AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande rar inte ämna skrivsaen under den första skrivningstimmen. Innan en studerande ämnar skrivsaen, ska han eer hon vara antecknad på en paceringsista. Anvisningar Påbörja varje nytt ta på nytt papper. Skriv bara på en sida. Varje inämnat papper ska vara försett med namn, personnummer och tentamenstaets nummer och bokstav övre högra hörnet. Hjäpmede Inga hjäpmede förutom miniräknare får användas! Bedömning Fordringar Tentamen består av sex uppgifter. Korrekt ösning ger 6 poäng per uppgift. Vid rättningen ges O,, 2, 3, 4, 5 eer 6 poäng per uppgift. Fu bonuspoäng ger ytterigare 6 poäng på tentamen. Maximat poängta bir därmed 6 6 + 6 = 42 poäng. Gränserna för betygen E (3), D, C (4), B, A (5) är 18, 21, 24,27 och 30 poäng. Resutat Tentamensresutat ansås efter 15 arbetsdagar, tentamensdagen oräknad. För övrigt gäer LYCKA TILL!!
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 Uppgift K Nedan visas bider från boken "Så byggdes husen". Svara kort på de frågor som ges i de oika frågerutorna! Varje någorunda rätt svar ger 0,5 p. Svara på särskit papper och numrera enigt principen K a) o.s.v..! a) När kan det här huset vara byggt? V ad är detta för sags konstruktion och hur har man utformat knutpunkterna? c) V ad kaas en vägg i detta äge på ett hus och d) Hur är väggen uppbyggd? e) V ad är detta och berätta hur konstruktionen är uppbyggd! f) Beskriv med de rätta orden hur denna grundäggning är uppbyggd och på viken typ av mark användes denna typ av grundäggning? 2
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 g) V ad kaas denna typ av konstruktion? h) Vad är detta för en sags vägg och vika materia kan tänkas ingå? i) När kan detta hus vara byggt och hur vi Du mycket översiktigt beskriva hur husets stomme är uppbyggd? j) Vad kaas denna typ av grundäggningskonstruktion och ange hur den är uppbyggd! 3
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 k) Konstruktioner ti en bostadsägenhet dimensioneras för tre principiet oika asttyper. Dessa skijer sig främst åt när det gäer astemas tidsvariation. Ange dessa asttyper! ) Biden nedan visar två byggnader utsatta för vindast Vad vi biden beskriva för ett särskit viktigt fenomen och som orsakat många mindre skador på byggnader. 4
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 Konstruktion, Uppgift K2, hur undvika svikt i bjäkag! Svikt i bjäkag uppevs ofta som obehagigt. För att i forväg undersöka risken för svikt kan man göra dynamiska anayser (väkommen ti kursen Structura Dynamics i årskurs 5!). Observera att människan är mycket känsig även for små röreser. Ett enket mycket approximativt sätt är att beräkna den kortvariga deformation (nedböjning) som en person utövar på govet. Här kommer ett mycket enket räkneexempe på detta. En ast (kraft) F som beastar en bak med ängd L på mitten får en nedböjning i mitten som är 5 om baken har en böjstyvhet som är E. Sambandet mean dessa storheter är FL 3 5=-- 48EI Böjstyvheten EJ är en produkt av den s.k. easticitetsmoduen E som beror på materiaet och har enheten kraft/ängdenhet 2 och den s.k. böjstyvheten som beror på bakens geometri och har enheten ängd 4 Vi tänker att personen har massan 00 kg. Bakarnas ängd (spännvidd) är 8 m (en spännvidd som kan orsaka sviktprobem i vaniga bjäkag). Hur stor bir nedböjningen för nedanstående 3 fa (5p) Viket aternativ skue du väja? Din intuitiva bedömning ska vara tydigt motiverad. (p) Hjäp: Denna uppgift är jätteätt bara man håer ordning på enheterna! Materia Teknisk ösning Easticitets- Tröghetsmodu E moment/ Enhet Betong - GPa mm ' ' i 30 1,30 10 9 11. o ir> 1000 mm --------------- - ----- Stå -------:r ~~~0~--- 210 4 182,6 10 6 ------------ - - --- - Limträ ~~ - - ----- 14 ~~ ~ ~~ 270x495 mm 2 ~///;:> ~//_/., ~/_/// ~/_/// 2,73 10 9 5
Byggnadsteknik, Uppgift B och B2 Hus & Anäggningar, tentamen 17 :e augusti 20 O B En ytterväggskonstruktion består något förenkat av (utifrån och in): 22 stående träpane 20 uftspat 9 utegips 170 minerau mean träregar 45x 170 e/c 600 13 gips Aa mått i miimeter. a) Beräkna U-värdet för konstruktionen utan hänsyn ti träregarna. ( p) b) Beräkna temperaturfördeningen i väggen (genom minerauen) om uteuftens temperatur är - O C och temperaturen inomhus är 22 oc (2p) c) Beräkna U-värdet för väggkonstruktionen, men ta nu hänsyn ti träregarna enigt U-värdesmetoden. (3p) B2 a) Redogör för begreppen fuktkvot och sorptionskurva.(2p) b) Ett rum i en industribyggnad med voymen50m 3 har en uppmätt temperatur på 20 C. Lokaen är ventierat med uteuft som har temperaturen -sac och den reativa fuktigheten 85 %. När verksamheten startar efter uppehå tiförs okaen 400 g vattenånga per timme. Luftomsättningen är 2,5 per timme. Viken reativ fuktighet kommer inneuften att ha efter 2 timmar? (2p) c) Förkara under vika omständigheter fukttransport genom en ytterväggskonstruktion via konvektion kan komma att dominera över denna via diffusion. (2p) 6
Instaationsteknik, Uppgift I och 12 Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 I. a) Ett företag i Stockhom åter uppföra en enpans provisorisk kontorsbarack i avvaktan på att deras permanenta kontorsbyggnad byggs ti. Baracken har patt tak, paceras på pintar och är byggd med ätta prefabricerade vägg-, gov- och takbock, aa med värmegenomgångstaet 0,2 W/(m 2 K). 25% av fasadytan utgörs av 3-gasfönster med värmegenomgångstaet 2,0 W/(m 2 K). Govarean är 12 x 8m och väggarna är 2,9 m höga. Ventiationen är av frånuftstyp med beräknad uftomsättning O, 7 oms/h. Läckuftfödet på grund av otätheter motsvarar O, oms/h. Beräkna barackens dimensionerande effektbehov för uppvärmning vid en inomhustemperatur av 20 C. Kontorsbaracken värms med direktverkande eradiatorer. Hur stor bir då den åriga energianvändningen för uppvärmning av baracken? Panösningen i baracken är ganska öppen varför det skue vara möjigt att istäet värma den med en enke uft-uft-värmepump med genomsnittig årsvärmefaktor 2,8. Ange huvudkomponenterna i en värmepump, beskriv hur den fungerar och vika fördear den medför. Hur stor skue den åriga energianvändningen bi för uppvärmning av baracken med värmepumpen? Normaa värmetiskott från so, människor, beysning, eapparater mm får anses ge ett bidrag motsvarande 3 oc uppvärmning. b) Utformningen av ventiationssystemen samt förhåandet mean tiufts- och frånuftsföde påverkar tryckförhåandena i de ventierade utrymmena. Hur åstadkommes ämpiga tryckförhåanden i ägenheter respektive trapphus? c) Einstaationer omgärdas av strikta reger för att förhindra personfara och brand. Om eoycksfa trots det skue uppstå, vika åtgärder ska då direkt vidtas? 12. a) Beskriv hur tappvarmvattnet värms i småhus och ferbostadshus samt hur tappvarmvattenberedningens utformning påverkas av hur byggnaden värms i övrigt. Vika temperaturgränser gäer för tappvarmvattnet och hur förhindras att tappvarmvattnet svanar för mycket ute i edningssystemet. V ad kan göras för att minska energianvändningen för tappvarmvattenberedning i en byggnad? b) Definiera de tre begreppen drift, underhå och modemisering samt ange två exempe för respektive begrepp. Förkara även vad som menas med underhåssäkerhet c) Tänk dig att du äger ett anta fastigheter som du åtit energibesiktiga för att få kännedom om energianvändningen i dem och deras övriga tekniska egenskaper ur energianvändningssynpunkt Hur skue du sedan gå tiväga för att väja vika energisparåtgärder du skue åta genomföra när och i viken ordning i de oika byggnaderna? 7
Hjäpmede, konstruktion Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 Materia Skrymdensitet Tunghet typiska värden, kg/m 3 typiska värden, kn/m 3 Auminium 2700 27 Betong 2200-2400 24 Cepast 20 0,2 Kaksandsten 1800 18 Kompakta past- och govmateria 800-1200 8-12 Lättbetong 400-600 4-6 Minerau 15-200 O, 15-2 Minerajord, fyning 1600-1800 16-18 Sten 2400-2700 24-27 Stå 7800 78 Tege 1400-1800 14-18 Trä; bok, ek 700-900 7-9 Trä; furu, gran 500 5 Träfiberskivor 300-1000 3-10 Tabe Exempe på skrymdensitet och tunghet för några vaniga byggmateria. Utbredd ast bunden astande Lasttyp Lokatyp/utrymme qk (If/= ) Utbredd ast, fri astande q k kn/m 2 kn/m 2. Visteseast rum i bostadshus, patientrum i sjukhus 0,5 1,5 0,33 m.m. 2. Samingsast Lektionsrum i skoor, kontorsrum, 1,0 1,5 0,50 okaer för restauranger m.m. If/ 3. Trängseast Utrymmen utan fasta bänkar i kyrkor, teatrar, försäjningsokaer i butiker, korridorer i skoor m.m. 0,0 4,0 0,5 Tabe2 Exempe på karakteristisk ast i oika typer av okaer, redovisad som nyttig ast och reduktionsfaktorer If 8
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 1,2 1,0 :::t... = ~ 0,8... CJ.;: 0,7... ~ o ~.., o =...... ~ 0,6 = "' 0,4 ~ ~ 0,2 0,0 j ' ~<.. J-------- ~ "'... LokÅityp 2 och 3 enigt irabe..... ~...... ' ~ "" 1------... ' -----1---- i ~ ""- Lokatyp enigt f abe - -~ -- J - - - ~ - - + - - --{ -- - i : : (! i i,.. o 15 30 45 60 75 90 105 Beastad area/m 2 Figur Reduktion av nyttig ast som funktion av beastad area. 9
Hjäpmede byggnadsteknik Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 20 O Värmetran sport :!. T q=å - b.x R= d Å U=_!_ R o- 5 =5,67 10-8 W/(m 2 K 4 ) _1_=_!.._+_1-1 512 5! 5 2 U = _U..!;!.a_ 2_a_+_U-'b"- -b 2a+b Å _ -\ 2a + Åb b ekv - --!:..-2-a_+_b ;::.. - 2b + btb - 2b u If/- R horn t b Fukttransport /:iv g=ö b.x Z= d ö G ( v =v +- 1-e e nv -nt) Ekonomisk värmeisoering r C=P---- - (1 +rfn r Araktor = ( )-n 1- + r 10
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 Cenergy = U G Epris Cinvest = di so ( ]hyra J Ciso Araktor +-h- +C bas Araktor +U d T max C värmesystem At-aktor 11
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 20 O Praktiskt tiämpbar värmekonduktivitet och ånggenomsäppighet för några byggnadsmateria Materia Värmekonduktivitet Ånggenomsäppighet A. /CW/CmK)) t51(m 2 /s) Asbestceuosacement 0,50 0,3 10-6 Asbestcement 0,60 0,1 10-6 Betong 1,7,5 10-6 Ceuosafiber 0,042 14 10-6 Gasbetong inv. isoering 0,14 5 10-6 utv. isoering 0,15 5 10-6 Gas 0,8 Kaksandsten 0,95 2 10-6 Minerau: skivor 0,036 15 10-6 ösu 0,042 24 10-6 Poyuretanskum PUR 0,033 0,2 10-6- 1,0 10-6 Putsbruk 1,2 Puts (kakcementbruk) 1,0 2 10-6 Styrencepast 0,036 0,5 10-6 Stå 60 Stå, rostfritt 20 Sågspån, kutterspån 0,08 15 10-6 Tege 0,70 Tege (r = 1500 kg/m 3 ) 0,60 Trä: furu, gran 0,1 4 (. fiberriktningen) bok, ek O, 16 Träfiberskivor: hårda 0,13 0,25 10-6 havhårda porösa asfatimpr. 0,08 0,05 0,065 2,0 10-6 6,0 10-6 2,5 10-6 Träspånskivor 0,14 0,5 10-6 12
Värme- och ängmotstånd hos några skikt av speciea materia Materia Värmemotstånd, Ångmotstånd R (m 2 K)/W sim Asfatstrykning försummas 1000 10 3 Gipsskivor: 9mm 0,04 3 10 3 13 mm 0,06 4 10 3 Pappskikt (förhydnings) 0,02 40 10 3 Pappskikt (underags) 0,02 400 10 3 Pastfim (PE) 0,2 mm 0,02 2000 10 3 Poypropyen väv 0,2mm 0,02 10 1 0 3 PV C-matta 2mm försummas 4000 10 3 Dräneringsskikt av singe, >150 mm 0,20 Icke ventierat uftskikt Smm O, 1 I O mm 0,14 20mm 0,16 50-100 mm 0,17 Inre övergångsmotstånd, Rsi 0,13 o Yttre övergångsmotstånd, Rse 0,04 o Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010 Värmemotstånd i enheten m 2 K/W hos mark (exkusive övergångsmotstånd) Gov på mark Käaryttervägg: Avstånd från yttervägg (m) Avstånd från markyta (m) Jordart o- - 6 o- -2 >2 Lera. Dränerande sand och grus 1,00 3,40 0,50 1,7 3,4 Sit. Icke dränerande sand och grus. Morän 0,70 2,20 0,35 1,1 2,2 Sprängsten 0,60 1,80 0,30 0,9 1,8 Berg 0,50 1,40 0,25 0,7 1,4 z vägg- och tak Värmemotstånd hos ventierat uftskikt inkusive yttre bekädnad konstruktioner Typ av ventierat skikt: R (m 2 K)/W Fasadskikt av påt eer betong O, O Fasadskikt av trä eer tege 0,20 Ventierat yttertak av påt O, 15 Ventierat yttertak av pane och papp 0,25 Ventierat yttertak av pannor på undertak 0,30 13
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 20 O Värmemotstånd hos mark (exkusive övergångsmotstånd) Gov på mark: Käaryttervägg: avstånd från avstånd från yttervägg (m) markyta (m) O- 1-6 0-1 1-2 >2 Jordart Lera. Dränerande sand och grus 1,00 3,40 0,5 1,7 3,4 Sit. Icke dränerande sand och grus. Morän. 0,70 2,20 0,35 1,1 2,2 Sprängsten. 0,60 1,80 0,30 0,9 1,8 Berg 0,50 1,40 0,25 0,7 1,4 2 (m K/W) 2 (m K/W) 2 (m K/W) 2 (m K/W) 14
Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 20 O Tabe: Mättnadsånghat, Vsat /(g/m 3 ) r c o 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9-20 0.89 0.88 0.87 0.86 0.85 0.85 0.84 0.83 0.82 0.82-19 0.97 0.96 0.95 0.94 0.94 0.93 0.92 0.91 0.90 0.89-18 1.06 1.05 1.04 1.03 1.02 1.02 1.01 1.00 0.99 0.98-17 1.16 1.15 1.14 1.13 1. 12 1.11 1.10 1.09 1.08 1.07-1 6 1.27 1.26 1.25 1.24 1.23 1.22 1.20 1.1 9 1.18 1.17-15 1.39 1.38 1.36 1.35 1.34 1.33 1.32 1.31 1.29 1.28-14 1.52 1.50 1.49 1.48 1.46 1.45 1.44 1.43 1.41 1.40-13 1.65 1.64 1.63 1.61 1.60 1.58 1.57 1.56 1.54 1.53-12 1.80 1.79 1.77 1.76 1.74 1.73 1.71 1.70 1.68 1.67-11 1.97 1.95 1.93 1.92 1.90 1.88 1.87 1.85 1.84 1.82-10 2.14 2.12 2.10 2.09 2.07 2.05 2.03 2.02 2.00 1.98-9 2.33 2.31 2.29 2.27 2.25 2.23 2.21 2.20 2.18 2.16-8 2.53 2.51 2.49 2.47 2.45 2.43 2.41 2.39 2.37 2.35-7 2.75 2.73 2.71 2.69 2.66 2.64 2.62 2.60 2.58 2.55-6 2.99 2.97 2.94 2.92 2.89 2.87 2.85 2.82 2.80 2.78-5 3.25 3.22 3.20 3.17 3.14 3.12 3.09 3.07 3.04 3.02-4 3.52 3.50 3.47 3.44 3.41 3.38 3.36 3.33 3.30 3.27-3 3.82 3.79 3.76 3.73 3.70 3.67 3.64 3.61 3.58 3.55-2 4.14 4.11 4.08 4.04 4.01 3.98 3.95 3.92 3.88 3.85-1 4.49 4.45 4.42 4.38 4.35 4.31 4.28 4.24 4.21 4.18 o 4.86 4.82 4.78 4.74 4.71 4.67 4.63 4.60 4.56 4.52 o 4.85 4.88 4.92 4.95 4.98 5.02 5.05 5.09 5.12 5.16 1 5.19 5.23 5.27 5.30 5.34 5.38 5.41 5.45 5.49 5.52 2 5.56 5.60 5.64 5.68 5.72 5.75 5.79 5.83 5.87 5.91 3 5.95 5.99 6.03 6.07 6. 12 6.16 6.20 6.24 6.28 6.32 4 6.37 6.41 6.45 6.50 6.54 6.58 6.63 6.67 6.71 6.76 5 6.80 6.85 6.90 6.94 6.99 7.03 7.08 7.13 7.17 7.22 6 7.27 7.32 7.36 7.41 7.46 7.51 7.56 7.61 7.66 7.71 7 7.76 7.81 7.86 7.91 7.96 8.02 8.07 8.12 8.17 8.23 8 8.28 8.33 8.39 8.44 8.50 8.55 8.61 8.66 8.72 8.77 9 8.83 8.89 8.94 9.00 9.06 9.11 9.17 9.23 9.29 9.35 10 9.41 9.47 9.53 9.59 9.65 9.71 9.77 9.83 9.90 9.96 11 10.02 10.09 10.15 10.21 10.28 10.34 10.41 10.47 10.54 10.60 12 10.67 10.74 10.80 10.87 10.94 11.01 11.08 11.14 11.21 11.28 13 11.35 11.42 11.49 11.57 11.64 11.71 11.78 11.85 11.93 12.00 14 12.07 12.1 5 12.22 12.30 12.37 12.45 12.53 12.60 12.68 12.76 15 12.83 12.91 12.99 13.07 13.15 13.23 13.31 13.39 13.47 13.55 16 13.63 13.72 13.80 13.88 13.97 14.05 14.14 14.22 14.31 14.39 17 14.48 14.57 14.65 14.74 14.83 14.92 15.01 15.10 15.19 15.28 18 15.37 15.46 15.55 15.64 15.74 15.83 15.92 16.02 16.11 16.21 19 16.30 16.40 16.50 16.59 16.69 16.79 16.89 16.99 17.09 17.19 20 17.29 17.39 17.49 17.59 17.69 17.80 17.90 18.01 18.11 18.22 21 18.32 18.43 18.53 18.64 18.75 18.86 18.97 19.08 19.19 19.30 22 19.41 19.52 19.63 19.75 19.86 19.97 20.09 20.20 20.32 20.44 23 20.55 20.67 20.79 20.91 21.03 21.15 21.27 21.39 21.51 21.63 24 21.75 21.88 22.00 22.13 22.25 22.38 22.50 22.63 22.76 22.89 25 23.02 23.14 23.28 23.41 23.54 23.67 23.80 23.94 24.07 24.20 26 24.34 24.48 24.61 24.75 24.89 25.03 25. 16 25.30 25.45 25.59 27 25.73 25.87 26.01 26.16 26.30 26.45 26.59 26.74 26.89 27.04 28 27. 19 27.33 27.49 27.64 27.79 27.94 28.09 28.25 28.40 28.56 29 28.7 1 28.87 29.03 29.19 29.34 29.50 29.66 29.83 29.99 30.15 30 30.31 30.48 30.64 30.81 30.98 31.14 31.31 31.48 31.65 31.82 31 31.99 32.16 32.34 32.51 32.69 32.86 33.04 33.21 33.39 33.57 32 33.75 33.93 34.11 34.29 34.48 34.66 34.84 35.03 35.21 35.40 15
Hjäpmede Instaation QF,dim = L.UA(Bi,dim -Bu,dim)+Mu c p (Bi,dim -Bu,dim )+ (1-7?ä) Mrc p (Bi,dim -Bu,dim ) Hus & Anäggningar, tentamen 17:e augusti 2010!:J.Bi!:J. Bu = 1-e- t rb Budim = EUT('rb)+ 4 Q F = [r.ua +Mu cp1 +Mr cp1 (1-ryJJ.s n = Vvent v COP=& = Qr +P p Luft (20 C): p = 1,2 kg/m 3, Cp]= 1010 Ws/(kg C) EUT1 EUT 5-32 -30-22---:\\ NV.!n>~ _ 20 -S-trånu_. - ~'\, -18 --~ "'(f" EUT1 (vänster) och EUT5 {höger) perioden 1931-1960. 16
Temp Summa gradtimmar, som funktion av årets normatemperatur i C Hus & Anäggningar, tentamen 7:e augusti 2010 o c -2 - o 2 3 4 5 6 7 8 5 80750 73500 66500 59700 53200 47000 41000 35200 29700 24500 19500 6 87000 79500 72300 65300 58500 52000 45800 39700 33900 28400 23000 7 93500 85800 78300 71100 64100 57400 50800 44500 38400 32600 26900 8 100200 92200 84600 77200 69900 62900 56200 49600 43200 37100 31100 9 107200 99000 91200 83500 76000 68800 61800 54900 48200 42000 35500 10 114500 106000 98000 90100 82400 74900 67700 60600 53600 47100 40300 11 121900 113300 105100 97000 89000 81400 73900 66500 59300 52500 45400 12 129500 120700 112300 104000 95800 88000 80200 72600 65100 58100 50700 13 137000 128100 119500 111000 102500 94500 86500 78700 70900 63600 55900 14 144600 135400 126700 118000 109300 101100 92900 84700 76700 69200 61200 15 152100 142800 133900 125000 116100 107600 99200 90800 82500 74800 66500 16 159700 150200 141100 132100 122900 114200 105500 96900 88300 80400 71800 17 167200 157600 148300 139100 129600 120700 111800 103000 94100 85900 77000 18 174800 165000 155500 146100 136400 127300 118100 109100 99900 91500 82300 19 182300 172300 162700 153100 143200 133800 124500 115200 105700 97100 87600 20 189900 179700 169900 160100 149900 140400 130800 121300 111500 102600 92800 21 197400 187100 177100 167100 156700 146900 137100 127300 117300 108200 98100 22 205000 194500 184300 174100 163500 153500 143400 133400 123100 113800 103400 23 212500 201900 191500 181100 170200 160000 149700 139500 128900 119300 108600 24 220100 209200 198700 188100 177000 166600 156100 145600 134700 124900 113900 25 227600 216600 205900 195100 183800 173100 162400 151700 140500 130500 119200 Drifttid i timmar/år for värmeanäggning, som funktion av årets normatemperatur, då uppvärmning sker ti minst 11 C. 7550 7380 7200 7010 6770 6550 6320 6080 58ooJ 557oj 5270 Summa gradtimmar per år vid uppvärmning ti viss temperatur samt drifttid för värmeanäggning under tiden 1931-1960 (Vid uppvärmning ti 11 oc och högre temperatur, antas uppvärmningen suta då utetemperaturen överstiger 11 C) Ort o c Ort o c Kiruna -1,2 Jönköping +6,1 Lueå +2,0 Stockhom 6,6 Östersund 2,7 Norrköping 6,9 Sundsva 3,9 Hamstad 7,2 Uppsaa 5,7 Göteborg 7,9 Västerås 5, 9 Mamö 8,0 Normatemperaturer för het år enigt VVS-handboken 17