Fastighet: Kevingeskolan - Jungfrun 2 Fastighetsägare: Danderyds kommun Konsulter: Skanska Teknik Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1960-talet Area: 5 102 m² Atemp Verksamhet: Skola F-6 Kevingeskolan ligger i Danderyds kommun, i anslutning till Mörby Centrum. Fastigheten består av 5 st huskroppar byggda i början av 1960-talet samt en huskropp (2160) byggd i början av 2000-talet, se översiktsbild. Uppmätt Atemp enligt ritningar är ca 5100 m², total LOA är ca 4200 m². Verksamhetstiden för skolan inklusive fritids är ca 07:00-18:00, sporthall används även på kvällar och helger. Hus 2066 inrymmer mellanstadium, Hus 2069 lågstadium och expedition, Hus 2070 lågstadium, Hus 2160 särskola, Hus 2166 mellanstadium och matsal/kök, Hus 2072 sporthall. Inneklimat I Krav på luftkvalitet, temperaturer, ljud, ljus och belysning är enligt gällande normer och myndighetskrav. De flesta luftbehandlingsaggregat är i drift vardagar kl 08-17. Vissa aggregat startar redan kl 06, andra stängs inte av förens kl 20. Sporthallens ventilation kan även vara i drift kvällar och helger. Tilluftstemperaturen är satt till 18 C för samtliga aggregat. Samtliga ventilationsaggregat har ett konstant flöde utan möjlighet till närvaroreglering. Endast köksventilationen är uppkopplad mot övervakningssystemet. I klassrum tillförs ventilationen med lågimpulsdon vilket kan medföra problem med drag. Tidigare utredningar visar att luften i klassrummen är tillräcklig för upp till 30 personer. Fastighetens status före åtgärder I Byggnadsskal Byggnaderna har tegelfasad, tvåglasfönster med kopplade bågar och taket är plåtbeklätt. Enligt handlingar är källarytterväggar oisolerade. Isolering på tak har ej inspekterats eftersom bultar som ska hålla fast stegar upp till vind sitter löst. Enligt energideklaration har man dock ca 300 mm isolering i Hus 2066. Tidigare har man tilläggsisolerat hus 2166 och 2072. 1 (5)
Värmesystem Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015 Byggnaderna betjänas av fjärrvärme och värms via radiatorer via kulvert från undercentral i hus 2166. Shuntar finns till respektive hus. Undercentralen är från år 2000 och är i bra skick, dock upptäcktes vid platsbesöket att regleringen för tappvarmvattentemperaturen var ojämn och varierade mellan 51 och 62 C. Börvärdet var inställt på 58 C. Pumpar i shuntgrupper är generellt av äldre snitt och har uppnått teknisk livslängd. LB01 i källaren i hus 2070 har ett elvärmebatteri på 3 kw. Ventilationssystem Generellt är luftbehandlingsaggregaten ca 20 år gamla, dock i förhållandevis gott skick med roterande värmeväxlare. Köksventilationen saknar emellertid värmeåtervinning och man har dessutom problem med driftstopp samt att man inte lyckas upprätthålla önskat börvärde på tilluftstemperatur trots fullt öppen styrventil för värmebatteriet. De tre luftbehandlingsaggregaten i hus 2166 är placerade på olika ställen i byggnaden vilket försvårar för driften. Vid tillfället för platsbesöket var det relativt varmt ute vilket innebar svårigheter att avgöra återvinningsgrad. Luftbehandlingsaggregaten är inte uppkopplade mot överordnat styr- och övervakningssystem vilket också försvårar för driften. OVK-besiktning utfördes 2013 och var då godkänd. Komfortkylsystem Komfortkyla finns ej, endast kyla för kyl- och frysrum i kök. Tidigare fanns en kylmaskin som levererade kyla till köksventilationen. Belysning Belysningen består till största del av äldre T8-armaturerer utan styrning. Kvällsvandringen visar att flertalet armaturer är på kvällstid trots att lokalerna ej används. Utrustning Huvudsakligen är det utrustning i anslutning till kök som använder mycket energi. Exempevlis kylar, frysar, matlagningsutrustning, köksventilation mm. Styr- och övervakningssystem Endast undercentralen och köksventilationen är uppkopplat mot överordnat styr- och övervakningssystem (Fidelix Fx2020). Övriga luftbehandlingsaggregat av typ PM Luft/Swegon GOLD har inbyggd styr och är av äldre modell vilket försvårar uppkoppling av dessa. Energianvändning före åtgärder I Specifik energianvändning före åtgärder Varav Värmeenergi Fastighetsel Hyresgästel 164 kwh/m²,år 138 kwh/m²,år 26 kwh/m²,år 39 kwh/m²,år All el mäts gemensamt av huvudmätaren, fördelningen mellan fastighets- och verksamhetsel har därför bedömts utefter beräkning samt STIL2-undersökning Total fjärrvärme- och elanvändning är ca 704 MWh/år respektive 330 MWh/år och avser medelvärde av normalårskorrigerad energi 2012 till 2013. För att göra en bedömning huruvida byggnaden använder mycket eller lite energi har en jämförelse gjorts mot en normal? jämförbar byggnad samt aktuella BBR-krav. Resultatet visar att byggnadens energianvändning är ca 164 kwh/m²,år vilket är något mindre än en jämförbar byggnad. Inklusive verksamhetsel är energianvändningen 203 kwh/m²,år. Total vattenanvändning är ca 2300 m³/år, varmvatten mäts ej separat. 2 (5)
Identifierade åtgärder I - Optimering kurvor/drifttider ventilation + värme. - Sparlatorer/lågflödesstrålsamlare. - Ny köksventilation med värmeåtervinning - Tilläggsisolering vind - Nya termostatventiler + injustering - Installation av 100kvm solceller - Nya cirkulationspumpar - CO2-styrd ventilation i idrott+matsal - Nya fönster - Närvaro-/dagsljusstyrd LED-belysning - Avfuktare/värmepump i torkskåp - Nya ventilationsaggregat - Ersätt elbatteri i LB01 till vätskeburet 3 (5)
Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet 1 Åtgärd Optimering kurvor/drifttider ventilation + värme Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år 10 6 8 2 Sparlatorer/lågflödesstrålsamlare 12 5 6 3 Ny köksventilation med värmeåtervinning 230 30 38 4 Tilläggsisolering vind 150 9 12 5 Nya termostatventiler + injustering 525 45 58 6 installation av 100kvm solceller 230 12 12 7 Nya cirkulationspumpar 125 10 10 8 CO2-styrd ventilation i idrott+matsal 40 2 3 9 Nya fönster 2500 65 85 10 Närvaro-/dagsljusstyrd LED-belysning 1000 44 40 11 Avfuktare/värmepump i torkskåp 86 3 3 12 Nya ventilationsaggregat 1500 33 34 13 Ersätt elbatteri i LB01 till vätskeburet 20 0 0 - Summa 6428 268 312 Energibesparing MWh/år 4 (5)
Resultat Det finns potential att minska energianvändningen med ca 30%. Om alla kostnader hänförs till energieffektiviseringsåtgärderna blir det totala paketet med alla åtgärder inte lönsamt (internräntan blir mindre än 3,2%). Flera av dessa åtgärder kommer emellertid ändå att behöva utföras av underhållsskäl. Om man för dessa åtgärder hänför 40% av investeringskostnaden till energieffektiviseringen så blir hela paketet lönsamt. 5 (5)