas. Lönenämnden består av två representanter för TMF, två representanter för Sveriges Ingenjörer och en av parterna gemensamt utsedd opartisk ordförande. Lönenämnden lönehöjningar förde 13 månaderna, samt Grundläggande principer för lönesättningen. skall besluta om fördelningen med utgångspunkt från vad som i avtalet föreskrivs om Sveriges Jngenjörer. central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till lönenämnden TMF 1 de fall inte heller de centrala parterna kan nä enighet om löneavtalets tillämpning har 5(12) pj

6(12) B. OVRIGT Parterna lillsätter en arbetsgrnpp i sytiet att se över avtalet spräkligt och redaktionellt. Syftet med gruppens arbete skall att modernisern och skapa ett ändamålsenligt avtal där hänsyn tages till rnedarbetares och företags lokala behov och förutsättningar. Arbetsgruppen skall i sitt arbete särskilt beakta regleringen av anställningsk irner och där vid sifiiva efter en harmonisering med lagens skrivningar där så är ändamålsenligt. Gruppen skall även beakta frågor kring arbelstid och arbelsrni(jö. van Partsgernensamt arbete avseende rehabilitering och IZiretagshälsovånl Parterna antar di Bilaga D ktiv till arbeisgwpp avseende nthahilitenng och röretagshälsovård enligt Arbetsgrupp om arhetstidsfrågor Tiänstemannafacken har gemensamt, och var och en för sig, yrkat förändringar av de allmänna villkorens regleringar i ett flertal arhetstidsfrågor. Mellan parterna har diskussioner kring arbetstid och arhetstidsanknutna frågor förevarit. Det noteras att yrkandena bland annat rört frågor hänförliga till; Restid Övertid och övertidskompensanon Frågor om hälsokontroll Arbetstidsfrågor i samband med utlandstjänstgöring Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden, och vid behov även efter denna, gemensamt skall utreda och inhämta kunskaper om hanteringen på företagsnivä av ovan angivna frågor. Parterna skall i arbetet sträva efter kunskapsinhämc.ning från olika branscher som omfattas av avtalet. Vidare skall i arbetet hänsyn tas till olika storlekskategorier samt övriga relevanta omständigheter som kan spela in för dc lokala förutsättningarna. Vägledning kan även hämtas frän andra branscher par erna finner relevanta. Det noteras vidare att TMF är sammankallande i gruppens arbete.

7(12) Arbetsgrupp om fackligt arbete Tlänsternannafacken har gemensamt, och var och en för sig, yrkat att avtal eller överenskommelse skall tecknas om förtroendemans ställning på arbetsplatsen samt hur facklig föriroendernan skall kunna utvecklas i arbetet parallellt med sitt uppdrag som Förtroendeman. Detta i syfte att underlätta för en återgång till sin anställning. Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden utreder möjligheten och behovet av att ett partsgemensamt material framtages till stöd för hantering på Cöretagsnivå av ovan angivna frågor. Det noteras att arbetet skall färdigställas senast vid avtalsperiodens utgång. Det noteras vidare att TMF är samniankallande i gruppens arbete. Par erna är även överens om att fredsplikt råder mellan parterna i dessa frågor, det vill säga ifråga om allmänna villkor, lön och förhållanden i övrigt. Vad som ni sagt påverkar inte rätten till siridsätgärder enligt lag och avtal.

Överenskommelse Om 8(12) C. TEKNISKA ANVISNINGAR TILL LÖNEAVTALET 1. LÖNEAVTALETS OMFATTNING 1.1 Löneavta] omfattar tjänsteman som böijat sin anställning vid företaget senast dagen före företagets lönerevisionsdaturn. 1.2 Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets lönerevisionsdatum: Är anställd för vikajiat. som praktikant eller i övrigt för viss tid! viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under lm månader eller Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt frän tidigare anställning, i vilken han har omfatta s av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning inte har varat Ihrt]öpande under tre månader eller Innehar anställning som utgör hisyssla eller Kvarstår i tjänst vid företaget efter del att han uppnått pensionsåldern eller har anställts efter alt han uppnått den ordinatie pensionsålder som tillämpas vid företaget Är tjänstledig under minst. tre månader - räknat &ån lönerevisionstidpunkten - av annan orsak än sjukdom eller löräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma nonrier som gällt för övnga tjänstemän vid företaget enligt löneavtalet. kan träffas om att lönchöjning skall utges till tjänsteman, som enligt ovan är undantagen IWin löneavtalet. Därvid skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande. tjänsteman, som är anställd vid lbietagcts lönertvisionsdatum är anställd som vikane eller på prov och som enligt första stycket inte omlhttas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tilisvidareanställning vid fötotaget skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande vid fastställande av tjänstemannens lön. 1.3 Tjänsteman som slutar sin anställning Om en tjänsteman har slutat sin anställning efter företagets löneitvisionsdatum och inte litt lönehöjning enligt löneavtalet skall företaget, utan särskild anmaning utbeta]a vad tjänstemannen har att fordra. 1.4 Anstiillningsavtal som träffats senare än 6 månader före företagets Lilnerevisionsdatum Om företaget och en tjänsteman har tiii[lbt avtal om anställning, senare än 6 mänader lz5ie företagets löneitvisionsdatum, och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen skall gälla oberoende av närmast påföljande lönerevision skall tjänstemannen inte omfattas av denna löneitvision.

9(12) 1.5 Redan genomförd lönerevision Om de lokala parterna i avvaktan pil nya Löneavtal redan har träflat övertnskommeise om lönehöjningar skall dessa avräknas mot vad tjänstemännen erhåller vid tillämpning av det kommande löneavialet såvida inle utti-ycklig lokal överenskommelse om annat har trälihis. 2. TILLÄMPNINGSREGLER Följande om träffas tillämpningsregler annat. 2.1 Begreppet företag gäller om inte lokala överenskommelser Om ett föittag har sin verksamhet [örlagd till olika orter eller om företaget har flera enheter på samma ort ska varje enhet anses vara företag. Företaget betraktas dock som ert helhet om a) det varit klar praxis vid tillämpning av tidigare lönehildningsavtal eller b) om lokal överenskommelse träffas med denna innebörd ca 2.2 Retroaktiv omräkning Följande gäller hetrfffande uthetalade ersättningar samt gjorda avdrag. 2.2.1 m.m. Övertidsersättning, restidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid Övertidsersättningar. restidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid m.m. skall omräkiias recrnaktivl Omräkning skall ske individuellt Rir varje tjänsteman, såvida inte lokal överenskommelse iräflbs om att om räkningen skall ske med den genomsnittliga lönehöjningen Ibr tjänstemännen vid företaget. 2.2.2. Tjänstiedighets avdrag Tjänstiedighetsavdrag skall omräknas retmaktivt. Omräkningen skall ske individuellt. 2.2.3. Sjukavdrag Sjukavdrag i arbets2ivarpenoden, enligt lag om sjuklön, skall omräknas nninaktivt. Retniaktiv omikning skall också göras av sjuklön [ör bortfailande skift- eller 08-ersättning. Avdmg/sjtLkavdrag som grundar sig på ersättning fr.iri lzirsäknngskassan skall i mc omräknas retroaktivt. jjl

10(12) 2.2.4. Semestertillägg UdetaJi semestertillägg skall omräknas nnroakfivt. 2.2.5. Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid Cöietagei eller för vissa Ljiinstemän Ibriindras skall lönerna för berörda tjänstemän ändms i pinpoiiion fil! arbetsfldslörämlnngen. Della gäller inte Rir övewnskommelsc om arbetstidsförkoiining i central löneöverenskommelse. 3. PROVISION Följande regler för provision gäller om inte lokala eller enskilda överenskommelser träffas om annat. 3.1. Krontalsprovisioner Om en tjänsteman förutom med fast lön även är avlönad med er&ittningsbelopp, som bestäms i kronor per pmducemd enhet eller försåld enhet, skall detta belopp pitivas enligt samma principer som övriga löneökningar i samband med lönerevisionen. 3.2 Garanterade provisioner Garanterat piuvisions- eller tantiembelopp eller liknande inkomstgaranti skall prövas enligt samma principer som övriga löneökningar i samband med lönerevisionen. 3.3 övriga provisioner För piovisions- och taritiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av all det ligger i nämnda lönelbrmers natur an årslörtjänsten lör den enskilde tjänstemannen kan variera - au (örtjänstutvecklingen pd sikt löljerden för övriga tjänstemän. 4. PREMIELÖN För tjänsteman med piemielön gäller samma principer för lönehöjningar som Rir övriga tjänstemän

11(12) 5. VISSA PENSIONSFRÅGOR 5.1 Pensionsmedförande lönehöjningar Om Iönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 1.3 ovan li som är pensionsbeitittigad, skall höjningen inte van pensionsmedf rande. Om anställningen har upphört på gnrnd av pensionsfali skall emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande. 5.2 Anmälan om pensionsmedförande lön Företaget skall såsom pensionsmedibrande lön till Alecta anmäla den nya lönen efter lönerevisionsudpunkt.

12(12) D BIDRAGET TILL FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arhetsgivaren vid behov har tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det statliga bidraget till företagshälsovården enligt förordning 2009:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnå sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möiligt, gemensamt utarbeta ett förslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Målsättningen ska vara att de av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete med rehabilitering och förebyggande insatser. Köp av arbetsmiliö- och hälsotjänster Vidare kommer parterna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Aven uthildningar och seminarier kan komma ifråga. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehabiliteringsarbete och rehahiliteringsked jan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala par erna kan arbeta systematiskt med arbetsanpassning och rehabilitering. Om behov bedöms föreligga avser parterna att under avtalsperioden ta fram en sådan vägledning. Stärka arbetsmi tjökompetensen Par erna är överens om att verka för att företagen tillsammans med skyddsomhuden lättare ska kunna få tag på relevant arhetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arbetsmiljöområdet. Parterna ska med hl.a. det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att få ut relevant arhetsmiljöforskning för praktisk tillämpning. Ovrigt Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att på olika sätt försöka bistå företagen och skyddsombuden med relevant arhetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations- och uthildningsprojekt via Prevent samt utvecklings och forskningsproekt via AFA Försäkring.