KALLELSE Nr 7:2009 Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-11-11 Dnr. MDH 2009/1004 Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden Datum och tid: Plats: Onsdagen den 18 november, kl. 09.15 ca 12.30 Konferensrum U2-158, Mälardalens högskola, Västerås (http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/kartor) OBS! Gemensamt informellt nämndmöte på eftermiddagen 13.30-16.00 i sal Gamma (Entréplan i Rosenhill), efter en gemensam lunch. Tema Ny nämndorganisation. Ledamöter: Carl Anders Säfström Ulla Hillerdal Margareta Sandström Kjellin Jarmo Lainio Magdalena Rangne Vakant Hanna Johansson Jenny Tselikis Gunilla Engvall Margareta Forsberg Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Doktorandrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Fackliga företrädare: Marie Öhman SACO Övriga: Niclas Månsson Utbildningsstrateg Tjänstemän: Hans Berggren Chef för Utbildnings- och forskningssektionen Förhinder anmäls till Hans Berggren, telefon 021-1031 03, e-post hans.berggren@mdh.se eller Johan Grundberg 021-10 14 34; e-post johan.grundberg@mdh.se Sidan 1 av 93 1 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 7:2009 nämnden Sammanträdesdatum: 2009-11-18 MDH 2009/1004 Ärende Typ Bilaga Sidan 2 av 93 2 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 7:2009 nämnden Sammanträdesdatum: 2009-11-18 MDH 2009/1004 Ärende Typ Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Godkännande av föregående protokoll 5. Delegationsbeslut 5.1-2 6. Uppföljning av tillsättningen av tvärgrupperna (föredras av ordföranden) 7. Fastställande av utbildningsplaner för lärarprogrammet (föredras av ordföranden) 7.1-2 8. Ansökan om rätt att bedriva forskarutbildning inom området utbildningsvetenskap (föredras av ordföranden) 9. Nominering av kandidater till Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommité (föredras av ordföranden) 10. Utse UVENs representant för beredning av utbudet av högskolegemensamma kurser på forskarnivå (föredras av ordföranden) 8.1-2 9.1 10.1 11. Statistik om lärarutbildningen (föredras av Hans Berggren) 12 Inkomna handlingar Tillägg till uppdragsbeskrivningen till tvärgrupperna (Anders Garpelin) (föredras av ordförandenn ) 12.1-2 13 Anmälningar Information om MDHs verksamhetsplan 2010-2013 13.1 Motion angående lärarprogrammet 210 hp med inriktning Lek, lärande och utveckling 13.2 Ett ärende har inletts att ta fram riktlinjer för att klassa om kursers utbildningsområde. Frågan kommer upp på nämndens bord för synpunkter innan rektor fattar beslut om riktlinjerna. Sidan 3 av 93 3 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 7:2009 nämnden Sammanträdesdatum: 2009-11-18 MDH 2009/1004 Ärende Typ Bilaga 14 Rapporter från nämndens utskott och arbetsgrupper - Utbildningsrådet - Forskningsutskottet - Lärarförslagsnämnden - Rapport från RUC - Rapport från Biblioteksrådet Rapport från studentkåren (föredras av studeranderepresentant) Rapport från doktorandrådet (föredras av studeranderepresentant) 15 Rapport från Nätverksmöte om IT i Lärarutbildningen, från Göteborg den 11 november (Föredragande Herbert Söderling) 16 Rapport från dekanus 17 Övriga frågor 18 Mötet avslutande Sidan 4 av 93 4 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 1 Mötets öppnande Dnr MDH 2009/1004 Förslag till beslut Ordförande, Carl-Anders Säfström förklarar mötet öppnat Underlag Kallelse och föredragningslista Ärende 2 Val av justeringsperson Dnr MDH 2009/1004 Förslag till beslut Nämnden beslutar att uppdra åt Jarmo Lainio att jämte ordföranden justera protokollet Sign: Sidan 5 av 93 5 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 3 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Dnr MDH 2009/1004 Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan. Ärendets beredning Föredragningslistan har behandlats i UVETTE 2009-11-05. Underlag Ordförandes förslag till föredragningslista 2009-11-18 bilagd kallelsen Ärende 4 Godkännande av föregående protokoll Dnr MDH 2009/969 Förslag till beslut Rättelse i bilaga 6.1, sid.2, i kallelsen till UVEN 6:2009 görs enligt följande För inriktningen förskola skall också Förskoledidaktik anges med de ämnen som står inom parantes efter ämnesteori och ämnesdidaktik (Ma, NT, Sv, SvA, Förskoledidaktik) För inriktningen Förskoleklass, år 1-3 skall Förskoledidaktik infogas inom parantes efter ämnesteori och ämnesdidaktik (...) Nämnden beslutar att godkänna protokollet och att lägga det till handlingarna. Protokollet är justerat av ordförande och Ulla Hillerdal som utsågs till justeringsman vid nämndmötet 6:2009. Underlag Föregående protokoll MHD 2009/969 2009-10-13 som finns på MDHs webbplats http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/uven/protokoll Sign: Sidan 6 av 93 6 (18)
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 5 Delegationsbeslut Dekanerna har gemensamt fattat beslut om Inställande av kurstillfälle VT10 för INO002 Creativity and Innovation Management. Dnr MDH 2.1.1-517/09 Ändring av ort och rekryteringsmål för specialistsjuksköterskeutbildningen VT11. Dnr MDH 2.1.2-764/09 Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilagor 5.1 och 5.2, beslutsprotokoll Sign: Sidan 7 av 93 7 (18)
Sidan 8 av 93 Bilaga 5.1
Sidan 9 av 93 Bilaga 5.2
Tom sida Sidan 10 av 93
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 6 Tvärgrupper för framskrivande av förslag till ansökan om examensrättigheter inom lärarutbildningarna Dnr MDH 2.1.4-574/09 Nämnden beslutade vid sitt föregående möte 2009-10-13 föreslå att Akademierna under UKKs ledning bildar fem tvärgrupper inför det fortsatta arbetet med utvecklingen av den nya lärarutbildningen. Nämnden önskade att tvärgrupperna skulle vara bemannade till nämndens möte i november och att en representant för varje tvärgrupp skulle bjudas in till detta möte för att diskutera samordningen av det fortsatta arbetet mellan akademierna och nämnden. Förslag till beslut Nämnden beslutar avvakta tillsättandet av tvärgrupper och att bjuda in en representant för varje tvärgrupp till decembermötet, torsdag den 17 december, för att diskutera uppdraget och samordningen av det fortsatta arbetet mellan akademierna och nämnden. Ärendets beredning Arbetet med att formera tvärgrupper pågår på UKK men akademichefen har låtit meddela att man inte kommer att vara klar till nämndens möte i november. Sign: Sidan 11 av 93 8 (18)
Tom sida Sidan 12 av 93
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 7 Fastställande av utbildningsplaner för lärarutbildningen Dnr MDH 2009/1004 Utbildningsplanerna har reviderats utifrån de nya riktlinjer för utbildningsplaner som beslutats vid MDH. Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik samt den utbildningsvetenskapliga nämnden har fastställt nya regler för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå vilka gäller från och med 1 juli 2009 (Dnr MDH 1.1.4-542/09). Till reglerna finns även anvisningar knutna (Dnr MDH 1.1.4-542/09) vilka kompletterar reglerna och är tänkta att utgöra stöd i arbetet med utbildningsplaner. Utbildningsprogrammens värdakademier har med utgångspunkt i de nya reglerna och anvisningarna haft att ta fram förslag till nya utbildningsplaner för program som ges efter 2010-07-01. Förslag till beslut nämnden beslutar att fastställa utbildningsplaner för Lärarprogrammet USE20 i enlighet med bilaga 7.1 och för Master i Didaktik (GSL01) bilaga 7.2 att uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen att utöver beslutsdatum komplettera fastställda utbildningsplaner med diarienummer samt justerad översättning av examensbenämning i enlighet med Högskoleverkets föreskrifter (gulmarkerade avsnitt). Ärendets beredning Utbildningsplanerna har tagits fram av resp. värdakademi. Ärendet har handlagts av Gunnel Eriksson, Utbildnings- och forskningssektionen, i samråd med utbildningsledare på UKK. Förslagen har granskats av handläggare på UFO som i vissa fall lämnat synpunkter till akademin. Akademins förslag har slutberetts i Uvette tillsammans med utbildningsledaren på UKK. Underlag Bilaga 7.1 Utbildningsplaner för lärarutbildningarna USE20 Bilaga 7.2 Utbildningsplan för Master i Didaktik GSL01 Sign: Sidan 13 av 93 9 (18)
Bilaga 7.1 Utbildningsplan Sida 1 av 23 Dnr: X.X-000/00 Programkod: USE20 Lärarprogrammet, 210-330 högskolepoäng Teacher Education Programme, 210-330 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-xx-xx och gäller för utbildning som ges efter 2010-07-01. Mål Lärarprogrammet är en högskoleutbildning såväl som en yrkesutbildning. De nationella examensmålen är fastställda av riksdag och regering och anges i examensordningen (SFS 2007:129) och lyder: För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Skolans uppgift är att bidra till barns, ungdomars och vuxnas lärande och växande i ett föränderligt, mångkulturellt och demokratiskt samhälle. Som lärare skall man ha kompetens att i arbetslag dela det professionella ansvaret för utveckling av detta pedagogiska arbete. Lärarprogrammet syftar till att ge kunskaper och färdigheter samt ett förhållningssätt av betydelse för en framtida yrkesverksamhet som lärare. Kunskap och förståelse För lärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, - visa kunskap om lärande och undervisning, - visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling, och - visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom -visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Sidan 14 av 93
Sida 2 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, - visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, - visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. I programmet fördjupas ett antal för den professionella yrkesutövningen genomgående utvecklingslinjer: - Värderingar och förhållningssätt i ett demokratiskt, mångkulturellt samhälle - Ansvar för det egna lärandet - Skrivande och systematisk reflektion som verktyg för lärande och kommunikation forskningsanknytning och ett kritiskt vetenskapligt perspektiv för skolutveckling och undervisning - Hållbar utveckling. Sidan 15 av 93
Sida 3 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att all undervisning och kommunikation sker på svenska även om det kan förekomma viss engelskspråklig litteratur. I allmänt utbildningsområde 2 erbjuds kursen Pedagogik kommunikation i teori och praktik 22,5 hp, vissa terminer med undervisningsspråk engelska, Pedagogic Communication in Theory and Practice. Undervisning och litteratur i kursen erbjuds på engelska och examinationsuppgifterna skrivas på engelska eller svenska. Särskild behörighet Förutom den grundläggande behörigheten gäller följande: Ingång Lek, lärande och utveckling: Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A med undantag för Engelska B. Ingång Naturvetenskap och teknik: Områdesbehörighet 16: Matematik B, Naturkunskap B och Samhällskunskap A med undantag för Matematik B och Naturkunskap B. Matematik A och Naturkunskap A krävs. Ingång Språk och språkutveckling: Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A. Ingång Utveckling av matematiskt tänkande: Områdesbehörighet 16: Matematik B, Naturkunskap B och Samhällskunskap A med undantag för Naturkunskap B. Ingång Engelska: Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A. Ingång Matematik: Områdesbehörighet 13: Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D med undantag för Biologi B, Fysik B och Kemi B. Ingång Spanska: Områdesbehörighet 2: Engelska B och Aktuellt språk steg 3 med undantag för Engelska B. Ingång Svenska: Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A med undantag för Engelska B. Öppen ingång: Områdesbehörighet 6: Engelska B och Samhällskunskap A med undantag för Engelska B. Sidan 16 av 93
Sida 4 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Urval Antagning till en hösttermin: Till samtliga ingångar, utom Öppen ingång, tillämpas betygsurval 60%, provurval 40%. Till Öppen ingång tillämpas till högst två platser alternativt urval bland studenter som närmast föregående läsår gått Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola, till resterande platser tillämpas betygsurval 60% och provurval 40%. Antagning till en vårtermin: Till samtliga ingångar tillämpas betygsurval 60%, provurval 40%. Innehåll Utbildningens struktur Allmänt utbildningsområde Programmets gemensamma kärna utgörs av 90 högskolepoängs studier i Utbildningsvetenskap med inriktning på pedagogiskt arbete. (Motsvarar examensordningens krav på studier i det allmänna utbildningsområdet.) Området är uppbyggt som en sekvens av kurser, vilka varvas med kurser avseende inriktnings- och specialiseringsstudier. Alla lärarutbildningens delar skall präglas av ett didaktiskt perspektiv i den meningen att lärarutbildarnas lärande och sätten att välja, pröva och utveckla innehåll och arbetsformer, uppfattas som inspirerande modell för studentens framtida lärargärning. Detta innebär att studentaktiverande och varierade pedagogiska strategier, och användning av IKT och andra medier för information och kommunikation är viktiga liksom lärarlagsarbete. Utbildningsvetenskap med inriktning på pedagogiskt arbete (kurserna inom området organiseras i tre block): - Kursblock 1, 1-30 högskolepoäng Det pedagogiska arbetets grunder. - Kursblock 2, 31-60 högskolepoäng Kommunikation och symbolbildning - Kursblock 3 61-90 högskolepoäng En skola för alla i en värld för alla. Normalt läses kursblock 1 under det första och kursblock 3 under det sista studieåret. I kurserna ingår för läraryrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. De centrala frågeställningarna behandlar frågor såsom lärande, undervisning och specialpedagogik, socialisation, kulturfrågor och samhälle och yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund samt hållbar utveckling. De tvärvetenskapliga ämnesstudierna belyser olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap och samtidigt bidrar de till studenternas ämneskunskap. De förbereder även den blivande läraren för att i skolsituationen arbeta med lärare med skilda ämnesinriktningar samt möta elevers olika erfarenheter, frågor och problem. Verksamhetsförlagda studier ingår i samtliga block. Dessa innefattar: - Introduktion till pedagogiskt arbete Sidan 17 av 93
Sida 5 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 - Observationer och intervjuer i olika lärandemiljöer - Auskultationer och egna undervisningsövningar - Forsknings- och utvecklingsarbete. Inriktningsstudier Inom programmet erbjuds följande inriktningar: Inriktningar för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år (210/240 högskolepoäng): - Lek, lärande och utveckling - Naturvetenskap och teknik - Språk och språkutveckling - Utveckling av matematiskt tänkande. Inriktningar för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet (270/300/330 högskolepoäng): - Engelska - Finska - Franska - Hem- och Konsumentkunskap kurserna ges vid Uppsala universitet - Historia - Matematik - Musik i grundskolan - kurserna ges vid Stockholms musikpedagogiska institut - Samhällskunskap - Spanska - Specialpedagogik - Svenska - Svenska som andraspråk - Tyska. Inriktningsstudierna, skall omfatta minst 60 högskolepoäng. Förutom erbjudna inriktningar kan ytterligare ämnen/kurskombinationer utgöra inriktning i lärarexamen. Fråga härom prövas av den utbildningsvetenskapliga nämnden. I varje inriktning skall ingå bearbetning av inriktningens/ämnets didaktiska frågor och minst 15 hp/inriktning skall utgöras av verksamhetsförlagda studier. Här skall följande ämnesdidaktiska huvudfokus behandlas i varje inriktning: - Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning - Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till inriktningen - Kurs- och lektionsplanering utifrån läroplan, programplaner och kursplaner - Exempel på olika undervisningssätt och ämnesmetodik - Bedömning av elevers prestation och utveckling, betygssättning - Utvärdering. Sidan 18 av 93
Sida 6 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 En väsentlig del av didaktiken utgörs av de verksamhetsförlagda studierna, vilka kan indelas i följande sex grupper: - Observationer (auskultationer) vid lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter och verksamheter i skolans vardag - Introducerande egen undervisning på del av eller enstaka hel lektion - Undervisningsexperiment i grupp med flera studenter - Studiebesök vid institutioner och företag - Föreläsningar och seminarier med verksamma lärare och andra personer - Undervisningspraktik med eget ansvar. I samtliga fall ska aktiviteterna åtföljas av reflektion och uppföljning i form av diskussion, skriftlig redovisning, videoupptagning eller annat. I vissa inriktningar erbjuds för lärarutbildningen särskilt framtagna kurser, där delar av de verksamhetsförlagda och didaktiska studierna integreras med det ämnesteoretiska stoffet. Minst 5 veckor per inriktning av de verksamhetsförlagda studierna ska utgöras av en sammanhängande period med huvudfokus på undervisningspraktik med eget ansvar. I andra inriktningar inhämtas det ämnesteoretiska stoffet i befintliga kurser. I sådana inriktningar skapas särskilda delkurser för de verksamhetsförlagda och didaktiska studierna. Den verksamhetsförlagda delen av inriktningsstudierna bör ha störst tyngd i den senare delen av inriktningsstudierna eftersom viss ämneskunskap krävs. Specialiseringsstudier För undervisning i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år utgörs specialiseringsstudierna av obligatoriska kurser. För undervisning i grundskolans senare år utgör en specialisering om 30 hp fördjupade studier på avancerad nivå i en av inriktningarna. Övrigt utrymme för specialisering kan avse breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesutövningen. För undervisning i gymnasiet skall specialiseringarna (2x30 hp) utgöra fördjupade studier i båda inriktningarna varav den ena på avancerad nivå. Förutom erbjudna specialiseringskurser kan även andra kurser ingå som specialisering inom lärarexamen. Fråga härom prövas av den utbildningsvetenskapliga nämnden. Övrigt I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom pedagogiskt arbete och skolutveckling. Därför ordnas varje termin ett utbud av föreläsningar, seminarier etc. kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för partnerskolans lärare och för studenter i grundutbildning och påbyggnadsutbildningar. Sidan 19 av 93
Sida 7 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Samverkan med partnerskola Lärarutbildningen byggs för studenten upp genom successiva val av kurser som ger grundläggande kunskap inom olika för yrket relevanta kunskapsområden. För att underlätta att detta kursinnehåll knyts samman till vad som skall bli en professionell kunskapsbas skall studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna samtalspartners i sin partnerskola. Samarbetet mellan högskola och partnerskola regleras i särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte, genomförande samt ansvar för bedömning och examination av progressiva bedömningskriterier är formulerade i Handbok för verksamhetsförlagd utbildning VFU. Genom den kontinuerliga anknytningen till skolverksamheterna får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet i partnerskolan. I lärarutbildarlaget utvecklar studenter och yrkeserfarna lärare tillsammans en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika den förförståelse av yrkets frågor mot vilken studentens tillägnande av programmets kurser sker. Skolanknytningen blir således bärare av en för studenten sammanhållande röd tråd i studiearbetet. För utformning och innehåll av denna funktion ansvarar partnerskolan tillsammans med de studerande. Anknytningen till partnerskola syftar vidare till att medverka i och ge studenten tillgång till kontakter och miljöer för de verksamhetsförlagda studierna i programmets kurser. Studiernas utformning varierar från kurs till kurs och de avser olika former för kunskapsinhämtande/-produktion. För denna funktion utformas uppgifterna av kursansvarig akademi/lärare i samråd med studenter och partnerskolans lärare. Innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen examineras efter samråd med partnerskolans handledare alt. lärarutbildarlagets kontaktperson. Student som inte blir godkänd på verksamhetsförlagd utbildning under kursens gång ges ytterligare ett tentamenstillfälle. För att samverkan med partnerskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin partnerskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. I VFUportalen ska även varje student göra en studieplanering för hela sin utbildningstid. Sidan 20 av 93
Sida 8 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Beskrivning av studiegångar Ämnesingångar/inriktningar avsedda för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, 210-240 hp En lärarexamen avsedd för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, 210 hp, avläggs på grundnivå. Utbildningen skall omfatta tre integrerade områden; allmänt utbildningsområde, inriktning och specialiseringar. En lärarexamen mot grundskolans tidigare år, 240 hp, avläggs på avancerad nivå där ytterligare en specialisering läses på avancerad nivå (termin 8). Notera att lärarexamen då leder till grundskolans tidigare år. Varje student följer en obligatorisk studiegång. Ingång lek, lärande och utveckling Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Obligatorisk specialisering Tvärvetenskaplig begreppsbildning med dess didaktik, 30 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning kursblock 1 Lek, lärande, utveckling 1, 30 hp Inriktning kursblock 2 Lek, lärande, utveckling 2, 30 hp Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 1 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Obligatorisk specialisering Läs- och skrivinlärning, 15 hp Lärande i matematik, 15 hp Termin 7 Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp 1 Estetiska lärprocesser, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå. Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå alternativt examensarbete på avancerad nivå. Sidan 21 av 93
Sida 9 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång språk och språkutveckling Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Obligatorisk specialisering Tvärvetenskaplig begreppsbildning med dess didaktik, 30 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning kursblock 1 Att lära sig tala, läsa och skriva, 12 hp Introduktion till barnlitteratur och barnkultur, 4,5 hp Engelska för tidigarelärare 1, 7,5 hp Språkutvecklingsdidaktik 1, 6 hp Inriktning kursblock 2 Barnlitteraturens historia, 4,5 hp Barnkulturstudier, 6 hp Engelska för tidigarelärare 2, 6 hp Läs- och skrivprogression, 4,5 hp Språkutvecklingsdidaktik 2 (inkl. VFU), 9 hp Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Obligatorisk specialisering Specialpedagogik för de tidiga åren, 15 hp Lärande i matematik, 15 hp Termin 7 Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde språk och språkutveckling, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde svenska/språk och språkutveckling, 15 hp 2 Estetiska lärprocesser, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå. Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå alternativt examen på avancerad nivå och examensarbete på grundnivå alternativt examensarbete på avancerad nivå. Sidan 22 av 93
Sida 10 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Väljs av dig som avser en examen mot grundskolans tidigare år, 240 hp, på avancerad nivå inom inriktning språk och språkutveckling: Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Språkutveckling och litteratur, 7,5 hp Tvåspråkighet, 7,5 hp Examensarbete inom inriktning språk och språkutveckling, 15 hp Sidan 23 av 93
Sida 11 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång utveckling av matematiskt tänkande Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Obligatorisk specialisering Tvärvetenskaplig begreppsbildning med dess didaktik, 30 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning kursblock 1 Taluppfattning, talteori och aritmetik, 7,5 hp Matematikens historia med inriktning mot geometri, 7,5 hp Matematik och lärande, 7,5 hp Problemlösning och algebra, 7,5 hp alternativt Obligatorisk specialisering Specialpedagogik för de tidiga åren, 15 hp Läs- och skrivinlärning, 15 hp Inriktning kursblock 2 Funktioner och modellering, 7,5 hp Matematikens didaktik (inkl VFU), 15 hp Sannolikhetslära och statistik, 7,5 hp alternativt Inriktning kursblock 1 Taluppfattning, talteori och aritmetik, 7,5 hp Matematikens historia med inriktning mot geometri, 7,5 hp Matematik och lärande, 7,5 hp Problemlösning och algebra, 7,5 hp Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 3 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp alternativt Inriktning kursblock 2 Funktioner och modellering, 7,5 hp Matematikens didaktik (inkl VFU), 15 hp Sannolikhetslära och statistik, 7,5 hp Obligatorisk specialisering Specialpedagogik för de tidiga åren, 15 hp Läs- och skrivinlärning, 15 hp alternativt Allmänt utbildningsområde 2 3 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 3 Estetiska lärprocesser, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå. Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå alternativt examen på avancerad nivå och examensarbete på grundnivå alternativt examensarbete på avancerad nivå. Sidan 24 av 93
Sida 12 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Termin 7 Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde utveckling av matematiskt tänkande, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde utveckling av matematiskt tänkande, 15 hp Väljs av dig som avser en examen mot grundskolans tidigare år, 240 hp, på avancerad nivå inom inriktning utveckling av matematiskt tänkande: Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Tal och algebra, fortsättningskurs, 7,5 hp Problemlösning och geometri, 7,5 hp Examensarbete i matematik för tidigarelärare, 15 hp Sidan 25 av 93
Sida 13 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång naturvetenskap och teknik Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Obligatorisk specialisering Tvärvetenskaplig begreppsbildning med dess didaktik, 30 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning kursblock 1 Naturvetenskap och teknik, tidigare år, 30 hp alternativt Obligatorisk specialisering Läs- och skrivinlärning, 15 hp Lärande i matematik, 15 hp Inriktning kursblock 2 Naturvetenskap och teknik med didaktik och VFU, tidigare år, 30 hp alternativt Inriktning kursblock 1 Naturvetenskap och teknik, tidigare år, 30 hp Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 4 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp alternativt Inriktning kursblock 2 Naturvetenskap och teknik med didaktik och VFU, tidigare år, 30 hp Obligatorisk specialisering Läs- och skrivinlärning, 15 hp Lärande i matematik, 15 hp alternativt Allmänt utbildningsområde 2 5 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Estetiska lärprocesser i teori och praktik, 7,5hp alternativt Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 4 Estetiska lärprocesser, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå och examensarbete på grundnivå. Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp väljs i kombination med Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp för examen på grundnivå alternativt examen på avancerad nivå och examensarbete på grundnivå alternativt examensarbete på avancerad nivå. Sidan 26 av 93
Sida 14 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Termin 7 Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde pedagogik, 15 hp alternativt Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde teknik, tidigare år, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde teknik, tidigare år, 15 hp alternativt Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområde naturvetenskap, tidigare år, 15 hp alternativt Examensarbete på avancerad nivå inom kunskapsområde naturvetenskap, tidigare år, 15 hp Väljs av dig som avser en examen mot grundskolans tidigare år, 240 hp, på avancerad nivå inom inriktning naturvetenskap och teknik: Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Naturvetenskap och teknik, fortsättningskurs, tidigare år, 15 hp Examensarbete inom inriktning naturvetenskap och teknik, 15 hp Sidan 27 av 93
Sida 15 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ämnesingångar/inriktningar avsedda för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet, 270-330 högskolepoäng En lärarexamen avsedd för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet avläggs på avancerad nivå. Utbildningen skall omfatta tre integrerade områden; allmänt utbildningsområde, inriktningar och specialiseringar som kan innehålla kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå. En specialisering ska vara på avancerad nivå. Varje student följer en individuell studieplanering som upprättas tidigt i utbildningen och kontinuerligt revideras beroende på studentens val, examen, den angivna behörigheten och kursutbud för den aktuella terminen. Nedan följer förslag på studiegångar. Ingång Engelska Termin 1 Termin 2 Inriktning 1 kursblock 1 Engelska 1, 30 hp Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning 1 kursblock 2 Engelska 2, 30 hp Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 5 Termin 5 Termin 6 Inriktning 2 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Allmänt utbildningsområde 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Termin 7 Specialisering grundnivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Fördjupning inom inriktning 2 6 alternativt valfri specialisering 7 Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Språkdidaktik 1, avancerad nivå, 15 hp Examensarbete i engelska avancerad nivå, 15 hp Termin 9 (avancerad nivå) Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på avancerad nivå inom valt kunskapsområde, 15 hp 5 Valbara inriktningar på Mälardalens högskola engelska, finska, franska, historia, matematik, samhällskunskap, spanska, specialpedagogik, svenska, svenska som andra språk och tyska. Hem- och konsumentkunskap ges i samarbete med Uppsala universitet och musik i grundskolan ges i samarbete med Stockholms musikpedagogiska institut. 6 Fördjupning av inriktning 2 väljs för examen mot gymnasiet 270-330 hp. 7 Valfri specialisering avser breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesövningen och väljs för examen mot grundskolans senare år 270 hp. Sidan 28 av 93
Sida 16 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång Matematik Termin 1 Termin 2 Inriktning 1 kursblock 1 Tal, algebra och funktioner, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Geometri och problemlösning, 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp alternativt Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp alternativt Inriktning 1 kursblock 1 Tal, algebra och funktioner, 7,5 hp Grundläggande kalkyl, 7,5 hp Geometri och problemlösning, 7,5 hp Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 8 alternativt Inriktning 1 kursblock 2 Diskret matematik, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistik för lärare, 7,5 hp Matematikdidaktik med lärarkunskap (VFU), 15 hp Inriktning 1 kursblock 2 Diskret matematik, 7,5 hp Sannolikhetslära och statistik för lärare, 7,5 hp Matematikdidaktik med lärarkunskap (VFU), 15 hp alternativt Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 8 Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Inriktning 2 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Termin 7 Specialisering grundnivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Fördjupning inom inriktning 2 9 alternativt valfri specialisering 10 Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Analys för lärare, fortsättningskurs, 7,5 hp Matematikdidaktik, 7,5 hp Examensarbete i matematik för senarelärare, 15 hp Termin 9 (avancerad nivå) Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på avancerad nivå inom valt kunskapsområde, 15 hp 8 Valbara inriktningar på Mälardalens högskola engelska, finska, franska, historia, matematik, samhällskunskap, spanska, specialpedagogik, svenska, svenska som andra språk och tyska. Hem- och konsumentkunskap ges i samarbete med Uppsala universitet och musik i grundskolan ges i samarbete med Stockholms musikpedagogiska institut. 9 Fördjupning av inriktning 2 väljs för examen mot gymnasiet 270-330 hp 10 Valfri specialisering avser breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesövningen och välj för examen mot grundskolans senare år 270 hp Sidan 29 av 93
Sida 17 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång Spanska Termin 1 Termin 2 Inriktning 1 kursblock 1 Spanska 1, 30 hp alternativt Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp alternativt Inriktning 1 kursblock 1 Spanska 1, 30 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 11 alternativt Inriktning 1 kursblock 2 Spanska 2, 30 hp Inriktning 1 kursblock 2 Spanska 2, 30 hp alternativt Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 11 Termin 5 Termin 6 Inriktning 2 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Allmänt utbildningsområde 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Termin 7 Specialisering grundnivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Fördjupning inom inriktning 2 12 alternativt valfri specialisering 13 Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Språkdidaktik i, avancerad nivå, 15 hp Examensarbete i spanska avancerad nivå, 15 hp Termin 9 (avancerad nivå) Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på avancerad nivå inom valt kunskapsområde, 15 hp 11 Valbara inriktningar på Mälardalens högskola engelska, finska, franska, historia, matematik, samhällskunskap, spanska, specialpedagogik, svenska, svenska som andra språk och tyska. Hem- och konsumentkunskap ges i samarbete med Uppsala universitet och musik i grundskolan ges i samarbete med Stockholms musikpedagogiska institut. 12 Fördjupning av inriktning 2 väljs för examen mot gymnasiet 270-330 hp 13 Valfri specialisering avser breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesövningen och välj för examen mot grundskolans senare år 270 hp Sidan 30 av 93
Sida 18 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Ingång Svenska För inriktningen Svenska krävs studier om 90 hp för lärarexamen mot grundskolans senare år och 120 hp för lärarexamen mot gymnasiet. Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Inriktning 1 kursblock 1 Språkfärdighet, 7,5 hp Svenska språkets struktur, 7,5 hp Språkutveckling och språkinlärning, 7,5 hp Svenskämnets didaktik 1b, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Inriktning 1 kursblock 2 Antik och medeltid, 7,5 hp Renässans, barock och klassicism, 7,5 hp Svenskämnets didaktik II med VFU, 7,5 hp Upplysning och romantik, 7,5 hp Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 14 Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Inriktning 2 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Termin 7 Specialisering grundnivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Fördjupning inom inriktning 2 15 alternativt valfri specialisering 16 Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Litteraturen efter 1800, 7,5 hp Språk och dialekter, 7,5 hp Uppsatskurs i inriktningen svenska, 15 hp Termin 9 (avancerad nivå) Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på avancerad nivå inom valt kunskapsområde, 15 hp 14 Valbara inriktningar på Mälardalens högskola engelska, finska, franska, historia, matematik, samhällskunskap, spanska, specialpedagogik, svenska, svenska som andra språk och tyska. Hem- och konsumentkunskap ges i samarbete med Uppsala universitet och musik i grundskolan ges i samarbete med Stockholms musikpedagogiska institut. 15 Fördjupning av inriktning 2 väljs för examen mot gymnasiet 270-330 hp 16 Valfri specialisering avser breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesövningen och välj för examen mot grundskolans senare år 270 hp Sidan 31 av 93
Sida 19 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Öppen ingång Termin 1 Termin 2 Allmänt utbildningsområde 1 Lärarens uppdrag, 15 hp Lärarens arbete, 15 hp Inriktning 1 kursblock 1 Val av inriktning 1, kursval inom program, 30 hp 17 Termin 3 Termin 4 Inriktning 1 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Inriktning 2 kursblock 1 Val av inriktning 2, kursval inom program, 30 hp 17 Termin 5 Termin 6 Allmänt utbildningsområde 2 Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, 22,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp Inriktning 2 kursblock 2 Kursval inom program, 30 hp Termin 7 Specialisering grundnivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Fördjupning inom inriktning 2 18 alternativt valfri specialisering 19 Termin 8 (avancerad nivå) Specialisering avancerad nivå kursblock 3 Kursval inom program, 30 hp Termin 9 (avancerad nivå) Allmänt utbildningsområde 3 En skola för alla i en värld för alla, 15 hp Examensarbete på avancerad nivå inom valt kunskapsområde, 15 hp Val inom programmet För student antagen i ämnesingång gäller obligatoriska studier i respektive inriktning eller allmänt utbildningsområde under termin 1, därefter görs terminsvisa kursval för att uppnå examensfordringarna. För student antagen i öppen ingång gäller obligatoriska studier under termin 1 i allmänt utbildningsområde kursblock 1. Verksamhetsinriktning och kursval görs from termin 2 och därefter för att uppnå examensfordringarna. 17 Valbara inriktningar på Mälardalens högskola engelska, finska, franska, historia, matematik, samhällskunskap, spanska, specialpedagogik, svenska, svenska som andra språk, tyska. Hem- och konsumentkunskap ges i samarbete med Uppsala universitet och musik i grundskolan ges i samarbete med Stockholms musikpedagogiska institut. 18 Fördjupning av inriktning 2 väljs för examen mot gymnasiet 19 Valfri specialisering avser breddning och/eller fördjupning inom område av relevans för yrkesövningen och välj för examen mot grundskolans senare år Sidan 32 av 93
Sida 20 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Val av kurser görs av alla studenter inför varje termin utom termin 1. De terminer studenten har obligatoriska studier utgör valen en bekräftelse till respektive akademi att studenten avser studera den terminen. Som student på programmet garanteras du plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Lärarprogrammet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Lärarexamen 210 högskolepoäng på grundnivå för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år (Degree of Bachelor of Education for Teaching and other Educational Activities in Pre school, Pre school Class, Leisure time Centre for School Children and Compulsory School, Earlier Years) - Lärarexamen 240 högskolepoäng på avancerad nivå för undervisning i grundskolans tidigare år (Degree of Master of Education for Teaching in Compulsory School, Earlier Years) - Lärarexamen 270 högskolepoäng på avancerad nivå för undervisning i grundskolans senare år (Degree of Master of Education for Teaching in Compulsory School, Later Years) - Lärarexamen 270/300/330 högskolepoäng på avancerad nivå för undervisning i gymnasieskolan (Degree of Master of Education for Teaching in Upper Secondary School) För lärarexamen om 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. Sidan 33 av 93
Sida 21 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Utvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Dessutom genomförs programutvärdering tre gånger under studentens utbildningstid. Den utbildningsvetenskapliga nämnden ansvarar tillsammans med utbildningsrådet för kvalitetssäkring av programmet. Studentmedverkan Programstudenternas linjeförening, Alla Lärarstuderandes Förening, (ALF) medverkar i utvärderings- och utvecklingsarbetet. Linjeföreningen har kontinuerliga möten med programmets samordnare och studievägledare i utvärderande och framåtblickande syfte. Studentmedverkan förekommer även i de akademigemensamma organen samt i utbildningsvetenskapliga nämndens sammanträden. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom värdakademin utgör samverkansmiljön DidaktikAkademin en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Forskningsanknytning garanteras av dessa forskningsmiljöer (naturvetenskapernas och teknikens didaktik, matematikdidaktik, språkdidaktik, förskoledidaktik och pedagogisk teori) som understödjer lärarprogrammet. Speciellt fokus ligger på interkulturella miljöer och kommunikation kopplat till lärarprogrammet. Forskningsinriktningen samlar ett trettiotal seniora forskare och ett tjugotal doktorander varav flera är verksamma inom lärarprogrammet. Samverkan Lärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/skola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har lärarprogrammet samarbete med ett stort antal partnerskolor i Sörmland, Västmanland och Södertälje kommun. Sidan 34 av 93
Sida 22 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 Lärarprogrammet bedriver nära samarbete med partnerkommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Alla lärarstuderande bör få kunskap om interkulturella synsätt. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Som student finns möjlighet att studera utomlands både inom inriktningar/ specialiseringar och inom det allmänna utbildningsområdet. Internationella möjligheter inom lärarprogrammet är: - Minor Fields Studies (MFS) - Terminslånga utlandsvistelser inom moderna språk - Avtalsplats genom Mälardalens högskola - VFU och/eller datainsamling till examensarbete utomlands - Inom Allmänt utbildningsområde 2 erbjuds kursen Pedagogisk kommunikation i teori och praktik med undervisningsspråk engelska. Kursen läses tillsammans med internationella studenter. För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Bemötande och bedömande av studenten sker oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhet skall förankras i studenten. Studenten skall få information om att det finns en handlingsplan i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och kunskap om vad kränkande särbehandling innebär och hur det kan motverkas. Programmets mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av en interkulturell medvetenhet och kännetecknas av varje människas egenart. Programmet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Lärarprogrammet strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola Sidan 35 av 93
Sida 23 av 23 Dnr: Bilaga 7.1 har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarprogrammet ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område. De har även ansvar för samverkan med övriga akademier, särskilt inom det allmänna utbildningsområdet. Sidan 36 av 93
Bilaga 7.2 Utbildningsplan Sida 1 av 10 Dnr: X.X-000/00 Programkod: GSL01 Masterprogrammet i didaktik, 120 högskolepoäng Master Program in Didactics, 120 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-xx-xx och gäller för utbildning som ges efter 2010-07-01. Mål Masterprogrammet i didaktik är en utbildning som behandlar sådana kunskaper och färdigheter som är centrala för att kunna reflektera kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll och utföra kvalificerade skolutvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. Utbildningen ger därmed en grund för kvalificerad utbildningsanknuten yrkesutövning som undervisning, administration, utbildningsplanering, kursutveckling, läromedelsutveckling, utvärdering, utredning eller annan verksamhet inom området. Efter genomgånget program är den studerande behörig att antas till utbildning på forskarnivå i didaktik. Det finns inom ramen för programmet även möjlighet att efter 60 högskolepoäng uppfylla fordringarna för en magisterexamen. Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som den studerande får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Följande preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS2006:1053). Sidan 37 av 93
Sida 2 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. För masterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet didaktik, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet didaktik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Sidan 38 av 93
Sida 3 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: För magisterexamen visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För masterexamen visa förmåga att inom huvudområdet didaktik göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att all undervisning och kommunikation sker på svenska även om det förekommer engelskspråkig litteratur. Särskild behörighet Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande. Dessutom krävs Svenska B och Engelska A. Urval Antal högskolepoäng. Innehåll Utbildningen omfattar totalt åtta års kvartstidsstudier, totalt 120 högskolepoäng, varav de första 60 högskolepoängen innefattar studier på magisternivå. I utbildningen ingår en introducerande kurs som syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Kurser i ämnesdidaktik, vetenskaplig metod, utredning och utvärdering samt fältarbete i ingår programmet. De sista åren ägnas helt åt en kurs i examensarbete som kopplas till den studerandes yrkesprofessionalism inom skolan. Sidan 39 av 93
Sida 4 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Samtliga kurser inom programmet ges inom huvudområdet didaktik. Det interkulturella perspektivet ingår i varje delkurs och beaktas på olika sätt beroende på kursinnehållet. I det följande beskrivs utbildningens innehåll och uppläggning: År 1-3 Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15 högskolepoäng Kursens målsättning är att ge ökad kunskap om och förståelse för vad kunskap är, hur den uppstår och förmedlas i samspelet mellan individ och samhälle. Vidare skall den studerande nå djupare kunskap om utbildning, undervisning och lärande i relation till det omgivande samhällets utbildningssystem och utbildningspolitiska ambitioner. I detta gränsland återfinns grundläggande problem relevanta för utbildningens och undervisningens praktiska och etiska villkor. Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15 högskolepoäng Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper och förståelse om undervisningens olika innehåll, i såväl ett praktiskt som ett vetenskapligt sammanhang. Kursen tar upp såväl generella aspekter av utbildning, undervisning och lärande som specifika ämnesområden och dess innehållsliga aspekter (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, grundskola och gymnasium. Genom en mindre forskningsuppgift inom valt ämnesdidaktiskt område uppmuntras den studerande att se kopplingen mellan teori och praktik. Kursens målsättning är att den studerande utvecklar en yrkesmässig beredskap för att kunna hantera de valsituationer och utmaningar som kännetecknar undervisande verksamheter och komplexa lärandemiljöer. Vetenskaplig metod, 7,5 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande skall tillägna sig fördjupad kunskap om didaktisk forskning dess forskningsmetoder. Genom praktiska metodövningar applicerade på den egna praktiken blir den studerande kompetent att tillämpa sina metodologiska kunskaper i kommande examensarbete. Språklig och kulturell mångfald, 7,5 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om språklig och kulturell mångfald samt ge ökad förståelse för de olika didaktiska möjligheter, utmaningar och problem undervisande praktiker kännetecknas av i mångkulturella miljöer. I kursen förenas teorier och forskning om språklig och kulturell mångfald med praktiskt arbete i mångkulturella lärandemiljöer genom att mindre observationsuppgifter genomförs och redogörs för. Sidan 40 av 93
Sida 5 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 År 4 Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 högskolepoäng Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper och förståelse för teorier inom ämnesdidaktiken, i synnerhet i relation till praxisorienterad forskning. Vidare syftar kursen till att ge olika perspektiv på ämnesdidaktik som tvärvetenskaplig disciplin samt fördjupade kunskaper i ett ämnesdidaktiskt kunskapsområde och dess plats inom vetenskapsområdet (såsom förskoledidaktik, språkdidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt pedagogisk filosofi) samt i relation till förskola, grundskola och gymnasium. Den studerande ska under kursen utifrån egna formulerade forsknings- och metodfrågor utföra en mindre fältstudie inom eget valt ämnesdidaktiskt område där olika aspekter av lärarens undervisning och elevers lärande fokuseras. Alternativt (för den som gör etappavgång magisterexamen) År 4 - Examensarbete 1, 15 högskolepoäng Arbetet innefattar genomförandet av en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat ämnesområde där den studerande visar förtrogenhet med didaktisk forskning, teoribildningar och forskningsmetoder. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. År 5-6 Utvärdering och fältarbete, 15 högskolepoäng I kursen behandlas utvärderingen som en del av verksamhetens utveckling samt utvärderingens teoretiska och forskningsetiska grunder. Genom en fältstudie utvärderas den egna praktiken på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan utvärderingens teoretiska grund och den praktik som utvärderas står i fokus. Utvärderingsprocessen redovisas i rapportform. Vetenskaplig metod och fältarbete, 15 högskolepoäng Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig fördjupade kunskaper i vetenskapsteoretiska, analysiska ansatser och fältstudier. Genom praktiska övningar analyseras den egna praktiken på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teori och praktik görs begriplig. Arbetsprocessen redovisas i rapportform. Sidan 41 av 93
Sida 6 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 År 7 och 8 Examensarbete, 30 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning uppvisas. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. Alternativt (för den som gjort etappavgång magisterexamen) Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 högskolepoäng Se ovan. Examensarbete 2, 15 högskolepoäng Kursens syfte är att den studerande genomför en självständig forskningsuppgift inom ett avgränsat problemområde där studenten visar fördjupad förtrogenhet med vetenskapliga förhållningssätt och tillvägagångssätt inom didaktisk forskning. I kursen ingår sedvanlig oppositionsförfarande där den studerande dels försvarar sitt eget arbete, dels agerar opponent på annat arbete. Sidan 42 av 93
Sida 7 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Termin 1 och 2 Didaktik Didaktik som kunskaps- och forskningsområde, 15 hp Termin 3 och 4 Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 1, 15 hp Termin 5 Termin 6 Didaktik Vetenskaplig metod, 7,5 hp Didaktik Språklig och kulturell mångfald, 7,5 hp Termin 7 och 8 Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 hp Alternativt (för etappavgång magisterexamen) Didaktik Examensarbete 1, 15 hp Termin 9 och 10 Didaktik Utvärdering och fältarbete, 15 hp Termin 11 och 12 Didaktik Vetenskaplig metod och fältarbete, 15 hp Termin 13 och 14 Termin 15 och 16 Didaktik Examensarbete, 30 hp Alternativt (för den som gjort etappavgång magisterexamen) Didaktik Ämnesdidaktisk fördjupning 2, 15 hp Didaktik Examensarbete 2, 15 hp Sidan 43 av 93
Sida 8 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Val inom programmet Efter studier om 60 högskolepoäng kan man göra en etappavgång och ta ut en magisterexamen. Den studerande kan efter magisterexamen fortsätta studierna för att ta ut en masterexamen. Väljer man att göra etappavgång sker val av kurser inför termin 7, 13 och 15. I övrigt förekommer inga val inom programmet. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation är värdakademi för Masterprogrammet i didaktik. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik (Degree of Master of Arts (One Year) with a Major in Didactics) - Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik (Degree of Master of Arts (Two Years) with a Major in Didactics) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Utvärdering sker efter varje kurs. Efter genomgången utbildning görs en skriftlig utvärdering av hela programmet. Resultaten av utvärderingarna ligger till grund för återkommande översyn och utveckling av respektive kurs och programmet som helhet. Studentmedverkan Den studerande förväntas aktivt delta i utvärderingarna och på sikt också ta ett ökat ansvar för utvärderingens utformning och tillsammans med samordnare och kursansvarig analysera och utveckla denna. Forskningsbas Forskningsanknytning garanteras av de forskningsmiljöer (exempelvis SIDES, forskningsprogrammet för hållbar skolutveckling, förskoledidaktik, NT-didaktik och matematik, flerspråkighet och interkulturell kommunikation) som understödjer masterutbildningen och som samlas inom forskningsprofilen didaktik och interkulturell kommunikation, som är ett prioriterat område vid Mälardalens högskola. Sidan 44 av 93
Sida 9 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Samverkan Utbildningsprogrammet har utvecklats mot bakgrund av de nya utmaningar och komplexa problem yrkesverksamma i förskola, grundskola och gymnasieskola möter i sin dagliga praktik. Utformningen av programmet har skett i samarbete mellan olika ämnesområden inom en gemensam didaktisk verksamhet vid MDH. Utbildningen skall följas upp och utvecklas genom en aktiv samverkan med avnämarna såsom kommunens representanter, de förskolor, grundskolor och gymnasieskolor programmets studenter är verksamma vid samt programmets styrgrupp vid MDH. Programmet verkar som ett komplement till grundexamen och ger förutsättningar för såväl kvalificerad yrkesutövning som utveckling och utvärdering av skolors olika verksamheter. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter och anställda ska ha möjlighet till någon form av interkulturell kontakt eller aktivitet. Information om internationalisering och utlandsstudier finns bland annat att få via högskolans webbplats. Jämlikhet Bemötande och bedömande av programstudenten sker oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhet skall förankras i studenten. Studenten skall få information om att det finns en handlingsplan i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och kunskap om vad kränkande särbehandling innebär och hur det kan motverkas. Programmets mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av en interkulturell medvetenhet och kännetecknas av varje människas egenart. Programmet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Studieformer Undervisningen bedrivs på kvartsfart med regelbundna möten, med undantag för helgdagar, lov och tentamensskrivning. Kursernas arbetssätt utgörs av föreläsningar och seminarier tillsammans med egna studier och fältarbete, där studenterna i praktiska uppgifter knyter samman teoretiska moment med den egna, dagliga praktiken. Gästföreläsare kommer att delta och stärka forskningsanknytningen genom att bidra med såväl nationella som internationella rön. Studierna är utformade för att stimulera det kritiska tänkandet, förmågan att söka, inhämta och värdera information, förmågan att självständigt följa kunskapsutvecklingen och förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Arbetssättet för programmet bygger främst på seminarietraditionen, dvs. en blandning av föreläsningar, diskussioner i mindre grupper och i större grupper. Sidan 45 av 93
Sida 10 av 10 Dnr: Bilaga 7.2 Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. Sidan 46 av 93
Bilaga 7.1,2 Akademi UKK, program inom UV-nämndens ansvarsområde: Kommentarer ang utbildningsplanerna för lå 2010-11 och framåt Lärarprogrammet (USE20) Vi har gjort vissa mindre justeringar av layout. Översättningen av examensbenämningarna (gulmarkerat) kommer att justeras (av UFO) i enlighet med de föreskrifter som Högskolverket väntas besluta. Texten om omfattningen av examensarbetet som idag ligger under avsnittet mål flyttas lämpligen till val inom program alternativt examen. Under innehåll, samverkan med partnerskola, vore det bra om ni kunde förtydliga. Är det lärarutbildarlag eller lärarlag som avses? Under val inom program kan två meningar tas bort, när val ska ske behöver inte stå i utbildningsplanen och den andra meningen är en upprepning. Forskningsbas: Utveckla på vilket sätt själva utbildningen knyter an till den prioriterade inriktningen. Under samverkansavsnittet ska ni beskriva på vilket sätt utbildningen utformats i enlighet med högskolans varumärkesstrategi och målet att vara bäst i landet på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. Gör vi något som utmärker oss gentemot andra lärarutbildare för att våra studenter ska få jobb? Under rubriken jämlikhet ska ni beskriva hur studenten bemöts och bedöms likvärdigt (inte att det görs eftersom det anses som självklart). Beskriv även på en övergripande nivå hur man inom utbildningen arbetar med dessa frågor. Övriga föreskrifter: Vi har justerat lite i slutet för att undvika att hänvisa till en specifik titel på ett dokument (kan bli inaktuell). Övergångsbestämmelser: Osäkert om man behöver skriva något här denna gång. Rätten att ta ut examen enligt äldre krav finns redan. Rätten att fullfölja påbörjade studier handlar mer om hur vi hanterar t.ex. studieuppehåll (eller om det efter revidering finns två varianter och det måste tydliggöras vad som skiljer). Hur de äldre utbildningarna är utformade regleras i de allmänna resp. planeringsdelar som beslutats för dessa kullar. Kolla särskilt att tabellen stödjer studenternas möjlighet att förstå hur de kvantitativa examensfordringarna uppfylls (obs! rektor har beslutat att MDH ska följa SUHF:s rekommendationer avseende beskrivning av fördjupningsnivå och examenskraven kommer att omarbetas i enlighet med dessa): http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.16109!lararexamen_lokala_krav_2008_11_13.pdf Sidan 47 av 93 1
Bilaga 7.1,2 Masterprogrammet i didaktik (GSL01) Rubrik: Hänvisningen till etappavgång är borttagen. Det ingår inte i programnamnet. Vi har istället lagt in en skrivning om det under Mål. Detta eftersom det under respektive typ av lärandemål är uppdelat på magister- resp. masterexamen. Mål: Det står att man efter genomgånget program är behörig till utbildning på forskarnivå. Här är det viktigt att vara precis eftersom det är ett bindande dokument. Gäller det forskarutbildningsämnet didaktik här hos oss? (Vi kanske inte kan lova generell behörighet oavsett lärosäte) Grundläggande behörighet till forskarutbildning har man redan efter magisterexamen. Räcker magisterexamen (och då i didaktik) även för särskild behörighet eller finns ytterligare krav? Under särskild behörighet har vi klippt in och gulmarkerat den beslutade behörigheten till programmet. Är det viktigt med successiv fördjupning med utbildningsvetenskaplig relevans, i så fall måste beslutet om särskild behörighet korrigeras, kontakta i så fall nämndhandläggare vid UFO. Vi har justerat lite i text och tablå under innehåll. Ok? Vi har justerat lite i text under val inom program men texten kan behöva justeras beroende av svaret på frågan: Är det bara de som ska göra etappavgång som gör ett aktivt val eller gäller det samtliga programstudenter? Översättningen av examensbenämningarna (gulmarkerat) kommer att justeras (av UFO) i enlighet med de föreskrifter som Högskolverket beslutar. Kvalitetssäkring: Vi justerade första meningen. Eftersom det handlar om utvärdering efter varje kurs är det överflödigt att hänvisa till programmen (särskilt som det bara är ett och inte två program). Forskningsbas: Den prioriterade inriktningen är didaktik och interkulturell kommunikation men här hänvisas bara till didaktik. Försök utveckla. (Vi har bytt ut MDH mot Mälardalens högskola.) Under samverkansavsnittet ska ni beskriva på vilket sätt utbildningen utformats i enlighet med högskolans varumärkesstrategi och målet att vara bäst i landet på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. Utveckla t.ex. i vad mån avnämare varit delaktiga i / lämnat synpunkter på utvecklingen av programmet. Under rubriken Internationalisering tog vi bort direkta webblänkar (de blir ofta inaktuella) och ersatte med en mer generell formulering. Under rubriken Jämlikhet ska ni beskriva hur studenten bemöts och bedöms likvärdigt (inte att det görs eftersom det anses som självklart). Försök utveckla. Studieformer: Det är vågat att vara så detaljerad/specifik. Programmet sträcker sig över åtta år och det som står i utbildningsplanen är vårt löfte till studenten avseende hela studietiden. Fundera därför på om något behöver formuleras om. Övriga föreskrifter: Vi har justerat lite i slutet för att undvika att hänvisa till en specifik titel på ett dokument (kan bli inaktuell). Övergångsbestämmelser: Stycket är denna gång överflödigt. Det blir aktuellt att skriva något här först när utbildningsplanen revideras. Vi har därför tagit bort det. Vi anser att text och tablå stödjer studenternas möjlighet att förstå hur de kvantitativa examensfordringarna uppfylls: Filosofie magisterexamen med huvudområdet didaktik uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå inklusive minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet didaktik vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Sidan 48 av 93 2
Bilaga 7.1,2 Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska på avancerad nivå ingå minst 60 högskolepoäng inom huvudområdet didaktik, varav - minst 30 högskolepoäng fältarbete förlagt till förskola, grundskola eller gymnasieskola motsvarande, samt - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten sedan tidigare har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet didaktik eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Sidan 49 av 93 3
Tom sida Sidan 50 av 93
Utbildningsvetenskapliga FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 Ärende 8 Ansökan om rätt att bedriva utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap Mot bakgrund av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (2008/09:134) som riksdagen beslutade den 10 juni och som träder i kraft den 1 januari 2010 har MHD anledning att ta ställning till om vi ska anmäla det befintliga forskningsområdet Didaktik med inriktning mot interkulturalitet eller om vi ska ansöka om ett område Utbildningsvetenskap. Förslag till beslut Nämnden beslutar ställa sig bakom att Mälardalens Högskola ansöker om rätt att bedriva utbildning på forskarnivå inom området utbildningsvetenskap. UVEN uppdrar åt Utbildnings- och forskningssektionen att handlägga framskrivningen av en sådan ansökan med målet att lämna in den i oktober 2010. Forskningsutskottet och handledarkollegiet ska vara med i beredningen. Ärendets beredning Frågan väcktes vid förra nämndmötet och har sedan behandlats i rektorsrådet. Den har förankrats i handledarkollegiet och forskningsutskottet samt med akademichef för UKK. Underlag Bilaga 8.1 Högskoleverkets PM inför en hearing 091005 Bilaga 8.2 Högskoleverkets aspekter vid prövning av examensrätt på forskarnivå inom ett område Sign: Sidan 51 av 93 10 (18)
Bilaga 8.1 PM Hedda Gunneng Utvärderingsavdelningen 8523 hedda.gunneng@hsv.se www.hsv.se 2009-10-05 Regeringspropositionen 2008/09:134, Forskarutbildning med profilering och kvalitet I det följande redogörs för propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (2008/09:134). Riksdagen beslutade den 10 juni enligt regeringens förslag (Rskr 2008/09:276) efter att propositionen behandlats i utbildningsutskottet (bet. 2008/09: UbU18). Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2010. Termer Ordet område används i propositionen som beteckning för ett avgränsat kunskapsfält som kan bestå av en eller flera discipliner. Vad ett område för examenstillstånd på forskarnivå kan omfatta kan variera från fall till fall och behöver inte heller sammanfalla med ett område inom vilket t.ex. tillstånd att utfärda masterexamen tilldelats (s. 35). Ett område kan bestå av en eller flera forskarutbildningar. Ordet forskarutbildningsämne och uttrycket ämne för utbildning på forskarnivå används omväxlande i propositionen som beteckningar för det i vilket man avlägger examen på forskarnivå. Forskarutbildningsämnet kan vara disciplinärt avgränsat eller bestå av ett mångvetenskapligt eller tvärvetenskapligt sammansatt fält. Ibland används det enkla ordet ämne med samma betydelse. Med högskola menas i det nedanstående statlig högskola. Med doktorsexamen menas licentiat- och doktorsexamen. Sidan 52 av 93
Bilaga 8.1 Syften Propositionstexten förmedlar tre huvudintentioner. 1) En bättre profilering av landets forskarutbildningar skall skapas för att höja kvaliteten. 2) En mer effektiv kvalitetssäkring av forskarutbildningarna skall också skapas för att höja kvaliteten. 3) Det konstnärliga utbildningsområdet skall få möjlighet att utveckla sina forskarutbildningar utifrån sina egna förutsättningar. Utgångsläge Universiteten har i dag en generell rätt att utfärda doktorsexamen given i Högskolelagen. De kan inrätta nya forskarutbildningsämnen utan särskilt tillstånd och ingen kan idag ta ifrån ett universitet den generella rätten att examinera på forskarnivå. Denna generella rätt är ett uttryck för statsmaktens förtroende för akademins och universitetens egna kvalitetssäkringsmekanismer. Universiteten förutsätts hålla god kvalitet i sina forskarutbilningar genom att ansvaret bärs av lärare med relevant vetenskaplig kompetens, både på den operativa och på den beslutande nivån. Några högskolor har fått vetenskapsområde efter prövning 1 och särskilt tillstånd. Förutsättningen har varit att högskolan i fråga har uppnått en tillräcklig bredd och specialisering i grundutbildningen och forskningen inom ett antal närliggande ämnen. Vidare har det förutsatts att lärosätet har god infrastruktur och goda internationella kontakter. Dessa högskolor kan fritt inrätta forskarutbildningar och examinera licentiater och doktorer i forskarutbildningsämnen inom detta vetenskapsområde. De flesta högskolor har idag inte något vetenskapsområde och kan inte examinera doktorer själva. Trots detta lägger många ned stora resurser på att utbilda doktorander och skapa en forskarutbildningsmiljö. Deras doktorander måste 1 Först av Högskoleverket, senare av regeringen. 2 Sidan 53 av 93
Bilaga 8.1 emellertid vara antagna vid något universitet. I realiteten får många av dessa doktorander huvudparten av sin forskarutbildning vid den egna högskolan, som ger handledning och undervisningskurser, inbjuder gästprofessorer, upprätthåller ett regelbundet doktorandseminarium o.s.v. Enskilda utbildningsanordnare får alla sina examenstillstånd av regeringen och innehållet i dessa tillstånd definieras alltid från fall till fall. Examensordningen skiljer mellan två examenskategorier på grundnivå och avancerad nivå: generella respektive konstnärliga examina. På forskarnivå finns det ingen uppdelning i olika kategorier, utan examensordningen skiljer endast på två nivåer: licentiatexamen och doktorsexamen. Nya möjligheter och begränsningar En konstnärlig doktorsexamen kommer att skapas. Den kommer dock inte att ingå i den generella examensrätt som universiteten besitter. Examensordningen kommer framgent att ha två olika typer av examina på forskarnivå: de generella och de som inte får utfärdas utan särskilt tillstånd. Kategorin generella examina inkluderar alla forskarutbildningsexamina som i dag utfärdas av universiteten. Konstnärlig examen på forskarnivå kommer att bli en examen som kräver särskilt tillstånd hos såväl universitet som högskolor. Vetenskapsområdena kommer att avskaffas helt. Propositionen konstaterar att införandet av vetenskapsområdena har förfelat sitt syfte. Den stimulans till specialisering och strategisk profilering vid högskolorna som man hoppades på har uteblivit. I stället vill man nu ge alla högskolor möjlighet att söka rätten att utfärda doktorsexamen inom ett smalare, avgränsat område, som högskolorna själva definierar. Området måste dock ha en viss bredd, utan att för den skull bli lika stort som ett vetenskapsområde. Om området består av flera forskarutbildningsämnen måste ämnena stödja varandra 3 Sidan 54 av 93
Bilaga 8.1 på ett naturligt sätt. Om högskolan har rätt att utfärda masterexamen inom ett visst område behöver området för doktorsexamensrätt inte sammanfalla med det förrra området. Bland förutsättningarna för att få examensrätt nämns fortfarande högkvalitativ forskning och god internationalisering inom det tänkta området. Utöver detta tillkommer nu kravet på hög kvalitet i befintliga utbildningar på grundnivå och eventuellt avancerad nivå. Vidare krävs det trygghet för doktoranderna i form av goda handledarresurser och ett stabilt ansvarstagande för forskarutbildningens kvalitet. Viktiga är också omfattningen och bredden i miljön - i form av antal individer som tillsammans utgör miljön och den samlade vetenskapliga kompetensen hos lärarna. Forskarutbildningsmiljön får inte vara för liten. Finansieringen skall vara tryggad för en lång tid och utbildningen skall inte vara sårbar därför att den vilar på ett litet antal nyckelpersoner. Doktoranderna skall också ges tillgång till ett internationellt nätverk. Propositionen nämner också samverkan med det omgivande samhället som en särskild styrka hos flera högskolor. Enligt propositionstexten bör denna nyordning göra det lättare för högskolorna att åstadkomma profilering av sin verksamhet och att få rätten att utfärda vissa examina på forskarnivå. Högskoleverket ges rätt att frånta universitet tillstånd att utfärda examen i sådana forskarutbildningar som i en reguljär utvärdering befunnits ha allvarliga brister, om dessa brister inte åtgärdats inom angiven tid. Tillsammans med den nya kategorin forskarexamensrätter - sådana som kräver särskilt tillstånd - bildar denna återkallanderätt en ny begränsning i universitetens autonomi. Propositionen nämner att Högskoleverkets nationella utvärderingar konstaterat bristande kvalitet i vissa av landets forskarutbildningar. Statsmakterna vill nu stärka kvalitetssäkringen av 4 Sidan 55 av 93
Bilaga 8.1 forskarutbildningarna och utvidgar därför Högskoleverkets mandat på denna punkt. Enligt propositionen är detta rimligt eftersom det nu finns en examensordning som preciserar kraven på examina på forskarnivå. Övergången Statliga högskolor som i dag har vetenskapsområden får fortsätta att utfärda doktorsexamina inom det vetenskapsområdet till och med 2010. De bedömer själva vilka doktorsexamina de skall utfärda därefter. De skall anmäla till Högskoleverket inom vilka områden de vill forsätta att utfärda doktorsexamina och de bör få nya tillstånd för dessa områden från Högskoleverket före utgången av 2010. Dessa doktorsexamina förutsätts ligga inom det vetenskapsområde som högskolorna har idag. Rimligheten i deras val av forskarutbildningsämnen kommer inte att bedömas förrän inom Högskoleverkets regelbundet återkommande utvärderingar. För enskilda högskolor blir det inga förändringar. Också framgent måste varje examenstillstånd sökas hos regeringen, som beviljar det efter Högskoleverkets prövning. 5 Sidan 56 av 93