INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1867-1912. I denna serie utkom följande delserier: 1867-1912: Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1865-1911 = 1-47 och 1874-1910: Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1874-1910 = Årg. 1-37. Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1916-1964. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1963. Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1963. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1962. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal 1750-1900. Se Diagram Fig. 8. S. 23-25: Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis 1750-1900. S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper 1885-1910. Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar 1871-1955. S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag 1800-1920. S. 36-38: Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 6. S. 38-40: Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning 1866-1955: relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra 1786-1955. S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton 1802-1820. S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton 1818-1860. S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton 1865-1955. S. 46: Tab. E 16. Skörd i 1 000-tal ton 1802-1820. Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i 1 000-tal ton 1818-1860. Se Diagram Fig. 16 och 17. S. 47-49: Tab. E 18. Skörd av spannmål i 1 000-tal ton 1860-1955. Se Diagram Fig. 16. S. 50-52: Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i 1 000-tal ton 1866-1955. Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter 1866-1955. S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha 1866-1955. S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton 1866-1955. S. 61: Tab. E 31. Husdjur 1805-1820: översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur 1818-1860. Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur 1861-1911. Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur 1913-1955. Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis 1850-1955: index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter 1871-1955. S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen 1871-1955. S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i 1 000 ton 1871-1913. Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar 1865-1955. S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen 1882-1955: översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-7101_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. VII. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅRET 1871. JEMTE SAMMANDRAG UTARBETADT I STATISTISKA CENTRAL-BYRÅN. (POUR LE RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE 19 DU RAPPORT AU ROI.) STOCKHOLM, 1873. P. A. NORSTEDT & SÖNER, KUNGL. BOKTRYCKARE.
i INNEHÅLL. Sid. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1871, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån 1-20. Berättelsen 1. Tab. Litt. A. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1871, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter.. 4. Tab. Litt. B. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning för skördeåret 1871.. 5. Tab. Litt. C. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott i tunnor à 63 kannor... 5. Tab. Litt. D. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1871, 1870. 5. Tab. Litt. E. Kungl. Statskontorets Sammandrag af berättelserna om årsväxten i Riket år 1871... 6-7. Tab. Litt. F. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om väderleken och skörden år 1871.. 8-9. Tab. Litt. G. Relativa antalet underhållna kreatur i jemförelse med folkmängden vid 1871 års slut 10. Tab. Litt. H. Jordförbättringar år 1871, enligt Hushållnings- Sällskapens uppgifter... 11. Tabellbilaga.. Tab. N:o 1 Öfversigt af 1871 års Jordbruks-statistiska uppgifter.. 14-17. Anmärkningar till 1871 års Jordbruksstatistik. Sammandragets Tab. N:o 1.. 18. Résumé de la Statistique Agricole de 1871 19. Tableau comparatif des poids et mesures et des monnaies en 20. 1871. Stockholms län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 4. 1871. Uppsala län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 3-6. 1871. Södermanlands län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6.
ii Sid. 1871. Östergötlands län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 4. 1871. Jönköpings län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Kronobergs län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 4. 1871. Kalmar läns Norra Hushållnings-Sällskaps område 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Kalmar läns Södra Hushållnings-Sällskaps område 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 4. 1871. Gotlands län.. 1-3. Berättelsen. 1. Tabell. 2. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 3. 1871. Blekinge län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 6. 1871. Kristianstads län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 4. 1871. Malmöhus län... 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-17. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 18-20.
iii Sid. 1871. Hallands län.. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 10. 1871. Göteborgs och Bohus län. 1-15. Berättelsen. 1. Tabell. 2-13. I Statistiska Central-Byrån verkstäldt sammandrag af de häradsvis meddelade upplysningarna till Jordbruks-statistiken för år 1871. 14-15. 1871. Elfsborgs läns Södra Hushållnings-Sällskaps område.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Norra delen af Elfsborgs län... 1-12. Berättelsen. 1. Tabell. 2-11 Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 12. 1871. Skaraborgs län.. 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-19. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 20. 1871. Vermlands län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871.. 6. 1871. Örebro län. 1-12. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 10-12. 1. Inom Nerike, innehållande 44 socknar 10. 2. Länets andel af Vestmanland: 11 socknar 11. 3. Länets andel af Wermland: 2 socknar.. 11-12. 4. Städerna inom länet.. 12. 1871. Vestmanlands län. 1-8. Berättelsen. 1. Tabell. 2-7. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 8.
iv Sid. 1871. Kopparbergs län... 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 4. 1871. Gefleborgs län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Vesternorrlands län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Vesterbottens län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 6. 1871. Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till Jordbruks-statistiken för år 1871... 4.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter för året 1871, utarbetadt af Statistiska Central-Byrån. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Yid ötverlemnande af 1871 års Sammandrag öfver Hushållnings-Sällskapens statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel har Statistiska Central-Byrån först och främst att gifva ett erkännande åt den större omsorg, som i flertalet af rikets bygder egnats åt denna angelägenhet, liksom ock åt den ökade skyndsamhet, hvarmed dessa uppgifter hit ingått. Om man bortser från Jemtlands län, hvars Hushållnings-Sällskap, äfven denna gång förklarat sig af ekonomiska skäl vara urståndsatt att deltaga i detta arbete, voro vid slutet af sistlidna år samtliga berättelser ingångna utom 2, af hvilka den sista dock före Januari månads utgång öfversändes; och Statistiska Central-Byrån kunde sålunda redan i början af sistlidna Maj månad verkställa den sista af de utdelningar, som i mån af läns- Sammandrag af Jordbruks-statistik för år 1871. redogörelsernas bearbetning och tryckning, eger rum. Att detta oaktad t rikssammandragets utarbetning blifvit öfver höfvan fördröjd finner sin naturliga förklaring dels i det afbrott, som helt naturligt i Statistiska Central-Byråns verksamhet vållats af dess flyttning till ny lokal, dels och förnämligast i det ansträngande arbete, som samtidigt för 1870 års folkräkningsredogörelse, 1871 års berättelse om folkmängden, sammandraget af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes Femårsberättelser 1866 1870, samt 1872 års Valstatistik tagit i anspråk Statistiska Central-Byråns få och nu af tillfällig anledning dessutom förminskade arbetskrafter. Äfven under dessa missgynnande förhållanden har likväl Sammandraget kunnat undertecknas något tidigare än förra årets. 1
2 Om de inkomna uppgifterna i allmänhet. I afseencle på nyssnämnda förhållanden inom Jämtlands län har Statistiska Central-Byrån ej haft annan utväg än att fortfarande i och för rikssummans vinnande för detsamma begagna äldre uppgifter; men en utsigt har öppnats att för framtiden och intill dess Länets Hushållnings-Sällskap varder satt i tillfälle att för jordbruksstatistikens syften verka, få de behöfliga uppgifterna meddelade genom Ed. Kungl. Majrts Befallningshafvande, som för afgifvande Femårsberättelser funnit nödigt anordna jordbruks-statistiska meddelandens insamlande genom kronobetjeningen. Åfven för Stockholms stad har varit nödvändigt att införa äldre uppgifter. Antalet af de län, som inslagit den för grundläggandet af en tillförlitlig jordbruksstatistik tvifvelsutan säkraste vägen, att nemligen så småningom till noggrann undersökning företaga smärre områden, har med hänsyn till 1871 års uppgifter ökats med ett nytt: Jönköpings. Hittills äro på detta sätt undersökta: Tveta härad af ofvannämnda län, Scvede, Norra Tjust och Tunaläns härad af Kalmar norra del, Östra O härad af Blekinge samt As, Redvägs och Gäsene härad af Elfsborgs södra del. Från åtskilliga andra trakter, t. ex. Stockholms län, vitsorda Hushållnings-Sällskapen uttryckligen den större noggrannhet och fullständighet, som utmärker årets uppgifter, jemförda med föregående åi's. Men å andra sidan bör ej heller fördöljas att såsom ordalagen lyda i den beledsagande skrifvelsen från Malmöhus län»från håll, der dylikt minst borde förväntas, är intresset för statistiken fullkomligen dödt och att derstädes insigten af denna nya vetenskaps stora vigt såväl för nutid som framtid saknas fullständigt». Häraf hafva ock vållats betänkliga luckor i flere redogörelser. Såsom mera framstående må följande framhållas: från 71 kommuner af Malmöhus län, från 56 af Kristianstads, från 38 af södra Kalmar län, från 2 hela härad (Jösse och Fernebo), af Vermlands län saknas helt och hållet alla uppgifter och vållas härigenom en beklaglig brist på tillförlitlighet i de ifrågavarande länsuppgifterna, oaktadt i några fall Hushållnings-Sällskapen sjelfva verkställt, men i andra Statistiska Central-Byrån med betydlig tidsuppoffring nödgats utföra vidlyftiga sannolikhetsberäkningar till luckornas fyllande. Då Statistiska Central-Byrån icke desto mindre åt de sålunda tillkomna riksuppgifterna fortfarande vågar tillmäta en viss grad af giltighet sker detta först och främst på grund af mångfaldigt vunnen insigt om alla statistiska siffrors relativa bristfällighet, men derjemte ock på grund af en redan 7-årig erfarenhet om dessa jordbruksstatistiska ujapgifters förmåga att, ofullkomligheterna till trots, tjenä såsom utvecklingens värdemätare samt exponent för tillfälliga orsakers hämmande inverkan. Ett ytterligare stöd för denna sin åsigt hemtar Statistiska Central-Byrån från de fakta, som föreligga från området af främmande länders agrikultur-statistik. Med undantag allenast för länder, som ega en fullt afslutad och årligen renoverad kadaster, eller hvilkas ringa rymd möjliggör och underlättar en i det minsta sig sträckande lokalundersökning visa sig nemligen i allmänhet likartade svårigheter vid insamlandet, likartade brister och ofullkomligheter i det insamlade som hos oss, och Sverige det kan tryggt påstås intager ingalunda med hänsyn till detta område af den officiela statistiken någon nedsättande eller förödmjukande ställning, som skulle berättiga till afbrott af de jordbruksstatistiska uppgifternas insamlande och offentliggörande och derigenom endast allt mer aflägsna det mål, till hvilket man ej utan ihärdigt fortsatta bemödanden kan hoppas att närma sig. Frågan gäller egentligen blott beredandet af utväg för Hushållnings-Sällskapen att tillräckligt ersätta de arbetskrafter, som nödvändigt måste tagas i anspråk, framför allt i början för att vinna säker utgångspunkt i afseende på arealen af odlad jord. Efter dessa inledande ord utbedjer sig Statistiska Central-Byrån att få med ledning af bifogade Tab. N:o 1 framställa de anmärkningar, till hvilka 1871 års jordbruksstatistik föranleder. Hvad först beträffar kol. 2 nuvarande mantal hafva förra årens uppgifter ansetts böra vika för de, som åtföljt Ed. Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes senast afgifna Femårsberättelser. Landsbygd och städer hafva skilts åt till vinnande af större åskådlighet, och de luckor, som i fråga om de sistnämnda förefunnos i en och annan Femårsberättelse, blifvit fyllda med ledning af de uppgifter, som inom Statistiska Central-Byrån förvaras. En särskild anledning att frångå de hittills
Mantal. Areal. Egoviddens fördelning. (Tab. N:o 1, kol. 2 27). 3 meddelade uppgifterna har Statistiska Central-Byrån egt i den erfarenhet, som vunnits att dels ifrågavarande kolumner, trots öfverskriften, på ett och annat håll ifyllts med uppgift om oförmedlade mantalet, dels ock att de betydligt högre siffror, som för en del af de norrländska länen särskildt Vester- och Norrbottens från och med 1869 års sammandrag varit införda med stöd af senaste skogskomités uppgifter i ämnet, funnits böra äfven de fattas ur sådan synpunkt, att de strängt taget ej blifva jemförliga med uppgifterna från rikets öfriga delar. I dem ingå nemligen med icke obetydliga belopp de många skattlagda nybyggen, som i afvaktan på frihetsårens utgång ännu ej i skatt ingått samt på denna grund ej i Landshöfdingarnes kamerala redogörelser upptagits. Den minskning i förhållande till förra årens siffror, som utmärker koll. 3 och 4 Ihuknivgsddar samt antalet Jordtorp och andra lägenheter är i det hela allt för obetydlig att påkalla särskild uppmärksamhet. Går man till Länsstyrelsernas uppgifter, finner man lätt att åtskilliga af de betydligaste ändringarna i detta hänseende stå i ett otvetydigt samband med ofvan omtalade noggrannare undersökning af smärre områden. Kungl. Topografiska kåren har fortfarande delgifvit Statistiska Central-Byrån sina nya arealberlxkningar, och Byrån har af desamma begagnat sig dels i Tab. N:o 1, på sätt vid densamma fogade anmärkningar närmare angifva, dels i all deras utförlighet genom införande af sockenvis noggrannt specificerade arealuppgifter i årsredogörelserna för Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt norra delen af Elfsborgs län. Liknande uppgifter är Statistiska Central-Byrån numera i stånd att vid sig yppande tillfälle offentliggöra för Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, samt återstående delen af Elfsborgs län. Den ökning af bortåt 140,000 tunnland, som årets uppgifter i kol. 5 utvisar, är i allo beroende af dessa tillförlitligare siffrors upptagande och kan således med allt skäl betraktas såsom en förbättring mot de förr meddelade. Med större varsamhet torde i allmänhet de i kol. 6 9 följande siffror böra betraktas, hvilka afse egovidden särskildt af trägårdar o. dyl., åker, äng och skog. Hvad beträffar kol. 7,»åker och annan odlad jord» förtjenar det att anmärkas, hurusom årets höjning, omkring 30,000 tunnland, ganska nära sammanfaller med den siffra för»nyodling», som i nedan (under Litt. H) meddelade sammandrag af Hushållnings-Sällskapens uppgifter om jordförbättringar under året finnes anförd. Den ytterst obetydliga tillökning, som angifvits för den naturliga ängens uppgifna areal kan under inga förhållanden föranleda till särskilda undersökningar eller betraktelser, långt mindre när man känner det underordnade värde, som torde böra tillmätas denna siffra, hvilken så ofta beror af mer eller mindre vidsträckt inberäkning af hagmark o. d. Samma anmärkning gäller äfven skogsarealen, hvilken i sjelfva verket ännu är alltför osäkert och sväfvande angifven. Statistiska Central-Byrån torde för öfrigt ifråga om denna punkt få hänvisa till det utförliga försök till utredning, som finnes intaget i dess Sammandrag af Ed. Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes Femårsberättelser 1866 1870, s. 26 o. ff. Uppgifter till kol. 10 17 antal brukare och egare af olika jordvidder saknas fortfarande helt och hållet från Gotlands, Jemtlands och Norrbottens län och då dertill kommer att på grund särskilt af de olika tydningar, för hvilka ofta inom ett och samma län dessa kolumners öfverskrifter äro utsatta, siffrorna för åtskilliga områden flere äro afgjordt osäkra, dels ock från håll af numera rätt gammal dato, vågar Statistiska Central-Byrån åt årets uppgifter i detta hänseende ingalunda tillmäta större giltighet än åt föregående års, och ännu mindre på de nu framträdande skiljaktighcterna bygga någon framställning i ämnet. Kol. 18 27, som angifva den odlade egoviddens användning till olika odlingsföremål, torde deremot vara förtjenta af större uppmärksamhet. Skilnaden mellan dessa kolumners summa och den i kol. 7 meddelade totalarealen af åker och annan odlad jord, är i 1871 års uppgifter så försvinnande liten (ej ens rv %) att den snarast kan sägas tala för deras tillförlitlighet. De tillökningar mot fjolåret, som i de flesta af dessa grupper visa sig: nemligen för höstsäd 11,663 tunnland,. vår-stråsäd 12,806» potatis 3,010»
4 Egoviddens användning. Tab. Litt. A. andra rotfrukter 286 tunnland, gräs och foderväxter till skörd 26,376» motväges endast till ringa del af minskningen på öfriga områden samt stå väl tillsamman med den större företagsamhet och kapitalstyrka, som enligt samstämmande intyg hos den svenske' jordbrukaren allmänneligen Tab. Litt. A. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1871, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter.
Egoviddens användning. Tabb. Litt. B. C. och D. 5 alstrats under inflytande af de närmast föregående årens ovanligt gynnsamma skördeförhållanden, liksom de vinna ytterligare stöd af de uppgifna, ganska be' tydligt ökade utsftdesbeloppen. Tab. Litt. B. Förbrukning af säd och potatis till bränvinsbränning för skördeåret 1871. Tab. Litt. C. Spanmåls in- och utförsel samt in- och utförsels öfverskott i tunnor à 63 kannor. Tab. Litt. D. Resultaten af skördeuppgifterna för åren 1871, 1870.
6 Utsädesbeloppet. (Tab. N:o 1, kol. 28 40). Tab. Litt. E. Med sistnämnda siffror från och med kol. 28 börjas en serie af sifferuppgifter, hvilkas värde måste ställas vida högre än de hittills behandlades. Endast undantagsvis har nemligen ifråga om utsäde, skörd och kreaturstal varit nödigt att fylla befintliga luckor i årsuppgifterna med approximativa beräkningar eller siffror från äldre tider, och äfven de Hushållnings- Sällskap, som eljest i vidsträcktaste mån sökt tillgodogöra sig den lindring, som medgifvits i fråga om uppgifternas insamlande, hafva sökt bringa en ersättning i desto fullständigare data rörande nyssnämnda 3 hufvudpunkter för den jordbruksstatistiska undersökningen. Tillökningen i utsädesbeloppet uppgår till följande ungefärliga belopp: 62,500 tunnor stråsäd af alla slag, 3,500» trindsäd och 30,000» potatis; utgörande resp. 2\, 2>\ och 2 % af föregående årets uppgifter. De gynnsamma skördeförhållanden, som utmärkte åren 1869 och 1870, och den deraf alstrade allmännare välmågan hos den jordbrukande klassen, borde naturligtvis framkalla en rörelse framåt i den rigtning, hvarom de ofvan anförda talen bära vittne. Det torde jemväl böra framhållas att utsädes-ökningen utan undantag träffas för samtliga kulturarter. Tab. Litt. E. Kungl. Statskontorets Sammandrag af
1871 års skörd utföll i allmänhet ej så fördelaktigt som föregående års. Tidiga nattfroster vållade, särskildt för rotfrukterna, betydlig minskning i det belopp, som eljest kunnat påräknas; regn och häftiga stormar gjorde särskildt i vestra Sverige stor skada på den mognande säden. Under sådant förhållande är ej förvånande att de för år 1871 uppgifna skördeqvantiteterna i ett och annat fall, trots det ökade utsädet, utvisa en sänkning ehuruväl skörden i dess helhet, åtminstone hvad stråsäden beträffar, ansetts böra betecknas såsom»god». De absoluta talen (kol. 44 61) visa följande äfvikelser från nästföregående år: Skördens utfall. (Tab. N:o 1, kol. 44 61). Tab. Litt. E. 7 berättelserna om årsväxten i Riket år 1871.
8 Skördens utfall. (Tab. N:o 1, kol. 44 61). Tab. Litt. F. Bohvete Potatis. Andra rotfrukter Lin och hampa; frö Tab. Litt. F. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om väderleken och skörden år 1871.
Skördens utfall (Tab. N.o 1, kol. 44 61). Tab. Litt. F. 9 Lin och hampa; spånadsämne Gräs och andra foderväxter, till grönfoder eller hö omkr. De relativa tal, som från dessa förhållanden kunnat härledas, finnas sammanställda i följande Tab. Litt. A. Jemförda med föregående årets utvisa dessa siffror en Forts. af Tab. Litt. F. Hushållnings-Sällskapens allmänna omdömen om väderleken och skörden år 1871.
10 Kritik af Skördeuppgifterna. Tab. Litt. G. höjning i afkastningen för vår-säden, men minskning för öfriga odlingsarter; i intetdera fallet dock af nämnvärd betydenhet. Naturligtvis har Statistiska Central-Byrån låtit sig angeläget vara att så vidt möjligt underkasta de meddelade uppgifterna en kritisk granskning. Resultaten föreligga i Tab. Litt. D ifråga om hvilken särskildt torde böra anmärkas, att de siffror, som intagits Tab. Litt. G. Relativa antalet underhållna kreatur i jemförelse med folkmängden vid 1871 års slut.
Kritik af Skördeuppgifterna. Tab. Litt. H. 11 i kol. 2 grunda sig på meddelanden från Kungl. Civil- Departementets Bränvinskontrollbyrå (jemför Tab. Litt. B), liksom de i kol. 3 och 7 på uppgifter lemnade af Kungl. General-Tullstyrelsen (jemför Tab. Litt. C). Tab. Litt. H. Jordförbättringar år 1871, enligt Hushållnings-Sällskapens uppgifter.
12 Kritik af Skördeuppgifterna. Boskapsskötseln. Jordförbättringar. För jemförelses skull har den liknande beräkningen för år 1870 jemväl aftryckts, hvaremot det ansetts obehöfligt att ytterligare upprepa siffrorna från längre tid tillbaka, hvilka återfinnas i de förra årens sammandrag. Med undantag allenast för potatis visa 1871 års siffror kol. 8 och 9 högre till föda disponibelt belopp, och detsamma uppgår nu hvad det hittills aldrig i serien af dessa årsredogörelser gjort till mer än 24 tunna stråsäd för hvarje person. Med tillämpning af de beräkningsgrunder, som förut af Statistiska Central-Byrån följts *), skulle årets uppgifter visa sig underlägsna verkliga skördeförhållandet med ett belopp af omkring 1,575,000 tunnor stråsäd och omkring 3,215,000 tunnor potatis; utgörande det förra något mer än 9 %, det senare vid pass 35 % af de uppgifna skördebeloppen. Genom dessa tillägg skulle skördebeloppen komma att höjas till vid pass 19 millioner tunnor stråsäd och 121 millioner tunnor potatis, ut_ görande det förra 7:de, det senare 8 \ kornet af angifna utsädet. Sistnämnda tal för afkastningen förefaller onekligen väl högt med hänsyn till den från flere håll bestämdt uppgifna sämre skörd; men det torde ej böra förbises, att en ganska väsendtlig ökning i utsädesbeloppet och deraf föranledd sänkning i korntalet - måste tänkas såsom berättigad till följd af de säkerligen högst betydande qvantiteter af potatiskultur, som, förlagda till smärre täppor vid backstugorna och torpen, antagligen vid uppgifternas insamlande fullkomligen lemnats utur beräkningen; hvadan om ej åt korntalet, åtminstone åt det beräknade verkliga skördebeloppet torde få tillmätas en viss grad af giltighet. Till jemförelse med dessa beräkningar och omdömen anser sig Statistiska Central-Byrån böra i ofvan meddelade Tab. Litt. E och F fullfölja den i föregående årgångar påbörjade sammanställningen af.de allmänna omdömen om skörden, som dels uttalats i Ed. Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes årsväxtberättelser, ) 2'45 tunnor str&sådt personlig förbrukning samt 2 { million tunnor till utfodring, med afdrag likväl för den hittills ej inberäknade trindsäds-skörden. För potatis: 2^ tunnor för hvarje person (till personlig förbrukning ocl} Utfodring), men med afdrag för produktionen af»andra rotfrukter», dels ock förefunnits i Hushållnings-Sällskapens årsredogörelser. I fråga om Boskapsskötseln förtjenar först och främst anmärkas, att de numeriska uppgifterna angående antalet vinterfödda kreatur numera, med undantag allenast för oxar och getter, höjt sig till samma punkt som före senaste missväxtår. Den i årets redogörelser angifna absoluta tillväxten sedan 1870 har varit 9,644 hästar eller 2'3 % af fjolårets antal; 60,430 nötkreatur» 3'1» 41,192 får» 2 ; 6» 347 getter» 03» 28,508 svin» 80» eller i allt. 140,121 kreatur, eller; 3'1 % af fjolårets antal. Hvarken absolut eller relativt har således ökningen fullt uppgått till förhållandet år 1870. Sådant var ej heller att vänta, då, ehuruväl»fodertillgången. på det hela» allmänneligen bedömts såsom»tillräcklig», höafkornsten (med undantag allenast för Norrland och Gotland) ej skattats högre än såsom medelmåttig och i 12 län till och med derunder. Förbättringen framgår emellertid jemväl af ofvan meddelade Tabell Litt. G, som utvisar kreatursstockens förhållande till folkmängden. Endast för tvenne kreatursslag har ökningen ej egt rum i samma progression som i fråga om folkmängden, hvadan för dem hvardera det relativa talet visar en sänkning, dock endast den minsta möjliga.,..i Tab. Litt. H finnas sammanställda de af Hushållnings-Sällskapen lemnade uppgifter om under året verkställda jordförbättringar. Från ett och annat län vittna siffrorna om arbeten af den omfattning att man kan antaga dem vara ganska fullständiga; men beklagligen råder dock på de flesta håll ännu den gamla ovanan att anse förfrågningarna rörande detta ämne besvarade med ett intetsägande»ringa»,»betydlig», o. d., hvadan ock åt rikssumman ej kan tillmätas synnerligen högt värde, ej ens såsom jemförelseled i en kedja af på enahanda sätt tillkomna årsuppgifter, Antagligen.
Jordförbättringar. 13 skall ock så småningom, när missförhållandet på sätt nu skett år efter år påpekas, uppmärksamheten slutligen fästa sig dervid och framkalla fullständigare och tillförlitligare data. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda Stormägtigste, Allernådigste Eders Kungl. Maj:ts Konung! underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar FR. TH. BERG. Stockholm den 19 Juni 1873. J. Hellstenius.
14 Tab. N:o 1. Öfversigt af 1871 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 15
16 Forts. af Tab. N:o 1. Öfversigt af 1871 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 17
18 Anmärkningar till 1871 års Jordbruksstatistik. Sammandragets Tab. N:o 1. Mlmän anmärkning. Uppgifterna till kol. 2 äro hemtade nr Knngl. Maj:ts Befallningshafvandes Femårsberättelser 1866 1870, hvilka hvad beträffar Städernas mantal blifvit, der sa nödigt varit, förfullständigade ur hittills begagnade källor... I kol. 5 meddelas för Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, samt Elfsborgs län Knngl. Topografiska karens nyaste arealbestämningar. Dess äldre uppgifter nvarstå för Uppsala, Skaraborgs, Örebro och Vestmanlands län. För öfriga län hafva införts föregående årets uppgifter, om hvilkas källor; se dithörande anmärkningar. Stockholms stad. 1870 ars uppgifter hafva måst begagnas. Stockholms län. Koll. 3 27; se föreg. år. Östergötlands län. Koll. 3 27; se föreg. är. Kalmar läns södra del. I koll. 8 och 9 ingå ej några siffror för Aspelands härad. Kol. 6 uppgift ej lemnad. I fråga om koll. 10 17 synes olika beräkningsgrund hafva följts vid uppgifterna från fasta landet och från Oland. Gotlands län. Koll. 4 och 9; se föreg. år; koll. 10 17 uppgift aldrig lemnad. Malmöhus lån. Med undantag allenast för koll. 2 och 5 afse de införda uppgifterna endast landsbygden, enär från städerna ingen uppgift lemnats. Landsbygdssumman har för öfrigt beräkningsvis måst fyllas för icke mindre än 71 socknar; jemf. anmärkningarna till Länsredogörelsen. Hallands län. I koll. 10 17 samt 56 och 59 61 saknas uppgifter från flera socknar. Vermlands län. Koll. 2 27; se föreg. år. Länssumman har i öfrigt endast beräkningsvis kunnat fyllas på sätt anmärkningarna till Länsredogörelsen närmare utvisa. Kopparbergs län. Koll. 3, 4 samt 6 27; se föreg. år (1868). Vestemorrlands län. Koll. 3, 4 samt 6 27; se föreg. år (1867). Jemtlands län. Inga uppgifter insända, hvadan samma uppgifter måst begagnas-, som i 1870 års berättelse. Jemför anmärkningarna dervid. Vesterbottens lån. Kol. 8 ur 1870 års sammandrag. Från och med kol. 10 saknas, alla uppgifter för städerna; i koll. 10 17 dessutom för Degerfors socken; i koll. 10 27 för Bjurholms och Nysätra socknar samt i koll. 12 27 för- Asele lappförsamling. Norrbottens län. Koll. 5 9; se föreg. år. Koll. 10 27 förete dels inga, dels. högst ofullständiga uppgifter, hvadan de måst nr beräkningen uteslutas.