Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad vi gör och hur vi lever idag. Pär Holmgren Pär berättade om vart vädret är på väg. Det som är viktigt att tänka på är att klimatet helt klart är ett globalt problem. Vi i den rika delen av världen har byggt upp en levnadsstandard som bygger på ett stort förbrukande av energi och i och med det spär vi på växthuseffekten allt mer. De som drabbas är de som bor i de allra fattigaste länderna, där klimatets påverkan ofta blir som störst. Att tänka själviskt kan vara att vi i Sverige kan få det lite lagom varmt och skönt men för de allra flesta innebär en liten temperaturhöjning katastrofer, med mer extrem nederbörd, höjda temperaturer osv. Också de svåra ovädren kommer att bli fler och värre. För många är det vattenbristen som är det största problemet, ofta i kombination med en stor befolkningsökning. Stora jobbiga problem är lätta att strunta i och resonera som att det där tar naturen hand om, klimatförändringarna är säkert naturliga, eller någon annan får lösa problemen. Eller Vi får väl vänta och se. För att minska problemen måste vi göra så mycket som möjligt redan nu. De naturliga variationerna finns t ex Pär Holmgren, meteorolog från SVT, pratade om klimatförändringar har vi haft istider här på jorden. De styrs av astronomiska faktorer och växlar mellan varmare perioder, som vi lever i nu. Men det som händer just nu går så väldigt mycket snabbare än den naturliga förändringen och eftersom vi är medvetna om det, kan vi också göra något åt det. När vi har en istid på jorden är klimatet ungefär 5-10 grader kallare. Naturliga variationer kan bero på ändrad solstrålning eller uteblivna jordbävningar etc. Samtidigt påverkar också ekonomisk tillväxt och annat, därför är det väldigt svårt att förutsäga hur stora förändringarna blir i framtiden, vilka scenarier som är mest troliga Det är dock de sista årtiondena under 1900-talet då det har skett större förändringar än vad som kan anses naturligt. Förändringshastigheten är betydligt snabbare jämfört med 1000 år tidigare. Den stora boven här, är koldioxiden, en gas som sprider sig väldigt snabbt. Man kan se bakåt genom att borra sig ner i gammal is. Då framgår att det varit toppar under värmeperioder och dalar när det varit kallare, men att den sista tiden visar en koldioxidkurva som nästan pekar rakt uppåt. Man har jämfört mer än 400 000 år bakåt i tiden. I bästa fall landar vi på en nivå dubbelt så hög som för några hundra tusen år sedan. I värsta fall, betydligt högre. 1
Även andra planeter har växthuseffekt ju varmare desto större. Vattenånga står för ca 60 % av den naturliga växthuseffekten, vilken ökar ju varmare det blir. När temperaturen höjs ökar avdunstningen, vilket gör att atmosfären kan bära mer vattenånga. När processen satts igång, fortsätter den på egen hand. Detta och andra processer sätts igång av oss människor och fortsätter sedan utan att vi kan göra så mycket år dem. Koldioxid Har ökat med 35 % sedan industrialismen. Uppkommer vid förbränning av olja och kol Kolkraftverk och transporter gör utsläppen värre Finns kvar 100-200 år Metan Ökat med 150 % Skapas vid risodlingar, soptippar, på tundran, av boskap Är 23 gånger effektivare som växthusgas än koldioxid Finns kvar i atmosfären 10 år, bryts ner till koldioxid. Det mest allvarliga är temperaturhöjningarna, man har mätt drygt 100 år bakåt och det är de senaste 10 åren som ligger på Topplistan över storleken på höjningarna. Det är med stor sannolikhet också så det kommer att fortsätta, för många år framöver. Ett tillförlitligt sätt att se, är på glaciärerna. I Sverige finns det chans att glaciärerna faktiskt växer till i början av klimatförändringen. Men på bilder av glaciärer i Jacamba Valley i Peru, syns mycket stoa förändringar på bara 20 år, då nästan hela glaciärerna smält bort. Också bilder på Kilimanjaro visar att glaciärerna snabbt smälter. Delar av Alaska har blivit 6-7 grader varmare på vintrarna. På öar i Stilla Havet finns exempel där man inte kommer att kunna bo och leva om bara några år och människor måste evakueras eftersom landet dränks. Här i Sverige kan vi se på mätningar av genomsnittligt antal dagar med snötäcke, vilket är ett bra värde. Här i Götaland har en genomsnittlig vinter minskat med drygt en månad på bara 30-40 år, då antalet dagar med snö är betydligt färre. På simulerade kartor över svenska kalfjällen syns också tydligt hur skillnaden är efter 3-4 graders uppvärmning här i Norden. För att det ska bli kallt, behöver snö ligga på marken, vilket inte kan ske om det inte är tillräckligt kallt. Och för att det ska ske måste vi t ex få in högtryck från öst. Som det nu är kommer istället nästan ständiga lågtryck från väst. Vi får över lag fler västvindar. På öar som Gotland märker man detta genom att det aldrig blir riktigt kallt förrän isen lagt sig runt ön, vilket alltså kan liknas med Skandinavien som helhet. Det finns också exempel på allt mer extrem väderlek här i Europa och i USA, med orkaner, värmeböljor, översvämningar etc. Den allra värsta orkansäsongen har varit i år. Här i Sverige har vi haft flera svåra översvämningar, som till viss del beror på ett förändrat klimat. Vid en simulering in i framtiden, blir det betydligt varmare över Sverige, Finland Ryssland men framförallt över Spanien, Frankrike, Portugal, Italien och Mellaneuropa. Det kan ge maxtemperatur på 55 grader och utebliven nederbörd en normal sommarmånad. Det gör att stora delar av Afrika, Australien, Sydamerika, Asien osv., blir obeboeliga. Konsekvenserna av att alla miljarder människor i dessa delar av världen måste flytta, är ödesdigra Samtidigt 2
kommer det att hända saker som gör att utvecklingen inte blir riktigt så dramatisk t ex tekniska innovationer. Hur kan vi då skydda och anpassa oss till klimatförändringarna? Och hur kan vi minska dem? 1. genom att bygga kolsänkor, där man planterar stora skogar och pumpar ner koldioxiden i gruvor och liknande. 2. spara energi 3. ny teknik Detta kostar dock en del t ex genom att bensinen höjs i pris vilket förstås kräver uppoffringar. Samtidigt finns också andra energikällor som gör stora skillnader, t ex utnyttjande av vind och sol. För att spara energi finns också flera saker man kan göra, t ex att köpa närproducerade varor, Bra Miljövalmärkt el, att ändra sina resvanor m.m. Vi lever inte bara på jorden vi är en del av den! svt.se/klimat Christian Runeby undrade: - finns tillräcklig forskning? Svar: det svåra är kunskaperna om regionala förändringar, det är lättare att se globala skillnader. Framförallt lågtrycksbanorna kan ändras, vilket redan verkar ha skett. Dock är detta mycket osäkert, liksom om vi kommer att drabbas av flera svåra stormar och liknande. Helena Andersson Helena berättade om vad kommunen gör och vad vi ytterligare kan göra här på lokal nivå. Att få Gotland till ett hållbart samhälle handlar mycket om att ta tag i energifrågor och liknande. Här på Gotland har vi en relativ hög energianvändning. Kommunfullmäktige har bestämt att vi ska bli ett hållbart samhälle år 2025. Vi ska också vara en nollutsläppszon och vårt beroende av fossila bränslen ska minska. Vi måste därmed gå över till förnyelsebara energikällor i högre grad. Bara 11 procent av öns totala energianvändning var förnyelsebar 2003. Samtidigt kom 20 procent av elanvändningen från förnyelsebara källor, tack vare vindkraften. Exempel på förnyelsebar energi på Gotland är vindkraft, fjärrvärme, ökande användning av träpellets (importerat från norra Sverige) och början på produktion av biogas. Detta kan öka väsentligt. Idag finns en anläggning för biogas vid Lövsta lantbruksskola. Något som är positivt är att koldioxidutsläppen totalt har minskat, framförallt genom minskat oljeberoende och ökad andel fjärrvärmeanvändning. Biobränslets andel av fjärrvärmen har ökat de senaste åren. Av avfallen har också deponirestena minskat betydligt och återvinningen ökat. Helena Andersson, Ekogruppen vid Gotlands kommun. Det som är svårare att ändra på är transporterna. I kommunen finns få rapsbilar och få tankställen. Men positivt är att det nyligen startats tillverkning av rapsbränsle på ön. 3
Kommunen har sökt stöd för att några lantbruksföretag ska kunna utveckla produktion av biogas som ska kunna säljas som drivmedel. Som exempel på en mer miljövänlig turistanläggning, är Toftagårdens hotell, där man bytt ut sin oljeuppvärmning mot solvärme och pelletsuppvärmning. Andelen importerad energi har minskat något de senaste åren. Vindkraften har inte ökat så mycket som man trodde för tio år sedan. Vindkraften har en stor roll i att förbättra möjligheterna för mer Gotlandsproducerad el, men vi kan också använda solenergi betydligt mer, liksom biobränsle. Den återvunna energin beräknas öka något. Cementa har redan nu börjat med att gå ifrån kolanvändning, till att istället investera i biobränsle. Det viktigaste är att alla måste vilja och hjälpas åt. Den största svårigheten är faktiskt att energin tyvärr är för billig, men det måste också finnas en tro på att detta går förändra. Ulf Gardelius Ulf, som är trafiklärare, berättade om sparsam körning. Sparsam körning ingår numer i körkortsutbildningarna, inskrivet i kursplanen. Man ska t ex fundera om man verkligen behöver ta bilen vid alla sammanhang etc. Vad kan man då göra om man redan har körkort? Samåka i högra grad Gå och cykla Utnyttja lokaltrafiken Men om man ändå kör? Några tips som sparar 10-15 procents bränsle: Växla upp från ettans växel snabbt. Hoppa gärna över växlar gå direkt från tvåan till fyran, trean till femman. Detta kräver dock att farten ökas bestämt, ca 3000 varm/minut innan växling Använd högsta växeln så snart som möjligt. Motorbromsa genom att släppa gasen i god tid före svängar (inte genom att lägga i en lägre växel) Dessa tips finns med i dagens körhäften. Fler tips: Kör med framförhållning, undvik stopp Kör med jämnt gaspådrag, håll hastighetsgränserna Skippa tomgångskörning, använd motorvärmare (ger effekt redan från 10 plusgrader utomhus) Ta bort takboxen eller takräcket Serva bilen, kontrollera lufttrycken i däcken. Detta kan göra 3-5 procents skillnad. Hellre något för högt tryck, än för lågt Korta resor är dyra resor, både för dig och för miljön. (50 procent av alla resor i Sverige med bil, är kortare än fem km!) Tillsammans kan vi göra mycket! 4
Fråga: hur mycket gör en bil av med under tomgångskörning? Svar: vid tomgångskörning förbränns inte bränslet, vilket gör att mer skit åker ut i naturen. Dessutom används inte bränslet, vilket innebär att energi helt enkelt går åt i onödan. Roland Tofftén Energirådgivning finns i alla kommuner för människor och företag. Roland tipsade om att alla bör hålla koll på sin elförbrukning. Läs av mätaren regelbundet, kontrollera mot fakturan etc. Några olika uppvärmningsvarianter gicks igenom, däribland Solvärme, som fungerar bra som komplement, inte kräver någon större arbetsinsats osv. Det ger dock ojämn värmeförsörjning. Pellets, som har lägre driftskostnad än olja och el, kräver, mindre arbetsinsats jämfört med ved, är ett förnybart bränsle, ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen etc. Nackdelen är lagringsutrymmet som krävs. Fjärrvärme som ofta har ett lägre pris än olja/el, kräver litet utrymme, ingen arbetsinsats, minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen och ofta använder förnybart bränsle. Däremot har man ingen möjlighet att välja leverantör. Värmepump, där driftskostnaden är lägre än olja och el, arbetsinsatsen liten och där inget underhåll i form av sotning/aska krävs. De ger inga utsläpp, men kräver å andra sidan näst intill expertkunskap vid driftsstörningar, har höga investeringskostnader och kräver el för att fungera. Sammanlagt installerades 60 000 värmepumpar i Sverige 2004. Ved, som har låg bränslekostnad om man har egen ved, är ett förnybart bränsle, och som i form av vedkamin kan vara ett bra komplement till direktverkande el. men felaktig förbränning kan ge ökade utsläpp och systemet kräver en hög arbetsinsats. Elvärme, som har låg investeringskostnad, låg arbetsinsats och inte ger några lokala utsläpp, men som är dyrt att konvertera till vattenburet system vid direktverkande el, har ett osäkert pris i framtiden etc. Olja, enkelt att konvertera tack vare vattenburet system, låg arbetsinsats, men som är ett fossilt bränsle, ger miljöskadliga utsläpp, är dyrt etc. För solvärme ges nu bidrag som söks hos länsstyrelsen, för permanentbostäder och bostadsanknutna lokaler. Även skattereduktion för nya fönster finns, gäller en- och tvåfamiljshus och bostadsrätter. Man kan också ansöka om skattereduktion för installation av biobränsleanläggning, vilket gäller för nya småhus. Från årsskiftet införs ett nytt konverteringsbidrag som omfattar 1 miljard. Syftet är att få fler att konvertera till andra energiformer. Formerna för bidraget är dock ännu inte klara. Gotland.se/energi Energirådgivaren vid Gotlands kommun, Roland Tofftén. 5