Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering i livsmedelsbutiker i Stockholms skärgård Malin Ekman och Daniel Svärdsjö, KTH, Energiteknik 2012. De slutsatser jag dragit av detta arbete är att resurserna är knappa och det är sällan som man har råd att tänka till och integrera affärens behov med t ex en värmepump. Denna lilla skrift skall översiktligt bara belysa de generella möjligheter till integration mellan kylning och värmepumpar som finns. Förhoppningsvis kommer någon, någon gång att ha nytta av den. Små butiker ligger ofta i glesbygd och har en relativ hög specifik energikonsumtion per m 2. Vanligen är sådana butiker uppvärmda av någon lokal värmekälla och mer sällan av t ex fjärrvärme. Det gör att det kan vara vettigt att fundera på om man kan integrera uppvärmningen av lokalerna med kylningen av varor i kyl- och frysutrymmen. Om lämpliga bostadslokaler som behöver värmas, utöver själva butiken, också finns i närheten kan det bidra till en ökad lönsamhet. Kylning av varor utgör ofta den största enskilda posten av butikens elkonsumtion. Det stora problemet ligger i dessa affärers ofta dåliga ekonomi vilket gör att investeringen måste hållas mycket låg affärens fortsatta existens kan ju vara hotad. Då vill man ofta snarare lappa och laga än sikta på långsiktigt effektiva energilösningar. Å andra sidan är vinsten ofta mycket låg så varje krona man kan minska totalkostnaden för energi slår igenom på vinsten mycket positivt. Exempel: Om vinsten är 1% av omsättningen och energins andel av omsättningen är 2% kan en halvering av energikostnaden (inklusive kapitalkostnad) innebära en fördubbling av vinsten. Integreringen av kyl- och värmesystem kan ske i flera olika nivåer. Varje nivå innebär ett större ingrepp i den befintliga strukturen.
Den enklaste nivån Den enklaste nivån kan t ex vara att man använder värmen från kylmaskinernas kondensorer för att värma lokalerna. I sin allra enklaste form låter man varmluft från kondensorerna gå in i och värma lokaler direkt. I ett mer påkostat utförande kan man koppla in en extra vattenkondensor till kylmaskinkretsen, och distribuera värmen som radiatorvatten. När det inte behövs någon värme i huset måste värmen fortsatt kylas bort. I detta fall blir ju kylmaskinen sin egen värmepump. 1. I den första integrationsnivån, kan värmen från de befintliga kylmaskinerna användas direkt. Om man sätter in en värmepump Nästa steg i integrering skulle kunna innebära att man tillför en bergvärmepump och behåller sitt kylsystem med en mindre ombyggnad. Butikskylans kondensorvärme leds ned i bergvärmehålet och får värma upp detta. Det ger en vinst på två sätt; bergvärmehålet är normalt kallare än t ex omgivningsluften. Det leder till att kylmaskinerna får bättre driftsbetingelser och därigenom drar mindre energi. Det leder också till att hålet blir varmare - än det annars skulle ha varit - vilket leder till en något lägre energikonsumtion även hos värmepumpen. Det blir vinst på två sätt alltså. Kylmaskineriet måste för att kunna utnyttja den låga kondenseringstemperaturen kanske byggas om så att kondenseringen blir flytande. Det innebär ibland att man måste byta kondensor och expansionsventil.
1) I den andra integrationsnivån integreras en bergvärmepump med kylsystemet.
Mer fullständig integrering I sin yttersta form av integrering kan enda kylmaskin/värmepump fås att både kyla olika utrymmen och samtidigt värma andra utrymmen. Ett eventuellt överskott på kyla eller värme kan bortföras eller tillföras t ex en energibrunn, en jordvärmeslinga eller ett vattendrag. Möjligheterna antyds endast schematiskt nedan. 2) En intelligent kylmaskin/värmepump kan (teoretiskt) ta hand om allt Man bör kanske tillägga att det behövs ett intelligent styrsystem. Alla kombinationer ovan t ex frysrum till varmvatten kan medföra ett för stort temperatursteg för en viss vald maskin. Det innebär att kanske just värmen som alstras från frysrummet måste dumpas i t ex ett borrhål. En sådan här form av integrering kan nog bara ske i samband med mer fullständiga renoveringar eller nybyggnationer vilket är sällsynt i glesbygd. Även billiga luft/luftvärmepumpar skulle kunna användas i enklare installationer som kylmaskiner (specialluftvärmepump krävs för frysrum). Exempel varustånd, mobila försäljningsställen e t c. Om maskinen får pumpa värme ur kylrummet kan den varma luften få värma en enkel lokal eller blåsa ut värmen utomhus på sommaren.
Om kollektorer När man tillför en bergvärmekollektor värme under en del av året kan den göras lite kortare/billigare än annars. Alternativt kan man få en bättre värmefaktor. Stora byggnader som Vällingby Centrum och Nya Karolinska Sjukhuset utnyttjar den tekniken redan idag. I skärgårdsmiljö är kanske sjövatten den bästa värmekällan/sänkan t ex en slangkollektor i sjöns botten. På Skåvsjöholms kursgård inte långt från Waxholm värmer och kyler man kursgården hela året med hjälp av en sjövärmekollektor. Markkollektorer fungerar ungefär som sjövärmekollektorer i detta avseende, men marken kan bli varmare än en sjöbotten och därigenom inte lämpa sig för frikyla.