LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Krav på remburs, bank- eller statsgaranti Bankrisker: Restriktiv prövning Företagsrisker: Restriktiv prövning Se vidare avsnitt EKN:S POLICY EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET Kortfristiga affärer: 39 MSEK Medel- och långfristiga affärer: 1359 MSEK Stora politiska utmaningar är med sina drygt 160 miljoner invånare Afrikas folkrikaste land och efter Sydafrika den näst största ekonomin. Förutom en stor arbetskraftspotential har landet tillgång till världens tionde största oljereserv samt stora gas- och mineralfyndigheter. Den ekonomiska tillväxten är hög och bytesbalansen positiv. Regeringen har under de senaste åren sjösatt flera viktiga reformer i syfte att bredda den ekonomiska basen och stärka de offentliga finanserna. Det politiska läget är instabilit, präglat av etniska motsättningar, svaga institutioner och utbredd korruption. Politisk splittring och etniska stridigheter utgör det största hindret för att landet till fullo ska kunna tillvarata sin tillväxtpotential. STYRKOR Stora naturtillgångar Låg statskuld och låg extern upplåning Förbättrad finansiell ställning i banksektorn SVAGHETER Politisk splittring och svaga institutioner Omfattande korruption och osäker regleringsmiljö Bristfällig infrastruktur och otillräcklig elförsörjning LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 1/9
POLITIK Ett politiskt och religiöst tudelat land Det är framför allt två konflikthärdar som har haft en negativ inverkan på det politika klimatet och den ekonomiska utvecklingen. Den ena har sitt ursprung i en etnisk, religiös och geografisk skiljelinje mellan norra och södra. Den andra är kopplad till oljeutvinningen i Nigerdeltat. Därutöver har svaga institutioner, utbredd korruption och ett vacklande folkligt stöd för den politiska makten bidragit till att uthålliga konfliktlösningar uteblivit. En av regeringens största utmaningar är att överbrygga etniska och religiösa motsättningar mellan befolkningen i norra, som i huvudsak är muslimsk och den kristna befolkningen i den södra delen av landet. Södra är mer utvecklat, folkrikt och välbärgat än norra, vilket utgjort en grogrund för de etniska och religiösa motsättningarna. Vid presidentvalet i april 2011 omvaldes den sittande presidenten Goodluck Jonathan med bred majoritet. Valet var mindre ifrågasatt av utomstående bedömare än tidigare val och sågs som ett viktigt steg i landets demokratisträvanden. Trots detta utlöstes en våg av våldsamma upplopp. Sedan civilt styre infördes 1999 har presidentämbetet alternerat mellan personer från norr och söder. Goodluck Jonathan härstammar från södra. När Jonathan omvaldes för en andra mandatperiod ansågs den informella rotationsordningen bruten, vilket väckte protester i norra. Frustration och utbredd fattigdom i norra har gett ökat utrymme för den militanta islamistgruppen Boko Haram, som sedan 2009 utfört en rad sprängattentat mot polis- och regeringsbyggnader. Boko Haram anses ha kopplingar till terroristnätverket al-qaidas nordafrikanska gren. Sekten är västfientlig och har som mål att införa sharia-lagstiftning. Regeringen har trappat upp kampen mot Boko Haram och sänt säkerhetsstyrkor till de norra delstaterna för att återvinna kontrollen i dessa regioner. Den lokala befolkningen kläms mellan säkerhetsstyrkornas jakt på medlemmar i Boko Haram och terrorattacker av samma grupp riktade mot regeringen. Den stora utmaningen för regeringen är att skapa politisk enighet kring reformagendan. Stödet för den sittande presidenten och att regeringen visat tecken på reformvilja talar för att det politiska läget i sakta kommer att stabiliseras. Vägen mot en politisk enighet kommer sannolikt att kantas av motgångar. Men det folkliga stödet för att fortsätta på den nu inslagna politiska vägen är större än stödet för terrorverksamheten i norr, vilket borgar för att regeringens politik på sikt kommer att bringa politisk stabilitet. Oljetillgångarna genererar både stora intäkter och våldsamma uppror Oljeintäkterna har till stor del endast kommit den ekonomiska eliten till del och i liten utsträckning förbättrat de ekonomiska villkoren för befolkningen i stort. Frustrationen hos lokalbefolkningen i Nigerdeltat har fångats upp av lokala rebellgrupper och under flera år hämmades oljeproduktionen i Nigerdeltat av återkommande attentat. Oljeinstallationer anfölls, rörledningar sprängdes och utländska oljearbetare kidnappades. Den mest framträdande rebellgruppen var Rörelsen för frigörelse av Nigerdeltat (MEND). De väpnade LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 2/9
aktionerna innebar allvarliga produktionsstörningar för oljeindustrin och stora inkomstbortfall för staten. Under 2009 utlyste den dåvarande regeringen en amnesti för rebellerna i Nigerdeltat mot att de lämnade in sina vapen. Sedan dess råder vapenvila som dock sporadiskt brutits av sabotage mot oljeanläggningar. Regeringen har redan tagit viktiga steg mot att förbättra säkerhetsläget i Nigerdeltat. En ökad oljeutvinning och inflödet av oljepengar till statskassan skapar förutsättningar för regeringen att påskynda och intensifiera reformeringen av ekonomin. Samtidigt är en expansion av oljesektorn beroende av att säkerhetsläget kan garanteras. I takt med att oljeintäkterna kommer en större andel av befolkningen till del väntas också motståndet mot oljeutvinningen att avta och attentaten mot oljeindustrin att minska. EKONOMI Ekonomisk-politisk åtstramning s ekonomi karaktäriseras av hög tillväxt, hög inflation och höga räntor. Den globala konjunkturavmattningen under 2008 och 2009 fick begränsad effekt på landets ekonomi. BNP växte något långsammare 2008 men tog åter fart det efterföljande året. Enligt IMF:s senaste prognos väntas tillväxten uppgå till drygt sju procent 2012. På medellång sikt väntas BNP växa något under sju procent årligen. Inflationstrycket, mätt både i termer av konsumentpriser och rensat för livsmedelspriser, har stadigvarande varit högt och något högre än genomsnittet för regionen. Inflationen uppgick till drygt tio procent 2011. Inflationstakten bedöms ligga kvar på samma nivå även under de kommande åren men avta på medellång sikt. TILLVÄXT OCH INFLATION (I %) Tillväxtutsikterna är goda och inflationstakten väntas avta under de kommande åren. (Källa: IMF, prognos från 2012) Som ett led i regeringens övergripande mål att förstärka de offentliga finanserna har finanspolitiken lagts om i åtstramande riktning. Förstärkningen av statsbudgeten sker i huvudsak på utgiftssidan. Målet är att minska löpande statliga utgifter, som till närmare 50 LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 3/9
procent går till de statsanställdas löner, i syfte att öka utrymmet för angelägna statliga infrastrukturinvesteringar. De offentliga finanserna uppvisade ett marginellt underskott förra året men väntas i år vara i balans. Statsskulden har stabiliserats kring drygt 15 procent av BNP. OFFENTLIGA FINANSER (I % AV BNP) Statskulden har efter skuldnedskrivningar stabiliserats och den offentliga budgeten är i balans. (Källa: IMF, prognos från 2012) Avvägningen i penningpolitiken styrs av behovet av att dämpa inflationstrycket och samtidigt upprätthålla stabil växelkurs. Centralbanken har tidigare valt att prioritera stabil växelkurs och att förhindra att högre utlåningsräntor leder till en ökad andel dåliga lån i banksektorn. Penningpolitiken har successivt blivit stramare och stramades åt ytterligare i mitten av 2012 genom en höjning av kapitaltäckningskravet. En åtgärd som ledde till stigande utlåningsräntor och vidgade räntemarginaler. Centralbankens styrränta uppgår till tolv procent medan den genomsnittliga utlåningsräntan är närmare 20 procent. En åtstramning i penningpolitiken har hitintills haft begränsad effekt på inflationen, vilket tyder på att den relativt stora informella sektorn bidrar till att försvaga transmissionsmekanismen. Trots en snabb tillväxt är arbetslösheten hög. Med en befolkningsökning på drygt tre procent krävs ökade insatser för att främja expansionen i den icke-oljerelaterade sektorn för att på sikt minska andelen arbetslösa och möjliggöra förbättrade försörjningsmöjligheter. Ökad styrning av oljeintäkterna Statsbudgeten är helt beroende av de inkomster som oljeproduktionen inbringar. Närmare 80 procent av statens inkomster kommer från oljeproduktionen. Statistik över oljeproduktion och oljeintäkter brister i transparens och en ansenlig del av oljeintäkterna bedöms hamna i orätta händer genom bland annat smuggling till kringliggande länder. Statens styrning och fördelning av oljeintäkterna är av avgörande betydelse för att oljerikedomarna i framtiden ska kunna komma hela ekonomin till del. I syfte att göra landet mindre sårbart för svängningar i oljepriset inrättades 2005 en buffertfond, Excess Crude Account (ECA). I fonden placerades överskottet från oljeintäkterna, men något tydligt regelverk för hur fonden fick utnyttjas saknades. Fram till 2009 byggdes fonden successivt LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 4/9
upp i takt med att oljepriset steg men var i stort sett tömd i mitten av 2010 efter att den täckt stora underskott i den offentliga budgeten. Regeringen beslöt samma år att ersätta ECA med en ny fond, Sovereign Wealth Fund, som i större utsträckning än sin föregångare ska regleras med principer om hur uttag ur fonden får göras. Implementeringen av fonden har dock skjutits på framtiden och fonden förväntas vara operativ först 2013. Reformeringen av ekonomin har påbörjats Som ett led i regeringens reformambitioner avskaffades bensinsubventionen i början av 2012, vilket innebar att bensinpriset mer än fördubblades, om än från en låg nivå. Beslutet att ta bort subventionen ledde till strejker och demonstrationer och som en eftergift valde regeringen att backa från förslaget. Subventionen blev kvar men subventionsgraden minskade och höjningen av bensinpriset stannade vid 40 %. På sikt avser dock regeringen att slopa subventionen helt. För att skapa folkligt stöd för borttagandet av subventionen har regeringen aviserat att avsätta motsvarande summa i statsbudgeten, som 2012 väntas uppgå till drygt tre procent av BNP, till angelägna offentliga investeringar. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra elförsörjningen. Elnätet har byggts ut och elavbrotten har minskat. Bristande elförsörjning utgör dock alltjämt ett av de största hindren för en fortsatt expansion i den icke oljerelaterade delen i ekonomin. Regeringen har också drivit igenom att prissättningen på el ska vara mer kostnadsåterspeglande och därigenom göra elförbrukningen mer kostnadseffektiv. Sammantaget är s tillväxtutsikter för de kommande åren goda. har tagit steg i rätt riktning och reformeringen av ekonomin har påbörjats. Mycket kvarstår dock att göra. I kraft av en ökad politisk enighet och minskade etniska motsättningar förutses regeringen kunna påskynda och intensifiera reformarbetet under de kommande åren. Mycket kraft kommer att krävas för att stärka de offentliga institutionerna och begränsa den omfattande korruptionen. BETALNINGSBALANS OCH SKULDFRÅGOR Överskott i bytesbalansen och låg offentlig skuld Stigande oljeproduktion och därmed ökade oljeintäkter har bidragit till att skapa överskott i bytesbalansen och har stärkt valutareserven. Oljesektorn står för närmare 80 procent av den totala exporten och ekonomin är därmed sårbar för svängningar i världsmarknadspriset och i produktionskapaciteten. De kommande åren väntas ökade offentliga investeringar och en växande medelklass stimulera importen medan exporttillväxten väntas plana ut. Valutareserven har stärkts i takt med ökade intäkter från oljeindustrin. Även minskade bensinsubventioner och stramare penningpolitik har bidragit till att stärka valutareserven. Under de senaste åren har valutareserven motsvarat omkring fyra månaders import. Sammantaget bedöms utrikeshandeln generera ett fortsatt överskott i bytesbalansen och valutareserven ligga kvar på nuvarande nivå. En fortsatt hög ökningstakt av utländska direktinvesteringar, trots en komplicerad affärsmiljö, vittnar om s förmåga att attrahera utländska investerare. Under de senaste tio åren har utländska investeringar mer än femdubblats. Det är framför allt oljeindustrin som dragit till LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 5/9
sig investeringar från omvärlden och främst från USA, Storbritannien och i ökad omfattning Kina. s utlandsskuld är mycket låg och närmare 85 procent av offentlig skuld är i inhemsk valuta. I slutet av 2004 uppgick utlandsskulden till drygt 90 procent av exporten och en stor andel av skulden utgjorde avgifter för inställda betalningar. År 2005 och 2006 skrevs bilaterala skulder till medlemmar i Parisklubben ned. Den totala offentliga skulden uppgick till drygt 18 procent av BNP år 2011. VALUTAPOLITIK Svag depreciering av valutan Centralbanken har både en stabil växelkurs och prisstabilitet som mål för penningpolitiken. har flytande växelkurs men Centralbanken intervenerar på valutamarknaden för att upprätthålla växelkursstabilitet. Den nigerianska valutan, Naira, har varit förhållandevis stabil under 2012. Tidigare prioriterades växelkursstabilitet men inflationsbekämpningen har kommit allt mer i förgrunden. Centralbanken väntas i större utsträckning än tidigare tillåta tillfälliga växelkursförsvagningar och på några års sikt väntas växelkursen ha deprecierats med fem till tio procent. FINANSSEKTORN Ökad stabilitet i banksektorn År 2009 var s banksystem nära kollaps och landet stod inför en systemkris. Centralbanken genomförde en genomgripande översyn av banksektorn och förklarade tio banker insolventa eller underkapitaliserade. En bankakut inrättades, The Asset Management Company of (AMCON), med uppgift att köpa upp dåliga lån från de mest utsatta bankerna. Tillsynen av banksektorn har stärkts och regelverket styrts upp. För att möta höjda kapitaltäckningskrav har flera banker slagits samman. AMCON bedöms kunna sälja de tre banker de övertog 2009 under de kommande åren och förväntas fullt ut kunna återvinna avsatta medel för bankinterventionen inom loppet av de närmaste 10 åren. Generellt har översynen gett positivt resultat. Hos de banker som klarade översynen och hos de nybildade bankerna har andelen dåliga lån i relation till total utlåning minskat. Som genomsnitt uppgår andelen dåliga lån som andel av total utlåning till under fem procent. Kapitaltäckningsgraden har ökat och ligger på tillfredställande nivåer. Utlåningen till privat sektor har avtagit till följd av höga utlåningsräntor och en ökad försiktiget hos bankerna. AFFÄRSMILJÖ Svår operationell miljö Den operationella miljön är komplicerad. Redovisningsstandarden har brister men bedöms hålla en tillräckligt god nivå för att fungera som utgångspunkt för kreditriskbedömning. Det juridiska systemet är en blandning av brittisk lag, lokala seder och islamisk lag. Effektiviteten i systemet är låg med omfattande byråkrati, långa processer och hög korruption. I Världsbankens Doing Business Index hamnar relativt långt ner på rankinglistan, plats LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 6/9
131 av 183 länder. Satt i relation till andra afrikanska länder söder om Sahara hamnar på den övre halvan av listan. EKN:s restriktivitet baserar sig på de brister som finns vad gäller transparens i företag och företagsmiljön. Det är därför särskilt viktigt att beakta den operationella miljöns påverkan i företaget och dess förutsättningar att agera på marknaden. Tillgång till kompletta och reviderade bokslut ses som ett bra verktyg för att få insyn i företaget. EKN: S ÅTAGANDEN EKN:s engagemang i uppgår till drygt 1,6 miljarder kronor, varav en mindre andel utgör offerter. EKN:s engagemang är relativt spritt till flera sektorer. Den största delen av engagemanget ligger i telekomsektorn men EKN har även utestående garantier inom gruvsektorn. Bankrisker förekommer i begränsad omfattning i form av garanter, i händelse av fordringsförluster eller under rembursgarantin. EKN: S ENGAGEMANG (I MSEK) EKN:s engagemang i har ökat kraftigt under de senaste åren. (Källa: EKN, för 2012 ingår siffror fram till okt) BETALNINGSERFARENHET EKN har lång erfarenhet av garantigivning till företag, banker och staten i. Under långa perioder har dock landet varit stängt till följd av det politiska läget. Efter att fått skuldnedskrivningar av Parisklubbens medlemmar 2005 och 2006 har EKN:s engagemang ökat betydligt. EKN: S POLICY EKN har placerat i landriskklass 5 för både korta och långa garantier. För köpare som är offentliga, exempelvis statliga energi- och transportbolag eller linjeministerier, kräver EKN att det ska finnas en statsgaranti från finansministeriet. LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 7/9
För affärer med privata banker föredras ett antal banker som EKN har god erfarenhet av, i annat fall gör EKN en restriktiv prövning. För privata företag innebär EKN: s policy att en restriktiv prövning görs, med särskilt vikt lagd på att kompletta och reviderade bokslut finns. OFFICIELLA LANDDATA OCH KREDITBETYG OFFICIELLA LANDDATA Yta: 923 768 km² (1,7 ggr Sverige) Folkmängd: 162,7 miljoner (2011) Folkökning: 2,5 % (2010) BNP: 193,7 mrd USD 2010 (Sverige 458 mrd USD 2010) BNP/capita: 1 670 USD 2011 (Sverige 58 228 USD 2010) KREDITBETYG LANDRISK STATSRISK Moody s: Ba1 Ba3/Stable S&P: BB- BB-/Stable Fitch: BB- BB-/Stable LANDANALYTIKER För mer information kontakta: Stefan Karlsson EKN:s Chefsanalytiker Telefon: 08-788 00 02 e-post: stefan.karlsson@ekn.se ANSVARSBEGRÄNSNING Landanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för EKN relevant information vid tiden för publicering. Ansvaret för hur informationen används eller tolkas vilar helt på användaren och EKN kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada. LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 8/9
EKN:S SYN PÅ VÄRLDEN Landrisklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER EKN är en myndighet med uppgift att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsammans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering. Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrenskraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer. Exportkreditnämnden Kungsgatan 36, Box 3064, 10361 Stockholm Tel 08-7880000 www.ekn.se e-post info@ekn.se LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 9/9