Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg KAN-05-9905 Svenska Fortbildning och utvecklingstjänster yrkesinstitutet Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa tfn (06) 324 2811 www.syi.fi/fortbildning/
- 1 - Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg KAN-05-9905 Deltagare i projektet: Svenska yrkesinstitutet Adress: Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa, Finland Tel +358-6-324 2811 www.syi.fi Elisabet Borgar, HVM, SVL, Lektor, Projektkoordinator elisabet.borgar@syi.fi Seija Svanfors, HVM, Specialfysioterapeut seija.svanfors@syi.fi Birgitta Mickelsson, HVM-stud, Tandhygienist birgitta.mickelsson@syi.fi Glenn Höstman, Trädgårdsmästare, Lektor glenn.hostman@syi.fi Henrik Lövdahl, Trädgårdsmästare, HL-Gardening, Timlärare hl-gardening@netikka.fi Fylgia Adress: Skolhusgatan 34, 65100 Vasa, Finland Telefon: +358-6-281 7770 Ulla-Maj Salin, Sjukvårdsledare, Föreståndare umsalin@fylgia.fi Ann-Christin Björk, Närvårdare, Sysselsättningsledare anki.bjork@pp.nic.fi Malmska hälso- och sjukvårdsområdet Adress: Kållbyvägen 7 Pb 111, 68601 Jakobstad, Finland Telefon: +358-6-786 1111 www.mhso.fi Teija Svenfelt, HVK, Avdelningsskötare teija.svenfelt@mhso.fi Annika Krook, Sjukskötare, Trädgårdsmästare annika.krook@mhso.fi Ann-Kristin Ray, Primärskötare, Trädgårdsmästare ann-kristin.ray@mhso.fi
- 2 - Förord Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg, KAN-05-9905 är ett nationellt projekt inom Leonardo da Vinci, ett av Europeiska unionens utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet syftar till att höja nivån på yrkesutbildningen i Europa. Genom programmet stöds europeiska samarbetsprojekt som utvecklar den grundläggande yrkesutbildningen, yrkesinriktade vidareutbildningen och fortbildningen. Samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet är en av de mest centrala aspekterna i programmet. (www.leonardodavinci.fi) Deltagarna i projektet Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg önskar tacka alla organisationer och personer, som på olika sätt har bidragit med information, specialkunnande och erfarenhet inom ramen för projektets tema. För vidare information vänligen kontakta: Elisabet Borgar, projektkoordinator Svenska yrkesinstitutet Adress: Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa, Finland Telefon: +358-6-2324 2321, +358-50-336 8281 elisabet.borgar@syi.fi www.syi.fi
- 3 - INNEHÅLL: Sida Deltagare i projektet 1 Förord 2 1. Projektets bakgrund och syfte 4 2. Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg 4 3. Lärande miljöer och lärande processer 4 4. Den äldres behov av gröna rum 7 5. Rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg 9 5.1 Rehabiliterande arbetssätt 9 5.2 Kinestetisk tillämpning inom den rehabiliterande och aktiverande äldreomsorgen 9 5.3 Aktiviteter i de gröna rummen 11 6. Det gröna rummet inom äldreomsorgen 13 6.1 Klängväxter stora och små rum 16 6.2 Lövfällande buskar stora och små rum 17 6.3 Lövträd stora rum 20 6.4 Lövträd stora rum, Prydnadsäppel 21 6.5 Lövträd och buskar med stamform små rum 21 6.6 Barrträd och buskar små rum 22 6.7 Häckplantor stora och små rum 23 6.8 Doftande rosor 24 6.9 Perenner 25 6.10 Sommarblommor som kan användas i gröna rum 29 6.11 Frukt och bär 32 6.12 Kryddor 35 7. Förslag till utbildningsmodul 36 8. Sammanfattning 37 Litteratur 38
- 4-1. Projektets bakgrund och syfte Målgruppen, dvs de äldre i samhället ökar i antal och deras medvetenhet om rättigheter till en värdig ålderdom har även ökat. För att tillmötesgå de äldres behov av rehabiliterande och aktiverande verksamhet bör det även inom yrkesutbildningen skapas och erbjudas specifik kunskap till yrkesutövarna. En integrering av kunskap om äldre och stimulering av deras sinnen med den specifika kunskap gröna rum ss aktiviteter i natur och trädgård skulle även vidga möjligheterna till samarbete mellan aktörer inom natur- och trädgårdsbranscher och inom äldreomsorgen ute i samhället. Syftet med projektet är att utreda möjligheterna till att skapa en utbildningsmodul som tar fasta på hur man kan aktivera och rehabilitera de äldre i samhället genom att integrera kunskap om äldre och stimulering av deras sinnen med den specifika kunskap gröna rum inom- och utomhus ss aktiviteter i natur och trädgård erbjuder. Modulen skulle även inbegripa specifik kunskap gällande kinestetiska tillämpningar i äldreomsorgen inom de gröna rummen och tillgänglighetsaspekter för äldre med funktionshinder. Utbildningsmodulen, som på detta sätt skapar synergier mellan olika branscher (social, hälsooch idrottsområdet med natur och miljö) möjliggör en förbättrad kvalitet i yrkesutbildningen och ett tillvaratagande av resurser från olika utbildningsområden. En strävan till att skapa en utbildningsmodul som också skulle vara nationellt gränsöverskridande kunde garantera enhetliga referensramar inom äldreomsorgen. 2. Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg Inom ramen för detta projekt avses med begreppet Gröna rum miljöer som innefattar sinnesupplevelser av natur, naturmaterial, konst mm så som: vistelse och/eller aktivitet i naturen; trädgårdar/olika utemiljöer vistelse och/eller aktivitet i vinterträdgården olika rehabiliterande aktiviteter i samklang med de aktuella årstiderna gröna rum för meditation, poesi-, musik-, dans-, bild-, och konstterapier mångkulturellt tänkande i gröna rum, dvs utnyttjande av erfarenheter från andra kulturer upplevelser av naturmaterial exempelvis under bastubadande sinnesupplevelser relaterade till gröna rum som befrämjar vård av och omsorg om de äldre i livets olika skeden Det som presenteras i denna rapport behandlar endast en del av ovanstående definition. Fokus ligger på de gröna rummen i vinterträdgårdar och i uterum. I någon mån presenteras aktiviteter som innefattar kulturella inslag i vården. 3. Lärande miljöer och lärande processer Vi människor deltar i olika former av verksamheter som ger oss erfarenheter. Genom dessa erfarenheter lär vi oss mycket, vare sig vi vill det eller inte. Erfarenhetsbaserat lärande fyller en viktig funktion i våra liv samt har en påverkan på individuella lärande processer. Alla organisationer och grupper kan vara mer eller mindre lärande. En stor del av lärande sker på arbetet. Därför är det viktigt att vara medveten om hur vi lär oss, drivkrafterna bakom
- 5 - lärandet och vad som stimulerar ett kreativt och utvecklande klimat. En lärande organisation klarar av att anpassa sig till omvärldens krav, den är effektiv och utvecklas ständigt. För att bli en lärande organisation krävs utrymme för kontinuerligt gemensamt lärande. Man behöver tid och möjlighet att skapa en gemensam bild av vad som förväntas. Man behöver också hitta gemensamma lösningar för att kunna svara på de krav som ställs. För att skapa en lärande organisation bör lärande och kreativitet uppmuntras. Vi lär oss av både framgångar och misstag. Inlärning stimuleras om det ges utrymme för nyfikenhet, ifrågasättande, problemlösning, reflektion, handling och misstag. Man kan öka tryggheten inom den lärande organisationen genom att vara tydlig, informera och skapa delaktighet. Om alla förstår varför en förändring sker ökar möjligheterna för att flera känner sig delaktiga. Förutsättningar för att inlärning skall ske är att: Målet skall vara klart och tydligt Uppgiften skall kännas meningsfull Den lärande skall stå i centrum och ha medbestämmande Det skall finnas möjligheter att lära sig Motivation skall vara väckt hos den/de som skall lära sig Samarbete mellan olika aktörer är av stor betydelse för att möta de äldres behov av vård och omsorg. Toward Active Old Age (2004) var ett samarbetsprojekt som förverkligades i fyra europeiska länder; Finland, Holland, Polen och Ungern. Målsättningen var att få i gång diskussioner både på nationell och på internationell nivå gällande särdrag inom utbildningen samt om behov av utveckling inom åldringsvården/äldreomsorgen. Projektet lyfte fram två kunskapsområden, varav den första var Ikääntyvän asiakkaan voimaantumisen tukeminen där målsättningen är att stöda den äldre så att han/hon själv kan använda sina resurser och styra riktningen i sitt liv. Det andra området Toiminta vanhustyössä monialaista tieto- ja taitoperustaa hyödyntäen tar fram det professionella samarbetet inom vården. Vårdaren skall ha kunskaper från olika områden och färdigheter att integrera dessa till en handling samt att utveckla sitt dagliga arbete. I delrapporten inom ovannämnda projekt Vanhusten hoito- ja palvelutarve tulevaisuudessa Kysely 50-59 vuotiaille kom det fram att t.ex. hälsoaspekter, ekonomisk situation, resurser inom social- och hälsovården och kulturella olikheter visade på stora skillnader mellan projektländerna. Som exempel kan nämnas att i Finland ville de flesta äldre bo hemma men ändå ta emot hjälp och vård av yrkesmänniskor (71,5 %), endast 16,7 % ville ha hjälp av anhöriga. Projektets resultat visar på att det bör finnas både fordringar på och visioner om hur utbildningen byggs upp så att det motsvarar framtidens utmaningar. (www.aktiivinenvanhuus.com www.activeoldage.com) (Vanhustyön ennustuksia ja osaamisprofiileja koulutuksen kehittämisen tueksi FIN-01-B-F-NT-126629). Utbildningsorganisationerna har således en viktig roll i samarbetet med de lärande organisationerna ute i arbetslivet. Genom samarbete mellan olika aktörer som företräder olika kunskapsområden kan man erbjuda utbildningsmoduler som naturligt kan anpassas inom den specifika kontexten. Utbildningsmodulen kunde innefatta en kartläggning av det specifika inlärningsbehovet på arbetsplatsen, fastställande av mål (organisationens mål, inlärningsmål
- 6 - hos personalen) personliga inlärningsprogram, praktiska inlärningsuppgifter på arbetsplatsen med teoretisk förankring, samarbete i nätverk och utvärdering av process och produkt. I utbildningsmodulen kunde inlärningsprocessen avancera stegvis, både i termer av tid och innehåll och planeras av kursdeltagaren och handledaren tillsammans. Den inlärningsorienterade undervisningen ger kursdeltagaren möjlighet att ta till sig denna inlärningsprocess och att fatta självständiga beslut baserade på detta. Handledaren finns där för att stödja och handleda den lärande i inlärningsprocessen, så att den lärandes tänkande och problemlösande processer kan främja inlärningen. Källa: VATO-Training package Att stödja och bibehålla funktionell kapacitet hos äldre och deras vårdare FIN-01-B-F-PP-126641 I syfte att stöda den lärandes tänkande och problemlösande processer klarläggs individens/avdelningens/organisationens styrkor och svagheter, de medel man har och vad som fattas, kunskaper och färdigheter, utvecklingsbehov och konflikter som kan vara på personlig nivå eller inom organisationen och därefter möjliggörs personliga och gemensamma inlärningsstigar för hela arbetsplatsen. Genom tillämpning av modellen för erfarenhetsbaserat lärande (Kolb 1984) vägleds den lärande i inlärningsprocessen Konkret erfarenhet Prövande av nytt handlande Observation och reflektion Meningsbildande och generalisering
- 7 - Den konkreta erfarenheten är här-och-nu upplevelsen, som är central för själva lärandet Genom observation och reflektion studeras den konkreta erfarenheten. Reflekterandet leder till en djupare förståelse av den konkreta erfarenheten, begreppen och kunskapen får en mening. Reflektion är att kunna stanna upp, fundera på vad man gjort bra och vad som kunde göras ännu bättre nästa gång. Det är att veta hur man tänker och inte bara vad man tänker. Man kan ställa sådana frågor som; Vad vet jag? Vilken information behöver jag? Vad tycker jag om detta? Vad känner jag inför denna fråga? Vad är det för fel på detta? Finns det någon fara? Vilka är fördelarna här? Vilka är de bra uppslagen? Vilka ideér har jag? Hur kan jag förändra? Den djupare förståelsen prövas i nya situationer. Nya kunskaper och färdigheter kan därefter leda till ett nytt praktiskt handlande. 4. Den äldres behov av gröna rum Knastrande fotsteg på en grusgång, den söta doften av liljekonvalj, strävheten på undersidan av ett grässtrå. Små och enkla naturupplevelser kan framkalla känslor och minnen även i grumliga hjärnor Så beskriver en vårdare trädgårdar och natur i sitt arbete bland äldre, både friska åldringar och dementa Natur och trädgård är för de flesta människor förknippad med positiva känslor och minnen. Pia Schmidtbauer hänvisar i boken Tänkvärda trädgårdar (2005) till arbetsterapeut Yvonne Westerberg som är initiativtagare till Sinnenas trädgård vid äldreboendet i Sabbatsbergsbyn i Stockholm. Trädgården kan stå för trygghet, glädje och en känsla av att vara hemma. Yvonne Westerberg beskriver trädgården som en existentiell plats där vi möter vår själ, där vi kan försonas med vår skröplighet och med våra misstag. Hon beskriver vidare att trädgården ger förtröstan, hopp och en känsla av att man är en del i ett större sammanhang. Naturens betydelse för lugnet och inre balansen beskrivs som betydande element i människans välmående. Naturen ökar vår koncentrationsförmåga och påskyndar tillfrisknande. Naturen väcker vår spontana uppmärksamhet och vi registrerar olika intryck med våra sinnen. Vi ser fjärilar, fåglar, blommor. Vi känner vinden vidröra vår hud, vi känner dofter av naturen utan att det fodrar någon energi. Växter, (träd, buskar, blommor) ute och inne, är en livsnödvändighet för människans existens och välbefinnande. Det är viktigt att normalisera äldre personers liv på anstalt/i ett serviceboende med livet utanför, med deras tidigare liv genom att bredda väggarna och öppna dörrarna för nytänkande. Genom att ta till vara och stimulera de äldres kunskaper, färdigheter och erfarenheter av egna gröna rum åstadkommer man större delaktighet från de äldres sida och berikar innehållet i deras vardag. Samtidigt stimuleras och aktiveras även de anhöriga och personalen. Johan Ottosson beskriver i boken Möjligheternas trädgård (2000) att sandstranden med sina vågor framkallar en känsla av urtidspuls och oföränderlighet. Man känner inte sig underlägsen någon annan. Ensam med stenen känns det som om stenen tar emot ens sorg och man känner en starkare samhörighet med naturen och med andra människor.
- 8 - Marianne Kyller på Lunds tekniska högskola har sammanställt positiva hälsoeffekter som uppnås för äldre av en aktiv utevistelse: Skelettet stärks och benskörhet motverkas Muskulatur och rörlighet bibehålls Övervikt motverkas Sömnkvaliteten förbättras Depression och ångest motverkas Motståndskraften mot infektioner ökar Stresstoleransen höjs Akut hjärtåkomma motverkas Socialt liv främjas och ensamhet motverkas Aktiviteter i trädgården skapar engagemang och väcker livslust och längtan. Intryck från naturen och trädgården väcker minnen och associationer med hjälp av alla sinnen. Det ger människan en uppfattning av hennes identitet och ger henne möjlighet att växa och utvecklas (Vårdguiden för Stockholms län nr 2/05). För att möjliggöra delaktighet bör de gröna rummen vara tillgänglighetsanpassade för äldre (Sandberg, 2000, Wijk, 2004). Personer med exempelvis syn- hörsel- och rörelsefunktionshinder och personer som lider av demens bör även ha möjlighet att njuta av de gröna rummen (Rappe, 2003). Som exempel kan nämnas att rummen bör vara anpassade så att man tryggt kan röra sig, att belysning och kontraster är beaktade med tanke på personer med synfunktionshinder. Dessutom kan val av material och ljudsignaler ge vägledning om att omgivningen förändras. (Visually Impaired Masseurs FIN-01-B-F-PP-126633). Varierande markläggning kan fungera som orienteringspunkter och som ledstråk. Betongplattor med taktila egenskaper kan ge olika slags information och fungera som vägledning för den synfunktionshindrade (Sandberg 2000). För den rullstolsburna äldre personen bör man exempelvis tänka på att ha upphöjda blomsterrabatter så att han/hon kan delta i trädgårdsaktviteterna. En äldre med demens har svårt att uppfatta det som sker i rummet. Det kan vara svårt att hitta och orientera sig. Användning av symboler på rätt höjd underlättar orienteringen. Eftersom den dementas perceptionsförmåga förändras är det viktigt att välja milda färger och ytor som inte bländar. Utomhus kan det handla om att skilja av trädgården med rejäla häckar, att ha slingor eller stigar direkt när man öppnar dörren och som sedan leder tillbaka till huset igen. På gården kan man ha tydliga landmärken som underlättar orienteringen i uterummet (Grahn 2005). I en studie som tog fasta på effekten av trädgårdsaktiviteter för äldre med demens framkom att det är möjligt för demenssjuka att vara aktiva i park- och trädgårdsmiljö. Aktiviteterna bestod exempelvis av trädgårdsskötsel såsom vattning, ogräsrensning, krattning och plantering, promenader samt sociala aktiviteter. Resultatet i studien visade bl.a på att de dementas fysiska och psykiska funktionsförmåga förbättrades. De blev gladare och mindre oroliga. Hälften av deltagarna förbättrade sin balans (Olofsson mfl 2004). Vid skapandet av tillgängliga miljöer för funktionshindrade bör samarbete etableras med sakkunniga inom området och med de funktionshindrades intresseorganisationer.
- 9-5. Rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg Förhållandet mellan människan och omgivningen utgör grunden för människans funktionsförmåga. När omgivningens krav motsvarar människans handlingsfärdigheter försiggår växelverkan utan problem. Om människan saknar fysiska eller psykosociala förutsättningar att svara på omgivningens krav törnar hon mot gränserna av sin funktionsförmåga. Då behövs det nya lösningar. Hon behöver hjälp och handledning av yrkesutbildade personer för att klara sig i den nya situationen, det behövs vård och rehabilitering. För att kunna ge den bästa vården och omsorgen bör varje vårdare använda ett rehabiliterande arbetssätt (Kettunen et.al. 2005). 5.1 Rehabiliterande arbetssätt Det rehabiliterande arbetssättet är ett kreativt arbetssätt. Det finns inte något som är det enda rätta utan man arbetar alltid utgående från patientens resurser och möjligheter mot gemensamma mål. Vissa begrepp är centrala ss. Helhetssyn på människan Funktionell kapacitet Rehabiliteringsprocess Resursinriktning Samarbete Patientcentrering Självständighet Mångprofessionalitet Rätt tidpunkt Målsättningen inom vården utgår ofta ifrån ett problembaserat tänkande, där vårdpersonalen har en central roll. Om målsättningen utgick från det som borde vara självklart för oss alla, det som främjar hälsan och skapar stimulans och livskvalitet, skulle säkert många målsättningar se annorlunda ut (Demensförbundet 2003). Vad är det vi vill att åldringarna skall uppleva? Borde de lära sig något eller skapar vi trädgården bara för upplevelsernas skull. De äldre har ibland begränsningar i sinnenas mottagningsförmåga. Då är det speciellt viktigt att använda alla kanaler för att nå en rehabiliterande verkan och skapa positiva sinnes- /minnesbilder. Detta är något som bör beaktas i skapandet av de gröna rummen. De äldre bör ges möjlighet till upplevelser via alla kanaler och att använda alla sinnen som de har kvar. Till exempel dofter är en viktig del för att återuppliva minnen doften av nyklippt gräs, kaneläpplen (http://larstilar.cfl.se, http://www.ld-info.com/learningstyle.html) 5.2 Kinestetisk tillämpning inom den rehabiliterande och aktiverande äldreomsorgen Enligt Boström (1997) fördelas den vuxnas sinnespreferenser enligt: Visuell 30% Auditiv 22% Kinestetisk/taktil 48%
- 10 - Resultatet påvisar det sinne man helst använder i en inlärningssituation. Alla människor lär sig snabbare om fler än ett sinne är aktivt under en inlärningsprocess. Som Boströms (1997) studie visar använder människan sitt kinestetiskt/taktila sinne (och kroppens minne) om det bara ges möjlighet att använda detta. I det gröna rummet har vi klienter/patienter som borde få använda alla sina sinnen för inlärning/rehabilitering, men också för att använda de resurser/kanaler/sinnen som finns kvar för att få upplevelser av omgivningen. Kinestetikens grundprinciper kan man integrera i alla vårdhandlingar, det är ett sätt att arbeta när vårdaren berör, flyttar, lyfter patienten (Hantikainen 2002). De viktigaste begreppen är växelverkan, funktionell anatomi, normala rörelsemönster, tyngdöverföring och omgivningens betydelse. Kinestetik är en grundsten i det rehabiliterande arbetssättet. Det är något som vårdaren borde ha i ryggmärgen, en del av den tysta kunskap som är med i allt vårdarbete. Vårdaren tar patienten med till det gröna rummet, hjälper, stöder, handleder, flyttar, lyfter, vårdar allt detta gäller också rehabilitering och kinestetiskt arbetssätt. För klientens/patientens välbefinnande är det viktigt att hitta rätt arbetssätt, rätt ergonomi, behagliga rörelser och ställningar samt ett sätt att möjliggöra stimulering och användning av alla sinnen. Vårdaren använder det rehabiliterande och kinestetiska arbetssättet i sitt arbete också för att ta hand om sin egen hälsa och välbefinnande. I det gröna rummet kan vi använda kinestetiskt tänkande i alla förflyttningar, stå- och gångövningar, i användning av olika höga nivåer, stigar, gångar, för att ordna möjligheter till beröring för olika kroppsdelar (händer, fötter, axlar, armar), för att känna in olika material såsom vatten, sand, växter, värme, vinden, solen, till dofter samt för att se och för att lyssna. Rappe (2003) skriver att stimulerande påverkan kommer genom aktivitet, motoriska funktioner aktiverar flera andra områden i hjärnan. Det är även viktigt att komma ihåg att fysiologiska förändringar händer i kroppen trots att ytan är orörlig. Det är viktigt att förstå att aktivitet inte alltid innebär synbara handlingar, ett synligt passivt deltagande skapar/kan skapa också upplevelser och känslor det aktiverar sinnena och minnet. Att komma ut och motionera i den friska luften bort från vårdenheten har en stor betydelse för patienten. Bara en möjlighet att titta på gröna växter påverkar patientens sinnesstämning i positivt riktning. I det gröna rummet bör man också tänka på hur man kan skapa upplevelser när sinnenas förmåga är begränsad, när patienterna har syn- hörsel- eller rörelsefunktionshinder. Enligt Rappe (2003) kan man således använda trädgårdsterapi för att stärka såväl den fysiska, psykiska som den sociala funktionsförmågan. Förslag till struktur och innehåll för att stärka den äldres funktionsförmåga finns beskrivet i VATO-utbildningspaket (VATO-Training package Att stödja och bibehålla funktionell kapacitet hos äldre och deras vårdare FIN-01-B-F-PP-12664, http://vato.kam.fi) De främsta syftena med utbildningspaketet är Att utveckla nya tankemodeller för vården av äldre människor Att utveckla nya modeller för att agera i vården av äldre människor Att utbilda kursdeltagare (personal) i att stödja funktionell kapacitet hos de äldre Att hjälpa kursdeltagare (personal) att bibehålla sin arbetsförmåga
- 11 - Begreppet funktionell kapacitet innefattar förutom fysisk, psykisk och social dimension även den andliga dimensionen. Utan att relatera till en viss religion så erbjuder det gröna rummet möjligheter för andliga upplevelser. Människan har ett behov av att ibland få vara ifred både fysiskt och mentalt. Detta gäller såväl rumslig och akustisk miljö. Tillgången till en väl avgränsad trädgård kan ge det livsrum som alla behöver när det privata reviret krymper. I VATO-Training package är t.ex. Fysisk kapacitet indelad på följande sätt: Fysisk kapacitet (=fysisk funktionsförmåga): balans koordination muskelstyrka uthållighet motorik ADL Allt detta kan stödjas och tränas i det gröna rummet. Tillämpning av kinestetiskt tänkande i det gröna rummet syns bl.a i att man skapar en omgivning där det finns möjligheter att utöva olika motoriska och taktila färdigheter och/eller en omgivning som erbjuder njutning och upplevelser för andra sinnen via en blick, beröring, dofter och ljud. Det gröna rummet bör alltså innefatta tillgänglighet och mångsidiga användningsmöjligheter såsom exempelvis varierande, trygga gångbanor som fungerar som övningsbanor. Gångbanorna borde vara tillgängliga för alla, även för rörelsehindrade, äldre som lider av demens, synskadade etc. Viloplatser bör planeras så att man har möjlighet att få näring för alla sinnen. Man kan arbeta med minnesstörningar genom att prata om det man planerar att göra och det man gjort. Balansen kan tränas genom att till exempel ta upp potatis. Finmotorik och handträning kan göras genom att plocka vissna blad från blommorna. Trädgårdsmöblernas form och placering bör vara väl genomtänkta för att fylla ergonomiska och kinestetiska krav. Rabatter i olika höjd erbjuder möjlighet både fysisk övning och psykisk/andlig njutning. Belysningen har också viktig roll i det gröna rummet med tanke på patienter som har olika förutsättningar att röra sig fritt och se omgivningen samt att den kan skapa varierande upplevelser. I de gröna rummen skall man ha trevligt tillsammans och mötas i en social gemenskap. 5.3 Aktiviteter i de gröna rummen Ann-Christin Björk berättar: En av vårens höjdpunkter var när vi anlade en trädgårdstäppa där vi odlade potatis, sallad, dill, persilja, gräslök, lök, jordgubbar, morötter och sommarblommor. Vi planterade också rabarber och vinbärsbuskar som borde ge bra skörd denna sommar. Många var engagerade i arbetet med att bereda och så jorden, och att gå ut och vattna varje dag för att se vad som hänt under natten. Mycket gott att äta morötter och bär direkt ur eget trädgårdsland. Många dementa minns sina egna täppor och kan berätta hur och vad de odlade förr. Det är viktigt att plantera gamla sorters blommor och buskar vid ålderdomshem, för det tar fram så många minnen och berättelser från förr, vilka sorter som fanns vid barndomshemmet
- 12 - osv. Speciella blommor är kejsarkronor, malvor, ringblommor, rosor, pion, syren och äppelträd (Multisensorisk minnes- och funktionsträning, 2001-2003. Fylgia). Personalen på hälsovårdscentralens bäddavdelning i Jakobstad kom första gången i kontakt med kultur i vården i och med Stakes projekt Pieni on kaunista år 1997. Tanken föddes att avdelningarna kunde bilda en kulturkommitté för att införliva kulturen och konsten som en del av det dagliga vårdarbetet. Efter ytterligare inspiration av Kultur i vården seminariet på Hanaholmen 1998 startades både bildkonst- och musikprojekt på avdelningar med hjälp av stipendier enligt följande: Kultur i vården startade med konstutställningar 1997 som är öppna för allmänheten. 1997-98 gjorde Ann-Christine Krooks och Hannele Rabb konstverk på avdelning 3 med motiv årstiderna. Ann-Christine Krooks gjorde en 24 m lång väggmålning "De te fabula narratur" på HVS:s läkarmottagning. På hösten 2000 erhöll musikläraren och kompositören Zsolnay Zsolt ett stipendium för musikprojekt. Han musicerade med patienterna på alla tre avdelningar. År 2001 fick hälsovårdscentralen stöd för skapande verksamhet. Ann-Christine Krooks arbetade tillsammans med patienterna och akvarellmålning var ett centralt tema. Samma år erhöll Ann-Christine Krooks ett stipendium för att göra mosaikskulpturer till bäddavdelningarna. Avdelningarna har var sin egen maskot, en papegoja, en räv och en isbjörn. År 2003 beviljades arbetsgruppen på bäddavdelningarna ett stipendium för att anlägga en örtagård med målsättningen att patienterna skulle få uppleva dofterna och arbetet med jordnära sysslor. Projektet leddes 2004 av sjukskötare Annika Krook och primärskötare Ann- Kristin Ray som vid sidan av sitt arbete på bäddavdelningen studerade till trädgårdsmästare. Det ledde till ett meningsfullt samarbete och skapade gemenskap patienter, personal och anhöriga emellan och arbetet fortsätter. År 2004 erhölls ett stipendium för musikprojekt av Svenska kulturfonden som startades 16 januari och avslutades 19.3.2005. Ett projekt för gamla traditioner startar efter musikprojektet på våren 2005 (Kultur i vården. Malmska hälso- och sjukvårdsområdet). Utgående från projektdeltagarnas kunskaper och erfarenheter har följande tankar och förslag till aktiviteter i de gröna rummen framlagts: viktigt att utgå från de specifika behoven hos äldre med tanke på användning av exempelvis rullstolar och rullatorer trädgårdsredskap bör vara utformade för speciella behov det bör finnas olika underlag som underlättar framkomlighet med rullstolar personalen bör ha grundkunskaper i trädgårdsskötsel viktigt att tänka på att man inte planterar buskar med giftiga bär Förslag till aktiviteter: trädgårdspromenader : olika teman tex frågor om djur och natur, blommor sköta en drivbänk, från att så tills utplantering i trädgården planering av växter till plantering i krukor utomhus lättare trädgårdsarbete plantering av Vårdträd blomplockning, för att sätta i vas inomhus måla med vattenfärg i trädgården vistelse i de gröna rummen i lugn och ro lyssna på naturen, dofta, känna, att bara sitta och njuta i trädgården med ett glas saft (känna gräset under fötterna och doften av blommor)
- 13 - picknick eftermiddagar matlagning och bakning bastubadande dans minnesträning (korsord, frågesport, spel, ordspråk, bingo), reminicens utflykter med kaffe, grillfester teater, sång och musik, högläsning, dikter jul-, valborg- och midsommarfest mm andakter från olika församlingar (trädgårdsandakt) sammankomster med inbjudna gäster (körer, solister, intressanta personer ) gymnastik (även i trädgården) anhörigeftermiddagar, anhörig/vårdare/patient Det går att utnyttja trädgården till nästan vad som helst, enda begränsningen är den egna fantasin! Om man planerar på förhand gällande tillgänglighet och har kunskap om åldringens rörlighet så undviker man eventuella missöden och besvikelser. Boken Möjligheternas trädgård (2000) ger vägledning i hur man planerar och förverkligar en tillgänglig trädgård för den äldre befolkningen. 6. Det gröna rummet inom äldreomsorgen Trädgården är ett redskap för rehabilitering och aktivering inom äldreomsorgen. Den har ett terapeutiskt värde, dels för behandling men också för stimulans och aktivitet. Den fysiska miljön skall vara funktionellt och ergonomiskt utformad och därmed aktivitetsvänlig. I trädgården och i olika uterum ska alla sinnen hos besökaren stimuleras; syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Här finns vatten som porlar, växter med olika strukturer, former och färger, dofter av olika slag. Sinnet stimuleras, stimulansen ger associationer och minnen, känslor och tankar väcks. Den som inte har möjlighet att ta sig ut i naturen ska här kunna finna en plats för rekreation och avkoppling från normala vardagen. Utemiljöer kan även utgöras av parker. I exempelvis Österbotten finns Finlands äldsta planerade park som ännu är i användning, en nyttoträdgård från 1700-talet som har restaurerats samt många fler historiskt värdefulla parkanläggningar. Man kan vandra genom skolparker, herrgårdsmiljöer, bland ruiner, återuppförda historiska trädgårdsbyggnader och i frodiga blommande trädgårdsmiljöer. Österbotten har en rik parkhistoria att bjuda på och även parker av nyare snitt. Parkerna bjuder på växt- och djurliv, möjlighet till avkoppling och rekreation samt konst (Crossing fences - The green and Natural Heritage of gardens & Parks goes Tourism 1/4 2002-30/3 2005 http://www.syi.fi/gardens). Trädgården är en plats för möten mellan boende på området, anhöriga, personal och besökande utifrån. Här finns en plats för social gemenskap och för att dela tankar och erfarenheter. I den välplanerade trädgården får åldringarna njuta av stillheten, slappna av och uppleva årstidernas växlingar. De kan också ägna sig åt olika aktiviteter, som att så och sköta växter eller plocka blommor, bär och frukter. Trädgården erbjuder dessutom möjlighet till promenader och annan motion. En välplanerad trädgård skall vara vacker, trivsam och
- 14 - praktisk. Trädgården kan bestå av ett eller flera rum som avgränsas med planteringar, staket eller murar. Då man väljer växter till en trädgård skall man ta hänsyn till klimatet, ljus, skugga och vind - men också till vem som skall använda trädgården och hur mycket skötsel växterna kräver. För att lyckas med sin trädgård behöver man bland annat känna till växternas egenskaper. I denna projektrapport presenteras en växtlista lämpad för växtzon III-IV. Här finns information om träd, buskar, perenner, sommarblommor, fruktträd, bärbuskar och kryddor som man kan planera för det gröna rummet. Växtzonkarta ( http://www.yhteishyva.net/puutarhamaailma/valintaopas/fi ) Växtzonerna som anges skall vara en vägledning vid växtvalet. Zonkartan är dock inte detaljerad så områden med bättre eller sämre klimat kan förekomma. En del växter kan klara sig bra även utanför angivna zonerna. Microklimatet som finns i närmaste omgivning av plantan påverkar växtens tillväxt och övervintrings möjligheter. Växtzonen kan växla från
- 15 - ena hörnet till andra hörnet av tomten beroende på t.ex. vind, planteringsläget, jordmån och andra tillväxtfaktorer. Nedan följer en presentation av olika växter som är lämpliga att använda i de gröna rummen. I sektion 6:1-6:8 följer ett urval på 263 klängväxter, lövfällande buskar och träd, barrträd och doftande rosor som klimatmässigt passar i svenska Österbotten och söderut. Gemensamt för dessa växter är att de är giftfria eller innehåller så små mängder gift att de är ofarliga för människor. Dessa växter passar, med undantag av rosor och hagtorn, även på skolgårdar och daghemsgårdar. Personer med vissa funktionshinder kan dock reagera negativt på växter med starka färger. Växtlistorna är uppdelade enligt stora rum (stora gårdar) och små rum (små gårdar). Detta gäller inte för rosor. En del växter som nämns under rubriken små rum passar också i stora rum. I presentationen har inte tagits hänsyn till att bladverket på en del växter ger prasselljud redan vid små vindhastigheter. 6:1 Klängväxter stora och små rum 6:2 Lövfällande buskar stora och små rum 6:3 Lövträd stora rum 6:4 Lövträd stora rum, Prydnadsäppel 6:5 Lövträd och buskar med stamform små rum 6:6 Barrträd och buskar små rum 6:7 Häckplantor stora och små rum 6:8 Doftande rosor I sektion 6:9 presenteras perenner som är valda för att passa i gröna rum. En del perenner har lämnats bort helt p.g.a. deras giftighet eller andra negativa egenskaper. Perennerna är uppdelade enligt vilka lägen de trivs bäst i. Färg, höjd och blomningstid ingår också. 6:9 Perenner I sektion 6:10 6:11 presenteras sommarblommor samt olika frukt- och bärsorter 6: 10 Sommarblommor som kan användas i gröna rum 6:11 Frukt och bär I sektion 6:12 följer ett urval av de vanligaste kryddväxterna 6:12 Kryddor
- 16-6:1 Klängväxter stora och små rum Namn Blomfärg Höjd (m) Klängväxter - Stora rum Aristolochia machrophylla Pipranka 8 Aristolochia mandschuriensis Koreansk pipranka 8 Aristolochia machrophylla Pipranka Celastrus scandens Amerikansk träddödar 5 Humulus lupulus Humle 5 Parthenocissus inserta Vanlig vildvin 10 Parthenocissus q. Èngelmannii Klättervildvin 10 Klängväxter - Små rum Clematis alpina Alpclematis Blå 4 Clematis alp.`pamela Jackman Storblommig alpclematis Blå 3 Clematis alp.`cyanea Alpclematis Blålila 4 Clematis alp.sibirica Sibirisk clematis Gulvita 4 Clematis sibirica Àlbina plena Sibirisk clematis Vit 3 Clematis sib.`riga Sibirisk clematis Vit 3 Clematis tangutica Gullclematis Gul 4 Clematis macropetala `Georg Kronclematis Ljuslila 3 Clematis macr. `Rosy O Grady Kronclematis Ljusrosa 3 Clematis eriostemon Fransk clematis Blå 2 Clematis viticella Italiensk clematis Mörkröd 2,5 Clematis hybrida`piilu Storblommig clematis Purpurrosa 1,5 Clematis hybr.`minister Storblommig clematis Rosalila 2 Clematis hybr. `Multi Blue Storblommig clematis Violettblå 3 Clematis hybr. `Nagritjanka Storblommig clematis Rödsvart 1,5 Clematis hybr. `Ruutel Storblommig clematis Röd 1,8 Clematis hybr `Tartu Storblommig clematis Ljusblå 1,8 Clematis hybr `Valge Daam Storblommig clematis Vit 1,8 Lonicera caprifolium Äkta kaprifol Rödgula 5 Lonicera periclymeneum Vildkaprifol Gulröd 5 Hydrangea anomala subsp.petiolaris Klätterhortensia Vit 6
- 17-6:2 Lövfällande buskar stora och små rum Namn Höjd (m) Lövfällande buskar stora rum Acer tataricum Rysk lönn 5 Acer ginnala Ginnala lönn 3 Amalancier spicata Häggmispel 4 Cercidiphyllum japonicum Katsura 5 Cornus alba Èlegantissima Vitbrokig kornell 3 Cornus a. `Sibirica Korallkornell 3 Cornus a. `Stolonifiera Gullkornell 3 Corylus avellana Hassel 6 Euonymus europeus Benved 3 Hydrangea paniculata Syrenhortensia 3 `Grandiflora Hydrangea pan. `Mustila Mustilahortensia 2 Hydrangea pan.`praecox Tidig syrenhortensia 2 Philadelphus levisii `Tähtisilmä Schersmin 2 Philadelphus lev`waterton Norrlandsschersmin 2 Physocarpus opulifolius Smällspirea 3 Physocarpus op. `Diabolo Rödbladig smällspirea 2 Prunus kurilensis `Ruby Kurilerkörsbär 3,5 Rubus odoratum Rosenhallon 2 Sambucus nigra Fläder 3 Sorbalia sorbifolia Rönnspirea 2 Spiraea billardii `Triumphans Klasespirea 2 Spiraea chamaedrofolia Kvastspirea 2 Spiraea cineraria `Grefsheim Brudspirea 1,5 Spiraea Watsoniana Kungsspirea 1,5 Syringa x henryi `Julia Norrlandssyren 3 Syringa josikea Ungersk syren 4 Syringa josikea `Holger Vitbl. ungersk syren 4 Syringa prestoniae`coral Rosa prestonsyren 3 Syringa pr. Èlinor Purpurröd prestonsyren 3 Syringa pr. `Royalthy Purpurröd prestonsyren 3 Syringa reflexa Hängsyren 3 Syringa reticulata Liguistersyren 5 Syringa vulgaris Vanlig syren 3 Syringa vul. Àlba Vit vanlig syren 3
- 18 - Namn Höjd (m) Syringa vul. Ànd. an. Ludwig Ädel syren 3 Späth Syringa vul. `Beauty of Moscow Ädel syren 3 Syringa vul. `Mme Lemonei Ädel syren 3 Viburnum lantana Parkolvon 3 Viburnum opulus Skogsolvon 3 Viburnum op.`pohjanneito Snöbollsbuske 3 Lövfällande buskar små rum Aronia melanocarpa Svartaronia 1 Aronia prunifolia Bäraronia 1,5 Cytisus decumbens Krypginst 0,3 Cytisus purpureus Rosenginst 0,5 Hydrangea mac. Èndless summer Hortensia 1,5 Philadelphus lemonei Èrectus Småblommig schersmin 1,5 Philadelphus `Mont Blanc Smultron schersmin 1,5 Potentilla fruticosa `Goldfinger Ölandstok 1 Potentilla frut. `Goldteppich Ölandstok bredv 0,5 Potentilla frut. `Lovely Pink Ölandstok 0,4 Potentilla frut. `Red Robin Ölandstok 0,4 Potentilla frut. `Sandved Ölandstok 1,2 Prunus var.depressa Sandkörsbär 0,3 Prunus triloba `Rosemund Rosenmandel 1,5 Rhododendron Èlviira Revalpros 0,6 Rhododendron `Cunninghams Parkrododendron 1 White Rhododendron `Nova Zembla Parkrododendron 1 Rhododendron `Catawbiense Parkrhododendron 1,5 Gr.florium Rhododendron `Hellikki Vresrododendron 1,5 Rhododendron `St.Michel Tigerstedt hybr, rododendron 1,5 Rhododendron luteum Guldazalea 1,5 Ribes alpinum Måbär 1,5 Ribes alp. `Pumilum Lågt måbär 0,6 Ribes aureum Gullrips 1,5 Salix lantana Ullvide 1,5 Salix purpurea `Nana Dvärgrödvide 1 Spiraea betulifolia Björkspirea 1
- 19 - Namn Höjd (m) Spiraea decumbens Krypspirea 0,3 Spiraea densiflora Rosa björkspirea 0,8 Spiraea japonica `Crispa Flikrosenspirea 0,4 Spiraea jap. Darts Red Mörkrosenspirea 0,5 Spiraea jap. `Firelight Eldspirea 0,4 Spiraea jap. `Froebelii Rosenspirea 0,8 Spiraea jap. `Goldmound Gulbladigspirea 0,4 Spiraea jap. `Little Princess Liten praktspirea 0,5 Spiraea jap. `Manon Liten praktspirea 0,7 Spiraea jap. Òdensala Praktspirea 0,8 Spiraea nipponica `June Bride Girlandspirea 0,6 Spiraea triolobata Sbirisk spirea 0,5 Stephanandra incisa `Crispa Stefanandra 0,5 Syringa x chinensis Parksyren 1,5 Eunymus nanus turkenistanus Dvärgbenved 0,5
- 20-6:3 Lövträd stora rum Namn Höjd (m) Acer platanoides Lönn 20 Acer platanoides`royal Red Blodlönn 12 Alnus glutinosa Klibbal 15 Alnus glutinosa `Pyramidalis Pelarklibbal 11 Aesculus hippokastanum Hästkastanj 15 Betula pendula Vårtbjörk 25 Betula pendula `Yongii Tårbjörk 12 Betula pendula `Dalicarlia Ornäsbjörk 18 Betula pubescens `Rubra Finsk rödbjörk 15 Fraxinus exelsior Ask 20 Popolus Balsamifiera Balsampoppel 15 Prunus mackii Gulbarkighägg 10 Prunus padus Hägg 10 Prunus padus `Colorata Blodhägg 8 Prunus pensylvania Amerikansk häggkörsbär 5 Quercus robur Ek 20 Salix sibirica Silverpil 13 Salix schwereni Sibirisk pil 8 Salix fragilis `Bullata Bollpil 8 Sorbus americana Amerikansk rönn 7 Sobus aucuparia Rönn 10 Sorbus aucuparia Èdulis Sötrönn 10 Sorbus intermedia Oxel 10 Tilia x vulgaris Parklind 20 Tilia cordata Greenspire` Lind 20 Ulmus glabra Alm 20
- 21-6:4 Lövträd stora rum, Prydnadsäppel Namn Blomfärg Höjd (m) Malus baccata Bärapel Vita 5 Malus `Cheals Weeping Rödlila 5 Malus Eleyi Purpurapel Röda 5 Malus `Hopa Rosenapel Lilarosa 5 Malus `Hyvingensis Hängapel Vita 4 Malus `John Downie Paradisäpple Vita 5 Malus `Makamik Rosenapel Purpurrosa 5 Malus `Peräpohja Bärapel Vita 5 Malus `Royalthy Rosenapel Röda 5 Malus Àamuruusko Ljusröda 5 Malus `Kirjalija Ljusröda 5 Malus `Wabiskaw Rosenröd 5 Malus `Royal Beauty Rosa 4 6:5 Lövträd och buskar med stamform små rum Namn Amalancier alnifolia Västamerikansk häggmispel Aronia melanocarpa Svartaronia 3 Caragana arborescens Lorbergii Fjäderkaragan 3 Caragana arb.`pendula Hängkaragan 2 Crataegus grayana Stamhagtorn 5 Crataegus Toba Pärlhagtorn 4 Populus tremula Èrecta Pelarasp 15 Prunus fruticosa `Globosum Klotkörsbär 5 Prunus triloba `Rosemund Rosenmandel 3 Prunus virgiana `Schobert Rödbladig virginiahägg 4 Sorbus auciparia `Fastigiata Pelarrönn 7 Sorbus auciparia `Pendula Hängrönn 4 Sorbus koehneana Pärlrönn 3 Syringa x henryi Norrlandssyren 4 Syringa josikea Ungersk syren 4 Syringa josikea Òden Ungersk syren 4 Syringa prestoniae `Royalthy Prestonsyren 4 Viburnum opulifolius roseum Snöbollsbuske 3 `Pohjanneito Höjd (m) 5
- 22-6:6 Barrträd och buskar små rum Namn Höjd (m) Barrträd Abies koreana Koreagran 5 Abies lasiocarpa `Compakta Liten korkgran 1 Picea abies `Barryi Dvärggran 1 Picea omorica Serbisk gran 15 Picea omorica `Nana Liten serbgran 3 Picea omorica `Pendula Serbisk hänggran 8 Pinus sylvestris `Fastigiata Pyramidtall 3 Buskar Juniperus communis `Blue Blåen 1 Swede Juniperus com.f.suecica Träden 3 Juniperus com.`norrback Pelaren 3 Juniperus com.`repanda Dvärgen 0,3 Juniperus horizontalis `Blue Krypen 0,4 chip Juniperus horiz.`wiltonii Krypen 0,2 Juniperus squamata `Blue star Dvärgblåen 0,5 Juniperus sq.`blue Carpet Låg blåen 0,2 Juniperus sabina Sävenbom 0,8 Juniperus sabina Àrcadia Låg sävenbom 0,5 Microbiota decussata Kryptuja 0,3 Picea abies `Nidiformis Fågelbogran 0,5 Picea abies `Repens Dvärggran 0,4 Picea glauca `Conica Sockertoppsgran 1,5 Picea gl. Èchiniformis Blå igelkottgran 0,3 Pinus mugo `Pumilo Dvärgbergtall 1,5 Pinus pumila `Glauca Blå buskcembra 1 Pinus mugo `Mops Dvärgbergtall 1 Pinus nigra `Nana Svarttall 1 Pinus pumila `Nana Dvärgtall 1
- 23-6:7 Häckplantor stora och små rum Namn Höjd (m) Häckplantor stora rum Picea abies Vanlig gran 5 Amalancier spicata Häggmispel 4 Caragana arborescens Häckkaragan 4 Crataegus grayana Häckhagtorn 4 Salix fragilis bullata Bollpil 4 Sorbaria sorbifolia Rönnspirea 1,5 Spiraea billardii Klasespirea 1,5 Spiraea chamaedrofolia Kvastspirea 1,5 Syringa josikaea Ungersk syren 3 Syringa vulgaris Vanlig syren 3 Viburnum opolus `Pohjanneito Snöbollsbuske 3 Häckplantor små rum Aronia prunifolia Bäraronia 1,5 Aronia melanocarpa Svartaronia 1,5 Potentilla fruticosa `Goldfinger Ölandstok 1 Potentilla frut. `Sandved Ölandstok 1,2 Ribes alpinum Måbär 1,5 Rosa rugosa Vresros 1,5 Rosa rugosa `Hansa Hansaros 1,5 Rosa `Therese Bugnet Theresaros 1,5 Spiraea betulifolia Björkspirea 1 Spiraea cinerea Grefsheim Brudspirea 1 Spiraea japonica Òdensala Praktspirea 0,8 Spiraea salicifolia Häckspirea 1
- 24-6:8 Doftande rosor Namn Blomfärg Höjd (m) Klängrosor Rosa heleanae hybrida Helena ros Gulvit 2,5 Rosa Leverkusen Gul 2 Rosa `Henry Kelsey Röd 2 Rosa `John Cabot Röd 2,5 Rosa `William Baffin Röd 2,5 Parkrosor Rosa alba `Minette Ljusrosa 1,2 Rosa alba `Maxima Vit 2 Rosa alba `Mme Plantier Vit 1,5 Rosa `Golden Wings Gul 1,5 Rosa `Hurdal Rosa 2,5 Rosa pimpinellifolia `Plena Finlands vita ros Vit 1,5 Rosa `Red Nelly Karminröd 1,5 Rosa rugosa `Blanc Double de Rugosa ros Vit 1,5 Coubert Rosa rug `Moje Hammarberg Rugosaros Röd 1 Rosa `Cuthbert Grant Sammetsröd 0,8 Rosa `Henry Hudson Vit 1 Rosa `Marie Bugnet Vit 1,5 Rosa `Martin Frobisher Ljusrosa 1,5 Rosa `Morden Snowbeauty Vit 0,8 Rosa `Morden Sunrise Gulrosa 0,7 Rosa `Winnipeg Parks Röd 0,7 Rosa `Charles Albanel Röd 0,5 Rosa `David Thompson Röd 1,2 Rosa `Jens Munk Rosa 1,5 Rosa `Louise Bugnet Vit 1,2 Rosa `Prairie Dawn Mörkrosa 1 Storblommiga Rosa `Hanne Mörkröd 0,6 Rosa Ìngrid Bergman Mörkröd 0,7 Rosa `Peace Gul 0,7 Rosa `Pascali Vit 0,6
- 25-6:9 Perenner Perenner för soliga lägen Namn Färg Höjd (cm) Blomn.tid Adonis vernalis Våradonis Gul 20 april-maj Alcea rosea (2- årig) Stockros Flera färger 200 juli-sept Anaphalis margaritacea Pärleternell Vit 40 juli-aug Antennaria dioica Kattfot Vit,röd 10 maj-juni Arabis caucasica Fagertrav Vit 20 april-maj Aster alpinus Alpaster Blålila 30 maj-juni Aster novi-belgii Höstaster Blåviolett 90 sept-okt Bellis perennis Tusensköna Vit 15 maj-juni Campanula medium (2- årig) Mariaklocka Blå/rosa 80 juni-juli Centaurea montana Grandiflora Bergklint Blå/violett 60 juni- juli Centranthus ruber Albus Pipört Vit 60 juni- sept Cerastium tomentosum Silverarv Vit 15 maj-juni Chrysanthemum rubellum Höstkrage Ljusrosa 70 sept-okt Coreopsis verticillata Höstöga Ljusgul 60 aug-sept Delphinium pacific Praktriddarsporre Blå 150 juni-aug Dianthus deltoides Backnejlika Vit/röd 15 juni-juli Echinacea Rudbeckia Vit/röd 100 juli- sept Echinops bannaticus Blå bolltistel Mörkblå 100 aug-sept Eryngium alpinum Alpmaraton Blå 70 juli-aug Eupatorium purpureum Rosenflockel Vinröd 160 juli-sept Gentiana septemfida Mörkbiå 10 aug-sept fransgentiana Gypsophila paniculata Brudslöja Vit, fylld 100 juli-aug Iris germanica Trädgårdsiris Blå/gula/violetta 50-80 juni Lathyrus latifolius Rosenvial Rosa 200 juli-sept Splendens (klängväxt) Lavandula angustifolia Lavendel Blåviolett 35 juli-aug Hidcote Blue Leucanthemum superbum Jätteprästkrage Vit 80 juli-sept Polaris Leucantemum vulgare Prästkrage Vit 70 maj-juni Liatris spicata Rosenstav Rosa / lila 60 juli-sept Lilium lancifolium Tigerlilja Orange 100 juli-aug Linum perenne Lin Blå 40 juli-aug Lupinus polyphyllus Gallery Regnbågslupin Blå,gul,rosa, röd, 80 vit juni-aug
- 26 - Namn Färg Höjd (cm) Blomn.tid Lychnis chalcedonia Brinnande kärlek Röd 100 juni-aug Lychnis coronaria Purpurklätt Cericeröd 70 juni-juli Lythrum salicaria Robert Fackelblomster Mörkrosa 60 juli-aug Malva moschata Myskmalva Rosa 50 juni-sept Monarda Áquaris Trädgårdstemynta Lilarosa 70 juli-aug Monarda Cambridge Scarlet Trädgårdstemynta Röd 80 juli-aug Nepeta faassenii Kantnepeta Ljusviolett 30 maj-sept Oenothera capitata Nattljus Gul 50 juni-aug Paeonia officinalis Bondpion Vit, rosa, röd 70 juni-juli Paeonia lactiflora Luktpion olika färger, 80 juni-juli med enkla och fyllda blommor Paeonia tenuifolia Dillpion Röd, enkel 50 juni-juli Papaver bracteatum Jättevallmo Mörkröd 100 juni-juli Beaty of Livermere Papaver nudicaule Sibirisk vallmo blandade färger 25 juni-sept Gartenzwerg Papaver orientale Brilliant Jättevallmo Scharlakansröd 80 juni-juli Phlox paniculata Fujiyama Höstflox Vit 80 aug-sept Phlox subulata Daisy hill Mossflox Rosa 10 maj-juni (marktäckare) Pulsatilla vulgaris Violet Backsippa Blåviolett 20 april-maj Rudbeckia laciniata Goldkugel Höstrudbeckia Gul, fyllda 80 aug.-sept blommor Salvia nemorosa Blauhugel Stäppsalvia Blå 40 juni-sept Saponaria officinalis Såpnejlika Rosa 50 juni-juli Scabiosa caucasica Perfecta Höstvädd Ljust blåviolett 70 juli-okt Sedum acre Ýellow Queen Gul fetknopp Gul 5 juni-juli (marktäckare) Sempervivum Éngels Taklök Rosa 5 juli-aug (marktäckare) Stachys byzantina Lammöron Lilarosa 20-40 juli-aug Stachys grandiflora Superba Praktbetonika Rödviolett 40 juni-juli Thymus serphyllum Coccineus Backtimjan Rödviolett 5 (marktäckare) juni-juli
- 27 - Perenner för soliga - halvskuggiga lägen Namn Färg Höjd (cm) Blomn.tid Ajuga reptans Revsuga Blå, rödbladig 15 juni Alchemilla mollis Jättedaggkåpa Ljusgul 40 juni- sept Anemone sylvestris Tovsippa Vit 30 maj-juni Anemone nemorosa Vitsippa Vit 15 april- maj Anemone ranunculoides Gulsippa Gul 15 april- maj Aquilegia vulgaris Akleja många färger 60 juni-juli Aruncus dioicus Plymspirea Gräddvit 150 juni-juli Astilbe x arendsii astilbe Rosa/ vit/ röda 100 juli-aug Astilbe chinensis Dvärgastilbe Lila, rosa 30 juli- sept Astrantia major Stjärnflocka Rosa, vit 60 juni-juli Bergenia cordifolia Bergenia Röd 40 maj-juni Campanula carpatica Karpaterklocka Violett 20 juli-aug Chelone obliqua Sköldpaddsört Rosa 60 aug-sept Cimicifuga racemosa Silverax Vit 120 aug- sept Dicentra Formosa Fänrikshjärta Vit mörkrosa 30 juni-sept Dicentra spectabilis Löjtnantshjärta Röd/vit 80 maj-juni Dodecatheon dentatum Tolvgudablomma Vit, rosa, röd 40 juni Doronicum orientale Vårkrage Gul 50 maj-juni Magnificum Euphorbia polychroma Gulltörel Gul 50 maj-juni Fritillaria imperialis Kejsarkrona Orange 80 maj-juni Gentiana sino-ornata Höstgentiana Blå 10 sept-okt Geranium Trädgårdsnävor Olika färger på 20-60 juni- okt blommor och blad Hemerocallis Dagliljor Olika färger, gul, 100 juli- aug orange, röd, blå Heuchera micrantha Alunrot Brunröd 20-40 juni-juli Lilium martagon Krollilja Rosa, violett 100 juni-juli Lysimachia nummularia Penningblad Gul 5 juni-aug (marktäckare) Lysimachia nummularia Áurea Penningblad, Gul 5 juni-aug gulbladig (marktäckare) Lysimachia punctata Praktlysing Gul 80 juli-aug Myosotis palustris Thuringen Förgätmigej Ljusblå 25 juni-aug Polemonium caeruleum Blågull Ljusblå 50 maj-aug
- 28 - Namn Färg Höjd (cm) Blomn.tid Primula denticulata Alba Bollviva Vit 25 april-juni Primula florindae Sommarviva Gul 50 juni-aug Primula pubescens Trädgårdsaurikel Blandade färger 15 maj-juni Primula veris Gullviva Gul 15 maj Ranunculus aconitifolius Stormhatts - Vit 60 maj-juni Pleniflorus ranunkel Sedum telephium hybr. Kärleksört Röd 50 aug.-okt Herbstfreude Solidago Strahlenkrone Höstgullris Gul 80 aug.-sept Tradescantia andersoniana Tremastarblomma Kornblå 50 juni-sept Blue Stone Trollius chinensis Trädgårdssmörboll Gul 60 maj-juni Goldköningen Viola odorata Luktviol Blå 10 maj-juni Viola cornuta `Anna Lena Viol Gul 15 maj- okt Matteuccia Struthiopteris Strutbräken 120 Perenner för halvskuggiga skuggiga lägen Namn Färg Höjd (cm) Blomn.tid Brunnera macrophylla Kaukatisk Ljusblå 30 maj-juni förgätmigej Epimedium rubrum Röd sockblomma Röd 20 maj- juni Helleborus niger Julros Vit/röd 30 jan-april Hepatica nobilis Blåsippa Blå 10 april-maj Hosta funkia Ljusviolett 40-80 juli-aug Astilboides (Rodgersia) tabulans Parasollblad Vit 100 juli Lamiastrum galeobdolan Gulplister Gul 30 juni-juli Hermans Pride Liqularia dentata Desdemona Klippstånds Orangegul 100 juli-aug Liqularia przewalski Spirstånds Gul 100 juli-aug Meconopsis betonicifolia Blå bergvallmo Blå 80 juni-juli Omphaloides verna Ormöga Blå 15 maj (marktäckare) Pulmonaria Majeste Brokbladig lungört Blåviolett, 25 april-maj silvriga blad Tiarella cordifolia Spetsmössa Vit 20 maj-juni Vinca minor Vintergröna Blåviolett 10 maj-juni (marktäckare) Rodgersia pinnata Skuggblad Gulvit 60 juli-sept