Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2009 öppnades fredagen den 30 januari klockan 9.30 av Christina Elving, ordförande för UK 2008. Ungdomens kyrkodagar var sammankallat enligt arbetsordningen av biskop Gustav Björkstrand. 2 Fastställande av röstlängden Vid räkningen av röstlängden konstaterades att 152 ombud var på plats. Röstlängden förlängs fram till nästa plenarsession på basen av utkvitterade röstkort. 3 Val av protokolljusterare (2 st.) och rösträknare (4 st.) Pontus Särs (Vasa svenska församling) och David Helander (Esbo svenska församling) föreslogs till protokolljusterare. Alina Håkans (Korsholms svenska församling), Niklas Haapalainen (Vanda svenska församling), Johanna Kivekäs (Pargas svenska församling) och Ylva Vikström (Kimito församling) föreslogs till rösträknare. UK godkände enhälligt dessa personer till protokolljusterare respektive rösträknare. 4 Val av ordförande och viceordförande I diskussionen föreslogs Linda Finnbäck (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Anders Blomberg (Esbo svenska församling) och Stefan Salo (Närpes församling) till ordförande. Efter att kandidaterna presenterat sig gjordes en sluten omröstning. I valet fick Linda Finnbäck 95 röster, Anders Blomberg 40 röster och Stefan Salo 18 röster. Därmed valdes Linda Finnbäck till ordförande och Anders Blomberg till viceordförande. 5 Val av sekreterare (2 st.) Simon Lampenius (KCSA) och Frida Vikström (Matteus församling) föreslogs till sekreterare. UK godkände enhälligt dessa som sekreterare. Christina Elving fungerade som ordförande t.o.m. för ärende 5. Därefter ledde Linda Finnbäck ordet i ärendena 6, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 16, 18, 20, 22, 24, 26, 28 och 29. Anders Blomberg ledde ordet i ärendena 7, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25 och 27. 6 Fastställande av föredragningslistan En motion och ett diskussionsinitiativ hade kommit KCSA tillhanda försenat. UK beslöt med klar majoritet att ta med motionen Befria unga från kyrkoskatten på föredragningslistan. Initiativet Utskrivningar ur

kyrkan beslöt UK att inte ta med på föredragningslistan. Föredragningslistan fastställdes med dessa och några tekniska förändringar. 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK:s arbetsmetod fastställdes enligt arbetsordningen och förhandsmaterialets uppgifter. UK beslöt att utse utskott för alla motioner och initiativ på föredragningslistan. 8 Uppföljning av besluten från UK 2008 Stefan Myrskog (KCSA), presenterade arbetet med besluten från UK 2008. Ett brev har skickats till programansvariga på Radio X3M, Michaela Röman, och till ledande branschsekreterare för kommunikation vid KCSA, Lucas Snellman, för att uttrycka UK:s åsikt om ett behov av ett kristet radioprogram i Radio X3M. Röman och Snellman har diskuterat ärendet. Röman är nog intresserad av ett samarbete med kyrkan, men vill inte göra ett specifikt kristet radioprogram. Ett samarbete där kyrkans personer vid behov kan fungera som experter, på samma sätt som Folkhälsan r.f. ibland bidrar med experter i Radio X3M:s program är dock möjligt. Röman välkomnar också kyrkan att använda sig av X3M:s Community som påverkningskanal. Ett brev har också skickats till alla ungdomsarbetsledare i Borgå stift med uppmaningen om att samarbeta mera inom prosterierna. Myrskog berättade om att arbetet med att ge UK initiativrätt i stiftsfullmäktige i Borgå stift har gått vidare. Ärendet har diskuterats i stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktige har utsett tre kontaktpersoner som skall upprätthålla kontakten mellan UK och stiftsfullmäktige. Dessa kontaktpersoner är Magnus Engblom, Cecilia Åminne och Tove Monnberg. Samtliga är inbjudna till UK 2009. Dessutom har Magnus Engblom lämnat in ett initiativ till stiftsfullmäktige där han önskar en ändring i kyrkolagen, vilket skulle möjliggöra att instanser som UK kan få initiativrätt till stiftsfullmäktige. Tove Monnberg, stiftsfullmäktiges UK-kontaktperson, berättade närmare om hur kontakten mellan UK och stiftsfullmäktige skall fungera. Också Lars-Runar Knuts, ordförande för stiftsfullmäktige uttalade sig. Representanterna från stiftsfullmäktige önskade få UK:s protokoll skickat till hela stiftsfullmäktige En framtidsgrupp tillsattes på basen av besluten från UK 2008 för att lösa frågan med UK:s deltagarantal då församlingar slås samman. Resultaten från framtidsgruppens arbete framkommer i 14 Motion: Förändring i UK:s arbetsordning gällande vem som får delta i UK. Arbetet med en ny kyrkogångsbok för konfirmander är klart, initiativet togs av UK 2006, och boken finns nu till försäljning. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran (Kyrkans central för det svenska arbetet) 2008 Stefan Myrskog (KCSA) berättade om arbetet inom ansvarsområdet Kristen Fostran (KF). Vid enheten arbetar fyra personer: Anne Holländer

med ansvar för arbetet bland barn, Helena Sandberg med ansvar för kontakten till skolor, Simon Lampenius på en ny tjänst med ansvar för ungdomsarbetet samt Myrskog själv som ledande branschsekreterare för kristen fostran (KF). Till arbetets tyngdpunktsområden hör arrangerandet av rådplägningsdagar för barn- och ungdomsarbetsledarna, möten och planering. Ett av projekten som präglar KF:s arbete är Flickors och pojkars rättigheter som består av fyra delprojekt: Jubileumsåret 2009 för att fira FN:s barnkonvention som fyller 20 år, utvecklande av barnkonsekvensbedömning för att uppfölja hur beslut i församlingar påverkar barn, Tievalet år 2010 där 16-åringar har rösträtt samt Monesa som handlar om att ge unga hjälpmedel i vårt allt mer mångkulturella samhälle. Även kyrkans nya fokusområde: HELIG är under planering. KF ger också ut tidningen Nyckeln som riktar sig till församlingarnas barn- ungdoms- diakoni- och familjearbetare, bl.a. hjälpledare. 10 Ajournering av mötet till lördagen den 31 januari kl. 9.45 Ordförande ajournerade mötet till lördagen den 31.1 kl. 9.45 11 Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade fortsatta förhandlingar kl. 10.02. Viceordförande inledde plenum med att läsa ett bibelord och uppmana till goda förhandlingar. Röstlängden kompletterades på basen av utkvitterade röstkort till 160. Andreas von Bergmann (Pargas svenska församling) tillkallades för att berätta om hur förhandlingarna i plenum går till. 12 Motion: Flere än en officiell bibelöversättning Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion: Bibel skrevs ursprungligen på hebreiska och grekiska och eftersom få av oss kan de här språken måste vi använda översättningar. Översättningar kan aldrig återge helt till fullo original budskapet, eftersom olika språk fungerar på olika sätt. Speciellt hebreiskan och grekiskan är språk med många olika nyanser, betydelser, nivåer och betydelser i en enda mening, olikt svenskan. Därför är det viktigt att använda sig av flere olika översättningar för att få en bild av vad grundtexten säger. Nu är det så att vår kyrka endast håller Bibel 2000 som officiell översättning, dvs. den är den enda som får användas vid Gudstjänster och förrättningar och som delas ut till konfirmander. Jag skulle önska att kyrkan även kunde godkänna att 1917 års översättning och Folkbibeln fick användas på Gudstjänster, förrättningar m.m. Därför vill jag att UK tar upp detta ärende och fattar beslut om även den andra moderna bibelöversättningen, Folkbibeln, borde få användas vid Gudstjänster m.m. Jag tar inte här ställning till vilken översättning som är mer korrekt och vilken som är bättre än någon annan. Översättningar är översättningar och har alltid fel och brister, men tillsammans kan de komplettera varandra. David Helander (Esbo svenska församling) presenterade utskottets

arbete och utskottets förslag att motionen förkastas. Utskottet hade diskuterat följande: Utskottet diskuterade möjligheten att använda de olika översättningarna också i gudstjänster och i konfirmandarbetet. Utskottet valde att inkalla en sakkunnig för att uttala sig om situationen i nuläget. Efter noga övervägande beslöts dock att fler officiella översättningar endast skulle skapa problem. Folkbibeln och övriga bibelöversättning får dock fritt användas i inofficiella sammanhang, vilket även är önskvärt. Utskottet önskar att ämnet diskuteras. Ordföranden öppnade diskussionen. I diskussionen framkom att man officiellt i gudstjänsten får använda bibelöversättningarna från år 1917 och 2000. I övriga sammankomster är det dock fritt fram att använda den översättning man känner sig mest bekväm med. Åsikter delades om att den nyaste översättningen naturligt måste vara den mest tillförlitliga översättning, såväl som att användandet av flera bibelöversättningar ger mångfald och bättre förståelse för de ursprungliga skrifterna, skrivna på t.ex. grekiska, arameiska och hebreiska. Ordförande avslutade diskussionen efter tio talturer. I diskussionen uttalade sig församlingspastorerna Fredrik Portin (Åbo svenska församling) och Rune Lindblom (Esbo svenska församling). Då inga andra beslutsförslag hade kommit in under diskussionen antog UK beredningsutskottets förslag om att motionen förkastas. UK:s beslut: Motionen förkastas. 13 Motion: Församlingsarbetare Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade kommit in med följande motion: Som vi alla vet består en församling av många olika medarbetare, präster, ungdomsarbetare m.fl. Nya arbetare kommer också med jämna mellanrum, även om dessa inte alltid kan täcka det numerära behov som finns för tillfället. Tyvärr så har jag lagt märke till att man inte känner till församlingar så bra som man borde göra. Vanligt bland teologiestuderande är att man känner till den församling man kommer ifrån, församlingen på orten där man studerar, den eller de församlingar man gjort praktik i, men sällan mycket mer än så. Vad jag skulle vilja se är att studerande för kyrkliga yrken skulle känna till de olika församlingarna och de som arbetar i dem samtidigt som de anställda skulle få en klar bild av studeranden (vilket skulle kunna underlätta rekryteringen av nya arbetare). Från t.ex. Pedersöre prosteris sida har man ett antal år genomfört en s.k. prosterimiddag där studerande från prosteriet och anställda äter tillsammans och diskuterar arbetssituationen och annat. Jag tror att det är av yttersta vikt att man känner till församlingarna i stiftet och de som arbetar där för att vi i framtiden över huvud taget skall kunna ha det spektrum av församlingar som vi idag har. Det gäller inte enbart små församlingar utan även stora berörs. Det bästa sättet att rekrytera folk är genom personlig kontakt. Hur skulle detta genomföras rent praktiskt? Tanken är att det skulle kunna ske som någon form av seminarie, t.ex. under en helg. Om man kunde utforma programmet så att det är tilltalande (tror inte att studerande är särskilt intresserade av vilket program som används för att skriva de nya ämbetsintygen eller dyl.) för både studerande och anställda skulle det fungera. Man kunde också utforma det på så sätt att det kunde räknas som fortbildning för anställda samtidigt som det (om studeranden avtalat med sin studieledare) kunde räknas tillgodo i själva studierna som fria studier. Det senare borde inte vara helt omöjligt om man gjort upp på förhand. Förslag till beslut UK 2009 ber KCSA att utreda möjligheterna till att ordna ett seminarium/fortbildning vars främsta mål är att bekanta studerande och anställda med varandra personligen.

Ewert Gustavsson (Mariehamns församling) redogjorde för utskottets arbete och framförde utskottets förslag om att motionen förkastas. Det finns redan forum för att göra de studerande bekanta med församlingarna, t.ex. UK, Höstdagarna, stiftsdagar etc. Det finns inte tid för någondera parten att ordna eller delta i de föreslagna seminarierna. Viceordförande öppnade diskussionen. Studerandenas egen aktivitet då det gäller att hitta jobb betonades i diskussionen, likaväl som behovet av forum där församlingarna kan lära känna de studerande och de studerande kan lära känna de olika församlingarna. I diskussionen framkom att det redan finns olika forum där församlingarna och de anställda kan mötas, t.ex. kontaktgruppen, till vilken nu kan höra både teologi- och Noviastuderande i Åbo. Även elektroniska forum som Facebook ansågs vara lämpliga för ändamålet. Dessa forum borde dock marknadsföras bättre. Jona Granlund (Åbo svenska församling) inlämnade motionens ursprungliga förslag: UK 2009 ber KCSA att utreda möjligheterna till att ordna ett seminarium/fortbildning vars främsta mål är att bekanta studerande och anställda med varandra personligen. John-Einar Smeds (Åbo svenska församling) inlämnade följande förslag till beslut: Man skulle ordna en hemsida med all information om församlingars kontaktuppgifter, öppet hus etc. Ett forum där man också från församlingens håll kan skriva vad för förmågor man är ute efter. Viceordförande avslutade diskussionen efter 15 talturer. Tua Sandell (Domkapitlet) bidrog med sakupplysning I omröstningen ställdes Granlunds förslag mot Smeds förslag. Smeds förslag vann med flest röster. Omröstningen fortsatte med att utskottets förslag ställdes mot Smeds förslag. I den omröstningen vann utskottets förslag om att motionen förkastas. UK:s beslut: Motionen förkastas 14 Motion: Förändring i UK:s arbetsordning gällande vem som får delta i UK UK:s framtidsgrupp hade lämnat in följande motion: UK 2008 tillsatte en arbetsgrupp för "att till UK 2009 utreda och inlämna ändringsförslag till UK:s arbetsordning med hänseende till kommunreformen och framtida församlingsstrukturer. Detta för att få en rättvis fördelning av antalet delegater med tanke på framtida ändringar i församlingsstrukturen. Arbetsgruppen utreder också förutsättningarna att göra UK till ett officiellt organ inom Borgå stift i mån av möjlighet."(utdrag ur UK 2008 protokoll). Arbetsgruppen, som kallats UK:s framtidsgrupp, har sammankommit två gånger under hösten samt diskuterat per e-post mellan mötena. Resultatet av framtidsgruppens arbete är ett förslag till ändring av arbetsordningen gällande vem som får delta i UK. Bakom förslaget ligger följande principer. Det nuvarande antalet ombud på UK anses av arbetsgruppen vara optimalt. Med nuvarande arbetsordning och nya församlingsstrukturer skulle det maximala antalet delegater på UK sjunka från 363 till 339 (enligt antalet församlingsmedlemmar år 2007). Förslaget ger ett maximalt delegatantal på 412 och tryggar även att fördelningen per prosteri bibehålls Också för att bibehålla UK:s officiella prägel bör deltagarantalet inte bli för stort.

Framtidsgruppen konstaterar att det är på församlingarnas ansvar att se till att den regionala spridningen av UK delegater bibehålls inom församlingens gränser. Dessutom konstaterades att alla församlingar inte fyller sina ombudskvoter, och att vissa församlingar konstaterar att de inte har råd att skicka hela kvoten ombud till UK. Det verkliga antalet delegater på UK2007 och UK2008 var 189 respektive 192. UK sammankallas av biskopen i Borgå stift och är ett formellt organ inom stiftet även om KCSA står som arrangör. Deltagare från andra stift kan inte vara med i själva beslutsfattandet och därför föreslås en ny kategori av deltagare, observatörer. UK skall vara inkluderande snarare än exkluderande. Vi vill ge vår kyrkas svenskspråkiga, som hör till något annat än vårt eget stift, möjlighet att delta i UK som observatörer. Vi vill verka för att sprida tanken om UK som ett forum för ungdomar och unga vuxna utanför vårt eget stift. Därför bereds plats för deltagare, som observatörer, från andra stift. Detta hoppas vi i förlängningen leder till att även finska stift börjar arrangera egna UK:n, vilket i sin tur kan ge UK en officiell plats i kyrkans beslutsprocesser. Arbetsordningsförändringsförslaget i korthet Paragraf 5 i arbetsordningen omformulerades så att minsta antalet ombud en församling kan skicka till UK är 4 och högsta antalet ombud är 12. För att möjliggöra att personer från språköar skall kunna komma till UK lades ett stycke om observatörer till och i plenarordningen gjordes en ändring så att observatörerna får yttranderätt. Den nya arbetsordningstexten 5 Vem får delta? Ombud och suppleanter Varje församling i stiftet har rätt att för ett år i sänder nominera ombud och suppleanter till UK. Dessa nomineras av församlings- eller kyrkorådet, alternativt ungdomsrådet. Valbara till ombud och suppleanter är konfirmerade församlingsmedlemmar som inte fyllt trettio år före det år plenarförhandlingarna förs. En församling med färre än tusen medlemmar har rätt att nominera f y r a ombud. För varje därefter påbörjat tusental medlemmar kan större församlingar nominera ytterligare ett ombud. Antalet ombud från en församling får dock inte överstiga t o l v. Församlingen kan utse suppleanter, vilkas antal får vara högst en tredjedel av ombudens antal. Observatörer Varje församling inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, frånsett församlingarna i Borgå stift, har rätt att sända två observatörer till UK. Valbara till observatörer är konfirmerade församlingsmedlemmar som inte fyllt trettio år före det år plenarförhandlingarna förs. I plenarordningen förändras punkt 1 att ge observatörerna och medlemmar av stiftsfullmäktige yttranderätt. Plenarordning 1. Yttranderätt vid plenum har ombuden, suppleanterna, o b s e r v a t ö r e r n a, av församlingarna anställda personer, tjänstemän vid KCSA, m e d l e m m a r a v s t i f t s f u l l m ä k t i g e i B o r g å s t i f t samt medlemmar i referensgruppen för ungdoms- och konfirmandarbete vid KCSA. Församlingsanställda får yttra sig, men det förs till protokollet att de yttrat sig. Övriga närvarande kan före eller under plenum be om ordet av presidiet. Presidiet har rätt att tillkalla sakkunniga. Mikael Frankman (Mariehamns församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet stöder framtidsgruppens förslag men vill förutom motionens förslag lägga till följande i arbetsordningen: 7 UK:s beslut UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar samt till stiftsfullmäktige i Borgå stift och till KCSA. KCSA är UK:s verkställande organ.

Ordförande öppnade diskussionen. Markus Lampenius (Matteus församling), ordförande för framtidsgruppen redogjorde för arbetsgruppens arbete och för motionens innehåll. I diskussionen klargjordes att en församling inte MÅSTE skicka fyra ombud, utan HAR den möjligheten. I diskussionen framkom också att anställda vid domkapitlet, exempelvis biskopen, inte automatiskt har yttranderätt i plenum, utan särskilt måste be om ordet av presidiet. Markus Lampenius lämnade in ett förslag där han föreslår ett tillägg till plenarordningen så att domkapitlet i Borgå stift och tjänstemän vid domkapitlet i Borgå stift får yttranderätt i plenum. Punkt 1 i plenarordningen förändrar alltså till att lyda: 1. Yttranderätt vid plenum har ombuden, suppleanterna, observatörerna, av församlingarna anställda personer, tjänstemän vid KCSA, medlemmar av stiftsfullmäktige i Borgå stift, domkapitlet i Borgå stift och tjänstemän vid domkapitlet i Borgå stift, samt medlemmar i referensgruppen för ungdoms- och konfirmandarbete vid KCSA. Församlingsanställda får yttra sig, men det förs till protokollet att de yttrat sig. Övriga närvarande kan före eller under plenum be om ordet av presidiet. Presidiet har rätt att tillkalla sakkunniga. Utskottet enades om att tillfoga Lampenius förslag till utskottets förslag. Ordförande avslutade diskussionen efter 7 talturer. I diskussionen uttalade sig församlingspastor Rune Lindblom (Esbo svenska församling). De föreslagna förändringarna till UK:s arbetsordning omfattades enhälligt av plenum. UK:s beslut: Paragraf 5 i arbetsordningen omformulerades så att minsta antalet ombud en församling kan skicka till UK är 4 och högsta antalet ombud är 12. För att möjliggöra att personer från språköar skall kunna komma till UK lades ett stycke om observatörer till och i plenarordningen gjordes en ändring så att observatörerna får yttranderätt. Paragraf 7 i arbetsordningen ändrades så att UK:s beslut också skickas till stiftsfullmäktige i Borgå stift. Plenarordningen ändrades så att yttranderätt ges till ombuden, suppleanterna, observatörerna, av församlingarna anställda personer, tjänstemän vid KCSA, medlemmar av stiftsfullmäktige i Borgå stift, domkapitlet i Borgå stift och tjänstemän vid domkapitlet i Borgå stift, samt medlemmar i referensgruppen för ungdoms- och konfirmandarbete vid KCSA. Församlingsanställda får yttra sig, men det förs till protokollet att de yttrat sig. Övriga närvarande kan före eller under plenum be om ordet. De ändrade paragraferna i arbets- och plenarordningen: 5 Vem får delta? Ombud och suppleanter Varje församling i stiftet har rätt att för ett år i sänder nominera ombud till UK. Dessa nomineras av församlings- eller kyrkorådet, alternativt ungdomsrådet. Valbara till ombud och suppleanter är konfirmerade församlingsmedlemmar som inte fyllt trettio år före det år plenarförhandlingarna förs. En församling med färre än tusen medlemmar har rätt att nominera fyra ombud. För varje därefter påbörjat tusental medlemmar kan större församlingar nominera ytterligare ett ombud. Antalet delegater från en församling får dock inte överstiga tolv. Församlingen kan utse suppleanter, vilkas antal får vara högst en tredjedel av ombudens antal. Observatörer Varje församling inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, frånsett församlingarna i Borgå stift, har rätt att sända två

observatörer till UK. Valbara till observatörer är konfirmerade församlingsmedlemmar som inte fyllt trettio år före det år plenarförhandlingarna förs. 7 UK:s beslut UK:s beslut skickas för kännedom till alla församlingar samt till stiftsfullmäktige i Borgå stift och till KCSA. KCSA är UK:s verkställande organ. Det är önskvärt att åtminstone ett av församlingens ombud på kallelse av kyrkoherden senast två månader efter avslutat UK presenterar UK:s beslut för församlingsrådet/kyrkorådet. Plenarordning 1. Yttranderätt vid plenum har ombuden, suppleanterna, observatörerna, av församlingarna anställda personer, tjänstemän vid KCSA, medlemmar av stiftsfullmäktige i Borgå stift, domkapitlet i Borgå stift och tjänstemän vid domkapitlet i Borgå stift, samt medlemmar i referensgruppen för ungdoms- och konfirmandarbete vid KCSA. Församlingsanställda får yttra sig, men det förs till protokollet att de yttrat sig. Övriga närvarande kan före eller under plenum be om ordet 15 Motion: Sångbok för Ungdomar och Unga vuxna Ungdomarna i Mellersta nylands prosteri hade lämnat in följande motion: Vi anser att en sångbok med noter och ackord skulle ge bl.a. församlingarna i Borgå stift ett mångsidigare urval av sång och musik i sin verksamhet. Församlingarna kunde bidra med önskemål om bokens innehåll. Med denna sångbok skulle man också kunna komma ifrån nuvarande illegala kopiering. Förslagsvis kunde också sångboken utkomma som cd. Vi är medvetna om att detta tidigare har diskuterats på UK, men att diskussionen inte lett någon vart och att behovet fortfarande är aktuellt. På finska finns flertal sångböcker och vi skulle behöva åtminstone en på svenska. Förslag på beslut: Vi föreslår att UK utnämner en arbetsgrupp vars uppgift blir att kartlägga behov och kostnader för en sångbok med de mest populära ungdomssångerna i stiftet. Denna grupp skulle sedan fortsätta med arbetet kring sammanställning av sångboken, alternativt delegera uppgiften. Utskottets arbete presenterades av Sarah Helander (Hangö svenska församling) och Karin Åkerblom (Mariehamns församling). Utskottet ansåg att en webbsida med noter och texter att ladda ner är bättre och mer flexibel än en bok. Utskottet hade formulerat följande förslag till beslut: Utskottet föreslår att varje prosteri utser för en viss tid, t.ex. ett år, en till två representanter som tillsammans bildar en arbetsgrupp. Denna sammanställer under KCSA:s ledning en hemsida med kristna sånger, dessa kan sedan laddas ner mot en liten betalning. Inom församlingarna skickar man förslag på sånger via prosteriets representant som vidarebefordrar sångerna till arbetsgruppen. Med hjälp av KCSA ska arbetsgruppen uppdatera hemsidan med jämna mellanrum och eventuellt träffas en till två gånger om året. Förutom sångtexterna skall det även finnas ackord och noter till samtliga sånger. Arbetsgruppen skulle även ta hand om copyrighten och praktiska detaljer gällande hemsidan. Vi önskar att det skulle vara möjligt att få sångerna inspelade och uppladdade på hemsidan, så att man sedan kan ladda ner dem. Viceordförande öppnade diskussionen. I diskussionen framkom ett brett understöd för tanken om en webbsida. Stiftet har olika behov av sånger, därför skulle en webbsida, eller server som man loggar in på, vara bättre och billigare än en tjock sångbok. En arbetsgrupp med medlemmar från de olika prosterierna skulle främja spridningen av olika sånger över stiftet. I diskussionen kom också frågan om vilka sånger som skall publiceras på webben fram och att det kan bli dyrt att få rättigheter till många sånger. Dessutom konstaterades att den illegala kopieringen inte alls

nödvändigtvis minskar med en webbsida. Mera användning av psalmboken efterlystes också. Den kommande arbetsgruppen tipsades om att kontakta stiftssekreterare Jan Hellberg för projektet. Viceordförande avslutade diskussionen efter tio talturer. Ledande branschsekreterare för Kristen fostran Stefan Myrskog (KCSA) uttalade sig i debatten. Inga övriga förslag hade kommit in, så viceordförande konstaterade att UK omfattar beredningsutskottets förslag. UK:s beslut: Varje prosteri utser för en viss tid, t.ex. ett år, en till två representanter som tillsammans bildar en arbetsgrupp. Denna sammanställer under KCSA:s ledning en hemsida med kristna sånger, dessa kan sedan laddas ner mot en liten betalning. Inom församlingarna skickar man förslag på sånger via prosteriets representant som vidarebefordrar sångerna till arbetsgruppen. Med hjälp av KCSA ska arbetsgruppen uppdatera hemsidan med jämna mellanrum och eventuellt träffas en till två gånger om året. Förutom sångtexterna skall det även finnas ackord och noter till samtliga sånger. Arbetsgruppen skulle även ta hand om copyrighten och praktiska detaljer gällande hemsidan. UK önskar att det skulle vara möjligt att få sångerna inspelade och uppladdade på hemsidan, så att man sedan kan ladda ner dem. Viceordförande ajournerade plenum till kl. 13.30. Ordförande öppnade fortsatta förhandlingar kl. 13.33. Röstlängden p.g.a. ett tekniskt missöde kompletterades till 161 ombud. 16 Motion: Tobak bland församlingsungdomar Anders Blomberg (Esbo svenska församling) hade lämnat in följande motion: Ungdomens Kyrkodagar har genom tiderna debatterat om tobaksrökning. Den nya tobakslagen har varit ikraft i över tio år. Dock ser man ännu också tillåtelse -lapp om att mitt barn får röka på skribaläger eller på någon annan församlingens anordnade sammankomst. Dock har UK fattat beslut 1996 Trots gällande lagstiftning förekommer det i många församlingar att rökning är tillåten i olika ungdomssammanhang, i synnerhet på skriftskolläger. Vi vill uppmana varje församling att uppmuntra till en sund livsstil bland barn och unga. Vi som deltagit i Ungdomens kyrkodagar -96 förbinder oss också själva att arbeta för denna sak. Personligen har jag reserverat mig för beslutet. För jag ansåg att församlingarna inte kan sätta stop för tobaksrökningen under den tiden det är på t.ex. skribaläger. Nu är tiden inne för att församlingarna skall kraftigare ta del av denna lag och sätta stop för tobaksrökningen. Enligt Lag om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning 10 1 mom. Tobaksprodukter och rökdon får inte i näringsverksamhet säljas eller på annat sätt överlåtas till en person som inte har fyllt aderton år. Samt i samma lag 12 2 mom. 1) i lokaler som är avsedda för barn på daghem eller elever vid läroanstalter samt på sådana utomhusområden vid daghem eller läroanstalter som främst är avsedda för personer som inte fyllt aderton år. Så som jag tolkar detta blir det att på en lägergård var det i huvudsak vistas personer under 18 år så är det inte tillåtet att röka. Förslag på beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2009 kräver av församlingarna att i enlighet med lagen förbjuder tobaksrökning på sina lägergårdar under den tid där vistas personer under

18 år, dvs. vid skriftskolor eller andra ungdomsläger var det vistas personer under 18 år. Marina Stenbäck (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete och förslag: Ungdomens Kyrkodagar 2009 uppmanar varje församling att ta tag i problemen med användning av tobaksprodukter under sina ungdomsevenemang, Vi anser också att församlingarna bör vidta åtgärder för att minska på användningen av tobaksprodukter bland ungdomarna och de anställda. Ordförande öppnade diskussionen. I diskussionen uttalades åsikten att det skulle vara önskvärt med helt rökfria läger, men att det inte är realistiskt. Rökförbud tar bort fokus från det viktiga innehållet i lägret. Dessutom kan rökförbud orsaka att rökare inte alls kommer på läger. Risken för tjuvrökning och därmed eventuella skogsbränder till följd av totalförbud ventilerades också. Man ansåg också att det kan ske en ökning i rökningen om totalförbud införs. I debatten kom också fram erfarenheter från rökfria läger. Det är inte lätt i början, men blir lättare med tiden. Den allmänna trenden i samhället är att göra rökning mer obekväm; varför skulle inte församlingarna göra det också på sina läger? Dessutom konstaterades att Kyrkomötet har förbjudit rökning på läger och att även Finlands lag förbjuder rökning på läger, och därför bör församlingarna införa totalförbud mot rökning på exempelvis skriftskolläger. I debatten kom också fram att kyrkostyrelsen har skickat ut ett cirkulär om hur församlingar bör agera i rökningsfrågan, så information har gått ut. Även förtroende för de församlingsanställdas arbete i den svåra tobaksfrågan efterlystes. I diskussionen togs också upp frågan varifrån ungdomarna får tobaken. Föräldrar? Affärer? Ordförande avslutade diskussionen efter 35 talturer. I diskussionen uttalade sig ledande branschsekreterare för Kristen fostran Stefan Myrskog (KCSA) samt ungdomsarbetsledarna Kjell Wikström Ekenäs församling) och Annica Nyholm (Esbo svenska församling). Joakim Palmén (Tomas församling) hade lämnat in ett förslag om förkastande av motionen. I en omröstning ställdes utskottets förslag Palméns förslag. Utskottets förslag fick flest röster och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2009 uppmanar varje församling att ta tag i problemen med användning av tobaksprodukter under sina ungdomsevenemang. Vi anser också att församlingarna bör vidta åtgärder för att minska på användningen av tobaksprodukter bland ungdomarna och de anställda. 17 Motion: Utbildningen av kantorer Ombuden från Åbo svenska församling hade lämnat in följande motion: Musik har alltid varit viktigt i kyrkan. Ett bevis på detta är att kyrkan fortsättningsvis kräver att varje församling anställer en kantor. Kantorerna gör ett fint arbete och förhoppningsvis skall kyrkan även i fortsättningen stöda denna yrkesgrupp. För tillfället är kantorsutbildningen inriktad på musik inom de genrer som i folkmun går under benämningen klassisk musik. Detta är i och för sig förståeligt. Den klassiska musiken lämpar sig väl till kyrkans huvudinstrument, orgeln, och det finns massvis av religiös musik inom denna genre. Vi tycker inte att det är något fel på denna musik men vi frågar oss, är det vettigt att kantorsutbildningen är så begränsad?

Under de senaste åren har intresset för musik inte minskat, det har snarare ökat. Däremot är det inte främst klassisk musik och orgelmusik som människor lyssnar till, utan andra musikstilar och instrument har fått större plats bland befolkningen i Finland. Av den anledningen tycker vi att det är skäl att se över kantorsutbildingen så att den innefattar större möjligheter att studera andra musikstilar. Förslag till beslut: UK 2009 besluter att skicka ett brev till Borgå stifts sekreterare för gudstjänstliv och musik, Jan Hellberg, samt en insändare till Kyrkpressen där vår åsikt i frågan framgår. Dessa utformas av utskotten men vi önskar att i dem bl.a. framgår att UK: - uppskattar kantorernas arbete i församlingarna. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar kan inrikta sig på en annan musikstil än den klassiska. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar inte behöver inrikta sig på orgel som instrument. Madeleine Forsén (Karis svenska församling) redogjorde för utskottets arbete och förslag till beslut. Utskottet hade gjort några tillägg till den ursprungliga motionens förslag till beslut. UK 2009 besluter att skicka ett brev till Borgå stifts sekreterare för gudstjänstliv och musik, Jan Hellberg, samt en insändare till Kyrkpressen där vår åsikt i frågan framgår. Dessa utformas av utskotten men vi önskar att i dem bl.a. framgår att UK: - uppskattar kantorernas arbete i församlingarna. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar kan inrikta sig på en annan musikstil utöver den klassiska, så att musiken i kyrkan skulle tilltala människor i alla åldrar. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar inte behöver inrikta sig på orgel som huvudinstrument, men dock behärska grunderna i orgelspel. - vill bevara orgelspel och psalmerna i kyrkan men kunna variera instrument, arrangemang på sånger och genre av musik. Viceordförande öppnade debatten. Plenum diskuterade hur musiken inom kyrkan skall se ut i framtiden. Att kantorerna gör ett mycket bra och viktigt arbete redan nu betonades starkt. En önskan om att bredda kantorernas kompetens inom den s.k. lätta musiken uttrycktes. Även sakfrågor kring kantorsutbildningen diskuterades och stiftssekreterare Jan Hellberg gav sakupplysningar. Kyrkan har inte själv hand om utbildningen av kantorer. Mängden lätt musik man studerar går att påverka av den studerande själv. Hellberg lyfte fram att mer mångsidighet behövs i kyrkans musik. I diskussionen framkom även förslag om att ha ungdomar och spela i kyrkan, vilket också skulle locka unga besökare till kyrkan. Psalmbokens betydelse och det faktumet att utbudet på kantorer med gedigen kunskap i orgelspel är minskande betonades också. Debatten avslutades av viceordförande efter 13 talturer. I debatten uttalade sig församlingspastor Fredrik Portin (Åbo svenska församling) och stiftssekreterare Jan Hellberg. Ett beslutsförslag kom in av Joakim Palmén (Tomas församling). UK anser att sk. populärmusik borde ingå som en obligatorisk del av kantorsutbildningen. I omröstningen ställdes beredningsutskottets förslag ställdes mot Palméns förslag. Utskottets vann flest röster och blev antaget som UK:s beslut.

UK:s beslut: UK 2009 besluter att skicka ett brev till Borgå stifts sekreterare för gudstjänstliv och musik, Jan Hellberg, samt en insändare till Kyrkpressen där vår åsikt i frågan framgår. I dem framgår bl.a. att UK: - uppskattar kantorernas arbete i församlingarna. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar kan inrikta sig på en annan musikstil utöver den klassiska, så att musiken i kyrkan skulle tilltala människor i alla åldrar. - vill att kantorsutbildningen utvecklas så att den som önskar inte behöver inrikta sig på orgel som huvudinstrument, men dock behärska grunderna i orgelspel. - vill bevara orgelspel och psalmerna i kyrkan men kunna variera instrument, arrangemang på sånger och genre av musik. 18 Motion: Egen logotyp för UK Simon Lampenius (KCSA) som arbetar med verkställandet av Ungdomens kyrkodagar, hade lämnat in följande motion: Arbetet med UK fortlöper året runt trots att själva evenemanget går av stapeln under en helg i månadsskiftet januari-februari. Uppgifter med och kring UK är inte alltid bundna till ett visst års UK. Därför skulle det vid kontakten till olika aktörer och samarbetsparter vara förnuftigt att ha en egen, bestående logotyp för UK. Logotypen skulle förstärka UK:s roll som ett kontinuerligt fungerande organ. Denna logotyp skulle vara ett komplement till den visuella profil som utarbetas för varje enskilt UK på basen av temat. Med en klar, tydlig och bestående logotyp skulle UK dessutom tydliggöra sin roll i Borgå stift, i kyrkan som helhet i Finland samt också som ett viktigt forum för unga människor i Svenskfinland. I praktiken skulle logotypen kunna användas på olika trycksaker, på webbsidan med mera. Förslag till beslut: Planeringsgruppen för UK 2010 får i uppgift att vid sidan av planeringsarbetet vara med och ta fram en logotyp för UK. Arbetet görs i samarbete med en professionell grafisk formgivare. Benny Paul (Kyrkslätts svenska församling) presenterade utskottets arbete och förslag: En arbetsgrupp, på ca 5 personer, utses under UK 2009 att få fram en logo åt UK. Vårt förslag på arbetsmetod är en tävling, som ordnas under första halvåret av 2009. Av inskickade bidrag röstas via nätet de 20 bästa, därefter skickas de till en grafisk designer för ett professionellt utlåtande varefter de kvarstående bidragen ges åt arbetsgruppen som väljer ut de tre bästa. I plenum på UK 2010 röstas den nya logon fram. Diverse konstskolor i Svenskfinland informeras om tävlingen och direktiven för logon skickas åt konstläraren. Direktiven för UK:s nya logo: Förkortningen UK skall ingå, logon skall vara simpel och upp till tre färger får användas. Logon skall kunna tryckas på t.ex. T-skjortor och pennor. Ordförande öppnade diskussionen. Plenum diskuterade för- och nackdelar med en tävling samt huruvida det skall tillsättas en skild arbetsgrupp för logoarbetet eller om UK 2010-planeringsgruppen skall sköta utarbetandet av logon. En tävling med röstning på ungdomssamlingar och på Internet är inkluderande och flera får vara med och påverka än om en grafiker sköter arbete. En tävling sporrar också till kreativitet, ger bättre resultat, och blir billigare än att anlita proffs. En professionell grafiker kan dock göra logon tidlös och fungerande i olika grafiska miljöer. Plenum diskuterade också att logoarbetet är viktigt och att därför borde en skild arbetsgrupp tillsättas för det. Debatten avslutades efter 21 talturer. I diskussionen uttalade sig Simon Lampenius och projektsekreterare för Höstdagarna Patricia Högnabba. Under debatten hade det kommit in fem förslag till beslut:

Förslag till beslut av Marina Stenbäck (Esbo svenska församling): Tillägg till utskottets förslag: omröstningen kan ske förutom på Internet även i församlingarnas ungdomsgårdar etc. under en period på t.ex. 2-3 veckor. Beslutet bör inte falla på grund av för få röster. Förslag till beslut av Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling): Planeringsgruppen för UK 2010 delegeras uppgiften att ta fram en logo för UK Logon skall vara färdig så att den kan användas i marknadsföringen av UK 2010. En tävling utlyses för att samla in bidrag. Planeringsgruppen tillsammans med KCSA utser vinnaren. En grafiker kan konsulteras. Förslag till beslut av Viktor Enbacka (Jakobstads svenska församling): UK 2009 utser en arbetsgrupp som tillsammans med en professionell grafisk formgivare får till uppgift att ta fram en logotyp för UK. Målet är att logotypen skall vara klar inför UK 2010. Förslag till beslut av Jona Granlund (Åbo svenska församling): UK 2009 ger KCSA och planeringsgruppen för UK 2010 i uppgift att ta fram en logo som kan användas av Ungdomens Kyrkodagar. Förslag till beslut av Markus Lampenius (Matteus församling): Som Granlunds förslag men med tillägget: Logon används i marknadsföringen av UK 2010. UK 2010 besluter om den fortsatta användningen av logon. I omröstningen ställdes först Granlunds förslag mot Lampenius förslag. Lampenius förslag vann omröstningen. Sedan ställdes Lampenius förslag mot Enbackas förslag. Lampenius förslag vann omröstningen. Lampenius förslag ställdes sedan mot Stråhlmans förslag. Stråhlmans förslag vann omröstningen, varefter det ställdes mot Stenbäcks förslag. Stråhlmans förslag vann. I den sista omröstningen ställdes utskottets förslag till beslut mot Stråhlmans förslag. Stråhlmans förslag vann och blev således UK:s beslut. UK:s beslut: Planeringsgruppen för UK 2010 delegeras uppgiften att ta fram en logo för UK Logon skall vara färdig så att den kan användas i marknadsföringen av UK 2010. En tävling utlyses för att samla in bidrag. Planeringsgruppen tillsammans med KCSA utser vinnaren. En grafiker kan konsulteras. 19 Motion: Befria unga från kyrkoskatten Oskari Saariniemi (Vasa svenska församling), hade kommit in med följande motion: Kyrkan borde komma emot studerande och unga genom att befria dem från kyrkoskatten. Kyrkoskatten är en av de största orsakerna till att folk skriver ut sig ur kyrkan. Det är också den största motorn som eroakirkosta.fi använder för att locka folk att skriva ut sig ur kyrkan. Det är kanske inte frågan om tron, eller närmare dess icke existens, det är bara en dålig ursäkt då det riktiga motivet är att slippa betala onödigt för något som man tror att man inte behöver, just i den livssituationen. Efter att man har blivit konfirmerad tänker man inte kanske så mycket på kyrkan. Man ser det som en dinosaurie från forntiden som tar dina pengar. Många vet inte ens att kyrkoskatten egentligen är frågan om en liten summa. De vet bara att de hamnar betala pengar för sånt som de inte behöver, eller använder. Senare i livet då man har studerat färdigt kanske man ångrar sig, man har hittat

något nyttigt i kyrkan. Främst kanske då man skall döpa sitt barn eller gifta sig. Min åsikt är att kyrkan borde befria studeranden och unga från kyrkoskatten. Chansen att de hålls kvar i kyrkan är då större. Det skulle ge dem en andra chans att senare hitta sin plats i kyrkan. Trots att inskrivningen i kyrkan för tillfället ökar, är det fortfarande utskrivningen som är den stora trenden. Undersökningar visar också att de som skriver in sig i kyrkan, normalt är tio år äldre än de som skriver ut sig. Problemet är att eroakirkosta.fi har gjort det så enkelt att skriva ut sig, medan inskrivningen är en klart mer komplicerad process. Det skulle vara frågan om att kyrkan räcker sin hand, tar det första steget. Det finns paragrafer i kyrkolagen om att få befrielse från kyrkoskatten. Det är bara frågan om att utnyttja dem på ett nytt och vettigt sätt. Förslag till Beslut: Studerande ungdomar befrias från kyrkoskatten. UK2009 utser en arbetsgrupp vars medlemmar består av delegater samt yrkeskunniga medlemmar inom kyrkan. Arbetsgruppens uppgift är att utreda möjligheterna och eventuella ändringar för att förvärkliga beslutet. Nicklas Holmgård (Pedersöre församling), redogjorde för utskottets arbete och förslag: Ungdomens Kyrkodagar 2009 anser att kyrkoskatten för studerande borde sänkas för att minska utskrivningarna ur kyrkan bland studerande. UK 2009 utser en arbetsgrupp vars medlemmar består av delegater samt yrkeskunniga medlemmar inom kyrkan. Arbetsgruppens uppgift är att utreda huruvida det är möjligt att sänka kyrkoskatten under studietiden eller helt befria studerande från kyrkoskatten. Arbetsgruppen presenterar resultaten på UK 2010. Viceordförande öppnade diskussionen. I plenum diskuterades å ena sidan att antalet utskrivningar skulle bli färre, ifall unga personer skulle bli befriade från kyrkoskatten. Kostnadsargumentet då man skriver ut sig skulle med förändringen slopas. Denna inkomst är ändå så liten, så den borde inte ha större betydelse för kyrkan. Å andra sidan konstaterade man att risken finns att utskrivningarna ökar. Då den dagen kommer då man skall börja betala kyrkoskatt blir det en tydlig förändring i församlingsmedlemmens utgifter till kyrkan. Vår kyrkas verksamhet bygger på skattemedel. Utan dessa skulle inte evenemang som UK kunna ordnas. Dessutom konstaterades att det inte alls är kyrkoskatten som orsakar utskrivningarna ur kyrkan; man borde göra församlingsmedlemmarna mer hängivna istället. Plenum förde fram att man borde informera mera om vad kyrkoskatten innehåller, vilket skulle motivera församlingsmedlemmarna att stanna kvar inom kyrkan. Det kom också fram att det redan finns ett förfarande där man kan anhålla om skattefrihet av kyrkostyrelsen. Diskussionen avslutades av viceordförande efter 18 talturer. Under diskussionen kom det in ett förslag till förkastande av motionen av Nicklas Holmgård (Pedersöre församling) och ett förslag till beslut av Matias Särs (Vasa svenska församling): UK 2009 vill att personer under 25 skall befrias från kyrkoskatten. Vi tycker att det är onödigt att låta kyrkoskatten bli ett argument för ungdomar som funderar på att skriva ut sig ur kyrkan. Många av de personer som i unga år skriver ut sig för att de anser att kyrkomedlemskapet endast är utgifter och förpliktelser, kan senare uppleva att de trots allt skulle ha glädje av kyrkans tjänster. I omröstningen ställdes beredningsutskottets förslag mot Särs förslag. Utskottets förslag vann. I den slutliga omröstningen ställdes utskottets

förslag mot Holmgårds förslag om förkastande av motionen. UK beslöt att förkasta motionen. UK:s beslut: Motionen förkastas 20 Initiativ till diskussion: Vittnesbörd Erika Forsblom och Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion: Vi alla utgör församlingen, vanliga Matti Meikäläinen, präster, diakoner m.m. Vi får vara med om en hel del under våra liv, svårigheter, stunder av glädje och äventyr med Jesus. Det här är sådana saker vi bör dela med oss och måste få ta del av. För det mesta är det präster och andra församlingsanställda som delar med sig av liknande erfarenheter, vilket är otroligt bra och uppskattat, men det finns många lekmän i församlingen som också borde få en chans att göra sig hörda. I en del församlingar fungerar detta redan men inte i alla. Vi skulle vilja se att det fanns en möjlighet för lekmän att predika, vittna och dela med sig av upplevelser i alla församlingar! Vi behöver få dela med av våra erfarenheter så att vi bär varandras bördor och så att vi bygger upp församlingen. På samma gång skulle vi även bli uppbyggda i vår egna Gudsrelation. UK 2009 får diskutera: Hur viktigt det är med vittnesbörd Borde det finnas rum för personligt vittnesbörd under Gudstjänster o andra förrättningar Bör även andra än församlingsanställda predika? De som har erfarenheter får gärna dela med sig. Joakim Palmén (Tomas församling), presenterade utskottets arbete. Utskottet vill att plenum diskuterar: 1. Vill vi som unga församlingsmedlemmar, att lekmän (dvs. icke kyrkligt anställda) skall få mera utrymme att yttra sig i form av t.ex. vittnesbörd eller predikan? a) Under söndagsgudstjänsten. b) Under församlingens övriga sammankomster. 2. Behöver dessa yttranden genomgå någon form av förhandskontroll? Hur skulle denna kontroll utföras helt konkret? 1 Kor 14:26 Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. Ordförande öppnade diskussionen. I diskussionen delades erfarenheter av hur vittnesbörd tillämpas på olika håll i stiftet. Exempelvis i församlingen i Nykarleby kan man få ge vittnesbörd på tillställningar. Man kollar vad man skall säga med en församlingsanställd före. Många konstaterade att vittnesbörd är bra och att om en lekman predikar berör det mer än om en präst predikar. Det kom också fram att det lönar sig att vara aktiv och ta kontakt med sin präst om man vill delta i predikan. En predikan kan vara mera än ett tal: drama, dialog, sång och så vidare. Diskussionen avslutades av ordförande efter 11 talturer. I diskussionen uttalade sig församlingspastor Rune Lindblom (Esbo svenska församling).

21 Initiativ till diskussion: Söndagsöppet Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande motion: Handeln vill gå in för fria öppethållningstider, vilket skulle innebära söndagsöppet året runt. Regeringen har redan godkänt förslaget, och riksdagen skall göra ett beslut i februari. Vad medför friare öppethållningstider? Det kommer att behövas fler söndagsöppna dagisar, transporten måste hållas igång. Då kan man fråga sig varför inte vi andra också skall vara på jobb då. Varför kunde vi inte ha nattöppet också? Hur skall små affärer klara sig? Kanske ligger det ändå något i att helga vilodagen. UK 2009 får diskutera vad det egentligen innebär att helga vilodagen, och huruvida man borde införa fria öppethållningstider eller inte. Ylva Vikström (Kimito församling), berättade om utskottets arbete. Söndagsöppet gynnar ekonomin, ger mer arbetsplatser och bättre service åt allmänheten. Samtidigt finns det en risk att vi jobbar mer och mer, vilket är en hälsofara. Också små företag kan drabbas av söndagsöppet. Enligt Bibeln är söndagen en vilodag och en dag vi borde spendera med familjen. Ökad konsumtion med anledning av söndagsöppet kan också ge negativa konsekvenser för miljön. Viceordförande öppnade diskussionen. Åsikter som kom fram i plenum var å ena sidan att konsumtionen inte ökar med söndagsöppet, man köper lika mycket oberoende vilken dag man handlar. Söndagsöppet ansågs också kunna gynna kollektivtrafiken, vilket skulle underlätta transport till gudstjänsten. Å andra sidan var det många som nog trodde att konsumtionen ökar ifall butikerna har öppet på söndagar. Man hänvisade till undersökningar som visar att man köper mer än man egentligen behöver då man besöker affärer. Butikerna är uppbyggda så att konsumtionen skall maximeras. Även hälsoeffekterna och småföretagarnas öde debatterades. En lagom dos vila varje vecka är nödvändig för människans välmående. Att tillbringa söndagen i ett köpcenter ansågs inte vara rätt sysselsättning för en familj. Också Bibelns uppmaning om att helga vilodagen lyftes fram. Man konstaterade dock att alla branscher inte kan hålla stängt på söndag, till exempel sjukvården, men att vila varje vecka ändå är viktigt. Plenum konstaterade också att söndagsöppet gynnar de stora kedjorna, medan små företag får ge vika. Mera söndagsöppet ökar trycket på samhällsriktningen där söndagen förlorar sin status, vilket i längden kan leda till att arbete på söndagar inte ger extra ersättningar och att skolorna börjar ha öppet sju dagar i veckan. Viceordförande förklarade diskussionen av avslutad efter 21 talturer. 22 Initiativ till diskussion: ekumenik utan Ekumenik Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion: Vår luterska kyrka är med i en lång rad olika ekumeniska organisationer, diskussioner etc. Vilket är fantastiskt! Dessa sker dock på ett plan som oftast ligger långt uppe på byråkratins vindsvåning och berör alltså inte den enskilde kristna

särskilt mycket. Bibeln säger att vi(de kristna) skall kännas igen på vår kärlek till varandra och att vi skall vara ett i Kristus. Nu är det bara så att vi hör till olika samfund och kyrkor. Här hemma i våra egna städer finns tiotals olika kyrkor och samfund, alla med kristna personer. Alla har vi något gemensamt och vi kan dela det tillsammans. Jag skulle vilja se att kristna från olika samfund i samma stad skulle samlas för att be, lovprisa Herren och för att ha det kul tillsammans. För det behövs det inga Ekumeniska diskussioner, bara lite ansträngning att komma överens om en lämplig tidpunkt. En hörnsten är respekten mot människor som tillhör andra samfund. UK 2009 får ta ställning till om ekumeniska samlingar behövs och ge idéer om de praktiska arrangemangen. Suppleanten Elisabeth Nyberg (Grankulla svenska församling) redogjorde för utskottets arbete. Ekumeniska samlingar är positiva och sker bäst på lokal nivå. Ordförande öppnade diskussionen. I plenum diskuterades att det inte finns så stora gränser mellan kristna att man inte skulle kunna träffas och dela gemenskapen över samfundsgränserna. Flera delade med sig av goda erfarenheter. Man konstaterade att det ekumeniska arbetet borde ske på lokal nivå. Ett tips var att gå och testa en gudstjänst i ett annat samfund. Ordförande avslutade diskussionen efter fyra talturer. Plenum ajournerades till söndagen den 1.2.2009 kl. 9.00. 22 Initiativ till diskussion: Tievalet Ordförande öppnade fortsatta förhandlingar kl. 9.21 den 1.2.2009. Viceordförande inledde med ett bibelord. Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare för Kristen fostran på KCSA hade lämnat in följande initiativ till diskussion: Den 30 september 2008 godkände riksdagen ett lagförslag om att rösträttsåldern i församlingsval sänks från nuvarande 18 år till 16 år. För att vara valbar bör man fortsättningsvis dock ha fyllt 18 år. Lagen om sänkning av rösträttsåldern trädde i kraft den första januari 2009. Följande riksomfattande församlingsval hålls i november 2010. Dessa val är både en möjlighet och en stor utmaning för församlingarna att verka på ett sådant sätt att valet attraherar de unga och att de unga liksom alla andra får information om vad det handlar. I församlingsvalen 2010 röstar för första gången sex nya årgångar, de som är i åldern 16 21 år. Valet kommer sannolikt att få stor synlighet och följas med från många håll. Det är inte bara för kyrkan som valet 2010 är intressant. I samhället i övrigt kommer man noggrant att följa med 16-åringarnas röstningsaktivitet med tanke på kommande val och en eventuell sänkning av rösträttsåldern också där. De ungas delaktighet i hemförsamlingens beslutsfattande är en viktig fråga när det handlar om kyrkans framtid. Årligen går ca 90 % av 15-åringarna i skriftskola och av dem fortsätter ungefär en tredjedel i hjälpledarutbildningen. De unga ligger i toppen när det gäller församlingsstatistiken över delaktighet i församlingens verksamhet. Ändå har de haft små möjligheter att påverka församlingens verksamhet. Av de förtroendevalda som valdes in genom församlingsvalen 2002 var endast sex procent under 30 år. Ingen större förändring skedde i valen 2006. I detta skede när planeringen för tievalet pågår är det viktigt att höra de ungas egen röst och därför uppmanas UK-2009 att diskutera valet, komma med idéer och önskemål om hur valet kan planeras och marknadsföras både lokalt och från centralt kyrkligt håll. Hur gör vi ett lyckat val 2010? Nico Sjelvgren (Jakobstads svenska församling) framförde att utskottet önskar att initiativet behandlas som en motion och förde fram utskottets förslag till beslut:

UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om: Församlingsrådet och dess uppgifter Församlingsvalen Bra tillfällen är t.ex. skriftskoleläger, ungdomssamlingar, skolornas morgonsamlingar. Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser. Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och rösta. Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och Församlingsförbundet prosterivis. Utskottet hade också diskuterat vikten av att informera om valet. Exempelvis genom att involvera skolorna, reklam på Radio Extrems webbsidor och reklam på olika evenemang som Jakobsdagarna. Viceordförande öppnade diskussionen. Plenum diskuterade om skolan är en lämplig röstningsplats. En del ansåg att det är kränkande mot "icke-kristna" att ha skolan som röstningsplats i kyrkligt val. Många ansåg nog att det lönar sig att ta ut valet till folket och göra röstningen så lättillgänglig som möjlig. Det finns också annan reklam i skolorna, så kyrkan borde inte vara rädd för att synas där. Röstning i skolorna skulle ge medvetenhet om valet. Dessutom uppmanades personer på plenum att ställa upp som kandidater i församlingsvalet. Diskussionen avslutades av viceordförande efter 16 talturer. I diskussionen deltog Stefan Myrskog (KCSA) och församlingspastor Fredrik Portin (Åbo svenska församling). Under diskussionen kom inga övriga förslag till beslut in, vilket betyder att UK omfattar utskottets förslag till beslut. UK:s beslut: UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om: Församlingsrådet och dess uppgifter Församlingsvalen Bra tillfällen är t.ex. skriftskolläger, ungdomssamlingar, skolornas morgonsamlingar. Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser. Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och rösta. Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och Församlingsförbundet prosterivis. 24 Initiativ till diskussion: Religionskunskap Erika Forsblom och Johanna Lund (Borgå svenska domkyrkoförsamling), hade lämnat in följande initiativ till diskussion: Gymnasiet skall vara allmänbildande och ge eleverna en mångsidig utbildning. Studerande vid gymnasiet kan enligt dagens religionsundervisning få undervisning i kristendom (antingen luthersk eller ortodox), islam, livsåskådning osv. beroende på samfundstillhörighet. Detta leder till att eleven för det mesta bara studerar sin egen religion och vet inte något om andra religioner. Kunskap om religioner leder till en djupare förstålelse av kulturer, gemensam historia och bidrar till att förhindra uppkomsten av fördomar. Vi anser att religionsundervisningen i gymnasiet borde vara gemensam för alla elever oberoende av samfundstillhörighet. Religionsundervisningen kunde ske i form av allmän religionskunskap, där de obligatoriska kurserna ger en helhetsbild av religion. Fördjupning kan ske genom extra kurser. I anslutning till detta frågar vi Ungdomens kyrkodagar 2009:

- Behöver den nuvarande religionsundervisningen i gymnasiet förnyas? - Borde kristendomen fortsätta att ha en unik roll i gymnasiets religionsundervisning? - Kan det ses som diskriminerande att kristendomen har en unik roll i gymnasiets religionsundervisning? - Skall kristendomen ha en större roll i en framtida eventuell, för alla gemensam, religionskunskap i gymnasiet? Detta eftersom kristendomen har inverkat så mycket på vår kultur och historia. Alina Håkans (Korsholms svenska församling), presenterade utskottets arbete. Utskottet önskade att UK även diskuterar: - En del gemensamma kurser - Bredkunskap i andra religioners världsåskådning hör till allmänbildningen Ordförande öppnade diskussionen. Frågan om religionsundervisningen har varit aktuell på många håll och därför är det bra att UK också diskuterar den. I plenum diskuterades främst frågan om religionsundervisningen i gymnasiet skulle vara gemensam för alla oberoende personlig trosinriktning. Argumenten för detta arrangemang var att det skulle vara rättvist mot alla, undervisningen skulle vara densamma oberoende religionstillhörighet. I detta fall borde de olika religionerna behandlas lika mycket i undervisningen. Detta skulle också höja på samhörigheten mellan personer med olika religionstillhörighet. Också små gymnasier med möjlighet att ordna bara en sorts religionsundervisning skulle gynnas. Argument mot gemensam religionsundervisning lades också fram. Att kristendomen har en större roll i den allmänbildande undervisningen är helt naturligt, eftersom kristendomen är allmän i Finland. Det ansågs viktigt att man får veta varifrån grunden till hur vårt samhälle är uppbyggt kommer. Det konstaterades till och med att det är orättvist ifall man inte berättar var fundamenten till vårt rättssystem kommer ifrån. Religionsundervisningen är viktig i skolorna. Många får inte prata om religiösa och etiska frågor i andra forum. Att få undervisning ur sin egen synvinkel konstaterades också vara viktigt. Efter 16 talturer avslutade ordförande diskussionen. 25 Val av suppleant till NAVI-gruppen (Unga vuxnas grupp för påverkan) UK:s beslut: Erika Forsblom valdes till suppleant i NAVI-gruppen. 26 Förslag till tid och plats för UK 2010 Viceordförande öppnade diskussionen och bad Christina Elving (Norra svenska församlingen) att berätta om arbetet i NAVI-gruppen. I diskussionen som följde föreslogs Erika Forsblom från Borgå svenska domkyrkoförsamling och Patrick Tiainen från Karleby svenska församling. Kandidaterna presenterade sig själva, varpå plenum skred till sluten omröstning. I omröstningen fick Erika Forsblom 88 röster och Patrick Tiainen 59 röster. Under diskussionen föreslogs Stiftsgården Lärkkulla i Karis 28-31.1.2010 eller 4-7.2.2010. Simon Lampenius (KCSA) uppmanade att om man önskar ordna UK i sin hemförsamling lönar det sig att ta kontakt med KCSA i god tid.

UK:s beslut: UK 2010 ordnas på stiftsgården Lärkkulla i Karis. Tidpunkten besluts av planeringsgruppen i samråd med Lärkkulla. 27 Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2010 Under diskussionen föreslogs Sandra Forsblom (Esse församling), Frida Vikström (Matteus församling), David Helander (Esbo svenska församling), Alina Håkans (Korsholms svenska församling), Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Johanna Kivekäs (Pargas svenska församling). Kandidaterna presenterade sig varpå följde en sluten omröstning. I valet fick kandidaterna röster enligt följande: Sandra Forsblom 76 Frida Vikström 48 David Helander 112 Alina Håkans 37 Linus Stråhlman 100 Johanna Kivekäs 29 UK:s beslut: Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling), David Helander (Esbo svenska församling) och Sandra Forsblom (Esse församling) valdes till planeringsgruppen för UK 2010. 28 Eventuella övriga ärenden Magnus Engblom (stiftsfullmäktige) presenterade vad han snappat upp under den tid han suttit på plenum. Han fann flera ämnen han kan framföra till stiftsfullmäktige. 29 Förhandlingarna avslutas Ordförande avslutade plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar söndagen den 1 februari kl. 11.15. Linda Finnbäck Ordförande Anders Blomberg Viceordförande Frida Vikström Sekretare Simon Lampenius Sekreterare Pontus Särs Protokolljusterare David Helander Protokolljusterare